JUF /Jordbrukarnas Ungdomsförbund. - Håtuna-Håbo-Tibble Släkt ...

I ett avseende lyckades JUF-avdelningarna utveckla socknarna ganska mycket och det
var genom att anlägga bibliotek. I tre av avdelningarna har biblioteksverksamheten ökat i
omfattning under de år jag följt dem. Det första av dem bildades i Bäreberg 1930, följt av
Tengene 1935 och Kisa 1943. Omfattningen på biblioteken var stor med tanke på att det
rörde sig om enskilda socknar. Bärebergs bibliotek var det som var minst av de tre och
det innehöll 270 band. 72 Tengene och Kisa hade uppåt 400 band vardera. 73 Vilken typ av
litteratur dessa innehöll finns inte återgivet i breven. Jag antar dock att de innehöll både
skön- och facklitteratur. Biblioteken fungerade troligen som komplement till de kurser
och studiecirklar som hölls av avdelningarna. De bidrog säkerligen till att sprida böcker
till landsbygdens folk som annars skulle ha haft svårt att hitta dit. Sökandet efter kunskap
uppskattades av JUF och biblioteken låg helt i linje med detta tänkande. Det studerades
inte enbart i JUF, utan minst lika viktigt var vad som ska beskrivas i nästa stycke,
nämligen den organiserade tävlingsverksamheten.
2.4 JUF och tävlingsverksamheten
Verksamheten ute i föreningarna byggde i stor utsträckning på praktiska övningar. 74 JUF
vände sig ju i första hand till ungdomen på landsbygden, men begreppet ungdom är i
fallet med JUF lite vagt. Åldern på medlemmarna varierade kraftigt och samma personer
som var med och startade lokalavdelningar kunde tjugo år senare fortfarande vara aktiva.
Genom att sträva efter att ge med lemmarna något att göra på fritiden försökte JUF råda
bot på den stämpel av leda som landsbygden hade fått. Men JUF strävade även efter att
lära ungdomarna inför det kommande yrkeslivet på landet. Ett sätt som avdelningarna
använde sig av var att genom tävlingar låta medlemmarna tävla med varandra i grenar
som på något sätt hade anknytning till landsbygden. Spänningen i att tävla med andra
medlemmar kombinerades med den praktiska nyttan deltagarna faktiskt hade av att kunna
de moment som tävlingarna innehöll.
De tävlingar som nämns i breven kan delas in i tre kategorier: hemmet och trädgården,
djuren och deras skötsel samt åkern och dess grödor. Tävlingarna omfattade områden
som tillsammans täckte in större delen av en bondgårds skötsel. I kategorin hemmet och
trädgården förekom tävlingsgrenar som slöjd, prydlighet kring hemmet, skötsel av en
köksträdgård och odling av köksväxter. 75 Det råder ingen tvekan om att det var
tävlingsgrenar som framförallt kvinnorna skulle få nytta av var de än skulle komma att få
jobb framöver. Utan att gå för djupt in i studiet av könsrollerna under de första
decennierna av 1900-talet räcker det att konstatera att hemmet då var något som
kvinnorna fick ta det största ansvaret för, vare sig de kom att arbeta som pigor eller ha ett
eget hem att ansvara för. Här strävade föreningarna efter att få med kvinnorna i
tävlingarna. JUF var inte en förening som enbart vände sig till männen.
Djur och djurskötsel var en viktig kategori med tanke på den stora betydelse som djuren
hade för arbetet på gården. Hästen var nödvändig för att sköta brukandet av åkrarna,
medan andra djur tillhandahöll matprodukter. Det är omöjligt att säga vilket djur som
72 JUF-bladet 1945, s. 363
73 JUF-bladet 1943. s. 357
74 JUF-bladet 1929, s. 201
75 JUF-bladet 1926, s. 90
24