Studier inom MUR/S4. Modernisering av arméns samband

Sida 37
Vid omgruppering till ny stabsplats går först en av sambandscellerna och t ex Upl-omgången
till det nya stabsplatsområdet efter hand omgrupperar sedan nästen till den nya platsen.
Möjligheterna att utöva ledning kontinuerligt är goda.
4.4.3. Erfarenheter som förts vidare till TS 9000
Försöken med Stab 87 gav värdefulla erfarenheter för utformning av organisation och
metodik för införande av SBS 8000. Genom beslutet att avbryta anskaffningen av TS 8000
fick TR 8000 införas för sig, varför sambandssystemet till en början inte blev komplett utan
först när TS 9000 infördes1997. För att i någon mån fylla den lucka i sambandssystemet som
uppstod när TS 8000-anskaffningen avbröts anskaffades det så kallade slingsystemet med
växel 15 DL. Det var emellertid uppenbart att detta endast var ett surrogat för telesystemet.
Det är emellertid tydligt att de tankar som fanns och erfarenheterna som vanns i samband med
Stab 87-verksamheten även har utnyttjas framgångsrikt inom HP ATLE och TS 9000.
4.4.4. FB 2000 studien
Presentation och Överföring av Korta koder, ”PÖK-dosan”.
I slutet av 70-talet och början av 80-talet började man inom infanteriet se en utveckling av
stridstekniken inom skyttepluton, vid strid till fots, som innebar att grupper och soldater var
avsevärt mer spridda över ytan än tidigare. Detta medförde svårigheter för chefer att under
strid kommunicera med varandra och med soldaterna inom plutonen. En lösning på problemet
skulle kunna vara att förse samtliga inom plutonen med någon form av radiokommunikation.
Vid denna tidpunkt (det här var före mobiltelefonrevolutionens utbrott) bedömdes det
medföra en alltför för hög kostnad att införa ett radiokommunikationssystem av konventionell
typ inom skyttepluton. Bland annat skulle kostnader för textskydd och eventuellt störskydd
tillkomma och systemet bli mer komplicerat än nödvändigt.
En frågeställning som dök upp var hur mycket information som behövde överföras inom
plutonen sedan en stridsaktivitet startats och i vilken form. Om mängden var begräsad skulle
det kanske vara möjligt att i stället för tal överföra korta koder som i sin tur, i en
presentationsenhet, omformades till symboler vars innebörd var otvetydig för den som tog
emot meddelandet.
Stridskola MITT genomförde ett försök med stöd av FOA 53 i Linköping och med
försöksutrusning anskaffad av FMV. Försöket inleddes med att forskare ur FOA med hjälp av
foton av olika typer av terräng från övningsfältet applikatoriskt genomförde olika
stridsuppgifter med kompanibefälsvärnpliktiga skyttesoldater. Genom dessa övningar fick
man en klar uppfattning om språkbruket inom plutonen efter att denna, t ex påbörjat ett anfall.
Det visade sig att det antal olika ord som behövde utnyttjas var begränsat. Detta ledde i sin tur
till att ett begränsat antal symboler valdes för att representera olika delar av det nyttjade
språket.
Med enkel försöksutrustning genomfördes därefter övningar i plutons strid med hjälp av
”PÖK-dosor”. Under försöken ställdes inga krav på att försöksutrustningarna skulle ha
motståndskraft mot telekrigföring utan det viktiga var att prova om konceptet fungerade för
ledning inom pluton. Vid en eventuell realisering fick man säkerställa funktion i en adekvat
telehotmiljö.
Resultatet innebar att den princip som utnyttjats under försöken mycket väl skulle kunna
utvecklas så att den skulle kunna fungera i FB 2000-miljö.