Följ med till fiskaren i Björkösund! Möt Elisabeth Dingertz ...

Skarvseminariets talare var Lenn Jerling, Roland Staaf, Henri Engström och Gunnar Hjertstrand.
Skarven – en spöklik fågel
som väcker känslor
Skarven, eller Ålakråkan, som den också kallas, fi ck en egen dag när
Skärgårdsstiftelsen arrangerade ett välbesökt seminarium på Moderna
museet i mars.
Text och Foto: Misse Ljungström
Seminariets talare var landets ledande
skarvforskare Henri Engström,
botanikern Lenn Jerling, fågelexperten
Roland Staaf och tillsynsmannen
Gunnar Hjertstrand, som alla bidrog med
intressanta och för många okända synpunkter
på den o a bespottade skarven.
Henri Engström framhöll att skarvens
situation gjorde det viktigt för seminariet
att bidra med en mer nyanserad bild av
den o a illa ansedda fågeln. Han berättade
ungefär följande:
Det fi nns 30 skarvarter i världen, de
vi har här är mest mellanskarv. Det är en
fl yttfågel som blir könsmogen vid 2–4 års
ålder. Den äldsta skarven som hittats var
18 år gammal.
Det kan bo så många som 300 par i en
skarvkoloni och de häckar mellan mars
och juli. De använder samma bo år e er
år och häckar där sktillgången är god.
Skarven är väl anpassad för vattenmiljön
och skickliga dykare men omkring
10 000 fåglar drunknar i fi skeredskap i
Sverige varje år. De har sämre ytförmåga
än andra sjöfåglar på grund av de har
mindre fett för att kunna dyka bra och
många människor tycker att skarvarna ser
skrämmande ut när de står med vingarna
utspända för att torka dem.
SKARVEN FANNS TIDIGARE sporadiskt i landet
redan för 9 000 år sedan, men under
1800-talets början etablerades skarvkolonier
på Svartö i Kalmarsund, där det
som mest fanns 3 000 par. Nu är de nere i
300 par. På 1960-talet fanns färre än 4 000
par i hela Europa, idag räknar man med
200 000 par. Orsakerna till ökningen beror
20
stångmärket 3 • 2008
delvis på att det är ett rikare skbestånd
på grund av övergödning, färre miljögi er
och att den nns med på EU:s lista över
skyddsvärda arter.
Problem och konfl ikter med människan
är bland andra uppfattningen att de
konkurrerar om sken, att de ”förfular”
naturen, att de är ett hot mot växter och
att de konkurrerar med andra fågelarter.
Skarvens näringsintag är till stor del
mört, storspigg, strömming och tånglake
och totalt äter skarven omkring 500 gram
per dag och fågel under häckningstiden.
Den kritik skarven får om konkurrensen
med yrkes sket gäller en liten del, det vill
säga abborre, gädda, torsk och ål, samt
bitskador på sken.
Henri Engström avslutade med information
om skyddsjakt, jakt, illegal jakt
och olika sätt att hantera skarvproblem.
Engagerade seminariedeltagare kom med
många åsikter.
PROFESSOR LENN JERLING valde att bemöta
kritik mot skarven och de öar som människor
beskriver som ”Idag ser vi öde öar
på grund av skarven …”
Han beskrev vad som händer med dem
– egentligen.
Först och främst är det 22 av skärgårdens
27 000 öar, som har häckande skarv
och deras bajs utrotar en växtart per år
på skarvöarna, jämfört med att 0,2 arter
utrotas på öar utan skarv. Oft ast är det
vanliga arter det handlar om. Si ror visar
att det istället tillkommer nya arter på öar,
som övergivits av skarven. Mångfalden av
arter ökar mer än på andra öar.
Dessutom menade Lenn Jerling att
skarven fungerar som ett jättestort
reningsverk för Östersjön, e ersom den
drar upp stora mängder näringsämnen
som kväve och fosfor på land och som
annars skulle stanna i havet och bidra till
övergödningen av detta.
Det är därför arter som inte tål kväve
som försvinner från skarvön, de nya arter
som kommer dit behöver mycket kväve.
ROLAND STAAF BERÄTTADE bland annat att
skarven gör skärgården levande i och med
att den underlättar livet för exempelvis
sillgrisslan, som ökat med era hundra
procent. Skarven har också ett speciellt
förhållande med havsörnen, som kan äta
både frukost, lunch och middag genom
att knycka skarvarnas fångster. Han sade
också att skarven tar den sk som är
enklast att fånga och om den skar i tio
minuter måste den stå och torka vingarna
23 timmar och femtio minuter om dygnet.
Andra fåglar som måsar, tärnor och
ejdern samsas väl med skarven, däremot
yttar hägern när skarven kommer och
slår sig ner. Han berättade också att minken
och skarven inte gillar varandra.
SISTE TALARE VAR Gunnar Hjertstrand, som
berättade om den metodik som används
och hur det går till rent praktiskt att räkna
fåglar. E ersom sti elsens tillsynsmäns
fågelräkning pågått på exakt samma sätt i
över 20 år räknas den också som mycket
tillförlitlig. Han beskrev också djupt skakad
hur han upptäckt 400 skarvungar som
skjutits upp genom boträden och hängde
döda i träden eller täckte marken på den
lilla skarvön Skraken. Uppenbarligen
delade seminariets engagerade deltagare
Gunnars uppfattning att ingen människa
får bete sig så vidrigt mot djur, oavsett om
man tycker om dem eller ej. ■
Levande Skärgårdsnatur
Årets utgåva av miljörapporten Levande SkärSkärgårdsnatur fi nns nu tryckt. Den kan beställas
för 50:- inkl porto från stiftelsens kansli eller
laddas ner kostnadsfritt från stiftelsens hemsida
www.skargardsstiftelsen.se