Tidningsmakaren som blev hedersdoktor - Läs en bok

Att engagera läsarna och knyta dem till tidningen
ur Malmö stads historia, sjunde delen
Kvällspostens journalistiska filosofi, som var annorlunda än den övriga
kvällspressens, hade främst skapats av redaktionschefen Lars Braw, som
gjorde tidningen till en «glädjespridare». Den utropade «Visst händer det
glada saker här i världen». Denna målsättning gav upphov till många redaktionella
nysatsningar, som alla hade det gemensamt att de engagerade
läsarna och direkt knöt dem till tidningen. Kvällsposten delade ut rosor,
«gladpatruller» hjälpte till i trafiken, olika «skolor» startades, blomsterskola,
stjärnskola m m. Tävlingar blev vanligare, t.ex. «allmänkunskap» mellan
olika skolor. «Kvällspostens riksdag» introducerades och från allmänheten
rekryterades «folkvalda» från olika orter. Dess representanter uttalade sig
därefter i skilda aktuella frågor. Samma idé togs upp av Verdens Gang i
Oslo. «Tusentipset» gav en mängd direkta nyheter genom telefonpåringningar
från allmänheten.
Kvällsposten genom förde också den s k serierevolutionen genom att som
första dagstidning trycka serierna i färg. En annan nyhet var läkarsidorna.
Senare tillkom den s k Matdoktorn, som gav hälsoråd. «Jakten på Mr X»
engagerade tidningens läsare under många år.
Under hela denna inriktning under många år låg ambitionen att främst
bli en «familjetidning» som på sikt skulle garantera en stabil läsekrets av
betryggande storlek. Alla dessa redaktionella utspel ledde till ständigt
ökade upplagor och 1973 blev ett märkesår för Kvällsposten. Det året blev
nämligen Kvällsposten Sydsveriges största tidning, därmed också större än
modertidningen SDS. (Sydsvenska Dagbladet).
30