MISSIV - Socialdemokraterna

Umeå 2008-01-22 

MISSIV 

Umeå Arbetarekommuns styrelse beslutade att tillsätta fyra olika arbetsgrupper med en ordförande 

för respektive grupp i enlighet med de olika rådslagsområdena; jobb, välfärd, vårt klimat och 

vår värld. Respektive ordförande fick sedan i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp och bestämma 

hur man skulle lägga upp arbetet. Därutöver gick en uppmaning ut till partiorganisationen och till 

alla sociala föreningar, handikappföreningar och invandrarföreningar i Umeå att också vara med 

och delta i rådslagsarbetet och inkomma med synpunkter. 

När det gäller klimatområdet fick undertecknad uppdraget att leda arbetsgruppen, som träffades 

totalt tre gånger. Arbetsgruppen har särskilt diskuterat i termer om hur mycket av klimatfrågan 

som kan anses vara energirelaterad. Ett hållbart samhälle måste minska nettoförbrukningen av 

energi och för varje ändamål använda rätt energikvalitet. 

Till sin hjälp har arbetsgruppen använt sig av en ”dialog-duk” som ett sätt att skapa större delaktighet 

och tydlighet i diskussionerna. Utifrån dialog-duken har arbetsgruppen fokuserat på målbild, 

åtgärder, indikatorer och hinder 1 . Bland det viktigaste har formulerandet av en gemensam 

vision/målbild för arbetet med klimatförändringar ansetts vara där man ska ta fasta på en miljöbelastning 

som är långsiktigt hållbar. Visionen måste också innehålla den sociala dimensionen av 

hållbarhet där demokrati och delaktighet är en framgångsfaktor för att lyckas skapa en hållbar 

utveckling totalt sett. 

Med följande dokument och tillhörande sammanfattning samt bilagor vill arbetsgruppen för klimatområdet 

i Umeå Arbetarekommun inkomma med sina synpunkter till partiets centrala 

rådslagsarbete. 

Lena Karlsson Engman 

Umeå, dag som ovan. 

1 Se Esams dialog-duk, bilaga 4

SAMMANFATTNING 

Vision och mål 

Alla dimensioner av hållbarhetsbegreppet måste finnas med när vi uttrycker vår vision om det 

hållbara samhället. Ibland tenderar fokus att ligga på ekologisk hållbarhet enbart, vilket kan vara 

vanskligt då alla perspektiv måste beaktas. När det gäller social hållbarhet är demokrati och delaktighet 

viktiga inslag. De allra flesta människor vill göra rätt, inte fel, därför måste vi få till en omfattande 

folkbildning och allmän diskussion i alla forum (arbetsplatser, offentliga möten, skolan 

osv.) där hållbarhetsperspektivet diskuteras. Den ekonomiska hållbarheten i sin tur är en förutsättning 

för att de åtgärder som vidtas ska vara genomförbara och accepterade av samhällets alla 

aktörer. 2 

Målet måste vara att vi inom respektive område har en miljöbelastning som är långsiktigt hållbar 

och som vår planet klarar av i det långa loppet, men vad vi menar när vi säger detta måste definieras. 

Vi måste också bli bättre på att kommunicera slutmålet dvs. att vi ska ha ett fossilfritt samhälle. 

3 

Begreppet ”Det gröna folkhemmet” kan appellera till framtiden om det ses som en möjlighet. En 

belastning med begreppet är att det är starkt förknippat med partipolitik vilket kan göra det svårt 

att få alla människor att ställa sig bakom målbilden. Frågan om hållbar utveckling är för viktig för 

att partipolitisera och det finns en risk att ”det gröna folkhemmet” enbart uppfattas som ett socialdemokratiskt 

projekt. 4 

En annan negativ aspekt med ”det gröna folkhemmet” är att det enbart har en dimension, dvs. 

att det fokuserar enbart på miljödimensionen. Begreppet är också relativt svårkommunicerat för 

de grupper som inte redan är frälsta. Möjligtvis bör det kallas ”det hållbara folkhemmet”. 5 

Generellt kan sägas att miljöfrågorna måste integreras i all politik, miljöfrågorna kan inte behandlas 

som ett separat politikområde. Vi måste också ta fram de goda exemplen och sprida dem. Ge 

dem som ligger långt framme mer resurser t.ex. när det gäller hållbart byggande osv. då eftersläntrarna 

kommer så småningom. Ur samhällsekonomisk synvinkel är det irrationellt att alla försöker 

specialisera sig på samma sak. 

Energi 

Energifrågorna är centrala när vi diskuterar hur vi ska bekämpa växthuseffekten och minska koldioxidutsläppen 

men det är i princip omöjligt att definiera hur stor del av klimatproblematiken 

som är energirelaterad. Arbetsgruppen är dock överens om att en stor del av klimatproblematikens 

lösning ligger i hur vi hanterar energiförsörjningen. 6 

I omställningen till ett hållbart energianvändande är minskad nettoförbrukning och rätt energikvalitet 

nyckelord. Dessa har diskuterats för var och en av de teman som gruppen kom överens 

om nämligen: tillverkning/framställning, trafikarbetet, byggande/uppvärmning, samt mat och 

konsumtion 7 . Dessa fyra områden har utgjort grunden för att försöka överblicka klimatfrågan och 

varit ett sätt för arbetsgruppen att försöka se helheten. 

2 Se minnesanteckningarna, bilaga 1 och 2 


4 Se minnesanteckningarna, bilaga 2 

5 Ibid. 

6 Se minnesanteckningarna, bilaga 1, 2, 5 och 7 

7 Se mindmap, bilaga 8 

2

Naturligtvis har gruppens diskussioner landat i en mängd förslag och åtgärder som initialt upplevts 

som en tämligen ostrukturerad idébukett. Vid närmare analys kan vi dock konstatera att i 

princip alla åtgärder kan inrymmas under rubrikerna KUNSKAP/FOLKBILDNING, TEK- 

NIK/TEKNIKUTVECKLING, REGELVERK/EKONOMISKA STYRMEDEL, KOMMU- 

NALA VERKTYG. 8 

Tillverkning/framställning 

Samhället måste utveckla ett energisystem som svarar mot framtidens krav, ett sunt energikoncept 

som inte riskerar den energiintensiva industrins konkurrenskraft. 

Så länge vi har kärnkraft måste vi vara duktiga på att ta hand om avfallet, därför är det olyckligt 

att all forskning gällande kärnkraft har upphört. Det är en av världens stora utmaningar och kanske 

endast en tidsfråga innan en allvarlig olycka händer någonstans. Sverige måste arbeta kraftfull 

med alternativa energislag där solenergin är en nyckelfråga. 9 

Ur ett globalt perspektiv brukar nämnas att industrin har en energieffektiviseringspotential på 

närmare 50 procent. Om detta är ett faktum även för svenskt vidkommande vill vi låta vara osagt, 

då svensk industri ända sedan 1970-talets oljekris målinriktat arbetat med att utveckla sina processer. 

Att det fortfarande finns en hel del att göra är dock uppenbart, inte minst när det gäller att 

tillvarata spillvärme för externt användande, utveckla energikombinat etc. Naturligtvis måste lagstiftning 

och regelverk anpassas så att detta är ekonomisk möjligt och till och med gynnsamt. 10 

Producentansvaret kan utvecklas och bör utökas. 11 

Trafikarbetet 

En viktig fråga att fundera på är hur vi skapar konkurrensneutralitet mellan transportslagen, både 

när det gäller gods- och persontrafik. En försvårande faktor är avsaktandet av en part som har ett 

sammanhållande ansvar för transporterna på central nivå. Det förekommer att näringspolitiska 

åtgärder sammanblandas med mer transportpolitiska och regionalpolitiska åtgärder, vilket är 

olyckligt. 12 

Idag gynnas vägtransporter av gods framför järnväg och sjöfart. Med skatter och stimulans t.ex. i 

form av transportstöd för att skapa konkurrensneutralitet torde dessa frågor gå att lösa. På personsidan 

ser vi också en utveckling där flyget blivit ett billigare alternativ än tåget. Resande med 

tåg måste bli billigare, både inom landet och för längre resor. Ett intereuropeiskt järnvägsnät utan 

inslag av nationellt infrastrukturägande skulle kunna pressa prisnivån avsevärt. 13 

När vi planerar våra städer måste vi politiskt försöka minimera bilåkande och främja kommunikationer 

som bygger på kollektivt åkande. För att tillgodose regionala skillnader i behov bör geografisk 

differentiering och zonindelning för stöd till persontrafik möjliggöras. 

Att bygga i centrala lägen och förtäta städer är en viktig hållbarhetsfaktor, så också avancerad 

trafikstyrning och logistiklösningar. Tung trafik bör minimeras i stadsmiljö. 

För den enskilde förordas statliga konverteringsmedel för att stimulera till att göra fordonen mer 

miljövänliga. 

8 Se mindmap, bilaga 8 


10 Ibid. 


12 Se minnesanteckningarna, bilaga 1, 2, 5 

13 Ibid. 

3

Byggande/uppvärmning 

Idag finns få incitament för byggföretagen att utveckla hållbart byggande. Byggsektorn har ett 

producentansvar att premiera energisnålt byggande, vilket ännu inte har ställt till sin spets. På 

lokal nivå måste vi våga ställa hårdare krav när det gäller hållbart byggande, vilket sannolikt 

kommer att uppfattas positivt av byggbranschen. 

Plan- och bygglagen måste också ändras och indikatorer som främjar hållbart byggande formuleras 

för att stimulera ett mer ”hållbart planerande”. 

Bankernas roll är annorlunda idag jämfört med tidigare när många huslån var statliga. Staten hade 

ett regelverk där det fanns relativt goda möjlighet för politiken att ställa krav medan det i dagsläget 

finns få styrande verktyg/instrument för detta. 

Bankerna lånar ut pengar baserat på produktionskostnaden, istället för livscykelkostnad. Vi bör 

därför sträva efter att omformulera det finansiella systemet så att långsiktighet främjas. En återgång 

till statlig finansiering är emellertid inte önskvärt men regelverket för bankernas utlåningspolicy 

måste förändras. Krav på energieffektivitet och smarta materialval måste få gehör. 14 

Mat och konsumtion 

Konsumentkopplingen måste tydliggöras för att människor ska stimuleras till att ta ett större ansvar 

samt att det på individnivå är tydligt vad konsekvenserna blir av de beslut man tar. Det bör 

därför vara ett samhälligt mål att ge den enskilde kunskap och insikt om att det egna valet gör 

skillnad. Konsumenternas tillgång till saklig information behöver förstärkas för att konsumenterna 

ska kunna utöva sin konsumentmakt och göra kloka val. Ökad konsumentmakt är positivt. 15 

Om man ska handla ekologiskt eller närproducerat är ett dilemma för många konsumenter. Vi 

måste därför bestämma oss för vilken princip vi vill arbeta med och förorda; antingen att hela 

världen ska vara ekologiskt odlad eller att transportprincipen (att minska transporter) är överordnat. 

Om vi inte bestämmer oss för vad som är viktigast kan principerna i vissa fall bli motstridiga. 

T.ex. måste vi kunna svara på om det är bättre med en rättvisemärkt produkt från Brasilien eller 

en som är odlad i närområdet? Även här handlar det för konsumenten att göra ett aktivt val. Ingen 

av perspektiv är fel, men de medför olika konsekvenser. 16 



16 Ibid. 

4

BILAGA: 

Inkomna synpunkter på rådslagsarbetet 

Klimatområdet 

Umeå Arbetarekommun 

1. Minnesanteckningar Klimatarbetsgruppen 2007-11-26 


3. PowerPoint presentation 2007-12-09 

4. Dialogduk Esam 2007-12-09 


6. Inkomna synpunkter s-gruppen Bostaden, Hållbar utveckling 

7. Energieffektivt byggande lönar sig 

8. Mindmap på klimatförstörande verksamhet och åtgärdsförslag 

5

MINNESANTECKNINGAR, Träff 1 

ART Arbetsgruppen klimatrådslaget, Umeå Arbetarekommun 

DAG 2007-11-26 

PLATS Bibliotekscaféet, kl.18:00 

§ 1 ARBETSGRUPPENS UPPGIFTER 

Lena KE började med att gå igenom vilka arbetsuppgifter som åligger gruppen och den tidplan 

som gäller. Nästa möte är den 9 december där alla s-nämndsgrupper tillhörande samhällsbyggnadskontoret 

har blivit särskilt inbjudna samt att en öppen inbjudan skickas ut till partiorganisationen. 

Utöver träffen den 9 december kommer arbetsgruppen att träffas den 7 januari med reservation 

för att en extra träff kan komma att behövas. 

§ 2 FRÅGEOMRÅDE 1 

Därefter började gruppen diskutera frågeområde 1. 

1. Klimatfrågan är vår tids ödesfråga 

a) Hur kan vi socialdemokrater bäst uttrycka vår vision om ett ekologiskt hållbart samhälle? Är 

det något vi saknar i det sätt vi argumenterar? Hur knyter vi ihop visionerna om ett socialt och 

ett ekologiskt hållbart samhälle? Ska Sverige gå före andra länder och ställa hårdare miljökrav? 

Alla tre benen av hållbarhetsbegreppet måste finnas med, socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Det 

ekonomiska benet är ett verktyg i hur vi får en social hållbarhet. Ibland tenderar fokus att hamna 

på social och ekologisk hållbarhet enbart, vilket kan vara farligt då alla perspektiv måste finnas 

med. När det gäller social hållbarhet är demokrati och delaktighet viktiga inslag. 

Sverige bör gå före och ställa hårdare miljökrav men det är också viktigt att Sverige kan leda processen. 

Samtidigt måste vi vara medvetna om att det på lokalplanet kan finns kritik mot att man 

ibland går längre än EU. 

b) Hur ska vi bäst styra mot ett grönt folkhem? Vad är effektivast, höja skatten på sådant som 

skadar miljön eller stimulera sådant som gynnar miljön? Ska den gröna skatteväxlingen fortsätta? 

Vad menar vi när vi pratar om det gröna folkhemmet? Detta måste definieras och bli tydligare. 

Stimulansen bör sättas in där den ger störst effekt på så många människor som möjligt. Det bör 

också finnas en kombination av piska och morot när vi vill stimulera fram en förändring. 

Det handlar också om att politiker på lokal och nationell nivå måste vara ambassadörer. Det vi 

gör är symbol för andra. Hur kan vi göra saker i rätt riktning? 

c) Hur kan vi använda medlemskapet i den Europeiska unionen för att driva en radikal miljöpolitik? 

6

Politiken måste våga gå i bräschen. Men vilka möjligheter finns det idag för politiken att gå utanför 

regelverket i EU, att kunna testa alternativa vägar? Till viss del handlar det nog mycket om att 

våga ta ut svängarna. 

d) Vad behöver göras på global nivå för att minska utsläppen av växthusgaser? Ett nytt avtal likt 

Kyotoavtalet eller någon annan lösning? Kan FN spela en roll? Hur ska vi få med u-länderna i 

klimatarbetet? 

Energifrågorna är centrala när vi diskuterar hur vi ska bekämpa växthuseffekten och koldioxidutsläppen. 

Det är i princip omöjligt att särskilja hur stor del av klimatproblematiken som är kopplad 

till energifrågorna. Gruppen är dock överens om att en stor del av klimatproblematikens lösning 

ligger i hur vi hanterar energiförsörjningen. Energiförbrukningen måste minska, oljeberoendet 

brytas, förnyelsebara energikällor tas fram och energikvalitén vara den optimala för ändamålet. 

2. Öka andelen förnybar energi 

a) Hur kan vi öka andelen förnybar energi? Genom stimulanser av förnybara alternativ eller genom 

ökad beskattning av fossila bränslen och/eller kärnkraft? 

Kampanjer är ett sätt, givet att detta är kopplat till ekonomiska incitament som är enkla och tydliga, 

t.ex. att följa energiräkningen via webben. Energideklaration är något som håller på att utvecklas 

och varför inte ta tillfället i akt och utveckla detta till att alla hushåll ska vara tvungen att energideklarera? 

De allra flesta människor vill göra rätt, inte fel, därför måste vi få till en allmän diskussion i alla 

forum (arbetsplatser, offentliga möten, skolan osv.) där hållbarhetsperspektivet diskuteras. Information 

och höjd kunskapsnivå är nyckeln till att förändra människors attityder och beteenden. 

b) Hur kan produktionen av biobränslen öka? Inom vilka områden är det viktigast att prioritera 

användningen av nya biobränslen? Kan man göra mer för att stimulera utbyggnaden av vindkraft 

eller annan förnybar teknik? 

Bioenergikombinat bör utvecklas så att man vid framställning av etanol från skogsråvara tar tillvara 

spillvärmen från processen i fjärrvärmen, samt använder restprodukterna att elda med i biopannan. 

c) Hur får man hushållen att förbruka mindre el? 

Se frågan a ovan. 

d) Hur kan vi klara omställningen av elförsörjningen utan ökad fossilbränsleanvändning samtidigt 

som vi avvecklar kärnkraften? 

Så länge vi har kärnkraft måste vi vara duktiga på att ta hand om avfallet, därför är det olyckligt 

att all forskning gällande kärnkraft har upphört. Det är världens stora utmaning. Det är endast en 

tidsfråga innan något händer någonstans. Därför måste Sverige arbeta kraftfull med alternativa 

energislag. T.ex. måste vi hitta nyckeln till solenergin. 

Sen är vi dåliga på att tillvarata effektiviseringspotentialen som för närvarande är ca 50 procent 

för den elintensiva industrin i Sverige, men intresset är lågt för detta, t.ex. när det gäller spillvärme. 

Hur stimulerar vi fram en förbättring på detta område? 

7

3. Minska utsläppen från trafiken 

a) Hur minskar vi miljöpåverkan av våra transporter? Vilka styrmedel fungerar bäst? 

Bilarna i sig är inte problemet förutom i extrema fall då de kan vara ett problem ur ett ytperspektiv 

(dvs. om de bli för många). 

Med skatter och stimulans t.ex. i form av transportstöd för att skapa konkurrensneutralitet torde 

dessa frågor gå att lösa. En indikator som finns när det gäller transporter är en ”transport engery 

trend”. 

En försvårande faktor är avsaknandet av en part som har ett sammanhållande ansvar för transporterna 

på central nivå. Olika statliga myndigheter fattar beslut om olika transportslag, vilket kan 

ge motstridiga effekter på miljön. Staten måste kunna göra en övergripande nulägesanalys hur det 

ser ut. Många gånger sammanblandas näringspolitiska åtgärder med mer transportpolitiska och 

regionalpolitiska åtgärder, vilket är olyckligt. 

Statliga konverteringsmedel för att stimulera människor att göra sina bilar mer miljövänliga måste 

till. Andra saker som kan ge effekt är att via olika stimulansmedel förmå människor att göra sina 

skotrar och fritidsbåtar mer miljövänliga. 

b) Måste vi ha så mycket transporter som vi har i dag eller finns det andra lösningar? 

När vi planerar våra städer måste vi försöka minimera bilåkande och främja kommunikationer 

som bygger på kollektivt åkande. Att bygga i centrala lägen och förtätning av städer är en viktig 

hållbarhetsfaktor. 

Vi måste också bli bättre på att kommunicera slutmålet dvs. att vi ska ha ett fossilfritt samhälle. 

Då är det inte lika svårt för konsumenten att välja mellan buss, båt, tåg istället för bil och flyg. 

En annan viktig faktor är att politiker och allmänheten måste komma till insikt att även naturgas 

är ett fossilt bränsle. Det är därmed inte en hållbar lösning. I och med att vi vet att naturgas inte 

är ett långsiktigt alternativ så borde det vara lättare att hoppa direkt till biogas. Då väljer människor 

att inte investera i icke-hållbara lösningar. 

Tyvärr föreligger ett problem för att komma dit och det är den sektorsindelning som finns mellan 

olika statliga instanser, vilket vi måste komma bort ifrån. 

c) Hur bör vi hantera skillnaden i behov av olika transporter mellan landsbygd och stad? 

Detta bör kunna lösas via skatter samt att man på lokal nivå försöker uppmuntra till olika miljözoner 

där man styr trafiken så att t.ex. tung trafik inte ska behöva köra i stadsmiljö. Men denna 

typ av styrning är bara möjligt upp till en viss nivå – därefter måste det göra ”ont” dvs. man inför 

krav och regler på nationell nivå att städer av en viss nivå är tvungen att införa miljözoner. Man 

bör också införa omlastningscentraler där långtradare eller liknande kan lasta om för att ytterligare 

eliminera tung trafik i centrumkärnan. 

4. Bryt industrins oljeberoende 

a) Vad klarar företagen själva för att minska oljeanvändningen i industrin och vad behöver staten 

göra? 

8

Gruppen kommer att diskutera frågan mer vid nästa träff. 

b) Om statliga insatser är nödvändiga, hur stimulerar staten bäst en minskning av oljeanvändningen? 

Genom skattepolitiken? Statliga investeringsstöd? Samarbetsprojekt med industrin? 


5. Bygg miljövänligt 

a) Hur kan vi minska miljöpåverkan från byggande och uppvärmning av hus? 

Idag finns få incitament för byggföretagen att främja hållbart byggande. Utvecklingen på konsumentsidan 

tenderar också att gå åt fel håll då människors kunskap om byggande i allmänhet är låg 

hos dem som köper hus. 

All fokus kan inte handla om nyproduktionen även reparation och andra frågor är minst lika viktiga. 

Plan- och bygglagen måste ändras och indikatorer som främjar hållbart byggande måste formuleras 

för att stimulera mer ”hållbart planerande”. Beroende på vilken aktivitetsnivå det gäller kan 

olika indikatorer behövas. 

b) Vad ska vi tänka på för att kunna planera ett fossilfritt samhälle? 

På lokal nivå måste vi kontinuerligt fortsätta att ha rådslag och uppföljning för att ständigt stimulera 

utvecklingen framåt t.ex. via tvärsektoriella rådslag. Men det är också ett ansvar (och ett beslut) 

som man bör ta på central nivå. Vem tar ansvar för helheten idag? För närvarande saknas en 

helhetssyn. 

Ibland tenderar vi att bli alltför tekniska i våra diskussioner om olika lösningar. Det är det svårt 

för en enskild individ att ha överblick och kunna fatta rationella beslut utifrån detta. Här finns 

mer att göra. 

Miljöteknik/miljökunnande och export av detta är något som vi måste bli bättre på att marknadsföra 

internationellt. Det är en framtidsbransch men mjukvaran dvs. social hållbarhet är ännu viktigare 

och långsiktig planering. 

c) Hur mycket ska vi satsa på nya vägar jämfört med satsningar på järnväg och sjöfart? 


6. Mat och miljö 

a) Hur kan vår mat få mindre miljöpåverkan? 

LOU måste vara utformad så att det är möjligt att främja närproducerat, KRAV-odlat, rättvisemärkt 

för att på så sätt försöka minska transporterna, givet att det är säsong för detta. Då kan 

koldioxidutsläppen minimeras. Om det inte är säsong kan önskan om att främja rättviseproducerat 

kontra närproducerat vara motstridiga. 

Vilka hinder finns idag för hållbar mat? En skrift som belyser detta på ett bra sätt är ”Framtida 

9

handel”. Den belyser vad handeln kan göra själv och vart vi är på väg? En trend som kommer är 

att allt fler kunder vill ha sina varor levererade hem och hur löser vi det problemet? Hur effektiviserar 

vi dessa transporter? 

b) Hur vill vi att vår mat ska vara i framtiden? 


c) Hur kan vi göra en avvägning mellan att välja närproducerad mat samtidigt som vi stöder handel 

med fattigare länder? 

Partiet måste bestämma vilken princip som gäller; antingen att hela världen ska vara ekologiskt 

odlad eller att transportprincipen (att minska transporter) är den som dominerar. Men det är viktigt 

att bestämma vad som är viktigast annars blir principerna i vissa fall motstridiga. Vi måste 

kunna svara på om det är bättre med en rättvisemärkt produkt från Brasilien eller en som är odlad 

i närområdet? Här handlar det också om att alla människor själva göra ett aktivt val som konsument. 

Ingen av perspektiv är fel, men de medför olika konsekvenser. 

Som importör kan man vara med och påverka vilka arbetsförhållande som gäller för arbetare i 

tredje världen, därför har konsumenternas val betydelse. 

7. Handla och lev miljövänligt 

a) Hur kan vi i rollerna som arbetstagare och konsument göra mer för att bidra till en minskad 

belastning på miljön? Behövs en förbättrad konsumentupplysning och i så fall på vilket sätt? 

Konsumentkoppling måste bli tydligare för att vi ska kunna stimulera människor till att ta större 

ansvar, t.ex. att soporna ska vägas, att fler använder cykeldator, solfångarbidrag osv. På individnivå 

måste det vara tydligt vad konsekvenserna blir av de beslut man tar. Det måste vara ett samhälligt 

mål att få människor att inse att deras egen handling gör skillnad. 

Men hur förändrar vi strukturerna? Ev. bör BNP-begreppet förändras (de nuvarande strukturfondsmedel 

bygger på BNP-begreppet) men vi kanske också måste inse att det kommer att göra 

”ont” att förändra strukturerna men att det är bättre att genomgå denna process idag än att sedan 

vara tvungen. 

Konsumenternas tillgång till saklig information behöver förstärkas för att konsumenterna ska 

kunna göra kloka val. Då kan man göra aktiva val och utöva sin konsumentmakt. Ökad konsumentmakt 

är positivt. 

b) Måste vi förändra det sätt vi lever för att minska klimathotet? 

Det handlar om ett paradigmskifte där politiken ska hjälpa till att få tillstånd ett förändrat beteende 

hos medborgarna. 

c) Hur kan vi se till att omställningen till ett hållbart samhälle kombineras med en aktiv fördelningspolitik? 

Miljöfrågorna måste integreras i all politik, det funkar inte att miljöfrågorna behandlas som ett 

separat politikområde. Menar vi allvar måste vi också bli bättre på lokal och regional nivå. Det 

handlar t.ex. om att ta fram de goda exemplen och lyfta fram dem. Ge dem som ligger långt 

10

framme mer resurser t.ex. när det gäller hållbart byggande eller vad det tänkas månde. 

Det viktiga är dock att det inte blir en solitär och därför måste politiken bli bättre på att sprida 

goda exempel. Eftersläntrarna kommer så småningom. Vad man har som spjutspetsområde när 

det gäller hållbarhet kan skilja sig mellan städer och kommuner. Ur samhällsekonomisk synvinkel 

är det orationellt att alla försöker specialisera sig på samma sak. 

11



DAG 2007-12-09 

PLATS Umestan, kl.17:00 

§ 1 ARBETSGRUPPENS UPPGIFTER 

Lena KE förklarade för dem som tillkommit vilka arbetsuppgifter som åligger klimatgruppen och 

att man med detta arbete kommer att göra ett medskick till partiets centrala rådslagsarbete. 

§ 2 FRÅGEOMRÅDE 1 

Lena KE började med att gå igenom föregående mötes(minnes)anteckningar. Lena vill gärna att 

gruppen på dagens möte diskuterar utifrån fyra olika tematiska frågeställningar; tillverkning/framställning, 

byggande/uppvärmning, trafikarbete, samt mat och konsumtion. 

Lena poängterar vikten av att vi ser helheten och att eventuella förslag på lösningar är hållbar 

över tid så att vi inte fastnar i enskilda åtgärder. 

Mikael presenterar dialogduken som Esam brukar använda sig av och som diskussionen ska utgå 

ifrån. En person i gruppen tar ansvar för ”sin fråga” och för anteckningar och har ansvar för tiden. 

Dialogduken är en metod för att öka dialogen och delaktigheten, samt att göra dialogen 

mindre spretig. Mikael betonar att åtgärderna som föreslås kan se olika ut beroende på om det är 

på långt eller kort sikt. 

Allmänna synpunkter: 

Målbild 

• Vi måste formulera en vision/målbild för arbetet med klimatförändringar. Målbilden måste 

bli tydligare. 

• Målet måste vara att man inom respektive område har en miljöbelastning som är långsiktigt 

hållbar och som klimat klarar i det långa loppet. Men vad menar ni när säger att en 

miljöbelastning ska vara långsiktigt hållbar, det måste definieras. 

• Målbilden ”det gröna folkhemmet” kan appellera till framtiden om det ses som en möjlighet. 

Men en belastning med begreppet ”det gröna folkhemmet” är att det är förknippat 

med partipolitik vilket kan göra det svårare att få alla människor att ställa sig bakom målbilden. 

Frågan om hållbar utveckling är för viktig för att partipolitisera och det finns en 

risk att ”det gröna folkhemmet” enbart uppfattas som ett socialdemokratiskt projekt. 

• Alla aktörer/parter måste kunna veta att ”det gröna folkhemmet” handlar om en politik 

som håller i längden oavsett om det handlar om den enskilda individen eller om det är företag 

eller industrin. Om det rör energisektorn så handlar det oftast om väldigt omfattan- 

12

de och långsiktiga investeringar, ibland på 20 års sikt eller mer, och då måste man veta att 

de politiska besluten gäller över tid. 

• En annan negativ aspekt med ”det gröna folkhemmet” är att det enbart har en dimension 

– dvs. att fokus endast är på miljödimensionen. Begreppet ”det gröna folkhemmet” är 

också relativt svårkommunicerat för de grupper som inte redan är frälsta. För alla andra 

blir ”det gröna folkhemmet” ett nytt trygghetsord bland alla andra. Därför är ”det gröna 

folkhemmet” ett steg tillbaka, möjligtvis bör det kallas ”det hållbara folkhemmet”. Men 

begreppet ”det gröna folkhemmet” säger relativt lite och man bör fundera på vilka som är 

målgruppen. 

• Målet måste vara en social hållbarhet som innebär att alla människor får sina grundläggande 

behov tillfredsställda men också en ekologisk hållbarhet där ekonomisk hållbarhet 

är ett medel för att nå de andra benen av hållbarhetsbegreppet. 

• Dagens system är uppbyggt på att miljön inte spelar roll, vilket måste förändras. Det finns 

ingen brist på energi totalt sett men energin har varit billig och vi måste börja prissätta 

den annorlunda. Politiken måste visa att det är allvar, att det kostar pengar och att vi måste 

agera nu. T.ex. hur minskar vi koldioxidutsläppet på sikt och inte bara de nästkommande 

30 åren utan längre? Och hur ska socialdemokraterna bli trovärdiga i sin politik? 

Vi måste också anpassa vår livsstil så att vi reser miljövänligt med en teknik som är ”ren”. 

Det är omöjligt att fortsätta med samma överkonsumtion som finns idag. 

• Sverige och övriga världen är i behov av ständig ekonomisk tillväxt för att vi ska ha en 

gynnsam utveckling och människor ha jobb. Utan tillväxt stannar den ekonomiska politiken. 

Men det är viktigt att man ändå skiljer på materiell tillväxt och icke-materiell tillväxt 

då det gör det lättare att avgöra vilka styrmedel som kan och bör användas. Man måste 

också bli bättre på att göra åtskillnad mellan ändliga respektive icke-ändliga resurser. 

• Om Sverige ligger i framkant i klimat- och energifrågan så kan det komma att bli en omfattande 

välfärds- och industriell tillväxtmöjlighet för Sverige, samtidigt som det kan bli 

en exportmöjlighet som är till gagn för resten av världen. Sveriges ska ha till uppgift att 

utveckla och testar diverse miljöteknikiska lösningar som sedan kan användas över hela 

jorden. 

• Sammanfattande ord för målbildsdiskussionen: 

o ”Det gröna/hållbara folkhemmet” 

o Ansvar, respekt, helhet, balans, långsiktighet, global rättvisa 

o Regelverk, ekonomiska styrmedel, utveckla sociala indikatorer, teknikutveckling, 

utbildning/kompetens 

Åtgärder 

• Internationella överenskommelser i form av globala regler måste till och följas bättre. 

(Sverige är en del av helheten men Sverige roll är att gå före och visa att det är möjligt att 

hitta lösningar på problem och utmaningar). 

13

• Vi måste använda oss av ekonomiska styrmedel som gör det lönsamt för människor och 

företag att vara miljövänlig, t.ex. att stimulera människor att ta tåget istället för flyget. Ett 

viktigt politiskt åtagande är därför att skapa konkurrensneutralitet mellan transportslagen. 

Idag gynnas vägtransporter till förmån för tågtrafik. En första åtgärd är att på europeisk 

nivå få till stånd ett gemensamt regelverk så att det råder konkurrensneutralitet mellan 

länder och transportslag. 

• Det sker en urbanisering över hela världen och frågan är om detta är önskvärt och om vi 

politiskt ska försöka göra något åt det. Om vi bejakar urbanisering krävs det väl fungerande 

och globala transportsystem. Däremot är tillbakaföringen till vissa regioner lite si 

och så men hur flödena av varor och tjänster sker är en viktig framtidsfråga ur klimathänseende. 

Det finns glädjande nog en tendens till att företag idag vill ha stora upplag på vissa 

strategiska ställen med fungerande samlastningscentraler för att optimera transportflödena. 

I framtiden måste den största transportvolym ske på järnväg och politiken måste 

börja styra utvecklingen mot detta redan nu. Det är för billigt idag att åka och transportera 

saker via vägnätet. Ekonomiska styrmedel kan vara ett sätt för att förändra transportflödet. 

• Tillgången till vatten och mat påverkas av klimatförändringarna, vilket innebär att klimatfrågan 

är en fredsfråga. Vår välfärd är också hotad av miljöförstöringarna, en anledning 

till varför vi har börjat agera. Men vi måste inse att befolkningstillväxten globalt har att 

göra med hur vi får till stånd ett hållbart samhälle, men hur ska vi agera? Till att börja 

med måste mat få ett värde. Det finns ett överskott på spannmål globalt idag men ändå 

svälter människor. 

• Om tredje världen, bättre än idag, kunde exportera sin jordbruksproduktion så skulle det 

ge välstånd och mat till deras befolkning. Handel med utvecklingsländer måste ske på likvärdiga 

villkor så att det inte blir en rovdrift på deras bekostnad. En annan orsak till varför 

människor svälter har att göra med det politiska styret. Många länder i tredje världen 

är politiskt instabila där korruption och andra missförhållanden råder. Ett annat problem 

är att stora företag har ett reellt inflytande på vissa länders ekonomi och politik, vilket 

minskar länders handlingsutrymme. En annan målsättning måste vara att ändra människors 

attityder till kött så att köttkonsumtionen totalt sett minskar, en stor klimat- och 

miljöfråga. 

• Vart ska åtgärderna syfta till? På kort sikt måste åtgärder finnas för alla målbilder. Ta t.ex. 

Göran Persons målbild om att vi ska ha ett fossilfritt samhälle år 2030 – hur når vi dit? I 

politiken måste vi ha samma målbild för att kunna hitta rätt åtgärder, en målbild som gör 

att vi vidtar åtgärder redan nu. Vissa målbilder måste kombineras med delmål för att göra 

målbilden mer lättkommunicerbar. Allt behöver inte alltid kommuniceras på en gång. 

• Varför sysslar vi med klimat- och energifrågan i Sverige? Är det för att vi ska göra ett bidrag 

till ett globalt hållbart samhälle eller är det för att vi kan och ska ta fram metoder för 

andra? Sverige gör större nytta om vi försöker testa våra idéer och sedan sälja dessa vidare 

till andra länder. Men vad är attityden till detta i Sverige? Ta bara Umeå som exempel. Det 

vi gör i Umeå och Sverige påverkar endast klimatet marginellt. Det viktiga är att vi gör 

skillnad utanför Sverige och där kan Sverige bidra med teknikkunnande och att vi har erfarenhet 

och faktiskt testat systemen i verkligheten. Sverige ska hitta lösningar på problem 

som är väl definierade. Tidigare har överföring av enkel teknik och hur olika saker ska användas 

varit ett problem i utvecklingsländer. Man har inte haft kunskap om hur den importerade 

tekniken ska användas. Här finns mycket att göra. 

14

• Det finns starka lobbyorganisationer t.ex. inom oljeindustrin som tidigare har gjort det 

olönsamt att utveckla ny teknik. Men kunskap är ett politiskt ansvar och socialdemokraterna 

i Sverige har ett ansvar att få andra socialistiska partier i andra länder att också tänka 

hållbart. 

• Share ware. Det handlar om att vi måste få till stånd en ny värdegrund. Vad är det för system 

som människor föds in i och hur ser våra strukturer ut? Ett system som är cementerat 

kommer att göra det svårt för människor att göra aktiva val. För människor måste börja 

ta ett större eget ansvar för sina konsumtionsval, transportval osv. Vi måste också tänka 

mindre pengar och mer hur vi kan dela med oss? 

• I Sverige är vi duktig på ”konsensusprocessen”, att arbeta fram ett handlingsprogram, besluta 

och sedan genomföra. Demokrati och delaktighet är något Sverige kan förmedla till 

andra länder. Samhällsplanering är också något som Sverige relativt sett är kunniga om. 

Men en brist idag är att det behövs mer aktionsforskning, dvs. att man är ute i verkligheten 

och forskar på berörda ställen. Tyvärr premieras fortfarande spetsforskning istället för 

tillämplighetsforskning. 

• Som socialdemokrater i Umeå måste vi diskutera hur mycket vi själva är beredda att göra. 

Vad innebär det att ha en konsumtionsfridag och vad kan vi lära oss av det? Är det lätt eller 

svårt, genomförbart eller inte? Politiken måste premiera rätt tänkande och handlade. 

En grundfaktor är att politiken får rätt information till sig, vilket inte alltid sker i och med 

att vi ännu inte är inne i det nya sättet att tänka. Kan Umeå bli hållbart, kan Västerbotten 

bli hållbart? För om Umeå och Västerbotten bli hållbart kan Sverige också bli det och om 

Sverige kan bli hållbart så kan också världen bli hållbar. Men vi måste våga prova för att 

veta. 

• Politiken måste peka ut en färdväg, men också vara öppen för nya inspel som vi inte vet 

om/känner till idag. Hur skapar vi ett sådant system? Infrastruktur/byggande är en faktor 

och hur fungerar det i det lilla – t.ex. att göra en stadsdel hållbar för att se hur det kan 

fungera i det stora. Ta exemplen med Green Zone, kretsloppshus, passivahus-tekniken 

osv. Det handlar om att förändra inifrån och att lära sig själv. Hur blir vi bättre på att till 

sig av de goda exemplen vi redan har. Politiken lokalt måste ha ett helhetstänk, vilket saknas 

idag. Kunskapsexport är viktigt men på hemmaplan måste man alltid föregå med gott 

exempel. En kombination av piska och morot ska användas. 

• Det finansiella systemet bör omformas i riktning mot att premiera långsiktighet. Ett exempel 

är bankerna, vilka måste börja låna ut pengar utifrån projektets livscykelkostnad. 

• Faktor 10, vi måste minska samhällets material- och energianvändning med 10 gånger. 

OBS! Glöm inte bort materialanvändning! (Mycket fokus på energi). 

• Sammanfattande ord för åtgärdsdiskussionen: 

o Det politiska ansvaret. 

o Sverige bör gå först – vi har råd (och måste ha råd) att vara det goda exemplet 

15

Indikatorer 

• Bruttonationalprodukten säger inte hela sanningen om hur ett land mår, det måste finnas 

andra indikatorer som mäter välfärd och ett lands välstånd. 

• Klimatet är en indikator på att någonting är fel i helheten. 

• Faktor 10, vi måste minska samhällets material- och energianvändning med 10 gånger. En 

rejäl energieffektivisering måste ske och faktorn kommer att se olika ut beroende på vilket 

land man befinner sig. Redan idag har den elintensiva industrin en effektiviseringspotential 

på 50 procent. Politiken bör därför subventionera och stötta de som ligger långt fram 

så att man fokusera på dem som gör något bra. 

• Det är idag dyrt att äga en bil, inte att köra en bil. Sverige som land har en gammal bilpark 

som måste förnyas. Men en ny bilpark kräver material och resurser och därför måste vi 

ibland ställa frågan om vad som är viktigast? Att minska koldioxidutsläppen eller att hålla 

resursanvändningen nere. Slutmålet är viktigt och det gäller att bestämma vilken av frågorna 

som har högst prioritet. 

• Vi måste bli bättre på att använda oss av sociala indikatorer – hur många grannar känner 

du i ditt hyreshus/villaområde? En viktig social indikator som säger något om samhället 

som vi lever i. 

• Viktigt att utveckla de ”mjuka” indikatorerna som handlar om livskvalitet, på så vis går 

det sedan att mäta om vi, trots minskad material- och energianvändning, fått det bättre. 

• Klimatneutralitetsbegreppet måste diskuteras närmare – t.ex. att enskilda individer och 

företag börjar köpa utsläppsrätter samtidigt som man inte minskar den totala klimatbelastningen. 

• En annan viktig indikator är energi- och koldioxidintensiteter (från vaggan till graven) för 

varor och tjänster. 

• Är koldioxidbegreppet alltid ekvivalent? Koldioxidfundamentalismen dras ibland till sin 

spets t.ex. att alla ska åka tåg, men vad kommer detta innebär för vissa regioner exempelvis 

de som bor i Kiruna? 

• Finns det indikatorer på kunskap? Går det att mäta att vi fattar ”mera” rätt beslut. Människor 

glömmer fort men hur får vi långvariga informationseffekter? Det är delvis en ledarfråga 

och en etikfråga. Varför gör vi på ett visst sätt? 

• Miljöledningssystem – gäller för närvarande endast på individnivå och det handlar om att 

människor vet hur man ska göra i vissa situationer. Vi måste skapa bättre system där vi 

följer upp saker. Utbildning och kvalitetssäkring är en tillgång för företag och organisationer, 

vilket måste premieras av kommunerna t.ex. vid miljötillsyn. Men hur mäter vi 

kompetensutveckling? Här måste olika indikatorer komma till. Premiera kommuner/landsting 

som testar gränserna (PBL, LOU, etc.) 

16

• Folkbildning och konsumentmakt. Det behövs en fristående konsumentorganisation 

(som t.ex. skulle kunna heta Sveriges konsumenter) som bygger på gräsrötterna och en 

folkrörelse. Den fristående konsumentorganisationen skulle ha som uppdrag att ta fram 

kriterier för vilka varor som bör bojkottas och vad konsumenterna bör köpa istället, varor 

som är bra ur en rättviseaspekt, KRAV-odlat osv. Men vem granskar granskarna? 

• Livscykelanalysen är en annan central fråga. Hur långt ska myndigheterna kunna säkerställa 

att en produkt är bra framställd? Här måste politiken slå fast att även mainstreaming 

måste vara ett bra miljöval, dvs. all mjölk (eller vilken produkt som det nu berör) som ska 

säljs måste vara ett bra miljöval. Märkning i sig är inte ett självändamål. För mer information 

om miljömärkning se www.miljomarkarna.se. 

• Miljönytta är en bra indikator och mer fokus bör läggas på detta för mycket energi går 

idag åt till diverse sidospår. Ta bara transportprincipen kontra den ekologiska principen 

där är det viktigaste att människorna själv bestämmer vilken princip som är viktigast för 

dem. 

Hinder 

• Det finns gamla stofiler i politiken som kan verka hämmande. De personer som har varit 

längst i politiken är oftast mest konservativ. Det är ett hinder om förtroendevalda inte ser 

”hindret i sig” utan säger nej redan från början. Det upplevda hindret kan i själva verket 

vara ett trappsteg, som man kanske via teknik- (utveckling) kan komma att lösa. 

• Attityder och värderingar är viktiga faktorer till att få till stånd en hållbar utveckling. 

• Patenträttslagstiftningen och dess tidsrymd kan vara ett hinder, men för att företagen ska 

driva teknikutvecklingen framåt behövs vissa incitament för att de ska ta på sig att göra 

det. Därför är det viktigt att komma ihåg att målet alltid måste vara att samhället ska hitta 

botemedel på olika sjukdomar. Därför kanske man ska försöka utforma samhällsekonomiska 

patenträtter som t.ex. FN eller andra internationella organisationer kan köpa loss då 

detta skulle vara en vinst för mänskligheten, t.ex. gällande HIV/AIDS och den ojämlika 

fördelningen av bromsmediciner som finns idag. 

• Tredje världen måste ha en fungerande ekonomi som gör att de klarar sig på egen hand 

och på deras villkor så att det inte är beroende av I-världen och dess bistånd. 

• Vi måste bli bättre på att lära av det som varit. Föräldrar skjutsar allt oftare sina barn till 

skolan. Varför? Till viss del handlar om attityder och att samhället inte säger ifrån men 

ibland rör det sig om samhällsplanering och att skolpolitiken är en del av helheten. Områdesprincipen 

för val av skola gäller inte alltid osv. 

• Sammanfattande ord för hinderdiskussionen: 

o Brist på kunskap och/eller att tillgänglig kunskap inte nyttjas på bästa sätt 

o Konservativt tänkande 

o Korruption och girighet – vilken etik som är rådande 

17

Övriga synpunkter: 

o Det måste finnas en grundnivå som alla människor ska ha rätt till/internationella 

överenskommelser. 

o ”Dåliga” gamla beslut kan vara ett hinder. 

• Gruppen beslutar att vid nästkommande tillfälle diskutera frågan om hur man kan reformera 

och höja ambitionen gällande återvinningsverksamheten? 

18

Rådslag klimat 

• VISIONEN: Måste kommunicera slutmålet 

”Det gröna folkhemmet” 

– Klimatstörande verksamheter, oljeberoende, förnybar, hållbar 

konsumtion 

• Social, ekologisk och ekonomisk 

hållbarhet 

– Är ekonomin verktyget? 

• klimatproblematiken i huvudsak relaterad 

till energiförsörjningen? 

– Minskad nettoförbrukning 

– Rätt kvalitet 

19

Diskussioner i grupp 

• Tillverkning/framställning 

• Byggande/uppvärmning 

• Trafikarbete 

• Mat och konsumtion 

•HELHETEN! 

20



DAG 2008-01-07 

PLATS Umestan, kl.19:00 

§ 1 FÖREGÅENDE MÖTES(MINNES)ANTECKNINGAR 

Lena KE började med att gå igenom målsättningen med kvällens möte och därefter gick gruppen 

igenom föregående mötes(minnes)anteckningar. 

• Åsa kompletterade skrivningarna när det gäller bankernas roll idag och vilken roll de bör 

ha i framtiden. Bankernas roll är annorlunda idag jämfört med tidigare när staten lånade 

ut pengar. Staten hade ett regelverk där det fanns relativt goda möjlighet för politiken att 

ställa krav medan det i dagsläget finns få styrande verktyg/instrument för detta. T.ex. om 

vi politiskt anser det önskvärt att energiförbrukningen ska minska så måste det finns väl 

fungerande styrverktyg att tillgå. För närvarande premieras inte energibesparingsåtgärder. 

Det är snarare att de åtgärder som vidtas för att minska energiförbrukningen går till att 

utöka boytan istället, vilket medför att det totalt sett blir ett nollsummespel samt att den 

totala energiförbrukningen inte går ner. För barnfamiljer är det nästan billigare att bo i villa 

istället för i lägenhet. Preferenserna har även ändrats, vilket gör att det stora flertalet 

idag är beredda att avsätta en relativt stor andel av sin disponibla inkomst till boendekostnader. 

• Bankerna lånar även ut pengar baserat på produktionskostnaden, vilket blir missriktande. 

Från politikens sida bör man därför sträva efter att omformulera det finansiella systemet 

så att man på ett bättre sätt kan främja långsiktighet och där är självklart bankerna en viktig 

aktör. Man bör inte återgå till statlig finansiering men regelverket för bankernas utlåningspolicy 

måste kommunerna kunna påverka på ett bättre sätt än idag när det gäller 

energieffektiva hus och byggande. T.ex. gällande teknik, färdigställande, utförande, samt 

de krav i övrigt som ställs. Förändringen av plan- och bygglagen har också gjort att de 

tekniska egenskapskraven har försvunnit och därmed ytterligare ett sätt att främja energibesparingseffekter. 

• Byggsektorn har ett producentansvar att premiera energisnålt byggande, vilket ännu inte 

har ställt till sin spets. På lokal nivå måste vi våga ställa de hårdare kraven när det gäller 

hållbart byggande, vilket sannolikt kommer att uppfattas positivt av byggbranschen som 

befinner sig på politiska signaler. 

§ 2 AVFALL & ÅTERVINNING 

Gruppen beslutade vid föregående mötestillfälle att diskutera frågan om hur man kan reformera 

och höja ambitionen gällande återvinningsverksamheten. 

• Trenden är att handeln av avfallsprodukter ökar då sopor börjar ses som en resurs snarare 

än ett problem. Avfall och återvinning har att göra med materialförbrukningen och kommunerna 

bör ha ett ansvar för insamlingen i allmänhet, förpackningsindustrin borträknat, 

men dagens gränsdragning när det gäller återvinning är komplex och det är svåröverblickbart 

vad som är kommunernas ansvar och inte för såväl marknaden som medbor- 

22

garna. Återvinning är i grunden en samverkans och logistikfråga som kommunerna framledes 

kommer att få ett utökat ansvar för. När det gäller elektronikåtervinningen har man 

lyckats lite bättre än den övriga återvinningen, vilken kan ha att göra med att det är ganska 

hanterliga fraktioner. 

• Det finns marknadskrafter som är intresserad av den ökade avfallshandeln då det innebär 

en ny marknadsprodukt. Avfall bör även ses som en råvara och det finns generellt sett en 

ganska positiv inställning bland medborgarna att återvinna. Från politikens sida måste 

man tydligt visa på att alla produkter som framställs måste kunna återvinnas och regelverket 

bör därför omformuleras så att det främjar produkter som är resurssnåla i sin framställning. 

Redan idag finns det ett antal metallslag som det är break-even på. När det gäller 

returpapper finns en brist på detta längs norrlandskusten. 

• Direktreklam är något som hushållen skulle vara tvungen att efterfråga för att få, inte vara 

något som hushållen tvingas på som idag, samt vara digital. När det gäller reklam i övrigt 

är den många gånger vilseledande och från samhällets sida måste man arbeta för att hitta 

en balans mellan marknaden och politiken för att skapa hållbara konsumtionsmönster. 

Marknadsföring av kvalitet måste främjas istället för det ”billiga skräp” som finns till försäljning. 

• Hur maten har transporteras (och hur mycket energi som har gått åt för att producera en 

vara), dvs. produktens totala miljöbelastning ska stå på produktens innehållsförteckning 

för att underlätta konsumenternas val. 

• Järnvägsnätet måste omstruktureras till att bli transeuropeiskt (samma järnvägssystem i 

hela Europa) för att bättre kunna främja hållbar utveckling. Det nuvarande systemet är 

inte överlappande och verkar hämmande. I överlag behövs mer satsningar på järnvägsnätet. 

Problemet med järnvägstrafiken är att den kräver en viss volym för att vara attraktiv 

vilket gör att bil- och busstrafiken många gånger framstår som ett mer attraktivt val för 

resenären. 

• Urbanisering. Människor väljer ofta att bosätta sig där man kan försörja sig. Det har historiskt 

sett varit den främsta faktorn till varför människor väljer att bosätta sig på ett ställa 

men idag ställer människor allt högre krav på livet och var man vill bo. Detta då möjligheten 

till kultur, diverse fritidssysselsättningar och utbudet i stort blir allt viktigare, arbete 

är såldes inte den enda dominerande faktorn. Om vi anser det önskvärt att begränsa 

urbaniseringstrenden måste det offentliga skapa förutsättningar för människor att bo även 

i gles- och på landsbygd. 

• Större städer när de kommer upp i en viss storlek är inte hållbara sett ur ett livsmedelsförsörjningsperspektiv 

då de kräver stora transportvolymer. Det ställer krav på återföring då 

de inte är självförsörjande. Men vad är en hållbar region och en hållbar stad? Många rapporter 

och forskning visar på att en hållbar stad har en volym på ca 150 000 personer. 

Stora städer har ett stort behov av råvaruinflöde samtidigt som man genererar mycket avfall, 

vilket skapar stora transportbehov. Teknikutveckling och hur man bryter ner saker 

med hjälp av bakterier kommer sannolikt att göra att belastningen minskar men det finns 

även andra problem. Stora städers har ofta diverse trängselproblematik samt att de sociala 

effekterna kan vara negativa i form av ökad otrygghet osv. Men allt för små städer har 

också problem då det behövs en kritisk massa för att människor i större utsträckning aktivt 

ska välja att flytta till en ort eller stad. En stads attraktivitet bygger på att den har en 

23

viss dynamik och utbud. I överlag flyttar en tredjedel från en stad, en tredjedel består och 

en tredjedel flyttar in. Den mellanstora staden är därför något som bör premieras. 

• Förbränningsanläggningar är konvertibla och de skapar bioenergi men det är ändå bara ett 

sätt att åtgärda symptomen (att återvinna avfall) men hur löser vi materialförbrukningsproblemet 

och den ”slit och släng” mentalitet som finns? Att bränna sopor är ingen optimal 

lösning. Allt är en process och en utvecklingsfas som alla länder hittills har genomgått 

men hur stimulerar vi utvecklingsländerna till att hoppa över vissa utvecklingssteg 

(nedsmutsningsfasen som alla industriländer hittills har genomgått innan man har börjat 

efterfråga renare miljö)? Slutmålet måste kommuniceras och att våra lösningar inte alltid 

är hållbara på sikt men att de många gånger är ett bättre val än den teknik som används i 

utvecklingsländerna idag. Ett annat dilemma är i-ländernas konsumtionsmönster och tendensen 

till att utvecklingsländerna när de kommer in i nästa steg i utvecklingsfasen ökar 

sin konsumtion. Utvecklingsländerna har ännu inte kommit upp i i-ländernas sätt att konsumera 

men hur skapar vi mer hållbara konsumtionsmönster globalt sett? Ett långsiktigt 

problem som måste lösas för att en hållbar utveckling ska kunna bli möjlig. 

• För att kunna förändra människors beteenden finns två olika tillvägagångssätt. I ett första 

skede är kronor och ören det mest effektiva sättet att förändra människors sätt att agera, 

men i ett längre perspektiv är utbildning och kunskap det enda sättet att få människor att 

ta ansvar för sina konsumtionsval och få dem hållbara. Samhället kan också använda sig 

av det producentansvar som finns och ställa krav på hur saker och ting ska tillverkas men 

också att producenterna ska ta sitt återvinningsansvar. Det senare är idag begränsat. Vitvaror 

är bara ett exempel där producenterna inte tar sitt ansvar. Ett annat område är 

byggsektorn där producentansvaret inte bör vara frivilligt som idag. 

• Bör det finnas retursystem på syltburkar och liknande, samt att burkar ska vara standardiserade? 

Idag är det billigt att göra glasförpackningar och burkar som endast används en 

gång. Är det verkligen önskvärt? Att vi när det gäller aluminiumburkar är så pass duktiga 

att återvinna beror på att det är relativt dyrt att framställa. Bör kanske istället öka volymerna 

på refillerna så att det blir lönsamt för konsumenterna att välja bort miljömässigt 

dåliga produktförpackningar. 

• Ska den gröna skatteväxlingen fortsätta? Ja, och den bör inte enbart omfatta drivmedel 

utan andra saker också. Skatteväxling är en effektiv åtgärd. 

• Hur premierar staten kommuner och lansting som vill testa gränser och att få kommunerna 

att faktiskt gå fram till ”hindret” och använda sig av den politiska arenan? Plan- och 

bygglagen och lagen om offentlig upphandling kan vara ett hinder för hållbar utveckling 

då man t.ex. inte kan främja närproducerade varor. En fråga att fundera på är hur det offentliga 

kan ställa rätt typ av krav? Det intressanta är inte alltid närproducerat utan miljöbelastning. 

Genom att testa gränserna kan man också skapa opinion via media. Enligt 

miljöbalken är konsumenterna skyldiga att välja det mest hållbara vilket få känner till och 

det hörs i princip ingenting om det varken medialt eller på annat sätt. 

• Risken för kommuner eller andra aktörer som är först är att man kan råka göra fel. Det 

ger ändå kunskap och lärande och därför kan en kommun vara en ”lärande kommun” då 

det är bättre att en kommun gör fel än att Sverige i sin helhet gör fel. 

24

• De statliga och kommunala verktygen bör utvecklas. De verktyg som finns att förfoga 

över idag är antingen lagstiftningsvägen eller via ekonomiska styrmedel. Det bör vara 

möjligt även för kommuner att använda sig av ekonomiska styrmedel för att främja en 

hållbar utveckling. 

25

Energieffektivt byggande lönar sig! 

Ett seminarium anordnat av miljöförbundet Jordens vänner. 

En tredjedel av Sveriges energiförbrukning används till uppvärmning eller kyla av bostäder och 

lokaler. Detta skulle lätt kunna halveras om vi använder oss av energieffektivt byggande. 

Tekninken finns. Vad är det vi väntar på? 

Miljöförbundet Jordens vänner har fått i uppdrag av Boverket att arrangera en seminarieserie om 

hållbart byggande för planerare, arkitekter, konsulter, byggfirmor, förvaltningsbolag, politiker och 

andra beslutsfattare. 

Dagen började med ett studiebesök i miljöhuset på Tomtebo. 

Christer Kvick pressenterade huset som består av 32 bostadsrätter. Två husbyggnader är sammanbyggda 

med en stor inglasad innergård. Dessa värms med pellets. Man beräknar att uppvärmningskostnaden 

är c:a 133.000kronor per år. Den beräknade uppvärmningskostnaden per 

kvadratmeter är c:a 27 kronor per år. Man använder 43 centimeter tjocka väggar som innehåller 

25 centimeter isolering. Man använder även värmeväxlare. En fråga som ställdes var varför man 

inte använder solpaneler. Arkitekt är Anders Nykvist. 

Tanken med huset är att det ska vara mer än bara en förvaring på natten, ambitionen har varit att 

bygga ett hus som ska vara en social samlingsplats för de boende, där vinterträdgården utgör navet. 

Huset är byggt i syfte att vara kretsloppsanpassat, energisnålt och socialt hållbart. En social tanke 

är att man året runt ska kunna vistas i gemensamma inomhus utrymmen där det ska råda ett 

konstgjort Medelhavsklimat. Temperaturen ska aldrig vara lägre än 12 grader Celsius. Det växer 

oliver, passionsfrukt, citroner, lime, fikon, vindruvor med mera inne i huset. Man har även Umeås 

äldsta träd ett olivträd från Italien som är 500 år gammalt. 

Toaletterna är urinseparerande, avföringen omvandlas till torrmull. Avloppsvattnet renas i fyra 

steg. Det varma avloppsvattnet används som golvvärme. 

Virket i huset kommer från Martinssons trä, det är målat med en färg av järnvitron som enligt 

husbyggaren endast ska behöva målas en gång. Alla bärande delar utom grunden är av trä. 

Man har nästa dagligen studiebesök från i stort sett hela världen. Många besökare kommer från 

Japan och Kina. Man har även planer på att bygga ett nytt liknande hus högst upp på varvsberget 

i Örnsköldsvik. 

27

Efter studiebesöket fortsatte dagen med seminarium på Folkets 

hus. 

Åsa Ögren började med att berätta om Umeås utveckling. 

Eva Hallström pressenterade miljöorganisationen Jordens Vänner, www.mjv.se. Hon berättade 

om Ekocentrum i Göteborg som är Sveriges största permanenta miljöutställning. 

Björn Forsberg, miljöforskare vid Umeå universitet och Naturvårdsverket pratade om innebörden 

av hållbar utveckling. Han berättade vidare om utmaningar för den framtida samhällsplaneringen. 

Några viktiga milstolpar som nämndes var. 

Brattland –87 

Riokonferansen –91 där de flesta av världens ledare undertecknade miljöavtalet, Agenda 21. 

Enligt Björn var kommunerna på 90-talet lokala initiativtagare till egna miljöprogram. Man hade 

ofta en radikal förändringsagenda. 

Göran Person gjorde staten mer tongivande. Han hade en vision om det gröna folkhemmet. Han 

verkade för att modernisera miljöpolitiken i Sverige. Det fanns ett nytt ekologiskt tänkande samtidigt 

som man såg möjlighet med en framtida tillväxt i miljösektorn. Det är nu allt mer vanligt att 

det är staten som sätter miljömålen mot tidigare kommunerna som upprättade egna miljömål. 

Det finns fortfarande konflikter mellan ekologiska mål och ekonomiska mål. 

Vi hanterar nu enligt Björn mer symtom än grundläggande miljöfrågor, exempelvis miljöbilspremien. 

Vi är nu på väg in i en era av energibrist när oljan är på väg att börja sina. Oljan är nu rekorddyr 

och prisökningen väntas fortsätta att stiga. 

Framtida utmaningar är ändrade beteenden när det gäller livsstilsmönster, ekonomisk synsätt och 

samhällsplanering. 

Frågor vi bör ställa när vi samhällsplanerar är, 

Hur förlägger vi framtida bebyggelse? 

Hur planerar vi framtida trafiksystem? 

Hur planerar vi handel och annan samhällsservice? 

Vi har nu i Umeå en årlig accelererande trafikökning på c:a 3-4%. 

Tomtebo är enligt Björn ett exempel på dålig samhällsplanering när det saknas affärer i närområdet. 

Slutsatser. 

En framtida hållbar utveckling behöver en helhetssyn i stället för punktinsatser. Vi har inte råd att 

göra kostsamma misstag när vi planerar. 

28

En del kommuner kan vara förebilder och inspirationskällor för andra. Lunds kommun är ett bra 

exempel på att det går att minska biltrafiken genom ett helhetstänkande. Prioriteringar av ett förbättrat 

cykelnät och på en förbättrad kollektivtrafik är goda exempel från Lund. Vi har tyvärr de 

senaste tio åren tappat en hel del av engagemanget i miljöfrågorna. 

Energieffektivt byggande – Vad händer i Europa, 

Eje Sandberg , Aton teknikkonsult. 

Eje är med i arbetet med att energideklarera våra fastigheter. (www.aton.se) 

Intresset för energieffektiva byggnader har ökat kraftigt. 

Nuvarande svenska klimatmål är en halvering av klimatpåverkande utsläpp till år 2050. vi skulle 

nu omedelbart behöva sänka våra utsläpp med 100% om vi ska klara max två graders uppvärmning 

av den globala medeltemperaturen. 

Vår bebyggelse står för cirka 40% av vår energianvändning och för cirka 15% av våra klimatpåverkande 

utsläpp. EU är pådrivande när det gäller direktivet om energideklaration av bostäder 

och för direktivet om energitjänster. Vi får i framtiden i nybyggda hus inte göra av med mer än 

100 kilowattimmar el per kvadratmeter boendeyta om året. 

Eje förklarade vad ett passivhus är. Namnet kan vara missvisande, det kommer från Schweiz och 

det man menar med passivt hus är att den värme som alstras under dagen används för att hålla 

värmen även nattetid. Kriterierna för att vara ett passivhus är maximal värmeförbrukning på 10 

kilowatt per kvadratmeteryta per år. Vid våra breddgrader godkänner man 14 kilowatts förbrukning 

per kvadratmeteryta per år. Man får inte använda radiatorer i huset. Det ska finnas extra 

isolering. Det ska finnas ett värmeåtervinnande ventilationssystem. Ljudet från ventilationsanläggningen 

får högst vara ljudklass B. Man kan kombinera värmesystemet med fjärrvärme, solvärme 

och/eller pelletsanvändning. 

Brogården i Alingsås är ett exempel på ett Svenskt passivhus. Det är ett renoverat 70-tals bygge. 

Man använder 35 centimeter isolering i väggarna och 50 centimeter isolering i taket. Man beräknar 

att byggkostnaden blir cirka 5-7% högre. Konceptet sparar på sikt pengar då uppvärmningskostnaderna 

minskar. 

Läs mer på, http://www.energieffektivabyggnader.se/ www.aton.se www.stem.se 

http://www.boverket.se/templates/Page.aspx?id=2461&epslanguage=SV 

och 

http://www.windsight.com/ 

Metoder för energibesiktning av bostäder. 

Alla bostäder ska vara energideklarerade senast 081231. Deklarationen gäller sedan i tio år. Det 

finns i dag en skriande brist på utbildad personal som kan göra en energideklaration. Det finns en 

stor risk för förseningar speciellt i storstäder. 

Eje anser att det har skötts dåligt av myndigheter, det kommer först att bli svårt att hinna med att 

utföra besiktningen på bostäder före 081231. Sedan kommer besiktningsmännen att vara sysslolösa 

då nästa besiktning blir först om tio år med undantag för nybyggnation. 

29

Dagen avslutades med en paneldebatt med Eje Sandberg och Åsa Ögren. 

Första frågan var vilka styrmedel behövs för ett energieffektivt byggande? 

Åsa svarade, att det ska vara ekonomiskt lönsamt. Att ett hinder i dag är en konservativ byggbransch. 

Marknaden behöver utvecklas. Allt nytt har inte varit bra. Finland är ett bra exempel där 

man har ett system med en till fem stjärnor beroende på energieffektivitet. Åsa tycker att de som 

bygger miljövänligt borde kunna erhålla bättre ekonomiska villkor. Bankerna behöver ny kunskap 

om passivhusen kan ha ett högre värde jämfört med vanliga hus. Staten bör ta fram en bättre 

helhetssyn om miljöarbetet. Marknaden bör vara drivande för mera energieffektiva bostäder. Boverket 

bör bli bättre på att sprida goda exempel. Det behövs ett bättre kunskapsutbytte mellan 

olika kommuner. 

Eje svarade, att mycket på 90-talet har byggts storskalligt och kortsiktigt. Attityden i byggbranschen 

har varit konservativ. Morgondagens marknad kommer att ställa nya krav. De som nu bygger 

med ny teknik får ta kostnaderna för oss alla. Det kommer på sikt att bli billigare att bygga 

miljövänligt. Tyskland och Österrike erbjuder gynnsamma lån om man bygger energieffektivt. 

Man kan politiskt med ekonomiska styrmedel stimulera miljövänligt byggande, bland annat med 

att erbjuda lägre räntor. Det är bra om marknaden blir medveten om att det kommer tuffare 

energibestämmelser. Kommuner bör bli bättre på att följa upp energikvaliten på nya bostäder. Vi 

har tidigare varit dåliga på att följa upp bostäderna. I framtiden blir vi tvungna att energideklarera. 

Den andra frågan var, vilken framtidsvision har ni i Umeå om 20 år, kommer vi att se fler goda 

exempel som Greenzone och Tomtebohuset? 

Åsa svarade, att kommunen ska ge goda förutsättningar. Att Umeå gärna får vara en försöksverkstad. 

Hon vill ha ett öppet sinne för nya idéer. Åsa vill se hållbara helhetslösningar för hela samhället. 

När bensinen blir tillräckligt dyr kommer lösningarna. Vi kan i nuläget inte säga åt medborgarna 

vad de ska göra. Åsa tror på en vision om ökat medvetande och en ökad konsumentmakt. 

Eje svarade, att han gärna vill se att Umeå bygger flera passivhus. Att man stimulerar byggandet 

för att sätta igång processen med miljövänligt byggande. Att kunskapen ökar så att fler ser fördelarna 

med miljövänliga och energisnåla hus. Han vill även i framtiden i Umeå se ett energieffektivt 

spårsystem för Umeås kollektivtrafik. 

Minnesanteckningar nedtecknade av Dennis Larsson 

30

MISSIV - Socialdemokraterna

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?