JUF /Jordbrukarnas Ungdomsförbund. - Håtuna-Håbo-Tibble Släkt ...

under hela 1900-talet. 4 Han presenterar några exempel från sitt arbete med att jämföra
efterkrigstidens utveckling i Sverige, Västtyskland och Östtyskland. Där visar han på ett
liknande skeende vad gäller t. ex behovet av bostäder som var stort i alla länder och
likheter med den statliga regleringen och finansieringen. De åtgärder som vidtogs för att
förbättra den svenska välfärden kunde även spåras till andra socialdemokratiska
regeringar i Västeuropa. Torstendahl säger inte med detta att det inte skulle ha funnits
vissa grader av skillnader mellan länderna, men något direkt unikt saknas för Sveriges
del. Till detta kommer att några konservativa regeringar införde åtgärder som liknade de
socialdemokratiska. Minst lika betydelsefullt som politiska åtgärder var den gynnade
position som Sverige hade av att ha stått utanför de båda världskrigen när Europa 1945
stod inför ett uppbyggnadsskede.
Jan Larsson har en uppfattning som liknar Götz och han menar att industrialiseringen
medförde smärtsamma sociala förändringar för människorna när de flyttade ifrån sina
hem och istället hamnade i någon av de städer där arbeten fanns. 5 Utifrån en
humanistisk-liberal grund formulerades krav på åtgärder mot att människors liv ödelades
på grund av en otyglad kapitalism. Med detta menar han fortsättningsvis att grunden
lades för framtida åtgärder på det socialpolitiska området. Allt detta inträffade under
1800-talets sista decennier då det socialdemokratiska partiet fortfarande befann sig långt
från regeringsmakten. Han fortsätter sedan sin redogörelse för folkhemmets
grundläggande med att påvisa betydelsen av att socialdemokraterna under 1900-talets
början allt mer frångick tanken på revolution och istället inriktade sig på att genom
fredligt reformarbete förändra samhället. 6 Detta skulle ske genom att den demokratiska
makten erövrades. År 1907 var tron på reformarbete etablerad inom partiet. Det var
samtidigt som den svenska arbetarbildningen fick sitt genombrott, allt för att utbilda
arbetarna till socialister så att samhället lättare kunde förändras. Här rörde det sig om
potentiella framtida stödpersoner till det socialdemokratiska partiet som skulle utbildas.
Alla planer skulle ha kunnat vara förgäves om inte den demokratiska makten vanns men
det lyckades partiet med. Bland arbetarna som röstade på socialdemokraterna och i
partiets ledning fanns en stark önskan att förändra samhället. På detta sätt strävade både
de röstande och ledningen åt samma håll. Det var inte bara arbetarna som skulle hjälpa
till att bygga det framtida samhället. Alla yrkeskategorier skulle vara delaktiga och det
ansågs vara nödvändigt eftersom både administrativ och teknisk kunskap skulle behövas.
7 Folkhemmet skulle angå hela befolkningen, och inte enbart det styrande partiet
socialdemokraterna.
4 Rolf Torstendahl, ”Neutralitet som självförståelse”, Almqvist s. 39 ff.
5 Jan Larsson, Hemmet vi ärvde- Om folkhemmet, identiteten och den gemensamma framtiden
(Smedjebacken, 1994) s. 46 ff.
6 Ibidem, s. 89 ff.
7 Ibidem, s. 98
6