Läs hela rapporten "Urban Tillväxt" (PDF) - Socialdemokraterna
Läs hela rapporten "Urban Tillväxt" (PDF) - Socialdemokraterna
Läs hela rapporten "Urban Tillväxt" (PDF) - Socialdemokraterna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
<strong>Urban</strong> tillväxt<br />
En hörnsten i <strong>Socialdemokraterna</strong>s nya<br />
ekonomiska politik<br />
Riksdagen 100 12 T: 08-786 40 00 (växel)<br />
www.socialdemokraterna.se
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Det behövs en ny urban tillväxtpolitik<br />
Väl fungerande storstäder som bärs fram en av pulserande framtidstro är en hörnsten<br />
i bygget av ett modernt och konkurrenskraftigt Sverige. Därför vill vi utforma en ny<br />
urban tillväxtpolitik. Under åren 2012-2015 vill vi investera omkring 18 miljarder<br />
kronor i tillväxtskapande åtgärder i våra största städer.<br />
I omställningen till kunskapsbaserad ekonomi spelar våra storstäder en central roll.<br />
Storstädernas roll som motor i den kunskapsbaserade utvecklingen framträder tydligt<br />
i den ekonomiska statistiken. De senaste femton åren har de tre storstadsregionerna<br />
svarat för 71 procent av sysselsättningstillväxten i kunskapsintensiva verksamheter,<br />
mätt som antalet sysselsatta i näringslivet med minst treårig högskoleutbildning.<br />
Storstädernas dominans blir ännu större om man enbart ser till den kunskapsintensiva<br />
tjänstesektorn. Men även nyckelfunktioner inom industrin, inte minst FoUverksamhet,<br />
är typiskt sett lokaliserade till våra största städer. Närmare 60 procent av<br />
de sysselsatta inom industrin med minst treårig högskoleutbildning inom<br />
teknik/naturvetenskap återfinns till exempel i Stockholm, Göteborg och Malmö. 1<br />
Det finns numera en omfattande teoribildning och empirisk forskning kring storstädernas<br />
roll i den moderna, kunskapsbaserade ekonomin och så sent som år 2008<br />
belönades Paul Krugman med ekonomipriset till Alfred Nobels minne för sina<br />
landvinningar inom detta akademiska fält som fått samlingsnamnet ny ekonomisk<br />
geografi.<br />
Trots robust stöd i forskningen har det i det politiska systemet under lång tid saknats<br />
en tillräcklig insikt om storstädernas betydelse för Sveriges konkurrenskraft och vad<br />
som behövs för att understödja dessa regioners utvecklingskraft. Avsaknaden av en<br />
sammanhållen urban tillväxtpolitik har byggt upp betydande flaskhalsar i ekonomin<br />
som riskerar att lägga en strypsnara kring storstädernas – och därmed Sveriges -<br />
ekonomiska utveckling. Studier har visat att väl fungerande storstäder är avgörande<br />
för den ekonomiska utvecklingen också i övriga delar av landet.<br />
1 Data från SCB/rAps. Med regioner avses här funktionella regioner, så kallade FA-regioner.
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Investeringar i moderna urbana transportsystem<br />
En av de största flaskhalsarna är storstädernas transportsystem där investeringarna<br />
under lång tid inte hållit jämna steg med befolkningsutvecklingen. Det finns ett<br />
betydande behov av infrastrukturinvesteringar i <strong>hela</strong> landet och vi förordar ingen<br />
omfördelning av den befintliga investeringsramen till storstädernas fördel. Däremot<br />
är det uppenbart att det ovanpå redan beslutade investeringar behöver skjutas till<br />
väsentligt större resurser för investeringar i moderna urbana transportsystem i våra<br />
största städer.<br />
Utbyggnad av Stockholms tunnelbana<br />
De olika framtidsscenarier som tecknats för Stockholmsregionen pekar alla på en<br />
fortsatt stark befolkningstillväxt. Aktuella befolkningsprognoser 2 pekar på en<br />
befolkningsökning fram till år 2030 i Stockholms län på mellan 300 000 och 500 000<br />
personer. För att klara den starka befolkningstillväxten krävs, utöver planerade<br />
investeringar, ytterligare satsningar på kapacitetstark kollektivtrafik. Vi vill att staten<br />
och regionen tillsammans utformar en långsiktig strategi för en kraftfull utbyggnad av<br />
Stockholms tunnelbana. Vi avsätter redan i denna budget totalt 1,75 miljarder kronor<br />
under perioden 2012-2015 i statsbidrag för utbyggnad av grön linje från Odenplan till<br />
Hagastaden/Nya Karolinska sjukhuset. Delar av regionen som Nacka/Värmdö,<br />
Täby/Arninge och Barkaby är på sikt också intressanta för nya tunnelbanelinjer och<br />
även i dessa fall anser vi att staten bör bidra finansiellt.<br />
En ny fast förbindelse över Öresund<br />
En fortsatt integration i Öresundsregionen är av största nationella intresse. Med sina<br />
3,7 miljoner invånare är regionen befolkningsmässigt i paritet med de stora urbana<br />
tillväxtnoderna i Europa. Till detta skall läggas den väldiga sammantagna forsknings-<br />
och utbildningskapaciteten. Sammantaget finns här omkring 150 000 högskoleplatser<br />
och regionen har den största koncentrationen av högutbildade i norra Europa.<br />
Det finns en rad faktorer som talar för en fortsatt stark trafiktillväxt över Öresund,<br />
inte minst de växande demografiska skillnaderna mellan Skåne och Själland. Under<br />
de kommande 10-20 åren kommer andelen äldre att öka mycket snabbare på Själland<br />
samtidigt som Skåne har en väsentligt mer gynnsam utveckling av befolkningen i<br />
2 Se RUFS 2010 samt ITPS (2008), Regionernas tillstånd 2008.
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
arbetsför ålder. Det mesta talar för att den arbetskraftsbrist som uppstår på Själland<br />
kommer att balanseras genom en kraftig ökning av inpendlingen från Skåne.<br />
Aktuella trafikprognoser pekar mot att Öresundsbron inom tio år kommer att vara<br />
farligt nära fullt kapacitetsutnyttjande, inte minst på järnvägssidan. Vi menar därför<br />
att man redan nu måste påbörja planeringen av en ny länk mellan Sverige och<br />
Danmark och tillför därför Trafikverket betydande resurser under åren 2012-2015<br />
för planering/projektering med huvudinriktningen att en fast avgiftsfinansierad<br />
förbindelse anläggs mellan Helsingborg och Helsingör.<br />
Stora investeringar i storstädernas järnvägssystem<br />
Bristerna i järnvägssystemet är en mycket allvarlig hämsko på storstadsregionerna<br />
tillväxt. När arbetspendlingen fungerar illa får det betydande negativa effekter på<br />
både arbets- och bostadsmarknadens funktionssätt. Under perioden 2012-2015 vill vi<br />
tillföra totalt 11,5 miljarder kronor till Trafikverket för utbyggd kapacitet i järnvägens<br />
trångsektorer. På vilka projekt dessa medel ska fördelas måste bli föremål för<br />
fördjupad analys, men tidigare utredningar gjorda av Trafikverket pekar på att de<br />
mest angelägna projekten nästan uteslutande återfinns i och omkring storstäderna. Vi<br />
tillför även medel för projektering av strategiska storstadsrelaterade projekt som är<br />
möjliga att byggstarta först bortom 2015, däribland Ostlänken mellan Stockholm och<br />
Linköping samt en ny bana mellan Göteborg och Borås.<br />
Vägslitageavgift ny finansieringskälla för infrastrukturinvesteringar<br />
Vi vill införa en vägslitageavgift för alla tunga lastbilar som trafikerar vägnätet i<br />
Sverige, såväl svenska som utlandsregistrerade. Liknande modeller finns på plats eller<br />
är under utveckling i en lång rad EU-länder. Beräkningar från Vägverket och riksdagens<br />
utredningstjänst visar att lastbilstrafiken år 2005 stod för 62 procent av<br />
vägslitaget men bara för 25 procent av vägskatterna år 2005. Mot den bakgrunden<br />
anser vi det rimligt att genom en särskild avståndsbaserad skatt internalisera den<br />
tunga trafikens kostnader för samhällsekonomin. Intäkterna från vägslitageavgiften<br />
ska återföras till trafiksektorn genom ökade nyinvesteringar och förbättrat underhåll.<br />
Vår bedömning är att en vägslitageavgift kan införas vid halvårsskiftet 2012. Avgiften<br />
beräknas ge 4 miljarder kronor per år i nettointäkter till staten.<br />
En väl fungerande bostadsmarknad
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
En annan viktig beståndsdel i denna den urbana tillväxtpolitiken är insatser för att få<br />
bostadsmarknaden att fungera bättre. Vi upplever den kanske värsta bostadsbristen i<br />
storstäderna sedan det tidiga 1960-talet. Det behövs nu ett brett batteri av åtgärder<br />
för att öka långsiktigt öka bostadsbyggandet förbättra rörligheten i det befintliga<br />
bostadsbeståndet.<br />
2 miljarder kronor till byggande av studentlägenheter<br />
Det råder stor brist på studentlägenheter på de flesta universitets- och högskoleorterna.<br />
Mest ansträngt är läget i storstadsregionerna där oacceptabelt många<br />
studenter nu tvingas tacka nej till utbildningsplatser på grund av att man inte hittar<br />
någonstans att bo. Vi föreslår därför att en skattestimulans på 500 miljoner kronor<br />
årligen för investeringar i studentlägenheter införs från 2012.<br />
Enklare andrahandsuthyrning av bostadsrätter<br />
Det kommer att ta tid att bygga ikapp det väldiga uppdämda behovet av bostäder i<br />
storstadsregionerna. För att snabbt öka tillgången på bostäder, inte minst för de stora<br />
ungdomskullar som nu ska ut på bostadsmarknaden, så behöver vi också analysera<br />
om det finns metoder för att nyttja det befintliga bostadsbeståndet effektivare. Vi vill<br />
därför pröva metoder för att göra det enklare för bostadsrättsinnehavare att under<br />
kortare perioder hyra ut sin lägenhet i andra hand.<br />
Statliga lånegarantier för upprustning av miljonprogramsfastigheter<br />
En nyckel för att skapa förutsättningar för en mer gynnsam social och ekonomisk<br />
utveckling i stadsdelar med hög arbetslöshet är att rusta upp och modernisera den<br />
rent fysiska miljön. Under de närmaste tio åren kommer det att uppstå mycket stora<br />
behov att stora underhållsinvesteringar i fastigheter byggda under<br />
miljonprogramsepoken. Utvärderingar av tidigare större upprustningar av<br />
bostadsområden byggda på 1960- och 70-talen tyder på att dessa inte alltid är<br />
företagsekonomiskt men väl samhällsekonomiskt lönsamma. 3 Det motiverar det<br />
offentliga att bidra finansiellt för att denna typ av investeringar ska komma till stånd.<br />
Vi vill därför införa modell med statliga lånegarantier för upprustning och<br />
energieffektivisering av flerfamiljsfastigheter. Låneramen omfattar totalt 20 miljarder<br />
kronor och kan sökas av alla fastighetsägare mot att en garantiavgift erläggs. För<br />
fastigheter i områden med särskilt hög arbetslöshet ska staten kunna subventionera<br />
garantiavgiften, en utgift som bedöms uppgå till omkring 500 miljoner kronor per år.<br />
Vi bedömer att cirka 60 000 lägenheter kan rustas upp tack vare lånegarantierna.<br />
3 Lind, H. & Lundström, L. (2008), Affären Gårdsten - Har förnyelsen av Gårdsten varit lönsam?, Institutionen för bygg- och<br />
fastighetsekonomi, KTH, Stockholm.
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Ge Stockholm status som region<br />
Vi vill ge Stockholm status som region. En region i kraftig tillväxt kräver en tydligare<br />
rollfördelning och bättre samordning. Till skillnad från de två andra storstadslänen<br />
har invånarna i Stockholm i dag inte fullt ansvar för regionens utvecklingsfrågor. Den<br />
nya Region Stockholm skulle få ett samlat ansvar för regionala utvecklingsfrågor, inte<br />
minst infrastruktur- och bebyggelseplanering. I ett första steg är det rimligt att<br />
Region Stockholm omfattar nuvarande Stockholms län. I ett senare skede kan det<br />
dock bli aktuellt med utvidgningar av regionen.<br />
I Sverige har kommunerna ett mycket stort inflytande över den fysiska planeringen,<br />
vilket i en stor region kan innebära betydande samordningsproblem. Att ansvaret för<br />
planeringen är utspritt på en mängd kommuner, bara i Stockholms läns 26<br />
kommuner, riskerar bland annat att försvåra den viktiga samordningen mellan<br />
infrastrukturutbyggnad och ny bebyggelse. Kommunernas särställning i planeringsprocessen<br />
ger också en möjlighet för enskilda kommuner att åka snålskjuts på<br />
regionens övriga kommuner vad gäller bostadsförsörjningen. Stockholms läns<br />
landsting har genom en särlagstiftning redan idag möjlighet bedriva en kommunöverskridande<br />
planering. Vi vill se över möjligheten att inom ramen för denna<br />
särlagstiftning ytterligare öka det regionala inflytandet när det gäller planering av ny<br />
bebyggelse och infrastruktur.<br />
Det har visat sig att det nuvarande systemet med trängselskatt i Stockholm, där<br />
intäkterna tar omvägen via statskassan, inte garanterar att pengarna går tillbaka till<br />
investeringar i Stockholm. En rimlig lösning är att bestämmanderätten över<br />
trängselskattens utformning och hur intäkterna används överförs till den nya Region<br />
Stockholm. Vi bedömer också att det kommer att vara betydligt lättare att vinna<br />
folkligt gehör för eventuella framtida förändringar i trängselskatten om den är<br />
regional.<br />
<strong>Urban</strong> tillväxtpolitik i siffror<br />
<strong>Urban</strong>a investeringar 2012-2015, miljoner kronor. 4<br />
2012 2012 2013 2013 2014 2014 2015 2015 2012 2012-2015 2012 2015<br />
Statsbidrag för tunnelbana till Hagastaden/Nya Karolinska 200 500 700 1400<br />
4 Ytterligare 0,35 miljarder för T-bana till Hagastaden/Nya Karolinska tillkommer år 2016, totalt 1,75 miljarder.
<strong>Socialdemokraterna</strong><br />
Projektering av strategiska framtidsprojekt 200 300 300 200 1000<br />
Ny Öresundsförbindelse<br />
Höghastighetsbana Stockholm - Linköping<br />
Höghastighetsbana Göteborg - Borås<br />
Investeringar i för ökad kapacitet i järnvägsnätet 1800 3500 3200 3000 11500<br />
Lånegarantier för grön upprustning av miljonprogramsfastigheter 500 500 500 500 2000<br />
Skattestimulans för byggande av studentlägenheter 500 500 500 500 2000<br />
Totalt Totalt Totalt Totalt<br />
3000 3000 3000 3000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 5000 4900 4900 4900 4900 17900 17900<br />
17900 17900
Change language