Lika som bär? Kommunerna i Norden - Kommunerna.net
Lika som bär? Kommunerna i Norden - Kommunerna.net
Lika som bär? Kommunerna i Norden - Kommunerna.net
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Lika</strong> <strong>som</strong> <strong>bär</strong>?<br />
<strong>Kommunerna</strong> i <strong>Norden</strong><br />
Fikt och Ny Kommun 2017
2<br />
• NORDEN<br />
En allt mer splittrad nordi<br />
I jämförelse med kommunerna i resten av Europa är de<br />
nordiska kommunerna förvillande lika: samma typ av<br />
uppgifter, ungefär samma förhållande till staten och en<br />
stor grad av diffusion, det vill säga länderna lånar idéer<br />
av varandra.<br />
På närmare håll framträder olikheterna.<br />
År 2010 lever Danmark<br />
sedan tre år med en helt ny kommun-<br />
och regionstruktur. Finland<br />
befinner sig fortsättningsvis mitt<br />
uppe i en stor förändringsprocess.<br />
I Norge och Sverige strandade förslagen<br />
om storregioner, men samordnings-<br />
och valfrihetsreformer<br />
förändrar villkoren för den kommunala<br />
verksamheten. Många<br />
yttre faktorer är gemensamma –<br />
finanskrisen, IT-utvecklingen, klimatpolitiken<br />
– och verkar resultera<br />
i likartade lösningar.<br />
Ekonomisk kris och strama<br />
tyglar på kommunalekonomin<br />
De två senaste åren har den globala<br />
finanskrisen påverkat de offentliga<br />
finanserna och härmed<br />
också den kommunala ekonomin.<br />
Diskussionen om kommunernas<br />
framtid förs i Danmark, Finland<br />
och Sverige med starka referenser<br />
till det ekonomiska läget, medan<br />
den norska diskussionen förefaller<br />
att beröras mindre av de ekonomiska<br />
ramvillkoren. Regeringarna<br />
prioriterar sunda offentliga finanser<br />
och det uppfattas <strong>som</strong> viktigt<br />
att man håller kommunsektorns<br />
finanser under kontroll. Åtgärdsprogrammen<br />
innehåller mekanismer<br />
för att dämpa kostnadsökning<br />
Finlands Kommunförbund har inlett projektet<br />
Ny Kommun 2017 för att ta fram modeller för<br />
livskraftiga kommuner. Som en del av projektet<br />
har Siv Sandberg skrivit om erfarenheter<br />
och strävanden på annat håll i <strong>Norden</strong>.<br />
Bilaga till Finlands kommuntidning 6/2010<br />
Utkommer 24.8.2010.<br />
Tryckeri Kirjapaino Uusimaa, Borgå.<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
och förbättra produktivitet. Vårdkostnaderna,<br />
vårdkedjorna och<br />
tillgången till vård uppfattas <strong>som</strong><br />
ett problem överallt, trots att sjukvården<br />
numera organiseras mycket<br />
olika i de nordiska länderna.<br />
I Danmark innehåller avtalet<br />
om den kommunala ekonomin<br />
för 2011 en överenskommelse om<br />
kommunala halvårsräkenskaper<br />
för att man ska kunna hålla bättre<br />
koll på finanserna samt förslag<br />
om att minska detaljregleringen<br />
av verksamhet där kostnaderna<br />
skjutit i höjden. I Finland förutsätts<br />
i synnerhet de 20 största<br />
städerna förbättra produktiviteten<br />
i den kommunala serviceproduktionen<br />
och även här förs diskussioner<br />
om att avskaffa regler<br />
<strong>som</strong> gör verksamhet dyrare.<br />
Individen i fokus förändrar<br />
kommunernas roll<br />
Ett gemensamt drag i många av de<br />
förändringar <strong>som</strong> genomförts eller<br />
är på gång är att de sätter individen<br />
i centrum. Invånaren ska ha en<br />
enda adress till den offentliga sektorn,<br />
vilket varit strävan i den danska<br />
strukturreformen, i den norska<br />
nav-reformen (den nya arbets-<br />
och välfärdsförvaltningen) och i<br />
svenska och finländska försök med<br />
bland annat medborgarkontor.<br />
a n e ce c i l i e bl i c h f e l dt/no r d e n .c o m<br />
Ett gemensamt<br />
drag i<br />
många<br />
förändringar<br />
<strong>som</strong><br />
genomförts<br />
är att<br />
de sätter<br />
individen i<br />
centrum.”<br />
Ny kommun 2017 och <strong>Norden</strong><br />
IT-teknikens utveckling och<br />
den högre datortätheten har drivit<br />
på kraven på att flytta ut offentlig<br />
service på nätet och att riva<br />
gränserna mellan kommunala<br />
och statliga myndigheter – åtminstone<br />
ur invånarens/datoranvändarens<br />
synvinkel. I OECD:s<br />
rapport om Danmark <strong>som</strong> informationssamhälle<br />
(2010) betonar<br />
man vikten av att den offentliga<br />
förvaltningen framstår <strong>som</strong> en<br />
helhet. I Finland har flera nationella<br />
arbetsgrupper pekat på att<br />
bättre utnyttjande av IT-teknik<br />
kunde spara pengar och förbättra<br />
kundservicen, men att kommunernas<br />
och statens IT-system inte<br />
alls fungerar effektivt.<br />
SIV SANDBERG<br />
har producerat alla texter i <strong>Norden</strong>-bilagan.<br />
Hon är kommunforskare vid Åbo Akademi<br />
och forskar bland annat i kommunstrukturer<br />
och regional utveckling.<br />
Omslagsbild Dagis av Magnus Fröderberg/<br />
norden.org.<br />
Webben www.fikt.fi.
sk kommunmodell<br />
Sverige utmärker sig <strong>som</strong> det<br />
land där föräldrars rätt att välja<br />
skola för sina barn, patienters rätt<br />
att välja sjukhus och åldringars rätt<br />
att välja mellan privat och kommunal<br />
vård just nu är högst prioriterat.<br />
Den borgerliga regeringen har<br />
drivit på utbyggnad av valfrihetssystemet,<br />
med bland annat obligatoriskt<br />
vårdval inom primärvården,<br />
förekomsten av friskolor och<br />
privata alternativ. Stockholmsregionen<br />
är ett ideologiskt skyltfönster,<br />
där maktskiften ofta medför drastiska<br />
förändringar i hur den kommunala<br />
servicen produceras. I de<br />
övriga nordiska länderna är inte<br />
skiljelinjen offentligt–privat lika<br />
politiskt laddad <strong>som</strong> i Sverige,<br />
men tendensen är att individernas<br />
rätt att välja ökar när den offentliga<br />
servicen reformeras.<br />
Mellan autonomi och<br />
integration<br />
bruno dente & francesco<br />
kjellberg beskrev i en studie<br />
av kommunalförvaltningen i Västeuropa<br />
(1988) den lokala självstyrelsen<br />
med utgångspunkt i polerna<br />
autonomi och integration.<br />
<strong>Kommunerna</strong> i en välfärdsstat är<br />
både autonoma i förhållande till<br />
staten och integrerade i det na-<br />
2010-talets<br />
nordiska<br />
kommun<br />
kommer<br />
allt oftare<br />
att vara<br />
tillhandahållare<br />
istället för<br />
producent<br />
av offentlig<br />
service.”<br />
tionella systemet. Autonomin tar<br />
sig uttryck i bland annat beskattningsrätt,<br />
planeringsmonopol och<br />
kommunal demokrati. Integrationen<br />
representeras av sådant <strong>som</strong><br />
nationell lagstiftning, övervakning<br />
och statsandelssystem.<br />
De reformer och den utveckling<br />
<strong>som</strong> genomförts under de senaste<br />
fem till tio åren i <strong>Norden</strong> är inte<br />
helt lätt att placera i förhållande till<br />
polerna autonomi och integration.<br />
I ett avseende ökar autonomin:<br />
Kommuner och regioner får<br />
fler uppgifter, t.ex. inom miljöområdet<br />
och arbetsmarknadspolitiken.<br />
Kommuner har fortsättningsvis<br />
stor frihet att välja hur<br />
de löser sina åtaganden. I enlighet<br />
med den moderna synen på<br />
tillväxt- och utvecklingspolitik<br />
förutsätts kommunerna ta ekonomiskt<br />
ansvar för bl.a. lokala infrastrukturprojekt.<br />
Å andra sidan har styrningen av<br />
den kommunala ekonomin stramats<br />
åt: kommuner straffas för<br />
höjda skatter och toleransen för en<br />
avvikande kostnadsbild minskar.<br />
Kraven på rapportering om ekonomi<br />
och verksamhet har ökat och<br />
i kölvatt<strong>net</strong> på dem blir iakttagna<br />
skillnader lätt beskrivna <strong>som</strong> problem.<br />
I bland annat Finland har<br />
det kommunala planmonopolet<br />
uppfattats <strong>som</strong> ett problem med<br />
tanke på att åstadkomma hållbara<br />
strukturer i stadsregionerna.<br />
STRUKTURREFORMER I NORDEN<br />
Reformförslag<br />
2006–07<br />
Danmark Strukturreform: kom-<br />
munsammanslagning-<br />
ar & nya regioner<br />
Finland Kommun- och service-<br />
strukturreform<br />
Norge Fylkeskommunerna<br />
(18) ersätts av 7–9<br />
regioner<br />
Sverige Landstingen (20)<br />
ersätts av 7–9 region-<br />
kommuner<br />
ANALYS • 3<br />
Utvecklingen i riktning mot<br />
ökad valfrihet för individen och<br />
ökad integration av olika offentliga<br />
tjänster ur brukarens synvinkel<br />
har inslag av både autonomi<br />
och integration. Å ena sidan<br />
flyttas valmöjligheter från kommunala<br />
beslutsfattare till individer,<br />
och kommuninstitutionens<br />
identitet försvagas. Å andra sidan<br />
medger systemen fortsättningsvis<br />
kommunal profilering och anpassning<br />
– de mest radikala modellerna<br />
i Sverige är lokalt, inte<br />
nationellt, bestämda. En outredd<br />
fråga är i vilken omfattning förekomsten<br />
av privata alternativ riskerar<br />
att urholka den kommunala<br />
verksamheten. I varje fall förändras<br />
både kommunens och de<br />
kommunala beslutsfattarnas roll.<br />
2010-talets nordiska kommun<br />
kommer allt oftare att vara tillhandahållare<br />
istället för producent<br />
av offentlig service. Befolkningsutvecklingen<br />
i de nordiska<br />
länderna har lett till en koncentration<br />
av invånare till storstadsregionerna.<br />
Det skapar tryck på<br />
att hitta modeller <strong>som</strong> är anpassade<br />
till en mer urbaniserad tillvaro,<br />
samtidigt <strong>som</strong> de perifera<br />
kommunernas särbehov framstår<br />
<strong>som</strong> ännu mer accentuerade.<br />
Korstrycket mellan autonomi –<br />
lokal verksamhet på lokala villkor<br />
– och integration – omsorgen om<br />
den nationella helheten – består.<br />
Läget 2010<br />
Strukturreformen genom-<br />
förd 1.1.2007, följdes av bl.a.<br />
en kvalitetsreform<br />
Reformen verkställs fram<br />
till 2012<br />
Genomfördes inte i plane-<br />
rad omfattning, inga nya<br />
regioner, men nya uppgif-<br />
ter till fylkeskommunerna<br />
Har ännu inte genomförts,<br />
storregioner förefaller<br />
osannolika<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga
4<br />
• NORDEN<br />
Den nuvarande danska kommun- och regionstrukturen har fungerat sedan<br />
strukturreformen verkställdes den första januari 2007, alltså i drygt tre år.<br />
Tre år med ny struktur<br />
För kommunernas del innebar reformenkommunsammanslagningar:<br />
271 kommuner blev 98<br />
och en typisk dansk kommun har<br />
numera drygt 40 000 invånare.<br />
Dessutom fick de nya och större<br />
kommunerna fler uppgifter inom<br />
miljösektorn, det sociala området<br />
och sysselsättningspolitiken.<br />
På regional nivå lades de tidigare<br />
tretton amtskommunerna<br />
ner och ersattes av fem nya regioner<br />
med sjukvården <strong>som</strong> huvudsakligt<br />
ansvar<strong>som</strong>råde. Regionerna<br />
har dessutom en del uppgifter<br />
inom regional planering och<br />
specialiserad socialomsorg. Regionerna<br />
leds av folkvalda organ,<br />
men är inte självstyrande enheter<br />
i egentlig mening. De saknar beskattningsrätt<br />
och har inte kompetens<br />
att åta sig andra uppgifter<br />
än de direkt lagstadgade. Regionernas<br />
verksamhet finansieras<br />
genom statsbidrag och kommunala<br />
betalningsandelar särskilt<br />
för varje uppgift. De regionala beslutsfattarna<br />
har inte möjlighet<br />
att använda pengar <strong>som</strong> beviljats<br />
för sjukvård till att finansiera regional<br />
planering eller vice versa.<br />
Enligt en statusrapport från<br />
2009 förlöpte övergången till den<br />
nya strukturen effektivt och smidigt,<br />
trots de omfattande förändringarna.<br />
<strong>Kommunerna</strong> bedömer<br />
att reformen har gett dem bättre<br />
förutsättningar att klara av uppgifterna<br />
särskilt inom miljö- och<br />
planläggning<strong>som</strong>rådet, social-<br />
och hälsosektorn samt inom arbetsmarknadspolitiken.<br />
Problem<br />
konstateras förekomma i kontaktytan<br />
mellan kommuner och regioner.<br />
Den nya strukturen har för-<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
ändrat både medborgarnas och<br />
politikernas roll. Dessutom bedömer<br />
man att det behövs fortsatta<br />
insatser för att säkra effektiviserings-<br />
och rationaliseringsvinster<br />
inom de nya strukturerna.<br />
Borger.dk – en ingång till den<br />
offentliga sektorn<br />
De danska kommunerna hade<br />
redan tidigare ansvar för sådana<br />
uppgifter <strong>som</strong> i Finland sköts<br />
av FPA, det vill säga socialförsäkringar<br />
och pensioner. Sedan arbetsmarknadsfrågorna<br />
den 1 januari<br />
2009 överfördes till de<br />
kommunala sysselsättningscentren<br />
är kommunerna i allt större<br />
utsträckning de danska medborgarnas<br />
primära ingång till den<br />
offentliga sektorn. <strong>Kommunerna</strong><br />
har efter reformen fått rätt att<br />
anställa särskilda medborgarrådgivare<br />
för att se till att invånarna<br />
hittar rätt i de nya strukturerna.<br />
Omorganiseringen kompletteras<br />
av utvecklingen av e-service,<br />
<strong>som</strong> ger tillgång till offentlig<br />
service på elektronisk väg bland<br />
annat genom medborgarportalen<br />
borger.dk. I en utvärdering från<br />
OECD 2010 konstateras att Danmark<br />
är en föregångare när det<br />
gäller att erbjuda offentlig e-service<br />
på ett smart sätt, men att det<br />
ännu finns mycket att göra när<br />
det gäller att göra gränserna mellan<br />
de offentliga institutionerna<br />
osynliga för invånarna.<br />
Kvalitetskontrakt, avbyråkratisering<br />
och avtal om god<br />
decentral styrning<br />
Kvalitetsreformen i de danska<br />
kommunerna strävar efter att<br />
5REGIONER<br />
MED ANSVAR<br />
FÖR<br />
■ sjukvård<br />
■ vissa socialauppgifter<br />
och<br />
■ vissa uppgifter<br />
inom<br />
regionalplanering<br />
■ 98 kommuner:medianstorleken<br />
43<br />
000 invånare.<br />
■ Den minsta<br />
kommunen<br />
har 2 145<br />
inv. och den<br />
största 502<br />
362 inv.<br />
säkra att den kommunala servicen<br />
håller hög kvalitet. Kvalitetsreformen<br />
har medfört ökade krav<br />
på dokumentation och kvantifiering<br />
av kommunala mål och insatser.<br />
Senast den 1 juli 2010 ska<br />
varje kommun utarbeta ett kvalitetskontrakt<br />
<strong>som</strong> på ett begripligt<br />
sätt synliggör de politiska målen<br />
för invånarna och klargör vilken<br />
kvalitetsnivå kommunen strävar<br />
efter inom varje sektor. Det utarbetas<br />
hjälpmedel för att man lättare<br />
ska kunna fastslå till exempel<br />
vad <strong>som</strong> är god barn- eller<br />
äldreomsorg.<br />
Samtidigt med kvalitetsreformen,<br />
<strong>som</strong> inne<strong>bär</strong> ökade krav på<br />
dokumentation och rapportering,<br />
har man startat en avbyråkratiserings-<br />
och regelförenklingsprocess<br />
med syfte att frigöra resurser<br />
för kundservice. År 2008 ingick<br />
den danska regeringen och<br />
centralorganisationen Kommunernes<br />
Landsforening ett avtal<br />
om principerna för decentral<br />
styrning (se faktaruta). Utgångspunkten<br />
är att staten ska styra<br />
genom övergripande mål och att<br />
kommunerna och deras personal<br />
ska ha handlingsfrihet när det<br />
gäller att verkställa uppgifterna.<br />
Förutsättningen är dock att kommunerna<br />
visar sig kapabla att ta<br />
tag i situationen när medborgare<br />
riktar klagomål mot hur ärenden<br />
sköts. Kan kommunerna inte<br />
korrigera fel <strong>som</strong> begåtts är risken<br />
att den detaljerade centrala<br />
styrningen ökar.<br />
Stram ekonomisk styrning<br />
Den globala ekonomiska krisen<br />
påverkar dansk offentlig sektor
m a r i a br o m m e l s<br />
3<br />
och härmed även kommunernas<br />
ekonomi. I avtalet om den kommunala<br />
ekonomin mellan staten<br />
och kommunerna för år 2011 fastslås<br />
att de statliga satsningarna<br />
på den kommunala servicen förblir<br />
på nuvarande höga nivå. Det<br />
anses ändå nödvändigt att stoppa<br />
utgiftsökningen i den kommunala<br />
ekonomin. Åtgärdsförslagen<br />
innefattar stramare uppföljning<br />
av de kommunala finanserna genom<br />
halvårsräkenskaper. Inom<br />
de sektorer där kostnadsökningen<br />
varit mest dramatisk – bland<br />
annat inom specialundervisningen<br />
och äldreomsorgen – är förslaget<br />
att man går in för ett enklare<br />
regelverk för exempelvis behovsprövning<br />
för att få ner kostnaderna.<br />
Nyhavn i<br />
Köpenhamn.<br />
I en utvärdering<br />
från<br />
OECD 2010<br />
konstateras<br />
att Danmark<br />
är en<br />
föregångare<br />
när det<br />
gäller att<br />
erbjuda<br />
offentlig eservice.”<br />
DANMARK • 5<br />
Tio principer för decentral<br />
styrning: Överenskommelse<br />
mellan danska regeringen<br />
och Kommunernes<br />
Landsforening 2008.<br />
Klar ansvarsfördelning mellan<br />
stat och kommuner.<br />
1. Tydligt uppgiftsansvar<br />
inför medborgarna<br />
2. Enskilda frågor löses<br />
konkret<br />
Mål- och ramstyrning är<br />
grunden för samarbetet<br />
mellan stat och kommuner<br />
3. Klara mål och fokus på<br />
resultat<br />
4. Dokumentation av<br />
insats och effekter<br />
Klart politiskt ledningsansvar<br />
och utrymme för led-<br />
ning och medarbetare i de<br />
utförande institutionerna<br />
5. Politiska målsättningar<br />
styr insatsen<br />
6. Decentralt ledningsrum<br />
och metodfrihet<br />
7. Mål och resultat synliggörs<br />
för medborgarna<br />
8. Aktiv roll för medarbetare<br />
och brukare<br />
Gemensamt ansvar för förenkling<br />
av regleringen och<br />
dokumentationen av den<br />
kommunala verksamheten<br />
9. Systematisk regelförenkling<br />
Målinriktad tillsyn över den<br />
kommunala servicen<br />
10. Nya former för kvalitetssäkring.<br />
Sjukvård i varierande<br />
förpacknning<br />
Reformerna under 2000-talet<br />
har inneburit att sjukvården<br />
organiseras och styrs<br />
mycket olika i de nordiska<br />
länderna.<br />
■ I Danmark ansvarar de fem<br />
nya regionerna för den specialiserade<br />
sjukvården. Beslutsfattarna<br />
i regionerna är<br />
valda av folket i regionen,<br />
men regionerna saknar beskattningsrätt<br />
och kommunal<br />
kompetens. Sjukvården<br />
finansieras genom statsbidrag<br />
och betalningsandelar<br />
från kommunerna.<br />
■ I Finland ligger ansvaret för<br />
den specialiserade sjukvården<br />
på sjukvårdsdistrikten,<br />
<strong>som</strong> är samkommuner <strong>som</strong><br />
ägs och finansieras av pri-<br />
Dansk barnmorska.<br />
märkommunerna.Beslutsfattarna i sjukvårdsdistrikten<br />
utses indirekt på grundval av<br />
resultatet i kommunalvalet i<br />
medlemskommunerna.<br />
■ I Norge drivs sjukhusen<br />
av fyra statligt ägda regionala<br />
hälsoföretag. Det operativa<br />
beslutsfattandet i hälsoföretagen<br />
görs av professionella<br />
styrelser, medan Stortinget<br />
<strong>bär</strong> det slutliga politiska<br />
ansvaret.<br />
■ I Sverige sköter landstingen/regionernasjukvården.<br />
Landstingspolitikerna<br />
är folkvalda och landstingen<br />
<strong>bär</strong> upp skatt för att finansiera<br />
sin verksamhet.<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
k a r e n be a t e no s t e r u d /no r d e n .or g
6<br />
• NORDEN<br />
Fem år med<br />
strukturreformen<br />
De senaste fem åren har präglats av kommun- och servicestrukturreformen. Som en<br />
följd av reformen <strong>som</strong> verkställs fram till 2012 har en stor del av kommunerna fattat<br />
beslut om kommunsammanslagningar eller nya samarbet<strong>som</strong>råden inom social- och<br />
hälsovården.<br />
Ramlagen för strukturreformen<br />
förutsätter att primärhälsovården<br />
och därtill ansluten socialvård<br />
organiseras inom kommuner<br />
eller samarbet<strong>som</strong>råden med<br />
minst 20 000 invånare. I praktiken<br />
betyder det att antalet huvudmän<br />
för primärhälsovården<br />
har minskat från 237 (kommuner<br />
eller samkommuner) år 2007<br />
till 122 huvudmän – 67 samarbet<strong>som</strong>råden<br />
och 55 kommuner<br />
– i början av 2010. Antalet kommuner<br />
har genom kommunsammanslagningar<br />
minskat till 326<br />
på fastlandet. År 2000 fanns det<br />
432 fastlandskommuner. Statens<br />
strävan har varit att stimulera till<br />
stora sammanslagningar mellan<br />
många kommuner. Bland de<br />
sammanslagningar <strong>som</strong> genomfördes<br />
2009 och 2010 skedde flera<br />
mellan många parter, till exempel<br />
i Salo och Tavastehus, men<br />
också sammanslagningar mellan<br />
två mindre kommuner förekom.<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
Förändringsaktiviteten har i regel<br />
varit större i västra och södra<br />
Finland än i öster och norr och<br />
kommunernas val följer regionala<br />
mönster. Flest kommunsammanslagningar<br />
skedde i Egentliga Finland,<br />
medan sammanslagningarna<br />
var få i Lappland och Österbotten.<br />
I början av 2010 hade drygt<br />
30 kommuner ännu inte hittat en<br />
lämplig samarbetspartner. Beslut<br />
om ytterligare kommunsammanslagningar<br />
har fattats bland annat<br />
i Uleåborgsregionen.<br />
Regeringens redogörelse för<br />
reformens genomförande kom i<br />
november 2009. I den konstateras<br />
att stora förändringar genomförts<br />
på kort tid, men också att variationerna<br />
mellan kommuner är<br />
stora och att de nya social- och<br />
hälsovårdslösningarna riskerar<br />
att komplicera snarare än förenkla<br />
strukturerna. Vidare konstateras<br />
att de innehållsliga förändringarna<br />
ännu är få och att kom-<br />
5ÅR SENARE<br />
■ 326 fastlandskommuner<br />
och<br />
■ 16 kommuner<br />
på Åland<br />
<strong>som</strong> har egen<br />
kommunallag<br />
■ Medianstorleken<br />
5 760<br />
invånare.<br />
■ Minsta<br />
fastlandskommunen<br />
801<br />
inv., på Åland<br />
115 inv. Den<br />
största kommunen<br />
har<br />
576 632 inv.<br />
■ I Finland finns<br />
ingen egentlig<br />
folkvald regional<br />
nivå. Regionala<br />
uppgifter<br />
organiseras i<br />
samkommuner<br />
(sjukvårdsdistrikt<br />
och landskapsförbund).<br />
Undantagen är<br />
försökslandskapet<br />
Kajanaland<br />
och det självstyrande<br />
landskapet<br />
Åland.<br />
munerna bör arbeta för att få till<br />
stånd kostnadsinbesparingar och<br />
ökad produktivitet.<br />
I vilken mån reformen klarat<br />
av att svara mot de utmaningar<br />
<strong>som</strong> ledde till att den initierades<br />
– den åldrande befolkningen, de<br />
svagare kommunfinanserna och<br />
den framtida bristen på personal<br />
– är för tidigt att uttala sig om.<br />
REFORMENS INVERKAN<br />
Antal kommuner<br />
på fastlandet<br />
(exkl. Åland)<br />
Antal huvudmän<br />
(kommuner eller<br />
samkommuner)<br />
för primärhälso-<br />
vården<br />
2005 2010<br />
399 326<br />
267 122<br />
Många parallella reformer<br />
Kommun- och servicestrukturreformen<br />
är bara en av många sto-
a n e ce c i l i e bl i c h f e l dt/no r d e n .c o m<br />
s k a n e p h o t o .c o m /no r d e n .or g<br />
ra struktur- och styrningsreformer<br />
i Finland under 2000-talet.<br />
Inom snart sagt varje ministeriums<br />
område har region- och<br />
distriktsindelningarna förändrats,<br />
i regel så att enheterna blivit<br />
större och färre. Vid årsskiftet<br />
2010 genomfördes till exempel<br />
en reform av statens regionala<br />
förvaltning <strong>som</strong> bland annat<br />
påverkar tillsynen över kommunernas<br />
verksamhet och den regionala<br />
utvecklingspolitiken. För<br />
kommunernas vidkommande är<br />
de planerade reformerna av lagstiftningen<br />
om hälso- och sjukvårdens<br />
organisation betydelsefulla<br />
och har i viss utsträckning<br />
påverkat verkställigheten av<br />
kommun- och servicestrukturreformen.<br />
Erfarenheterna från Kajanalandsförsöket,<br />
där landskapet<br />
tagit över den tunga serviceproduktionen,<br />
analyseras <strong>som</strong><br />
bäst i den politiska processen.<br />
Det råder politisk oenighet om i<br />
vilken mån modellen lämpar sig<br />
att spridas också till andra landskap.<br />
Till detta kommer olika lagar<br />
och projekt <strong>som</strong> förändrar styrningen<br />
av verksamheten. Strävan<br />
att öka valfriheten för brukarna<br />
genomsyrar flera reformprojekt<br />
inom social- och hälsovården,<br />
där tanken är att patienter<br />
lättare ska kunna välja läkare<br />
och hälsocentral eller välja mellan<br />
privata och offentliga producenter<br />
med hjälp av så kallade<br />
servicesedlar.<br />
Finlands Kommunförbund<br />
har initierat projektet Ny Kommun<br />
2017 med syfte att ta fram<br />
underlag för att kunna anpassa<br />
kommunsektorn till framtidens<br />
krav. Kommunförbundets<br />
initiativ, <strong>som</strong> hävdade att det är<br />
dags att sätta igång med en totalrevision<br />
av kommunallagen,<br />
förkastades av kommunministern<br />
våren 2010.<br />
Kommunsektorn och<br />
produktivitetskraven<br />
Finanskrisen och kraven på att<br />
strama åt den offentliga ekonomin<br />
överskuggar kommunernas<br />
KOMMUN- OCH REGIONFÖRVALTNINGEN I NORDEN<br />
Primärkommunal<br />
nivå 2010<br />
Regional nivå<br />
(demokratiskt vald/<br />
förankrad) 2010<br />
<strong>Kommunerna</strong>s<br />
medianstorlek, antal<br />
invånare (en typisk<br />
kommun)<br />
Andel kommuner<br />
med färre än 5 000<br />
invånare<br />
FINLAND • 7<br />
framtidsutsikter och förefaller i<br />
viss mån att förutsätta en kraftigare<br />
statlig styrning av kommunsektorn.<br />
OECD konstaterar<br />
i sin ekonomiska översikt våren<br />
2010 att kommunernas ekonomi<br />
och de regionala olikheterna<br />
utgör stora utmaningar för den<br />
finländska ekonomin. Enligt<br />
OECD finns skäl att se över statsandelssystemet<br />
till kommunerna,<br />
förändra balansen mellan<br />
inkomstskatt, samfundsskatt<br />
och fastighetsskatt och skynda<br />
på ytterligare kommunsammanslagningar.<br />
Förbättrad produktivitet med<br />
hjälp av elektroniska tjänster<br />
och IT-teknik lyfts fram <strong>som</strong> ett<br />
viktigt utveckling<strong>som</strong>råde både<br />
med tanke på kundbetjäning<br />
och på produktivitetsförbättring,<br />
men kommunernas många<br />
olika datasystem uppfattas utgöra<br />
ett hinder för effektivt arbete.<br />
Danmark Finland Norge Sverige<br />
98 kommuner 326 kommuner på fastlan-<br />
5 regioner (direktvalda,<br />
ingen beskattningsrätt)<br />
det och 16 kommuner på<br />
Åland<br />
Indirekt valda<br />
19 landskaps-förbund, 20<br />
sjukvårdsdistrikt + övriga<br />
samkommuner<br />
Undantag:<br />
Försöksregionen Kaja-<br />
naland<br />
Landskapet Åland<br />
430 kommuner 290 kommuner<br />
18 fylkeskommu-<br />
ner (direktvalda,<br />
formell beskatt-<br />
ningsrätt)<br />
18 landsting + 2<br />
regioner (direkt-<br />
valda,beskatt- ningsrätt)<br />
43 000 5 760 4 500 15 500<br />
3 45 57 3<br />
KOMMUNFRÅGORNA I STATSFÖRVALTNINGEN<br />
På regerings- och ministerienivå sorterar kommunfrågorna under följande ministerier:<br />
■ Danmark: Sundhetsministeriet (socialpolitik, hälsovård, kommuner och regioner)<br />
http://www.sm.dk<br />
■ Finland: Finansministeriet http://www.vm.fi<br />
■ Norge: Kommunal- og regionaldepartementet http://www.krd.dep.no<br />
■ Sverige: Finansdepartementet http://www.regeringen.se --> departement.<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga
8<br />
• NORDEN<br />
Prioriterad valfrihet,<br />
oprioriterad regionreform<br />
Kommunindelningen i Sverige har inte genomgått större förändringar sedan 1970-talet och<br />
frågan om eventuella kommunsammanslagningar finns inte på den politiska dagordningen.<br />
Inslaget av interkommunalt samarbete har ökat stadigt i Sverige, i takt med att boende och<br />
arbetsliv differentierats och de funktionella regionerna blivit större.<br />
I maj 2010 tillsattes en kommitté<br />
<strong>som</strong> ska se över en del frågor<br />
<strong>som</strong> är relaterade till den kommunala<br />
demokratins funktionssätt,<br />
bland annat regelverket för<br />
kommunal samverkan, möjligheten<br />
att inrätta direktvalda kommundelsnämnder<br />
samt behovet<br />
av att formalisera kommunalrådets<br />
roll och bildandet av nya styrelser<br />
och majoriteter i kommuner<br />
och landsting.<br />
De stora politiska skiljelinjerna<br />
när det rör kommunernas sätt<br />
att fungera kommer till uttryck<br />
när det gäller synen på hur kommunal<br />
service ska produceras.<br />
De politiska partierna diskuterar<br />
skolan och vården, men talar inte<br />
så ofta om kommunerna, på samma<br />
sätt <strong>som</strong> i Norge och Finland.<br />
Detta trots att kommuner och<br />
landsting har ansvaret för vård,<br />
skola och omsorg. Den borgerliga<br />
regeringen har kraftigt betonat<br />
behovet av individuell valfrihet<br />
och tillgången till privata alternativ<br />
och både lokalt och nationellt<br />
genomdrivit reformer för att<br />
stödja ambitionen. Den röd-gröna<br />
oppositionen förespråkar däremot<br />
offentlig drift och ett jämlikt<br />
utbud av service.<br />
Storregionerna <strong>som</strong> aldrig kom<br />
I sitt slutbetänkande 2007 föreslog<br />
Ansvarskommittén att de<br />
nuvarande 18 landstingen och två<br />
regionerna borde ersättas av nya<br />
regionkommuner med ett befolkningsunderlag<br />
på ungefär en miljon<br />
invånare – vilket skulle ha<br />
inneburit 7–9 nya regioner. De<br />
nya regionkommunerna skulle få<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
ett brett ansvar för välfärds- och<br />
utvecklingsfrågor. Responsen på<br />
betänkandet var övervägande<br />
positiv, men regeringens beredskap<br />
till kraftig politisk aktion för<br />
att förverkliga förslaget har varit<br />
svag. En utredningsman tillsattes<br />
för att utreda intresset för<br />
att bilda storregioner och en formell<br />
procedur för ansökan om regionbildning<br />
etablerades 2009.<br />
Slutresultatet är tillsvidare magert.<br />
Skåne och Västra Götaland,<br />
<strong>som</strong> varit försöksregioner sedan<br />
1999, kommer från och med 2011<br />
att få permanent ansvar för vissa<br />
regionutvecklingsfrågor <strong>som</strong><br />
i andra län ligger hos länsstyrelserna.<br />
Halland har ansökt och<br />
beviljats status <strong>som</strong> storregion<br />
och Gotlands status utreds. Av<br />
de tilltänkta regionsammanslagningarna<br />
till exempel i Norrland<br />
och Mälardalen har det ännu inte<br />
blivit något. En utredare håller<br />
på med en översyn av de statliga<br />
myndigheterna på regional nivå.<br />
Valfrihetsreformer<br />
Den borgerliga regeringen har<br />
kraftigt prioriterat mekanismer<br />
<strong>som</strong> ökar tillgången på alternativ<br />
i den offentliga serviceproduktionen.<br />
Man har bland annat<br />
avskaffat spärrar för etablering<br />
av fristående skolor och privata<br />
sjukhus samt infört en ny<br />
lag om valfrihetssystem, <strong>som</strong> förpliktar<br />
kommuner och landsting<br />
att öppna upp för privata producenter<br />
inom vissa sektorer.<br />
Andelen elever <strong>som</strong> går i en<br />
fristående grundskola har ökat<br />
från cirka en procent i början av<br />
18<br />
LANDSTING<br />
OCH TVÅ<br />
REGIONER<br />
ANSVARAR<br />
FÖR<br />
■ sjukvård<br />
och<br />
■ uppgifter<br />
relaterade till<br />
infrastruktur,<br />
trafik, kultur<br />
och utbildning<br />
■ Totalt 290<br />
kommuner:<br />
mediankommunen<br />
har<br />
15 500 invånare.<br />
■ Den minsta<br />
kommunen<br />
har 2 500 och<br />
den största<br />
829 417 invånare.<br />
j o h a n n e s j a n s s o n /no r d e n .c o m<br />
Vägvisare i<br />
Lappland,<br />
Sverige.
1990-talet till ungefär 10 procent<br />
2009. I vissa kommuner, särskilt<br />
i storstads- och förortskommunerna,<br />
går mer än en tredjedel av<br />
eleverna i fristående grundskolor<br />
eller gymnasier.<br />
Lagen om valfrihetssystem<br />
(LOV) gör det möjligt för kommuner<br />
och landsting att överlåta<br />
valet av vårdproducent inom<br />
vård och omsorg till klienten eller<br />
brukaren. Kunden väljer vårdgivare<br />
med utgångspunkt i uppfattad<br />
kvalitet. Det pris <strong>som</strong> kommunen/landstinget<br />
betalar för<br />
tjänsten är konstant. De kommuner<br />
<strong>som</strong> tar i bruk vårdvalsmodellen<br />
måste annonsera på en statlig<br />
webbplats, http://www.valfrihetswebben.se.<br />
Sedan den 1 januari<br />
2010 förpliktar riksdagen alla<br />
landsting att införa vårdval inom<br />
primärvården (bl.a. utredning,<br />
diagnostik och behandling inom<br />
allmänmedicin). Användningen<br />
av vårdval varierar kraftigt mellan<br />
regionerna. Några landsting,<br />
exempelvis Stockholm och Halland<br />
hade redan innan lagen infördes<br />
tagit i bruk omfattande<br />
Slutresultatet<br />
av<br />
Ansvarskommitténsbetänkande<br />
är<br />
tillsvidare<br />
magert.”<br />
SVERIGE •<br />
vårdvalsmodeller.<br />
Valfrihetsreformerna är politiskt<br />
laddade och kommer att vara<br />
föremål för stor debatt inför<br />
och efter valet 2010. I vissa regioner,<br />
bland annat Stockholm,<br />
har maktskiften i kommun- och<br />
landstingsvalet omedelbar effekt<br />
på hur service produceras:<br />
en borgerlig valsegrare privatiserar<br />
och en röd-grön kommunaliserar<br />
verksamhet. I resten av landet<br />
är förändringarna ofta mindre<br />
drastiska.<br />
Den politiska organisationen och antalet folkvalda<br />
Kommunal- och regionval hålls<br />
i Danmark, Finland och Norge<br />
separat från de nationella valen,<br />
medan Sverige tillämpar<br />
gemensam valdag för riksdags-,<br />
landstings- och kommunalval.<br />
Inslaget av personval är<br />
störst i Finland, där väljarna<br />
måste rösta på en viss kandidat.<br />
I Norge och Sverige röstar<br />
man i första hand på parti/<br />
lista, men väljarna har möjlighet<br />
att genom personkryss påverka<br />
den inbördes ordningen<br />
mellan kandidaterna. Det<br />
danska valsystemet kombinerar<br />
parti- och personröster.<br />
Nordiska kommuner har<br />
stor frihet att utforma sin organisation,<br />
vilket inne<strong>bär</strong> att<br />
skillnaderna mellan kommuner<br />
i samma land är betydande<br />
till exempel när det gäller<br />
nämndorganisationen och<br />
VAL I NORDEN<br />
ledningssystemet. Det finns<br />
ändå några distinkta skillnader<br />
mellan länderna. Danska<br />
kommuners politiska organisation<br />
är mycket koncentrerad<br />
med få folkvalda<br />
och maktkoncentration till<br />
det folkvalda orga<strong>net</strong>, kommunebestyrelsen.<br />
Alla poster<br />
i utskott och övriga organ<br />
innehas av de folkvalda, vilket<br />
betyder att det totala antalet<br />
politiker i en stor kommun<br />
<strong>som</strong> Odense (187 000)<br />
är ungefär 30. I en finländsk,<br />
norsk eller svensk kommun<br />
av motsvarande storlek är<br />
antalet folkvalda i regel 60–<br />
70 och dessutom finns det<br />
minst lika många indirekt utsedda<br />
beslutsfattare i nämnder<br />
och andra organ.<br />
I Norge tillämpar en del<br />
kommuner (t.ex. Bergen och<br />
Oslo) kommunal parlamentarism,<br />
det vill säga en tydlig<br />
uppdelning i majoritet<br />
och opposition i kommunen.<br />
Svenska kommuner styrs enligt<br />
en modell <strong>som</strong> brukar<br />
kallas begränsat majoritetsstyre.<br />
Det inne<strong>bär</strong> att partierna<br />
bildar majoritets- respektiveoppositionskoalitioner<br />
och att majoritetskoalitionen<br />
i regel tar hand om de<br />
viktigaste politiska posterna.<br />
Både majoritet och opposition<br />
är ändå representerade i<br />
kommunstyrelsen. I Finland<br />
och Danmark är det ovanligare<br />
med tydliga majoritets-<br />
och oppositionsgrupper<br />
i kommunalpolitiken.<br />
I de flesta danska, norska och<br />
svenska kommuner finns det<br />
minst en kommunalpolitiker<br />
Danmark Finland Norge Sverige<br />
Kommunalval och riksval Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls på olika dagar Hålls samtidigt<br />
Väljaren röstar på... Parti/lista och/eller<br />
Antal folkvalda politiker i<br />
fullmäktige eller motsvaran-<br />
de (lägsta-högsta antal)<br />
Dominerande organisations-<br />
modell<br />
person)<br />
Person Parti/lista, men kan<br />
påverka kandida-<br />
ternas inbördes<br />
ordning<br />
15–31 13–85 11–67 31-101<br />
Utskott<br />
(folkvalda medlemmar)<br />
Facknämnder (också icke<br />
folkvalda medlemmar)<br />
Utskott<br />
(folkvalda medlem-<br />
mar)<br />
<strong>som</strong> arbetar på heltid, medan<br />
arrangemanget är ovanligt<br />
i Finland. Den danska<br />
borgmästaren är formell ledare<br />
för hela den kommunala<br />
organisationen. Ordføreren<br />
i norska kommuner leder<br />
både den folkvalda församlingen<br />
(kommunestyret)<br />
och det exekutiva orga<strong>net</strong><br />
(økonomiutvalget). Heltidsanställda<br />
kommunalråd är<br />
regel i svenska kommuner,<br />
men deras position baserar<br />
sig på politiska överenskommelser,<br />
inte lagstiftning. Finländska<br />
kommuner kan välja<br />
att tillämpa en borgmästarmodell,<br />
där den utnämnda<br />
kommundirektören ersätts<br />
av en borgmästare med<br />
lika lång mandatperiod <strong>som</strong><br />
fullmäktige, men modellen<br />
är ännu ovanlig.<br />
Parti/lista, men kan<br />
påverka kandidaternas<br />
inbördes ordning<br />
Facknämnder (också<br />
icke folkvalda medlem-<br />
mar)<br />
9<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga
10<br />
• NORDEN<br />
Norges kommunstruktur är finmaskig. Majoriteten av<br />
kommunerna har färre än 5 000 invånare. Några statligt initierade<br />
kommunsammanslagningsreformer har inte varit aktuella på senare år.<br />
Finmaskighet och<br />
samordningsreformer<br />
Den sittande regeringen skriver<br />
i sin plattform från 2009 att<br />
regeringen välkomnar frivilliga<br />
sammanslagningar av kommuner<br />
och är beredd att täcka kostnaderna<br />
för dessa. En stark kommunsektor<br />
med möjlighet att driva<br />
aktiv näringspolitik uppfattas<br />
<strong>som</strong> viktig för att säkra kompetens<br />
och arbetsplatser i hela Norge.<br />
Norska kommuner har i mindre<br />
utsträckning än kommunerna<br />
i resten av <strong>Norden</strong> påverkats<br />
av stramare nationella finanser.<br />
Men kommunernas ekonomiska<br />
frihet är jämförelsevis kringskuren<br />
efter<strong>som</strong> de saknar möjlighet<br />
att påverka skatteuttaget och<br />
statsbidragen, <strong>som</strong> i större utsträckning<br />
än i resten av <strong>Norden</strong><br />
är öronmärkta. Regeringen Stoltenberg<br />
II deklarerar <strong>som</strong> sin avsikt<br />
att öka andelen fria statsbidrag<br />
under de kommande åren.<br />
Intresset för och behovet av<br />
interkommunalt samarbete mellan<br />
de norska kommunerna ökar.<br />
Under de senaste åren har nya<br />
samarbetsformer – samkommunsmodellen<br />
och värdkommunsmodellen<br />
– tagits i bruk efter<br />
finländsk förebild. Den pågåendesamhandlingsreformen<br />
inom hälso- och sjukvården<br />
kommer att öka trycket på robustare<br />
samarbetsformer mellan<br />
kommunerna.<br />
Förvaltningsreform 2010 – reformen<br />
<strong>som</strong> genomfördes men<br />
inte blev vad man tänkt<br />
I sin första regeringsförklaring<br />
2005 lanserade den röd-gröna<br />
regeringen en förvaltnings-<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
reform med syfte att reformera<br />
den regionala nivån den 1 januari<br />
2010. De 18 fylkeskommunerna<br />
skulle på frivillig väg sammanslås<br />
till färre och större demokratiskt<br />
styrda regioner. De nya regionerna<br />
skulle få flera och tyngre uppgifter<br />
främst genom att statliga<br />
myndigheters uppgifter inom till<br />
exempel infrastruktur, näringspolitik<br />
och regional utveckling<br />
skulle överföras till regionerna.<br />
Intresset för frivilliga sammanslagningar<br />
av fylkeskommuner<br />
visade sig dock vara litet och statliga<br />
myndigheter var ovilliga att<br />
ge ifrån sig uppgifter i den omfattning<br />
det var tänkt.<br />
Luften gick ur förvaltningsreformen,<br />
<strong>som</strong> dock genomfördes i<br />
begränsad omfattning. Stortinget<br />
beslutade att fylkeskommunen<br />
ska bevaras <strong>som</strong> folkvald nivå och<br />
vid ingången av 2010 fick de 18<br />
fylkeskommunerna en rad nya<br />
uppgifter relaterade till bland annat<br />
vägar och innovationspolitik.<br />
Reformer med samordning <strong>som</strong><br />
gemensam nämnare<br />
Regelrätta strukturreformer är<br />
svåra att åstadkomma i Norge.<br />
Däremot råder ingen brist<br />
på initiativ där man vill förändra<br />
verksamhetsprinciperna inom<br />
den kommunala sektorn. Samordning<br />
över sektors- och institutionsgränser<br />
är en gemensam<br />
nämnare för reformerna. Inomkvalitetskommunprogrammet<br />
<strong>som</strong> avslutades 2009<br />
var syftet att finna lokala modeller<br />
och goda exempel på att kommunal<br />
service håller god servi-<br />
18<br />
FYLKESKOM-<br />
MUNER SOM<br />
ANSVARAR<br />
FÖR BL.A.<br />
■ andra stadiets<br />
utbildning<br />
■ kultur och<br />
regional planering.<br />
■ Ansvaret<br />
för sjukvårdenöverfördes<br />
2002<br />
från fylkeskommunerna<br />
till statliga<br />
hälsoföretag,<br />
vilket innebar<br />
att 80 % av<br />
fylkeskommunernasbudget<br />
försvann.<br />
■ 430 kommuner:medianstorlek<br />
4 500 invånare.<br />
■ Den minsta<br />
kommunen<br />
har 214 och<br />
den största<br />
575 475 invånare<br />
invånare.<br />
s. s i g b j o r n s e n/no r d e n .or g<br />
ce och att kommunerna framstår<br />
<strong>som</strong> goda och attraktiva arbetsplatser.<br />
138 kommuner arbetade<br />
bland annat med verksamhetsutveckling<br />
och ansträngningar för<br />
att få ner sjuktalen bland de anställda.<br />
Projektet etablerade ett<br />
trepartssamarbete mellan staten,<br />
kommunsektorn och arbetsmarknadsorganisationerna<br />
<strong>som</strong><br />
enligt regeringen Stoltenberg ska<br />
få en fortsättning.<br />
nav-reformen är en av de<br />
mest omfattande förändringarna<br />
inom norsk offentlig sektor<br />
på senare tid. År 2006 inrättades<br />
den nya arbets- och välfärdsförvaltningen,<br />
<strong>som</strong> samlar individinriktade<br />
insatser inom arbetsmarknadspolitik<br />
och social trygghet.<br />
Syftet är att fler personer ska<br />
hitta sin plats i arbete och aktivitet<br />
och att färre ska vara beroende<br />
av bidrag och stöd. På lokal nivå<br />
har det inrättats NAV-kontor<br />
<strong>som</strong> bygger på förpliktande samarbete<br />
mellan statliga myndigheter<br />
(arbetskraftsbyråer, socialför-
Stavanger<br />
2008.<br />
säkringsmyndigheter) och kommunala<br />
myndigheter inom den<br />
sociala sektorn.<br />
samhandlingsreformen<br />
är en indirekt reaktion på<br />
att sjukhusvården år 2002 överfördes<br />
till statliga hälsoföretag.<br />
Det har lett till vissa problem med<br />
vårdkedjorna och tillgängligheten<br />
till service. Samhandlingsreformens<br />
syfte är att säkra fler,<br />
bättre och tidigare hälsotjänster<br />
där folk bor. I praktiken inne<strong>bär</strong><br />
det att kommunerna, <strong>som</strong> i<br />
dag har ansvaret för primärhälsovården,<br />
kan få fler uppgifter inom<br />
hälso- och sjukvården. Bland<br />
annat talas om en stärkt kommunal<br />
läkartjänst och vidareutvecklade<br />
lokalmedicinska centra. För<br />
detta krävs att kommunerna har<br />
förutsättningar att klara av ökade<br />
uppgifter, vilket i många fall<br />
kommer att kräva utökat samarbete.<br />
Vidare krävs samordning<br />
och arbetsfördelning mellan<br />
kommunerna och de statliga hälsoföretagen.<br />
Intresset<br />
för och<br />
behovet<br />
av interkommunalt<br />
samarbete<br />
mellan<br />
de norskakommunerna<br />
ökar.”<br />
NORGE •<br />
DEN FORMELLA MAKTSTRUKTUREN<br />
I DE NORDISKA LÄNDERNA<br />
Leder folkvald<br />
församling<br />
(fullmäktige)<br />
Leder ex-<br />
ekutivt organ<br />
(styrelse)<br />
Leder adminis-<br />
trationen<br />
Danmark Finland Norge Sverige<br />
Borgmes-<br />
ter<br />
Borgmes-<br />
ter<br />
Borg-<br />
mester<br />
(politiker)<br />
Fullmäkti-<br />
gesordfö- rande<br />
Styrelsens<br />
ordförande<br />
Kommun-<br />
direktören <br />
(tjänste-<br />
man)<br />
Ordfører Fullmäktiges<br />
ordförande<br />
Ordfører Styrelsens<br />
Rådmann<br />
(tjänste-<br />
man)<br />
MELLAN AUTONOMI OCH INTEGRATION*<br />
Autonomi Integration<br />
Grundlagsskydd för den<br />
kommunala självsty-<br />
relsen<br />
Lokal demokrati<br />
Lokal beskattningsrätt<br />
Allmän kompetens<br />
Lokalt planeringsmo-<br />
nopol<br />
Lokal frihet vid imple-<br />
mentering av nationell<br />
lagstiftning<br />
Nationell lagstiftning<br />
Obligatoriska uppgifter<br />
Statsbidragssystem<br />
Förhandlingar<br />
Tillsyn och övervakning<br />
Besvärsrätt<br />
DEN NORDISKA VÄLFÄRDSKOMMUNEN<br />
Kommunsektorns<br />
betydelse i de<br />
nordiska välfärds-<br />
staterna<br />
Princip för reform<br />
av offentlig servi-<br />
ceproduktion<br />
Princip för reform<br />
av kommunstruk-<br />
turen<br />
<strong>Kommunerna</strong>s re-<br />
lation till välfärds-<br />
servicen<br />
Princip för organi-<br />
sering och omorga-<br />
nisering<br />
Den nordiska välfärds-<br />
kommunen 1940–1980<br />
ordförande<br />
Kommunsty-<br />
relsen(kom- munalrådet)<br />
(politiker)<br />
*Bruno Dente<br />
& Francesco<br />
Kjellbergs studie<br />
av kommun-<br />
förvaltningen<br />
i Västeuropa<br />
Den nya nordiska välfärds-<br />
kommunen 1990–2010<br />
Växande Konstant/minskande<br />
Förenhetligande<br />
(utbyggnad, standardi-<br />
sering)<br />
Konsolidering (större<br />
kommuner)<br />
Diversifiering/fragmen-<br />
tering<br />
Konsolidering (större kom-<br />
muner)<br />
Producent Tillhandahållare/betalare<br />
Lokala och nationella<br />
politiska prioriteringar<br />
Geografiskt fokus Hela landet, speciellt fo-<br />
De nordiska väl-<br />
färdskommunerna<br />
kus på perifera regioner<br />
Invånarnas/kundernas<br />
behov och önskemål<br />
Större fokus på storstads-<br />
regioner<br />
Ökad konvergens/likhet Ökad divergens/olikhet<br />
11<br />
(1988)<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga
12<br />
• NORDEN<br />
Mångsidiga arbetspensionstjänster<br />
till kommunarbetsgivarna<br />
på en adress<br />
www.keva.fi<br />
www.keva.fi<br />
Finl_komtidn_115x80 tu 30.1.2007 11:45 Page 1<br />
Trygga hyresbostäder<br />
nu på 29 orter<br />
www.fikt.fi<br />
C M Y CM MY CY CMY K<br />
FINLANDS KOMMUNTIDNING 6|2010 NORDEN-bilaga<br />
FCG –Tjänster<br />
för ett gott liv<br />
FCG Efeko Oy • FCG MentorIT Oy • FCG Planeko Oy<br />
Vi är en inköpscentral i upphandlingslagens mening. Vi upphandlar,<br />
sluter upphandlingskontrakt och ramavtal för våra kommunkunders<br />
räkning. Inbesparingarna har varit 6–35 %.<br />
Aktuell information finns på www.kuntahankinnat.fi<br />
Kommun- och servicestrukturreformer<br />
i <strong>Norden</strong><br />
– vad kan vi lära oss?<br />
Välkommen på nordiskt seminarium 29.9.2010 i<br />
<strong>Kommunerna</strong>s hus i Helsingfors. Vi inbjuder dig att ta del<br />
av erfarenheter och nuläget i Finland, Danmark och<br />
Sverige.<br />
Siv Sandberg, Michel Weber och Björn Sundström berättar<br />
om för- och nackdelarna med reformerna. Dagen avslutas<br />
med en paneldiskussion.<br />
Konferensspråket är skandinaviska med simultantolkning<br />
till fi nska.<br />
Läs mer och anmäl dig på adressen<br />
www.kommunerna.<strong>net</strong>/kurser.