22.09.2013 Views

– Vi ska bli dubbelt så stora de kommande åtta åren. - Business ...

– Vi ska bli dubbelt så stora de kommande åtta åren. - Business ...

– Vi ska bli dubbelt så stora de kommande åtta åren. - Business ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

e n tidning från business region göteborg nr 2 2008<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> <strong>dubbelt</strong> <strong>så</strong> <strong>stora</strong><br />

<strong>de</strong> komman<strong>de</strong> <strong>åtta</strong> <strong>åren</strong>.<br />

Magnus Kårestedt, VD Göteborgs Hamn<br />

tema | Logistik<br />

Logistik <strong>–</strong> en<br />

motor för tillväxt<br />

www.businessregion.se


VD-KoMMENTAr<br />

Ett nav för fortsatt utveckling<br />

Det är svårt att tänka sig Göteborg utan hamnen. Det är<br />

vår och <strong>stora</strong> <strong>de</strong>lar av Skandinaviens port till värl<strong>de</strong>n.<br />

Det är en plats där tradition möter utveckling, där bå<strong>de</strong><br />

nostalgiker och framtidsvisionärer kan träffas.<br />

Liksom hamnen är en viktig <strong>de</strong>l av vår historia är <strong>de</strong>t<br />

ock<strong>så</strong> nyckeln till framti<strong>de</strong>n. I takt med att globaliseringen<br />

fortskri<strong>de</strong>r ökar ock<strong>så</strong> ständigt hamnens bety<strong>de</strong>lse. Målet<br />

är att på <strong>åtta</strong> år fördubbla mäng<strong>de</strong>n gods som passerar<br />

Göteborgs hamn. Vad <strong>de</strong>t innebär för näringslivet i regionen<br />

är svårt att upp<strong>ska</strong>tta.<br />

I ett mo<strong>de</strong>rnt samhälle klarar sig dock inte enskilda<br />

transportslag sig själva. Effektiv logistik kräver att sjöfart,<br />

tåg-, bil- och flygtransporter kombineras för bästa möjliga<br />

resursutnyttjan<strong>de</strong>. Det ökar ock<strong>så</strong> bety<strong>de</strong>lsen av <strong>de</strong> nav där<br />

transportslagen möts.<br />

Till och från Göteborgs hamn går idag 26 godstågspendlar<br />

som fraktar godset till och från andra orter<br />

runtom i Skandinavien. Alla betydan<strong>de</strong> aktörer inom<br />

landsvägstransporter har <strong>stora</strong> anläggningar i hamnens<br />

närhet.<br />

Alla varor kan dock inte fraktas med sjöfart eller tåg.<br />

För <strong>de</strong>t högfrekventa och högvärdiga godset finns inga<br />

alternativ till <strong>de</strong>t snabba flyget. Varje natt startar och landar<br />

ett antal tunga transportplan på Göteborg Landvetter<br />

Airport. Det handlar om alltifrån sfäri<strong>ska</strong> rullager från SKF<br />

och specialutrusta<strong>de</strong> bilar från Volvo till hjärtlaxbitar från<br />

Norge som <strong>ska</strong> vidare till Japan.<br />

Göteborgs roll som logistiskts nav har inneburit att vi<br />

un<strong>de</strong>r senare år har attraherat ett stort antal nya internationella<br />

företag till regionen. Det innebär att nya arbetstillfällen<br />

<strong>ska</strong>pats långt utanför transportsektorn. Med en långsiktig<br />

strategi för framtida investeringar i och utveckling<br />

av infrastrukturen kan vi stärka vår position ytterligare.<br />

Det skulle innebära ännu fler utländ<strong>ska</strong> investeringar, nya<br />

företag och fler jobb.<br />

Lennart Olausson<br />

VD, <strong>Business</strong> Region Göteborg AB<br />

Tidningen <strong>Business</strong> ges ut av <strong>Business</strong> Region Göteborg AB. Ansvarig utgivare: Ulf Landin. Telefon: 031-61 24 02.<br />

Fax: 031-61 24 01. www.businessregion.se. Produktion: Sund Kommunikation. Tryck: Billes tryckeri aB.<br />

KALENDEr<br />

16<br />

17<br />

18<br />

18<br />

M A j <strong>–</strong> 5 s e P 0 8 B A Lt i c S e A t o u R 2 0 0 8<br />

ostindiefararen Götheborg är ute på expeditionen Baltic Sea tour med fyra<br />

officiella hamnstopp (Stockholm, Helsingfors, tallinn och <strong>Vi</strong>sby) samt ett<br />

antal pu<strong>bli</strong>ka stopp längs med Östersjöns kuster.<br />

Mer info: maria.leffler@businessregion.se<br />

j U n 0 8 B i o i n t e R n At i o n A L c o n V e n t i o n 2 0 0 8<br />

Värl<strong>de</strong>ns största biotekni<strong>ska</strong> kongress i San Diego, uSA där GöteborgBio<br />

medverkar. Mer info: annika.risberg@businessregion.se<br />

j U n 0 8 f Ö R e tA G S t R ä f f<br />

tillväxt 2000 och tillväxt Mikro bju<strong>de</strong>r in till företagsträff.<br />

Mer info: maria.lindstrom@businessregion.se<br />

j U n 0 8 S e M i n A R i u M<br />

enterprise europe network och <strong>Business</strong> Region Göteborg inbju<strong>de</strong>r till semi-<br />

narium om hur företag påverkas av eus nya kemikalielagstiftning Reach.Mer<br />

info: anna.larsson@businessregion.se<br />

j U n <strong>–</strong> 6 j U L 0 8 M At c H c u p S w e D e n<br />

30 eftermiddagsseminarium om besöksnäring kopplat till företagan<strong>de</strong>.<br />

tid och plats: tisdag 1 juli, kl 14.00 - 17.00, Socitetshuset på Marstrand<br />

22<br />

18<br />

30<br />

A U G <strong>–</strong> 2 8 A U G 0 8 K o n f e R e n S i S y S t e M B i o L o G i<br />

GöteborgBio medverkar vid värl<strong>de</strong>ns största biotech-kongress i<br />

Sand Diego, uSA<br />

s e P 0 8 L o K A L M A R K n A D S D A G e n 2 0 0 8<br />

Den årliga återkomman<strong>de</strong>, kreativa mötesplatsen för Göteborgsregionens<br />

tillväxt och kompetens. Mer info: caisa.brunan<strong>de</strong>r@businessregion.se<br />

s e P 0 8 i n S p i R At i o n S D A G<br />

Stort årligt arrangemang från företagsutveckling, där bland annat årets<br />

bästa tillväxtföretag från regionen koras.<br />

Mer info: katarina.innocenti@businessregion.se


BUsiness ReGiOn GöTeBORG<br />

FåR AMeRiKAnsKT MiLjöPRis<br />

<strong>Business</strong> Region Göteborg får <strong>de</strong>t amerikan<strong>ska</strong><br />

miljöpriset Blue sky Award för<br />

<strong>ska</strong>pan<strong>de</strong>t av Biogas Väst, <strong>de</strong>t första<br />

regionala biogasprojektet i sverige. Det<br />

har bidragit till att biogas används som<br />

förnyelsebart bränsle i cirka 7 000 gasdrivna<br />

bilar, bussar och tunga fordon.<br />

<strong>–</strong> SpEcIELLT hAr BuSINESS region<br />

Göteborg inspirerat <strong>de</strong> många utländ<strong>ska</strong><br />

gäster som besökt Sverige att själva dra nytta<br />

av svensk expertis för att utveckla biogas för<br />

fordon<br />

lokalt, säger John Boesel, VD för calstart,<br />

som <strong>de</strong>lar ut priset. calstart förväntar sig att<br />

<strong>de</strong>n kaliforni<strong>ska</strong> biogasindustrin kommer att<br />

växa snabbt <strong>de</strong> närmaste <strong>åren</strong>, till stor <strong>de</strong>l<br />

baserat på <strong>de</strong>t man lärt sig från Sverige.<br />

calstart är en intresseorganisation som<br />

samlar fler än 150 företag och organisationer<br />

värl<strong>de</strong>n över. Syftet är att stödja och sprida<br />

tekni<strong>ska</strong> lösningar som bidrar till min<strong>ska</strong><strong>de</strong><br />

utsläpp, fler jobb och förbättrad energieffektivitet<br />

inom transportnäringen.<br />

Biogas Västs seminarium i samband med att Al Gore fick Göteborg Stads miljöpris.<br />

Foto: Dejan Djurkovski<br />

MiLjöTeKniKMässAn i GöTeBORG<br />

större, bättre och fler besökare. Miljöteknikmässan<br />

2008 ger besökare och<br />

utställare unika möjligheter att <strong>ska</strong>pa nya<br />

möten och bättre affärer.<br />

MILJöTEKNIK är NorDENS ledan<strong>de</strong><br />

mötesplats och arrangeras för elfte gången.<br />

Matchmaking, konferenser, ett levan<strong>de</strong> mässgolv,<br />

studiebesök och mingel. un<strong>de</strong>r tre dagar<br />

träffas alla inom branschen för att ta <strong>de</strong>l av nya<br />

lösningar och utvecklingsmöjligheter inför<br />

framti<strong>de</strong>n. Allt med fokus på hållbara affärer!<br />

Biogas Highway <strong>–</strong> en internationell<br />

marknadsplats för biogas<br />

<strong>–</strong> på mässan Miljöteknik <strong>–</strong> kommer Biogas<br />

highway att ha ett eget områ<strong>de</strong> där olika<br />

aktörer relatera<strong>de</strong> till biogaskedjan ställer<br />

ut och tillsammans ger en helhetsbild inom<br />

områ<strong>de</strong>t biogas för fordon, berättar Bernt<br />

Svensen, projektledare för Biogas Väst på<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg. I samband<br />

med Biogas highway anordnas ock<strong>så</strong> en internationell<br />

konferens om biogassamarbetet med<br />

bland annat Kalifornien.<br />

www.miljoteknik.se<br />

studiebesök<br />

Miljöexportprojektet Ecoex arbetar aktivt med<br />

att bjuda in potentiella kun<strong>de</strong>r till mässan <strong>så</strong><br />

som utländ<strong>ska</strong> affärsinrikta<strong>de</strong> <strong>de</strong>legationer och<br />

miljöföretag.<br />

<strong>–</strong> Mässan <strong>bli</strong>r en utmärkt plattform för att<br />

bjuda in och locka utländ<strong>ska</strong> <strong>de</strong>legationer säger<br />

Maria Strömberg, projektledare för Ecoex på<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg.<br />

Ecoex arrangerar studiebesök till företag<br />

och referensanläggningar inom Västsverige<br />

i samband med mässan inom följan<strong>de</strong><br />

områ<strong>de</strong>n: Avfall, biogas, bioenergi och energieffektivisering.<br />

Branschområ<strong>de</strong>n och Besökare på<br />

Miljöteknik<br />

Mässan är in<strong>de</strong>lad i områ<strong>de</strong>na; avfall och återvinning,<br />

luft, mark, vatten, transport och miljökompetens,<br />

Biogas highway, Innovation Street<br />

och Sustainable city. Besökare är miljöchefer,<br />

miljöansvariga och beslutsfattare inom industri<br />

och kommun, företagsledning, inköpare, forsknings-<br />

och utvecklingsansvariga.<br />

www.ecoex.eu<br />

Dejan Djurkovski<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg har sedan 1999<br />

drivit projektet Biogas Väst med syftet att<br />

stimulera marknadsutvecklingen för produktion<br />

och distribution av biogas samt öka<br />

användningen av metangasfordon i Västsverige.<br />

projektet består av cirka 25 företag<br />

och kommuner i Västsverige.<br />

Biogas Väst har sedan år 2003 haft ett nära<br />

utbyte med calstart i Kalifornien och bland<br />

annat bidragit till att flera sven<strong>ska</strong> företag<br />

kunnat etablera sig på <strong>de</strong>n amerikan<strong>ska</strong><br />

markna<strong>de</strong>n. Senast i november 2007 ha<strong>de</strong><br />

projektet besök av Jim Boyd som är vice<br />

ordföran<strong>de</strong> i Kaliforniens Energikommission<br />

och en av guvernör Arnold Schwarzeneggers<br />

närmaste medarbetare.<br />

<strong>–</strong> Fantastiskt roligt! Detta att calstart, Kalifornien<br />

och uSA uppmärksammar biogasen<br />

som drivme<strong>de</strong>l för fordon kommer att bidra<br />

till ett genombrott, säger Göran Värmby på<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg. Det är glädjan<strong>de</strong><br />

ock<strong>så</strong> för alla företag och aktörer som bidragit<br />

till framgångarna med Biogas Väst.<br />

stefan Kraft<br />

stor vårsatsning<br />

på Brew House<br />

notis<br />

idag är Stena Arena är lika mycket en spännan<strong>de</strong><br />

scen som en arena för skräddarsydda konferenser<br />

med kulturellt mervär<strong>de</strong>. un<strong>de</strong>r v<strong>åren</strong> har artister<br />

som tingsek, kana<strong>de</strong>nsi<strong>ska</strong> Silverstein och amerikan<strong>ska</strong><br />

ill niño gästat arenan. Anna Svensdotter<br />

Dimle, som tillsammans med therese fabricius är<br />

verksamhetsansvarig på Brew House, har målet<br />

med <strong>de</strong>n nya satsningen klart för sig.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> en självklar medspelare i upplevelsegöteborg.<br />

ett steg på vägen är avtalet med pK Musik, som<br />

innebär att flera nya arrangemang hamnar hos<br />

Brew House. idag har man kapacitet för 900<br />

personer och genom <strong>de</strong>t nya samarbetet kommer<br />

Stena Arena att synas mer i Göteborgs nöjesliv,<br />

<strong>så</strong> räkna med fullsatta lokaler framöver.<br />

i september <strong>bli</strong> <strong>de</strong>t stor inomhusshow när High<br />

Hopes sätter upp pink floyds ”the wall” på<br />

Stena Arena.<br />

3


4<br />

Västsven<strong>ska</strong> Megtec får<br />

prestigefullt miljöpris<br />

Det västsven<strong>ska</strong> företaget Megtec har fått <strong>de</strong>t<br />

amerikan<strong>ska</strong> naturvårdsverkets prestigefyllda<br />

miljöpris ”Climate Protection Award 2008” för<br />

sina framsteg att min<strong>ska</strong> <strong>de</strong>n globala<br />

uppvärmningen.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> har lyckats lösa ett besvärligt problem<br />

med metangas, säger Richard Mattus,<br />

Att koldioxid är en miljöbov vet vi alla. Att<br />

<strong>de</strong>n näst största boven heter metangas och<br />

står för 17 procent av <strong>de</strong> globala utsläppen är<br />

inte lika känt. I Sverige är metangasen inget<br />

större problem. Men i län<strong>de</strong>r som Australien,<br />

uSA och Kina som har många kolgruvor är<br />

<strong>de</strong>t en stor utsläppskälla.<br />

Vad som heller inte är <strong>så</strong> allmänt känt är<br />

att metangasen är betydligt kraftigare än<br />

koldioxi<strong>de</strong>n. Ett ton metangas har mer än<br />

tjugo gånger högre effekt på <strong>de</strong>n globala<br />

uppvärmningen jämfört med motsvaran<strong>de</strong><br />

mängd koldioxid.<br />

innebär en<br />

väsentligt<br />

mindre klimatpåverkan<br />

En av källorna till metangasutsläpp är kolgruvor.<br />

När kol utvinns frigörs nämligen<br />

metan. För att metanen inte <strong>ska</strong> få för hög<br />

koncentration i gruvorna och orsaka en<br />

explosion ventilerar man <strong>stora</strong> mäng<strong>de</strong>r<br />

luft genom gruvan. Luften som släpps ut<br />

från gruvorna innehåller knappt en procent<br />

metangas.<br />

Megtec har nu hittat ett sätt att förbränna<br />

ventilationsluften med metan i extremt låg<br />

koncentration och omvandla metangasen till<br />

koldioxid.<br />

<strong>–</strong> Det innebär en väsentligt mindre klimatpåverkan,<br />

säger en mycket nöjd richard<br />

Mattus.<br />

Det första försöket gjor<strong>de</strong>s 1994 i liten<br />

<strong>ska</strong>la. Ett full<strong>ska</strong>ligt kraftverk har nu varit<br />

igång i Australien i över ett år. Kraftverket,<br />

som allt<strong>så</strong> använ<strong>de</strong>r ventilationsluften från<br />

gruvorna som bränsle, har byggts intill en<br />

kolgruva som tillhör Bhp Billiton, ett av<br />

värl<strong>de</strong>ns största gruvbolag.<br />

<strong>–</strong> Det har krävt mycket tålamod, uthållighet<br />

och en förståen<strong>de</strong> koncernledning. Men<br />

nu har vi <strong>ska</strong>pat en helt ny marknad genom<br />

att visa att <strong>de</strong>t faktiskt går att effektivt rena<br />

ventilationsluften från metan och samtidigt<br />

ta tillvara energin.<br />

Men <strong>de</strong>t är inte bara tekniken som <strong>ska</strong><br />

uppfinnas, menar richard Mattus. Det krävs<br />

ock<strong>så</strong> att man som teknikföretag når ut med<br />

sitt bud<strong>ska</strong>p. Megtec har parallellt med tekniken<br />

engagerat sig i att bearbeta markna<strong>de</strong>n.<br />

<strong>–</strong> Det har varit ett missionärsarbete un<strong>de</strong>r<br />

många år. Många tekniker tror att allt löser<br />

sig självt bara man kommer med tekniken.<br />

Men <strong>så</strong> är <strong>de</strong>t absolut inte. Det är lika viktigt<br />

att föra ut sitt bud<strong>ska</strong>p som måste vara pedagogiskt,<br />

tydligt och upprepas många gånger.<br />

Det amerikan<strong>ska</strong> Naturvårdsverkets pris<br />

instifta<strong>de</strong>s 1998 och <strong>de</strong>las varje år ut till en<br />

handfull företag, organisationer och privatpersoner<br />

i värl<strong>de</strong>n. För Megtec innebär priset<br />

att <strong>de</strong> får bekräftelse på sitt arbete.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> får en ökad uppmärksamhet kring vad vi<br />

håller på med. Nu syns <strong>de</strong>t att vi gör något<br />

som verkligen min<strong>ska</strong>r utsläppen av växthusgas<br />

och därmed miljöbelastningen.<br />

Nästa steg är att sälja och installera <strong>så</strong><br />

många anläggningar som möjligt, menar<br />

richard Mattus. Sedan nästan ett år finns <strong>de</strong>t<br />

ock<strong>så</strong> en anläggning i drift i uSA.<br />

<strong>–</strong> och <strong>de</strong>n första anläggningen i Kina är<br />

un<strong>de</strong>r uppstart. Jag är övertygad om att vi<br />

redan i år kommer att installera ännu fler<br />

anläggningar runtom i värl<strong>de</strong>n, säger han.<br />

Det internationella intresset för tekniken<br />

Stolt trio - Lasse Sundbäck, Åke Källstrand och Richard<br />

Mattus från Megtec. Foto mohit Uberoi<br />

är stort från <strong>så</strong>väl miljöföreträdare som<br />

investerare.<br />

<strong>–</strong> En enda stor installation kan ha samma<br />

positiva påverkan på <strong>de</strong>n globala uppvärmningen<br />

som att ta bort en halv miljon bilar<br />

från vägarna, säger rickard Mattus.<br />

fakta<br />

OM MeGTeC<br />

johanna starkenberg-Fröjd<br />

Megtec Systems AB är ett svenskt företag<br />

som grunda<strong>de</strong>s i mitten på 80-talet men<br />

som numera har amerikan<strong>ska</strong> ägare.<br />

cirka 800 personer är anställda i koncernen.<br />

Affärsidén bygger på att rena<br />

industriers luftutsläpp. Att återanvända och<br />

rena utsläppsluften från kolgruvor har varit<br />

ett utvecklingsprojekt som drivits vid sidan<br />

om <strong>de</strong>n ordinarie verksamheten.


sTAVAnGeR<br />

<strong>ska</strong>ndinaviens<br />

logistiknav<br />

Göteborgsregionen har etablerat sig som Skandinaviens logistiknav<br />

tack vare sitt världsledan<strong>de</strong> fordonskluster och geografi<strong>ska</strong> läge.<br />

Med en av <strong>de</strong> största flygplatserna i Nor<strong>de</strong>n på interkontinental<br />

flygfrakt och en hamn som växer <strong>så</strong> <strong>de</strong>t knakar har man <strong>de</strong>ssutom<br />

år efter år prisats för Sveriges bästa logistikläge.<br />

I <strong>de</strong>tta nummer av <strong>Business</strong> synar vi logistikens bety<strong>de</strong>lse för<br />

Göteborgsregionen och träffar ett antal aktörer som har logistik<br />

högst upp på <strong>de</strong>n dagliga agendan.<br />

KRisTiAnsAnD<br />

AMsTeRDAM<br />

OsLO<br />

KöPenHAMn<br />

GöTeBORG<br />

HAMBURG<br />

BeRLin<br />

sTOCKHOLM<br />

HeLsinGFORs<br />

RiGA<br />

TALLin<br />

Logistik<br />

Tema<br />

sT PeTeRsBURG<br />

5


Tema<br />

6<br />

Logistik<br />

ett lagarbete<br />

för logistiken<br />

Göteborg har ett ypperligt geografiskt läge och nor<strong>de</strong>ns största hamn, <strong>de</strong>n enda med<br />

oceangåen<strong>de</strong> direktlinjer. Ad<strong>de</strong>ra ett världsledan<strong>de</strong> fordonskluster och spetskompetens inom<br />

logistik och sveriges bästa logistikläge framträ<strong>de</strong>r. Men Göteborg nöjer sig inte där. För att<br />

ytterligare befästa positionen har infrastrukturägarna ingått ett samarbete för framti<strong>de</strong>n<br />

- Logistic Hub scandinavia.<br />

Med sitt geografi<strong>ska</strong> läge och framgångsrika<br />

näringsliv med hög tillväxt har Göteborgsregionen<br />

etablerats som ett stark centrum för<br />

industri, han<strong>de</strong>l, logistik och transport, med<br />

en internationellt sammanlänkad infrastruktur.<br />

Göteborg har utsetts till Sveriges bästa<br />

logistikläge sju år i rad av tidningen Intelligent<br />

Logistik, men regionen slår inte av<br />

på takten för <strong>de</strong>t. Logistic hub Scandinavia<br />

är ett unikt och gränsöverskridan<strong>de</strong> samarbete<br />

som har initierats av <strong>Business</strong> region<br />

Göteborg för att ytterligare höja ribban.<br />

Göteborgs hamn, Sjöfartsverket, Vägverket,<br />

Banverket, Göteborg Landvetter Airport och<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg arbetar tillsammans<br />

för att stärka Göteborgs position som<br />

Skandinaviens logistiknav<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> har initierat <strong>de</strong>t här samarbetet för att<br />

<strong>ska</strong>pa en hållbar tillväxt inom logistiksektorn,<br />

som idag sysselsätter 27 500 personer<br />

i regionen, berättar Bengt Wennerberg på<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg.<br />

Gemensam verksamhetsplan<br />

För <strong>de</strong>n närmaste treårsperio<strong>de</strong>n har en<br />

gemensam verksamhetsplan tagits fram med<br />

aktiviteter för att visa Göteborgsregionens<br />

gynnsamma logistikförutsättningar.<br />

Gunilla rittgård är flygplatschef för Göteborg<br />

Landvetter Airport, en av <strong>de</strong> största<br />

flygplatserna i Nor<strong>de</strong>n sett till internationell<br />

flygfrakt. hon ser samarbetet som en ypperlig<br />

möjlighet att visa <strong>de</strong> företag som köper<br />

tjänster att regionen kan erbjuda effektiva<br />

och miljövänliga logistiktjänster.<br />

<strong>–</strong> Det är viktigt att vi <strong>ska</strong>par en mo<strong>de</strong>ll för att<br />

visa <strong>de</strong>tta, i syfte att bibehålla vår konkurrenskraft<br />

och där ser jag Logistic hub Scandinavia<br />

som ett steg i rätt riktning.<br />

och hon får medhåll från Banverket.<br />

<strong>–</strong> här har vi chansen att ta ett samlat grepp<br />

och tillsammans stötta varandra i frågor som<br />

rör logistik och transport, säger Stig-Göran<br />

Thorén som är Marknadsansvarig för Sveriges<br />

hamnar på Banverket.<br />

Möta behoven<br />

Tack vare ett världsledan<strong>de</strong> fordonskluster,<br />

god transportinfrastruktur, spetsforskning<br />

och utbildning inom logistik och ett gynnsamt<br />

kostnadsläge, är Göteborgsregionen<br />

en attraktiv nod för logistikhantering. IAc,<br />

NYK Line och Intersport är några av <strong>de</strong><br />

tongivan<strong>de</strong> företag som valt att etablera sig<br />

i regionen un<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t gångna året och <strong>de</strong>t<br />

mycket på grund av <strong>de</strong>t centrala läget i Nor<strong>de</strong>n<br />

och mot <strong>de</strong> balti<strong>ska</strong> län<strong>de</strong>rna. Förutsättningarna<br />

går <strong>de</strong>t inte att ta miste på, men <strong>de</strong>t<br />

finns fortfaran<strong>de</strong> saker att utveckla.<br />

<strong>–</strong> För att vi <strong>ska</strong> fortsätta att vara ett starkt<br />

logistikcentra för näringslivet är samarbetet<br />

avgöran<strong>de</strong> för att ligga i framkant, säger Marianne<br />

Nyberg som är stf chef för Vägverket<br />

region Väst.<br />

hon betonar ock<strong>så</strong> vikten att möta <strong>de</strong> fysi<strong>ska</strong><br />

behov som finns hos kollektiv- och godstrafiken<br />

i regionen, samtidigt som utsläppen<br />

från trafiken <strong>ska</strong> sänkas. Göteborg ligger idag<br />

något över snittet i Sverige. Dagens vägnät<br />

är svårt att bygga ut och <strong>de</strong>t handlar i stor<br />

utsträckning om att styra och reglera trafiken<br />

på ett effektivare sätt. Trafiksituationen på<br />

<strong>de</strong>t statliga nätet i Göteborg är fortfaran<strong>de</strong><br />

problematisk. Att leda trafiken utanför är ett<br />

alternativ, men då krävs bättre väglänkar i<br />

öster och en utbyggnad av älvförbin<strong>de</strong>lserna<br />

för att un<strong>de</strong>rlätta godstrafiken till och från<br />

Logistic Hub scandinavia är ett steg i rätt<br />

riktning i syfte att bibehålla regionens<br />

konkurrenskraft.<br />

industrierna.<br />

<strong>–</strong> Det finns flera goda exempel i Europa<br />

hur man kan lösa ledning och styrning av<br />

trafiken. Tyskland och holland är duktiga på<br />

att utnyttja hela dygnet och styra godstrafiken<br />

till andra ti<strong>de</strong>r än rusningstrafik, berättar<br />

Marianne Nyberg.<br />

samverkan mellan transportslagen<br />

Dan Erik An<strong>de</strong>rsson, Sjötrafiksområ<strong>de</strong>schef<br />

för Västkusten på Sjöfartsverket, <strong>de</strong>ltar ock<strong>så</strong><br />

i diskussionerna kring utvecklingen av Göteborgsregionen<br />

som logistiknav. han ser sammankopplingen<br />

av olika transportslag som en<br />

av <strong>de</strong> <strong>stora</strong> utmaningarna. här finns mycket


att vinna bå<strong>de</strong> ur effektivitets- och miljösynpunkt.<br />

Lösningarna kan handla om allt från<br />

anpassa<strong>de</strong> datasytem till ökad integration<br />

mellan verksamheterna.<br />

<strong>–</strong> Det är viktigt att vi är ett forum där vi kan<br />

lyfta <strong>bli</strong>cken och se till hela regionens bästa,<br />

där <strong>de</strong>t till stor <strong>de</strong>l handlar om att anpassa<br />

rätt transportslag till rätt gods, menar Dan<br />

Erik An<strong>de</strong>rsson.<br />

ökad kapacitet<br />

Kapaciteten måste fördubblas bå<strong>de</strong> när <strong>de</strong>t<br />

gäller person- och godstransporter för att<br />

regionen <strong>ska</strong> klara <strong>de</strong> tillväxtmål som satts<br />

upp på sikt. Blickar man framåt finns <strong>de</strong>t<br />

Logistik Tema<br />

un<strong>de</strong>r 2006 strömma<strong>de</strong> 40 miljoner ton gods genom Göteborgs Hamn. De domineran<strong>de</strong> godsslagen är olja, containergods och skogsprodukter. Foto Volvo Logistics<br />

Gunilla Rittgård, flygplatschef Göteborg<br />

Landvetter Airport <strong>bli</strong>ckar framåt.<br />

Foto Ulrika Olsson/parsoll©<br />

planer på att <strong>ska</strong>pa förutsättningar för att nå<br />

Landvetter med tåg, att upprätta nya fartygspendlar<br />

och att öka hamnens kapacitet. För<br />

kommer inte godset fram i tid går <strong>de</strong>t andra<br />

vägar och <strong>de</strong>t gäller alla transportslag. Med<br />

tanke på att 70 procent av <strong>de</strong> nordi<strong>ska</strong> industriföretagen<br />

finns inom en radie av 50 mil<br />

från Göteborg, <strong>så</strong> <strong>de</strong>t finns mycket att vinna<br />

på en väl fungeran<strong>de</strong> infrastruktur. Näringslivet<br />

kommer att ställa krav och då gäller <strong>de</strong>t<br />

att kontinuerligt erbjuda en konkurrenskraftig<br />

logistik. Men med ett väl fungeran<strong>de</strong><br />

Logistic hub Scandinavia är <strong>de</strong>t säkerligen<br />

inga problem.<br />

jens Holmberg<br />

7


Tema<br />

8<br />

Logistik<br />

magnus Kårestedt, VD Göteborgs Hamn<br />

infrastrukturen infrastrukturen måste växa<br />

i takt med hamnen<br />

hamnen


Rustar för framti<strong>de</strong>n<br />

Göteborgs hamn är Skandinaviens största. <strong>Vi</strong>d rodret står VD<br />

Magnus Kårestedt med <strong>bli</strong>cken fäst på konkurrenterna i Europa.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> <strong>de</strong>t självklara godsnavet för sjötransporter i norra<br />

Europa, säger han.<br />

öteborg har Skandinaviens största hamn. Mer än<br />

40 miljoner ton gods passerar årligen, bland annat<br />

25 procent av <strong>de</strong>n sven<strong>ska</strong> exporten. För att nå<br />

samma storlek får man lägga ihop Malmö/Köpenhamn,<br />

Trelleborg och Århus som innehar placering två till fyra<br />

på listan. Jämfört med <strong>de</strong> största hamnarna i Europa,<br />

rotterdam, hamburg och Antwerpen är <strong>de</strong>t dock en<br />

droppe i havet. Men ambitionen finns.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> <strong>dubbelt</strong> <strong>så</strong> <strong>stora</strong> <strong>de</strong> komman<strong>de</strong> <strong>åtta</strong> <strong>åren</strong>, säger<br />

Magnus Kårestedt.<br />

För att <strong>bli</strong> en riktigt stor aktör måste<br />

han se till att Göteborgs hamn uppfyller<br />

krav från bå<strong>de</strong> re<strong>de</strong>rier och industrin.<br />

En hög frekvens av transporter<br />

som sker på utsatt tid till många olika<br />

<strong>de</strong>stinationer är något en storhamn<br />

måste kunna leva upp till. För att nå dit<br />

krävs <strong>de</strong>t avtal med många och <strong>stora</strong><br />

re<strong>de</strong>rier.<br />

<strong>–</strong> Det är en positiv spiral. om <strong>de</strong>t finns<br />

gods att frakta kommer re<strong>de</strong>rierna. och<br />

finns <strong>de</strong> på plats lockas ock<strong>så</strong> mer gods<br />

hit, säger Magnus Kårestedt.<br />

Enligt honom finns <strong>de</strong>t bara en lösning<br />

på ekvationen. Att växa och att agera<br />

som en storhamn.<br />

<strong>–</strong> re<strong>de</strong>rierna kräver tillförlitlighet och<br />

effektivitet. <strong>Vi</strong> måste exempelvis kunna<br />

garantera dygnet-runtöppet när kun<strong>de</strong>n<br />

kräver <strong>de</strong>t, även på helgerna.<br />

ett fönster mot östersjön<br />

Den ry<strong>ska</strong> markna<strong>de</strong>n växer kraftigt och<br />

transporterna dit och därifrån lika<strong>så</strong>. Farle<strong>de</strong>rna in i<br />

östersjön klarar inte <strong>de</strong> allra största fartygen från Asien<br />

och Amerika, vilket innebär att omlastning till mindre<br />

fartyg är nödvändig. Idag tar <strong>de</strong> <strong>stora</strong> hamnarna i Europa<br />

hand om <strong>de</strong>tta, men inte länge till om Magnus Kårestedt<br />

får som han vill.<br />

<strong>–</strong> Det är mer lönsamt för re<strong>de</strong>rierna att lägga omlastningen<br />

närmare slutmålet. Det är där Göteborgs hamn kommer<br />

in i bil<strong>de</strong>n. <strong>Vi</strong> har bå<strong>de</strong> kapaciteten och <strong>de</strong>t geografi<strong>ska</strong><br />

läget, säger han.<br />

Text: carl Mårtensson Foto: Jonny Lindh/parasoll©<br />

fakta<br />

MAGnUs KåResTeDT<br />

Magnus Kårestedt<br />

Gör: VD Göteborgs Hamn sedan<br />

fem år tillbaka.<br />

Bor: Öjersjö i partille.<br />

familj: fru och två barn.<br />

intressen: familjen, löpning och<br />

paddling i Kåsjön. på semestern hyr<br />

han gärna en segelbåt och ger sig ut<br />

på havet.<br />

GöTeBORGs HAMn<br />

Göteborgs Hamn består av sex<br />

terminaler. Man har specialiserat sig<br />

på container-, RoRo-, fordons-,<br />

järnvägs- och oljehantering samt<br />

passagerartrafik.<br />

Går som på räls<br />

un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste fem <strong>åren</strong> har järnvägstransporterna ökat<br />

med 20 procent per år och står nu för cirka 40 procent<br />

av <strong>de</strong>n totala volymen gods som landar i Göteborgs<br />

hamn. Det är resultatet av ett målinriktat arbete med fasta<br />

tågpendlar där fokus har legat på att <strong>ska</strong>pa partners och<br />

att sammanföra aktörer som Banverket, speditionsfirmor<br />

och re<strong>de</strong>rier. Varje dygn anlän<strong>de</strong>r 70 tåg fyllda med gods<br />

till Göteborgs hamn från 24 olika <strong>de</strong>stinationer spridda<br />

över hela lan<strong>de</strong>t. Till och med andra<br />

hamnstä<strong>de</strong>r väljer att skicka gods med<br />

tåg eftersom <strong>de</strong>t har visat sig generera<br />

mer gods totalt om <strong>de</strong> kan erbjuda<br />

bå<strong>de</strong> sjöfart från <strong>de</strong>n egna hamnen<br />

och snabba leveranser till Göteborgs<br />

hamn.<br />

<strong>–</strong> Ledti<strong>de</strong>rna kortas anmärkningsvärt.<br />

Ett gods som lämnar Gävle med tåg<br />

på kvällen kan vara lastat och på väg<br />

ut på sjön redan dagen efter, säger<br />

Magnus Kårestedt.<br />

Kan tredubbla volymerna<br />

För att klara <strong>de</strong>n tilltänkta expansionen<br />

har Göteborgs hamn investerat<br />

mer än en och en halv miljard i ny<br />

utrustning och infrastruktur un<strong>de</strong>r <strong>de</strong><br />

senaste <strong>åren</strong>. Tre nya kranar som klarar<br />

<strong>de</strong> allra största fartygen, bredare och<br />

djupare farle<strong>de</strong>r, mer kajplats, höjd säkerhet,<br />

ökad oljelagring<strong>ska</strong>pacitet och<br />

mo<strong>de</strong>rnt IT-stöd är några exempel.<br />

<strong>–</strong> Med <strong>de</strong> investeringarna i ryggen har<br />

vi kapacitet att tredubbla volymerna.<br />

Men, då måste <strong>de</strong>t finnas vägar dit ock<strong>så</strong>. Först och<br />

främst vill Magnus Kårestedt se en utbyggd järnväg med<br />

dubbelspår på hamnbanan och över järnvägsbron i Marieholm.<br />

Dessutom bör korsningarna mellan järnväg och väg<br />

vara planskilda, menar han. på önskelistan finns ock<strong>så</strong> en<br />

utbyggnad av väg 155 och en ny älvförbin<strong>de</strong>lse. Magnus<br />

Kårestedt står väl rustad för framti<strong>de</strong>n. Men <strong>de</strong>t krävs mer<br />

för att nå hela vägen i mål.<br />

<strong>–</strong> Infrastrukturen måste växa i takt med hamnen.<br />

Logistik Tema


Tema<br />

10<br />

Logistik<br />

en europeisk japan<br />

För att <strong>bli</strong> ett av värl<strong>de</strong>ns största<br />

re<strong>de</strong>rier krävs tillgång till <strong>stora</strong> hamnar.<br />

i nyKs förvandling till ett globalt<br />

logistikföretag har Göteborg erbjudit<br />

mycket mer än <strong>så</strong>.<br />

<strong>–</strong> Infrastrukturen, <strong>de</strong>t geografi<strong>ska</strong> läget och<br />

kompetensklustret inom logistik är viktiga<br />

faktorer, säger Lars Green, VD, med mer än<br />

30 års erfarenhet i företaget.<br />

NYKs godsterminal i Arendals industriområ<strong>de</strong><br />

stod klar sommaren 2006, efter tio<br />

måna<strong>de</strong>rs byggnation.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> satt ner med representanter för <strong>Business</strong><br />

region Göteborg och kommunen och rulla<strong>de</strong><br />

ut <strong>stora</strong> pappersrullar med kartor över<br />

Göteborg. <strong>Vi</strong> fann gan<strong>ska</strong> snabbt vad vi var<br />

ute efter och kun<strong>de</strong> börja bygga, säger Lars<br />

Green.<br />

I <strong>de</strong>n 25 000 kvadratmeter <strong>stora</strong> byggna<strong>de</strong>n<br />

arbetar 60 personer på NYK Logistics<br />

och ytterligare 35 sitter på NYK Lines<br />

huvudkontoret på Första Långgatan.<br />

Här hamnar klä<strong>de</strong>rna från Lin<strong>de</strong>xs<br />

distributionscentral i partille. Foto Lin<strong>de</strong>x<br />

Från re<strong>de</strong>ri till logistikföretag<br />

NYK starta<strong>de</strong>s i Japan år 1885 av Yataro<br />

Iwasaki, samma samuraj som låg bakom Mitsubishis<br />

han<strong>de</strong>lshus, i första hand känd för<br />

bilarna från Mitsubishi Motors. I koncernen<br />

finns bland annat kemikalieföretag, fastighetsbolag<br />

och oljeraffina<strong>de</strong>rier. Med 700<br />

fartyg är NYK ett av <strong>de</strong> största re<strong>de</strong>rierna i<br />

värl<strong>de</strong>n. I lasten finns framförallt fordon, olja<br />

och containers med elektronikvaror. Sedan<br />

1986 pågår ett förändringsarbete, att gå från<br />

re<strong>de</strong>ri till globalt logistikföretag.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> har kommit en bra bit på väg, säger<br />

Lars Green.<br />

Det största och första steget i företagets<br />

förvandling var att utveckla verksamhetsområ<strong>de</strong>t<br />

NYK Logistics som tillsammans<br />

med NYK Lines shippingverksamhet svarar<br />

för cirka 80 procent av omsättningen. NYK<br />

Logistics har idag en global terminalverksamhet,<br />

med 380 terminalbyggna<strong>de</strong>r på<br />

totalt två miljoner kvadratmeter. Den sven<strong>ska</strong><br />

LinDex nyA HjäRTA<br />

Från <strong>de</strong>n splitternya strategiskt placera<strong>de</strong><br />

distributionscentralen i Partille når<br />

Lin<strong>de</strong>x majoriteten av sina 350 butiker<br />

över natten. <strong>–</strong> <strong>Vi</strong> är hjärtat i varuflö<strong>de</strong>t.<br />

Hur väl vi sköter oss speglas i hur och<br />

när varorna landar i butik, säger Mats<br />

Olsson, logistikchef på Lin<strong>de</strong>x.<br />

Lin<strong>de</strong>x nya distributionscentral i partille<br />

smygstarta<strong>de</strong> verksamheten i november 2007<br />

och sedan i mars i år kör <strong>de</strong> för fullt. 99 procent<br />

av klä<strong>de</strong>rna som når Lin<strong>de</strong>x 350 butiker<br />

i Sverige, Norge, Finland, baltstaterna och<br />

Tjeckien skickas från <strong>de</strong>n 13 600 kvadratmeter<br />

<strong>stora</strong> lokalen . Varje år passerar fler än 80<br />

miljoner plagg anläggningen. cirka 85 procent<br />

anlän<strong>de</strong>r med båt till Göteborgs hamn<br />

från Asien, resten kommer med väg- och järnvägstransport<br />

från Italien och Turkiet.<br />

<strong>–</strong> I partille har vi ett i<strong>de</strong>aliskt läge, <strong>de</strong>t är en<br />

perfekt knutpunkt för vårt varuflö<strong>de</strong>, säger<br />

Mats olsson.<br />

Totalt arbetar idag 90 personer på lagret<br />

och 15 personer, inklusive Mats olsson själv<br />

med administrativa uppgifter. Efter sommaren<br />

har <strong>de</strong>n siffran växt med ytterligare 80<br />

personer från IT- och ekonomiav<strong>de</strong>lningen.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> ville inte hamna för långt bort från<br />

Aling<strong>så</strong>s. Det skulle innebära att vi riskera<strong>de</strong><br />

att tappa viktig personal från Aling<strong>så</strong>s. Samtidigt<br />

måste vi ha en närhet till huvudkontoret<br />

i Göteborg och hamnen, säger Mats olsson.<br />

nöjd. nyKs VD Lars Green gillar Göteborg.<br />

Foto Carl mårtensson<br />

logistikverksamheten starta<strong>de</strong> redan 1990 i<br />

helsingborg, men flytta<strong>de</strong> norrut till Göteborg<br />

fyra år senare. Det var inte bara storleken<br />

på hamn som spela<strong>de</strong> roll. Göteborgs<br />

geografi<strong>ska</strong> läge i Nor<strong>de</strong>n och <strong>de</strong>n väl utbyggda<br />

infrastrukturen var viktiga argument<br />

som håller än idag.<br />

<strong>–</strong> En annan viktig omständighet är Göteborgs<br />

ambitionsnivå för att <strong>bli</strong> ett kompetenskluster<br />

inom logistik. Det är viktigt att även i<br />

fortsättningen kunna erbjuda arbetskraft och<br />

kompetens, säger Lars Green.<br />

Carl Mårtensson<br />

Butikens behov i fokus<br />

Varje dygn skickas cirka 5 000 specialpacka<strong>de</strong><br />

plastlådor ut till butikerna från distributionscentralen.<br />

Det centrala läget i Nor<strong>de</strong>n<br />

innebär att mer än 65 procent av butikerna<br />

nås över en natt. Schenker Logistics AB som<br />

tidigare ock<strong>så</strong> skötte Lin<strong>de</strong>x lager är idag <strong>de</strong>n<br />

främsta speditionspartnern och står för <strong>de</strong><br />

flesta transporterna till och från partille.<br />

<strong>–</strong> Med en egen distributionscentral får vi en<br />

bättre kontroll och effektivare hantering av<br />

varuflö<strong>de</strong>t. Dessutom innebär <strong>de</strong>t sänkta<br />

kostna<strong>de</strong>r, vilket inte är oviktigt i sammanhanget,<br />

säger Mats olsson.<br />

Mo<strong>de</strong>rn anläggning<br />

När lådorna från Asien och Europa anlän<strong>de</strong>r<br />

packas <strong>de</strong> upp och sorteras. Mellan 70-80<br />

procent av volymerna skickas ut i butikerna<br />

direkt. resten hamnar på plocklagret som<br />

består av tre våningsplan, ett för varje affärsområ<strong>de</strong>,<br />

damkonfektion, damun<strong>de</strong>rklä<strong>de</strong>r<br />

och barnklä<strong>de</strong>r. När en vara börjar ta slut i en<br />

aktuell butik skickas <strong>de</strong>t ett nytt exemplar från<br />

plocklagret. Distributionscentralen i partille<br />

har endast kapacitet för ytterligare 50 butiker.<br />

Men <strong>de</strong>t ingår i planeringen.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> växer österut. och för att kunna serva <strong>de</strong><br />

butikerna lika bra som <strong>de</strong> nordi<strong>ska</strong> kommer vi<br />

på sikt att behöva öppna ett distributionscenter<br />

till på plats, säger Mats olsson.<br />

Carl Mårtensson


Foto maersk<br />

Dags att investera!<br />

GöTEBorGSrEGIoNEN är ETT internationellt<br />

centrum för industri och han<strong>de</strong>l. regionens<br />

små och me<strong>de</strong>l<strong>stora</strong> företag utvecklas<br />

starkt inom en rad branscher och regionen har<br />

enligt en europeisk un<strong>de</strong>rsökning <strong>de</strong>t bästa<br />

företagsklimatet i Europa. <strong>Vi</strong> står nu inför ett<br />

gyllene tillfälle att öka Sveriges tillväxt genom<br />

investeringar i regionens infrastruktur. Ti<strong>de</strong>n<br />

är inne, <strong>de</strong>t är bara att utnyttja tillfället!<br />

Göteborgsregionen är norra Europas<br />

internationella logistikcentrum beroen<strong>de</strong> på<br />

kombinationen av <strong>de</strong>ss geografi<strong>ska</strong> läge, <strong>de</strong>n<br />

internationella infrastrukturen för samtliga<br />

transportslag samt att chalmers och han<strong>de</strong>lshögskolan<br />

vid Göteborgs universitet är<br />

<strong>de</strong>t främsta nordi<strong>ska</strong> centret för aka<strong>de</strong>misk<br />

forskning och utbildning röran<strong>de</strong> logistik och<br />

transport. Genom en naturlig och långsiktig<br />

triple helix-samverkan inom Logistik och<br />

Transport Stiftelsen LTS finns i Göteborg<br />

ett kompetenscentrum med nio professorer,<br />

fem utbildningsinriktningar inom logistik,<br />

80 doktoran<strong>de</strong>r etablera<strong>de</strong> sedan 1990 och<br />

ett för chalmers och Göteborgs universitet<br />

gemensamt förstärkt centrum, Northern<br />

LEAD, un<strong>de</strong>r etablering.<br />

De fyra infrastrukturverken har tillsammans<br />

med Göteborgs hamn och <strong>Business</strong> region<br />

Göteborg etablerat Logistic hub Scandinavia<br />

för att stärka Göteborsregionen som internationellt<br />

logistikcentrum.<br />

Sjöfarten har en speciell position med sitt<br />

världsomspännan<strong>de</strong> nät av direktgåen<strong>de</strong><br />

transocean sjöfart, vilket genererar <strong>stora</strong> besparingar<br />

för Sveriges näringsliv. Transporter<br />

till havs är <strong>de</strong>ssutom mer miljövänliga än till<br />

exempel biltransporter via Tyskland. Göteborgs<br />

hamn är ock<strong>så</strong> ledan<strong>de</strong> på hållbara<br />

lösningar exempelvis kan nämnas elanslutning<br />

av fartyg vid kaj.<br />

Vår <strong>de</strong>l av Europa är glest befolkad och<br />

för att <strong>ska</strong>pa lönsamhet för näringslivet och<br />

stärka vår internationella han<strong>de</strong>ls konkurrenskraft<br />

måste vi därför samla godsvolymer och<br />

ha ett nationellt perspektiv vid investeringar i<br />

vägar och järnvägar.<br />

Logistik Tema<br />

Maersk Line satsar på Göteborg<br />

Det dan<strong>ska</strong> re<strong>de</strong>riet Maersk Line är ett av<br />

värl<strong>de</strong>ns största. i februari fick Göteborg<br />

förnyat förtroen<strong>de</strong> när <strong>de</strong>t nordi<strong>ska</strong><br />

huvudkontoret utöka<strong>de</strong> till regionen<br />

northern europe.<br />

Med cirka sju miljoner transporter om året<br />

svarar Maersk Line för 16 procent av värl<strong>de</strong>ns<br />

containertransporter. Verksamheten<br />

utgör idag cirka 50 procent av koncernomsättningen<br />

i A.p. Moller <strong>–</strong> Maersk,<br />

Danmarks största börsbolag och <strong>de</strong>t fjär<strong>de</strong><br />

största i Skandinavien. Sedan 2002 har<br />

Maersk Lines nordi<strong>ska</strong> huvudkontor funnits<br />

i Göteborg och från och med <strong>de</strong>n 15 februari<br />

i år innefattar <strong>de</strong>t ock<strong>så</strong> England och<br />

ryssland och går un<strong>de</strong>r namnet Northern<br />

Europe.<br />

<strong>–</strong> Det geografi<strong>ska</strong> läget avgjor<strong>de</strong>. Det är<br />

nära till huvudstä<strong>de</strong>rna i Skandinavien och<br />

ligger på ett lagom avstånd till bå<strong>de</strong> England<br />

och <strong>de</strong>n växan<strong>de</strong> markna<strong>de</strong>n i ryssland,<br />

säger Tomas Dyrbye, VD Maersk Line<br />

Nortern Europe.<br />

Att <strong>de</strong>t redan fanns kontor och personal på<br />

plats i Göteborg var viktigt för <strong>de</strong>t förnya<strong>de</strong><br />

förtroen<strong>de</strong>t. Att Göteborg har en väl fungeran<strong>de</strong><br />

flygplats är en annan viktig ingrediens<br />

för att förlägga ett regionalt huvudkontor här.<br />

järnvägen en framgångsfaktor<br />

En väl utbyggd infrastruktur är ett krav för<br />

att kunna bedriva transportverksamhet när väl<br />

godset kommit i hamn. För Maersk Line och<br />

systerföretaget Maersk Logistics med nordiskt<br />

huvudkontor i samma byggnad och med<br />

egen terminal i Arendals industriområ<strong>de</strong>, har<br />

järnvägen spelat en allt viktigare roll un<strong>de</strong>r <strong>de</strong><br />

senaste <strong>åren</strong>.<br />

<strong>–</strong> Nu går 80 av våra transporter i Sverige via<br />

järnväg och 20 procent via väg och flyg. För<br />

tio år sedan var förhållan<strong>de</strong>t omvänt, säger<br />

Annemette Jepsen, ansvarig för Maersk Line i<br />

Skandinavien.<br />

I takt med att beroen<strong>de</strong>t av järnvägen ökar,<br />

ökar ock<strong>så</strong> kraven. Annemette Jepsen hoppas<br />

att större investeringar sker snart.<br />

<strong>–</strong> En riktig järnvägsbro och dubbla spår på<br />

hamnbanan bor<strong>de</strong> prioriteras, säger hon.<br />

en hamn med potential<br />

Idag seglar Maersk Lines största fartyg,<br />

från Kina, uSA och Sydamerika till <strong>de</strong> <strong>stora</strong><br />

hamnarna i Tyskland och holland. Efter<br />

omlastning till mindre fartyg skeppas godset<br />

till exempelvis oslo, Göteborg och St. peters-<br />

burg. Den sistnämn<strong>de</strong> är enligt Tomas<br />

Dyrbye en marknad med växan<strong>de</strong> potential.<br />

<strong>–</strong> Den ry<strong>ska</strong> markna<strong>de</strong>n <strong>bli</strong>r allt större och<br />

Göteborgs hamn har verkligen en chans att<br />

<strong>bli</strong> en bra gate-way till öst, säger han.<br />

Men för att konkurrera om godset som <strong>ska</strong><br />

österut tror han att Göteborgs hamn måste<br />

<strong>bli</strong> bå<strong>de</strong> billigare och bättre.<br />

Carl Mårtensson<br />

KoMMENTAr<br />

Kapacitetstaket hos regionens järnvägar och<br />

vägar har nu nåtts och överskridits. Göteborgsregionen<br />

måste få en ökad kapacitet i<br />

sina järnvägar och vägar för att kunna uppfylla<br />

sina nationella logistik- och transportuppgifter<br />

och bidra till låga logistikkostna<strong>de</strong>r<br />

för Sveriges näringsliv.<br />

Enligt Göteborgsregionens tillväxtstrategi<br />

är målsättningen att vidga vår arbetsmarknadsregion<br />

från dagens cirka 1 till 1,5 miljoner<br />

människor. Detta är en unik möjlighet<br />

men för att realisera <strong>de</strong>nna utvidgning krävs<br />

omfattan<strong>de</strong> infrastruktursatsningar. Dessa<br />

satsningar kommer att leda till en ökad nationell<br />

tillväxt, öka<strong>de</strong> <strong>ska</strong>tteintäkter, en ökad<br />

sysselsättning och förbättra<strong>de</strong> förutsättningar<br />

för dagens unga människor. Detta sammantaget<br />

är vårt gyllene tillfälle, ett tillfälle som<br />

måste utnyttjas. Det är dags att investera!<br />

Bengt Wennerberg<br />

11


fredrik He<strong>de</strong>nus for<strong>ska</strong>r inom energi- och miljöveten<strong>ska</strong>p på chalmers. foto: Carl mårtensson<br />

12<br />

Gränsöverskridan<strong>de</strong><br />

transportsamarbete<br />

i ett unikt samarbete <strong>ska</strong> företag, myndigheter och universitet<br />

tillsammans ge sig på en av transportsektorns största<br />

utmaningar. Klimatneutrala transporter på väg.<br />

Vägtransporter <strong>ska</strong> <strong>bli</strong> klimatneutrala på<br />

lång sikt. på kortare sikt, fram till 2020, <strong>ska</strong><br />

utsläppen av växthusgaserna min<strong>ska</strong> med<br />

15 procent. Åtminstone om samarbetet<br />

”Klimatneutrala transporter på väg” lyckas<br />

nå sina mål.<br />

<strong>–</strong> även om vi får ner utsläppen mer inom<br />

vissa områ<strong>de</strong>n räknar vi med en ökning av<br />

transporterna till följd av ökad BNp. Det<br />

äter upp en <strong>de</strong>l av ansträngningarna, säger<br />

Katarina Gårdfeldt, ansvarig miljökoordinator<br />

på Göteborgs Miljöveten<strong>ska</strong>pliga<br />

centrum (GMV), ett for<strong>ska</strong>rnätverk på<br />

Göteborgs universitet och chalmers med<br />

målet att främja miljöforskning.<br />

Tillsammans med Schenker AB, preem<br />

petroleum AB, Volvo Lastvagnar AB och<br />

Vägverket utgör <strong>de</strong> samarbetets nuvaran<strong>de</strong><br />

medlemmar. Men fler är välkomna.<br />

Fredrik he<strong>de</strong>nus är doktorand i energi-<br />

och miljöveten<strong>ska</strong>p på chalmers. på uppdrag<br />

av GMV gjor<strong>de</strong> han i fjol en förstudie som<br />

fungerar som grundplåt för samarbetet.<br />

Tre nyckelområ<strong>de</strong>n<br />

Fredrik he<strong>de</strong>nus i<strong>de</strong>ntifierar tre nyckelområ<strong>de</strong>n<br />

för att på sikt kunna nå målet klimatneutrala<br />

transporter. Det handlar om effektivare<br />

transporter, effektivare fordon och nya<br />

drivme<strong>de</strong>l. Det första kan ske genom en samordning<br />

av lastbilstransporter mellan företag<br />

och branscher, förbättrad fordonsstyrning<br />

med hjälp av exempelvis GpS, utbildning<br />

i ecodriving och lagar som tillåter längre<br />

fordon, <strong>så</strong> kalla<strong>de</strong> roadtrains. Effektiviseringen<br />

av fordon har stor potential att min<strong>ska</strong><br />

klimatpåverkan och i första hand ligger <strong>de</strong>n<br />

potentialen i min<strong>ska</strong>d bränsleförbrukning<br />

genom min<strong>ska</strong>t luft- och rullmotstånd,<br />

snålare motorer och hybridteknik. Sist men<br />

inte minst är utvecklingen av nya drivme<strong>de</strong>l<br />

en viktig <strong>de</strong>l för att komma hela vägen fram<br />

till målet.<br />

Vattenånga ur avgasröret<br />

på kort och me<strong>de</strong>llång sikt är <strong>de</strong>t framförallt<br />

biodiesel i olika former som Fredrik he<strong>de</strong>nus<br />

tror på för lastbilstrafik. De två alternativen<br />

Fisher-Tropsch-diesel (FTD) och dimetyleter<br />

(DME) är un<strong>de</strong>r utveckling. på längre sikt<br />

kan vätgas vara en lösning på bränsleproblematiken.<br />

Men, <strong>de</strong>t finns inget färdigt alternativ<br />

idag, och <strong>de</strong>t <strong>bli</strong>r dyrt och ineffektivt att<br />

göra om gasen till vät<strong>ska</strong>. <strong>Vi</strong>nsten om man<br />

lyckas, är att endast vattenånga kommer ur<br />

avgasröret.<br />

Flera av åtgär<strong>de</strong>rna kan inte nå sin fulla<br />

potential på kort sikt, men Fredrik he<strong>de</strong>nus<br />

tror att <strong>de</strong>t första målet <strong>ska</strong> vara att stabilisera<br />

utsläppen fram till 2015 för att till 2025<br />

försöka nå målet om 15 procents minskning<br />

av koldioxidutsläppen.<br />

<strong>–</strong> Det är högt ställda mål. Når man hela<br />

vägen <strong>ska</strong> man vara riktigt nöjd, säger han.<br />

Carl Mårtensson<br />

språket som får<br />

oss att fatta beslut<br />

Dagens reklam innehåller ett stort mått<br />

av humor. Det menar i alla fall einar Korpus<br />

som skrivit avhandlingen Reklami<strong>ska</strong>.<br />

<strong>Business</strong> stäm<strong>de</strong> träff med sveriges<br />

första doktor i copywriting för att syna<br />

reklamspråket.<br />

han är en färgglad man, Einar Korpus, till<br />

dagen klädd i laxrosa sneakers och en djuplila<br />

tröja. på ett café berättar han om sin bok<br />

och hur han un<strong>de</strong>r fem år har gått igenom<br />

över 1 600 annonser som på olika sätt har<br />

fått reklambranschens pris Guldägget mellan<br />

<strong>åren</strong> 1975 <strong>–</strong> 2007.<br />

Roan<strong>de</strong> reklam<br />

reklami<strong>ska</strong> visar hur viktig humorn är inom<br />

svensk reklam och att <strong>de</strong>n belönas av branschen.<br />

Guldägget har genomförts 47 gånger<br />

och fortsätter att honorera reklam som roar.<br />

<strong>–</strong> humor har <strong>bli</strong>vit en naturlig <strong>de</strong>l i övertalan<strong>de</strong>ts<br />

retorik. Genom att roa <strong>bli</strong>r mottagaren<br />

mer aktiv och lättmottaglig, berättar<br />

Einar Korpus.<br />

reklamens röst lånar idag tonen från <strong>de</strong>t<br />

privata sammanhanget. Samtidigt som inslagen<br />

från veten<strong>ska</strong>p, litteratur, journalistik och<br />

byråkrati har ökat för att höja trovärdigheten.<br />

<strong>–</strong> Idag handlar reklamen snarare om frågor<br />

än uppmaningar. Den <strong>ska</strong> få oss att fatta<br />

beslut och <strong>ska</strong>pa en intimitet och ett tilltal<br />

som påminner om <strong>de</strong>t vän<strong>ska</strong>pliga, säger<br />

Einar Korpus.<br />

Humor till salu<br />

Idag pendlar Einar Korpus mellan copywriteruppdrag<br />

och manusförfattan<strong>de</strong>.<br />

einar Korpus gillar humor. Foto: alejandro Del Castillo<br />

Forskningen är han klar med. han har ock<strong>så</strong><br />

ett nytt bokprojekt på gång med Norstedts<br />

Aka<strong>de</strong>mi<strong>ska</strong>, ”humor till salu”, som skrivs<br />

tillsammans med läsarna. om du vill vara med<br />

besöker du reklami<strong>ska</strong>.se.<br />

jens Holmberg


Foto: Katarina Swahn<br />

Foto: Xia Wen-Yu<br />

Foto: maria Leffler<br />

Stärkta band<br />

till Shanghai<br />

Göteborgs stad har haft systerstadsrelationer<br />

med shanghai sedan 1 86. På<br />

senare tid har samarbetet fördjupats<br />

och <strong>de</strong>t kinesi<strong>ska</strong> intresset för Göteborg<br />

stärkts, mycket tack vare Ostindiefararen<br />

Götheborgs besök i shanghai 2006. Då arrangera<strong>de</strong>s<br />

en seminariedag som locka<strong>de</strong><br />

1 300 personer.<br />

I SLuTET AV maj arrangera<strong>de</strong> Göteborgs<br />

Stad i samarbete med Shanghai ”Sister cities<br />

Forum” i Kina för att stärka relationerna mellan<br />

<strong>de</strong> två systerstä<strong>de</strong>rna. Dagarna innehöll<br />

allt från seminarier och studiebesök till sociala<br />

aktiviteter och handla<strong>de</strong> inte minst om att<br />

öppna nya dörrar för företag med intresse av<br />

<strong>de</strong>n kinesi<strong>ska</strong> markna<strong>de</strong>n. och resultaten av<br />

ansträngningarna lät inte vänta på sig.<br />

nytt avtal<br />

Bland annat resultera<strong>de</strong> ett av <strong>de</strong> fyra miljöseminarier<br />

som anordna<strong>de</strong>s i att Göteborg och<br />

Shanghais hamnbolag skrev på ett nytt avtal<br />

om fördjupat samarbete inom miljöområ<strong>de</strong>t.<br />

Det gäller bland annat elanslutning av fartyg<br />

där Göteborgs hamn varit en föregångare<br />

bland värl<strong>de</strong>ns hamnar.<br />

Foto: Katarina Swahn<br />

Foto: Xia Wen-Yu<br />

Komman<strong>de</strong> samarbeten<br />

Det biomedicin<strong>ska</strong> seminariet omfatta<strong>de</strong><br />

två temaområ<strong>de</strong>n <strong>–</strong> <strong>de</strong>ls biomaterial och<br />

regenerativ medicin och <strong>de</strong>ls integrering av<br />

västerländsk medicin med traditionell kinesisk<br />

medicin inom områ<strong>de</strong>na stroke och hjärtsvikt.<br />

Framståen<strong>de</strong> föredragshållare från bå<strong>de</strong><br />

Shanghai och Göteborg <strong>de</strong>ltog. un<strong>de</strong>r veckan<br />

hölls <strong>de</strong>ssutom möten för ett komman<strong>de</strong><br />

samarbete inom <strong>de</strong>ssa två områ<strong>de</strong>n med<br />

universitet, sjukhus och företag i Shanghai.<br />

Möten, offerter och avtal<br />

Shanghai Support <strong>–</strong> ett program för små- och<br />

me<strong>de</strong>l<strong>stora</strong> företag gjor<strong>de</strong> en resa i anslutning<br />

till Sister cities Forum. Fem företag från<br />

Göteborgregionen åkte med och företagen<br />

genomför<strong>de</strong> sammanlagt cirka 30 besök hos<br />

kinesi<strong>ska</strong> företag. Ett helt nytt avtal mellan<br />

ett av företagen och en kinesisk motpart är<br />

redan klart och un<strong>de</strong>rtecknat. Dessutom är<br />

ytterligare tio nya offerter på väg till Kina från<br />

<strong>de</strong> sven<strong>ska</strong> företagen.<br />

Katarina swahn<br />

www.businessregion.se/shanghai2008<br />

13


14<br />

Anita jisonsund har Västsveriges<br />

bästa affärsnätverk<br />

För fyra år sedan starta<strong>de</strong><br />

Anita jisonsund True Concept.<br />

idag omsätter hon 1,5 miljoner.<br />

Vägen till framgång har gått<br />

via att medvetet jobba med<br />

nätverk. Det första var Tillväxt<br />

Mikro som gav henne precis<br />

<strong>de</strong>n start hon behöv<strong>de</strong>.<br />

FYrA STorA BLoMBuKETTEr står utspridda<br />

i huset i Mölnlycke. Anita Jisonsund<br />

är fortfaran<strong>de</strong> lite tagen efter gårdagens<br />

utnämning till Årets nyföretagare i härryda.<br />

<strong>–</strong> Det är jättehäftigt, säger hon med eftertryck.<br />

Sedan tillägger hon att hon faktiskt är lite<br />

överrumplad.<br />

<strong>–</strong> Det har gått väldigt fort. Det är fantastiskt<br />

att min strategi blev <strong>så</strong> framgångsrik.<br />

Strax efter jul fick hon ock<strong>så</strong> BNIs utmär-<br />

kelse ”Årets affärsnätverkare i Väst 2007”.<br />

utmärkelserna ser hon som ett kvitto på att<br />

strategin fungerar. hon kallar <strong>de</strong>t att relationsmarknadsföra<br />

sig.<br />

<strong>–</strong> Jag marknadsför mig parallellt med till exempel<br />

give-aways, hemsida, visitkort och korrespon<strong>de</strong>nskort<br />

som talar samma formspråk.<br />

I gårdagens tacktal betona<strong>de</strong> hon helheten<br />

i sitt arbete och <strong>de</strong>n röda trå<strong>de</strong>n i hennes<br />

bud<strong>ska</strong>p om hur man kommunicerar med<br />

sina kun<strong>de</strong>r.<br />

<strong>–</strong> Fast utan <strong>de</strong>larna, nätverken, kun<strong>de</strong>r,<br />

samarbetspartners och affärskollegor <strong>bli</strong>r <strong>de</strong>t<br />

ingen helhet.<br />

un<strong>de</strong>r föräldraledigheten 2003 tog hon sig<br />

tid att tänka på sin affärsidé. un<strong>de</strong>r hösten<br />

2004 starta<strong>de</strong> hon sitt företag och gick med i<br />

Tillväxt Mikro.<br />

<strong>–</strong> Jag ha<strong>de</strong> inte ens företagsnamnet klart hos<br />

Bolagsverket. Jag gick inte med för att anställa<br />

fler, utan för att hitta mitt första nätverk<br />

och mina första potentiella kun<strong>de</strong>r.<br />

och visst fick hon <strong>de</strong>t. Sedan gick hon<br />

med i Företagsamma kvinnor i Mölnlycke,<br />

härryda företagarförening och BNI. Något<br />

senare gick hon ock<strong>så</strong> <strong>Business</strong> region<br />

Göteborgs försäljningsutbildning. hela ti<strong>de</strong>n<br />

med övertygelsen om att <strong>ska</strong>pa affärer genom<br />

relationer som ger tillit och trygghet.<br />

Det är sällan Anita själv tar initiativ till<br />

kundmöten och uppdrag.<br />

<strong>–</strong> Jag lyssnar och är lyhörd för signaler. Jag<br />

ställer frågor som le<strong>de</strong>r in på <strong>de</strong> banor som<br />

Att vara nyfiken <strong>bli</strong>r ett sätt<br />

att driva sitt företag på.<br />

Anita Jisonsund tillsammans med <strong>de</strong>lar av sitt nätverk. Foto Johanna Starkenberg-Fröjd<br />

jag vill. ofta hän<strong>de</strong>r <strong>de</strong>t att någon berättar att<br />

han eller hon inte är nöjd med till exempel<br />

sitt säljmaterial och frågar om jag gör <strong>så</strong>nt.<br />

Sedan är diskussionen igång, berättar Anita.<br />

Att nätverka handlar om att <strong>ska</strong>pa relationer<br />

på lång sikt. I Tillväxt Mikro lär<strong>de</strong> hon<br />

känna <strong>de</strong> andra <strong>de</strong>ltagarna väldigt väl. Flera<br />

av <strong>de</strong>m håller hon fortfaran<strong>de</strong> kontakten<br />

med.<br />

<strong>–</strong> Det är inte alltid <strong>de</strong> man träffar <strong>bli</strong>r ens<br />

kun<strong>de</strong>r. Men man kan ha andra för<strong>de</strong>lar av<br />

varandra inom gruppen fast man är i helt<br />

olika branscher. Som att till exempel diskutera<br />

hur man byter namn på sitt företag eller hur<br />

man löser en viss <strong>ska</strong>ttefråga. Men <strong>de</strong>t handlar<br />

ock<strong>så</strong> om att vara genuint intresserad av andra<br />

människor och andras affärsidéer.<br />

<strong>–</strong> Att vara nyfiken <strong>bli</strong>r ett sätt att driva sitt<br />

företag på och <strong>de</strong>t är en strategi som man kan<br />

lära sig.<br />

För henne är <strong>de</strong>t ock<strong>så</strong> viktigt på ett personligt<br />

plan att vara aktiv i nätverken. hon är<br />

ensamföretagare och har kontoret hemma i<br />

villan.<br />

<strong>–</strong> Genom nätverken får jag <strong>de</strong> kollegor jag<br />

egentligen inte har.<br />

fakta<br />

johanna starkenberg-Fröjd<br />

AniTAs sex BäsTA TiPs På HUR DU<br />

BLiR DUKTiG På ATT näTVeRKA:<br />

Sök aktivt upp olika nätverk. Det kan vara<br />

genom workshops, kurser eller i andra sociala<br />

sammanhang.<br />

är du blyg? Jobba med <strong>de</strong>t. Det går att lära sig<br />

att nätverka och bygga upp ett förtroen<strong>de</strong>.<br />

Gör inte misstaget att sälja dig själv vid första<br />

mötet. Det är inte du som <strong>ska</strong> prata. Var <strong>de</strong>n<br />

som lyssnar.<br />

Var nyfiken och intresserad av andra. Ställ<br />

följdfrågor som till slut le<strong>de</strong>r fram till frågan du<br />

vill höra.<br />

Våga avsluta om personkemin inte stämmer<br />

eller om <strong>de</strong>t är fel kontakt.<br />

upprätthåll relationerna. Delta kontinuerligt i<br />

nätverkets träffar och hör av dig ibland med<br />

sms, e-post eller ett samtal.


<strong>Vi</strong>sual forum 2008<br />

Med en ingenjörs exakthet och en regissörs kreativitet<br />

<strong>ska</strong>par arkitekten Bob sauls animera<strong>de</strong> filmer för <strong>de</strong>n amerikan<strong>ska</strong><br />

rymdmyndigheten nAsA. Detta och mycket mer fick<br />

besökarna uppleva vid årets <strong>Vi</strong>sual forum på Bergakungen<br />

<strong>de</strong>n 22 april.<br />

Månlandningar och megadatorer<br />

Arkitekten Bob Sauls, projektledare på John<br />

Frassanito & Associates i houston, Texas, har<br />

un<strong>de</strong>r <strong>de</strong> senaste 15 <strong>åren</strong> skrivit, regisserat<br />

och animerat filmer åt NASA. han visualiserar<br />

<strong>så</strong>väl raketavfyrningar som månlandningar och<br />

rymdfärjors dockningar med rymdstationer.<br />

<strong>–</strong> Målet är att göra filmerna <strong>så</strong> tekniskt korrekta<br />

som möjligt. De är beräkna<strong>de</strong> efter fysi<strong>ska</strong><br />

lagar och är helt <strong>ska</strong>lenliga, säger Bob Sauls.<br />

Fram tills 1992 gjor<strong>de</strong>s alla illustrationer för<br />

hand. Idag färdigställs information, som tidigare<br />

tog <strong>åtta</strong> timmar, på ett par minuter.<br />

Tänker med pennan<br />

Trots datorernas viktiga roll i Bob Sauls<br />

arbete, inle<strong>de</strong>r han alltid arbetet med att skissa<br />

ett storyboard.<br />

<strong>–</strong> Jag tänker fortfaran<strong>de</strong> med pennan,<br />

säger han.<br />

Den största utmaningen är att möta <strong>de</strong><br />

tekni<strong>ska</strong> kraven hos <strong>så</strong>väl ingenjörer och astronauter<br />

och <strong>de</strong> esteti<strong>ska</strong> från finansiärer och<br />

politiker. Ett par minuters film tar cirka tio<br />

veckor att färdigställa. Bob Sauls planerar och<br />

le<strong>de</strong>r produktionen medan grovarbetet utförs<br />

av andra.<br />

<strong>–</strong> Den initiala fasen där jag får vara som mest<br />

kreativ är roligast. Sen är <strong>de</strong>t självklart väldigt<br />

roligt att se när allt börjar falla på plats och<br />

musiken sätts ock<strong>så</strong>, avslutar Bob Sauls.<br />

<strong>Vi</strong>sual Forum<br />

För fjär<strong>de</strong> året i rad anordna<strong>de</strong>s <strong>Vi</strong>sual Forum,<br />

en mötesplats för stu<strong>de</strong>nter, arbetsgivare,<br />

for<strong>ska</strong>re och företagare om visualiseringsteknikens<br />

möjligheter. Temat var ”<strong>Vi</strong>sualisering<br />

- ett globalt språk”.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong>sualisering är gränsöverskridan<strong>de</strong> och kan<br />

sudda bort hin<strong>de</strong>r som kultur och språk, säger<br />

fakta<br />

två besökare spanar in visualiseringsteknikens möjligheter. Foto: CVG<br />

arrangören Andreas Göthberg, projektledare<br />

på center of <strong>Vi</strong>sualization.<br />

Det var ett fullpackat schema som erbjöds<br />

<strong>de</strong> cirka 330 besökarna i Bergakungens salar.<br />

<strong>Vi</strong>sualiseringsteknikens roll och möjligheter<br />

inom <strong>så</strong>väl utbildning och marknadsföring<br />

som medicin- och tillverkningsindustrin och<br />

produktutveckling avhandla<strong>de</strong>s av föreläsarna.<br />

<strong>–</strong> <strong>Vi</strong> försöker att ha en balanserad blandning<br />

av representanter från aka<strong>de</strong>mi, industri och<br />

näringsliv, säger Andreas Göthberg.<br />

Carl Mårtensson<br />

CenTeR OF <strong>Vi</strong>sUALizATiOn (CVG)<br />

ett samarbete mellan <strong>Business</strong> Region Göteborg<br />

och chalmers tekni<strong>ska</strong> Högskola med mål att<br />

stimulera tillväxt inom områ<strong>de</strong>t digital visualisering,<br />

samt att sprida och bredda kun<strong>ska</strong>per<br />

om visualisering och <strong>de</strong>ss möjligheter inom<br />

exempelvis produktion, produktutveckling och<br />

<strong>de</strong>sign. Sedan sommaren 2007 är cVG en av<br />

två nationella mötesplatser för visualisering med<br />

stöd från <strong>de</strong> externa finansiärerna KK-Stiftelsen,<br />

Vårdalstiftelsen, Stiftelsen för Strategisk<br />

forskning, <strong>Vi</strong>nnoVA och iSA.<br />

<strong>Vi</strong>sUALiseRinG<br />

ett åskådliggöran<strong>de</strong> av komplexa, flerdimensionella<br />

sammanhang genom uttryckssätt som<br />

anpassats för männi<strong>ska</strong>ns syn. Digital visualisering<br />

är programmerad och kan uttryckas i<br />

exempelvis simuleringar eller animera<strong>de</strong> bil<strong>de</strong>r<br />

och filmer.<br />

NYHeter FråN eNterpriSe<br />

eUrOpe NetWOrK<br />

söker du finansiering för alternativa<br />

transportsätt?<br />

Då kan Marco Polo-programmet vara av<br />

intresse för dig om du planerar ett europeiskt<br />

samarbetsprojekt.<br />

Marco polo är ett program som erbju<strong>de</strong>r eu-finansiering<br />

för projekt som syftar till att styra över vägtransporter<br />

till miljömässigt bättre transportsätt som<br />

sjöfart och järnvägar. Genom att utöka alternativa<br />

transportsätt räknar europei<strong>ska</strong> kommissionen med<br />

att kunna min<strong>ska</strong> trängseln på vägarna, reducera<br />

trafikens miljöpåverkan och antalet trafikolyckor.<br />

i Sverige är <strong>de</strong>t <strong>Vi</strong>nnova som är kontaktpunkt för<br />

Marco polo-programmet.<br />

för mer information: www.europaprogrammen.se<br />

(klicka på ”Andra program”.)<br />

Dags att förhandsregistrera kemikalier<br />

eUs nya kemikalielagstiftning Reach är en<br />

förordning som har trätt i kraft och som i <strong>stora</strong><br />

<strong>de</strong>lar ersatt <strong>de</strong> kemikalieregler som tidigare<br />

gäll<strong>de</strong>.<br />

Reach grundas på principen att <strong>de</strong>t är tillverkare,<br />

importörer och nedströmsanvändare* som bär<br />

ansvaret för att <strong>de</strong> ämnen som <strong>de</strong> tillverkar, släpper<br />

ut på markna<strong>de</strong>n eller använ<strong>de</strong>r inte har några<br />

<strong>ska</strong>dliga hälso- och miljöeffekter.<br />

Mellan 1 juli och 1 <strong>de</strong>cember 2008 <strong>ska</strong> infasningsämnena<br />

vara förhandsregistrera<strong>de</strong>. Varje tillverkare<br />

eller importör av ett infasningsämne (ämne som<br />

redan finns på markna<strong>de</strong>n) kan utnyttja möjligheten<br />

till förhandsregistrering. förhandsregistreringen<br />

är kostnadsfri.<br />

Har du fler frågor om Reach? Kontakta Kemikalieinspektionen<br />

www.kemi.se<br />

* en fysisk eller juridisk person som inte är tillverkare<br />

av ett ämne eller importör av ämnen och<br />

beredningar och som använ<strong>de</strong>r ett ämne antingen<br />

som <strong>så</strong>dant, eller ingåen<strong>de</strong> i en beredning (en<br />

blandning av olika ämnen), i sin industriella eller<br />

yrkesmässiga verksamhet.<br />

Hur påverkar Reach ditt företag?<br />

Den 18 juni kl. 9-12 anordnar enterprise europe<br />

network ett seminarium i Göteborg gällan<strong>de</strong><br />

Reach och hur företag påverkas av kemikalielagstiftningen.<br />

Kontakta oss för mer information om seminariet:<br />

tfn: 031 <strong>–</strong> 61 24 02<br />

e-post: een@businessregion.se<br />

15


Avsändare:<br />

<strong>Business</strong> region Göteborg AB<br />

Box 111 19<br />

404 23 Göteborg<br />

SWEDEN<br />

Växellå<strong>de</strong>fabriken i nya hän<strong>de</strong>r<br />

Den första april i år tog <strong>de</strong>t ty<strong>ska</strong> företaget<br />

Weigl över verksamheten och <strong>de</strong> 164<br />

anställda på växellå<strong>de</strong>fabriken i Göteborg.<br />

<strong>Vi</strong>d en ceremoni på Börsen <strong>de</strong>n 25<br />

april hälsa<strong>de</strong>s <strong>de</strong> officiellt välkomna av<br />

representanter från kommunen, <strong>Business</strong><br />

Region Göteborg och GM.<br />

Göran Johansson överlämnar nyckeln till<br />

Göteborgs Stad till Mr weigl. Foto: Carl mårtensson<br />

I mitten av mars skrevs <strong>de</strong> sista papperen på<br />

och <strong>de</strong>n första april tog Weigl över växellå<strong>de</strong>fabriken<br />

i Göteborg från GM powertrain som<br />

istället väljer att utveckla sin verksamhet i<br />

Trollhättan. Tillverkningen och leveranserna<br />

av växellådor till GM fortsätter men Weigl<br />

<strong>ska</strong> parallellt ock<strong>så</strong> börja ta in or<strong>de</strong>r från nya<br />

kun<strong>de</strong>r. Sedan tidigare har <strong>de</strong> 900 anställda<br />

i Tyskland och omsätter 130 miljoner euro<br />

per år. Etableringen i Göteborg är <strong>de</strong>t första<br />

steget i en internationell expansion.<br />

<strong>–</strong> Det är inte bara på grund av att jag tror att<br />

<strong>de</strong>t är en bra affär som vi bestämt oss för att<br />

köpa fabriken i Göteborg. Det handlar om en<br />

känsla ock<strong>så</strong>, <strong>de</strong>t känns jättebra att vara här sa<br />

Mr Weigl till <strong>de</strong> inbjudna gästerna på Börsen<br />

<strong>de</strong>n 25 april.<br />

Förutom <strong>de</strong> anställda på växellå<strong>de</strong>fabriken<br />

och representanter från Weigl och GM<br />

powertrain fanns bland annat kommunstyrelsen<br />

ordföran<strong>de</strong> Göran Johansson, <strong>Business</strong><br />

region Göteborgs VD Lennart olausson och<br />

roger Strömberg, chef för etablering och<br />

investeringar på plats för att fira och hälsa <strong>de</strong><br />

nya ägarna välkomna.<br />

Många vinnare i affären<br />

Göran Johansson hälsa<strong>de</strong> Mr Weigl väkommen<br />

till Göteborg och påpeka<strong>de</strong> att <strong>de</strong>t finns<br />

många vinnare i affären.<br />

<strong>–</strong> Förutom Weigl själva är ock<strong>så</strong> GM powertrain,<br />

Göteborgs stad och <strong>de</strong> anställda på<br />

växellå<strong>de</strong>fabriken vinnare, sa han innan han<br />

lämna<strong>de</strong> över sta<strong>de</strong>ns nyckel till Mr Weigl.<br />

Jag ser mycket ljust på växellå<strong>de</strong>fabrikens<br />

framtid med Weigl bakom ratten, fortsatte<br />

han.<br />

Kjell Ac Bergström, VD för GM powertrain<br />

Sverige kun<strong>de</strong> inte närvara men överra<strong>ska</strong><strong>de</strong><br />

med att ringa in via länk. han tacka<strong>de</strong><br />

Mr Weigl och <strong>Business</strong> region Göteborg<br />

för ett bra samarbete i samband med affären<br />

och hälsa<strong>de</strong> att han känner sig trygg med att<br />

lämna över verksamheten och <strong>de</strong> anställda i<br />

hän<strong>de</strong>rna på <strong>de</strong>n nya ägaren.<br />

Carl Mårtensson<br />

<strong>Business</strong> Region Göteborg arbetar för att stärka och utveckla näringslivet i Göteborgsregionen. <strong>Vi</strong> är<br />

ett icke-vinstdrivan<strong>de</strong> bolag som representerar 13 medlemskommuner. Målsättningen är att bidra till<br />

en hållbar tillväxt, hög sysselsättning samt ett mångsidigt näringsliv i regionen.<br />

HAR CHeFen FåTT nyTT jOBB?<br />

TiPsA ReDAKTiOnen!<br />

redaktionen@businessregion.se<br />

n nina Orback-shultz tillträ<strong>de</strong>r som ny<br />

näringslivsansvarig i partille<br />

n Lars åhrman ny som administrativ chef<br />

på Göteborg & Co<br />

n Rickard Thornan<strong>de</strong>r VD för nybilda<strong>de</strong><br />

bolaget ostindiefararen Götheborg AB<br />

Oslo-Göteborg-<br />

Köpenhamn<br />

notis<br />

un<strong>de</strong>r hösten påbörjar ADA ett projekt som<br />

<strong>ska</strong>ll uppmuntra till ett tätare samarbete mellan<br />

<strong>de</strong> kreativa sektorerna i oslo, Göteborg och<br />

Köpenhamn.<br />

Syftet är att nyttja <strong>de</strong>n geografi<strong>ska</strong> närheten<br />

mellan <strong>de</strong> tre storstä<strong>de</strong>rna för att öka <strong>de</strong>n<br />

kreativa stimulansen <strong>de</strong>m emellan. Målet är att<br />

<strong>ska</strong>pa ett gränsöverskridan<strong>de</strong> idéklimat mellan<br />

<strong>de</strong> tre stä<strong>de</strong>rna. Ambitionen är ock<strong>så</strong> att stärka<br />

Västsveriges position på <strong>de</strong>n kreativa arenan,<br />

bå<strong>de</strong> nationellt och internationellt.<br />

Hur <strong>de</strong>tta samarbete kommer att se ut är ännu<br />

inte klart men målsättningen är att <strong>de</strong>t <strong>ska</strong> vara<br />

på plats un<strong>de</strong>r 2008.<br />

www.adaswe<strong>de</strong>n.se<br />

nya jobb<br />

<strong>Vi</strong>ll du läsa en intervju med Volvo Logistics<br />

VD åke Niklasson som berättar hur <strong>de</strong><br />

arbetar med effektiva transporter?<br />

Besök då www.businessregion.se

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!