Studier inom MUR/S4. Modernisering av arméns samband

Sida 39
och Sambandsskolan ett sambandssystem med försöksmateriel TS8000. På skjutfältet vid
ArtSS i Trängslet saknades vid den här tiden annat utbyggt samband utom viss säkerhetsradio.
Det sambandssystem som upprättades av StabSbS bestod av en knutpunkt (KP) och två
anslutningspunkter(AP). En AP grupperade i ArtSS läger medan KP och den andra AP:n
grupperade i övningsterrängen uppe på fältet. Av bild 51 framgår hur KP såg ut. Den var
installerad i den gamla radiobussen. Utanför fordonet ser man länkantennerna för sambandet
till de två AP:arna och två högantenner för RAP-funktionen. Eldledarna var försedda med Ra
146 utrustade med nummerslagningsdosa för anslutning till telesystemet via RAP. Vidare
hade eldledarna en försöksdart för eldsignalering. Från ett centralinstrument sändes
skjutelement i dataform via telesystemet till pjäsernas riktinstrument, RIA, som i sin tur var
anslutna med trådförbindelse till telesystemet.
I det här dokumentet beskrivs inte utvecklingen av LIE djupare. I beskrivningarna av UndC,
markkontrollstation UAV och Studie försök 61 kommer emellertid även LIE att beskrivas vad
avser ledningsfunktionen.
4.4.7. Underrättelsecentral, UndC
I inledningen ovan har redovisats att olika förutsättningar och ansvarsförhållanden rådde
mellan Arméstaben och FMV när det gällde anskaffning av ledningssystem. För systemet
DATAL fick FMV i uppdrag att anskaffa hårdvara för de fältförsök som planerades med den
mjukvara som efterhand producerades av Ast. Under ett inledningsskede hade man utnyttjat
datorutrustningar placerade i olika datacentraler. Under 82/83 visade det sig att detta inte
fungerade bra varför man ville ha datorkraften med sig till respektive övningsplats.
Ledningssystembyrån vid FMV fick därför uppdraget att anskaffa en dator för detta ändamål.
Genom att förbättra miljön i en utrangerad radiosändarbuss var det möjligt att både installera,
driftsätta och transportera en DIGITAL VAX 11/760 till de olika övningsplatserna. Datorn
användes också vid utvecklingen av DATAL programvara.
I verksamheten med att utveckla ett spaningsrobotsystem kom man efterhand underfund om
problemen med att planera, leda och utvärdera spaningsrobotens insatser. Samtidigt hade man
dessutom inom DATAL delprojekt underrättelsetjänst, DATAL UND, insett behovet av ett
utrymme med utrustning för planering av underrättelseinhämtning, sammanställning av
inhämtade underrättelser samt delgivning av dessa till underrättelseavdelningen i understödd
stab. Sammantaget ledde detta till att man inom projektet DATAL fick gehör för att anskaffa
dels en markkontrollstation spaningsrobot, och dels en underrättelsecentral. Uppdraget att
genomföra anskaffningen gick till Ledningssystembyrån vid FMV ELEKTRO.
Ungefär samtidigt hade det visat sig att det i LIE behövde anskaffas minst två
ledningscentraler till ledningsfunktionen, en L1 och en L2. Vid beredning av dessa behov
fann Ledningssystembyrån att tillgängliga medel, tidsförhållanden, mm talade för att man
skulle samordna anskaffningen av centralerna och utnyttja samma grundsystem i dem. Detta
skulle innebära att två av centralerna kunde utnyttjas både för försök med LIE och för
DATAL/UND. FMV föreslog CA att besluta om samordning av anskaffningen. Så skedde
uppdraget gavs till FMV ELEKTRO. Bild 52 visar utformningen av de arbetsplatser som
utnyttjades i LIE testbädd, UND C och markkontrollstationen i spaningsrobotsystemet.
Ett av många problem var att få grundsystemet i centralerna att fungera ihop med de olika
applikationerna. För de applikationer som utvecklades inom PEAB var problemen små. För
att kunna få de av Ast utvecklade tillämpningarna kompatibla med grundsystemen krävdes