30.09.2013 Views

Chalmers förgasare - Business Region Göteborg

Chalmers förgasare - Business Region Göteborg

Chalmers förgasare - Business Region Göteborg

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

<strong>Chalmers</strong> <strong>förgasare</strong>


Hur fungerar <strong>Chalmers</strong> <strong>förgasare</strong>?<br />

1. I denna reaktor, som i vårt fall är en<br />

hetvattenpanna för<br />

fjärrvärmeproduktion (kan även vara<br />

en kraftvärmepanna), förbränns<br />

koksen och producerar den värme<br />

som processen kräver. Värmen<br />

absorberas av sandpartiklar.<br />

2. Den varma sanden transporteras från<br />

den första reaktorn till andra (3).<br />

Bägge reaktorerna utgörs av<br />

fluidiserade bäddar med sand som<br />

bäddmaterial.<br />

3. I denna reaktor kyls sanden ner av<br />

bränslet och ånga tillförs. När<br />

bränslet värms upp avger det sin fukt<br />

och en stor del av massan (flykt) som<br />

en brännbar gas, vilken är den<br />

eftertraktade produkten.<br />

4. Den del av bränslet som inte<br />

omvandlas till gas, koksen,<br />

transporteras tillsammans med<br />

sanden tillbaks till den första<br />

reaktorn.<br />

Vad består ett biobränsle av och hur omvandlas det?<br />

Fukt:<br />

När biobränsle kommer till en förgasnings- eller<br />

förbränningsanläggning är dess fukthalt mellan 10 och<br />

70%. Fukten kokas bort från bränslet när det har värmts<br />

upp till ca 100 °C<br />

Flykt:<br />

Flykt är den del av bränslet som avgår som en brännbar gas<br />

när bränslet värms upp till mer än 500 °C. Mellan 70 och 95<br />

% av den torra massan hos ett biobränsle utgörs av flyktiga<br />

beståndsdelar<br />

Koks:<br />

Den återstående delen av bränslet är koks. Koksen består<br />

nästintill av rent kol och kan antingen förbrännas med<br />

hjälp av syre och omvandlas till koldioxid och värme eller<br />

förgasas med hjälp av t.ex. vattenånga till kolmonoxid och<br />

vätgas. Denna process kräver att värme tillförs<br />

Aska:<br />

Askhalten i biomassa är låg, vanligtvis under 1 % av den<br />

torra massan. Dock innehåller askan ämnen som bidrar till<br />

att biomassa anses som ett besvärligt bränsle.


Till vad kan man använda den gas som produceras?<br />

För denna teknik finns tre huvudspår, vilka är produktion av<br />

• Syntetisk naturgas (SNG), även kallad biometan eller biogas<br />

• Syntetiska drivmedel, metanol, DME (dimetyleter), FT-Diesel (Fisher-Tropsch Diesel), etanol<br />

• Bioolja


Varför görs denna satsning på <strong>Chalmers</strong>?<br />

Sedan 20 år finns en unik forskningspanna som används för att värma <strong>Chalmers</strong><br />

campus. Pannan är en 12 MW cirkulerande fluidiserad bäddpanna och det är denna<br />

panna som har kompletterats med en biomassa<strong>förgasare</strong>. Pannan är unik då den är<br />

byggd och drivs som en produktionsanläggning, men alla system har<br />

överdimensionerats och den har utrustats med ett stort antal fasta mätinstallationer,<br />

samt hål för sondmätningar. Det gör att pannan har en oöverträffad driftflexibilitet<br />

samtidigt som förloppen kan studeras i detalj. Följaktligen är det inte utrustningen<br />

utan fantasin som vanligtvis sätter gränsen för vad som kan undersökas.<br />

Till exempel, kan pannan användas för att förbränna de flesta bränslen; kol, biomassa,<br />

avloppsslam, olja och gas var för sig eller i olika blandningar (sameldning).<br />

Unikt är även samarbetet mellan Akademiska hus, <strong>Göteborg</strong> Energi och <strong>Chalmers</strong>:<br />

<strong>Chalmers</strong> - forskning<br />

Akademiska hus - drift och underhåll<br />

<strong>Göteborg</strong> Energi - uppkoppling mot fjärrvärmenät, ägare av <strong>förgasare</strong>n<br />

Akademiska hus och <strong>Göteborg</strong> Energi stödjer även forskningsverksamheten finansiellt


Vad är en fluidiserad bädd?<br />

Om man har en bädd med partiklar (t.ex. sand) och blåser en gas (t.ex. luft) upp genom denna krävs ett<br />

visst arbete. Ökar man gasflödet genom bädden kommer man till slut åstadkomma en tillräckligt stor<br />

kraft så att bädden lyfter - fluidiserar. Gas utöver den mängd som krävs för att fluidisera bädden<br />

passerar genom denna i bubblor, man kan säga att bädden kokar och man har vad man kallar en<br />

bubblande fluidiserad bädd. I detta tillstånd beter sig bädden som en vätska som man kan få att rinna<br />

mellan sina olika burkar (reaktorer).<br />

Ökar man gashastigheten ytterligare kommer till slut gasens hastighet bli större en den högsta<br />

fallhastighet de enskilda sandkornen har och dessa kommer att följa med gasen ut från reaktorn, eller<br />

falla ner längs reaktorns väggar. De partiklar som lämnar reaktorn separeras från gasen i en<br />

efterföljande cyklon och förs därefter tillbaks till bädden och man har vad man kallar en cirkulerande<br />

fluidiserad bädd.<br />

Hur är <strong>förgasare</strong>n kopplad till pannan?


Vad är unikt med denna <strong>förgasare</strong>?<br />

• Det är den största forsknings<strong>förgasare</strong> för biomassa som finns i världen<br />

- om den optimerades för drivmedelsproduktion skulle den kunna producera<br />

drivmedel för 500 bilar, vilket även gör den till en av världens tio största<br />

anläggningar för produktion av en kvävefri produktgas från biomassa (vilket är<br />

en förutsättning för drivmedelsproduktion)<br />

• Flexibilitet - anläggningen är byggd för maximal flexibilitet relaterat till drift<br />

och bränsleval<br />

• Möjligheterna att följa processen – anläggningen har utrustats så att förloppen<br />

kan följas i detalj något som idag inte kan göras i någon annan existerande<br />

anläggning<br />

• Samarbetet mellan en forskande institution, en driftorganisation och<br />

energileverantör – endast marginalkostnaden för forskningen behöver täckas<br />

samtidigt som forskningsresultaten direkt kan bidra till utveckling av den<br />

industriella processen<br />

• Bränsleeffekt 2-4 MW<br />

- Max tillförd bränsleeffekt hittills<br />

2.2 MW<br />

• Fluidiseringsmedium<br />

- Ånga<br />

- Rökgas<br />

- Luft<br />

• Temperatur 550-950 °C<br />

• Möjlighet att kontrollera bränslets<br />

uppehållstid i förgasningsreaktorn<br />

- Styrning av cirkulationsflödet av<br />

bäddmaterial<br />

- Justering av bäddhöjd<br />

• Bränsleflexibilitet<br />

- Pellets<br />

- Våta flisade bränslen<br />

• Olika bäddmaterial kan användas<br />

Tekniska data för <strong>förgasare</strong>n<br />

Fasta installationer för att följa processen<br />

och möjlighet till uttag av biflöden för<br />

efterföljande processer:<br />

• Online mätning av<br />

bäddcirkulationen<br />

• Online mätning av tillförd<br />

bränslemängd<br />

• Temperaturmätningar på 7 olika<br />

positioner<br />

• Detaljerad tryckmätning<br />

• 15 mäthål för sondmätning och<br />

bäddprov tagning<br />

• Möjlighet att ta ut upp till 300 kW<br />

gas som ett biflöde.


Vilka resultat har åstadkommits hittills?<br />

• Vi har visat att det går att komplettera en biomassaeldad panna med en<br />

<strong>förgasare</strong> utan att påverka pannans funktion.<br />

• Vi har ungefär 80 timmars drifttid med <strong>förgasare</strong>n (även 250 timmars<br />

drifttid utan bränsle)<br />

• Testade bränslen: träflis och träpellets<br />

Uppmätt gassammansättning (torr gas) från träpellets<br />

Vätgas 22,8 %<br />

Metan 13,6 %<br />

Kolmonoxid 42,6 %<br />

Koldioxid 14,5 %<br />

C2H4 ~3 %<br />

C2H6 0.5 %<br />

Kväve 3 %<br />

Beräknat värmevärde (lägre värmevärde)<br />

14,4 MJ/nm 3 eller 15,4 MJ/kg<br />

Tjärmängd ännu inte analyserad<br />

Vilka är de prioriterade forskningsfrågorna?<br />

• Fastställande av optimeringskriterier för tekniken – lägga grunden för<br />

teknikens kommersialisering<br />

• Visa hur tekniken kan användas på effektivaste sätt för olika biobränslen<br />

eller biobränsleblandningar<br />

• Utveckla en reningsprocess för att rena gasen från tjäror och svavel för<br />

optimerad produktion av Syntetisk Natur Gas


Kontaktinformation<br />

Henrik Thunman<br />

Energiteknik<br />

<strong>Chalmers</strong> tekniska högskola<br />

Anders Ådahl<br />

<strong>Göteborg</strong> Energi AB<br />

Per Löveryd<br />

Akademiska Hus Väst

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!