Textdesigner is Redaktör at Snick-Snack AB (2011) - Zoomin

Inlämning 1PraktikrapportIda Magnussonimn09001@student.mdh.seInformationsdesign - TextdesignBranschanalys och yrkesorientering, ITE 3052011-12-08

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08InnehållsförteckningInledning s.3Informationsinhämtning/metods.4-5Svårigheter med metoden s.5Snick-Snacks.5-8Snick-Snacks bakgrund s.5Snick-Snacks som företag och organisation s.5Arbetsplatsen och yrkeskategorier s.5Snick-Snacks verksamhet s.7Arbetsverktyg och teknisk nivå s.8Kundkontakt s.8Social samvaro s.8Kontakters.9-10Min handledare s.10Mina arbetsuppgifters.11-12Layoutarbete av tidningen Brandsäkert s.11Korrektur av informationsmaterial och tidningar s.11Projektmöten s.11Kunskap från MDHs.12-13Att göra praktik på Snick-Snack s.13Sammanfattning s.14Källförteckning s.15Bilagor2

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08skapar ett klassiskt informationsmaterial. Samtidigt som tidningen ska varaspännande för ögat, läsvärd, måste den dessutom presentera informationenpå ett informativt, lätttilgängligt sätt så att läsarna enkelt kan ta till sig den.Här gäller det alltså att kombinera effektfull design, med väl planerad informationsdesign,som uymynnas i informativa texter och god struktur. Alltför att skapa informationsdesignens 3 grunder: lärlighet, läsbarhet och läsvärde.Precis denna teori, lär, läser och utövar jag som informationsdesignstudent.Att tillämpa detta under verklighetsanpassade former på praktikentycker jag ger en optimal koppling till min utbildnig.Informationsinhämtning/metodFör att få information om Snick-Snack, företagets bakgrund, sätt att arbetapå och övrig information av relevans för rapporten har jag pratat med olikamedarbetare på Snick-Snack. Jag har dels gjort förutbestämda kvalitativaintervjuer (Holme & Solvang, 1991 s. 14), eftersom metoden primärt harett förstående syfte för kontexten och kännetecknas av närhet till källan.Och dels har jag kunnat samla in information från de olika projektmöten,fika- och lunchpauser som ägt rum. (Se bilaga för att läsa intervjuer)Vid båda dessa tillfällen har det handlat om att skapa dialog, sätta sig in iföretaget och dess kunder för att på så sätt kunna ställa djupgående frågortill medarbetarna. Det har handlat om att skapa god kontakt med personernai fråga och visa ett intresse som sedan kan utmynna i ett informationsutbyte.Vid alla former av samtal, intervjuer är det viktigt att skapa enavslappnad situation för att få människor att öppna sig på bästa sätt. Dettagenom användning av olika tekniker och samtalsmetoder. För att på bästasätt förstå de olika intervjuteknikerna har jag tagit stor hjälp av boken Intervjuteknik(2007), Björn Häger.Att göra observationer, är som att leka detektiv.Från de olika mötena och intervjuerna har jag fått en inblick i företagets bargrund,deras sätt att arbeta, tänka och förhålla sig till olika informationsaspekter. Det ärinformation och kunskap som både är viktig för rapporten, men som också kommerha stor nytta av i framtiden.För att tillgodose mig en annan typ av information, osynlig, har jag observerat hurpersonalen arbetar när möjlighet funnits. Jag har skuggat dem, iakttagit samtalenoch själv fått uppleva hur de tar sig an informationsdesign-relaterad problematik.Här har jag med egna ögon fått uppleva sådant som det inte går att fråga om, dethar gjort att jag fått en bättre förståelse för deras sätt att arbeta med designprocessen.Jag har även använt mig av Internet, främst Snick-Snacks egen webbplats,http://www.snick-snack.se för att få en bättre bild av organisationen runt företaget.Tyvärr har jag inte kunnat fotografera särskilt mycket på grund av företagetspolicy gällande sekretess. Givetvis har jag kunnat ta endel bilder, men intei den omfattning som jag önskat. Detta har inte varit något hinder i mittarbete, utan jag har full förståelse för vad som gäller innanför företagets dörraroch respekterar det.4

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Svårigheter med metodenJag har egentligen inte stött på några större problem under min informationsinhämtning,förutom att det har varit svårt att hinna anteckna, ta till sigall information av relevans under intervjuerna, samtidigt som man ska varalyhörd och komma med följdfrågor. Trots att jag kände mig förberedd, harjag insett att man aldrig kan vara tillräckligt förberedd inför en intervjusituation.Samtidigt som man vill hitta ta till sig allt, vill man inte avbryta intervjupersoneneller störa samtalsflödet. Det gäller att ställa frågorna på ett sättom möjliggör för anteckning. Pennan styr tempot i intervjun (Häger, 2007 s.140). Genom att reglera anteckningstempot, kan man reglera den intervjuadessamtalstempo.Nästa gång jag gör en intervju ska jag försöka anteckna långsammare och ta migmer tid till att faktiskt lyssna och söka ögonkontakt med min intervjuperson.Trots att jag varit negativ till att använda bandspelare, har jag insett att det kan hasina fördelar. Förnuft och erfarenhet har segrat över min negativa inställning.Väll använd kurslitteraturSnick-SnackSnick-Snacks bakgrundSnick-Snack startades av Lena Nordlund 2002, då hon arbetade som frilansanderedaktör och skribent. Något år senare gick en formgivare och enprojektledare in i företaget, och i samband med detta fick man ett par störrekunder. Sedan dess har företaget växt organiskt till sin nuvarande form, däridag Lena Nordlund är VD och har flertalet anställda. Den kompetens ocherfarenhet som finns inom företaget sträcker sig betydligt längre bak i tidenän företagets historia. De flesta av medarbetarna har många års erfarenhetav mediebranschen och är väl etablerade inom området. (Intervju A, EkmanÖhrn 2011)Snick-Snacks som företag och organisationSnick-Snack är en kommunikationsbyrå inriktad på redaktionell kommunikation,det vill säga marknadsföringsmaterial/-produkter med journalistisktperspektiv. Med affärsidén att erbjuda företag och organisationer redaktionellkommunikation av högsta kvalitet, vare sig det är i form av kundtidningar,broschyrer, annonser, rapporter eller övergripande kampanjer.Snick-Snack är ett aktiebolag, som i huvudsak drivs och ägs av två parter.VD Lena Nordlund ansvarar för företagets kundkommunikation ochinförsäljning av nya projekt. Hon är den som är spindeln i nätet och har denövergripande kontrollen över företagets arbetsplanering. Till sin hjälp harhon delägaren Fredrik Sehlstedt, Creative director, han ansvar för formgivningensom Snick-Snack producerar och gör åt sina kunder. I huvudsak ärdet han som ansvarar för att kvalitén på produkterna lever upp till kundensförväntningar. (Intervju A, Ekman Öhrn 2011)Snick-Snacls tidningshyllaArbetsplatsen och yrkeskategorierKommunikationsbyrån Snick-Snack ligger på Norrmalm i centrala Stockholm.Lokalerna är inte stora och därför finns inte utrymme för egna5

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08arbetsrum, därför arbetar de i ett öppet kontorslandskap, där varje medarbetarehar sin plats. I denna lilla, rustika lokal med gamla ståtliga fönsteri både tak och väggar finns också ett konferensrum, kök och ett bibliotek/kreationsrum. I grund och botten är lokalen en ombyggd lägenhet, vilketinnebär att känslan är hembonad och mysig.”Lokalen ska inte kännas som en arbetsplats, utan som ett andra hem för våramedarbetare” (F Sehlstedt 2011).Just nu arbetar det 10 till 12 personer, beroende på veckodag. Alla medolika bakgrund och arbetsuppgifter, men med Snick-Snacks gemensammamål att förmedla kvalitet, kreativitet och känsla i informationsmaterialen.Utöver dessa medarbetare tar de ibland in andra kompetenser utifrån ellersamarbetar med andra aktörer, exempelvis illustratörer. (Intervju A, EkmanÖhrn 2011)De olika yrkeskategorierna på Snick-Snack är (www.snick-snack.se/medarbetareoch samtal med de olika medarbetarna 2011):Projektledning – projektledaren ansvarar projekten, från kundmöte till levereradprodukt och uppföljning. Projektledaren ansvarar också för att sättabudget och att denna följs.Kök och fikarymProduktionsledning – produktionsledningen ser till att produktionenav projekten löper enligt utsatt tidplan och att projekten håller förväntadkvalitet. Produktionsledningen hjälper de olika arbetsgrupperna under produktionenav produkten. Det kan vara med intervjuer, kreationsarbete ochkorrektur.Webbutvecklare – webbutvecklaren ansvarar för utvecklingen av Snick-Snacks webbplats och gör uppdateringar med aktuell information.Grafisk formgivare, Creative director – Grafiska formgivaren ansvarar fördesign och layoutarbete av tidningar och informationsmaterial. Den grafiskaformgivaren gör inför varje produktion en sidplan, som visar produktionensinnehåll, med vilken han fördelar ut arbetet till lämplig originalareoch Art directors. Creative director är den person som har huvudansvaretför all formgivning som Snick-Snack producerar. Han är den som godkännerall formgivning innan produkten lämnas till kunden.Redaktör, skribent, journalistiskt – Dessa personer ansvarar för detredaktionella arbetet, intervjuer till reportage, textproduktion till de olikatidningarna och informationsmaterialen, korrekturläsning och ser till attdet innehållsliga, artiklarna överensstämmer med kundens förväntningar.Originalare, Art director – Dessa personer arbetar, producerar den förutbestämdadesignen genom layoutarbete i diverse layout- och redigeringsprogramsåsom Indesign, Photoshop och Illustrator. I huvudsak arbetar de medtypografi, bildhantering och att sammansvetsa text med bild på ett lämpligtsätt för att uppnå läslighet, läsbarhet och läsvärde.6

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Arbetsverktyg och teknisk nivåSnick-Snack har en hög teknisk nivå på arbetsverktygen, och all utrustningsom behövs vid en professionell tidningsproduktion finns, såsom högupplöstadataskärmar, projektorer, avancerad skrivarutrustning, och mängdvismed mindre specialverktyg, förutom själva tryckerimaskinen, den tjänstenköps in. De använder senaste programversionen CS5 av layout-och redigeringsprogrammenAdobe Indesign, photoshop och Illustrator, likaså vadgäller ordbehandlingsprogram. Detta för att möjliggöra avancerade designlösningaroch för att upprätthålla en hög standard på arbetena.Alla medarbetare har själva möjlighet att anpassa sin egen utrustning utefterderas eget behov, med exempelvis höj och ställbart skrivbord, hörlurar ochdynamiska stolar. Både formgivare och Art director använder exempelvisritplatta av märket Wacom och kalibrerade dataskärmar, för att underlätta,säkerställa färgnyanserna och effektivisera arbetsprocessen. Som ett komplementtill deras väl framskrida arbetsutrustning finns mängdvis med relevantlitteratur inom området. (Intervju A Ekman Öhrn 2011)Kalibrerad dataskärm och Wacom ritplata är tvåväl använda arbetsverktyg på Snick-Snack.KundkontaktPå Snick-Snack är det projektledaren Jacob Landin tillsammans med VDnLena Nordlund som ser till att det inkommer arbeten till företaget. Det äroftast projektledaren som marknadsför företagets tjänster och går på projektmöten,eftersom det är han som ansvarar för budgetering och företagetsolika arbetsgrupper. Han vet vilken arbetsgrupp som besitter den kunskapoch erfarenhet kunden eftersöker, dessutom är det han som har koll påSnick-Snacks priser och offert. Genom den här kunskapen kan han säljain Snick-Snack på ett ärligt och trovärdigt sätt. (Intervju A, Ekman Öhrn2011)Under en lunch pågår det heta det intressanta diskussioner i fikarummet,jag är snabbt framme för att observera och lyssna. Projektledaren JacobLandin berättar att Snick-Snacks samarbete med kunderna är väldigt återkommandeoch att byrån verkar för ett långsiktigt samarbete. Han beskriveratt Snick-Snack är nyfikna, lyhörda och jobbar alltid i ett mycket närasamarbete med kunderna. Han beskriver Snick-Snack som den personligabyrån som följer kunderna under lång tid och tillsammans utvecklar deraslångsiktiga marknadsföring. Tack vare denna arbetsvision förklarar han attSnick-Snack idag har tre betydande huvudkunder, och som alla samarbetatmed företaget i över lång tid. Dessa är: Stockholmsstad, Brandskyddsföreningenoch Stångåstaden.Han förklarar att det vara över 2 år sedan Snick-Snack ”letade” upp tänkbarakunder, han menar att deras utmärkande engagemang, vision ochnära sätt att arbeta med kunderna gör andra aktörer och presumtiva kundernyfikna på verksamheten. (Observationer 2011)”Snick-Snack är en liten byrå med få anställda, trots det kan vi konkurrera påden nationella marknaden genom vår speciella nisch” (J Landin 2011)8

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Social samvaroPå Snick-Snack är ledningen, det vill säga Lena Nordlund och FredrikSehlstedt väldigt måna om sina medarbetare. Atmosfären är inte som på entraditionell kommunikationsbyrå – stressad, hektisk och nästintill opersonlig,där var och en sköter och ansvarar för sitt. Här på Snick-Snack arbetarmedarbetarna i team, atmosfären är avslappnad, positiv och känslan somomger lokalen är familjär. I det öppna kontorslandskapet hörs det skratt,medarbetarna peppar och hjälper varandra – tillsammans är företaget enstor familj.Det märks klart och tydligt att Snick-Snack värderar, uppskattar och prioriterarsin personal framför prestation. Personalen är allt, för att visa uppskattningbjuder Snick-Snack på eftermiddagsfika med mackor, bullar ochfrukt varje dag. En tradition som det hålls hårt på och att fikapausen kanvariera mellan 30 minuter och 1 timme spelar heller ingen roll. Allt frånjobb till privatliv diskuteras, jag kan konstatera att medarbetarna verkligenuppskattar den har gesten. Ingen vill missa fikastunden – det är dagenshöjdpunkt. (Observationer 2011)Vinnare Svenska Publishing-Priset 2010Välkommen HemNominering Guldbladet 2010Välkommen HemNär Annas syster blev sjukNominering SvenskaPublishing-Priset 2009Välkommen HemGenom sin täta sammanhållning och känsla förkvalitet har Snick-Snack bland annat kammathem dessa priser.För att öka sammanhållningen och skapa en familjär känsla bjuder Snick-Snackårligen sina medarbetare på påsk- och julbord. För att öka sammanhållningenoch samarbetet håller företaget i teambuilding aktiviteter då och då. ( IntervjuA Ekman Öhrn 2011)”Lena och Fredrik är noga med att understryka att vi är ett team, alla ska kännasamhörighet” ( A Ekman Öhrn 2011)För mig som praktikant har det varit väldigt intressant att få uppleva den härutmärkande sammanhållningen. Inte i min vildaste fantasi kunde jag tro att detvar okej att skämta, sjunga och fika 1 timme under arbetstid. Min inställningtill arbetsmiljön på byråer har inte varit positiv, tidigare erfarenheter har visaten stressad och prestigefylld stämning, där personalen förväntas arbeta bådeövertid och utan raster. Men uppenbarligen finns det byråer som inte följer deninpräntade traditionen gällande arbetsmiljö och synen på personalen. För mighar det här varit viktigt att få erfara, framgångar uppnås inte genom övertid ochen opersonlig kontakt med personalen. Framgångar föds genom glädje, kreativitetoch bra sammanhållning mellan personal och ledning.KontakterUnder min praktik på Snick-Snack har jag haft kontakt med alla medarbetare iolika situationer. Det har både varit lärorikt och intressant för mig som studentatt få ta till sig de fackspråkliga termerna och designverktygen som användsi praktiken. Det är en sak att att utöva teorin i skolan och en helt annan attapplicera kunskaperna i verkligheten. Genom kontakten med medarbetarna harkunskap utbytts. Dels har jag fått uppleva verkligheten ur ett skarpt perspektiv,och dels har medarbetarna på Snick-Snack fått en uppdaterad och förfriskad,vetenskaplig syn på informationsdesign.9

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Medarbetare har påpekat att jag sett felaktigheter, designproblem som de inteupplevt som problem. Exempelvis när jag korrekturläste en tidning upptäcktejag att man applicerat vit text mot ljusrosa bakgrund. Ingen hade reagerat påatt läsligheten inte var optimal. Detta kunde jag genom min kunskap frånMDH och med hjälp av boken Visual thinking for design (2008), Colin Ware,framföra som ett informationsdesign-problemet ur ett vetenskapligt perspektiv.Responsen och tacksamheten över min upptäckt var stor, för mig som studentkändes det bra att jag kunde tillämpa, redogöra för min kunskap i praktiken.AnställdaKontakter inom Snick-Snack:Lena NordlundFredrik SehlstedtJacob LandinJessica SomersKlara Möller NorénMia TjärnbergAugust Ekman ÖhrnKarin WandrellKim SonntagMonica WalldénIngeborg AnderssonAnette ErikssonMin handledareEfter att ha studerat ekonomi och marknadsföring inledde Jacob sitt arbetsliv inomsälj- och Pr-branschen för 10 år sedan, men ville redan från början inrikta sig mermot produktionsledning, kombinera sälj med konkret marknadsföring av exempelvisprodukter och tjänster. Genom ett brett kontaktnät och hårt slit har han gradvisfått mer ansvarsfulla arbetsuppgifter på olika mindre företag. Av de 7 jobb som hanhar haft under 10 års tid har han endast sökt ett via platsannons, resten har kommitvia kontakter.Idag är Jacob Landin projektledare på kommunikationsbyrån Snick-Snack. Han hararbetat i företaget sen april 2011 och har tidigare arbetat inom reklam och kommunikationsbranscheni 7 år.Som projektledare är Jacob ansvarig för Snick-Snacks olika projekt, från första kundmötetill levererad produkt och uppföljning. Han ansvarar också för att sätta budgetoch att denna budget följs. (Intervju J Landin 2011)Som handledare har Jacob varit väldigt ansvarsfull, tydlig och hjälpsam. Vid minstatveksamhet har jag kunnat fråga honom. Har har tagit sig tid, lagt stort engagemangi att lära mig verksamheten och delge mig praktisk erfarenhet genom varierandearbetsuppgifter. Samtidigt som han har varit öppen för att ta till sig dagensinformationsdesign-principer, sett utifrån mina kunskaper och MDHs akademiskt,vetenskapligt perspektiv. Jacob har låtit mig som student, med mina kunskaper halika stort inflytande i de olika designprocesserna, exempelvis i layoutarbetet ochkorrekturläsningen. Han har litat på min kunskap, gett mig möjlighet, frihet attframföra mina synpunkter och teorier, både rent muntligt och praktiskt.10Jacob Landin, Projektledare08-122 033 11jacob.landin@snick-snack.seSnick-Snack ABLuntmakargatan 90113 51 Stockholm

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Mina arbetsuppgifterLayoutarbete av tidningen BrandsäkertUnder inledningen av praktiken fick jag i uppgift av August och Jacob attdesigna och göra layout till ett uppslag i Brandskyddsföreningens branschtidningBrandsäkert. AvAugust fick jag en grundlig genomgång av tidningenssidplan, designutseende och typografiska inställningar, kortkommandoni ”character- och paragrafstyle” (Indesign). Han gick även igenom applicerandeav bildmanér och lät mig studera tidigare nummer av tidningen.Därefter var jag fri att redigera de förutbestämda texterna och bilderna efteregen design. Men med förutsättningen att designen skulle överensstämmamed övriga delar i tidningen. Med andra ord gick det inte att göra någonflashig design och bryta tidningens traditionella utseende. Istället lät jagskapa en symmetrisk dynamik och spänning med små medel, bland annatgenom kontraster, bildsättning och placering av rubricering (Bergström,2004), för att upprätthålla stilen och skapa god informationsdesign.Det förslag till uppslag som jag designade var väldigt omtyckt och kommeratt pryda decembernumret under delen ”Handbok och Expertpanel”.Korrektur av informationsmaterial och tidningarSnick-Snack arbetar efter att skapa läsligt, läsbart och läsvärde i de informationsmaterialoch tidningar som de producerar. Som byrå är dem noggrannamed att förmedla känsla, kvalitet och kreativitet. Varje produkt skavara väl genomgången innan den släpps utanför Snick-Snacks dörrar, omdet finns minsta tveksamheter i det konceptuella tänkandet och i utförandetav designen så blir det bearbetning. Snick-Snack är nöjda när kundenär nöjd. Med tanke på min utbildning var medarbetarna på Snick-Snackintresserade av att höra mina åsikter, låta mig genomföra, ta hand om korrekturläsningenoch bearbetningen av de olika materialen.Jag fick i uppgift att granska och korrekturläsa två tidningar, som bådaska publiceras i december. Utöver det fick jag läsa mängder av utkast tillinformationsmaterial, som ska utgöra foldrar om Stockholmsstad 2012.Här fick jag gå lös med markeringspennan, effektivisera, göra budskapeninformativa och ge förslag på omarbetningar i texten. Ett arbete som kändesväldigt relaterat till min utbildning, speciellt som flertalet av utkastenfrån Stockholmsstad var skrivna på lättläst Svenska. En kurs som jag lästunder min tid på MDH. Här kom mina kunskaper till stor användning,specifikt de gällande lättläst, för ingen på Snick-Snack var särskilt insatt idet ämnet. Här fick jag chansen att delge medarbetarna kunskap, samtidigtsom jag praktiskt fick tillämpa mina färdigheter.ProjektmötenUnder varje måndag morgon har jag suttit med på veckomötet. Oftasthar det handlat om projekten som är igång och som ska startas upp. Vihar gått igenom vem som gör vad, viktiga hållpunkter och stämt av medbudgeteringen. Projekten som redan är satt i rullning har vi grundligt gåtti genom, diskuterat eventuella designproblem och stämt av med tidplanen.11

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08Jag har kommit med mina åsikter och förslag på lösningar på vissa svårigheterde haft.Dessa möten har lett till att jag fått applicera det fackspråkliga designspråketoch tänkandet i praktiken. Ibland hade jag på eget initiativ gjort förslagtill designförändringar, mestadels i dem redaktionella innehållen, som jagbåde visat för min handledare Jacob Landin och för vederbörande skribent/Art director. Dessa designförslag och nya idéer har varit välidigt uppskattadeoch har främst använts till att testa nya lösningar på problemen. Inågot fall har det även varit så att mitt förslag är det som fungerat bäst attapplicera för att undgå designproblemet.Kunskap från MDHUnder praktiken har jag gjort flertalet intervjuer och då har jag haft storanvändning av kunskaper från:• Häger, Björn (2007), IntervjuteknikDen här boken har hjälpt mig med förberedelserna inför intervjuerna, hurjag ska bete mig, vad jag ska säga och hur jag bör ställa frågorna för att fådet förväntade svaret.När jag har arbetat med korrektur, layoutarbetet/formgivningen av Brandskyddsorganisationensbranschtidning Brandsäkert och hjälpt till med attlösa diverse designrelaterade problem har jag använt mig av böcker som ärinriktade på formgivning, gestaltprinciper och typografi. Dessa är:• Bergström, Bo (2004), Effektiv Visuell Kommunikation• Hellmark, Christer (2006), Typografisk Handbok• Ware, Colin (2008), Visual thinking for design• Zappatera, Yolanda (2007), Art direction + editorial designNär jag endast har arbetat med bearbetning, korrekturläsning av olikaredaktionella innehåll, såsom artiklar och informationsmaterial har jag haftstor nytta av:• Språkrådet, tredje utgåvan (2008), Svenska skrivregler• Stenberg, Lena, föreläsning – Textbearbetning och korrekturtecken 2010-5-20)Den här boken och Lenas föreläsning har fungerat som facit vid eventuellatveksamheter i det språkliga. Genom kunskaper från den här föreläsningenkunde jag utföra korrekturen på ett professionellt sätt, med rätt typ avtecken applicerat på rätt plats.Under mina snart 3 år på MDH har jag kommit i kontakt med olika typerav intressant litteratur/föreläsningar rörande informationsdesign- textdesign,som jag aldrig annars skulle stött på. Utan denna förståelse och insikt hadejag inte vart kunskapsmässigt där jag är idag. Dessa erfarenheter och kunskaperhar gett mig en stadig grund att stå på inför framtiden. Tack vare12

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08litteratur och lärdom från MDH, har jag med säkerhet kunnat uttala mig idiskussioner och vetat att det finns belägg för det jag yttrat mig om. Dessutomhar det det känts skönt att veta att jag inte enbart gått på intuitionnär jag yttrat mig gällande designproblem. Med andra ord har kunskapernaunder praktiken gett mig chansen att testa mina vingar, fått mig att inse attjag besitter djupare kunskaper än jag vågat tro.Att göra praktik på Snick-SnackNär praktiken inleddes var jag otroligt nervös, ” tänk om mina kunskaperinte skulle räcka, tänk om jag skulle sitta där som ett fån och inte begripadesignspråket, eller värst av allt, tänk om jag inte skulle leva upp till deförväntningarna som de hade på mig”. Tankarna var många. Första tågresantill Stockholm var hemsk, det var med gråten i halsen jag gick in genomSnick-Snacks dörrar, utan som helst självförtroende. Det skulle visa sig attmin oro var helt obefogad, jag blev väl bemött och omhändertagen på bästasätt, precis som när jag gick in genom Snick-Snacks dörrar lämnade jag demav, med tårar, fast nu ren glädje.Under min praktik på Snick-Snack har jag fått uppgifter där jag haft stortillgång av mina kunskaper från utbildningen, för att bland annat lösadiverse designproblem. Jag har inte upplevt att min utbildning varit otillräckligtoch inte gett mig tillräckligt mycket förberedelse för den här praktikplatsen.Jag kände mig väl förberedd, trots ett vagt självförtroende, ochkände att jag kunde leverera, prestera det som Snick-Snack förväntade sig.Jag har fått erfara att jag som ”färsk” student, i mångt och mycket har endjupare, bredare och mer vetenskaplig syn på informationsdesign problem.Jag ser problematiken från ett annat perspektiv, med oförstörda ögon ochkan beröra problemen från ett annat håll. Något förvånad har jag fåttuppleva att jag besitter en kunskap som de, trots lång erfarenhet i branschentill viss del saknar.Att som student få sitta med på veckomöten, diskutera, komma med åsikteroch delge de andra medarbetarna min kunskap, har varit väldigt lärorikt.Det är först nu som jag kan ta på min kunskap, den finns där och jag kanhädanefter tryggt anförtro mig den. Att få vara med och ta ansvar, uttryckapersonliga åsikter och ha en betydande roll i företagets arbetsprocess harbetytt oerhört mycket. Att som student bli accepterad på samma villkoroch nivå som dem andra, med många års erfarenhet och mer spetsinriktadkompetens, är ovärderligt. Det är ett kvitto på att min kunskap är tillräckligoch att jag kan precis lika mycket som dem andra. Det är dags att klippanavelsträngen, förbättra självförtroendet för kunskapen är det inget fel på.13

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08SammanfattningDet här har på alla sätt varit en väldigt givande praktik, både för mig somstudent och för arbetsgivaren. Jag har haft turen att komma till en kommunikationsbyråsom tagit väl hand om mig och gett mig chansen attvisa mina kunskaper. Mitt samarbete med Snick-Snack har utmynnat i ettinformations- och kunskapsutbyte från båda parter. Jag upplever att jagmed min kompetens från MDH kunnat bidra med bra synpunkter, åsikteroch tillföra nya perspektiv på bland annat stora som små designproblem.Jag har kunnat bidra företaget konkret i deras dagliga arbetsprocess genomolika uppgifter, såsom korrekturläsning och layoutarbete, samtidigt som jaggett dem en uppdaterad syn på kommunikation och informationsdesign settur ett vetenskapligt perspektiv. Samtidigt som de fått en ny inblick, har delärt mig branschen, hur en designprocess går till i verkligheten, de fackligaspråktermerna och många andra vedertagna knep som används i branschen.Det som varit mest lärorikt med praktiken är inblicken i sättet de arbetarpå gällande informationsmaterial och hur de tänker, samt hanterar informationsdesign-problem.Deras sätt att att arbeta har många likheter medde erfarenheter jag fått från MDH. Det är inte särskilt stor skillnad mellanskolbänken och arbetslivet rent kunskaps- och tankemässigt. Den väsentligaskillnaden är erfarenheten, men grunderna i hur vi ser på designprocessen,designproblem och kommunikation är likvärdig. Vilket känns betryggandeför mig som student att veta. Mina kunskaper från MDH är tillräckliga, depåvisar en bredd och ett djup som behövs för att kunna arbeta i branschen,dessutom har kunskaperna avstamp i vetenskapen och är därför tillförlitligasom källa.Under min praktik har jag haft möjlighet att skugga, sitta bredvid de olikamedarbetarna och snappa upp tips på saker man kan tänka på vid utformningav informationsmaterial och tidningar. Nästan som en form av privatlektion,där jag haft möjligheten att ställa frågor och utveckla mitt designspråk.En erfarenhet jag kommer ha stor glädje av i andra sammanhang iframtiden.Jag har fått erfara att skillnaden mellan en traditionell reklambyrå och enkommunikationsbyrå är väsentlig. På en kommunikationsbyrå är man mermedveten om människors förmåga att tolka textuella och visuella budskapen.Man lägger stor vikt i att skapa god informationsdesign för att göramaterialet förståeligt, informativt och lättillgängligt, medan en traditionellreklambyrå värdesätter effektfull design framför tälttillgänglighet.Jag har haft både otroligt roligt och tillfälle att lära mig väldigt mycketunder min praktik. Med lätthet kan jag erkänna att jag längtar tills skolanär över och jag får kliva ut i arbetslivet. Jag kan absolut mig själv somformgivare/textdesigner i framtiden och jobba med den här typen av projektpå en kommunikations eller designbyrå. Jag har fått uppleva branschen påett ärligt sätt och jag kan med lätthet säga att jag känner mig väl förbereddinför framtiden. Även om jag fortfarande måste arbeta på att stärka mittsjälvförtroende, känns det betryggande att veta att min kunskap är mer än14

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08tillräcklig, att Snick-Snack varit nöjda med det arbetet jag utfört och att jagvarit till nytta för företaget. Min kunskap är bekräftad, mer än jag vågat trooch genom uppmuntrade, vägledande ord från medarbetarna har jag insettatt med glädje och vilja kommer man långt, trots nervositet.Jag kan nöjt säga att jag har lyckats visa min kompetens som jag fått ochbyggt upp upp under min tid på MDH. Och att jag, tillsammans medmina kompetenser och åsikter efterlämnar ett gott intryck, gör saken änbättre.KällförteckningLitteraturHäger, Björn (2007), Intervjuteknik, Stockholm: Liber AB,ISBN:978-91-47-08462-3Holme Mange, Idar & Solvang Krohn, Bernt (1991), Forskningsmetodik –om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund: Studentlitteratur AB,ISBN:978-91-44-00211-8Bergström, Bo (2004), Effektiv visuell kommunikation, Stockholm: CarlssonBokförlag,ISBN:91-7203-681-8World wide webbHem, hämtat från 1011-11-16Om Snick-Snack, hämtat från 2011-11-16Medarbetare, hämtat från 2011-11-16Kontakt, hämtat från 2011-11-14Kunder, Brandskyddsföreningen, hämtat från 2011-11-14Kunder, Stångåstaden, hämtat från 2011-11-1615

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08öppet kontorslandskap, där det sitter mellan 10 och 12 personer beroendepå veckodag. Utöver dessa medarbetare tar vi ibland in andra kompetenserutifrån eller samarbetar med andra aktörer, exempelvis illustratörer. Snick-Snack arbetar huvudsakligen enligt reklambyråns arbetsmetod, där projektbörjar med idéarbete, som sedan görs ut av skribenter och formgivare medkreativt och praktiskt stöd från projekt- och produktionsledare.Snick-Snack jobbar med många olika projekt på samma gång, där varjeprojekt har ”sin” arbetsgrupp.En produktion av ett tidningsnummer kan gå till såhär: Snick-Snack träffarkunden vid ett redaktionsmöte, där tidningens innehåll beslutas Sedan producerastidningens text- och bildmateriel följt av originalisering, där formgivarensätter ihop allt material till en formgiven tidning. Snick-Snack korrekturläseroch skickar sedan över tidningen till kunden, som korrekturläseroch godkänner produkten. Sedan tryckförbereds tidningen och skickas tillett tryckeri. Ett par veckor senare kommer den tryckta tidningen!Finns Snick-Snack nationellt, internationellt?En kort fråga fodrar ett kort svar, nationellt :)Hur ser organisationen ut? Vem har huvudansvaret på Snick-Snack?Företaget är ett privatägt aktiebolag och organisationen utgörs av de tvåägarna. Jag får nog säga att det är ä som bär huvudansvaret i allt vi gör.Lena Nordlund ansvarar för företagets kundkommunikation och införsäljningav nya projekt. Hon har den övergripande kontrollen över företagetsarbetsplanering. Fredrik Sehlstedt, Creative director, ansvarar för formgivningensom Snick-Snack producerar och gör åt sina kunder.Hur arbetar ni på Snack-Snack? Enskilt, i team?Vi arbetar i arbetsgrupper om 2-3 personer, där varje projekt har sin egenarbetsgrupp, kombinerat grafisk formgivare/Art director med skribent/redaktör.Detta underlättar designproduktionen och vi kan säkerhetsställa attkvalitén på produkten blir den bästa.Hur tar ni på Snick-Snack kontakt med presumtiva kunder?Det är Jacob tillsammans med Lena som ser till att det inkommer arbetentill företaget. Oftast marknadsför Jacob Snick-Snacks tjänster och går påolika projektmöten, eftersom det är han som ansvarar för budgetering ochföretagets olika arbetsgrupper. Han vet vilken arbetsgrupp som besitter denkunskap och kunden eftersöker. På så sätt kan ha sälja in oss på ett ärligtoch trovärdigt sätt.Det råder en harmonisk stämning här på kontoret, hur gör ni för att skapa den?Det var en bra fråga. Alla medarbetare värderas lika, vi värdesätter glädjeframför tristess. Ja, och för att öka sammanhållningen och skapa en familjärkänsla bjuder bland annat Snick-Snack årligen på påsk- och julbord. Någongång då och då hålls även teambuilding aktiviteter.Hur ser Snick-Snacks utrustning ut?Avancerad. Det finns i stort sett allt, varje medarbetare har möjlighet attvälja sin egen utrustning utifrån behov. Vi använder senaste versionen av17

Inlämning 1 Informationsdesign - Textdesign Ida MagnussonPraktikrapport Branschanalys och yrkesorientering, ITE 305 2011-12-08layout-och redigeringsprogrammen Adobe Indesign, Photoshop och Illustrator,likaså vad gäller ordbehandlingsprogram. Dessutom finns det ritplattorav märket Wacom att tillgå, även kalibrerade dataskärmar, detta för att underlättaoch effektivisera arbetsprocessen. Det är främst jag som formgivareoch vår Art Director som använder dessa verktyg. Vi har även ett bibliotekmed relevant litteratur för området.18