Flushing - Föreningen Gutefåret

Gutefåren är väl anpassade till
utevistelse även under vinterns
snöförhållanden. Det är djurägarens
ansvar att de har skydd och
god foderförsörjning.
Foto: Ragnar Edberg
Gutefårägarens fårår börjar i
oktober. Säsongens lamm är borta,
fördelade på slakt eller livdjur, du
har valt ut vilka tackor du skall
behålla och du har en bra bagge
tillhands. Tillräckligt med foder,
strö (hö och halm) och kraftfoder
finns i vinterlagret.
OKTOBER
Betessäsongen tar snabbt slut och
tillskottsutfodring kan bli nödvändig.
Betenas näringsinnehåll
minskar snabbt och genom
växterna tillförs fåren mest
osmältbar växttråd, vilket du ser
på att avföringshögarna ökar i
volym. Som tillskott är korn eller
havre bra, liksom äpplen eller
sockerbetsblast.
Betäckningen
Det finns två bra metoder för
baggtillsättningen:
1) Bekvämt är att låta baggen gå
hela tiden i besättningen. Då
kommer lamningen som en glad
överraskning någon gång under
månaderna mars, april och maj.
Normalt sker dock betäckningarna
under november-december med
lamning i april-maj.
2) Bestäm vilken dag betäckningen
skall börja, t.ex. den 15
oktober. Då kan du vänta lamm
efter 5 månader minus 5 dagar,
alltså omkring 10 mars.
”Flushing”
“Flushing“ till gutefår är en
diskutabel metod, men kan
användas om du misstänker att
dina djur är i mycket dålig
kondition. Med flushing menas en
ökad fodergiva, t.ex. 4-5 hekto
okrossad säd per dag och djur, i
avsikt att öka tackornas kondition,
vilket stimulerar deras fertilitet
och ökar chansen till fler lamm per
tacka.
Använder du flushing, så skall
den påbörjas ca 3 veckor före
F ör alla fårägare finns det varje månad något viktigt
att komma ihåg. För nybörjaren är det viktigast av
allt att lära känna djuren i den egna besättningen och att
få en god uppfattning om deras vanor och krav. Ingen
skall skämmas över den oro man känner om något verkar
egendomligt. Det finns god hjälp att få! Kontakta närmaste
fårgranne eller ring ett guteombud eller någon i
föreningens styrelse. Inom vår lilla förening finns samlat
ett mycket stort och innehållsrikt fårkunnande - utnyttja
detta! Vid akuta fall tillkallar du naturligtvis din
distriktsveterinär!
betäckningsstart. I besättningar
med djur i bra kondition är
åtgärden utan effekt. Känn därför
regelbundet med handen över
djurens ryggar eller kors (handpåläggningsmetoden)
för att få en
uppfattning om de är magra eller
feta.
Klippning och verkning
Klippning är aktuell för de
besättningar där djuren stallas in
över vintern. Gutefår bör helst ha
tillgång till fri utevistelse hela
vinterhalvåret och då skall du
naturligtvis inte klippa dem sent
på hösten. Ohyra, t.ex. fårlus,
behandlas i samband med
klippningen. Beroende på vilket
avmaskningsmedel du använder
FÅRÅRET
kan en höstavmaskning vara
befogad på livdjuren.
I samband med klippningen
klipper (verkar) du djurens klövar.
En vanlig trädgårdssekatör är ett
utmärkt redskap!
NOVEMBER
Kontrollera noga din foderstat
inför vintern. Undvik såväl under-
som överutfodring. En analys av
hökvalitén kan löna sig. Har du hö
av mycket god kvalité kan
mängden kraftfoder minskas till ett
minimum, utom möjligen med
undantag för högdräktighetsperioden.
Foderspill
Försök att reducera foderspillet så
Föreningen Gutefåret: Gutefårägarens handbok 2006 25

26
mycket som möjligt! Bra fungerande
foderhäckar är viktiga. I sitt
sökande efter det godaste höet drar
tackorna gärna ut foder på golvet.
Det som hamnat på golvet och
som de trampat på äts inte upp
utan får ingå i ströbädden.
Fodergiva
Lämplig fodergiva under november:
1,0 - 2,0 kg hö + 0,2 kg
kraftfoder i den mån hökvalitén ej
är fullgod. Som kraftfoder är
sädesslagen korn och havre
utmärkta, alternativt fårpellets. Ex.
på kraftfoderblandning: 60 %
spannmål, 25 % betfor och 15 %
sojamjöl.
Två gånger per dag
Både hö och kraftfoder delas
lämpligen upp på två utfodringstillfällen,
morgon och kväll.
Djuren i din besättning är olika
”framfusiga”, två utfodringar
gynnar det djur som är lite tillbakadraget.
Värdefullt är också att
två gånger per dag ha tillsyn över
djuren.
Sakta ökad giva
Planera givan i tre ökande steg :
lågdräktigheten (månad 1-3 efter
betäckningen),
högdräktigheten (månad 4-5) och
digivningen (tiden efter lamningen).
Regelbunden vägning av dagsgivan
hö och kraftfoder blir ett
merarbete som lönar sig genom att
positivt påverka ekonomin och
djurens kondition.
Studera vidare!
Utnyttja höst- och vinterkvällar till
att vidareutbilda dig om får!
• Ta del i eller starta en studiecirkel
tillsammans med fårintresserade
vänner!
• Gör en djupdykning i fårlitteraturen!
Det du inte själv anser
dig ha råd att köpa går som
regel att låna från biblioteket.
• Lär dig att ta vara på ullen:
karda, tova, spinn!
DECEMBER
Ge tackorna oförändrad fodertilldelning
jämfört med slutet av
november, t.ex. 1,0 - 2,0 kg hö +
0,2 kg kraftfoder.
Låt djuren ha möjlighet till
utevistelse i rastfålla. Går fåren ute
året runt, så ska de alltid ha skydd
i form av ligghall, hydda eller
liknande som ger torr och ren
liggplats.
Tallris och grenar
Ge gärna tallris och tallgrenar i
rastfållan. Tallris är ett utmärkt
“naturmedel“ och stärker uppenbart
djurens hälsotillstånd genom
att tillföra t.ex. vitaminer,
samtidigt som det tjänar som
terapi.
Det är viktigt att fåren har
tillgång på salt och mineralfoder!
Numera finns det 2-kilos
slickstenar med praktiska hållare
att fästa på väggen eller en stolpe.
Det finns också speciella saltstenar
för får (kopparfria) samt mineralfoder
speciellt anpassat för får. Att
ha koppar (Cu) eller inte koppar i
slickstenen varierar i olika delar av
vårt land. Rådgör med din foderfirma
eller distriktsveterinär!
Låt djuren gå tillsammans!
Betäckningssäsongen är som regel
över vid jultiden. Har du haft flera
grupper med varsin bagge, så kan
grupperna nu sammanföras.
Gardera dig dock genom att låta
ungtackorna gå kvar i egen grupp
med egen bagge ännu en tid, de
kan vara sena i sin brunst.
Kolla fårens hull
Kolla allt emellanåt hullet på
tackorna genom “handpåläggningsmetoden“.
Därmed menas att
du lägger handen på tackornas
ryggar eller kors och känner efter
om de är magra eller vid gott hull.
Om du känner ryggraden som en
svag antydan är det OK. Känns
den inte alls är djuret för fett och
känner du tydligt de vassa
utskotten är djuret definitivt för
magert!
JANUARI
Beräknar du att lamningen
kommer att ske omkring 15 april
bör fodergivan till tackorna ökas
en aning omkring den 15 januari.
Föreningen Gutefåret: Gutefårägarens handbok 2006
Lämplig foderstat: 1,0 - 2,0 kg hö
och 0,3 kg kraftfoder per tacka och
dag.
Väg fodret!
Du får snart god rutin på lagom
fodergiva, men kontrollera dig
själv minst en gång per månad
genom vägning av fodermängden.
Dela gärna upp fodergivan på två
tillfällen, morgon och kväll. Detta
av tre skäl: 1) Du får god kontakt
med dina djur, 2) Djuren får större
chans till jämn fördelning av
fodret individerna emellan, 3)
Djuren får jämnare sysselsättning
över dygnet. Låt om möjligt fåren
ha tillgång till utevistelse. De skall
självklart ha tillgång till friskt
vatten, även om det finns snö i
rastgården.
Vinteravmaskning
Att avmaska tackorna under
vintern, t.ex. skiftet januari -
februari kan ge god effekt. Rådgör
med din veterinär!
FEBRUARI
Kraftfodergivan ökas denna
månad till 0,4 kg per tacka och dag
fr.o.m. 15 februari.
Om du har för avsikt att klippa
tackorna innan lamningen, så är
slutet av denna månad lämplig. Låt
djuren vistas inne några dagar
efter klippningen. Glöm inte att
verka klövarna i samband med
klippningen!
Får som ständigt går ute skall
naturligtvis inte klippas.
MARS
Lämplig kraftfodergiva om du
väntar lamm omkring 15 april kan
nu vara 0,5 kg per tacka och dag.
Ca 6 veckor före beräknad
lamning ger du tillskott av E-vitamin
och selen. Recept erfordras,
tala med din veterinär!
Nu är det lämpligt att du med en
sax putsar ullen kring bakdel och
juver på de tackor som har tillgång
till fri utegång inför lamningen.
Öka bevakningen!
När lamningen börjar ökar du
naturligtvis bevakningen över
djuren! Tackorna väljer själva en

Det är viktigt att tackan får tillfälle
att i lugn och ro vårda sina lamm.
Instinkter (medfödda beteenden)
styr den prägling som sker mellan
mor och barn.
Foto: Ragnar Edberg.
plats där de vill lamma. Undvik att
störa henne i denna situation. Har
du möjlighet kan du naturligtvis
strax före lamningen föra tackan
till en särskild lamningsbox, som
anordnas i nära kontakt med
flocken. Utrymmesskäl gör det
dock ofta mest praktiskt att
använda den första metoden.
Låt fåren vistas ute i rasthagen på
dagen, men håll dem gärna på stall
under natten. Då har du god
kontroll över djuren och minskar
risken för angrepp från räv.
När tackan lammat tjänar du på
att föra tacka med lamm till en
särskild box ett par dygn för att
låta dem lära känna varann,
samtidigt som du har god kontroll
över att digivningen fungerar som
den ska.
Lammstölder
Risk finns att olammade tackor
“stjäl“ nyfödda lamm. Om ett
lamm slickas av en annan tacka än
modern, riskerar du att modern
stöter bort sitt eget lamm och du
har ett “flasklamm“ att ta hand
om.
Särskild lamningsbox
Förbered dig genom att ha 1 - 2
lamningsboxar per 10 tackor. Boxen
skall vara minst 1,50 m x 1,50
m. Se till att sätta vattenhinken
högt så att inte tackan riskerar att
lamma i hinken!
Lamningen sker normalt utan
komplikationer, men var observant
på händelsen och grip in om något
“går snett“.
Några timmar efter lamningen
bör du kontrollera att tackans juver
är OK och att vaxpropparna gått.
Har tackan juverfel måste lammen
tillföras råmjölk från en annan
tacka. “Tjuvmjölka“ alltså en bra
tacka som nyss lammat och
förvara en portion råmjölk i
kylskåpet för eventuella behov.
Den viktiga råmjölken
Djurnappar finns på apoteket och
de passar läskedrycks- eller
ölflaskor. Råmjölk från ko kan
också i nödfall fungera i detta
sammanhang. Råmjölk till lamm
är livsviktigt för dem, eftersom
ämnen i råmjölken styr deras
fortsatta funktioner, t.ex. att
tarmbecket lossar som det ska.
Släpp ut tackor med lamm så
snart som möjligt i en torr och
trivsam rastgård, som helst ej
utnyttjats tidigare under vintern.
APRIL
Övervaka lamningen, dock utan att
störa djuren. Kontrollera att
tackorna verkligen tar hand om
sina lamm.
Efterbörden
Normalt äter tackan upp efterbörden
och detta kan ha flera
orsaker:
1) Avlägsnas efterbörden lämnar
lamningen mindre doftsensationer
till ledning för eventuella rovdjur,
som de vilda fåren ständigt måste
vara på vakt emot.
2) Efterbörden återför sannolikt
viktiga ämnen till tackan.
Om efterbörden blir kvar så spara
den gärna någon dag. Den kan
vara värdefull om tackan av någon
anledning inte vill acceptera ett
lamm.
Då gör du på följande sätt:
Ta efterbörden och gnid in tackans
nos samt lammets huvud och
bakdel. Tackan nosar nämligen
lammet fram eller bak för att kolla
om det är rätt lamm som ska dia
henne!
Märk lammen!
Märker du dina lamm bör det ske
redan första dygnet. Notera
lamning, märkning och avmaskning
samt ev. sjukdom i en
anteckningsbok. Avmaskning av
tackan kan ske från lamningen till
dagarna strax före betesläppningen.
Gruppindela gärna
Gruppindela gärna de lammade
tackorna efter antalet lamm. Ge
dem kraftfoder med 0,5 kg per
lamm och dag, samma blandning
som tidigare nämnts och fördelat
på två utfodringar per dag.
Viktigt är att djuren har riklig
tillgång på friskt vatten. Var noga
med att ständigt ha en torr
ströbädd. Halma minst en gång per
dag.
När lammen växer till bör de få
en egen utfodringsplats. Ge dem
det bästa höet och av tackornas
kraftfoder eller särskilda lammpellets.
MAJ
Släpp fåren på bete tidigt, alltså
innan växtligheten blivit tät och
frodig. Blandningen av förna och
spätt gräs är ett utmärkt ”välkomstbete”.
Vid betessläppningen
är det lämpligt att en tid utfodra
med den ordinarie vinterfoderstaten.
Du märker ju själv när
Föreningen Gutefåret: Gutefårägarens handbok 2006 27

28
fåren hellre betar. Det tycks vara
särskilt viktigt för får att ha "torra
magar".
Undvik frodiga beten med hög
andel klöver, klöver kan i vissa
fall ha negativ effekt på får.
Skörda överskottsbete som hö. Det
är alltid dålig ekonomi att släppa
får på förvuxet bete.
”Tumregel” för bete
Släpp aldrig för många får under
för lång tid på för liten betesareal!
Det är aldrig husdjurens fel att en
mark blir för hårt betad, vilket
direkt leder till att djurens
kondition försämras och hullet blir
undermåligt. Det är djurägarens
”vakande öga”, som i god tid skall
avgöra att det är dags för nytt,
friskt bete eller stödutfodring.
Alla fårägare blir snart varse att
djuren själva efter en viss tid i
fållan visar tydliga tecken på att de
vill bli släppta på annat bete. De
har av olika anledningar ”tröttnat”
på den aktuella fållan, kanske helt
enkelt ätit rent på det de tycker är
smakligt.
JUNI
Även på bete skall det finnas
tillgång till friskt vatten och
slicksten med mineral och salt.
Överskatta inte tillgången på bete.
Byt fålla relativt ofta.
Sommaravmaskning
Ungefär 4 veckor efter betessläppningen
ger avmaskning av
lammen bästa resultat. Misstänker
du bandmask (syns som vita, korta
segment i avföringen) så använd
kombinationspreparat. På marker
med hård fårbeläggning kan
ytterligare en avmaskning av
lammen vara befogad efter nya 3-4
veckor.
För den som har sina djur i ”fri
utegång” existerar ju ingen särskild
dag för betessläppningen. Då
kan första veckan i juni vara ett
lämpligt riktmärke för avmaskningen.
Skifta till ny fålla
Flytta fåren till ny betesfålla innan
avbetningen gått så långt att det
finns anledning förmoda att djuren
inte har tillräckligt att äta.
Betas samma marker år efter år
kan det vara nödvändigt med en
andra avmaskning på lammen 3-4
veckor efter den första omgången.
Flytta gärna djuren till en ny
betesfålla då regn kommer efter en
torrperiod. Regnet utlöser ofta en
masskläckning av parasitägg.
Pröva tillfälliga fållor!
Tillfälliga fållor inom det permanenta
stängslet kan du gärna
pröva. Testa med strömförande
tråd, blir fårens första kontakt rätt,
så skyr de detta stängsel tills betet
tryter.
Klippningstid
Tiden omkring midsommar och
första veckorna in i juli är bra
klippningstid. Vid den här tiden
blir ullfällen “undergrodd“, d.v.s.
släpper från kroppen och ny ull
växer ut. Inför kommande användning
skiljer du ullen efter färg och
kvalitet. Bara de äldre djuren
klipps vid denna tid.
Misstänker du stor eller liten
fårlus så passa på att behandla
djuren med t.ex. Etotal eller Flytix
i samband med klippningen. Verka
samtidigt fårens klövar.
JULI
Kontrollera att djuren har
tillräckligt med bete. Betesbrist
måste avhjälpas med hö eller
grönfoder från annat håll. Du bör
samtidigt överväga att stödutfodra
lammen i en egen avdelning.
Utnyttja vallar efter ensilage- och
höskörd, de är i det närmaste parasitfria.
Skilj inte tacka och lamm!
Undvik att skilja lammen från
tackorna! Trivsel genom att gå hos
tackan och tackans förmåga att ge
di långt in på sommaren är viktiga
tillväxtfaktorer.
AUGUSTI
Problemen med fodertillgången
gäller även denna månad. Tidigt
födda och snabbvuxna lamm bör
gå till slakt denna månad.
Dålig hösttillväxt på lammen kan
avhjälpas med tillskott av några
Föreningen Gutefåret: Gutefårägarens handbok 2006
hekto kraftfoder och ger god effekt
på friska lamm.
SEPTEMBER
Avelsurvalet bör ske denna
månad. I samtliga djurgrupper -
avelsbaggar och avelstackor,
bagglamm och tacklamm - skall
du välja ut vilka djur som skall
behållas, slaktas eller säljas till liv.
Kontrollera juvren på tackorna, du
kan då upptäcka någon med
kronisk juverinflammation, som då
bör slås ut.
Välj med sunt förnuft!
Låt avelsurvalet styras av dina
egna önskemål. Om du har
genbanksdjur vill du ha rastypiska
djur med största möjliga genvariation
och undviker då ensidiga
förädlingsmål. Har du en annan
”inriktning”, så kan hos de äldre
djuren prestationerna få avgöra.
Bland lammen skall du behålla
kraftiga och typiska djur, helst 2födda
såvida inte modern är en 1årstacka,
men sentimentala skäl
må gärna spela in när ett flasklamm
väljs ut.
Flasklamm lugnar flocken
Flasklamm har som vuxna ofta en
lugnande inverkan på hela
besättningen, eftersom de är tillgängliga
och handtama, men
baggar som varit flasklamm kan
bli ”jobbiga”.
Byta eller behålla baggen?
Behåll gärna gammelbaggen med
de fina hornen till obesläktade
tackor, men köp eller byt till dig
en ungbagge för den gamle
baggens tacklamm. Välj alltid djur
med dokumenterad härstamning
och frihet från maedi-visna!
Snart börjat ett nytt fårår!
Se över behovet av vinterfoder.
Chans finns denna månad att
komplettera med halm av havre
och korn att ges i början av
foderperioden, gärna tillsammans
med melass.
En gammal regel är att klippning
av höstullen för hantverksändamål
skall ske senast 25 september.
Verka samtidigt fårens klövar.