Astma, Kroniskt obstruktiv lungsjukdom och respiratorisk insufficiens

Astma och samtidig
medicinering mot andra
sjukdomar
Diabetes: Perorala steroider kan användas
vid akuta besvär, noggranna blodglukoskontroller
bör dock göras.
Hypertoni: ß-blockerare undvikes. ACEhämmare
kan ge hosta och hyperreaktivitet.
Hjärtsvikt: Teofylliner ackumuleras lätt
hos patienter med hjärtsvikt, kontrollera
serumkoncentrationer! ACE-hämmare se
ovan.
TIA, CVI, hjärtinfarkt: ASA-preparat
används ofta som primär- och sekundärprofylax.
Om patienten de senaste två
åren vid något tillfälle fått ASA-preparat
utan att reagera med biverkningar kan
man behandla med sådant preparat. Övri-
ga patienter bör övervakas i samband
med första dosen. Ev. remiss till specialist
för provokation.
Glaukom: ß- blockerare i form av
ögondroppar kan utlösa bronkobstruktivitet.
Led- och muskelsjukdomar, gall- och
njurstensbesvär: NSAID-preparat kan
användas om patienten tolererat sådant
preparat de senaste två åren, annars försiktighet!
Infektioner: Kom ihåg att det finns viktiga
interaktioner mellan teofylliner och
viss antibiotikaterapi. Erytromycin och
fluorokinoloner hämmar metabolismen av
teofyllin och dosen kan behöva sänkas.
OBS! ASA-intolerans finns hos ca 5% av alla vuxna astmatiker
ofta i kombination med näspolypos och vasomotorisk rinit.
Astma vid graviditet och
amning
Under graviditet är det viktigt att adekvat
medicinering mot astma upprätthålles.
Ett svårt astmaanfall under graviditet
är farligare för fostret än medicineringen.
Den perorala steroiddosen bör dock hållas
så låg som möjligt.
Vissa astmafarmaka passerar över i
modersmjölk men i så små mängder att
påverkan på barnet är osannolik. De små
mängder steroider som barnet får i sig
från modersmjölken bryts snabbt ned av
barnets lever via första passagemetabolism.
Vårdprogram för astma och allergi i Östergötland