Det gyllene riset!
Det gyllene riset!
Det gyllene riset!
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
genteknik
Färgämne kan göra<br />
tomaten nyttigare<br />
AV PER SNAPRUD UR F&F 1/2009.<br />
En ny typ av genförändrade tomater innehåller extra mycket antocyaniner, ämnen som<br />
ger färg åt bland annat rosor, röda höstlöv och blåbär.Tidigare forskning har visat aM<br />
mat med naturligt höga halter av sådana färgämnen kan minska risken för en rad olika<br />
sjukdomar. Men än så länge är det inte bevisat aM de genförändrade tomaterna -‐ som<br />
innehåller gener från lejongap -‐ är nyRgare än den vanliga röda sorten.
Ny metod kan hjälpa<br />
diabetiker<br />
AV LOTTA FREDHOLM UR F&F 7/2010.<br />
Insulinproducerande celler fungerar bäMre om de<br />
transplanteras Xll en muskel. Så kallad typ 1-‐diabetes beror på<br />
aM de insulinXllverkande cellerna i paXentens bukspoMkörtel<br />
dör. EM botemedel är aM injicera friska celler från en avliden<br />
donator i paXentens lever, men cellerna överlever bara några<br />
år. Nu visar Uppsalaforskare aM cellerna fungerar bäMre om<br />
de i stället placeras i en muskel. Möss med diabetes fick<br />
insulinXllverkande celler insaMa i bukmuskulaturen, och där<br />
frisaMe cellerna mer insulin än om de saMes i levern. Kring<br />
cellerna i muskelvävnaden bildades nystan av blodkärl,<br />
liknande dem de normalt omgärdas av i bukspoMkörteln.<br />
Sådan kärlbildning syntes även hos tre paXenter som fick<br />
celler insaMa i underarmsmuskulaturen.<br />
– Vi har visat aM speciella vita blodkroppar, neutrofiler, bidrar<br />
Xll blodkärlsbildningen – kanske känner de av syrebristen i<br />
transplantaten, säger Mia Phillipson vid InsXtuXonen för<br />
medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet.
17<br />
AV BJÖRN FJÆSTAD UR F&F 5/2009.<br />
Så många dödsdömda fångar i USA har hiRlls rentvåMs med<br />
dna-‐prov, så kallade geneXska fingeravtryck. <strong>Det</strong> beräMade<br />
Marie Allen, universitetslektor i geneXk vid Uppsala<br />
universitet, vid eM seminarium nyligen på Kungl.<br />
Ingenjörsvetenskapsakademien. Härutöver har yMerligare<br />
220 amerikanska fängelsedömda friats tack vare genteknik.<br />
<strong>Det</strong> stora antalet feldömda beror främst på allaör stor Xlltro<br />
Xll ögonviMnen, enligt Marie Allen.
Mus klonades från fryst kadaver<br />
AV PER SNAPRUD UR F&F 2/2009.<br />
Celler från möss som legat i en vanlig frys i 16 år har blivit<br />
klonade. Japanska forskare har för första gången klonat<br />
celler från en djurkropp som blivit djupfryst utan några<br />
speciella förberedelser. De enda frysta celler som Xdigare<br />
blivit klonade var infrysta med speciella frostskyddsmedel.<br />
De nya resultaten är eM steg på vägen mot aM återskapa mammutar bevarade i permafrost,<br />
enligt Teruhiko Wakayama, reprodukXonsbiolog vid Riken center för utvecklingsbiologi i<br />
Kobe, Japan.<br />
-‐ Jag vill gärna göra eM försök. Preliminära experiment är redan i gång, skriver han i eM mejl<br />
Xll Forskning & Framsteg.<br />
Teruhiko Wakayama och hans medarbetare isolerade hjärnceller från möss som hade<br />
förvarats vid minus 20 grader i upp Xll 16 år. Från cellerna kunde de skapa så kallade<br />
embryonala stamcellslinjer. Kärnor från sådana celler överfördes Xll tömda musägg. Äggen<br />
fick sedan utvecklas i en surrogatmamma som födde levande musungar. AM klona en<br />
mammut kommer aM bli betydligt svårare. Den enda tänkbara surrogatmamman är en<br />
elefant. En stor del av elefantens normala reprodukXonsbiologi är foraarande okänd, och<br />
ingen vet om eM mammuaoster kan utvecklas normalt i elefantens livmoder.
<strong>Det</strong> <strong>gyllene</strong> <strong>riset</strong>!<br />
Sydostasien lider mer än hälfen av alla gravida kvinnor av svår järnbrist. Och<br />
Xotusentals människor blir varje år blinda av brist på A-‐vitamin. Deras<br />
huvudsakliga föda är nämligen ris. Och ris innehåller varken järn eller vitamin A.<br />
Men däremot eM ämne som akXvt hindrar tarmarna från aM ta upp deMa<br />
vitamin. Schweiziska forskare har därför med genteknik skapat något som kallas<br />
"<strong>Det</strong> <strong>gyllene</strong> <strong>riset</strong>". DeMa ris innehåller mycket järn. Och det är gulfärgat av stora<br />
mängder betakaroten, det ämne som finns i moröMer och i kroppen omvandlas<br />
Xll vitamin A. Dessutom innehåller det eM protein som hjälper tarmen ta upp<br />
vitamin A. Och eM annat som bryter ner det ämne i <strong>riset</strong>, som normalt hindrar<br />
tarmarna från aM ta upp vitaminet. Allt deMa har åstadkommits genom aM föra in<br />
sex nya gener i risplantan. Dessa gener håller nu på aM korsas in i eM hundratal<br />
olika rissorter. Sorter som bönder sedan länge använt på olika håll i världen. De<br />
nya risvarianterna kommer aM släppas fria Xll småjordbruk i tredje världen.<br />
Småbönder ska alltså kunna använda dem utan patentkostnader.
Konstgjord stamcell<br />
blev en mus<br />
Stamceller från eM embryo kan bilda alla slags vävnader i kroppen. <strong>Det</strong> har leM Xll<br />
förhoppningar om aM embryonala stamceller i framXden ska kunna bota olika<br />
sjukdomar. En hake är aM sådana stamceller framställs ur befruktade ägg, vilket leder<br />
Xll eXska dilemman. Därför väckte japanen Shinya Yamanaka stor uppmärksamhet<br />
när han för tre år sedan -‐Xllverkade stamceller genom aM stoppa in fyra nya gener i<br />
fullt utvecklade hudceller. Resultatet blev något som kallas IPS (inducerat<br />
pluripotenta stamceller, se F&F 2/2008).Nu har två forskargrupper i Kina oberoende<br />
av varandra lyckats få IPC-‐celler aM utvecklas Xll möss i surrogatmammor. De<br />
redovisar sina resultat i Xdskriferna Nature respekXve Cell Stem Cell.– DeMa är det<br />
slutgilXga beviset på aM cellerna fungerar som rikXga embryonala stamceller, vilket<br />
Xdigare har varit omdiskuterat, säger Leif Carlsson, professor i molekylär medicin vid<br />
Umeå universitet. De nya resultaten är alltså eM avgörande steg i forskningen om IPS-‐<br />
celler. Men det är foraarande lång väg kvar Xll drömmen om aM styra stamceller så<br />
aM de bildar celler som botar Parkinsons sjukdom, diabetes och andra sjukdomar.
Mat från genmodifierade djur?<br />
Idag säljs ingen mat från genmodifierade djur. Men det är antagligen bara en<br />
Xdsfråga innan det kommer. På forskningslaboratorier finns en rad djur, som<br />
genmodifierats för aM göra maten nyRgare, billigare eller mer miljövänlig aM<br />
Xllverka. Några exempel är:<br />
Snabbväxande lax: EM företag i USA har gjort en lax, som bildar mycket mer<br />
Xllväxthormon än normalt. Så aM fisken växer snabbare. Och hinner äta mindre<br />
mat och bajsa ut mindre avföring innan de fiskas upp och äts upp. Vilket företaget<br />
menar är bra för miljön. Men miljövänner oroar sig för aM laxar som smiter från<br />
odlingarna ska para sig med vilda laxar och sprida sina nya gener, vilket kanske<br />
skulle kunna förändra hela ekosystemen i haven.<br />
Hälsogris? Forskare i Japan har gjort en gris, som fåM nya gener för de proteiner<br />
som bearbetar feMsyror i kroppen. Så aM denna gris omvandlar en del av sina<br />
mäMade feMsyror Xll fleromäMade. Vilket forskarna hoppas ska leda Xll aM deras<br />
bacon blir lika nyRgt som olivolja.
Genterapi<br />
AM bota<br />
sjukdomar<br />
Stamcellsforskning<br />
(kloning)<br />
GMO:<br />
Genmodifierade<br />
organismer<br />
Genteknik<br />
DNA-‐analys<br />
Kloning
Change language