Branschanalys KIN171 - Mälardalens högskola
Branschanalys KIN171 - Mälardalens högskola
Branschanalys KIN171 - Mälardalens högskola
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Branschanalys</strong> <strong>KIN171</strong><br />
Författare: Linda Tång<br />
Kursansvarig: Bjarne Hindersson<br />
Datum: 2011-02-24<br />
<strong>Mälardalens</strong> <strong>högskola</strong>
Innehållsförteckning<br />
Inledning......................................... 3<br />
Syfte................................................ 3<br />
Problemformulering......................... 3<br />
Metod.............................................. 4<br />
Informationssökning................................ 4<br />
Val av informanter.................................... 4<br />
Historia och framtidsutsikter............ 7<br />
Slutet av 1800-talet................................. 7<br />
Början av 1900-talet................................ 7<br />
Mitten av 1900-talet,<br />
modernismen och futurismen.................. 8<br />
Popkulturen och andra subkulturer..........8<br />
Postmodernismen (1970-1980)............... 9<br />
Den digitala eran .................................... 9<br />
Branschens utveckling............................10<br />
Framtiden................................................10<br />
Omvärldsanalys.............................. 14<br />
Arbetssätt................................................ 14<br />
Arbetsuppgifter........................................ 14<br />
Arbetsredskap......................................... 14<br />
Arbetsprocess..........................................14<br />
Personliga egenskaper ........................... 15<br />
Ingångar till branschen ........................... 15<br />
Löneläge................................................. 16<br />
Lagar och regler...................................... 17<br />
Besök på ICA-bokförlag i Västerås......... 19<br />
Tips och trix............................................. 20<br />
Sammanfattning.............................. 22<br />
Referenser....................................... 25<br />
Bilagor............................................. I-VI
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
i<br />
Inledning<br />
I denna branschanalys kommer jag att beröra branschen<br />
Grafisk formgivning (Grafisk design). Jag har valt att studera<br />
detta område för att det är något som intresserar mig samt är<br />
något jag önskar jobba med i framtiden. Inom den grafiska<br />
formgivningen är jag främst intresserad av formgivning av<br />
trycksaker och speciellt av böcker. Därför har jag valt att just<br />
inrikta mig mot trycksaker och extra på böcker.<br />
Min tanke när jag gjorde denna analys var att få så mycket<br />
information som möjligt från yrkesutövare. Där jag kunde<br />
fråga hur de upplever det är att jobba som grafisk formgivare<br />
och även hur de ser på branschen i helhet kring utveckling<br />
och framtidsutsikter. Jag har även varit i kontakt med olika<br />
branschorganisationer och en jurist som vet hur avtal ska<br />
skrivas för uppdrag som formgivare.<br />
Målet med analysen är att jag ska få en bred bild utav den<br />
grafiska branschen och att jag utifrån det ska få en uppfattning<br />
om vad jag bör kunna, göra och utveckla för att bli<br />
en grafisk formgivare. Mina förkunskaper om branschen är<br />
grundläggande men med denna analys hoppas jag få mer<br />
kunskap för att räta ut mina frågetecken och oklarheter. Jag<br />
är av den bestämda åsikten att det inte endast räcker med att<br />
kunna det teoretiska utan det är också viktigt att få träna rent<br />
praktiskt och få prova på yrket. Något jag hoppas ska kunna<br />
bli mitt nästa steg. Men först tar jag tag i den teoretiska biten<br />
och tar tillfället i akt att lära mig så mycket som möjligt rent<br />
teoretiskt om branschen.<br />
Syfte<br />
Mitt syfte med denna branschanalys är att kartlägga den<br />
grafiska branschen med inriktning mot trycksaker. Detta för<br />
att jag ska kunna skapa mig en uppfattning om vad den<br />
handlar om och därefter känna efter om det kan vara ett<br />
framtida yrke för mig eller inte.<br />
Problemformulering<br />
Vad handlar den grafiska branschen om?<br />
Hur har branschen utvecklats?<br />
Hur ser framtiden ut för branschen?<br />
Hur ska jag göra för att kunna jobba med det jag vill?<br />
3<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Metod<br />
Informationssökning<br />
Jag har bland annat använt mig av intervjuer i denna analys.<br />
Intervjuerna har skett både via mejl, telefon och via<br />
studiebesök. Sammanlagt har jag intervjuat sex stycken<br />
yrkesutövare, två personer som jobbar på två olika branschorganisationer<br />
samt en jurist. De frågor jag har ställt till<br />
dessa personer har jag baserat på kursplaneringens förslag<br />
till punkter att ta upp i analysen. Jag valde att formulera om<br />
frågorna något beroende på vem det var jag skickade frågorna<br />
till eller intervjuade. Jag hade till exempel olika frågor till de<br />
som endast jobbar med bokformgivning än till dem som jobbar<br />
med olika trycksaker. Frågorna till branschorganisationerna<br />
och juristen formulerades också olika. Detta för att jag<br />
ville få olika sorters information från de olika informanterna.<br />
(Se bilaga för mina frågor.)<br />
På internet har jag besökt olika yrkessidor där branschen har<br />
beskrivits utifrån olika kategorier samt att jag har besökt en<br />
av nordens största tidningar för grafiska formgivare, ”Cap<br />
& Design”. Jag har även använt mig av litteratur för att hitta<br />
fakta om branschens historia samt hur man jobbar och även<br />
tagit del av facktidskriften ”Grafiskt forum”.<br />
Val av informanter<br />
Jag har försökt få en bredd bland de yrkesutövare jag har<br />
intervjuat, det vill säga fått en blandning mellan vad det är de<br />
formger (tidningar, reklam, böcker och så vidare) men också<br />
hur de jobbar; fastanställda eller frilansare. Jag har också lyckats<br />
få en bra blandning mellan ålder, kön och år i branschen<br />
vilket har gett mig en bred bild. Jag valde också att kontakta<br />
två branschorganisationer för att få deras bild av branschen<br />
och även en bild av vad det är för frågor som kommer från<br />
deras medlemmar kring branschen. Jag har kontaktat en<br />
jurist för att få en direkt bild av vad han anser är bra att tänka<br />
på vid avtal och så vidare. (Se de jag har kontaktat i nästa<br />
stycke). Jag har valt att inleda kontakten med mina informanter<br />
med ett mail för att sedan låta dem bestämma hur den<br />
vidare kontakten skulle ske. Där vissa velat ta en intervju via<br />
telefon medan andra har velat ha en mejlkontakt. De flesta<br />
jag har kontaktat har också svarat mig tillbaka. För mig har<br />
denna metod fungerat bra och jag känner att jag fått tag på de<br />
personer jag velat få tag i och det har blivit en bra blandning<br />
av människor.<br />
4<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Organisationer<br />
Namn: Svenska tecknare<br />
Kontakt: Inga Sundell, föreningssekreterare och arvodesrådgivare.<br />
Organisationens uppgift: Svenska Tecknare är en<br />
organisation för yrkesverksamma grafiska formgivare och<br />
illustratörer.<br />
Till medlemmar erbjuds: kollegialt samarbete och<br />
samvaro med nätverksbygge via bland annat medlemsmöten,<br />
juridisk konsultation och hjälp med avtal och förhandlingar,<br />
arvodesrådgivning, samverkan nationellt och internationellt<br />
med systerorganisationer.<br />
Till icke medlemmar: rådgivning i arvodesfrågor, rådgivning<br />
i juridiska frågor, rådgivning i yrkesformella frågor dock inte<br />
i yrkesmetoder som man förväntas kunna som professionell<br />
yrkesutövare.<br />
Namn: Grafiska företagens förbund (GFF)<br />
Kontakt: Maria Blomgren, projektledare för branschfrågor<br />
Organisationens uppgift: Grafiska Företagens Förbund<br />
(GFF) är en bransch- och arbetsgivarorganisation för den<br />
grafiska industrin, förpackningsindustrin och närliggande<br />
verksamhetsområden. GFF ingår i Svenskt Näringsliv. GFFs<br />
uppgift är att ge arbetsgivarservice och att utveckla och<br />
marknadsföra den grafiska branschen.<br />
Namn: Brann AB<br />
Kontakt: Peter Hedberg, Jurist och EG-varumärkesombud<br />
Företaget: Heltäckande inom immaterialrätt och har även<br />
omfattande kunskap om och erfarenhet av kommersiell juridik.<br />
Auktoriserade europapatentombud, varumärkesombud<br />
och mönsterombud.<br />
Yrkesutövare<br />
Namn: Urban Gyllström<br />
År i branschen: cirka 15<br />
Yrke: Art director. egen företagare (frilans) sedan 1999<br />
(www.gyllstrom.se/).<br />
Utbildning: fristående kurser mot journalistik; Media- och<br />
kommunikationsvetenskap, pressvetenskap med mera. Har<br />
inte läst något inom form utan har lärt sig genom att vara assistent<br />
för directors.<br />
Namn: Anna Berg<br />
Yrke: Grafisk designer, egen företagare (www.fason.nu). Har<br />
ett samarbete med andra i nätverket ”Sisters in buisness”.<br />
5<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Arbetsuppgifter: Loggos, visitkort, foldrar och affischer.<br />
Utbildningsbakgrund: <strong>Mälardalens</strong> <strong>högskola</strong>, textdesign<br />
Namn: Emelie Gressberg<br />
År i branschen: 4,5<br />
Yrke: Formgivare/originalare/copywriter (står det på hennes<br />
nuvarande kontrakt).<br />
Arbetsuppgifter: Hennes huvudansvar är norska delen av<br />
hälsokostkedjan Life.<br />
Utbildningsbakgrund: Hon har en fil. kand. i medie- och<br />
kommunikationsvetenskap med ämnesdjup i grafisk design.<br />
Hon har även läst ett antal extrakurser. Vid Karlstads universitet<br />
läste hon MKV, journalistik samt förpackningsdesign.<br />
Vid Mittuniversitetet i Sundsvall läste hon Grafisk design för<br />
tryckta och webbaserade medier, och vid Falmouth College of<br />
Art i England läste hon Graphic design.<br />
Namn: Trygve Skogrand<br />
År i branschen: 13<br />
Yrke: Bokdesigner, egen företagare<br />
(www.passionandprose.com)<br />
Arbetsuppgifter: Allt möjligt inom produktion av böcker<br />
för förlag: Design av omslag, ombrytning av texter, layout av<br />
innehåll till presentböcker, omslag till ljudböcker och mp3böcker,<br />
framställning av e-böcker, bildredigering. Alla typer<br />
av böcker: romaner, kriminalare, barnböcker, konstböcker,<br />
kokböcker, diktsamlingar, citatböcker med mera.<br />
Utbildning: Är självlärd.<br />
Namn: Jens Magnusson<br />
År i branschen: 11<br />
Yrke: Grafisk formgivare och illustratör, egen företagare<br />
(www.jensjens.com/)<br />
Arbetsuppgifter: Allt möjligt egentligen men det är mest<br />
bokomslag och illustrationer.<br />
Utbildning: Beckmans i 2år (hoppade av) och Konstfack<br />
grafisk design och illustration, master 4år<br />
Namn: Karin Westerlund<br />
År på ICA-bokförlag: 21år<br />
Yrke: Ateljé chef/projektledare<br />
Arbetsuppgifter: Planerar produktioner på ICA-bokförlag<br />
där det ingår att se till att kontakta de personer som behövs<br />
för en bokproduktion, ibland är hon även med vid fotograferingar.<br />
Utbildning: Hon har bland annat läst på Berghs och är<br />
grafisk formgivare i grunden. Tidigare har hon jobbat med<br />
tryck som faktor och även som originalare.<br />
6<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Historia och framtidsutsikter<br />
Från 1800-talet till den digitala eran<br />
Slutet av 1800-talet<br />
Mot slutet av 1800-talet började vissa delar av världen ta ett<br />
steg mot en modernisering genom att allt fler människor<br />
flyttade in mot städerna för att söka sig jobb inom industrialiseringen<br />
och även järnvägar byggdes ut och handeln ökade.<br />
Detta gjorde att behovet av tryck-, bläck- och pappersfabriker,<br />
specialiserade maskiner av vikning, bindning och stapling<br />
var nödvändigt. Böcker, tidningar, affischer och reklam var<br />
något som började produceras i mängder under den här tiden<br />
för att instruera, lära ut och underhålla. Tidigare hade det<br />
varit statens uppgift att lära ut det grafiska yrket och industri<br />
men nu började konstnärs- och designskolor allt mer ta över<br />
inlärningen. (Aynsley, 2001)<br />
En viktig del i den grafiska designens utveckling var att ta<br />
fram typsnitt. Tyskland var de som började med att utveckla<br />
typsnitten under den här tiden . Lite senare kom även USA<br />
och Storbritannien att jobba med det samma. Även affischer<br />
hade en viktig del i utvecklingen då trycktekniken var<br />
särskilt viktig för den formgivningen. Detta gjorde att tryckverktygen<br />
började utvecklas och förbättras, vilket den har<br />
fortsatt att göra sen dess. Affischer trycktes för att förmedla<br />
reklam men också för att marknadsföra underhållning. Under<br />
1914-talet höll bok- och affischdesign på att bli en del inom<br />
den grafiska designen men blev förskjutet av första<br />
världskriget fram till 1920-talet. (Aynsley, 2001)<br />
Början av 1900-talet<br />
1922 sägs det att William Addison Dwiggins tog fram termen<br />
grafisk design. Innan detta hade det funnits ett stort behov<br />
att trycka för reklam så att handelsmarknaden skulle kunna<br />
komma igång på riktigt. Termen togs då fram för att underlätta<br />
tryckprocessen då expertisen med att ta fram reklammaterial<br />
kunde delas in i fler kategorier. Uppdelningen blev<br />
planering och utförande. Grafiska designers uppgift blev då<br />
att ta emot instruktioner från en klient, ta fram illustrationer<br />
och skisser för att sen instruera tekniker, typografer och<br />
tryckare så att de skulle kunna realisera idéerna. (Aynsley,<br />
2001)<br />
Under första världskriget började man inse vikten av grafisk<br />
design genom diagram, illustrationer och texter för att informera<br />
och instruera. Till exempel producerades det många<br />
7<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Slutet av 1800-talet<br />
(Bild 1)<br />
Mannen på bilden hette<br />
Eric Gill och han levde<br />
mellan åren 1882-1940.<br />
Han var under sin tid en<br />
skulptör, bokstavsskärare,<br />
typografidesigner<br />
och illustratör. Han är<br />
mest känd för att ha tagit<br />
fram sans-serif typsnittet<br />
Gill Sans. Det var också<br />
typiskt för Gill att han<br />
kombinerade teckensnitten<br />
med illustrationer<br />
med bland annat människor<br />
som befann sig<br />
tillsammans med bokstäverna.<br />
(Aynsley, 2001)<br />
1900-talet<br />
Edward McKnight<br />
Kauffer 1891-1968.<br />
Edward var en viktig<br />
modernistisk grafisk designer<br />
som ursprungligen<br />
kom från Amerika men<br />
bodde i London i större<br />
delen av sitt verksamma<br />
liv. Hans inriktning var<br />
modern design och han<br />
jobbade mycket med att<br />
få in kubismen och futurismen<br />
i sina affischer.<br />
Han jobbade även med<br />
bokomslag, inrednings<br />
design i både shoppingfönster<br />
och på teatrar.<br />
(Aynsley, 2001)
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
affischer under den här tiden där man försökte rekrytera<br />
personer som soldater till kriget. Informationen byggdes på<br />
patriotism och att inge en skuld till de som inte hjälpte till i<br />
kriget (se bild 2-3). (Hollis, 2001)<br />
Slutet av första världskriget bestod av politiska revolutioner<br />
i Ryssland och andra revolutioner i Europa vilket bidrog<br />
till att många designers beslutade sig för att gå ihop med<br />
arbetarklassen. Vilket bland annat bidrog till att arkitekter<br />
började designa nya hus och möbler för alla de soldater som<br />
varit ute i kriget. Grafiska designers började ett internationellt<br />
samarbete olika länder emellan där de försökte skapa ett<br />
universellt visuellt språk oberoende av etnicitet och klass med<br />
hjälp av fotografier, typografi, geometri och fotomontage.<br />
(Aynsley, 2001)<br />
1919 startade den berömda skolan Bauhaus. Många av de<br />
kända personerna inom formgivningens utveckling under<br />
1900-talet hade varit verksamma hos Bauhaus. Där det hade<br />
skapatss många stora verk inom arkitektur, grafisk<br />
formgivning, textil och möbelformgivning. (Aynsley, 2001)<br />
Mitten av 1900, modernismen och futurismen<br />
Under andra världskriget (1939-1945) användes affischer för<br />
att nå ut med budskap. Nu hade man allt mer börjat använda<br />
fotografier då man ansåg att de gav en mer beskrivande och<br />
tydligare bild av verkligheten. Även innan andra världskriget<br />
hade grafisk design haft en stor roll inom politiken. Genom<br />
affischer, banderoller och skyltar ville man propagera för olika<br />
saker och visa sina åsikter. Detta gjordes bland annat genom<br />
ord, symboler och bilder som karaktäriserade de politiska<br />
ledarna. (Hollis, 2001)<br />
Under modernismen och futurismen började man experimentera<br />
mer med ordens placering. Tidigare hade texter<br />
lästs längst raka rader men under den här tiden skapade man<br />
bilder och former med hjälp av orden vilket gjorde att man<br />
kunde låta vissa ord stå ut mer än andra och låta dem få en ny<br />
betydelse. En annan viktig del var att våga leka med tomrummet,<br />
det vita området, för att skapa ett annat uttryck (se bild<br />
4). (Hollis, 2001)<br />
Popkulturen och andra subkulturer<br />
Designers kunde under den här tiden känna av att tekniken<br />
höll på att förändras. Redan hade trycktekniken förbättras<br />
och kameran hade kommit samt utvecklats från svart/vita<br />
foton till foto i färg. Datorer började under den här tiden<br />
8<br />
Modernism och<br />
futurism<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
(Bild 2)<br />
“I Want You for US<br />
Army”, affisch 1917;<br />
James Montgomery<br />
Flagg<br />
(Bild 3)<br />
“Britons Wants You”,<br />
affisch 1914; Alfred<br />
Leete<br />
(Bild 4)<br />
“Zang Zumb Tumb”,<br />
bokomslag 1914; F.T.<br />
Marinetti/Cesare<br />
Cavanna
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
göra det möjligt för lagring av information men började inte<br />
användas av grafiska designers förens på 1980-talet. Men<br />
det var snarare kultur och politiska faktorer som påverkade<br />
branschen snarare än tekniken. Såsom Vietnamnkriget, den<br />
cubanska revolutionen, sociala protester, masskultur och<br />
pop musik, användningen av droger påverkade den grafiska<br />
designen på olika sätt. (se bild 5-6). (Hollis, 2001)<br />
Under denna period kom även hippiekulturen, i och med den<br />
började människor mer och mer hålla på med dekorationer<br />
inspirerade av organiska former. Från att tidigare ha producerat<br />
trycksaker i svart/vitt började man också allt mer trycka i<br />
färg. (Aynsley, 2001)<br />
Postmodernism (1970-1980)<br />
Postmodernism kopplades till ett köpesamhälle där<br />
design gjordes för nöje och för att skapa identiteter. Grafiska<br />
designers försökte inte längre nå ut med endast ett tydligt<br />
meddelande eller en visuell form utan försökte skapa olika<br />
bild- och textkompositioner. Man tänkte att det var inte<br />
längre formgivarens sak att tolka materialet utan betraktaren<br />
skulle själv få stå för det. (Aynsley, 2001)<br />
Nya medier så som television hade ökat och detta blev också<br />
ett nytt medium för grafiska designers där de bland annat<br />
kunde jobba med reklam och marknadsföring genom rutan.<br />
Under 1970-talet började företag se vikten av att ha en symbol<br />
som varumärke för att få människor att komma ihåg dem.<br />
Detta gjorde också att grafiska designers fick fler uppdrag.<br />
(Hollis, 2001)<br />
Den digitala eran<br />
I slutet av 1900-talet gjorde datorn sitt stora intåg inom<br />
grafisk design. Datorn gjorde att arbetsprocesserna kunde<br />
kortas ner och att arbetsuppgifter fick planeras om och även<br />
yrkesbenämningar fick ändras. Det blev nu allt vanligare att<br />
personer skulle kunna många delar. Det blev också lättare<br />
för människor att jobba med grafisk formgivning hemifrån<br />
och lära sig yrket. Apple datorn kom 1984 och var redan från<br />
början riktad till designers. Även om det fanns många fördelar<br />
med datorns intåg så fanns det även en hel del designers<br />
som till en början var avvisande till dem. När även internet<br />
lite senare dök upp gjorde det att designers även kunde börja<br />
formge webbsidor och även publicera sitt material där. (Aynsley,<br />
2001) Det blev också lättare att ta fram nya typsnitt med<br />
den nya datortekniken. Det var inte endast de större företagen<br />
såsom ITC eller Monotype som kunde ta fram typsnitt<br />
9<br />
Popkuturen<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
(Bild 5)<br />
Olle Eksell 1918-2007.<br />
Han var en av dem<br />
som introducerade<br />
Sverige till modern<br />
grafisk design. Han<br />
jobbade mycket<br />
med bokdesign och<br />
tog fram loggos till<br />
företag. Bland annat<br />
tog han fram<br />
loggotypen för “Ögon<br />
Kakao”. (Aynsley,<br />
(Bild 6)<br />
“Day of the heroic<br />
guerilla”, affisch 1968<br />
Elena Serrano<br />
(Bild 7)<br />
“Mister Tambourine<br />
Man“, affisch 1967 Martin<br />
Sharp
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
utan även i princip vem som helst som hade tillgång till en<br />
dator och internet kunde publicera dem, redo för att laddas<br />
ner. (Hollis, 2001)<br />
På 1980-talet blev det vanligt att man använde sig av kända<br />
ansikten och slogans när man tog fram reklam. Designers<br />
gjorde många affischer där de visade sitt motstånd eller sin<br />
kamp mot olika politiska områden i världen som tillexempel<br />
hur man behandlade AIDS, effekterna av globaliseringen<br />
i tredje världen och rasism. Klädmärket Benetton kom till<br />
exempel med en reklam där det var en bild på människor i<br />
olika hudtoner med den tillhörande texten ”United colors of<br />
Benetton”(se bild 8). (Hollis, 2001)<br />
Branschens utveckling i modern tid<br />
De yrkesutövare jag har pratat med berättade att under<br />
modern tid (under den tid de har jobbat inom den) har inte<br />
designprocessen förändrats så mycket men det har däremot<br />
tillkommit fler aktörer på marknaden. Detta för att allt fler<br />
har lättare för att jobba som formgivare utan att ha någon<br />
utbildning inom det.<br />
Då jag pratade med Urban Gyllström som jobbar som Art<br />
Director (AD) berättade han att en AD:s uppgift idag måste<br />
behärska alla leden i en produktion något som inte var det<br />
samma förr. Detta för att kunden inte vill betala extra för att<br />
både använda sig av en AD och en originalare. Något som<br />
han visserligen tycker är synd då detta innebär att alla ska<br />
kunna litet där risken kan bli att ingen kan någonting särskilt<br />
bra.<br />
Vad gäller bokomslag så verkar produktionstiden för tryckta<br />
böcker gå allt fortare samt att det idag finns olika medier för<br />
böcker såsom mp3-böcker och e-böcker. Lånade bilder har<br />
blivit billigare än vad de varit innan och de är lättare att få<br />
tillgång till idag genom internet berättade Trygve Skogrand.<br />
Framtiden<br />
… enligt branschorganisationer, tidningen grafiskt forum<br />
samt trendrapporten POP10<br />
Grafiskt forum (nr. 11-12/10): I en artikel skriver de om en<br />
ny tryckteknik; Print on Demand. Detta är en teknik som<br />
redan finns idag men är relativt ny. Med denna teknik kan<br />
man individ anpassa böckerna utefter vad kunden vill ha i sin<br />
bok samt att de inte behöver tryckas för att sedan lagras utan<br />
de kan tryckas då förlaget får in en order på boken. Denna<br />
tryckteknik kan även göra böcker billigare och vanligare i<br />
10<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Postmodernismen<br />
Wim Crouwel 1928- .<br />
Wim kom ifrån Holland<br />
och var där en<br />
grafisk designer. Han<br />
jobbade mycket med<br />
form och funktion för<br />
att få fram det bästa<br />
ur typografin. Han<br />
sa bland annat dett:<br />
“Typografi måste vara<br />
visuellt ordningssamt<br />
för att ha en god läsbarhet“<br />
(Aynsley, 2001)<br />
Den digitala eran<br />
(Bild 8)<br />
En reklambild för<br />
“United colors of<br />
Benetton”
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
framtiden.<br />
De skriver även om läsplattan Kindle som säljs bra genom<br />
Amazon i USA. E-böckerna säljer tillochmed bättre än de<br />
tryckta böckerna. I Sverige har denna utveckling inte skett<br />
ännu men om läsplattan även skulle få ett större uppsving<br />
även här skulle det kunna gå lika fort som i USA vilket kanske<br />
kommer förändra marknaden i framtiden.<br />
Maria Blomgren på Grafiska företagens förbund säger att det<br />
tryckta mediet inte kommer att försvinna i framtiden. Detta<br />
för att det tryckta mediet finns i så stor mängd genom till<br />
exempel förpackningar, emballage, kartonger, etiketter, kataloger,<br />
böcker, magasin, reklamtryck och manualer. Men hon<br />
säger samtidigt att vissa tryckta medier kommer att övergå till<br />
digitala i större utsträckning som till exempel blanketter. Hon<br />
säger också att vissa segment inom branschen minskar som<br />
tillexempel förpackningsområdet som idag har en tillväxt.<br />
POP10: Det finns en diskussion i samhället idag angående<br />
en övergång från det tryckta mediet till det digitaliserade. I<br />
Power of Prints trendrapport för 2010 (POP10) kan jag läsa<br />
att dessa två medier på ett sätt är beroende av varandra. Då<br />
det digitala mediet (internet) marknadsför det tryckta mediet<br />
och det tryckta mediet marknadsför det digitala. Detta<br />
genom bloggar och webbshoppar där man kan läsa om det<br />
tryckta mediet samtidigt som det tryckta mediet ger ut bland<br />
annat handböcker om det digitala mediet. POP10 visar<br />
att svenskarna hellre läser tidskrifter, böcker, magasin och<br />
tidningar i tryckt form. 74 procent njuter mer av att läsa ett<br />
tryckt magasin än att läsa på nätet. 85 procent tycker det är<br />
avslappnande att läsa en tidsskrift eller ett magasin som de är<br />
intresserade av. Power of Prints undersökning visar att böcker<br />
är det svenskar minst vill ska gå över till digital form i framtiden.<br />
På andra plats kommer tidskrifter.<br />
… enligt en intervju ur Cap&Design (www.capdesign.idg.<br />
se/).<br />
I denna intervju har man intervjuat sex personer som jobbar<br />
med grafisk formgivning på olika sätt; Anna Valtonen rektor<br />
för Design<strong>högskola</strong>n i Umeå och tidigare chef för designforskningen<br />
på Nokia, Oscar Liedgren formgivare på Liedgren<br />
Design, Kat Street creative lead och rekryteringsansvarig<br />
på Crispin Porter och Bogusky Europé, Moses Voigt grafisk<br />
formgivare och creative director på Acne Department, Annika<br />
Berner utbildningsansvarig för Reklam och grafisk form<br />
på Beckmans design<strong>högskola</strong>, Daniel Ilic creative director på<br />
North Kingdom.<br />
11<br />
Närliggande<br />
yrkesbenämningar<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Redigerare<br />
Arbetar på dagstidning eller<br />
liknande och är duktiga på<br />
språk och text. Istället för att<br />
jobba med färg och form är<br />
det snarare de som skriver<br />
ingresser, bildtexter och så<br />
vidare för att sedan placera<br />
texterna i färdiggjorda mallar.<br />
Det är vanligt att dessa<br />
personer använder sig av<br />
samma program och tekniker<br />
som grafiska formgivare<br />
vilket ofta gör att dessa<br />
personer senare går över till<br />
att jobba mer med formgivningen<br />
än med textarbetet.<br />
(från kontakt med Urban<br />
Gyllström)<br />
Layoutare<br />
Även dessa personer arbetar<br />
mestadels med mallar på<br />
ett magasin men ändå med<br />
en viss frihet. Det är inte<br />
nödvändigt för en layoutare<br />
att vara bra på text men bör<br />
vara bra på form, dock inte<br />
så bra att personen kan göra<br />
ett magasin från grunden.<br />
(från kontakt med Urban<br />
Gyllström)<br />
Art director (AD)<br />
En art director ska klara av<br />
att göra ett magasin från<br />
grunden. Det är denne person<br />
som är chef för formen<br />
på magasinet. AD:n planerar<br />
fotograferingar och jobbar<br />
övergripande med utvecklingen<br />
av formen och kontrollerar<br />
att helheten blir som<br />
planerat. (från kontakt med<br />
Urban Gyllström)<br />
AD:n kan även jobba med<br />
utformningen av web, an
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
I framtiden kommer människor att bli mer medvetna och<br />
kommer att vilja välja själva vilket leder till att vi måste förstå<br />
dem vi designar för. Gällande industrin så genomgår den en<br />
stor omorganisation vilket kommer innebära att mer börjar<br />
göras under samma tak och det som produceras behöver<br />
vara interaktiverat för att folk ska bli intresserade menar Kat<br />
Street. Även Anna Valtonen har liknande framtidsutsikter där<br />
hon säger att människor kommer bli allt mer medvetna och<br />
vill välja själva om det de köper vilket kommer ställa högre<br />
krav på att designers vet vad de designar för. Både Moses<br />
Voigt och Oscar Liedgren menar att det idag är många som<br />
är bra på allt men att de tror att det i framtiden blir viktigare<br />
att kunna mycket om en grej för att kunna konkurrera på<br />
marknaden. Utbildningsansvariga Annika Berner säger i intervjun<br />
att omfattande insikter i samhällsfrågor, kultur, miljö<br />
och etik kommer bli viktiga i framtiden på grund av att samhällsförändringarna<br />
är stora just nu och som också påverkar<br />
formgivningen. Daniel Ilic trycker mycket på det tekniska<br />
kunnandet som han anser vara viktigt för att kunna utforska<br />
olika gränssnitt och tekniska plattformar. Han säger även att<br />
det är viktigt att ha en helhetssyn för hur man sammanför<br />
olika delar i formgivningen där bland annat flera medier och<br />
discipliner möts.<br />
… enligt yrkesutövare<br />
Urban Gyllström tror att det kommer skapas väldigt bra<br />
dataprogram som kommer kunna ta fram smidiga och<br />
snygga mallar. Vilket i sådana fall kan leda till att det inte<br />
kommer behövas några grafiska formgivare alls, förutom de<br />
som skapar mallarna. Att jobba med mallarna är redan idag<br />
väldigt vanligt. Bland annat gör de flesta dagstidningar det.<br />
Men detta kanske passar just för de större dagstidningarna<br />
där man har många nyheter att ta upp. Används samma<br />
mall i de mindre tidningarna blir det inte lika bra. I och<br />
med detta tror inte Urban på dessa mallar då han tror att de<br />
kommer “slå tillbaka”. Han säger också att många tidningar<br />
hellre tar nyheter från nyhetsbyråer och väljer att dra in på<br />
egna journalister. Detta tror han kan leda till att många väljer<br />
tidning på dess utseende då innehållet ändå kommer vara<br />
likadant i de flesta tidningar. Tidningens form kan därför bli<br />
en viktig del att satsa på för att kunna stå sig i konkurrensen<br />
vilket argumenterar för att grafisk form ändå kan bli viktigt i<br />
framtiden. Ipads är en teknik som kan komma att utvecklas<br />
och gör den det kommer det kunna skap nya områden som<br />
behöver formges säger han. Som frilansare tror Urban att<br />
man kan ha nytta av att bredda sin kunskap genom att också<br />
kunna filmredigering och ljud. Då sajter, läsplattor och andra<br />
interaktiva medier mer och mer kommer att beröra dessa<br />
12<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
nan tryckt media och film.<br />
(Grafisk kokbok 3.0)<br />
Orginalare<br />
Denna person jobbar med<br />
att behandla grafiskt material,<br />
text och bild efter givna<br />
instruktioner. Instruktionerna<br />
kan till exempel komma<br />
från en AD. En orginalares<br />
arbetsuppgifter kan handla<br />
om att jobba med layout,<br />
typografering, montering<br />
av text och bild, friläggning<br />
och färgjustering. (Grafisk<br />
kokbok 3.0)
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
områden. Detta är inte lika viktigt att bredda sig som fastanställd<br />
på ett större företag där man har fler anställda och folk<br />
som kan specialisera sig på olika saker.<br />
Jens Magnusson tror att det är större chans för människor att<br />
jobba med grafisk formgivning i och med att de program som<br />
används är lätta att förstå och lära sig på egen hand. Vilket<br />
också innebär att konkurrensen hårdnar. Han säger också att<br />
det finns en möjlighet att det kan bli lättare att få jobb inom<br />
webbdesign, knacka koder och animation.<br />
Då det gäller bokformgivning säger Trygve Skogrand att förlagen<br />
kommer ha ett behov av säljande bokomslag så länge de<br />
tar fram böcker. När det gäller ombrytning, den typografiska<br />
delen, säger han däremot att de har sett en viss priskonkurrens<br />
samt att arbetet kan komma att bli automatiserat eller att<br />
man väljer att ge sådana uppdrag till länder med lägre priser<br />
som tillexempel i Baltikum.<br />
13<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Omvärldsanalys<br />
Arbetssätt<br />
Under min analys har jag funnit att det är vanligt att grafiska<br />
formgivare jobbar som frilansare då de är sitt eget företag.<br />
För en frilansare kan arbetsbelastningen variera där det är<br />
vissa perioder med mycket jobb och mindre i andra. Men<br />
det är också många som jobbar på byråer av olika slag. Det<br />
har också blivit allt vanligare för företag att anställa grafiska<br />
formgivare som frilansare istället för fastanställda.<br />
Arbetsuppgifter<br />
Utifrån min analys kan en grafisk formgivare arbeta med<br />
formgivning inom olika områden; reklam, media och trycksaksinformation.<br />
Trycksaksinformation kan vara till exempel<br />
tidningar, böcker, broschyrer, cd-omslag, och affischer. Ett annat<br />
uppdrag kan vara att skapa grafiska profiler till företag där<br />
det kan ingå att ta fram en logotyp för varumärket, brevhuvuden,<br />
varukassar med mera. Inom media kan det handla om<br />
tv och film där formgivningen kan gälla utseendet på vinjetter<br />
och eftertexter. Det kan också handla om webb och då blir<br />
benämningen webbdesigner.<br />
Arbetsredskap<br />
Datorer är ett viktigt redskap för grafiska formgivare, har jag<br />
funnit i min analys. Adobe programmen Illustrator, Photoshop<br />
och Indesign är de vanligaste som formgivare jobbar i.<br />
I dessa program kan man bland annat jobba med bildredigering<br />
samt komposition av bild och text. Det är vanligt att<br />
programmen ständigt uppdateras vilket gör det viktigt för<br />
formgivaren att själv följa med i utvecklingen. Jag har också<br />
pratat med en person som använder sig av tutorials på webben<br />
då hon inte kan alla funktioner i programmen, det tycker<br />
hon hjälper henne mycket. Samt att det gör att hon kan leta<br />
fram den information hon behöver just för det enskilda projektet<br />
då det kan vara väldigt breda projekt som kräver olika<br />
kunskaper.<br />
De som jobbar med film och TV använder sig av digitala redigeringar<br />
liksom används vid film- och videoredigering där<br />
man även kan jobba med ljud.<br />
Arbetsprocess<br />
Arbetsprocessen har sett olika ut för de personer jag har<br />
intervjuat men många av dem jobbar på egen hand emot<br />
sina kunder. De flesta vill vara de som har det sista ordet i<br />
14<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Arbetsprocessen för en<br />
bokformgivare kan se ut<br />
såhär:<br />
- Läsa igenom manuset<br />
(ibland allt även om det<br />
oftast kan vara ganska långt)<br />
- Gör skisser, vilket kan<br />
bli bortåt 50 stycken. Det<br />
uppskattas att man skickar in<br />
flera stycken förslag.<br />
- Gallrar bort några<br />
- Visar upp dem för förlaget<br />
där ett flertal personer är<br />
med och bestämmer vilka de<br />
gillar bäst.<br />
- Sedan väljs det ut ett förslag<br />
som man gillar bäst<br />
- Sedan kanske man gör en<br />
inlaga också<br />
- Sedan görs en mall av hur<br />
boken kommer att se ut. (om<br />
förlaget har tillräckligt med<br />
budget för det)<br />
- Om boken ska göras i<br />
pocket görs även förslag för<br />
en sådan (den inbundna och<br />
pocketen kan i vissa fall vara<br />
gjord av olika personer)
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
formgivningen utan att kunden lägger sig i allt för mycket.<br />
För bokformgivarna är det vid få tillfällen som en författare är<br />
med vid bokformgivningen. Medan den person som jobbar<br />
på företaget Life säger att det alltid är med andra i projekten,<br />
till exempel är det alltid minst en AD, en copywriter, en<br />
produktionsledare och en originalare/formgivare.<br />
En formgivare som driver eget företag väljer att köpa in färdigredigerade<br />
bilder istället för att göra det själv. Detta sparar<br />
henne tid och pengar då det kan vara svårt att redigera och få<br />
samma utseende på bilden i olika format.<br />
Personliga egenskaper<br />
Utifrån min analys har jag kommit fram till ett flertal olika<br />
personliga egenskaper som är bra att besitta som grafisk<br />
formgivare. Bland annat är en talang och sinne för färg och<br />
form samt en analytisk förmåga bra att ha. Andra bra egenskaper<br />
är att känna till modern informationsteknik och<br />
den grafiska branschen i stort. Samt att även vara nyfiken<br />
på nya områden och människor då jobbet kan vara väldigt<br />
varierande och uppdragen just kommer från och formgivs<br />
för människor. Vilket också hänger ihop med att ha en god<br />
inlevelseförmåga och förståelse för andra människors sätt att<br />
leva. Det kan vara bra att ha ett eget formspråk men det är<br />
desto viktigare att kunna anpassa sig utefter kundens behov<br />
då det är denne som ska ha användning för din formgivning.<br />
Just för att uppdragen utförs mot en kund och denne och<br />
formgivaren kan ha olika uppfattningar om hur resultatet ska<br />
se ut är det vanligt att kritik förekommer. Då är det viktigt att<br />
kunna ta kritiken på rätt sätt och kunna ”kill your darlings”<br />
men samtidigt också kunna stå upp för det man har formgivit<br />
och kunna argumentera för det. För att på detta sätt finna<br />
en balans i att det faktiskt är formgivaren som har den rätta<br />
kunskapen gällande färg och form mot att kunden vet vad<br />
deras målgrupp vill ha och vad som säljer bäst. Då det gäller<br />
bokformgivning är det förutom ovanstående bra att ha ett<br />
intresse för böcker då formgivarna oftast läser de böcker de<br />
ska formge för att få en känsla för formgivningen.<br />
Ingångar till branschen<br />
En utbildning kan vara bra att ha för att få in en fot i branschen<br />
och det kan också fungera som en del till bättre<br />
självförtroende då man vet vad man kan och får också papper<br />
på det (se utbildningar i rutan bredvid). Men så fort man<br />
har kommit in i branschen verkar det utifrån mina intervjuer<br />
vara viktigare med arbetsprover och referenser. Detta för att<br />
det egentligen handlar om att ha en ”talang” för yrket vilket<br />
15<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Utbildningar<br />
Inom grafisk design så kan<br />
man bland annat läsa på<br />
dessa skolor:<br />
•Konstfack, Stockholm<br />
kandidat och magister utbildning<br />
•Design Konsthantverk,<br />
Göteborgs Universitet<br />
kandidat och magister utbildning<br />
•Beckmans, Stockholm<br />
3-årig utbildning<br />
•Lidköpings Universitet<br />
3-årigt program<br />
•Mittuniversitetet<br />
3-årigt program<br />
•Berghs School of Communication<br />
fristående skola, avgiftsbelagd<br />
utbildning<br />
•Forsbergs skola, Stockholm<br />
fristående skola, avgiftsbelagd<br />
utbildning<br />
•Broby Grafiska, Sunne<br />
yrkesutbildning
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
kanske inte arbetsgivarna ser utifrån ett betyg.<br />
Några av de som jag har intervjuat har också varit självlärda<br />
och valt att starta eget och därigenom utvecklats inom yrket. I<br />
början kanske man däremot inte kan ta så mycket betalt utan<br />
rent av gör vissa gratisuppdrag för att lära sig. Det finns också<br />
dem som har lärt sig genom att vara assistenter till art directors.<br />
Att kunna skapa kontakter som man sedan kan bygga vidare<br />
på är också viktigt. Inom sitt kontaktnät kan man se till att ha<br />
personer som man kan ha nytta av i sin formgivning till exempel<br />
fotografer som kan göra jobb för dig och som du sedan<br />
kan göra jobb åt. Det verkar också vara lättare att få jobb om<br />
man har de rätta kontakterna, vilket gör kontakter viktiga.<br />
Löneläge<br />
Grafiska formgivare<br />
Enligt Sveriges reklamförbunds sammanställning av löner<br />
2007: medellön 29200/kr månad<br />
Enligt DIKs lönestatistik för 2009: medellön 29044kr/månad<br />
Enligt Saco är en ingångslön (median) för nyutexaminerade:<br />
ca 20 000kr/mån<br />
Medianlön vid 35 års ålder (ca 10 år efter examen):<br />
hantverksinriktade: 20 000- 25 000kr/mnd<br />
konsulter: 28 000 – 40 000kr/mnd<br />
Grafiska formgivare jag har intervjuat:<br />
formgivare/originalare/copywriter fastanställd på en butikskedja:<br />
30 000kr/månad (hon har däremot hört att detta är<br />
mycket för hennes ålder, 26år) Ett år tidigare jobbade hon på<br />
ett annat företag och där hon hade 21 500kr/månad.<br />
frilansande grafiska formgivare: 20 000-100 000kr för en hel<br />
grafisk profil. Beror lite på uppdrag och vilket företaget är. I<br />
början innan hon började känns sig säker på yrket tog hon<br />
1500-3000kr för en logga.<br />
Bokformgivare jag har intervjuat: 10 000kr+moms för ett<br />
bokomslag<br />
8000kr/sida+moms för en katalog med bild och typografi<br />
Och en som i stort sett jobbar mot den norska marknaden tar<br />
9000kr/bokomslag och 21 kr per sida för textombrytning.<br />
ICA-bokförlag tar lite mindre än reklambyråer och tar<br />
7000kr/omslag och 15000kr/omslag+inlaga (sidorna inne i<br />
boken).<br />
16<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Lagar och regler<br />
Jag har varit i kontakt med en jurist på Brann AB, Peter<br />
Hedberg, och han berättade att det finns två olika delar en<br />
formgivning kan avtala om; en överlåtelse eller en upplåtelse.<br />
En överlåtelse innebär att jag som formgivare helt överlåter<br />
mitt formgivna material till kunden där jag i princip säger<br />
”Varsågod nu är det ert”. Medan en upplåtelse innebär att<br />
man hyr ut eller ger ett nyttjande av det formgivna materialet.<br />
Upplåtelsen sker på vissa premisser som kunden och<br />
formgivaren kommer överens om vilket kan handla om att<br />
formgivningen endast får användas en viss tid eller i ett visst<br />
land. Och det är då endast på dessa premisser som upplåtelsen<br />
får ske. Peter sa också att det är viktigt med avgränsningar<br />
vid ett avtal. Att jag som formgivare inte bara nöjer mig med<br />
att ha fått ett uppdrag utan att jag också är noggrann med<br />
mina avtal. Där jag kan tänka på att ta med punkter så som<br />
vart kunden ska få använda min formgivning, hur länge kontraktet<br />
ska gälla (om ett år kanske vi ska förnya kontraktet?)<br />
och titta på vad som är rimligt för just det enskilda avtalet.<br />
Skulle jag sälja vidare ett fotografi finns det en lag som säger<br />
att namnet på fotografen alltid ska stå med vid<br />
publicering av fotografiet något som inte gäller för illustrationer.<br />
Detta gör att det är viktigt att ha med en sådan punkt<br />
i avtalet om man vill att ens namn ska stå med vid publiceringen<br />
av illustrationen. Så fort jag har gjort en formgivning<br />
så är det min! Peter sa att om det skulle komma någon och ta<br />
min formgivning, kopiera den, så kan jag gå vidare och stämma<br />
personen i fråga utifrån upphovsrättslagen. Men då är det<br />
viktigt att jag ska kunna bevisa att det verkligen var jag som<br />
gjorde den först. Därför kan det vara bra att dokumentera när<br />
och hur det formgivna materialet togs fram genom exempelvis<br />
fotografier eller om materialet publicerats på webben ska<br />
man skriva när det publicerades och tillverkades.<br />
De vanligaste lag- eller avtalsbrotts frågor han stöter på från<br />
grafiska formgivare har handlat om att man inte varit tillräckligt<br />
tydliga med användningsområdet för materialet:<br />
– Nu har jag sett min formgivning i Norge men det är inget<br />
jag har fått betalt för.<br />
– Står det något i ditt avtal om att de endast får använda det i<br />
Sverige?<br />
– Nej.<br />
– Då så, då har de rätten att göra som de gör.<br />
Han sa också att han tror att det hela handlar om erfarenhet.<br />
Många gör misstag i början och lär sig av dem. Men att man<br />
med åren blir mer säkrare på yrket och också kan ställa högre<br />
och högre krav, i början kanske man är glad för det lilla. Det<br />
är bra att prata med olika fackförbund där man kan höra hur<br />
17<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
de gjorde avtal i början eller vad som är rimligt att avtala om.<br />
Jag har även varit i kontakt med Inga Sundell på organisationen<br />
Svenska tecknare. När jag frågade henne vilka svårigheter<br />
som hon har sett att grafiska formgivare ofta stöter på<br />
svarade hon att det ofta är svårigheter kring äganderätten av<br />
originalet samt nyttjandet av materialet då upphovsrätten inte<br />
gäller grafisk formgivning i sin strikta bemärkelse. En annan<br />
fråga jag ställde var vad hon anser är viktigt att ha med i ett<br />
avtal och på detta svarade hon att dessa punkter är viktiga:<br />
- avtalets subjekt, det vill säga vad det kallas.<br />
- avtalsparternas juridiska identiteter, både första och andra<br />
part, namn, person- organisationsnummer, representant för<br />
juridisk person, adressreferens.<br />
- avtalets objekt, det vill säga vad det handlar om, beskrivet i<br />
detalj<br />
- avtalsperiodens längd.<br />
- reglering om överlåtelse av avtalsobjektet till tredje part.<br />
- reglering vid avtalsbrott och uppsägning under pågående<br />
avtalsperiod.<br />
Till trots av ovanstående rekommendationer så var det en<br />
av de formgivare som jag har pratat med som inte använde<br />
sig av skriftliga kontrakt särskilt ofta. Istället tog han det<br />
muntligt eller via mail. Han menade på att han gjorde så för<br />
att det var smidigare och sparade både han och hans kunder<br />
tid samt att hans jobb oftast är så pass standardiserade så att<br />
det känns onödigt. Men han säger också att kontrakt är något<br />
han kanske skulle använda sig av vid större uppdrag och jobb<br />
åt större företag. Han berättar också att han har märkt att<br />
många företag myglar med reglerna för e-böcker. Det finns en<br />
lag som säger att ett företag inte får använda formgivningen<br />
av boken till e-böcker om inte formgivaren gått med på det.<br />
Trots att de flesta förlag vet om detta så har han alltså märkt<br />
att många myglar med detta då de inte anser sig tjäna pengar<br />
på det ändå men han menar snarare att det handlar om upphovsrätten<br />
för formgivaren. Detta är därför en del man ska<br />
vara uppmärksammad på.<br />
Maria Blomgren på Grafiska företagens förbund (GFF) tar<br />
upp tryck- och yttrandefrihetslagarna som en grundläggande<br />
lag för grafiska formgivare och hade inte de funnits hade kanske<br />
inte industrin heller funnits. Hon nämner även de<br />
arbetsrättsliga lagarna och kollektivavtal som utgör grunden<br />
för arbetsgivarorganisationers verksamhet. Det finns också<br />
särskilda branschöverenskommelser som GFF skrivit<br />
tillsammans med olika parter.<br />
18<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Jag har även ställt frågan angående viktiga lagar och regler att<br />
tänka på till de yrkesutövare jag har varit i kontakt med. Emelie<br />
Gressberg svarade att då hon jobbar med naturläkemedel<br />
är marknadsföringslagen viktig. Hon nämnde även de pressetiska<br />
reglerna, som hon ansåg var viktiga att tänka på. En<br />
annan person nämner att det är bra att ha koll på upphovsrätt,<br />
vilka bilder och texter som är okej att använda gratis och<br />
vilka som kostar.<br />
Besök på ICA-bokförlag i Västerås<br />
Jag besökte ICA-bokförlag i Västerås och fick där träffa deras<br />
ateljéchef Karin Westerlund. Det blev en timmes besök, där<br />
hon berättade hur de jobbar med formgivningen av de böcker<br />
de är förläggare till. Jag fick även en liten rundvandring i kontorslandskapet<br />
där det även sitter personer som jobbar med<br />
diverse tidsskrifter.<br />
Karin berättade att deras affärsidé är att ta in frilansande<br />
formgivare för att få en variation i formgivningen av böckerna.<br />
Hon menar att alla formgivare har sitt eget språk och<br />
att det är roligare för försäljningen om böckerna har olika<br />
formspråk. För det mesta är det formgivare som hör av sig<br />
till henne för att fråga om uppdrag. Då ber hon formgivarna<br />
att skicka in portfolios för att hon ska få en känsla för deras<br />
formspråk.<br />
Vid framtagning av en bokformgivning vill Karin att formgivarna<br />
ska ta fram tre stycken förslag till boken där den ena<br />
behandlar författarens önskemål, en annan behandlar redaktörens<br />
önskemål och det tredje förslaget ska spegla formgivarens<br />
önskemål. Sedan går man igenom de tre förslagen<br />
tillsammans där man tittar på vad som är bra och mindre bra<br />
för att sedan eventuellt göra ytterligare förslag. Karin berättar<br />
att tidsåtgången varierar för bokformgivningen då innehållet<br />
i boken kan göra att uppdragen varierar i svårighetsgrad.<br />
Vissa böcker ger direkt en bild av hur formgivningen ska<br />
vara medan andra är svårare att ta till sig. Det är viktigt att ge<br />
utrymme för formgivaren att komma med sina idéer och för<br />
möjlighet att ge synpunkter på vad som ser bra och mindre<br />
bra ut, menar Karin.<br />
Det är formgivarna som tar fram formen för boken medan<br />
det är originalaren som sedan tar fram varje sida utifrån<br />
formgivarens skisser. På ICA har man anställda originalaren<br />
på förlaget som står för den biten. Men även originalaren<br />
för en diskussion med formgivaren för att återigen skapa en<br />
diskussion om bokens form. Den skiss som formgivaren slutligen<br />
tar fram efter att ha diskuterat med produktionsgrup-<br />
19<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
pen som består av olika personer, kan se lite olika ut. Då det<br />
endast är en framsida är det den som är uppskissad men är<br />
det även inlagor som ska tas fram så ska dessa även<br />
finnas med. Formgivaren tar däremot inte fram varenda sida i<br />
boken utan gör exempelsidor på så många varianter som man<br />
har kommit överens om. Det kan handla om ett uppslag där<br />
det ska vara en stor bild på höger sida och text på vänstersida<br />
eller två mindre bilder på en sida och så vidare. Karin berättade<br />
också att det är viktigt att formgivaren är detaljerad i<br />
sina skisser det vill säga sätter ut exakta mått på olika avstånd,<br />
markerar rubriknivåer, vart bildtexter ska ligga med mera.<br />
Detta gör det sedan enklare för originalaren att ta fram det<br />
slutgiltiga resultatet.<br />
Tid är en viktig aspekt när de ska ta fram en bok. Bokföretagen<br />
(till exempel Bokus, Akademibokhandeln och så vidare)<br />
vill nämligen oftast bestämma cirka ett halvår innan boken<br />
ska komma ut om de ska sälja dem eller inte. Vilket gör att<br />
boken ska kunna visas upp i ett förslagsexemplar så pass<br />
långt innan. Och ibland kan det hända att förlagen inte fått<br />
in allt material i tillräckligt god tid vilket oftast innebär att<br />
formgivaren får en till två veckor på sig för att formge boken<br />
så att nästa led sedan kan ta vid (originalaren) och sedan<br />
nästa och så vidare fram tills att säljarna tar med dem ut till<br />
bokföretagen.<br />
Efter det att vi gått runt på kontoret och småpratat med<br />
övriga som arbetade där så verkade de flesta gilla det faktum<br />
att ICA till största del ger ut fackböcker som har ett brett<br />
innehåll. Böckerna kan handla om allt ifrån katter till blommor<br />
till matlagning till hantverk vilket gör jobbet varierande.<br />
Böckerna är i fyrg-färg vilket innebär att det är bilder med<br />
mycket färg i böckerna vilket också gör att de blir roliga att<br />
jobba med. Karin poängterade även vikten av att ha en känsla<br />
för form även fast man till största delen jobbar med text på<br />
förlaget eller som hon som produktionsledare.<br />
Tips och trix<br />
En av de frågor jag ställde i mina mailintervjuer var om de<br />
hade några tips att ge mig om jag ska ge mig in i branschen.<br />
Därför tänkte jag ta upp dessa tips här.<br />
- Det finns andra ställen att jobba på med grafisk design än<br />
på till exempel reklambyråer. Till exempel finns alla inhouseavdelningar,<br />
kommunikationsavdelningar på stora företag<br />
och kommuner, tryckerier med mera. Vid de tillfällen man<br />
inte kan få jobb på ett företag inom just grafisk design kan<br />
man börja jobba med något helt annat på företag för att<br />
senare söka vidare till just den avdelningen man vill vara på.<br />
20<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Det kan vara lättare när man redan finns inom företag.<br />
- Det kan också vara bra att kunna ett område istället för att<br />
kunna lite om allt. Vilket gör att man kan stå ut från mängden<br />
och har det att konkurrera med.<br />
- Även fast man har fått ett jobb på ett företag så är konkurrensen<br />
inte slut för det. Det är därför bra om man gör lite,<br />
lite mer än vad själva uppgiften handlar om. Just för att visa<br />
framfötterna hela tiden.<br />
- Ska man jobba med bokformgivning kan det vara bra att<br />
läsa den bok man ska formge för att få en känsla för boken.<br />
- Till en början är det bra att titta på andra böcker och försöka<br />
kopiera det man gillar.<br />
- Lämna inte ifrån dig skisser som du själv inte gillar!<br />
- Om man har tänkt att starta eget kan det vara en idé att i<br />
början ha ett annat jobb på sidan av kanske 3 dagar i veckan.<br />
Just för att bygga upp en ekonomisk grund ifall det går lite<br />
trögare i början.<br />
21<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Sammanfattning<br />
Hur jag ser på branschens framtid<br />
Efter min analys känner jag att jag fått en blandad bild av<br />
branschens framtid. Dels har jag kunnat läsa att tekniken<br />
håller på att utvecklas så att mer och mer grafiskt arbete ska<br />
kunna ske automatiskt av datorer. Samtidigt som trycksaker<br />
förmodligen alltid kommer finnas i någon form och att dessa<br />
ska formges. Människor i Sverige verkar idag inte helt vara<br />
beredd på att hoppa på den tekniska banan då det gäller<br />
böcker och tidningar utan gillar det tryckta mediet bättre.<br />
Personligen ser jag det svårt att nu veta hur människor<br />
i Sverige kommer ställa sig till de digitaliserade medierna i<br />
framtiden. Men om man tänker på hur det oftast blir här i<br />
Sverige så tar det ett tag för nyheter i USA att finna en plats i<br />
Sverige vilket gör att jag tror att Ipads och Kindles i framtiden<br />
även kommer bli stora här men att det kommer dröja ett tag.<br />
För det tror jag inte på att branschens framtid ser mörk ut<br />
utan jag tror att människor också kommer bli allt medvetna<br />
om hur trycksaker och det digitala mediet ser ut. Vad jag<br />
har kunnat hitta i min analys så kommer allt mer också bli<br />
individanpassat vilket i sig kan betyda ännu mer jobb för<br />
formgivare.<br />
Erfarenheter från analysen<br />
Det var intressant att få prata med en jurist som har kunnat<br />
ge mig en insikt i vad jag ska tänka på när jag gör uppdrag<br />
mot kund. Jag visste tillexempel inte att det fanns två sätt att<br />
göra uppdrag på genom en överlåtelse eller en upplåtelse. Jag<br />
tyckte även att det var intressant att höra att det är viktigt att<br />
skriva ett detaljerat avtal för att minska riskerna för missförstånd<br />
i framtiden. Något som kanske låter självklart men<br />
det finns punkter som är lätta att glömma bort och ha med.<br />
Samtidigt som det också var intressant att få höra att någon<br />
valde att inte skriva avtal för att göra det lättare för kunden<br />
emot det som juristen berättade där ett avtal ska skrivas in i<br />
minsta detalj. Jag tror att jag själv kommer att gå på den säkra<br />
linjen och skriva avtal om jag kommer frilansa och jobba mot<br />
kunder.<br />
Jag har tidigare haft en uppfattning om att det ska vara bra<br />
betalt i branschen men jag har inte vetat mer exakt hur<br />
löneläget ser ut vilket var intressant att få läsa mer om. Jag har<br />
också fått höra att de som jobbar med bokformgivning får<br />
relativt lite betalt om man ställer det emot det arbete bokformgivarna<br />
lägger ner på arbetet.<br />
22<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Som grafisk formgivare har jag också lärt mig att kontakten<br />
med kunden är viktigt. Detta genom att formgivaren inte<br />
helt och fullt kan gå på sin egen smak och formspråk utan<br />
måste också ta med sig kundens åsikter och idéer i arbetet.<br />
Samtidigt som jag har lärt mig att det är viktigt att inte köras<br />
över helt av kunden utan visa att det är jag som formgivare<br />
som faktiskt är den som kan typsnitt, form och färg bäst. Jag<br />
kan tänka mig att detta är en svår kombination att hitta till en<br />
början men att man får lära sig att hitta ett bra arbetssätt efter<br />
tiden.<br />
Min framtid<br />
Det verkar finnas olika sätt att ge sin in i branschen. Någon<br />
startar eget och lär sig på det sättet mer om branschen genom<br />
uppdrag medan andra har kommit in i den grafiska branschen<br />
genom en annan bransch och en tredje har studerat på<br />
Beckmans i fyra år. Detta ger mig ett visst lugn eftersom jag<br />
kan känna efter vilket sätt som passar mig bäst. Som jag känner<br />
idag verkar kontakter kunna vara en viktig del i att få jobb<br />
och kontakter kan jag få genom en utbildning. En utbildning<br />
där det är mycket praktik och projekt mot omvärlden. Jag<br />
känner också att den utbildning jag nu har gått i tre år inte<br />
har gett mig de kunskaper som behövs för att bli en grafisk<br />
formgivare. En stor del av arbetsredskapen är till exempel<br />
datorer och Adobe programmen Photoshop, Indesign och<br />
Illustrator något som vi inte jobbat så mycket med i informationsdesigninriktningen<br />
kan jag känna. Jag saknar grunder i<br />
grids, linjering och så vidare. Men eftersom det grafiska yrket<br />
handlar mycket om att känna till en designprocess och hur<br />
man ska jobba mot kunder samt i team med andra så känner<br />
jag att jag har haft nytta av min innovationsinriktning. Där<br />
vi just har fått lära oss dessa saker. Därför är mitt nästa steg<br />
att försöka komma in på en skola som jobbar mer rent mot<br />
grafisk formgivning för att fördjupa mig och lära mig ämnet<br />
från grunden.<br />
Vad jag har lärt mig<br />
Jag känner att jag lärt mig mycket på denna analys. Jag<br />
har fått en större insikt i hur det är att jobba som grafisk<br />
formgivare utifrån ett flertal aspekter. Det har varit intressant<br />
att ha kontakt med olika personer som har grafisk formgivning<br />
som gemensam nämnare. Det har varit roligt att se att så<br />
många varit villiga att ställa upp på mina frågor och verkligen<br />
velat ge mig tips inför min framtid. Det har gjort att jag har<br />
känt mig mer peppad till att ta steget vidare till att själv jobba<br />
som grafisk formgivare. Främst skulle jag säga att kontakten<br />
med formgivarna har gett mig mest eftersom de har kunnat<br />
23<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
ge mig en bild av att det går att ta sig fram i branschen på<br />
olika sätt vilket jag tycker känns betryggande. Det har också<br />
varit intressant att få besöka ICA bokförlag för att se hur ett<br />
möjligt framtida arbetsuppdrag kan se ut och vad kunden<br />
begär av mig som formgivare.<br />
Tips för kommande branschanalyser<br />
Jag känner att en personlig kontakt har varit den bästa informationskällan<br />
för detta arbete. Det kommer ut mycket positivt<br />
av en sådan kontakt som kan handla om information som<br />
man från början inte tänkt på. Därför skulle jag säga att mitt<br />
tips för framtida analyser är att försöka få så mycket personliga<br />
kontakter som möjligt.<br />
24<br />
Linda Tång<br />
11-02-24
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Referenser<br />
Litteratur<br />
25<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
Aynsley, J. (2001). A century o graphic design, London: Mitchell Beazley<br />
Hollis, R. (2001). Graphic Design, London: Thames & Hudson world of<br />
art.<br />
Johansson, K. Lundberg, P. Rydberg, R. (2006). Grafisk kokbok 3.0,<br />
Malmö: Bokförlaget Arena<br />
Tidningar<br />
Grafiskt forum (2010), nr 11-12/10<br />
POP10-Trendrapport (2010)<br />
Webbsidor<br />
www.capdesign.idg.se/ (2010). Hämtat från; Så framtidskittar du dig -<br />
redan i dag:<br />
http://capdesign.idg.se/2.990/1.320879/sa-framtidskittar-du-dig---redan-idag,<br />
den 2011-01-26<br />
www.mittyrke.se Hämtat från; Mitt yrke: Grafisk formgivare:<br />
http://www.mittyrke.se/yrkesinformation/grafisk-formgivare/yrke-grafiskformgivare.html,<br />
den 2011-01-26<br />
http://jobbasom.se/ Hämtat från; Grafisk formgivare:<br />
http://jobbasom.se/grafisk-formgivare/#, den 2011-01-26<br />
www.saco.se Hämtat från; Välja yrke designer:<br />
http://www.saco.se/templates/Ocupation.<br />
aspx?id=4010&epslanguage=SV, den 2011-01-26<br />
Bild 1- Hämtat från; http://www.hrc.utexas.edu/collections/art/holdings/<br />
book/gill/, den 2011-02-24<br />
Bild 2- Hämtat från; http://www.crazywebsite.com/Free-Galleries-01/
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
26<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
USA_Patriotic/pg-WWII_Posters_Vintage/Uncle_Sam_Beaten_Wounded_Obama_Bandaged_Economic_Crisis_Poster-1.html,<br />
den 2011-02-24<br />
Bild 3- Hämtat från; http://www.lordprice.co.uk/MIGW1018-Kitchener-<br />
Wants-You.html, den 2011-02-24<br />
Bild 4- Hämtat från; http://s-wilson1013-cts.blogspot.com/2010_11_01_<br />
archive.html, den 2011-02-24<br />
Bild 5- Hämtat från; http://www.resume.se/nyheter/2007/04/18/olle-eksell-har-avlidit/index.xml,<br />
den 2011-02-24<br />
Bild 6- Hämtat från; http://www.dipity.com/09abossert/Che-Guevara/, den<br />
2011-02-24<br />
Bild 7- Hämtat från; http://archive.artgallery.nsw.gov.au/exhibitions/archived/2006/kingston_sharp/selected,<br />
den 2011-02-24<br />
Bild 8- Hämtat från; http://lovelylovis.myshowroom.se/, den 2011-02-24<br />
PDF:er<br />
DIK; Löner för Information och kommunikation 2009,<br />
hämtad från http://www.dik.se/www/dik/web.nsf/dx/Lonestatistik, den<br />
2011-01-26<br />
Sveriges reklamförbund; löner 2007, hämtad från: http://reklam.se/fakta/<br />
loner den 2011-01-26
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Bilagor<br />
Frågor till bokformgivare<br />
Tack för att du vill svara på mina frågor!<br />
Namn:<br />
År i branschen:<br />
1. Vad är din yrkesmässiga benämning?<br />
2. Vad för slags uppdrag jobbar du med?<br />
3. Hur ser din utbildningsbakgrund ut?<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
4. Har du sett någon förändring inom branschen under den tid som du har jobbat inom<br />
den?<br />
5. Hur ser du på framtiden som bokformgivare?<br />
6. Vilka dataprogram använder du dig utav i din formgivning?<br />
7. När du ska ta fram en bokdesign, är det fler aktörer inblandade då förutom dig själv<br />
och kunden? I sådana fall ge exempel.<br />
8. Vilka ingångar in i branschen tror du mest på? (utbildning, praktik, kontakter med<br />
mera) Varför?<br />
9. Vilka egenskaper och kunskaper är bra att ha som bokformgivare?<br />
10. Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?<br />
11. Vilka anställningsformer finns och vilka är vanligast? Till exempel frilans, konsult,<br />
anställd.<br />
12. Hur ser löneläget ut? Tar du betalt för varje uppdrag? Vad kan man kräva?<br />
13. Om du skulle ge mig tips för min framtid som bokdesigner vilka skulle de då vara?<br />
I
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Frågor till grafiska formgivare<br />
Tack för att du vill svara på mina frågor!<br />
Namn:<br />
År i branschen:<br />
1. Vad är din yrkesmässiga benämning?<br />
2. Vad för slags uppdrag jobbar du med?<br />
3. Hur ser din utbildningsbakgrund ut?<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
4. Har du sett någon förändring inom branschen under den tid som du har jobbat inom<br />
den?<br />
5. Hur ser du på framtiden som grafisk designer?<br />
6. Vilka dataprogram använder du dig utav i din formgivning?<br />
7. Har du något tips gällande programmen, vad som tillexempel är bra att börja öva på?<br />
8. När du ska ta fram en grafisk design, är det fler aktörer inblandade då förutom dig<br />
själv och kunden? I sådana fall ge exempel.<br />
9. Vilka ingångar in i branschen tror du mest på? (utbildning, praktik, kontakter med<br />
mera) Varför?<br />
10. Vilka egenskaper och kunskaper är bra att ha som grafisk designer?<br />
11. Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?<br />
12. Vilka anställningsformer finns och vilka är vanligast? Till exempel frilans, konsult,<br />
anställd.<br />
13. Hur ser löneläget ut? Tar du betalt för varje uppdrag? Vad kan man kräva? Är det<br />
någon skillnad på lönen för bokomslag, tidningar/magasin och reklam/information?<br />
14. Om du skulle ge mig tips för min framtid som grafisk designer vilka skulle de då vara?<br />
II
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Frågor till Grafiska företagens förbund<br />
Tack för att du vill svara på mina frågor!<br />
Namn:<br />
Yrke:<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
1. Vad är det Företagens förbund jobbar med? Och vad kan de göra för de som jobbar<br />
inom grafisk design?<br />
2. Vad är det vanligaste som personer kontaktar er för?<br />
3. Har du sett någon förändring inom grafisk design och det tryckta mediet under den<br />
tid som du har jobbat på Företagens Förbund? (till exempel antalet personer som job<br />
bar med det, jobb på marknaden med mera)<br />
4. Hur ser du på framtiden för branschen (för tryckta medier)? (tror du på mer/mindre<br />
jobb? kommer det tryckta mediet försvinna? med mera)<br />
5. Finns det några speciella lagar, regler avtal som är viktiga för branschen?<br />
6. Vet du hur löneläget ser ut idag för branschen?<br />
Skulle det vara okej att jag nämner dit namn och där du jobbar i min uppsats för att<br />
berätta vilka jag har varit i kontakt med?<br />
III
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Frågor till Svenska tecknare<br />
1. Vad kan Svenska Tecknare hjälpa grafiska formgivare med?<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
2. Har ni sett någon förändring vad gäller antalet grafiska formgivare i branschen? Har<br />
det tillkommit fler eller minskar det?<br />
3. Vet ni hur löneläget ser ut för grafiska formgivare som jobbar med trycksaker idag?<br />
4. Vilka är de vanligaste frågorna ni brukar få från grafiska formgivare?<br />
5. Om jag skulle göra ett uppdrag för en uppdragsgivare där jag ska ta fram en trycksak<br />
vilka råd gällande avtalet skulle ni ge mig då? Vad bör stå med i avtalen till exempel?<br />
6. När det kommer till den juridiska biten kan ni då se svårigheter som grafiska<br />
formgivare ofta stöter på?<br />
IV
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Frågor till Karin Westerlund, ICA-bokförlag<br />
1. Vad är din yrkesmässiga benämning?<br />
2. Vad jobbar du med?<br />
3. Hur länge har du jobbat på ICA/i branschen?<br />
4. Vad gör ICA-bokförlag?<br />
5. Vilka olika yrkesroller jobbar på förlaget?<br />
6. Vad är det för sorts böcker ni tar fram här?<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
7. Då ni ska ta fram en bok, hur går det då till när ni ska ta fram bokformgivningen?<br />
• Hur blir er roll mot författaren?<br />
• Hur jobbar ni mot bokformgivaren?<br />
• Är det viktigt att ni får vara med och bestämma kring bokformgivningen? Eller över<br />
låter ni mycket till formgivaren?<br />
• Hyr ni in formgivarna, är det något som författarna gör eller har ni formgivare som<br />
jobbar här?<br />
8. Har du märkt något speciellt utseende på böckerna som säljer bäst?<br />
9. Hur ser du på utvecklingen för det tryckta mediet? (i ert fall är det väl främst böcker)<br />
10. Hur ser du på framtiden för det tryckta mediet? (i ert fall är det väl främst böcker)<br />
11. Hur ser budgeten ut för en bokformgivning? Ungefär hur mycket brukar ni betala för<br />
en formgivning?<br />
V
<strong>Branschanalys</strong><br />
<strong>KIN171</strong><br />
Frågor till Peter Hedberg, jurist<br />
Linda Tång<br />
11-02-24<br />
1. Vilka är de vanligaste lag- eller avtalsbrott som grafiska formgivare för trycksaker råkar<br />
ut för? Eller problem som brukar uppstå vid ett uppdrag?<br />
2. Vid kontakt och kontrakt med en uppdragsgivare för framtagning av en trycksak, till<br />
exempel affisch, bokomslag;<br />
- Vad är då viktigt att tänka på för att skydda sin design?<br />
- Vad är viktigt att ha med i kontraktet?<br />
3. Om jag lägger upp bilder eller arbeten på min hemsida finns det då något jag kan göra<br />
för att minska risken för att andra ska ta mitt material?<br />
4. Om jag skulle göra uppdrag där det handlar om formgivning av reklam;<br />
- Vad är då viktigt att tänka på?<br />
- Vilka specifika lagar och regler ska jag tänka på att följa? Och varför.<br />
VI