kundens - Etera

More documents

Recommendations

Info

20 Direktören kopplar loss landa eller sacka 6–7 gånger, eller öva på andra svåra manövrar. Att sacka innebär att luftströmmen släpper vingen och då tappar vingen sin lyftkraft. Följden är att planet snabbt faller och då måste man räta ut och lyfta planet igen.” Ruttfl ygningar å sin sida kräver noggrann planering. ”För det mesta har jag fl ugit österut. Vid Imatra, över gränsen mot Ryssland kan man se landskapen bortom gränsen. Ett annat trevligt mål är Vesivehmaa fl ygplats nära Lahtis. Dessutom kan man ibland se stora djur från luften, älgar och kungsörnar. Min kompis såg en gång en björn från fl yget. Den lufsade inte mer än tio meter från ett gäng bärplockare. Bärplockarna hade nog däremot ingen aning om björnen, de fortsatte att plocka bär i lugn och ro.” Även om man sitter ensam eller två och två i planet tycker Stevecos chef att hobbyfl ygning är en social sport. Efter en fl ygning sitter man och pratar med de andra piloterna. ”Det fi nns två typer av hobbypiloter. Det fi nns de som har blivit så bitna av hobbyfl ygning att de sitter på fl ygplatsen också då de inte fl yger. Och så fi nns de sådana som jag, som fl yger bara ibland. Många av oss har rätt utmanande arbeten. Men generellt sett är piloterna trevliga människor och de är roliga att utbyta erfarenheter med.” BASKONDITION GENOM ATT CYKLA Under vintersäsongen brukar Savolainen inte fl yga på grund av mol- Verkställande direktör Kari Savolainen på Steveco vill gärna hinna fl yga oftare. KUNDENS ETERA 3/09 nigheten. Också i våras och somras blev det rätt lite fl uget eftersom hans knä ”gick sönder” under en enduro-träning. Med skadat knä gick det inte att förnya det läkarintyg som piloter behöver för sitt certifi - kat. ”Nu har jag fått mitt fl ygarcertifi kat förnyat och kan fortsätta med min hobby. Men jag tror jag får ge upp motorcykelhobbyn.” Till verkställande direktörens andra hobbyer hör cykling och långfärdsåkning på skidor. ”Så länge marken inte är frusen cyklar jag 100– 150 kilometer per vecka. På vintern åker jag långfärdsskidor tre gånger per vecka, omkring 20 kilometers turer. På det sättet upprätthåller ja min kondition, och det är viktigt också för en pilot. Man kan inte bege sig upp i luften om man har förhöjt blodtryck eller blodsocker. Dessutom måste hjärtat vara i skick.” I framtiden tänker Savolainen också skaffa sig certifi kat för ett Experimental-plan som är lite billigare i drift. Planmodellen är vanligen en aning lättare än ett småplan och man behöver inte fl ygplansmekanikercertifi kat för att serva planet. ”Med ett sådant kunde jag fl yga oftare”, säger han drömmande. Savolainen trivs också som passagerare ombord på plan i reguljärtrafi k, man han medger att han följer med färden extra noga. ”Jag brukar följa med i vilket luftrum vi fl yger och så följer jag med landningsljusen. Jag har i alla fall aldrig gett mig på kaptenen”, säger han med ett fl in. STEVECO OY UTMANANDE HÖST FRAMFÖR Steveco Oy är den största hamnoperatören i Finland. Företaget erbjuder lossnings- och lastningstjänster och dessutom speditions-, terminal- och fartygsklareringstjänster. Företaget bedriver stuvningsverksamhet själv och genom sina dotterbolag i fl era olika hamnar i Kotka, Nordsjö, Fredrikshamn, Saimen och Moskva. Dessutom är företaget marknadsledare i Fjärran östern när det gäller hanteringen av godstrafi ken över Finland till Ryssland. Personalen omfattar omkring 900 personer och omsättningen i fj ol uppgick till 134,2 miljoner euro. Kari Savolainen utnämndes till verkställande direktör för Steveco i september 2005. Före det hade han arbetat på Posten där han var direktör för Logistik-gruppen. ”Jag antog en stor utmaning då jag tog emot platsen som vd för Steveco. Även om den ekonomiska situationen vid företaget var god då recessionen slog till har störtdykningen i godstrafi ken ställt vår verksamhet inför enorma utmaningar. Vi har en intressant höst framför oss. Traditionellt är hösten årets brådaste tid eftersom handelns distributionskedjor fylls till brädden med gods inför julförsäljningen.” I mars 2008 minskade Stevecos personalstyrka eftersom enheten i Fredrikshamn upphörde. Efter det har företaget klarat sig med permitteringar. ”Jag hoppas att ekonomin vänder mot det bättre snabbt så vi inte blir tvungna att ta till större nedskärningar, utan kan klara oss med de anpassningsprogram vi redan har igång.”
FINLAND – EN INNOVATIV MILJÖ Lester Thurof, professor i nationalekonomi på MIT i Boston beskrev i början av 1990-talet olika samhällsekonomier i världen. Han menade att USA var världsbäst på att skapa nya innovationer, den tyska ingenjörskonsten var bäst på att att ööverföra innovationerna till industriell produktion me medan japanerna var experter på att skapa de allra eff ektiv ektivaste marknaderna utifrån innovationerna. På den tiden tide var Finland ett industriland som Tyskland. Men för Finlands del har världsordningen nu för- ändrats ändrats. John Kao, professor i Harvard, publicerade ny- ligen en artikel i Harvard Business Review där han be- skriver skriver världens v hetaste innovationscenter i dag. Bland dem dem tar han faktiskt upp Finland. I själva verket kan Finland Finlands styrka i framtiden ligga i att erbjuda en inno- vations vationsvänlig miljö, snarare än industriell produktion eller ren teknologi. En gammal g sanning är att nationens framtid ligger hos de unga. u Enligt PISA-undersökningen hör Finlands skolsyst skolsystem till världens bästa. Universiteten håller på att stöp stöpas om och åtminstone det universitet jag repre- sentera senterar, Aalto-universitetet, kommer att höja den fi n- ländska universitetsvärlden till nya nivåer. Det fi nns alltså uunderlag för den gamla sanningen, i framtiden ännu mmer så. Möjligen Möjl är det svårt att bara med de ungas krafter skapa innovationer in som står på en ekonomiskt stabil grund. Ofta O behövs dessutom erfarenhetsbaserad sak- kunska kunskap och insikt för att idéerna verkligen ska kunna upps uppstå och omsättas i praktiken. Samarbete är en styrka ooch bakom innovationerna behövs många slags individe individer och många olika former av kompetens. Dess- utom be behövs en gynnsam omgivning där idéerna kan komma fram och föras vidare. Det är här samarbetet mellan företag och universiteten kommer in. Traditionellt Trad har man mestadels tänkt på innovationer som något produktorienterat. Men produktutveck- ling och tekniska innovationer är bara en del av hel- heten. KKundrelationer, kunderfarenhet och upplevelse, distribu distributionskanaler och servicehelheter är exempel på andra andra områden o där vi kan skapa innovationer. Service Serv är ett lämpligt område för ett land som Fin- land, där dä innovationsmiljöer som kräver stora kapital- insatse insatser kan var svåra att få till stånd. Globalt kan vi ”Ofta behövs erfarenhetsbaserad sakkunskap och insikt för att idéerna verkligen ska kunna omsättas i praktiken” se en omfattande digitalisering av olika serviceformer och samtidigt förnyas ofta verksamhetsmodeller och processer samtidigt på ett fundamentalt sätt. Det här är ett område där Finland har möjligheter och därför lönar det sig att satsa på det. Vi kan tillsammans leda in Finland i en ny uppgång. Tillsammans kan vi, oberoende av ålder eller karaktär, såväl erfarna som unga och fritt tänkande, utveckla nya servicekoncept och sträva efter framgång. Timo Saarinen professor, vice rektor, ordförande för Service Factory Helsingfors handelshögskola, Aalto-universitetet Växlande syn på ett bättre arbetsliv Kolumn HSE KUNDENS ETERA 3/09 21
Page 1 and 2: TIDNING FÖR KUNDER OCH INTRESSENTG
Page 3 and 4: 14 16 2 LEDARE. 8 Vikten under kont
Page 5 and 6: DELÅRSRAPPORT Recessionen påverka
Page 7 and 8: DU KAN BYTA ANMÄL- NINGSMETOD TILL
Page 9 and 10: Det talas mycket om hur man ska kun
Page 11 and 12: En arbetsplatsolycka satte stopp f
Page 13 and 14: Välj Nopsa − det lönar sig ”N
Page 15 and 16: Enligt undersökningar som Etera ha
Page 17 and 18: HUR BLEV DU FÖRETAGARE? Till min u
Page 19: När Stevecos verkställande direkt
Page 23 and 24: 15.00 Brådskan från förmiddagen
Page 25 and 26: Väktare Mikko Salmi jobbar nattski
Page 27 and 28: Med mjuka och varma yllesockor på
Page 29 and 30: ”I gymnasiet försvinner sedan ar
Page 31 and 32: Vår kundtjänst står till din tj

kundens - Etera

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?