JUF /Jordbrukarnas Ungdomsförbund. - Håtuna-Håbo-Tibble Släkt ...

Båda dessa frågor som på var sitt sätt uppmärksammades av samhället undgick inte JUF.
I endast ett brev från avdelningarna har en avdelning påpekat att den givetvis firade en
fest nyktert. 91 JUF hade som policy att deras förening skulle vara alkoholfri och det
inkluderade också deras fester. Alkoholen i sig kunde givetvis vara skadlig, men frågan
om varför föreningen valt att vara nykter måste ses ur ett större perspektiv för att förstås.
I likhet med de skribenter som uttalat sig i städernas press vid 1900-talets början fanns
det en bild av dansbanorna som något skadligt inom en del JUF-avdelningar. Bilden
präglades av slagsmål och spritmissbruk. I bakgrunden fanns också en misstro mot den
nya dansen som något representativt för stadens lockelser. JUF hade som ett av sina mål
att råda bot på sysslolösheten på landsbygden just för att stoppa den flykt till städerna
som många upplevde förekom. 92 Det var inte bara en tro på arbete och ett bättre liv som
lockade ungdomarna till städerna, utan även städernas utbud av nöjen fanns i bakgrunden
som något attraktivt. Landsbygden kunde inte på långa vägar konkurrera med det utbud
som städerna hade att erbjuda vare sig det gällde modern dans eller biografer.
Bortsett från brevet ovan är det väldigt tyst om alkoholen. Frågan omnämns inte på en
enda förbundsstämma mellan åren 1925-1960 vilket tyder på att det inte kan ha varit
några större meningsskiljaktigheter i frågan. Synen på alkohol förändrades inte heller
under årens lopp utan förblev densamma. Om det förekom några problem med alkohol på
JUF: s fester så var det ingenting som framhölls i några brev till JUF-bladet. Det var inget
som någon avdelning ville skulle framkomma i förbundets tidning och det hade rimmat
mycket illa med den officiella syn JUF hade om någon avdelning i sina brev framhävt att
det förekommit alkoholförtäring på dess fester. Tvärtom var det ett viktigt syfte att
framhäva hur duktig avdelningarna varit i allt vad de företog sig. 93
Föreningen hade en samstämmig syn på alkoholfrågan men när det gällde dansen var
saken en helt annan. Förbundsstämmorna kom att beröra frågan flera gånger. Dessa var
de årliga möten som föreningen anordnade där utvalda representanter från de olika länen
närvarade och nya beslut om föreningens inriktning togs. Mötena uppfattades som viktiga
händelser av utomstående personer. Ett tydligt exempel på detta är att kronprinsen
närvarade vid 1927 års möte. 94 Förklaringen till detta står närmast att söka i de
värderingar som föreningen stod för. JUF stod för ett bevarande av landsbygden som den
tidigare sett ut med kamratskap och hög arbetsmoral som viktiga komponenter.
Förbundet hade ett relativt högt anseende. Det märktes också på tre andra
förbundsstämmor då landshövdingen för det län dit stämman var förlagd närvarade.
Stämmorna hölls i regel i olika städer varje år och det län som då stod som värd kunde
ibland hedra mötet genom att landshövdingen besökte det. 95
Vid det första mötet som jag har tittat på från 1925 spelade nöjesfrågan en stor roll. Då
hade JUF inte funnits mer än sju år så det kan ha varit nödvändigt att dra upp några
riktlinjer för den fortsatta verksamheten i föreningen. 96 På mötet poängterades det att lek
91 JUF-bladet 1945, s. 276
92 JUF-bladet 1928, s. 178 ff
93 JUF-bladet 1931, s. 193
94 JUF-bladet 1927, s. 126
95 JUF-bladet 1932, s. 259
96 JUF-bladet 1925, s. 162
28