Den mytomspunne Snapphanen
Den mytomspunne Snapphanen
Den mytomspunne Snapphanen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Den</strong> <strong>mytomspunne</strong><br />
<strong>Snapphanen</strong><br />
Svenska soldater beordrades halshugga infångade snapphanar och sätta<br />
upp deras huvud på pålar längs med vägarna, som varningar till andra.<br />
Trots dessa fruktans-värda bestraffningar fortsatte snapp-hanarnas<br />
motståndsaktioner som snarare tilltog än mattades av.<br />
Av Annelie Ingvarsson, Regionmuseet Kristianstad<br />
Blodtörstigt skogsfolk eller rättfärdiga<br />
patrioter? Vilka var de egentligen, dessa<br />
mytomspunna gerillakrigare och snapphanar i<br />
gränsbygd?<br />
Ända sedan vikingatiden hade Skåne, Halland<br />
och Blekinge varit under danskt styre. Men efter<br />
fredsförhandlingar i Roskilde 1658 fick Danmark<br />
överlämna dessa områden till Sverige. Befolkningen<br />
fortsatte att leva efter sina gamla privilegier, men<br />
provinserna skulle försvenskas snabbt. Motståndarnas<br />
skara började växa och risken för uppror och överfall<br />
ökade i de gamla gränstrakterna.<br />
Under de dansk-svenska krigen på 1600-talet blev<br />
benämningen snapphane ett sätt för svenskarna att visa<br />
att de inte såg sina skånska motståndare som ”riktiga<br />
soldater”, utan snarare som rövarpack, bråkstakar och<br />
simpla bönder. En vanlig tolkning är att namnet kommer<br />
från det tyska ordet ”schnappen”, som betyder snappa<br />
bort, röva.<br />
flera motståndsgrupper<br />
I den svenska historieskrivningen har snapphanen<br />
länge varit synonym med våldsverkare, förrädare och<br />
plundrare. Men på ett lokalhistoriskt plan syns idag<br />
ett uppsving till att ofta tala om dem som friskyttar,<br />
äventyrare och profitörer<br />
Snapphanarna var egentligen flera olika<br />
motståndsgrupper. Dels kriminella och fredlösa som<br />
hade sökt sin tillflykt till skogarna, dels vanliga bönder<br />
som stod upp och försvarade sin hemtrakt. Det fanns<br />
även militärt organiserade grupper som kämpade för<br />
att fortsätta leva under danskt styre. Krigets hårda<br />
förhållanden gjorde att man tog till alla medel för att<br />
överleva. Mot 1600-talets slut blev det därför svårare att<br />
skilja de olika grupperna från varandra och svenskarna<br />
jagade snapphanar och fri-skyttar utan att visa någon<br />
större hänsyn till deras egentliga insatser under kriget.<br />
snapphanar i krig<br />
Överraskande attacker, plötsliga överfall, brända<br />
och skövlade byar, utplundrade städer, nedkämpade<br />
bondeuppbåd, kunglig stormaktspolitik och ett starkt<br />
Skåne inspirerar<br />
Mitt i Hässleholms hembygdspark finns ”<strong>Snapphanen</strong>”, en staty skapad<br />
av Axel Ebbe, till minne av Göingehövdingen Sven Poulsen. Statyn finns<br />
i en kopia på Præstø i Danmark.<br />
Foto:skane.com ©sydpol.com<br />
civilt motstånd, är utmärkande för 1600-talets dansksvenska<br />
krig. <strong>Den</strong> historia som snapphanarna lämnat<br />
efter sig rymmer många skrönor och berättelser om<br />
friskyttekapteners gärningar, snapphanars illdåd,<br />
bönders öden och kungars grymhet. Här måste vi därför<br />
komma ihåg att det inte går att bortse från att alla<br />
inblandade parter i krig kan komma att göra illgärningar.<br />
Det hade funnit skogsfolk stråtrövare och kriminella i<br />
skogarna sedan länge. Men efter Roskildefreden började<br />
fler söka naturens skydd. <strong>Den</strong> kuperade och snåriga<br />
terrängen i norra Skåne var perfekt för dem som stod i<br />
onåd med makten. För att ta sig ner genom Sverige till<br />
1
Det vackra landskapet kring Sporrakulla påminner oss om<br />
hur Göingarna kan ha levt för cirka trehundra år sedan.<br />
På 1940-talet var gården kuliss för inspelningen av filmen<br />
”Snapphanar” med Edvard Persson i huvudrollen.<br />
Foto:skane.com ©sydpol.com<br />
Hovdala slott anfölls av snapphanar och danska soldater<br />
under ett plundringståg hösten 1678. Än idag finns märken efter<br />
plundrarnas kulhål på dörren till tornet. Foto:skane.com ©sydpol.com<br />
Danmark behövde härarna färdas genom dessa områden<br />
där snapphanarna kunde planera bakhåll och försvåra<br />
svenskarnas förnödenhets-leveranser till sina trupper.<br />
När fredsavtalet 1658 var undertecknat utlyste<br />
svenskarna alla snapphanar som förrädare. Om en<br />
snapphane påträffades i eller i närheten av en socken<br />
blev bygden straffad med böter och några av dess män<br />
avrättades. Därför kunde även skåningarna själva se<br />
snapphanar som sina fiender.<br />
kampen om skåne<br />
Åren 1675-1679 räknas som den period då<br />
snapphanerörelsen fick störst utbredning och<br />
betydelse för Skåne. Genom det skånska kriget, eller<br />
Snapphanekriget som det kallas i folkmun, skulle<br />
Danmarks kung Christian V återerövra de provinser som<br />
förlorats vid freden i Roskilde.<br />
Sägnen om snapphaneeken vid Wanås slott hålls vid liv än idag.<br />
Mängder av snapphanar sägs ha blivit hängda här.<br />
Foto:skane.com ©sydpol.com<br />
Danskarna värvade skånska bönder och soldater<br />
genom att organisera friskytte-förband bland dem som<br />
fortfarande var dansksinnade. De skulle försvåra och<br />
övervaka de svenska truppernas färder längs vägarna.<br />
Friskyttarnas insatser gjorde att Sverige hade svårt att<br />
behålla makten i de norra delarna av Skåne. Till en början<br />
fick de danska trupperna stora framgångar i kriget, men<br />
efter Slaget vid Lund 1676 vände lyckan. Svenskarna vann<br />
slaget och efter ett långt och grymt krig slöts slutligen<br />
fred i Lund tre år senare. <strong>Den</strong> europeiska stormakten låg<br />
bakom freden genom att Frankrike tvingade Danmark att<br />
avsluta kriget. Skåne, Halland och Blekinge fortsatte att<br />
tillhöra Sverige och för de snapphanar och friskyttar som<br />
inte lyckades fly till Danmark eller söka skydd i skogarna,<br />
väntade dödsstraff.<br />
<strong>Snapphanen</strong> 2
snapphanen – dansk, svensk eller skånsk?<br />
Att någon ”blev” snapphane hade flera olika orsaker.<br />
En del av befolkningen anslöt sig genom att ha blivit<br />
övertygade av danskarna. Andra hade mer personliga<br />
skäl som att deras gård bränts ner eller att någon<br />
familjemedlem blivit skändad eller mördad av svenska<br />
soldater. Utbredd fattigdom och ökade skatter till följd<br />
av det svenska styret gjorde att många hellre såg sig<br />
under danskarnas regim. Minskad frihet, förtryck och hot<br />
både från Sverige och Danmark kunde vara ytterligare<br />
orsaker. Men lojaliteten var inte alltid helt fastställd<br />
och det kunde skilja mellan adel och bönder. Egentligen<br />
var den vanligaste anledningen till ”val av sida” att man<br />
anslöt sig till dem, som man ansåg gjorde det bäst för<br />
den egna hemtrakten. Snapphanarna värnade i första<br />
hand inte om Danmark eller Sverige och heller inte<br />
om Skåne, utan framförallt var drivkraften att skydda<br />
hembygden och det liv man var van vid.<br />
Kanske kan man se friskyttarna som en av Europas<br />
första välorganiserade gerilla-styrkor. Deras historia är<br />
speciell för Sverige och Danmark, men den är inte unik.<br />
Bondeuppror och irreguljära kårer fanns redan under<br />
1500-talet. Gerillamotstånd sprunget ur missnöje mot<br />
statsmakten har faktiskt förekommit över hela världen<br />
under en lång period och finns kvar i olika former även i<br />
vår tid.<br />
Än idag finns lämningar kvar i det skånska landskapet<br />
som påminner oss om de grymma stridigheter som ägde<br />
rum här för cirka 300 år sedan. En skyltad Snapphanetur<br />
i nordöstra Skåne visar vägen för den som är intresserad,<br />
från och med sommaren 2007. Här kan du lära<br />
känna gränsfolkets, friskyttarnas och snapphanarnas<br />
historia på nära håll när du tar dig runt i det vackra<br />
År 1676 lyckades ett uppbåd av göingebönder<br />
lägga beslag på den svenska krigskassan<br />
i Loshult. Svenskarna hade slagit läger<br />
i närheten av kyrkan där de plötsligt<br />
överraskades. Även kvinnor och barn sägs<br />
ha varit med under stölden. Bild från pjäsen<br />
Loshultskuppen.<br />
Foto:skane.com ©sydpol.com<br />
Snapphanarna värnade i<br />
första hand inte om<br />
Danmark eller Sverige och heller<br />
inte om Skåne, utan framförallt var<br />
drivkraften att skydda hembygden<br />
och det liv man var van vid.<br />
kulturlandskapet. Snapphaneturen har utvecklats på<br />
initiativ av kommunerna Osby, Hässleholm och Östra<br />
Göinge i samarbete med Region-museet Kristianstad.<br />
spåren efter snapphanarna, ett urval:<br />
vittsjö<br />
Vittsjö ligger mitt i ett gammalt gränsland mellan<br />
Danmark och Sverige. Här finns flera minnesmärken från<br />
1600-talets olika krig. År 1612 stod ett stort slag mellan<br />
svenskar och danskar norr om kyrkan. När den svenske<br />
kungen Gustav II Adolf skulle fly gick han genom isen i<br />
Vittsjön men räddades i sista stund av en svensk ryttare.<br />
loshult<br />
I augusti 1676 genomförs Loshultskuppen, där den<br />
svenska hären rånas på hela krigskassan. Kuppen är en av<br />
de mer kända bondeuppror som skedde under skånska<br />
kriget, där snapphanar och friskyttar var iblandade.<br />
Krigskassan bestod av silvermynt och stora kopparplåtar.<br />
<strong>Snapphanen</strong> 3
Bland upprorsgruppen fanns både kvinnor och barn.<br />
Bönderna hade beväpnat sig med bössor och spjut och<br />
allt vad man hade hemma.<br />
hönjarums skans<br />
År 1676 uppstår strider mellan en svensk trupp och<br />
vakthållande bönder vid Hönjarums bro, som slutligen<br />
erövras av svenskarna. Två år senare erövrar friskyttar<br />
Hönjarums skans, som snart återtas av svenskarna.<br />
Skansen var den enda svenska befästning som friskyttar<br />
självständigt lyckades inta under Skånska kriget.<br />
matteröd<br />
<strong>Den</strong> svenska officieraren Alexander Hummerhielm, låter<br />
år 1677, avrätta flertalet bönder i Matteröd som hämnd<br />
för att svenska soldater tagits tillfånga och dödats,<br />
troligen av snapphanar. Kyrkoherden Jens Bring sägs<br />
förgäves ha bett om nåd för böndernas liv.<br />
lönsBoda/örkened<br />
År 1678 bränns nästan hela Örkeneds socken ner av<br />
svenskarna i jakten på snapphanar. Planen var att hela<br />
socknen skulle omringas och sedan skulle hären gå till<br />
attack mot de försvarslösa. Svenskarna förstörde alla<br />
broar och brände alla gårdar som kom i deras väg och<br />
man placerade soldater vid tänkbara flyktvägar så att<br />
inga snapphanar skulle slippa undan.<br />
hovdala slott<br />
Slottsägare Jens Mikkelsen försökte vara lojal mot både<br />
svenskar och danskar för att inte Hovdala skulle plundras<br />
och förstöras. Detta dubbelspel gjorde att han fick<br />
problem med befolkningen i Göinge som var lojal mot<br />
Danmark. Slottet anfalls och plundras i augusti 1678<br />
av den danska truppen understöd av friskyttar. Enligt<br />
traditionen ska en snapphanekapten vid namn Lille-Mats,<br />
som deltog i plundringen, ha stulit ett gevär från slottet.<br />
Efter hans död återfördes bössan till Hovdala, där den<br />
finns än idag.<br />
litteraturtips:<br />
Birger I Ohlsson, Hatet – En berättelse om kärlek, 2001<br />
Göran Rystad & Marianne Kristoffersson, Kampen om Skåne, 2006<br />
K. Arne Blom & Jan Moen, Snapphaneboken, 1987<br />
Kim Hazelius, De kallades Snapphanar, 2006<br />
Sixten Svensson, Sanningen om snapphanelögnen, 2005<br />
En vanlig tolkning är att<br />
namnet kommer från det<br />
tyska ordet ”schnappen”, som<br />
betyder snappa bort, röva.<br />
Wanås slott<br />
Slottet är ursprungligen en befäst gränsborg mellan<br />
Sverige och Danmark. Snapphaneförfattaren Carl August<br />
Ceder-borg växte upp på slottet. I närheten finns en stor<br />
ek, kallad Snapphaneeken där det enligt traditionen sägs<br />
att flertalet snapp-hanar hängdes.<br />
kristianstad<br />
Kristianstad grundades 1614. Under 1600-talet hade<br />
staden stor betydelse som fästningsverk och vid skånska<br />
kriget 1675-79 belägrades staden både av danskar och<br />
svenskar.<br />
sporrakulla gård<br />
Gården är kulturhistoriskt värdefull och ett välbevarat<br />
minnesmärke i ett ålderdomligt landskap. Det är ett<br />
tidstypiskt exempel på hur Göingebönderna levde under<br />
snapp-hanetiden.<br />
<strong>Snapphanen</strong> 4
Change language