à RSREDOVISNING 2004 - Högskolan i Halmstad

ÅRSREDOVISNING 2004
Högskolan i Halmstad

Viktiga händelser under 2004
CERES ny forskningsprofil
2004 fick Högskolan ett efterlängtat positivt besked från KK-stiftelsen.
CERES blir en forskningsprofil med 36 miljoner kronor i stiftelsefinansiering,
och därtill lika mycket resurser från näringslivet. CERES handlar om samverkande
inbyggda system och bygger på kompetens som Högskolan byggt upp
successivt under många år.
Så här skrev utvärderarna i slutklämmen: ”The research area is of high interest
and importance, and the team has been strengthened to span the essential areas.
Management plans and University support appear to be sound. Educational
impact has already occurred. Growth and commitment are evident.”
Första Fåhréstipendiaterna
2004 delades stipendier ur lektor Sten Fåhrés minnesfond ut för första gången.
Fonden är en donation av den bortgångne lektorn Sten Fåhré och bygger på en
avkastning av ett kapital på 20–40 miljoner kronor.
Stipendierna kan endast delas ut till studenter på Utvecklingsingenjörsprogrammet
vid Högskolan i Halmstad. Det är den största stipendiefonden till ett
enskilt studieprogram i Sverige.

Högskolans vision
Den gränsöverskridande Högskolan
– för innovation och kreativitet
Högskolan i Halmstad skall vara erkänd som en väl profilerad och gränsöverskridande
högskola för innovation och kreativitet. Högskolan skall erbjuda forskarutbildning i
egen regi. Den gränsöverskridande Högskolan kännetecknas av miljöer som stimulerar
individer att flytta fram sina intellektuella gränser, av samarbete över ämnesgränser och
organisatoriska gränser, samt överskridande av gränser gentemot det omgivande samhället.
Högskolan vill uppnå följande:
Individen: Goda möjligheter att självständigt och i samarbete utveckla och förverkliga
idéer och tänkande.
Akademin: Profilerad utbildning, forskning och forskarutbildning som präglas av nära
samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser i en organisation
med närhet mellan individerna.
Samhället: Utveckling och tillväxt, livskvalitet och välfärd i Högskolans omvärld.
Högskolan i Halmstad skall bedriva gränsöverskridande grundutbildning, forskning
och forskarutbildning baserad på de ämnen som är företrädda vid lärosätet. Särskilt
profileras följande områden, som omfattar såväl teknik och naturvetenskap som humaniora
och samhällsvetenskap:
• Oberoende och kritiska studier av samhälleliga och individuella yttringar i en föränderlig
värld.
• Utveckling av regioner, företag, offentlig verksamhet och ideella organisationer ur ett
flerdisciplinärt perspektiv.
• Utveckling av produkter, processer och tjänster ur ett flerdisciplinärt perspektiv.
• Utveckling av livskvalitet och välfärd ur ett flerdiciplinärt perspektiv.
(Sammanfattning av visionsdokument för 2004–2008, fastställt av Högskolestyrelsen
den 2 oktober 2003.)
Högskolan i Halmstad 2004 | 3

Organisation
HÖGSKOLESTYRELSE
HHUAB
Rektor/Prorektor
Utbildningsnämnd
Förvaltning
Forskningsnämnd
T/N
Bibliotek
Forskningsnämnd
SB, Vård, Hum
Enheten för
Omvärldskontakter
Särskilt organ för
lärarutbildningen
Enheten för
Lärarutbildning
Sektionen för
Humaniora
Sektionen för
Informationsvetenskap,
Data
Elektroteknik
Sektionen för
Hälsa och
Samhälle
Sektionen för
Ekonomi och
Teknik
ELU
HUM
IDE
HOS
SET
Figur 1: Organisationsschema
4 | Högskolan i Halmstad 2004

Innehåll
Högskolans vision 3
organisation 4
Rektors Sammanfattande bedömning 6
Studentinflytande 8
Grundläggande högskoleutbildning 9
Återrapportering av uppdraget
Övrig återrapportering 12
Forskning och forskarutbildning 19
Mål, strategier och organisation 20
Resurser och resultat 21
Övergripande verksamheter 28
Enheten för omvärldskontakter 28
Högskolebiblioteket 30
Kompetensförsörjning 31
Sjukfrånvaro 33
Jämställdhet, social och etnisk mångfald 33
Lokaler och infrastruktur 34
Miljö 34
Övergripande kvalitetsarbete 35
Halmstad Högskolas Utvecklingsbolag 35
redovisning av högskolans internationaliseringsarbete 36
Redovisning av Kompetensförsörjningsplan för 2005-2007 40
Ekonomisk redovisning 43
Redovisning och värderingsprinciper 45
Tillämpade redovisningsprinciper 45
Resultaträkning 47
Balansräkning 48
Finansieringsanalys 49
Anslagsredovisning 50
Noter till Resultat- och balansräkning 51
Sammanställning av väsentliga uppgifter 55
Sammanställning av anslagsbelastning 56
Underlag för beräkning av belastning av anslaget avseende grundutbildning för 2004 57
Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning 58
Grundläggande högskoleutbildning 59
Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet för 2004 där intäkterna disponeras 59
Sammanställning av verksamhetsredovisning 2004 60
Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2004 61
Fastställande av årsredovisning 62
Halmstad Studentkår Bilaga 63
Högskolan i Halmstad 2004 | 5

RektorS SAMMAN-
FATTANDE BEDÖMNING
Resultatmässigt var år 2004 ett gott år. Högskolan i Halmstad har fullgjort grundutbildningsuppdraget
och avräknar hela anslaget med 258,3 Mkr (250,6 Mkr). Totalt har
överprestationer utöver takbelopp gjorts med 6%.
Årets resultat (kapitalförändring) uppgår till -5,7 Mkr, vilket var väntat. Grundutbildningen
svarar för -6,1 Mkr och forskningen för + 0,4 Mkr. Myndighetskapitalet uppgår
till 55,6 Mkr.
Högskolan ökade antalet helårsstudenter från 5 310 (2003) till 5 432 (2004). Det senare
avviker från målet enligt regleringsbrev med en halv procent (5 460). Prestationsgraden
(antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter) var 85%
jämfört med 81% under 2003.
379 magisterexamina med ämnesdjup har utfärdats under perioden 2001 – 2004. Målet
var 390. Antalet utfärdade examina ökade dock starkt under 2004 och drygt hälften
(57%) av antalet magisterexamina 2004 avsåg tekniska ämnen.
Målet för antal sjuksköterskeexamina under perioden 2001–2004 var 340. Utfallet blev
364, 7% över målet. Ett annat mål var att examinera 195 lärare med inriktning mot
senare år under fyraårsperioden 2001–2004. Totalt har 224 lärarexamina utfärdats, 15
% över målet. Andelen examina inom områdena naturvetenskap och teknik överensstämde
med uppdraget (33%).
Forskningsverksamhet omsatte under 2004 72 Mkr, vilket är samma nivå som 2003 vilket
vi är ganska nöjda med. Anslagsfinansieringen ökade något och de externa intäkterna
minskade i motsvarande grad. Största externa finansiär var KK-stiftelsen med 14 Mkr.
7 personer vid Högskolan i Halmstad avlade under 2004 doktorsexamen (2003: 9) och
9 personer avlade licentiatexamen (2003: 3). 52% av Högskolans tillsvidareanställda
lärare var disputerade (2003: 49%). Av totalt 23 tillsvidareanställda professorer vid
utgången av 2004 var 5 kvinnor, en ökning till 22%. Högskolans mål, fastställda enligt
regeringen, skall vara minst 24% kvinnliga professorer. Till detta kommer också 3
adjungerade professorer och 4 gästprofessorer.
Forskningen vid Högskolan har under året gett ett väsentligt bidrag till att uppfylla målen
att bidraga till nationell och internationell kunskapsutveckling och till forskningsanknytningen
vid Högskolans grundutbildning. I stort sett alla forskare är samtidigt
undervisande lärare och merparten av studenternas enskilda arbeten sker i samverkan
med forskargrupper.
Under år 2004 inleddes processen att säga upp personal inom området teknik/naturvetenskap.
Detta görs dels för att kunna anpassa de tekniska och naturvetenskapliga
utbildningarna gentemot det faktiska söktrycket, dels för att kunna föra över medel
till andra områden som lärarutbildning, vård, samhällsvetenskap och humaniora. Det
skall dock understrykas att studentvolymerna inom naturvetenskap och teknik är så-
6 | Högskolan i Halmstad 2004

pass stora att dessa utbildningarna står säkra även i framtiden. Detta är således att
betrakta som strukturell förändring och inte som en besparing.
Högskolan har under en längre tid valt att bygga upp ett större myndighetskapital
utifrån antagandet att den ekonomiska situationen skulle bli besvärlig under mitten av
detta decennium. Tanken är att detta kapital skall kunna användas till att mildra de negativa
effekterna i väntan på bättre tider som enligt våra prognoser bör komma i slutet
av decenniet i samband med att de allt större gymnasiekullarna söker sig till högskolan.
Därför har Högskolan i Halmstad valt att utnyttja 5,7 Mkr ur myndighetskapitalt för
år 2004. På samma sätt planeras 12 Mkr att användas år 2005. Om inte Högskolan
erhåller nya platser för år 2006 eller 2007 måste Högskolan genomföra en mer omfattande
besparing. Planeringsarbetet för detta inleddes redan under 2004.
Verksamhetsåret har för övrigt präglats av ambitionen att förverkliga Högskolans vision
som antogs 2003. Bland mycket annat kan nämnas utveckling av kvalitetssystem,
tillskapandet av nya magisterutbildningar, vidareutveckling av grundutbildning, koncentrering
av forskningsresurser till forskningsmiljöer, erhållandet av en KK-plattform
(Ceres) inom området inbyggda system, medverkan i att bygga upp industrikluster
inom områdena hälsoteknik och inbyggda system, satsningar mot hälsa och idrott
(Center för Hälsa och idrott tas delvis i bruk under 2005), med lyckat resultat verkat
för att Militärhögskolan blir kvar i Halmstad och att Försvarets tekniska skola förläggs
till Halmstad, vilket kommer att ha stor betydelse för utvecklingen vid Högskolan
i Halmstad, första utdelningen av de så kallade Fåhréstipendierna, utsmyckning av
campus med konstverk av Olle Baertling en av Sveriges i särklass mest internationellt
ryktbara konstnärer samt utökat samarbete med andra lärosäten i avsikt att utveckla
forskning, forskarutbildning, mastersutbildning och grundutbildning. Med undantag
för att Högskolan tvingats påbörja processen att säga upp personal inom området teknik/naturvetenskap
har året också verksamhetsmässigt varit gott.
Avslutningsvis kan det sägas att den kris som präglat högskolevärlden under första hälften
av detta decennium till följd av vikande söktryck har hanterats av Högskolan i
Halmstad på ett tillfredställade sätt. Försiktighet har gällt. Högskolan har därför lyckats
undvika att gå under takbelopp samtidigt som vi kunnat undvika att göra alltför
stora överprestationer. Genom god planering har Högskolan i Halmstad förmodligen
tagit sig igenom denna fas.
Vad avser hanteringen av följdkrisen, d.v.s att staten genom att bromsa tilldelningen
i själva verket bidrar till att högskolornas ekonomi försvagas (genom t.ex. otillräcklig
kompensation för löne- och prisökning), så står Högskolan relativt stark genom att
kunna utnyttja sitt myndighetskapital under 2005 och 2006. Förutsättningen för att
Högskolan även skall kunna ta sig igenom denna fas på ett lika gott sätt är dock att
staten snart börjar förse lärosätena med nya platser för att möta det ökade söktryck som
de allt större gymnasiekullarna kommer att föra med sig.
Rektor Romulo Enmark
Högskolan i Halmstad 2004 | 7

Studentinflytande
Högskolan och Halmstad Studentkår har av tradition ett nära samarbete och en samsyn
när det gäller betydelsen av studentinflytande i Högskolans verksamhet. Studenterna
är via Studentkåren representerade i alla Högskolans beslutande nämnder och
styrelser. Studentrepresentanter i beslutande organ på Högskolan erhåller en ersättning
av 500 kr per mötestillfälle.
Studentkåren hade under 2004 följande representation i organ inom Högskolan:
• Högskolestyrelsen, tre studentkårsmandat.
• Utbildningsnämnden, fyra studentkårsmandat.
• Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap, tre studentkårsmandat, varav
ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand.
• Forskningsnämnden för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora, tre
studentkårsmandat, varav ett som studentkåren avdelat speciellt åt en doktorand.
• Läraranställningsutskottet för samhälls-, beteende-, vårdvetenskap och humaniora,
två studentkårsmandat.
• Läraranställningsutskottet för teknik och naturvetenskap, två studentkårsmandat.
• Sektionsstyrelsen för humaniora, fyra studentkårsmandat.
• Sektionsstyrelsen för ekonomi och teknik, fyra studentkårsmandat.
• Sektionsstyrelsen för hälsa och samhälle, fyra studentkårsmandat.
• Sektionsstyrelsen för informationsvetenskap, data- och elektroteknik, fyra studentkårsmandat.
• Enheten för lärarutbildning, tre studentkårsmandat.
• Disciplinnämnden, två studentkårsmandat.
• Rådet för jämställdhet och mångfald, två studentkårsmandat.
• Arbetsmiljökommittén, två studentkårsmandat.
• Biblioteksstyrelsen, två studentkårsmandat.
• Datorrådet, två studentkårsmandat.
• Kvalitetsrådet, två studentkårsmandat.
• Miljörådet, ett studentkårsmandat.
Ovanstående representanter väljs under slutet av vårterminen av Halmstad Studentkårs
Fullmäktige som är Studentkårens högsta beslutande organ. Alla ansökningar behandlas
först av en valberedning som intervjuar alla kandidater och förordar den de anser
mest lämpad till Fullmäktige.
Studentkåren har också ett antal platser i Högskolans beredande organ. I Högskolans
ledningsstruktur har Studentkåren platser i chefsgruppen, förvaltningsgruppen, rektors
råd samt gruppen för tredje uppgiften. Studenterna finns också representerade i
ett större antal andra beredande grupper, utbildningsnämndens rekryteringsgrupp och
internationaliseringsråd. Dessutom finns studenterna representerade i stor utsträckning
även i olika grupperingar på sektionsnivå.
8 | Högskolan i Halmstad 2004

Grundläggande
högskoleutbildning
Högskolan i Halmstad erbjuder utbildning inom områdena teknik och naturvetenskap,
undervisning, samhälls- och beteendevetenskap, vård, ekonomi samt humaniora.
65% (mätt i hst) av studenterna finns inom programutbildningar. Den höga andelen
programstudenter kan förväntas öka eftersom nya program har startats. Högskolan i
Halmstad har uppnått takbeloppet även under 2004. En bättre genomströmning har
bidragit till resultatet.
Grundutbildningsuppdraget 2004
Högskolan har fullgjort grundutbildningsuppdraget och avräknar hela anslaget med
258,3 Mkr (250,6 Mkr). Totalt har 258,8 Mkr avräknats vilket inkluderar 0,6 Mkr
från föregående års anslagssparande. Därmed är allt anslagssparande avräknat. Totalt
har överprestationer utöver takbelopp gjorts med 6%, 15,6 Mkr. Detta överskott redovisas
utanför balansräkning och resultaträkning som överprestationer (Tabell sid 58)
och sparas som en reserv i samband med framtida anslagsavräkning.
Högskolans i Halmstad hade i uppdrag under 2004 att öka antalet avlagda examina
inom högskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidat-
och magisterexamina med inriktning mot teknik. Jämförelsen skall göras mot
föregående år.
Minst en tredjedel av antalet lärarexamina förväntades ha en inriktning med matematik,
naturvetenskap eller teknik. För lärarexamen med inriktning mot tidigare år uppdrogs
att Högskolan särskilt skulle beakta behovet av lärare i förskola och förskoleklass.
Högskolan uppdrogs även att särskilt beakta behovet av yrkeslärare inom ramen för
lärarexamen med inriktning mot senare är. Dessutom angavs målet för antalet helårsstudenter
2004 totalt till minst 5 460, varav 1 680 skulle avse de tekniska och naturvetenskapliga
områden. Se tabell 1 och 2.
Mål för antalet examina under fyraårsperioden 2001–2004 var:
Magisterexamina med ämnesdjup 390
Sjuksköterskeexamina 340
Lärarexamina med inriktning mot senare år. 195.
Högskolan i Halmstad 2004 | 9

Återrapportering av
grundutbildningsuppdraget
2004 2003 2002
kvinnor män totalt kvinnor män totalt kvinnor män totalt
Magisterexamen 50 86 136 32 59 91 34 49 83
HST inom ord. uppdrag 3 058 2 375 5 432 2 932 2 378 5 310 2 809 2 251 5 056
Varav teknik/naturvet. 544 1 037 1 581 559 1 090 1 647 577 1 023 1 600
HPR 2 661 1 949 4 610 2 474 1 850 4 325 2 316 1 771 4 087
Prestationsgrad % 87% 82% 85% 84% 78% 81% 82% 79% 81%
Tabell 1: Magisterexamina helårsstudenter och helårsprestationer vid Högskolan 2004 och de två senaste åren.
Mål helårsstudenter
Antalet helårsstudenter totalt var 5 432 vilket endast avviker från målet på 5 460 med
en halv procent. Högskolan ökade antalet helårsstudenter från 5 310 (2003) till 5 432
(2004). Skillnad mellan mål och utfall var mer markant för helårsstudenter inom
de tekniska och naturvetenskapliga områdena. Här blev utfallet 1 581, jämfört med
fastställt mål 1 680. Svårigheterna att rekrytera studenter till utbildningar inom de
tekniska och naturvetenskapliga områdena har för Högskolan i Halmstad, i likhet med
de flesta andra universitet och högskolor, varit kännbara.
Helårsprestationer
Prestationsgraden (antalet helårsprestationer i förhållande till antalet helårsstudenter)
var 2004 betydligt högre än föregående år 85% jämfört med 81%. Kvinnor hade även
2004 en högre prestationsgrad än männen 87% jämfört med 82%. Andelen kvinnor av
antalet helårsstudenter ligger kring 55% i likhet med de senaste åren. Se tabell 1.
Högskolan avser att under våren analysera förändringen.
2004 2003 2002
Antal helårsstudenter 5 432 5 310 5 060
varav inom utb.område naturvetenskap
och teknik
Tabell 2: Helårsstudenter
1 581 1 649 1 600
En tänkbar förklaringar är att det minskade sökandetrycket till ingenjörsutbildningar
de senaste åren har lett till mindre undervisningsgrupper. En annan förklaring är sannolikt
att nuvarande arbetsmarknadssituation lett till att fler studenter slutför sina utbildningar,
dels för att lättare få arbete, dels i väntan på arbete.
Mål för antal avlagda examina
Tekniska examina
Högskolan kunde även 2004 uppfylla uppdraget att öka antalet avlagda examina inom
höskoleingenjörsutbildningen tillsammans med antalet avlagda högskole-, kandidatoch
magisterexamina med inriktning mot teknik. Ökningen var drygt 20%. Se vidare
tabell 3.
2004 2003 2002
Högskoleexamen med teknisk inriktning 1 1 0
Teknisk kandidatexamen och högskoleingenjörsexamen 207 182 181
Teknisk kandidat (ej högskoleingenjör) 9 9 9
Teknisk magisterexamen 78 47 45
Breddmagister med teknisk inriktning 26
Totalt examen med teknisk inriktning 321 239 235
Tabell 3: Högskoleingenjörsexamina och övriga examina med inriktning mot teknik
10 | Högskolan i Halmstad 2004

Magisterexamen
Målet var att examinera 390 magistrar med ämnesdjup under fyraårsperioden 2001–
2004. Totalt har 379 magisterexamina med ämnesdjup utfärdats, vilket understiger
målet något (3%). Redan i årsredovisningen 2003 uttrycktes farhågor att detta kunde
ske.
Antalet utfärdade magisterexamina med ämnesdjup ökade dock starkt under 2004
(50%). Ökningen var större för kvinnor än för män (kv 56% m 46%), men numerärt
var antalet män som tidigare fler. Se tabell 1.
Drygt hälften (57%) av antalet magisterexamina 2004 avsåg tekniska ämnen. Mot
bakgrund av det stora antal studenter som f.n. finns i främst de tekniska magisterutbildningarna
är det sannolikt att antalet utfärdade examina ökar också nästa år.
Högskolan har under perioden även utfärdat 33 magisterexamina med ämnesbredd.
2004 2003 2002 2001 Totalt
Antal utfärdade magisterexamina 136 91 83 69 379
Tabell 4: Magisterexamen med ämnesdjup
Sjuksköterskeexamen
Målet för antal sjuksköterskeexamina under perioden 2001–2004 var 340. Detta mål
har nåtts och utfallet, som är 364 examina, överstiger målet med 7%. Inför nästa fyraårsperiod
bedöms att det mål som anges i regleringsbrevet för 2005 (395) är realistiskt.
2004 2003 2002 2001 Totalt
Antal utfärdade sjuksköterskeexamina 108 97 83 76 364
Tabell 5: Sjuksköterskeexamen
Lärarexamen
Målet var att examinera 195 lärare med inriktning mot senare år under fyraårsperioden
2001–2004. Detta mål har nåtts. Totalt har 224 lärarexamina utfärdats, d.v.s. 15%
över målet.
Andelen lärarexamina inom områdena naturvetenskap och teknik överensstämde med
uppdraget (33%).
Som nämndes i förra årets årsredovisning startade höstterminen 2003 en ny inriktning
inom naturvetenskap och mot tidigare år. De inriktningar på lärarutbildningen som
nu erbjuds är följande:
- Inriktning mot grundskolan senare år och gymnasieskolan med fem olika ingångar
(matematik, engelska, biologi: naturens samband, samhällskunskap med medievetenskap
samt svenska: språk, kultur och litteratur).
- Inriktning mot förskola och tidigare år – barn och matematik/naturorienterande ämnen.
2004 2003 2002 2001 Totalt
Antal utfärdade lärarexamina 82 75 54 13 224
varav inom naturvetenskap och teknik 20 (24%) 21 (28%) 28 (52%) 5 (38%) 74 (33%)
Tabell 6: Lärarexamen med inriktning mot senare år
Högskolan i Halmstad 2004 | 11

Övrig återrapportering
Väsentliga förändringar i utbildningsutbudet
Antalet platser på vissa naturvetenskapliga/tekniska program och kurser har inte kunnat
fyllas fullt ut under 2004. Denna minskning kunde uppvägas av överintag på samhälle/humaniora
samt på lärarutbildningen.
De internationella magisterprogrammen fick färre studenter än året innan.
Väsentliga förändringar i utbildningsområdet
Under höstterminen 2004 startade ett antal nya program (Handikappvetenskap, Förnybar
energi, Nätverksdesign). Samtidigt ökade inte antalet sökande inom teknik och
naturvetenskap som det fanns anledning att hoppas. Även de internationella magisterprogrammen
fick färre studenter än året innan. En bidragande orsak kan ha varit
att kravet på försäkring för inresande utländska studenter infördes under pågående
antagning till höstterminens kursstart. Resultatet under hela 2004 är trots detta bra.
Minskningen på teknik- och naturvetenskap kunde uppvägas av överintag på sam/hum
området samt lärarutbildningen.
Avvägning mellan kurser och program
I likhet med föregående år är andelen programstudenter ca 65% (mätt i hst) och andelen
kursstudenter 35%. 68% av de manliga och 62% av de kvinnliga studenterna
på Högskolan läser program. Inom programmutbildningen som helhet är könsfördelningen
relativt jämn (kv 54%, m 46%). De flesta enskilda programmen har emellertid
en mer ojämn könsfördelning.
Antalet helårsstudenter och helårspresentationer uppdelat på grundutbildning inom
uppdraget och beställd utbildning redovisas i tabell 7.
2004 2003 2002
hst hpr hst hpr hst hpr
Inom utbildningsuppdraget 5 433 4 610 5 329 4 341 5 258 4 245
Beställd utbildning 60 60 20 17 10 17
Tabell 7: Antal helårsstudenter och helårsprestationer
Kombinationsutbildning
Under ht 2004 har 5 studenter läst kombinationsutbildning vid Högskolan i Halmstad.
Efterfrågan på lärosätets utbildningar
Högskolan i Halmstad har många sökande till program och kurser, även om antalet
sökande till de tekniska och naturvetenskapliga programmen har minskat. De mest
översökta programmen för hösten 2004 var Sjuksköterskeprogrammet (med 4,8 förstahandssökande
per plats), Marknadsföringsprogrammet (4,2), Idrottsvetenskapligt
program (4,1), samt Medie- och kommunikationsprogrammet (3,2) Under sommaren
2004 erbjöds totalt 24 kurser i Halmstad och utlokaliserad utbildning i Varberg. Kurserna
fick ca 1 000 sökande, flest var det till Juridisk översiktskurs.
Basårsutbildning
Antalet helårsstudenter i basåren 2004 var 81 och antalet helårsprestationer 64. Det är
något lägre än föregående år (109 respektive 84), men genomströmningen ökade från
77% till 79%. Basår erbjuds del som tekniskt basår, med två olika behörigheter i matematik
(A och C), dels som naturvetenskapligt basår. Det tekniska basåret ges förutom
12 | Högskolan i Halmstad 2004

i Halmstad också på ytterligare tre orter. De som fullgjort sin utbildning på tekniskt
basår har en garanterad plats på någon av de tekniska programmen. På samma sätt har
de som fullgjort utbildningen på naturvetenskapligt basår en garanterad plats på någon
av de naturvetenskapliga programmen.
Högskoleintroducerande utbildning (collegeår)
Högskolans första collegeår avslutades våren 2003 och det sammanlagda resultatet tyder
på att tanken med högskoleintroducerande utbildning slagit väl ut. Hösten 2004
sökte totalt 139 i första hand, 37 antogs och 31 registrerade sig. Av de 26 som avslutade
collegeåret under vårterminen 2004 fortsatte 19 på Högskolan. Samverkan mellan
Högskolan och Komvux har fungerat väl. Högskolan har deltagit i Rekryteringsdelegationens
arbete med ”collegeåret” och med att utforma Rekryteringsdelegationens
slutrapport.
IT-stödd distansutbildning
Högskolan har ökat antalet nätkurser. Även kurser via lärcenter har byggts ut i nära
samarbete med Enheten för omvärldskontakter och lärcenter i framförallt Hallands län
men även i Småland. Högskolan samarbetar med Högskolan i Jönköping för att undvika
dubbleringar av kurser och för att kunna profilera sig på starka områden.
Högskolan har skaffat en egen IT-plattform som används av alla nätkurser. Under 2004
fanns en person anställd på 25% för tekniskt stöd. Likaså fanns ett pedagogiskt stöd
under uppbyggnadsskedet av nya kurser.
Antal
Nya kurser 5 25 000 kr
Tabell 8: Kostnader för nätuniversitetetskurser
Genomsnittliga utvecklingskostnader
per kurs
Gemensamma kostnader (inklusive plattform) och extra ersättning för nätkurser 527 tkr.
Nätuniversitetet
Högskolan i Halmstad hade under 2004 141 helårsstudenter på nätuniversitetskurser.
Antalet helårsprestationer var 60. Antalet helårsstudenter motsvarar en särskild ersättning
för nätkurser på drygt 2,8 miljoner. Tilldelade medel är 843 tkr (1 151 tkr). Anslaget
redovisas enligt direktiv från regeringen som bidrag utanför anslagsavräkning.
Ersättningen är 20 tkr per hst.
Uppdragsutbildning
Under 2004 genomfördes ca 40 uppdragsutbildningar med 830 personer – 94 helårsstudenter
och 77 helårsprestationer (2003: 80 hst, 91 hpr). Länsarbetsnämnden i Halland,
andra offentliga organisationer och försvarsmakten har varit dominerande beställare.
De flesta utbildningarna har genomförts i Halland. Omfattningen av kurserna har
varierat från ett fåtal poäng upp till 60 poäng. Den rena uppdragsutbildningen omsatte
4,2 Mkr. KY-utbildning och annan verksamhet tillkom med 837 tkr.
2004 2003 2002
Poänggivande hst 94 80 126
hpr 77 91 109
Tabell 9: Poänggivandeutbildningar inom uppdragsutbildningen.
Högskolan i Halmstad 2004 | 13

Vid halvårsskiftet fick verksamheten Uppdragsutbildning utbildningsnämndens uppdrag
att vara en samordningsfunktion för lärosätets kontakter med kommunala lärcenter.
Funktionen kompletterades under senare delen av året med uppdraget från de Halländska
kommunerna att samordna deras arbete med distansundervisning på högskolenivå.
Kvalificerad yrkesutbildning
Högskolan har varit delaktig i sju kvalificerade yrkesutbildningar (KY) under 2004:
Internationell Bar- och restaurangchef/Gastro Academy & Touring AB, IT-baserad redovisning/
Kungsbacka kommun, Ljud- & musikteknik/Ljud- och bildskolan LBS AB,
Mediesäljare/Akademi Båstad, Mekatronik/Halmstad Kommun, Projektledare Grafisk
mediaproduktion/Laholms kommun, samt Vattenteknik med ekologisk och biologisk
hänsyn/Laholms kommun.
Reell kompetens och alternativt urval
Bestämmelserna om reell kompetens har tillämpats på samma sätt som föregående år. Bedömningen
av de sökandes reella kompetens har skett i nära samarbete mellan Studerandeavdelningen
och sektionerna/enheten. Högskolan i Halmstad anser att det är viktigt
att bedömningen görs nära ämneskunskap och kompetens om utbildningarnas innehåll.
Av de 110 som ansökt om reell kompetens till programmen hade 30 formell behörighet
och har därför inte bedömts. Av återstående 80 ansökningar till program bedömdes 24
behöriga och 9 antogs. Till kurserna ansökte 48 om prövning av reell kompetens. 31
bedömdes ha reell kompetens och 19 antogs. För flertalet av de sökande som har fått
behörighet utifrån reell kompetens har det gällt den särskilda behörigheten.
Av de sökande till kurserna hade hälften av de som bedömdes behöriga ett meritvärde
att konkurrera med. Till programmen hade i stort sett samtliga ett meritvärde att
konkurrera med. Sjuksköterskeprogrammet är det program där flest har åberopat reell
kompetens.
Alternativt urval har inte tillämpats.
Målet att hälften av en årskull börjar högskolestudier före 25 års ålder
Det långsiktiga målet är att hälften av en årskull skall ha påbörjat högskolestudier vid 25
års ålder. Högskolan i Halmstad använder en rad olika åtgärder för att stimulera rekryteringen
av studenter. En viktig del i rekryteringsarbetet är de informationsinsatser som
görs för grundskola och gymnasieskola. Högskolan använder studentambassadörer som
rekryteras från Högskolans egna utbildningar och har till huvuduppgift att vara personliga
kontakter som kan berätta hur det är att studera och leva som student. Under 2004
fanns ca. 20 ambassadörer på lokala, regionala och nationella gymnasiemässor runt om i
landet. En annan del i rekryteringsarbetet är Öppet hus där verksamheten vid Högskolan
visas upp. Till Öppet hus kommer ca. 2 000 besökare från gymnasieskolor, Komvux mm.
För att öka andelen antagna som antar sina platser genomförs ”projekt välkommen” där
studenter tar kontakt med samtliga som är antagna till något av Högskolans program.
Syftet med kontakten är att ge den blivande studenten en möjlighet att ställa frågor, få
förklaringar om något varit otydligt samt få hjälp med mer praktiska frågor. Det finns
också en särskild webbplats för nya studenter där all viktig information samlats. I maj
skickades ett vykort som informerade om webbplatsen ut till samtliga sökande. Efter
någon vecka hade webbplatsen haft över 5 000 besökare.
14 | Högskolan i Halmstad 2004

En annan del i rekryteringsarbetet är projektet ”Maila en student” där presumtiva studenter
kan e-posta frågor om Högskolan och studentlivet direkt till studenter på olika
program. Under 2004 arbetade Högskolan även med riktade annonskampanjer, utskick
till gymnasister, studiebesök och guidningar.
Breddad rekrytering
Högskolan har en handlingsplan för att aktivt främja och bredda rekryteringen av studenter.
Planen har kompletterats och vidareutvecklats under 2004.
Utbildningskatalogen är en av Högskolans viktigaste kanaler för att sprida information.
Högskolan är mån om att katalogens innehåll, bilder och texter, skall spegla den mångfald
som finns på Högskolan. Katalogen innehåller intervjuer med studenter som har
olika studiebakgrund, kön, ålder och social och etnisk bakgrund.
I aktiviteten Öppet hus är Högskolan mån om att studenter med olika bakgrund medverkar.
Exempel på detta är att studenter med icke akademisk bakgrund höll i seminariet
”att plugga på högskola” bakgrund och en student som är förälder berättade om
att kombinera studier och familj. Även vid rekryteringen av studentambassadörer är
Högskolan mån om att gruppen skall representera olika utbildningar samt skilja sig
åt när det gäller ålder, kön och social och etnisk bakgrund. Särskilda guidade turer på
högskoleområdet har genomförts på såväl svenska som invandrarspråk.
Den breddade rekryteringen kräver också ett bra mottagande av studenterna på plats.
Som ett led i detta har Högskolan byggt upp Skrivpunkten, som vänder sig till studenter
som behöver hjälp i sitt skrivande.
För att bredda den framtida rekryteringen av bland annat naturvetare och tekniker har
Enheten för lärarutbildning vid Högskolan i Halmstad startat projekten Hjärnverket
och Kunskapsresan. Hjärnverket är en miljö där experimentell verksamhet i de naturvetenskapliga
ämnena och teknik kan utövas. Kunskapsresan innebär att lärarstudenter
går ut i grundskolan och bedriver NO-undervisning för att stimulera barn i de lägre
stadierna till ett naturvetenskapligt tänkande.
Åtgärder för att få en jämnare könsfördelning
Under året har en högskoleövergripande policy för jämställdhet och mångfald fastställts.
Den nya organisationen för arbetet med jämställdhet och mångfald har manifesterats
i JäMå-rådet, ett rådgivande organ till rektor, med ansvar för utarbetandet av
policy samt åtgärds- och handlingsplaner inom området.
Som exempel på aktiviteter under året kan nämnas att vice ordföranden i SFS föreläste
om genusperspektiv i utbildning och forskning på en personaldag för all personal vid
Högskolan. Vidare arrangerades en jämställdhetsdag för studenter och personal i samband
med internationella kvinnodagen 8 mars.
Kurserna i högskolepedagogik för lärare har likabehandling som ett inslag i utbildningen.
Högskolan arbetar för att nå en jämnare könsfördelning inom utbildningarna. Främst
gäller det högskoleingenjörs-, lärar- och sjuksköterskeprogrammen, men också inom de
tekniska magisterutbildningarna.
Högskolan i Halmstad 2004 | 15

Som ett led i att stärka kvinnors ställning inom teknik och andra mansdominerade områden
i utbildning och arbetsliv utgör Högskolan i Halmstad sedan 1992 det svenska
kansliet för WiTEC, European Association for Women in Science, Engineering and
Technology. Högskolan förmedlar stipendier till kvinnliga studenter och under 2004
vann Högskolan pris för bästa Leonardo da Vinci mobilitetsprojekt i Sverige.
Främjande av studenternas lika rättigheter
Högskolans samordnare för frågor som rör främjande av studenters lika rättigheter har
informerat om Högskolans likabehandlingsplan i samband med mottagandet av nya
studenter. Policy för jämställdhet och mångfald har tryckts upp och delats ut till all personal
och till studentkåren för vidare distribution. Informationsmaterial om funktionshinder
har tagits fram till studenter och presumtiva studenter. I utställningen Öppna
dörrar visades vad Högskolan gör i mångfaldsfrågor. En annan aktivitet att nämna är
Skrivpunkten som beskrivits ovan.
Studentbarometern, en stor enkät som skickas till 1 000 slumpmässigt utvalda studenter,
genomfördes under våren 2004 för tredje gången. Denna här gången infördes nya
frågor som möjliggör en kartläggning av studenternas upplevelse av likabehandling i
enlighet med lagen för likabehandling. Kartläggningen utgör ett viktigt underlag för
revideringen av Högskolans likabehandlingsplan.
Studenter med funktionshinder
Alla studenter med funktionshinder får en plan för hur ett kompensatoriskt stöd skall
utformas. Planen förankras bland berörd personal. All personal har inbjudits till seminarier
om handikappvetenskap.
Högskolan avsätter 0,3% av grundutbildningsanslaget (775 000 kr) till särskilt pedagogiskt
stöd till studenter med funktionshinder. Antalet studenter som 2004 erhållit
hjälp från dessa särskilda medel är 70 (39 kvinnor och 31 män). Då kostnaderna inte
ryms inom den egna avsättningen kan nationella medel sökas. Detta år fördelades dessa
till 12 högskolor/universitet. Högskolan i Halmstad fick täckning med 76,1% av merkostnaderna.
Högskolepedagogik
Alla nyanställda lärare och lärare utan pedagogisk utbildning ges möjlighet att läsa en
kurs i högskolepedagogik. Kursens innehåll kretsar kring problem och möjligheter med
en forskningsanknuten undervisning och präglas av ett problem- och upplevelsebaserat
arbetssätt. Kursinnehållets kärna består av tre delar: lärande som fenomen, högskolan
i samhället och kollegial samverkan. Kursens lärarlag förbereder också genomförandet
av ett antal teman utöver kärnan. Under kursens gång betonas även genus-, miljö- och
mångfaldsaspekter i undervisningen. Därtill innehåller den årliga introduktionskursen
för nya lärare ett inslag av högskolepedagogik. Under hösten 2004 deltog 29 lärare i
denna utbildning.
Antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter
vid de regionala centrumen (lärarutbildning)
Tillsammans med Lärarförbundets Halmstadsavdelning initierade Regionalt utvecklingscentrum,
RUC, under hösten 2004 ett seminarieprogram för personal från skolan.
Seminarierna innehåller en teoretisk och en praktisk del och målet är att verka för ökade
möten mellan teoretiker från högskola och universitet och praktiker från verksamheterna.
Under året erbjöds studenter och personal på lärarutbildningen sex seminarier.
16 | Högskolan i Halmstad 2004

Som en del av regeringens satsning på kompetenshöjning för förskollärare, lärare och
fritidspedagoger inom naturvetenskap, teknik och miljö fick RUC medel för kursen. Vidare
genomförde RUC, på uppdrag av entreprenörsregionen (tio kommuner i sydvästra
Sverige) en utbildning i entreprenörskap för lärare.
Under våren 2004 startade en grupp med kvalitetsansvariga från ett antal kommuner
diskussioner kring kvalitetsarbetet i skolan. Företrädare ur gruppen har under hösten
även haft föreläsningar för lärarstudenter kring kvalitetsarbetet i skolan. Gruppens arbete
fortsätter under 2005.
På det regionala planet deltar RUC i ett nätverk med högskolor och universitet. Under
2004 fördjupade RUC samarbetet med sju av regionens kommuner (Halmstad, Hylte,
Falkenberg, Varberg, Laholm, Värnamo och Ängelholm). Representanter för dessa
kommuner utgör RUC:s styrgrupp.
Kompetensutveckling för skolpersonal och elever har skett genom insatser som lärcenterkurser,
seminarier, kompletterande pedagogisk utbildning och studiedagar. Lärarutbildare
vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Kalmar, Kristianstad och
Halmstad har genomfört en till två seminarier per termin med syfte att granska och
säkerställa kvalitet inom ramen för examensarbete.
Åtgärder för att vägleda studenterna i val av olika ämneskombinationer,
inriktningar och specialiseringar på lärarutbildningen
Samtliga studenter informeras under första läsårets andra termin om vilka ämneskombinationer,
inriktningar och specialiseringar som erbjuds inom lärarprogrammet. Vid
detta tillfälle medverkar både representanter för regionens skolor och inriktningsansvariga
lärare.
Kompletterande utbildning för utländska akademiker
26 sjuksköterskor med utländsk utbildning fick under hösten 2004 svensk legitimation
efter 60p studier vid Högskolan i Halmstad. I princip alla fick sedan arbete. Utbildningen
genomfördes på uppdrag av Länsarbetsnämnden. En ny kull med ca 20 sjuksköterskor
påbörjade en liknande utbildning i slutet av året.
Dessutom startade Region Halland och Länsarbetsnämnden ett projekt för underlätta
för utländska akademiker (främst ingenjörer) att komma ut på den svenska arbetsmarknaden.
Högskolan i Halmstad deltog i projektet med dels en introduktion till
den svenska högskolan, dels hjälp med validering av utländska betyg. En viktigt del av
projektet var språkundervisning.
Högskolan i Halmstad 2004 | 17

Internationell rörlighet
Antalet utresande studenter inom Erasmus sjönk nästan till hälften under 2004. Minskad
aktivitetet för att stimulera studenterna att studera utomland tycks vara anledningen.
Detta gäller särskilt vid Sektionen för ekonomi och teknik som brukar stå för
den största delen utresande. För 2005 gäller att Europaekonomprogrammet skall ha ett
obligatoriskt utlandsår, varför antalet Erasmusstudenter väntas öka igen.
Inkommande Utresande
Program 2004 2003 2004 2003
Erasmus 108 110 44 75
Bilaterala avtal 27 26 14 21
Free Movers 58 66 4
Minor field studies 8 10
Nordplus 0 2 0 0
Tabell 10: Internationaliseringen i siffror 2004
Se fylligare redovisning om internationaliseringsarbetet vid Högskolan, sidan 36.
18 | Högskolan i Halmstad 2004

Forskning och
forskarutbildning
Mål, strategier och organisation
Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall spegla Högskolans visionsdokument.
Se sidan 3.
Allmänna mål
Forskningen vid Högskolan i Halmstad skall dels ge bidrag till nationell och internationell
kunskapsutveckling, dels bidra till forskningsanknytning av grundutbildningen
inom de områden som ingår i Högskolans profil. Forskningen skall hålla hög kvalitet
i relation till nationell och internationell standard inom respektive område. Kvaliteten
granskas då medel erhålles i konkurrens (från forskningsråd, fonder, företag etc.) samt då
forskarna vid Högskolan medverkar i nationella och internationella forskningsprojekt och
nätverk samt publicerar sig internationellt och nationellt. Under 2004 har Högskolans
forskningsnämnder arbetat fram kvalitetsplaner som innebär en systematisk uppföljning
av forskningens kvalitet och ett system för kvalitetsförbättring. Högskolan verkar för att
goda och lika villkor skall gälla för forskare oberoende av kön och etnisk bakgrund, samt
att jämställdhetsaspekten beaktas vid rekrytering av forskare och forskarstuderande.
Forskningsstrategi
Enligt den under 2003 framtagna forskningsstrategin skall Högskolans forskning präglas
av nära samverkan med det omgivande samhället och samverkan över ämnesgränser
på ett sätt som främjar det självständiga tänkandet och förmågan att förverkliga egna
idéer. En tät och kontinuerlig kontakt med aktuell utveckling inom näringsliv och omgivande
samhälle, liksom att genom realisering av forskningsresultat bidraga till denna
utveckling, ser Högskolan i Halmstad som en del av sin profil. För att uppnå en effektiv
och kvalitetsmässigt god forskning ska personella och ekonomiska resurser koncentreras
till starka flervetenskapliga och profilerade forskningsmiljöer. De olika disciplinerna
bidrar till att utveckla dessa utifrån sin egen särart och forskningsnämnderna fördelar
interna forskningsmedel för att stödja dessa miljöer.
Forskningens organisation
De forskningsområden som Högskolan valt att satsa på kännetecknas av att de har
en flervetenskaplig profil med samverkan över traditionella ämnesgränser. Forskningen
bedrivs inom ramen för tvärvetenskapliga sektioner och samordnas av två forskningsnämnder
– en för teknik och naturvetenskap (TN) och en för samhälls-, beteende-,
vårdvetenskap och humaniora (SBVH). Dessa nämnder är formerade för att fullt ut
kunna omvandlas till fakultetsorgan.
Forskarna tjänstgör vid Högskolan i tvärvetenskapliga sektioner och svarar för att forskning
bedrivs inom de ämnesdiscipliner och inom de profilerade forskningsmiljöer som
finns vid dessa sektioner. Miljöerna är administrativt knutna till sektionerna, även om
de forskare som arbetar inom en miljö kan komma från flera sektioner.
Vid Högskolans sektioner bedrivs forskning inom ekonomi, humaniora, information
och kommunikation, lärarutbildning, samhällvetenskap, teknik och till teknik närliggande
naturvetenskap samt vård, hälsa och idrott.
Högskolan i Halmstad 2004 | 19

Forskningen inom Intelligenta system fokuserar
på att utveckla algoritmer och
metoder för automatiskt beslutfattande
hos tekniska system inom navigering,
styrning eller reglering. Forskningen
hänförs till ämnena signalanalys, datorseende,
reglerteknik, mekatronik, bioinformatik
och självlärande algoritmer,
speciellt artificiella neuronnät. Inom
miljön Inbyggda system och datakommunikation
samspelar forskningen inom
många olika områden, såsom implementeringsteknologi,
inklusive teknologi för
kommunikation, systemarkitektur inklusive
kommunikationsarkitektur och program-
och systemutvecklingsmetoder.
Inom miljön Industriell fysik och fotonik
bedrivs dels forskning om beröringsfria
sensorer för processindustrin och
dels forskning inom nanovetenskap. Till
denna profil har även forskningen inom
tillämpad matematik hänförts. Inom
miljön Industriell organisation möts delar
och inriktningar av flera vetenskapliga
discipliner. De verksamheter som
står i centrum är innovationsprocesser,
produktframtagning, entreprenörskap,
nyföretagande, tillväxtprocesser och
arbetsvetenskapliga perspektiv. miljön
Maskinteknisk produktframtagning är idag
inriktad mot produkters funktionella
ytor där traditionella maskindiscipliner
som produktionsteknik, materialteknik,
konstruktionsberäkning, maskinelement
och produktutveckling möter ämnen
som kemi, optisk- och elektrisk mätteknik,
biomekanik, odontologi, och
tribologi. Miljön Tillämpad naturvetenskap
är mycket bred och verkar inom
forskningsområdena ekologi/miljö, där
kunskap utvecklas för att förstå de processer
och mekanismer som utgör ekosystemens
funktion, samt biomedicin/
biomekanik som omfattar såväl fysiologi
som cellbiologi och biokemi.
Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps-
och Lärandeforskning arbetar med
forskning om små- och medelstora företags
verksamhet samt regionalt lärande.
Verksamhet har en mångvetenskaplig
prägel där tekniska analyser av produkter,
kombineras med ett samhälls- och beteendevetenskapligt
perspektiv på produktutvecklingsprocesser
och innovationssystem.
Centrum för Idrott och Hälsoforsknings
verksamhet syftar att få ett övergripande
ansvar för all forskning som rör idrott,
hälsa och fysisk aktivitet vid HH. Innevarande
år har ett samarbetet utvecklats
med Växjö universitet inom psykologiämnet
och med det teoretiskt närliggande
forskningsmiljön /fortsättning nästa sida
Högskolans två kollegialt valda forskningsnämnders uppgift är att främja
forskningen och forskarutbildningen inom sina respektive områden.
Nämnderna skall verka för att den forskning som bedrivs vid Högskolan
håller hög kvalitet så att forskningen uppmärksammas av vetenskapssamhället,
nationellt och internationellt. Forskningen skall också vara av betydelse
för utvecklingen av svenskt samhälls- och näringsliv. Nämnderna
behandlar på eget initiativ policyfrågor och viktiga verksamhetsfrågor
samt verkar för att grundutbildningen vid Högskolan har en god forskningsförankring.
I nämndernas uppgift ingår att fördela forskningsmedel
som tilldelats dem av högskolestyrelsen. Forskningsnämnderna ansvarar
också för anställnings- och befordringsärenden, godkänner sakkunniga
vid professors- och lektorstillsättningar samt föreslår utnämning av professorer.
Ett läraranställningsutskott är underställt respektive forskningsnämnd.
Enheten för lärarutbildning har ingen egen forskarutbildad personal, men
vid sektionerna bedrivs forskning med relevans för lärarutbildningen.
Denna forskning berör såväl allmän didaktik som ämnesdidaktik.
Områdena Teknik och Naturvetenskap (TN) 1
Forskningen inom teknik har en övergripande inriktning, uttryckt som:
Teknik präglad av innovation och entreprenörskap med strategin att bygga
upp en flerdisciplinär, tillämpningsorienterad forskning med kompletterande
grundforskning inom viktiga ämnen. Forskningen bedrivs i mycket hög
grad i interaktion med det omgivande samhället, vilket leder till relevanta
problemställningar och en kreativ forskningsmiljö. De valda områdena har
alla särskilt stor potential för samhällsnyttiga innovationer och produktutveckling
och några forskare har kommersialiserat sina forskningsresultat.
Även inom naturvetenskapen är forskningen av tillämpad karaktär och
sker ofta i samarbete med tekniskt och/eller ekonomiskt inriktade forskare.
Forskningen sker inom sex profilerade forskningsmiljöer:
• Intelligenta system
• Inbyggda system och datakommunikation
• Industriell fysik och fotonik
• Industriell organisation
• Maskinteknisk produktframtagning
• Tillämpad naturvetenskap
Varje forskningsmiljö har mellan 10 och 30 deltagare varav minst två
professorer, ett antal forskande lektorer och doktorander. De har en nära
anknytning till grundutbildningen dels genom att alla forskare också undervisar
i grundutbildningen och dels genom att merparten av studenternas
projektarbeten bedrivs inom forskningsprojekten.
Under 2004 omsatte TN-forskningen 46,9 Mkr (2003: 43,8 Mkr). 60%
av finanseringen var extern (2003: 62%).
Not 1: omfattar ämnena matematik, naturvetenskap, teknikvetenskap, medicin enligt SCB:s
indelning.
20 | Högskolan i Halmstad 2004

Området Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora
(SBVH) 2
I enlighet med Högskolans forskningsstrategi för området SBVH pågår ett
arbete med att samla forskningen i större profilerade forskningsmiljöer. Nio
forskningsmiljöer får för närvarande medel från Forskningsnämnden.
• Centrum för Innovations-, Entreprenörskaps- och Lärandeforskning
• Centrum för Idrott och Hälsoforskning
• Välfärd och Välbefinnande
• Kontext och kulturgränser
• Kreativitet, utveckling och lärande
• Medie- och kommunikationsvetenskap
• Samhällsförändring och social relationer
• Politisk kommunikation
• USE-IT
I forskningsmiljöerna bedrivs forskning, seminarieverksamhet och handledning
av forskarstuderande. De flesta miljöerna består av 12-15 personer
men det finns även ett par miljöer med ca 30 medlemmar. Flertalet forskare
är också lärare inom grundutbildningen, vilket är en garanti för att
forskningen kommer denna tillgodo.
Under 2004 omsatte SBVH-forskningen 24,6 Mkr (2003: 26,9 Mkr).
30% av finansieringen var extern (2003: 31%).
Området Utbildningsvetenskap
Till Enheten för lärarutbildning hör ämnet Utbildningsvetenskap. De traditionella
lärarutbildningsämnena samt ämnesdidaktiken hör till sektionerna
(se ovan Områdena Teknik och Naturvetenskap, TN, och Området
Samhälls-, Beteende-, Vårdvetenskap och Humaniora, SBVH).
Under 2004 har arbetet fokuserats på att etablera en forskningsmiljö vid
lärarutbildningen. Denna forskningsmiljö syftar i samklang med regeringens
proposition om En förnyad lärarutbildning (1999/2000) att utveckla
ett i ett samhällsperspektiv centralt forskningsområde genom en
integration av utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik och de traditionella
lärarutbildningsämnena. Forskningsmiljön syftar till att erbjuda en arena
där mångvetenskapligt, didaktiskt inriktad forskning kan stimuleras och
utvecklas utan att hindras av traditionella disciplingränser. Led i detta
arbete har varit utlysningen av forskningsmedel och etablerandet av vetenskaplig
seminarieverksamhet.
Resurser och resultat
Välfärd och Välbefinnande. Den miljön inriktar
sig på flervetenskapliga studier som
bidrar till kunskapsutveckling med relevans
för välfärd, hälsa och välbefinnande
på individ-, grupp- och samhällsnivå. Kontext
och kulturgränser är en forskningsmiljö
som samlar forskare från historia, religions-,
litteratur- och konstvetenskap med
ett gemensamt forskningsfält med olika
infallsvinklar mot kontext och kulturgränser.
Miljön Kreativitet, utveckling och lärande
hålls samman av ett intresse för hur villkoren
för kreativitet och lärande har förändrats
i det senmoderna samhället. Inför
framtiden planeras projektförslag som kan
falla inom ramarna för EU-kommissionens
satsning på utveckling och forskning inom
området utbildning, media, kultur och ungdom.
Detta är ett område som ansluter till
miljön Medie- och kommunikationsvetenskap
som intresserar sig för frågor om makt,
offentlighet och demokrati. Kärnområdena
som karaktäriserar miljön är journalistiska
och dokumentära framställningar
samt globalisering, transnationella medier
och unga människor. Globaliseringen är en
fråga som också intresserar miljön Samhällsförändring
och social relationer. Den miljön
försöker begreppsliggöra innebörden
hos nutida samhällsförändringar utifrån
utgångspunkten hur det ”lilla” påverkas av
och återverkar på det ”stora”. De pågående
förändringsprocesserna och följderna
av dessa tolkas och förklaras med hjälp
av begrepp som globalisering, reflexivitet,
in for mationalisering, nätverkssamhälle,
risksamhälle, postmodernitet respektive
senmodernitet, postindustrialism, intersektionalitet,
flexibla rollövertaganden,
kulturell friställning, ny socia li sa tion, hybridisering
etc. Den statsvetenskapligt
dominerade miljön Politisk kommunikations
områden är medier och politisk opinionsbildning
samt politisk kultur, politiskt
deltagande i ett genusperspektiv, förhandlings-
och konfliktteori, regional utveckling,
politisk retorik mm. Målet är att skapa
ett nationellt och internationellt centrum
för politisk kommunikation. Teoretisk
finns en nära koppling till teorier om dynamiska
system och styrning. USE-IT arbetar
med frågor om människors möjligheter att
nyttja den potential som ny informationsteknik
erbjuder. Forskarna ägnar sig åt användningsstudier
och tillämpad forskning.
Use-ITs forskning att vara inriktad på förbättrad
användning av IT. Arbete 2004 har
haft två teman, Edutainment och Media IT.
Högskolans övergripande mål med forskningen är att den skall bidraga till
nationell och internationell kunskapsutveckling samt att den skall bidraga
till forskningsanknytning av grundutbildningen. Vår bedömning är att
forskningen vid Högskolan i Halmstad under året har gett ett väsentligt
bidrag till måluppfyllelsen, dels genom ett stort antal internationella ve-
Not 2: omfattar ämnena humaniora och religionsvetenskap, rättsvetenskap/juridik, samhällsvetenskap,
medicin, övriga forskningsområden enligt SCB:s indelning.
Högskolan i Halmstad 2004 | 21

tenskapliga publikationer accepterade efter peer review och dels genom en stor andel
externa medel erhållna i konkurrens, ofta efter internationella utvärderingar.
Målet om forskningsanknytning av grundutbildningen uppfylls bland annat genom
att i stort sett alla våra forskare samtidigt är undervisande lärare samt att merparten av
studenternas enskilda arbeten sker på initiativ av och i samverkan med forskargrupper.
Forskarutbildade lärare och forskande personal
Genom utbildning av redan anställda och en medveten strategi vid rekrytering av ny
personal har Högskolans lärare hög vetenskaplig kompetens. Av 212 tillsvidareanställda
lärare var 110 disputerade, dvs. 52% (2003 var andelen 49%, 2002 44%). Antalet
disputerade tillsvidareanställda lärare ökade något under året: inom SBVH-området
var antalet 68 (jämfört med 61 år 2003), medan antalet inom TN-områdena var 42
(jämfört med 36 år 2003).
Bland de disputerade tillsvidareanställda lärarna har antalet professorer och docenter
ökat något. Av totalt 23 professorer var antalet kvinnliga professorer 5, en ökning med
1 nyanställd kvinna. Andelen kvinnliga professorer var vid utgången av år 2004 22%
vilket innebär att målet på 24% nästan är nått. Antalet kvinnliga docenter var 7, även
här en ökning med 1. Andelen kvinnliga docenter är 39%.
Inom SBVH-området fanns professorer i Idrottspsykologi, Medie- och kommunikationsvetenskap,
Omvårdnad, Pedagogik, Sociologi, Sociologi med arbetsvetenskap, Företagsekonomi,
Vårdvetenskap och inom TN-områdena i Biologi, Byggproduktionsteknik,
Datorsystemteknik, Fotonik, Fysik, Inbyggda system, Kemi, Maskinteknik,
Mekatroniska system, Realtidsdatorsystem, Reglerteknik, Signalanalys, Teknik för visuella
media och Tillämpad matematik.
Professor Docent
2004 23 18
2003 22 16
2002 17 12
Tabell 11: Antal professorer och docenter
Av de lärare som var tidsbegränsat anställda var 27 disputerade. Här fanns bl.a. 3 adjungerade
professorer, varav 1 kvinna, och 4 gästprofessorer samt forskare och lärare vid
andra högskolor som på deltid var verksamma vid Högskolan i Halmstad. De adjungerade
professorerna finns i Arbetsvetenskap, Folkhälsovetenskap och Limnologi. Gästprofessorerna
finns i Datorarkitektur, Fysik, Maskinteknik och Utbildningsvetenskap.
22 | Högskolan i Halmstad 2004

SCBkod
Antal
tillsvidareanställda
varav
disputerade
varav disputerade
kvinnor
Antal
tidsbegränsat
anställda
varav
disputerade
varav disputerade
kvinnor
Hum 11 15 12 6 16 13 7
Sam 12,13 94 46 14 31 10 2
Teknik 14,16 65 32 5 15 3 0
Nv 15,18 14 10 4 4 1 0
Vård/Med 18,23 24 10 8 8 0 0
Total Antal 212 110 37 74 27 9
Procent 52% 17% 36% 12%
Inom SBVH-område 133 68 28 55 23 9
Inom TN-område 79 42 9 19 4 0
Tabell 12: Tillsvidareanställda och tidsbegränsat anställda lärare fördelade efter utbildningsnivå och kön
Forskarår
Den totala volymen forskning och forskarutbildning, mätt i personår, har ökat under
året. Sett i ett längre perspektiv har forskningsvolymen ökat starkt. Sedan 2002 har
antalet personår ökat från 71,6 till 82,9. Detta speglar bl.a. en förbättrad förmåga att
söka externa anslag, som är ett viktigt inslag i Högskolans forskningsstrategi.
2004 2003 2002
Kvinnor Män Totalt Totalt Totalt
Teknik 8,8 32,6 41,4 37,7 39,1
Naturvet./Biomed. 3,1 4,2 7,3 5,2 3,7
Sam/Hum/Bet.vet 13,6 16,0 29,5 25,8 22,8
Vård/Hälsa/Med 4,3 0,4 4,7 6,4 6
Totalt 29,8 53,2 82,9 75,1 71,6
Tabell 13: Volymen forskning och forskarutbildning mätt i personår
Forskningens resultat – Vetenskaplig produktion
Produktionen i form av vetenskapliga artiklar publicerade i internationellt erkända vetenskapliga
tidskrifter med s.k. peer review uppgick under 2004 till 96 (2003: 92 artiklar;
2002: 79 artiklar). Antalet artiklar som presenterats vid vetenskapliga konferenser har
ökat (2004: 139 artiklar, 2003: 74 artiklar, 2002: 67 artiklar). Härtill kom ett stort antal
vetenskapliga rapporter, artiklar, böcker, industrirapporter, populärvetenskapliga skrifter
etc. Forskningsarbetet resulterade i 7 doktorsavhandlingar och 9 licentiatavhandlingar.
– Internationellt och nationellt samarbete
För att åstadkomma forskning på internationell nivå inom strategiskt viktiga områden
är kontakter med andra lärosäten, forskningsinstitutioner, näringsliv och andra delar
av samhället nödvändiga. Till forskningens viktigaste resultat hör ett ständigt växande
kontaktnät, till gagn för såväl forskningen som grundutbildningen. Högskolans forskare
samarbetar med forskare på det internationella och på det nationella planet. Se not
3 sid. 27.
– Mång- och tvärvetenskap
Samtliga Högskolans sektioner är mångvetenskapliga till sin karaktär, vilket har resulterat
i betydande forskningssamarbete över disciplingränserna. Flertalet av Högskolans
forskningsmiljöer är mångvetenskapliga. Teknikområdets starka inriktning mot tillämpad
forskning i samverkan med industrin gör att denna forskning av nödvändighet
blir mångdisciplinär.
Högskolan i Halmstad 2004 | 23

– Omvärldskontakter
Ett viktigt inslag i den forskning som bedrivs vid Högskolan i Halmstad är samverkan
mellan forskning, offentlig sektor, näringsliv och andra organisationer, vilket bl.a. har
lett till att forskningen är väl förankrad i regionen, bl.a. med Region Halland som nu
finns lokaliserat inom högskoleområdet. Exempel på detta är den samverkan mellan offentlig
sektor och näringslivet för ökad regional tillväxt, den så kallade Hälsoteknikalliansen,
som är ett nätverk av företag och organisationer i sydvästra Sverige med unika
kompetenser, produkter och tjänster inom hälsoteknikområdet. Forskningsplattformen
Product Design in Health Care, som under 2003 och 2004 byggts upp vid Högskolan
med stöd av medel från KK-stiftelsen, utgör den drivande kraften i den forskning som
bedrivs inom Hälsoteknikalliansen. Ytterligare ett exempel: Inom Högskolans KKprofil
Ceres, som verkar inom området inbyggda system, har denna typ av industriell
samverkan kommit mycket långt. Andra exempel är kurser för lärare, ett ytterligare
fördjupat samarbete med Militärhögskolan samt flera projekt inom vårdvetenskap.
Till den särskilda innovationsprägeln på Högskolan hör en ambition att också förverkliga
forskningens resultat i form av kommersiella produkter. Forskningsprojekt i
samverkan med kommunala och regionala organisationer och med industriföretag är
rikligt förekommande, inte minst gäller detta den svenska basindustrin såsom pappers-,
järn- och stål-, bil- samt IT-industrin. Samverkan har under året skett i gemensamma
forskningsprojekt med ett 40-tal stora och små företag, ofta med en finansiering från
KK-stiftelsen. Högskolan har under året förmedlat 39 forskarkontakter till media genom
Vetenskapsrådets ExpertSvar.
Forskningsfinansiering
Intäkterna för forskningen uppgick 2004 till 71,6 Mkr, vilket är samma belopp som
år 2003. Anslagsintäkterna ökade marginellt medan de externa intäkter minskade i
motsvarande grad (se tabell 14).
2004 2003 2002
Anslags intäkter 36,0 50% 34,9 49% 31,3 51%
Externa intäkter 35,6 50% 36,9 51% 30,4 49%
Totalt 71,6 71,8 61,7
Tabell 14: Forskningsfinansiering
Av den externa forskningsfinansieringen stod statliga forskningsstiftelser, näringsliv
och övriga privata organisationer för 64%. Största finansiären var KK-stiftelsen med 14
Mkr. Övriga stora finansiärer inom denna sektor är Vinnova, Statens energimyndighet,
Vetenskapsrådet och Sparbanksstiftelsen Kronan.
2004 2003 2002
Statliga mynd och
Landsting Halland
10,3 28,9% 9,9 27% 11,2 37%
EU 0 2,1 6% 3,3 11%
Övr 25,3 71,1% 24,9 67% 15,8 52%
Totalt 35,6 36,9 30,4
Tabell 15: Extern forskningsfinansiering
24 | Högskolan i Halmstad 2004

2004 2003 2002
FoU-andel av total omslutning 20,1% 20,0% 18,2%
Procentuell omsättningsökning 0% 16,4% 5,7%
FoU-andel externa medel 49,7% 51,3% 49%
Externa medel (tkr) 35 601 36 877 30 481
Årsarbetskraft ägnad åt forskning 82,9 75,1 71,6
Forskarstuderande/doktorander 98 91 86
Vetenskapliga publikationer:
– i tidskrifter 96 92 79
– avhandlingar 16 12 14
– i konferensproceedings efter
refereegranskning 139 74 67
Andel disputerade lärare 52% 49% 44%
Tabell 16. ÅR 2004. Nyckeltal FoU
8
7
6
män
kvinnor
Forskarutbildning
7 personer vid Högskolan (4 kvinnor, 3 män) avlade under år 2004 doktorsexamen
och 9 personer (6 kvinnor och 3 män) avlade licentiatexamen.
3 av de 7 doktorsexamina hade föregåtts av licentiatexamen. Antal avlagda
examina är något högre än motsvarande under föregående år då 9 doktorsexamina
och 3 licentiatexamina avlades.
Den forskning som lett fram till avhandlingarna har till övervägande del
bedrivits inom de olika forskningsmiljöer som finns vid Högskolan i Halmstad.
Högskolan har inte rätt att själv examinera doktorer och licentiater,
men merparten av handledningen ges av Högskolans egna professorer och
docenter. I några fall är Högskolans professorer även knutna till lärosäten
med examinationsrätt. Forskningen har en god förankring i grundutbildningen
och ett stort antal magisteruppsatser har författats inom ramen för
forskningsprojekten och i samverkan med de forskarstuderande.
De forskarstuderande deltar också som lärare inom grundutbildningen.
Uppskattningsvis har en doktorand inom TN-området undervisat 10%
av sin tid medan motsvarande siffra för en forskarstuderande adjunkt är
60%. Inom SBVH-området undervisade doktoranderna i genomsnitt
35% av sin tid medan adjunkter i forskarutbildningen undervisade ungefär
75% av sin tid. Stora variationer finns dock mellan olika adjunkter och
år, vilket gör genomsnittssiffrorna osäkra. Skillnaden i undervisningstid
mellan de båda forskningsområdena återspeglar det faktum att flertalet av
de forskarstuderande inom teknikområdet har anställning som doktorand
medan de inom övriga områden som regel är adjunkter med en betydligt
större andel undervisning inom grundutbildningen. Detta innebär också
att den genomsnittliga studietiden fram till färdig doktor varierar kraftigt
beroende på den forskarstuderandes anställningsform och nivå varifrån
forskarstudierna påbörjades. Omräknat till effektiv studietid uppskattas
studietiden för en doktorsexamen uppgå till 4–6 år.
Under 2004 har 7 personer (varav 5 med doktorandanställning) påbörjat
forskarutbildning vilket är ett rimligt antal mot bakgrunden av att 7
personer disputerat under året samt mot bakgrunden av den stora ökning
på 19 nyantagna forskarstuderande som skedde föregående år, 2003, då
0
SbVH
tN
Diagram 1: Antal påbörjade forskarutbildningar
under 2004 uppdelat på vetenskapsområde
och kön.
8
7
6
5
4
3
2
1
0
5
4
3
2
1
SbVH
män
licentiat
Doktor
kvinnor
tN
män
kvinnor
Diagram 2: Antal doktors- och licentiatexamina
uppdelat på vetenskapsområden
och kön.
Högskolan i Halmstad 2004 | 25

Nationella forskarskolor
Högskolan är part i de nationella forskarskolorna
Entreprenörskap och
innovation, Genomik och bioinformatik,
Läkemedelsvetenskap, Naturvetenskapernas
och teknikens didaktik
samt Svenska med didaktisk inriktning.
Högskolan deltar också i åtskilliga
forskarutbildningsnätverk, t.ex. T2F,
ProViking, ARTES och VISIT. De tre
sistnämnda är finansierade via Stiftelsen
för strategisk forskning medan
T2F är det Trycktekniska forskningsprogrammet
finansierat av KK-stiftelsen
tillsammans med pappers- och
den grafiska industrin.
Doktorander vid andra högskolor
och universitet
De doktorander som finns vid Högskolan
i Halmstad är antagna vid andra
universitet och högskolor med
examensrätt. Inom teknik och naturvetenskap
gäller detta främst
Chalmers tekniska högskola, Luleå
tekniska högskola och Lunds universitet,
där teknikprofessorer vid Högskolan
i Halmstad är examinatorer
eller huvudhandledare, men även vid
Linköpings universitet och Göteborgs
universitet finns forskarstuderande
inskrivna. När det gäller de samhällsoch
hälsovetenskapliga områdena
bedrivs regelrätt samverkan i forskarutbildning
för ekonomiområdet
med universiteten i Lund, Växjö, Luleå
tekniska universitet och Handelshögskolan
i Göteborg, inom idrottspsykologi
med Stockholms universitet, inom
pedagogik med Göteborgs universitet
och Malmö högskola, inom omvårdnad
med Linköpings universitet och inom
idrottsvetenskap med universiteten
i Göteborg och Karlstad. Ytterligare
några svenska såväl som utländska
universitet finns med bland de examinerande
lärosätena.
externa medel främst från KK-stiftelsen beviljades till ett stort antal nya
3-åriga forskningsprojekt .
Totalt fanns under 2004 vid Högskolan i Halmstad 98 forskarstuderande.
Av dessa var 44 kvinnor (32 vid SBVH; 12 vid TN) och 54 män (20 vid
SBVH; 34 vid TN). Av de forskarstuderande bedrev 48 sina studier på
minst 50% av heltid. Ingen av de forskarstuderande vid Högskolan finansierades
via utbildningsbidrag utan samtliga hade en anställning vid
Högskolan som ettdera av doktorand, adjunkt eller forskningsingenjör.
Kvalitet
Under 2004 har lärosätet arbetat med att konkretisera strategin och att
utveckla planer och rutiner som möjliggör för oss att följa den i vårt kvalitetsarbete.De
båda forskningsnämnderna har ett tredelat ansvar inom sina
respektive områden:
• Att säkerställa att den forskning som bedrivs vid Högskolan är av hög
kvalitet och internationellt konkurrenskraftig samt att den är väl profilerad
• Att säkerställa att den forskarutbildning som bedrivs vid Högskolan är
av hög kvalitet och står sig väl i jämförelse med forskarutbildning vid
lärosäten med vetenskapsområde
• Att verka för att all grundutbildning vid Högskolan vilar på vetenskaplig
grund
Detta sker bland annat genom utvärdering och uppföljning av forskningsmiljöernas
forskningsprogram och vetenskapliga resultat samt de enskilda
forskarnas roll i det nationella och internationella vetenskapssamhället.
Utvärderingar och uppföljningar sker enligt de kvalitetsplaner som
forskningsnämnderna fattat beslut om under 2004, bland annat i samband
med forskningsnämndernas årliga fördelning av medel. Forskningsmiljöerna
avkrävs rapporter om sin forskningsverksamhet innehållande
forskningsplan, koppling till Högskolans forskningsstrategi, omfattning,
budget, bemanning, publikationer, erhållna externa medel i konkurrens,
forskarutbildning, relation till grundutbildningen, deltagande i nationella
och internationella forskarnätverk, externa kontakter, etc. Dessa rapporter
analyseras och forskningen utvärderas.
Forskningsnämnderna gör fortlöpande översyn av de lokala riktlinjerna
för befordran till lektor eller professor och för antagning som oavlönad
docent. Även i arbetet med Högskolans anställningsordning deltar forskningsnämnderna
aktivt.
Forskningsnämnderna fokuserar också på information till och uppföljning
av de forskarstuderande, utveckling av det utbud av forskarutbildningskurser
som ges vid Högskolan samt utveckling av handledarkompetens
och relationer mellan handledare och forskarstuderande.
Framtid
I enlighet med strategin har Högskolan under år 2004 fortsatt arbetet med
att bygga upp och förstärka våra forsknings- och innovationsmiljöer.
26 | Högskolan i Halmstad 2004

Sedan flera år bedriver Högskolan forskarutbildning utan att ha rätt att
examinera, vilket hämmar arbetet. En ansökan har insänts till Utbildningsdepartementet
vad avser rätt att examinera doktorer inom vetenskapsområdet
teknik. Målet är också att på sikt erhålla ett vetenskapsområde
inom samhällsvetenskap och humaniora.
En ansökan om stöd från KK-stiftelsen till fortsatt uppbyggnad av forskningsprofilen
CERES inom Inbyggda system beviljades. Detta innebär en
långsiktig resursförstärkning på 36 miljoner kronor från KK-stiftelsen fördelade
på 6 år. Härtill kommer medverkande företags motfinansiering.
Under 2004 förde Högskolan i Halmstad ingående diskussioner med
Högskolan i Skövde och Örebro universitet om samverkan inom forskarutbildningen
inom ämnesområdet datavetenskap, data- och elektroteknik.
Diskussionerna har resulterat i att en ansökan sänts in till Utbildningsdepartemenetet
om att få bilda en gemensam fakultet inom det
valda forskningsområdet.
Inom SBVH-området fortsätter arbetet med att formera starka forskningsmiljöer.
Under 2004 har antalet forskningsmiljöer koncentrerats till
ett tiotal miljöer, att jämföra med drygt 20 miljöer 2003. Denna koncentrations-
och profileringsprocess avser forskningsnämnden fortsätta
stimulera. Även inom detta område prioriteras samverkan med andra lärosäten
och forskningsdrivande organisationer.
not 3
Internationellt och nationellt
samarbete
Det internationella samarbetet är
omfattande och omfattar samarbete
med forskare i våra nordiska grannländer
och ett tjugotal länder i Europa
och övriga världen.
Högskolan är även aktiv i projekt som
är finansierade inom ramen för EUs
olika program. Högskolan koordinerar
projektet ”Communicating the
Cultural Landscape” i EU-programmet
Culture 2000 och medverkar
i projekten ”Project Access” inom
Equal, ”European Public Space Observatory”
och COVOSECO (STRATA)
samt BIOSECURE inom EUs femte
ramprogram och projektet ”Network
Organization of Distance Education”.
Högskolan deltar också i 2 Eurekaprojekt:
Factory Hybtune, EU 2374,
tillsammans med forskare från Ungern
och Litauen samt DigiNews i samarbete
med University of Leuven och
ett antal företag, bl.a. Philips i Belgien,
20/20 Speech, Targetize, Holtran och
Palmware. Projektet ”Children in
Communication about Migration” finansieras
genom EUs femte ramprogram,
där Sverige medverkar tillsammans
med England, Tyskland, Italien,
Grekland och Holland.
Det nationella samarbetet med
forskare vid andra högskolor och
universitet är mycket omfattande.
Samarbetet gäller forskningsprojekt,
gemensamma forskarutbildningskurser
och inte minst samarbete kring
handledning av forskarstuderande.
Eftersom Högskolan saknar vetenskapsområde
är de som forskarstuderar
vid Högskolan inskrivna vid andra
högskolor och universitet. Högskolan
har under 2004 deltagit i utvecklingsprojektet
”Att utbilda vetenskapsmän
till handledare”. Projektet leddes från
Institutionen för pedagogik och didaktik
vid Göteborgs universitet med
Chalmers tekniska högskola, Blekinge
tekniska högskola och Högskolan i
Halmstad som deltagande lärosäten.
Högskolan i Halmstad 2004 | 27

Övergripande
verksamheter
Enheten för omvärldskontakter
Enheten för omvärldskontakter är en funktion inom Högskolan direkt underställd rektor.
Enheten hanterar samverkansfrågorna på ett policymässigt och övergripande plan
och är hemvist för Högskolans samverkansspecialister inom områdena arbetslivsutveckling
och genus (Argus), innovationer och företagsavknoppningar (Innovationsgruppen),
näringslivsservice och uppdragsutbildning (Uppdragsutbildningens verksamhet
beskrivs under Grundutbildning, sidan xx).
Infrastruktur, nätverk och nationella kontakter
Regionalt tillväxtprogram, regional utvecklingsstrategi och gemensam verksamhetsplan.
Enheten för omvärldskontakter organiserar Högskolans samverkan med regionen och
är djupt involverad i utveckling och genomförande av regionalt tillväxtprogram och
regionala utvecklingsstrategi. Styrelserna för Högskolan respektive Region Halland har
under året fattat beslut om ta fram en mellan organisationerna gemensam verksamhetsplan
för områdena stöd till utveckling näringslivet och hälsa och välfärd.
Enheten medverkar med process- och projektledning inom tillväxtområdena hälsoteknik
och upplevelsenäring.
Under året har också ett större projekt genomförts för att initiera en långsiktig utveckling
av de halländska kommunernas stöd till det lokala arbetslivet vad gäller främst
kompetensförsörjning och högre utbildning.
Samarbetet mellan Högskolan, Halmstad garnison och Halmstads kommun har under
året fortsatt och syftat till att inför det nationella försvarsbeslut som togs i december,
belysa de möjligheter samverkan med Högskolan kan ge för en dynamisk utveckling av
Försvarsmakten i Halmstad.
Högskolan deltar genom enheten i flera råd , styrelser och beslutsorgan
Nationella kontakter. Kontakter med Vinnova och Nutek har prioriterats och resulterat
i ekonomiskt stöd Till berörda partersåväl utvecklingsprocesser följeforskning. Samarbetet
med Teknikbrostiftelserna i Lund och Göteborg har varit omfattande. Högskolan
är medlem i den nationella föreningen Unilink.
Arbetslivsutveckling och genus (Argus)
Argus är ett av Högskolans specialiserade samverkansorgan som tillhör enheten. Syftet
med denna verksamhet är att med ett genusperspektiv som utgångspunkt upprätta samarbeten
för att utveckla arbetslivet i bred mening och åstadkomma ökad jämställdhet.
Arbetet utvecklas företrädesvis genom initiering och drift av samt medverkan i projekt,
kurser och utredningsuppdrag. Ofta sker detta inom ramen för olika EU-relaterade
program och verksamheter.
28 | Högskolan i Halmstad 2004

Argus har under 2004 utgjort svenskt kansli för WiTEC Sweden (European Association
for Women in Science, Engineering and Technology) som är en europeisk sammanslutning
av högskolor och andra berörda organisationer vars främsta mål är dels att stärka
kvinnornas ställning inom tekniska områden, dels genom internationellt samarbete
verka för att antalet kvinnor på ledningsnivå inom utbildning och näringsliv ökar. Som
exempel kan nämnas att den 2 december 2004 fick WiTEC Sweden ett kvalitetspris
för bästa Leonardoprojekt inom området studentpraktik. Annan verksamhet har avsett
PREFACE (PREparing Female students for ACademic Entrepreneurship) och krAft.
Innovationsgruppen
Innovationsgruppen är Högskolans inkubatorverksamhet som ger studenter och personal
vid Högskolan möjlighet att utveckla affärsidéer. Verksamheten består dels av
handledning och rådgivning, dels i tillgång till lokaler och tekniskt service för det nystartade
företaget. Verksamheten bedrivs i samarbete med Teknocenter AB, som är en
teknikparksmiljö vid Högskolan.
Under 2004 var 25 projekt/företag verksamma inom Innovationsgruppen. 9 företag
lämnade under året Innovationsgruppen för att driva verksamheten vidare på professionell
basis.
Verksamheten har under året finansierats av Halmstads Kommun, Nutek, Region Halland
och Teknikbrostiftelsen i Göteborg
Näringslivsservice
Näringslivsservice arbetade under 2004 bland annat med uppsökande verksamhet
bland små- och medelstora företag i regionen.
Verksamheten har under året finansierats av Teknikbrostiftelsen i Göteborg Länsstyrelsen
i Halland, KK- stiftelsen (Expertkompetens Intelligenta Produkter teknikQ),
Landstingets Fond för Teknikupphandling och Produktutveckling(LFTP) samt med
sparade medel från tidigare år.
För operativa insatser bland regionens företag har innovationsmedel ställts till förfogande
från Teknikbrostiftelsen i Göteborg och Region Halland.
Ser man till de projekt som handlade om stöd till innovationer i företag så berörde 53%
studenter vid Högskolan i Halmstad, 24% lärare/forskare vid Högskolan i Halmstad
24%, studenter från annan högskola utgjorde 5%, lärare/forskare från annan högskola
2%, Innovationsgruppen/TeknoCenter företag 7%, industriforskningsinstitut 2%, övriga
organisationer som ALMI, IRC, Teknikbrostiftelser o.s.v. 7%. Största skillnaden
mot föregående år är att andelen projekt med lärare/forskar vid Högskolan i Halmstad
har ökat. Andelen projekt i Innovationsgruppen har minskat och i stället har antalet
projekt med studenter vid Högskolan ökat.
Under 2004 har förutom ett stort antal enklare kontaktförmedlingar mellan uppdragsgivare
inom näringsliv och organisationer samt uppdragstagare inom högskolevärlden
ca. 65 projekt operativt startats upp och ytterligare ett trettiotal initierats för operativ
start under 2005. Det är ca. 10% fler än under 2003, trots minskad finansiering av
uppsökande verksamhet. Förklaringen ligger är att antalet projekt från Hylte kommun
ökat genom mycket bra samverkan med dess lärcentermiljö.
Högskolan i Halmstad 2004 | 29

Styrning och uppföljning
Chefen för enheten, som också har rektors uppdrag att policymässigt samordna högskolans
hela samverkanstruktur, d.v.s. även funktioner utanför den administrativa enheten
för omvärldskontakter, ingår i högskolans ledningsgrupp. Ett råd för samverkansfrågor
har bildats och regelbundna överläggningar sker med sektioner och utbildnings- och
forskningsnämnder.
Huvuddelen av verksamheten utförs som externa uppdrag och projekt med särskilda
styrgrupper och uppföljningsmoment. I sådana styrgrupper ingår företrädare för externa
samverkansparter och kunder. I lämpliga delar av verksamheten används också
standardiserade uppföljningsinstrument som enkäter. Eftersom verksamheten under
2004 fortsatt varit under förändring genomgår också styr- och uppföljningsprocesserna
en översyn.
Högskolebiblioteket
Under 2004 hade Högskolebiblioteket 200 938 besök jämfört med 191 821 året innan.
Under terminstid motsvarar det drygt 1 100 besök per dag. Utlåningen från de egna
samlingarna ökade till 76 399 (föregående år 68 493). Av dessa lån var 3 011 utlån till
andra bibliotek (2 094). Det totala antalet fjärrutlån inklusive tidskriftskopior ökade
till 3 861 (3 048).
3 933 nya böcker förvärvades (2003: 5 918). Detta utökade beståndet till 75 820, riksdagstryck
i magasin ej medräknat. Antalet titlar var 91 612. Anledningen till att det
nu finns fler titlar än exemplar i katalogen är den allt större andelen elektroniska titlar
(nästan 25 000). Prenumerationer på 29 nya tidskrifter i pappersform tillkom också.
Antalet lektionstimmar i informationssökning: 240 med 1 072 deltagare (238 med 945
deltagare).
2004 var första hela året för det sammanslagna Campusbiblioteket i Varberg. Genom
nya utbildningar ökade antalet studenter till ca 800. Bibliotekets utlåning ökade från
3 104 till 5 454 (+75%). Fjärrinlån ökade med 19% och fjärrutlån (kopior) med
50%.
Under 2004 genomfördes en ombyggnad av plan 3 i biblioteksbyggnaden. Avsikten var
att öka personalutrymmena och göra dessa mer ändamålsenliga. Strax efter verksamhetsåret
2004 drabbades Högskolebiblioteket av mycket omfattande skador i samband
med ett oväder med orkanbyar 8 januari. Det nya året fick inledas med krishantering,
sanering och planering för återuppbyggnad och ersättning av förstörda boksamlingar.
2004 2003 2002
Totalkostnad tkr exkl. lokalhyra 11 248 9 923 8 103
Lokalhyra tkr 3 435 3 435 3 362
% av omsättning exkl. lokalhyra 3,2 2,8 2,4
% av omsättning inkl. lokalhyra 4,1 3,7 3,4
Driftskostnad kr. per HST exkl. lokalhyra 2 071 2118 1961
Tabell 17: Kostnader i relation till Högskolans totala omsättning
30 | Högskolan i Halmstad 2004

Kompetensförsörjning
I december 2004 var antalet månadsanställda vid Högskolan 492 personer varav 243
kvinnor och 249 män. Detta är en minskning med fyra personer jämfört med 2003.
Ett mål i kompetensförsörjningsplanen för 2004 var att tillgodose Högskolans beräknade
behov av kärnkompetens som bedömdes till 20 läraranställningar inklusive doktorander.
Det verkliga behovet av kompetens blev något lägre än det beräknade. En av
förklaringarna till detta kan vara att sökandetrycket till utbildningar inom data, informatik,
teknik och på vissa ingenjörsutbildningar varit fortsatt lågt under 2004.
Liksom 2003 har behovet av kärnkompetens under 2004 varit störst inom samhällsoch
beteendevetenskap. Målet att erhålla den kompetens som söks har till stor del uppnåtts
inom de olika ämnesområdena. Behovet av stödkompetens har minskat jämfört
med 2003 – 11 utlysningar 2004 jämfört med 27 året innan.
Enligt kompetensförsörjningsplanen 2003–2005 var målet att andelen forskarutbildad
lärarpersonal senast 2005 skulle uppgå till 55%. Rekryteringsresultatet för 2004 visar
en utökning från 123 (39 kv) till 133 (45 kv). Vid årets slut var 52% (2003 49%) av
Högskolans tillsvidareanställda lärare disputerade. Av det totala antalet lärare var andelen
disputerade 48%.
År
Antal forskarutbildade
2002 108 (25 kv)
2003 123 (39 kv)
2004 133 (45 kv)
Tabell 18: Antalet forskarutbildade (professorer, lektorer,
forskarassistenter) 2002–2004
Antalet professorer har under året 2004 ökat från 27 (5 kvinnor) till 30 (6 kvinnor). Av
dessa 30 är tre adjungerade professorer (en kvinna) och fyra gästprofessorer. Högskolans
uppsatta mål för året var att antalet professorer skulle fortsätta att öka. Detta mål
har uppnåtts. Andelen kvinnliga professorer är fortfarande alltför lågt men har ökat
från 19 till 20% under året.
År
Antal professorer
2002 22 (3 kv)
2003 27 (5 kv)
2004 30 (6 kv)
Tabell 19: Utökning av antalet professorer 2002–2004
Målet att få igång ett gemensamt ledarutvecklingsprogram för chefer under 2004 har
inte uppnåtts. Högskolan har arrangerat basutbildning inom vissa områden för samtliga
chefer i bl. a. arbetsmiljö. Vad gäller ledarutvecklingsprogram pågår planering för
start 2005. Framhållas bör dock att högskolan under året beslutat att satsa på några
nyckelpersoner inom verksamheten.
Högskolan i Halmstad 2004 | 31

Under året som gått hade Högskolan 98 forskarstuderande varav 44 kvinnor. (2003:
91 forskarstuderande varav 42 kvinnor). 26 lärare gick en högskolepedagogisk kurs
omfattande fem poäng. Målet är att samtliga lärare på sikt skall ha genomgått högskolepedagogisk
utbildning.
Högskolans jämställdhetspolicy anger att jämställdhetsaspekten alltid skall beaktas vid
nyrekrytering, att annonser skall utformas på ett sådant sätt att personer av det underrepresenterade
könet uppmuntras att söka anställning, att arbetsgivarparten om möjligt
skall representeras av båda könen vid anställningsintervjuer samt att utsedda sakkunniga
till det enskilda tillsättningsärendet skall representeras av båda könen.
Under 2004 har tillgången på kompetent arbetskraft ökat, varvid rekrytering genom
s k headhunting minskat markant. När det gäller löneskillnader mellan män och kvinnor
med samma kompetens och arbetsuppgifter arbetar Högskolan för att de löneskillnader
som finns bland adjunkter inte skall kunna hänföras till kön.
2002 2003 2004
Kategori K M Totalt K M Totalt K M Totalt
Professor 2 15 17 4 18 22 5 18 23
Lektor 22 42 64 25 47 72 29 57 86
Adjunkt 36 57 93 41 56 97 40 60 100
Totalt tv.anst.
lärarpersonal
60 114 174 70 121 191 74 135 209
Bibl.personal 8 4 12 10 4 14 11 5 16
Övrig personal 81 41 122 83 30 113 95 42 137
Totalt tv.anst
personal
149 159 308 163 155 318 180 182 362
Tabell 20: Antal tillsvidareanställda män/kvinnor inom olika yrkeskategorier
492
2002 2003 2004
K M Totalt K M Totalt K M Totalt
7 14 21 11 15 26 13 15 28
Tabell 21: Antal doktorander kvinnor/män 2002, 2003 samt 2004
243
249
Diagram 3: Antal månadsanställda
vid Högskolan
och fördelningen män/kvinnor
Personalomsättningen från september 2003 till september 2004 uppgick till 9%, en
minskning med 2% från föregående period. Målet för Högskolan var att rörligheten
inte skulle öka i förhållande till 2003, vilket den alltså inte heller gjorde. En viss rörlighet
innebär både utveckling och förnyelse i en organisation.
Rörligheten var störst inom stödkompetensen (10%) medan den inom ledningskompetensen
var 5% och inom kärnkompetensen 8%. Rörligheten fanns i samtliga åldersgrupper
men var störst i de yngre åldrarna bland såväl kvinnor som män. 13 personer
gick i ålders- eller delpension under 2004. Högskolans bedömning är att personalomsättningen
var låg bland de tillsvidareanställda. En viss rörlighet innebär både utveckling
och förnyelse i en organisation.
32 | Högskolan i Halmstad 2004

Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron vid Högskolan i Halmstad är lägre jämfört med genomsnittet för myndigheter
som använder samma tidsanvändningsstatistik. Sjukfrånvarons totala omfattning
under 2004 var (3,1%) av alla anställdas sammanlagda arbetstid, vilket är samma
som föregående år. Det är långtidssjukskrivningen som svarar för huvuddelen av sjukfrånvaron,
hela 2,1% av den sammanlagda arbetstiden utgörs av sjukskrivning 60 dagar
eller mer. Av 452 årsarbetare var 27 långtidssjukskrivna under 2004 d.v.s. sjuka mer
än 60 kalenderdagar, vilket är en person mer än 2003. Kvinnor är sjukskrivna i högre
utsträckning än män (4% respektive 2,1% av arbetstiden). Många fler kvinnor (103)
än män (40) har varit sjukskrivna under det gångna året. Motsvarande siffror för 2003
var 96 kvinnor och 38 män.
Åldersgrupp
Sjukfrånvaro i % av
sammanlagd arbetstid
2003 2004
–29 år 1.4 1,3
30–49 år 2.4 2,1
50 år– 4.7 5,0
Tabell 22: Sjukfrånvaro vid Högskolan
Anställda i högre åldrar är mer sjukskrivna än yngre. Det är märkbart att äldre, framförallt
kvinnor, drabbas i större grad än yngre, oavsett kön, av ohälsa. Högskolan har under
2004 satsat mer medel på företagshälsovård med syftet att utöka den förebyggande
hälsovården, men också för att stärka stödet till de individer som redan är sjukskrivna.
En särskild rehabiliteringspolicy har fastställts av styrelsen under året. Dessutom har en
halv miljon avsatts för aktivt friskvårdarbete. Det innebär strukturerade rutiner för att
arbeta med sjukskrivna och ett mer aktivt rehabiliteringsarbete för att få tillbaka anställda
i olika aktiviteter. En särskild grupp arbetar med aktiva åtgärder som massage,
kostcirklar, ”rökslutarkurser” och stöd till enskilda friskvårdsaktiviteter.
Jämställdhet, social och etnisk mångfald
I början av året fastställde Högskolestyrelsen en ny högskoleövergripande policy för
jämställdhet och mångfald som bland annat reglera vilka handlingsplaner inom området
som skall finnas och vilka som ansvarar för den. Följande handlingsplaner fastställdes
under året :
• Jämställdhetsplan
• Likabehandlingsplan för studenter
• Mångfaldsplan för anställda
• Åtgärds- och beredskapsplan mot trakasserier
Dessutom har en ny handlingsplan för att främja och bredda rekryteringen av studenter
tagits fram, för beslut i början av 2005. När den är tagen är alla styrdokument som
direkt faller under policyn på plats.
Högskolan anställde under året en ny professor, en kvinna. Andelen kvinnliga professorer
är nu 22%. Studentbarometern, en stor enkät som skickas till 1000 slumpmässigt
utvalda studenter, genomfördes under våren 2004 för tredje gången. Denna här gången
infördes nya frågor som möjliggör en kartläggning av studenternas upplevelse av lika-
Högskolan i Halmstad 2004 | 33

ehandling i enlighet med lagen för likabehandling. Kartläggningen utgör ett viktigt
underlag för revideringen av Högskolans likabehandlingsplan.
Högskolan deltar i IDAS, som är ett 3-årigt nationellt chefs- och ledarskapsprojekt vars
syfte är att få fler kvinnor på höga akademiska poster inom universitet och högskolor
i Sverige. Högskolan har även initierat ett lokalt IDAS-projekt med syfte att väcka intresse
för akademisk ledarskap hos kvinnor.
Lokaler och infrastruktur
Under år 2004 påbörjades en ändrad lokalförsörjningsplan. Planen innebär en större
omfördelning av lokaler. En satsning på ett mer samlat campusområde har inletts.
Det har bland inneburit att även Region Halland flyttat in på campusområdet.
Totala lokalytan för 2004 omfattade 44 000 kvadratmeter och årskostnaden för lokalhyra
uppgick till 53 Mkr av totala lokalkostnaden 59 Mkr. Under 2004 togs nya lokaler
i bruk, vilket medförde att lokalhyrorna ökade 7,4%. Principerna för kostnadsredovisning
ändrades så att vissa externa kostnader, exempelvis bevakning, belastar lokalbudget
istället för driftskostnader. denna förändring innebar ytterligare 1% ökning i posten
kostnader för lokalhyra.
Tekniska avdelningen har arbetat med att öka tillgängligheten på Högskolan, ett arbete
som kommer att prioriteras under 2005. En arbetsgrupp har satt igång och utreda och
planera ett kommande resurscentrum med utgångspunkt att skapa ett nytt bibliotek.
Syftet är att samlokalisera och samordna resurser som hjälper studenterna vid sidan av
undervisningen.
Under året har en säkerhetspolicy tagits fram och fastställts av styrelsen och i det arbetet
ingår att säkra Högskolans lokaler. Ett område där Högskolan ligger långt fram är
det systematiska brandskyddsarbetet, som är en följd av Lagen om skydd mot olyckor.
Här har ett webbaserat verktyg tagits fram tillsammans med våra fastighetsägare för att
kunna följa upp eventuella fel och brister.
Högskolan deltog, tillsammans med 10 andra högskolor, under året i en IT-revision.
Revisionen visade att Högskolan i Halmstad hade lägst kostnader för IT, men pekade
också på många brister, främst inom dokumentation och ledning. Ett arbete för att
rätta till dessa brister har inletts. Under året har antalet anmälningar mot högskolan
för olämpligt nätanvändande ökat kraftigt. Ökningen kan helt härledas till studentbostäderna.
Miljö
Miljöarbetet under 2004 har skett enligt högskolans handlingsplaner. Bland annat
upphandlade Högskolan ett nytt el-avtal som innebär miljömärkt el enligt Bra Miljöval
El av Svenska Naturskyddsföreningen, en ”lämna bilen hemma” kampanj genomfördes,
en miljöutbildning för Högskolans ledningsgrupp, miljörådet och administrativ
personal genomfördes.
En extern sakkunnig granskade Högskolans alla kursplaner för att kartlägga förekom-
34 | Högskolan i Halmstad 2004

sten av inslag av hållbar utveckling i Högskolans kursutbud. Kartläggningen skall ligga
till grund för att genomföra olika kursutvecklingsprojekt med syfte att öka inslaget av hållbar
utveckling i Högskolans kurser. Miljöforum Halland och Högskolan i Halmstad arrangerade
även i år gemensamt den nationella tävlingen MiljöInnovation 2004. Tävlingen
syftar till att stimulera, stödja och påskynda utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Övergripande kvalitetsarbete
2004 togs en ny högskoleövergripande kvalitetspolicy fram. Där finns riktlinjer för hur
kvalitetsarbetet skall bedrivas för att nå en hög kvalitet i verksamheten samt för att förverkliga
visionen. Högskolestyrelsen fastställde policyn i slutet av året. Policyn reglerar
bland annat vilka strategidokument som skall finnas för Högskolans kärnverksamhet.
Strategierna baseras på Högskolans visionsdokument och varje strategi är kopplad till
ett kvalitetsprogram. Arbetet för att ta fram en grundutbildningsstrategidokument och
en strategi för samverkan med det omgivande samhället har pågått under året och dessa
dokument förväntas kunnas fastställa i början av 2005. Forskningsnämnden för samhälls-,
beteende-, vårdvetenskap och humaniora fastställde under året en nytt kvalitetsplan
för sitt verksamhetsområde. Forskningsnämnden för teknik och naturvetenskap
färdigtställde sin kvalitetsplan redan året innan. Utbildningsnämnden håller på att ta
fram ett nytt kvalitetsplan för grundutbildningen.
Ett nytt kvalitetsråd kommer att inrättas, bestående av ordföranden i Utbildningsnämnden,
ordförandena i forskningsnämnderna, en studeranderepresentant samt rektor
och prorektor.
Resultatet av personalbarometern, som genomfördes under 2003, publicerades under
året och ledde till ett antal åtgärder som till exempel en satsning på friskvård, införandet
av ett stresshanteringsprogram och ett mentorsprogram för nyanställda.
Halmstad Högskolas Utvecklingsbolag
Halmstad Högskolas Utvecklings AB (HHUAB) är ett av staten helägt bolag. Staten
företräds sedan 1998 på bolagsstämman av Högskolan i Halmstads styrelse. HHUAB
är ett holdingbolag som skall gå in i hel- eller delägda tjänste- eller projektbolag. Dessa
bolag skall ha som syfte att stödja företagsamhet med ursprung i Högskolan i Halmstad
eller bedriva forsknings- och utvecklingsarbete för att kommersiellt exploatera kunskaper
framtagna eller uppkomna inom ramen för verksamheten vid Högskolan i Halmstad.
HHUAB är inriktat på att tillföra riskkapital i ett mycket tidigt skede, vilket innebär
att Innovationsgruppens företag är en viktig målgrupp för bolagets investeringar.
Vidare har HHUAB ett samarbetsavtal med Teknikbrostiftelsen i Göteborg vilket
inneburit att Teknikbrostiftelsen har saminvesterat med HHUAB i två investeringar.
Bolaget har en kapitalbas på 4 000 tkr i grunden. Genom villkorslån från Teknikbrostiftelsen
i Göteborg på 3 000 tkr kan bolaget agera som om kapitalbasen utökats till
7 000 tkr. Bolaget har investeringar i följande bolag: Forskarpatent i Syd AB, Teknocenter
Sverige AB, Cardiocom AB, Webbvikarie i Sverige AB, Aqualiv AB, OptiQ AB,
Svan AB, Diglet AB och Vencedor AB. Under året har tilläggsnivesteringar gjorts i
följande bolag: TeknoCenter Sverige AB, Aqualiv AB, OptiQ AB och Vencedor AB.
Högskolan i Halmstad 2004 | 35

Redovisning av
Högskolans internationaliseringsarbete
Enligt regleringsbrevet skall Högskolan i årsredovisningen för 2004 ge en så fullständig
bild som möjligt av internationaliseringsarbetet.
Internationaliseringen har under många år varit ett prioriterat område vid Högskolan i
Halmstad. Stora resurser satsas årligen på att skapa och förstärka den inre känslan hos
både studenter och personal av att kunskap växer i kraft av gränsöverskridande verksamhet
och att förmåga till tillämpning av denna kunskap förstärks av erfarenheterna
från internationella kontakter och miljöer.
Arbete med att underlätta och stimulera det internationella utbytet
Internationella avdelningen är placerad vid Förvaltningen vid Högskolan i Halmstad
och består för närvarande av tre medarbetare. En stor del av Internationella avdelningens
resurser satsas på att stimulera och utveckla utbytesverksamheten både för studenter
och lärare. Detta sker i mycket nära samarbete med Högskolans sektioner och enheter.
Arbetet syftar till att akademisera utbytesverksamheten genom att fokusera på de akademiska
nyttorna för både studenter och lärare. Detta arbete omfattar också övrig personal
som arbetar med internationella frågor. Inriktningen av arbetet styrs av de studenter, lärare,
programråd, styrelser och olika styrgrupper som internationaliserar sina program.
Frågor om Tredje världen har börjat lyftas inom flera sektioner och program/ämnen.
Från centralt håll arrangeras högskolegemensamma grupper som arbetar med inriktning
mot olika regioner som Kina, Latin-/Sydamerika och Afrika. Arbetet syftar till
att bredda intresset och perspektivet i nuvarande samarbeten och framförallt få en
koppling till den forskning som bedrivs i regionen.
Vid Högskolan pågår en mängd olika samarbeten inom internationella nätverk. Som
exempel kan nämnas magisterprogram som ges i förening med flera olika internationella
lärosäten och kandidatprogram som kan erbjuda dubbla examina (den ena internationell)
i kraft av ett nära samarbete med partneruniversitet. I båda fallen är utbytesterminer
en förutsättning. Vidare pågår praktiksamverkan med utländska partneruniversitet
och det byggs transatlantiska nätverk för lärarstudenter. Många examensarbeten bedrivs
vid eller i samarbete med utländska partneruniversitet.
Internationella avdelningen har arrangerat återvändarträffar för återvändande studenter,
så att de studenter som studerar i Halmstad får möjlighet att lyssna till de erfarenheter,
upplevelser och känslor som utlandsstudierna givit. I samarbete med Studenthälsan
och Studentkåren har alla studenter två gånger per år erbjudits information inför
utlandsstudier.
Varje år arrangeras ett Öppet hus, med att tydligt inslag av internationalisering. Detta
sker genom att utländska studenter ”ställer ut” sina hemländer i en utställning vilken
besöks av både studenter och gymnasister. Studentkåren arrangerar varje vecka After
Work för personal och studenter. En gång per månad arrangeras dessa av utländska
studenter, då med olika länderteman.
36 | Högskolan i Halmstad 2004

Internationella avdelningen hjälper också till att arrangera resor för personal med internationella
arbetsuppgifter, i syfte att öka förståelsen för och kunskapen i internationella
förhållanden.
Personalutbildning i engelska
För att förbättra personalens språkkunskaper planerades under 2004 en ny utbildning,
en 5 p-kurs i engelska för Högskolans tekniska och administrativa personal. Ett 30-tal
anställda kommer att delta. Kursen omfattar 11 tillfällen á två timmar under vårterminen
2005. Fokus ligger på praktisk tillämpning i det dagliga arbetet på Högskolan,
vilket bland annat innebär övningar i ”högskolevokabulär”, nödvändig och nyttig
grammatik, konversation, att skriva på engelska, uttal (en ny språkstudio finns på Humaniora)
m m.
Främjande av internationaliseringen av den grundläggande högskoleutbildningen
Högskolan i Halmstad erbjuder för närvarande följande utbildningsprogram på engelska:
• International Master's Programme in Computer Systems Engineering or Electrical
Engineering (60/80p)
• Master's programme in Information Technology (121-200) 80p
• Master's Programme in Informatics
• Network Design and Computer Management 40 p
• Applied Ecology - Master's programme in biology or environmental science, 40 p
(60 ECTS)
• Master of Science in International Marketing, 40 p (60 ECTS)
Följande kurser ges på engelska:
• Biogas Technology (internetbaserad) 5 p
• Business Information Technology I 5 p
• Business Information Technology II 5 p
• Cultural Awareness and Country Specific Culture 5 p
• Intercultural Management 5 p
• Peace and Security in a Global Era - International relations (21-40) 20 p
• Renewable Energy 5 p
• Scandinavian Culture 5 p
• Scandinavian History 5 p
• Scandinavian Society 5 p
• Speaking and Writing in English 5 p
• Swedish as a Foreign Language (1-5) 5 p
• The Development of Western Technology and Science 5 p
• The Process of Mediation in Global Media 20 p
• Trends in Modern Language Teaching 5 p
• Wetland Technology 5 p
Dessutom går ”Att arbeta som Idrottspsykologisk rådgivare”, 20 p, företrädesvis på engelska
på grund av engelsktalande professor. Kursen har även internationella studenter.
Många kurser som erbjuds de internationella utbytesstudenterna söks också av
Högskolans egna studenter. Högskolan får därigenom en mångkulturell dimension.
Lärarutbytesverksamheten försörjer Högskolan med ett antal internationella
gästföreläsare.
Högskolan i Halmstad 2004 | 37

Arbete med Bolognaprocessen
Bolognadeklarationens mål att skapa fri rörlighet, förmåga till att arbeta i främmande
land, samt ett enhetlig europeisk högre utbildningsområde ligger många studenter och
personal vid Högskolan i Halmstad, varmt om hjärtat.
På central nivå bevakas Lissabon- och Bolognafrågorna av Utbildningsnämnden, chefsgruppen,
ledningsgruppen och Internationella avdelningen. För närvarande svarar Internationella
avdelningen för beredningen av dessa frågor, vilka hanteras och diskuteras
i Internationaliseringsrådet och inom Utbildningsnämnden.
Bolognafrågorna påverkar också sektionsstrategierna, särskilt programstrategier som
innefattar program med magisteruppgång. Här sköter studierektorerna och ämnesansvariga
bevakningen, bland annat för att söka projektmedel för EU-gemensamma projekt.
Inom teknikområdet deltar man i ett samarbete mellan de västsvenska högskolorna
angående ökad rörlighet mellan högskolorna och anpassning till Bolognaprocessen.
Resultat av internationaliseringsarbetet
Det resultat av internationaliseringsarbetet hittills som Högskolan främst vill framhålla
är den förändring som innebär att internationaliseringen har blivit till en inre process hos
många medarbetare och studenter. Man tänker ”internationellt” i sitt dagliga arbete. Internationaliseringen
har skapat en ”osynlig” men märkbar struktur för samverkan mellan
medarbetare och mellan personal och studenter. Lärandet har fått en ny dimension i meningen
att lärare, administrativ personal och studenter möter nya perspektiv och kunskaper.
I detta möte med den internationella omvärlden skapas en ökad kunskap och förståelse för
såväl ämneskunskaper i sig, som likheter och olikheter i synen på tillämpningsmodeller.
Internationaliseringen har också medför en känslighet för vad som händer i vår omvärld
och ett intresse för att försöka införa nya och intressanta idéer i såväl undervisning som
administration.
Internationaliseringen har synbart påverkat både kursinnehåll och program. Kurser erbjuds
i allt högra grad på engelska vilket ställer nya och högre krav på såväl lärare som
studenter. Samtidigt öppnas nya möjligheter upp i kontakten med internationella studenter.
Program utvecklas i syfte att vara konkurrenskraftig i ett framtida Europa, men
också med bäring på utomeuropeiska möjligheter. Programstrukturer öppnas upp för
studier utomlands och utbytesstudier akademiseras, i så motto att studenter inte längre
enbart ser utlandsstudierna som en kulturell och nöjesinriktad erfarenhet, utan tidigt
i processen fokuserar på en akademiska nyttan och den speciella profil utlandsstudier
medför. I detta tillkommer också det kraftig ökade intresset för dubbla examina. En
svensk och en utländsk examina vars kombination erhålles i ett nära samarbete med
högskolans utländska partneruniversitet
Starka och svaga sidor i internationaliseringsarbetet
Bland Högskolans starka sidor inom internationaliseringen vill vi framhålla:
• Aktiva kunniga engagerade kreativa medarbetare.
• En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår.
• Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden.
• Omfattande nätverk av partneruniversitet.
• Lång historik och utvecklad tradition av Internationalisering.
• En mycket stark sida är det intensiva samarbetet med Studentkåren.
38 | Högskolan i Halmstad 2004

Bland Högskolans mindre starka sidor hittills kan nämnas:
• Når inte den kritiska massan på alla kurser.
• Viss motvilja till undervisning på engelska.
• Systemet har svårt att enkelt hantera Free Movers – ansökningar, urval, tillgodoräknande.
• Otydlighet i mål och medel inom sektioner och avdelningar.
• Incitamentsstrukturen.
• Arbetsbelastningen och organiseringen av arbetet.
Möjligheter respektive hinder för att lärosätet ska kunna uppfylla nationella
krav, egen policy och egna mål för internationalisering
Möjligheter:
• Samordnad och väl strukturerad organisering av den internationella verksamheten
vid lärosätet
• Engagerade kreativa och internationellt intresserade medarbetare
• En aktiv, kunnig och engagerad Studentkår
• Flexibel organisation för snabba förändringar och anpassningar till omvärlden
• En effektiv samordning mellan utbildningsnämnden och forskningsnämnderna
• Omfattande nätverk av partneruniversitet
• En intensiv satsning på internationaliseringen från regering och riksdag
• Det mycket starka samarbetet med Studentkåren garanterar tillgången på bostäder.
Hinder:
• Långsam utveckling av kurser och program på engelska
• Långsam utveckling av och anpassning till Bolognaprocessen
• Oförmåga och motvilja till undervisning på engelska
• Otydlighet i mål och medel för rekrytering av internationella studenter
• Risken för att Sverige inte formerar internationellt gångbara magisterstrukturer
• Risken för att ECTS inte införlivas med svensk betygssättning.
• Ekonomisk och akademisk belöning för internationalisering inte förändras eller utvecklas
• Arbetsbelastningen inte tydliggörs och åtgärdas.
Högskolan i Halmstad 2004 | 39

Kompetensförsörjningsplan
för 2005–2007
Enligt regleringsbrevet skall Högskolan redovisa vilka mål som gäller för myndighetens
kompetensförsörjning under 2005, 2006 och 2007.
Det föreligger fortsatt behov av att utöka kärnkompetensen inom de flesta ämnesområdena
dock inte i samma takt som tidigare. Under 2005 ligger behovet på totalt ca 12 anställningar
som professor, lektor, adjunkt, forskare och doktorand. Behovet av kärnkompetens
är en följd av bl.a. något ökat antal årsstudieplatser, viss ökad forskning genom
ökade externa medel samt ett arbetstidsavtal med forskningstid för lektorer. Effekterna
av minskade studentkullar och därmed minskat sökandetryck har påverkat personalbehovet
inom ingenjörsprogrammet inom natur, teknik, matematik och informatik men
också inom administrationen. Med drygt tio miljoner kr skall dessa verksamheterna
minskas. Det innebär att en del anställda inom dessa områden inte får sina visstidsanställningar
förlängda , men också att en del tillsvidareanställd personal sägs upp.
Behovet av lärarkompetens är inom byggnadsteknik, idrott och friskvård, utbildningsvetenskap
och statsvetenskap.
Målet är att tillgodose ovan redovisade behov. Mycket angeläget är att Högskolan
arbetar kraftfullt med att knyta forskarutbildade inom utbildningsvetenskap till Lärarutbildningen.
Jämställdhet och mångfald
Vid nyinrättade adjunkts-, lektors- och professorsanställningar skall Högskolan förutom
annonsering i relevanta media även pröva mer aktiva rekryteringsmetoder. Nya
anställningar skall utlysas såväl nationellt som internationellt med syftet att fånga in
rätt kompetens och samtidigt stimulera etnisk mångfald. Arbetet med social och etnisk
mångfald ingår numera i ansvarsområdet för Rådet för jämställdhet och mångfald och
en kartläggning har gjorts 2003. Resultatet har legat till grund för en handlingsplan
rörande social och etnisk mångfald.
Den etniska och kulturella mångfalden bland anställda ska öka på alla nivåer.
En ny jämställdhetsplan och en mångfaldsplan har också fastställts under året.
Högskolan skall aktivt sträva efter att effektivisera rekryteringsprocessen, framför allt vad
gäller professorer och lektorer. Under våren 2002 preciserades riktlinjer gällande lärarrekrytering.
Det har lett till större effektivitet i rekryteringsprocessen.
Målet är att minst 30% av andelen nyrekryterade professorer skall vara kvinnor.
Målet är att minst 40% av andelen nyrekryterade lektorer skall vara kvinnor.
Målet är att minst 50% av andelen nyrekryterade adjunkter skall vara kvinnor.
Öka andelen forskarutbildade
Den vetenskapliga kompetensen inom Högskolan är hög. Med tanke på att Högskolan
ansökt om vetenskapsområde inom teknik är det ett viktigt mål att andelen forskarutbildade
fortsätter att öka inom detta område.
40 | Högskolan i Halmstad 2004

Vid 2004 års utgång var 52% av Högskolans tillsvidareanställda lärare disputerade (49%
2003). Målet är att under perioden öka andelen forskarutbildade inom gruppen tillsvidareanställda
lärare till 55% under kommande treårsperiod. Vid utgången av 2004 hade
högskolan 23 tillsvidareanställda professorer. En fortsatt ökning av antalet är att förvänta
dels genom att fler lektorer kommer att befordras dels genom att det finns ett behov av
viss nyrekrytering.
Förstärkt kompetens inom alla yrkeskategorier
En ledarutvecklingsplan har påbörjats under 2004. Utveckling i ledarrollen riktat till
samtliga chefer skall särskilt beaktas under åren som kommer.
För lärare (kärnkompetensen) är målet att var och en skall ha en egen treårig kompetensutvecklingsplan.
Detta är en nödvändighet för att lärarnas nya arbetstidsavtal skall
fungera väl framgent. Planen skall arbetas fram i samråd med chefen vid ett utvecklingssamtal.
I arbetstidsavtalet framgår att alla tillsvidareanställda lektorer och adjunkter
kan få forskning/forskarutbildning motsvarande 50% under ett år under en treårsperiod.
Med hänsyn till nuvarande ekonomiska situation är det svårt att nu fastställa
ett konkret mål innan det nya arbetstidsavtalet är fastställt.
Högskolan skall genom olika utvecklingsstödjande åtgärder uppmuntra lärare att inhämta
sådan kompetens så att en befordran kan ske. Detta är ett led i arbetet med att höja forskningskompetensen
på högskolan. Högskolans satsning på forskarutbildning för anställda
har under 2004 resulterat i 8 doktorsavhandlingar (9 under 2003) och 9 licentiatavhandlingar
(3 under 2003).
Den högskolepedagogiska kurs omfattande fem poäng som utvecklats på Högskolan skall
ges två gånger per år med målet att alla lärare på några års sikt skall ha någon form av
pedagogisk utbildning. 28 lärare utbildades under 2003 och 26 var registrerade på kursen
under 2004. Kraven på högskolepedagogisk utbildning eller annan motsvarande utbildning
har också ökat. Ett Pedagogiskt utvecklingscentrum planeras för att på sikt ha ansvar
för lärarnas pedagogiska utveckling men också fungera som ett regionalt utvecklingscenter
för utbildningsfrågor.
Högskolans mål är att frigöra minst 300 000 kronor årligen under perioden för stödkompetensgruppens
(d.v.s. teknisk/administrativ personal) vidareutbildning /fortbildning.
Kompetensförsörjning med avseende på åldersstruktur
De stora pensionsavgångarna har ännu inte börjat vid Högskolan i Halmstad. Under
de närmaste tre åren 2005–2007 kommer 20 anställda att gå i ålderspension (65 år)
och 13 av dessa finns i kärnkompetensgruppen. År 2008–2010 kommer en ytterligare
ökning, då 41 anställda fyller 65 år.
I september 2004 låg genomsnittsåldern för högskolans personal på 44,4 år (2003 var
den 43 år). En av de äldsta grupperna är ledningskompetensgruppen med en genomsnittsålder
på 50 år (53 år 2003). Kärnkompetensgruppens genomsnittsålder är 44,9 år
och stödkompetensgruppens 42,5 år (44 respektive 46 år 2003). En föryngringsprocess
pågår alltjämt genom skolans fortsatta tillväxt. Detta har märkts tydligast inom områdena
teknik /data och informatik där tillväxten av personal varit störst tidigare år.
Genom ett ökat behov av kärnkompetens inom vårdområdet har möjligheterna för
högskolan att aktivt verka för en föryngring möjliggjorts. En fortsatt mindre tillväxt
är att förvänta. Högskolan har även andra strategier för att inom detta område klara
Högskolan i Halmstad 2004 | 41

av kompetensförsörjningen inför kommande pensionsavgångar. En av dessa är att få
pensionsavgångarna mer utspridda i tiden. Metoden kan vara att stimulera lärare inom
vårdområdet att stanna kvar i tjänst helt eller delvis efter pensionsåldern. Det finns ytterligare
en strategi för att sänka medelåldern för lärare inom vårdområdet nämligen att
rekrytera unga doktorander, helst män.
Det nya delpensionsavtalet fr.o.m. 2003-01-01 ger möjlighet att söka delpension efter
fyllda 61 år. Förhoppningsvis kan detta resultera i en större spridning av pensionsavgångar.
Detta kan i sin tur gynna kompetensförsörjningen. Man har också möjlighet
att arbeta till 67 års ålder. Målet är att använda delpension som ett instrument att
stimulera generationsväxling. Vid slutet av 2004 hade 12 anställda vid Högskolan delpension.
God personal- och lönepolitik för att behålla den kompetens som behövs
En ny lönepolicy har utarbetats och fastställts av styrelsen under 2004. Denna innehåller
riktlinjer för i vilka situationer lön förhandlas under en pågående avtalsperiod, vilka
kriterier som skall uppfyllas för att erhålla lönetillägg, lönekriterier som skall beaktas
vid lönerevision, vikariatsersättningar m.m.
Inför den lokala lönerevisionen 2004/05 skall högskolan arbeta vidare med att förfina
kartläggningen av lönestrukturer både i avseende på yrkeskategorier, kön och ämnesområden.
Målet är att minimera osakliga löneskillnader inom alla yrkeskategorier.
Starten av ett nytt lönesystem har implementerats under december 2004 och pågår
under första delen av 2005. Det kommer bl.a. att ge chefer bättre verktyg att utöva sitt
ledarskap men också att följa upp personalkostnader, sjukfrånvaro och kompetensutveckling
på ett helt annat sätt än tidigare.
Ett mål är att marknadsföra Högskolan som en attraktiv arbetsplats och därmed attrahera
lärare och forskare inom konkurrensutsatta områden att söka sig till lärar- och
forskaruppdrag vid Högskolan.
Kompetensförsörjning med avseende på rörlighet.
Högskolan hade under perioden september 2003 till september 2004 en personalomsättning
som uppgick till 9% (11% under föregående period). Målet är att genom en
god personal- och lönepolitik, goda utvecklingsmöjligheter och en god arbetsmiljö stimulera
de anställda att vara kvar i högskolans verksamhet i lika stor utsträckning som
tidigare. Strävan är att personalomsättningen skall minska något och ligga på cirka 8%.
42 | Högskolan i Halmstad 2004

Ekonomisk
resultatredovisning
Resultat
Årets kapitalförändring visar ett underskott med 5,7 Mkr jämfört med prognos 5,3
Mkr. Resultatet påverkas av en engångspost med 0,6 Mkr som avser återföring av anslagssparande
från bå 2004. Periodisering från 2003 avseende SPÅ avgifter har också
återförts med 2,7 Mkr. Periodisering för nytt löneavtal per 2004-10-01 har gjorts med
2,5% motsvarande 1,4 Mkr.
Intäkter
Totala intäkterna var 355,6 Mkr en minskning med 1,0% jämfört bå 2003. Anslagen
har i stort sett varit oförändrade, förutom avräkning från anslagssparande inom grundutbildningen.
Avgifter och ersättningar är i stort oförändrade och uppgick till 18,4 Mkr (18,8 Mkr).
Uppdragsutbildningen uppgick till 4,2 Mkr (6,4 Mkr). Uppdragsforskning uppgick
till 3,1 Mkr jämfört med 2,8 Mkr för bå 2003.
Bidragsfinansierad verksamhet har minskat med 13% till 40,4 Mkr. Forskningen har
minskat till 32,5 Mkr jämfört med 34 Mkr 2003. Inom grundutbildningen har 7,9
Mkr mottagits jämfört med 12,4 Mkr för 2003.
Totala externa intäkter var 59 Mkr eller 17% av total omsättning andelen för bå 2003
var 18% eller 65 Mkr.
Kostnader
Kostnaderna har ökat till 361,3 Mkr eller 1,9% jmf bå 2003, varav personal 3,3%,
lokaler 8,4% och övriga driftskostnader med en minskning 9,1%. Avskrivningar uppgick
till 13,9 Mkr. (13,3 Mkr) Medelantalet anställda var 487 vilket var en ökning med
0,4%. Dock var antalet månadsanställda vid utgången av året 492, en minskning med
fyra personer jämfört med utgången av 2003.
Antal studenter har ökat med 2,2% eller till 5 432 hst (5 310 hst) för ordinarie grundutbildningsuppdrag.
Andelen lokalkostnader har ökat från 15,3% till 16,3% jämfört
med de totala kostnaderna.
Investeringar
Nya investeringarna har gjorts med totalt 15,0 Mkr vilket är på samma nivå som föregående
verksamhetsår då investeringarna var 15,1 Mkr. Av årets investeringar var 1,5 Mkr
pågående projekt till största delen inom nya lokaler inom ”Hälso- och Idrottscentrum”.
Totala bokförda värdet var vid utgången av året för materiella anläggningstillgångar
41,0 Mkr (40,8 Mkr) och immateriella tillgångar främst datorprogram 0,9 Mkr. Immateriella
anläggningstillgångar har tidigare år inte funnits som egen anläggningsgrupp.
Högskolan i Halmstad 2004 | 43

Myndighetskapitalet 2004-12-31
Det samlade myndighetskapitalet uppgår totalt för all verksamhet till 58 Mkr (63,6
Mkr) balanserat per 2004-12-31. Inom myndighetskapitalet ingår HHUAB (helägt
dotterbolag) med 2,3 Mkr. Grundutbildningen svarar för 49,5 Mkr (55,6 Mkr) och
forskningen för 6,1 (5,5 Mkr) ackumulerade belopp.
Inom myndighetskapitalet för grundutbildning ingår även en större engångspost om
16,9 Mkr från verksamhetsår 2002 som avser upplösning av ackumulerade överprestationer
av HPR enligt regeringsbeslut 2002. Detta kapital 16,9 Mkr är reserverade för
två större projekt enligt bokslut 2002.
Halmstad Högskolas Utvecklings AB
HHUAB är ett helägt aktiebolag har lämnat sin förvaltningsberättelse för verksamhetsåret
2004. Bolagets verksamhet består i att genom hel eller delägda bolag bedriva forsknings
och utvecklingsarbete som syftar till att kommersiellt exploatera projekt framtagen
eller uppkommen inom ramen för Högskolan i Halmstads verksamhet. Bolaget har
sedan 1998 varit företrätt av Högskolan.
Resultatet uppgick till -19 tkr (-169 tkr). Den ansamlade förlusten 1 678 tkr balanseras
i ny räkning. Balansomslutningen uppgår till 4 378 tkr (4 973 tkr) och eget kapital till
2 322 tkr (2 341 tkr).
Räntekonto
Behållningen på räntekontot uppgick till 72,2 Mkr per 2004 12 31 jmf 76,6 Mkr 2003
12 31. Likviditeten motsvarar 50% (50 %) av balansomslutningen. Under verksamhetsåret
har likviditeten varit som högst 95,1 Mkr under mars (94,1 Mkr under maj)
och lägst 72,2 Mkr under dec (76,3 Mkr under juni).
Likviden består framförallt av anslagsmedel 59,6 Mkr (65 Mkr), utbetalda förskottsmedel
för externa forskningsprojekt och övriga bidrag med sammanlagt 12,5 Mkr (11,6
Mkr). Det kortfristiga likviditetsbehovet är 29,6 Mkr (30 Mkr) vilket består av leverantörsskulder,
löner, skatt och sociala avgifter för personal.
44 | Högskolan i Halmstad 2004

Redovisning och
värderingsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning
och budgetunderlag (FÅB) och förordning (2000:653) om redovisning av studier
mm vid universitet och högskolor.
Redovisningen vid Högskolan i Halmstad följer god redovisningssed enligt bokföringsförordingen
6 § i förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring.
Ändrade redovisningsprinciper
Redovisning av immateriella anläggningstillgångar
Utgifter för immateriella anläggningstillgångar som överstiger 10 tkr och som bedöms
ha en nyttjandetid och ekonomisk livslängd överstigande 5 år har aktiverats. Tillämpad
avskrivningstid är 5 år och beloppsgräns är 10 tkr. ESV anvisningar (ESV 2002:3) har
följts. Anläggningstillgångarna består till största delen av administrativa datorsystem.
Redovisning av pågående investeringar
Pågående investeringar redovisas under anläggningstillgångar på separat konto men
aktiveras först efter att hela investeringen är slutförd. Pågående investering avser främst
gjorda nyinvesteringar i annans fastighet.
Tillämpade redovisningsprinciper
Finansiella anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag värderas enligt kapitalandelsmetoden.
Anläggningstillgångar.
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk med anskaffningsvärde på minst 10 tkr och
en beräknad livslängd på 3 år eller längre definieras som anläggningstillgång. Högskolan
tillämpar linjär avskrivning över den ekonomiska livslängden. Normalt tillämpas
avskrivningstider på 3 år för datorer och 5 år för maskiner och investering i annans
fastighet. För inredning tillämpas 8 eller 10 år beroende på användningsområde.
Finansiering av anläggningstillgångar
Under verksamhetsåret 2003 har reglering av avistalån skett avseende externfinansierade
anläggningstillgångar som tidigare varit belånade. Dessa anläggningstillgångar är
därmed inte lånefinansierade hos riksgälden. Under första halvåret 2004 har samtliga
gamla lån avslutats och överförts till avistalån. Förändringen har skett med stöd av
Kapitalförsörjningsförordningen 7–9 §.
Högskolan i Halmstad 2004 | 45

Fordringar
Fordringar har tagits upp med ett belopp varmed de beräknas inflyta.
Anslagsberäkning för Grundutbildning
Studiedokumentationssystemet LADOK används som redovisningsprogram, och utgör
underlag till anslagsredovisningen. I LADOK registreras antal helårspoängprestationer
HPR och antal helårsstudenter HST, vilka genererar anslagsintäkter. Uttag av verksamhetsberättelse
(VB) i LADOK för året 2004 har gjorts per 2004-12-31 med uttagsdatum
2005-01-14.
Bidragsmedel för tidsbestämd externt finansierad verksamhet
Högskolan redovisar tidsbestämd extern finansierad verksamhet i projektform. Projekten
redovisas som fordran eller skuld fram till dess de är avslutade.
Redovisningsprinciper vid pensionsavgångar enligt avtal
Särskilda delpensionsavtal har tecknats för personal som fyllt 61 år. Dessa avtal skuldbokförs
under balansposten III Avsättningar pensioner mm. not 17, och avräknas sedan
vid hel och halvår efter avstämning med SPV. Avtal har även tecknats med viss personal
om successiva pensionsavgångar mellan åren 2000–2004, och då dessa personer enligt
avtalet ej kommer att verka inom Högskolan i Halmstad under denna period, resultatförs
denna skuld under verksamhetsåret. Aktuell skuld avräknas löpande för vart och
ett av åren inom perioden.
Semesterlöneskuld
Semesterlöneskuld avräknas per helår. Semesterperioden beräknas per kalenderår. Semesterlöneskulden
avser administrativ och teknisk personal samt lärarpersonal.
Transfereringar
Inbetalda bidrag som förmedlas vidare till bidragstagare utan att Högskolan erhåller
någon egentlig motprestation från bidragsmottagaren, redovisas dessa medel under
transfereringar.
Bidragsintäkter för finansiering av anläggningstillgångar
Bidragen intäktsförs i takt med avskrivning på anläggningstillgången och erhållna bidragsintäkter
som skall täcka avskrivningar under kommande räkenskapsår periodiseras
som oförbrukade bidrag under rubriken periodavgränsningsposter i balansräkningen.
Brytdag
Löpande redovisning avseende räkenskapsåret har gjorts fram till 2005-01-10. Beloppsgräns
för periodiseringar efter denna datum är 5 000 kr.
46 | Högskolan i Halmstad 2004

Resultaträkning
(belopp i tkr)
VERKSAMHETENS INTÄKTER 2004 2003
Intäkter av anslag not 1 294 982 290 899
Intäkter av avgifter och ersättningar not 2 18 431 18 827
Intäkter av bidrag not 3 40 395 46 611
Finansiella intäkter not 4 1 796 2 630
Summa verksamhetens intäkter 355 604 358 967
VERKSAMHETENS KOSTNADER
Kostnader för personal not 5 234 672 227 437
Kostnader för lokaler 58 971 54 389
Övriga driftskostnader 52 537 57 603
Finansiella kostnader not 6 1 262 1 578
Avskrivningar not 8, 9 13 878 13 314
Summa verksamhetens kostnader 361 320 354 321
VERKSAMHETSUTFALL -5 716 4 646
RESULTAT FRÅN ANDELAR I DOTTERFÖRETAG -19 -169
TRANSFERERINGAR
Medel som erhållits från myndighet för finansiering av bidrag 2 832 1 520
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag samt transferering 3 565 1 732
Lämnade transferering till myndighet -2 600 -751
Lämnade transfereringar till övriga -3 730 -2 502
Saldo transfereringar not 7 66 0
ÅRETS KAPITALFÖRÄNDRING -5 668 4 477
Högskolan i Halmstad 2004 | 47

Balansräkning (belopp i tkr)
TILLGÅNGAR 2004-12-31 2003-12-31
I. Immateriella anläggningstillgångar
Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar 680 0
Pågående immateriella anläggningstillgångar 214 0
Summa immateriella anläggningstillgångar not 8 894 0
II. Materiella anläggningstillgångar
Markanläggning 332 376
Förbättringsutgifter på annans fastighet 8 882 9 034
Maskiner, inventarier, installationer mm 30 477 31 425
Pågående nyanläggning 1 334 0
Summa materiella anläggningstillgångar not 9 41 024 40 835
III. Finansiella anläggningstillgångar
Andelar i dotterföretag not 10 2 322 2 341
VI. Fordringar
Kundfordringar 2 674 2 583
Fordringar hos andra myndigheter not 11 5 843 5 512
Övriga fordringar 79 143
Summa fordringar 8 596 8 238
VII. Periodavgränsningsposter
Förutbetalda kostnader not 12 14 200 14 628
Upplupna bidragsintäkter not 13 4 281 9 276
Övriga upplupna intäkter 20 1 153
Summa periodavgränsningsposter 18 501 25 058
VIII. Avräkning med statsverket not 14 0 -546
X. Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret not 15 72 214 76 551
Kassa, postgiro och bank 18 18
Summa kassa och bank 72 232 76 569
SUMMA TILLGÅNGAR 143 569 152 494
SKULDER OCH KAPITAL
I. Myndighetskapital
Statskapital 4 000 4 000
Resultatandelar i dotterföretag -1 659 -1 490
Balanserad kapitalförändring 61 321 56 675
Kapitalförändring enligt resultaträkningen -5 668 4 477
Summa myndighetskapital not 16 57 994 63 662
III. Avsättning
Avsättning för pensioner mm not 17 2 740 2 823
IV. Skulder
Lån i Riksgäldskontoret not 18 37 415 38 043
Skulder till andra myndigheter not 19 6 830 7 432
Leverantörsskulder 4 534 6 865
Övriga skulder not 20 4 462 6 010
Summa skulder 53 242 58 350
V. Periodavgränsningsposter
Upplupna kostnader not 21 14 759 15 801
Oförbrukade bidrag not 22 14 556 11 560
Övriga förutbetalda intäkter 278 300
Summa periodavgränsningsposter 29 593 27 660
SUMMA SKULDER OCH KAPITAL 143 569 152 494
Ansvarsförbindelser Inga Inga
48 | Högskolan i Halmstad 2004

Finansieringsanalys (belopp i tkr)
Drift 2004 2003
Kostnader not 1 -347 462 -340 765
Finansiering av drift
Intäkter av anslag 294 982 290 899
Intäkter av avgifter och andra ersättningar 18 431 18 827
Intäkter av bidrag not 2 40 180 46 480
Övriga intäkter 1 796 2 630
Summa medel som tillförts för finansiering av drift 355 389 358 836 358 836
Ökning (-) / minskning (+) av kortfristiga fordringar 6 198 -2 497
Ökning (+) / minskning (-) av kortfristiga skulder not 3 -4 191 1 835
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL DRIFT 9 936 17 409
Investeringar
Investeringar i materiella tillgångar -14 086 -15 068
Investeringar i immateriella tillgångar -941 0
Summa investeringsutgifter -15 027 -15 068
Finansiering av investeringar
Lån från Riksgäldskontoret 11 766 15 390
- amorteringar -12 394 -16 482
Bidragsmedel som erhållits för investeringar not 2 1 713 1 086 920 -172
Förändring av kortfristiga skulder 147 147 0
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL INVESTERINGAR -13 793 -15 240
Transfereringsverksamhet
Lämnade transfereringar till myndighet -2 600 -751
Lämnade transfereringar till övriga -3 730 -2 502
Summa medel som transfererats -6 330 -3 253
Finansiering av transfereringsverksamhet
Medel som erhållits från andra myndigheter
för finansiering av bidrag 2 832 1 520
Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag 3 565 1 732
Summa medel som tillförts för finansiering av ltransfereringsverksamhet 6 397 3 253
KASSAFLÖDE FRÅN/TILL TRANSFERERINGSVERKSAMHET 67 0
FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL -3 791 2 169
Specifikation av förändring av likvida medel
Likvida medel vid årets början 76 569 74 400
Ökning (+) / minskning (-) av kassa, postgiro 0
Ökning (+) / minskning (-) av tillgodohavande RGK -4 337 -1 503
Ökning (-) / minskning (+) av avräkning statsverket 546 3 672
Summa förändring av likvida medel -3 791 2 169
Likvida medel vid årets slut 72 778 76 569
Noter till finansieringsanalysen 2004 2003
not 1 Kostnader enligt resultaträkning 361 320 354 321
justeringar
realisationsförlust anläggningstillgångar -62 -55
avskrivningar -13 878 -13 314
Förändring avsättning pensioner 83 -187
347 462 340 765
Noter till finansieringsanalysen 2004 2003
not 3 Förändring av kortfr.skulder enl BL -2 547 2 624
justeringar
Del av skuld till uppdragsgivare avseende
investeringar -1 497 -789
Avgår förändring av skuld som
hänförs till externfinans.investering -147
-4 191 1 835
not 2 Intäkter av bidrag enl.resultaträkning 40 395 46 611
justeringar
Bidrag avs.externfinans investeringar -1 713 -920
förändring av skuld kortfr.skulder
hänförs till externfinans.investering 1 497 789
40 180 46 480
Högskolan i Halmstad 2004 | 49

Anslagsredovisning
(belopp i tkr)
Anslag Ingående
överföringsbelopp
Årets enligt
tilldeln
regleringsbrev
Fördelatanslagsbelopp
Indragning
Totalt
disponibelt
belopp
Utgifter
Utgående
överförings
belopp
Grundutbildning (ramanslag)
16:25:60:001 Takbelopp 546 258 278 258 824 258 824 0
16:25:60:002 Högskolepedagogisk
utbildning av lärare 164 164 164 0
Särskilda uppdrag not 1
Forskning
16:25:74:007 Forskning 35 994 35 994 35 994 0
TOTAL 546 294 436 0 0 294 982 294 982 0
not 1 Enligt regleringsbrev 2004 tilldelas lärosätet 843 000 kr , utbetalning sker av kammarkollegiet och redovisas som
bidrag, ej under anslag.
50 | Högskolan i Halmstad 2004

Noter till Resultat- och balansräkning
(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)
2004 2003
not 1) Intäkter av anslag
16:25:60:1 grundutbildning takbelopp 258 824 250 584
16:25:60:2 högskolepedagogisk utbildning av lärare 164 159
Grundutbildning avräkning ingående anslagssparande från 2002 0 2 136
16:25:73:57 nätuniversitetet 0 2 686
16:25:74:7 forskning 35 994 34 949
16:25:73:58 NTsvux 0 385
Summa intäkter av anslag 294 982 290 899
Ersättning för nätuniversitetet utbetalas enligt regleringsbrev 2004 som ett bidrag från Kammarkollegiet, se not 3.
not 2) Intäkter av avgifter och ersättningar
Statliga myndigheter 7 114 7 014
Högskoleprovet 362 601
Övriga 10 954 11 211
Summa intäkter av avgifter 18 431 18 827
Varav 4§ avgiftsförordningen
Lokalhyra 2 432 2 591
Dagskassa 1 581 922
Övrigt 1 208 1 135
Summa 5 221 4 648
not 3) Intäkter av bidrag
Nätuniversitetet (Kammarkollegiet) 843 0
Övriga statliga myndigheter 15 458 20 213
EU-institutioner 318 2 130
Övriga 23 776 24 268
Summa intäkter av bidrag 40 395 46 611
not 4) Finansiella intäkter
Ränteintäkter på räntekonto i RGK 1 778 2 607
Finansiella intäkter övriga statliga myndigheter 3 1
Övriga finansiella intäkter 15 21
Summa finansiella intäkter 1 796 2 630
not 5) Kostnader för personal
Lönekostnader, exklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter
enligt lag och avtal, uppgår till 152 420 tkr, jämfört 2003 147 211 tkr.
not 6) Finansiella kostnader
Räntekostnader avseende lån i RGK 1 179 1 482
Finansiella kostnader statliga myndigheter 21 27
Övriga finansiella kostnader 63 68
Summa finansiella kostnader 1 262 1 578
Högskolan i Halmstad 2004 | 51

Noter till Resultat- och balansräkning
(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)
not 7) Transfereringar 2004 2003
Medel som erhållits för bidrag till företag. Ej tidsbundna. 76 0
Utbetalda stipendier med reservation. -10 0
Saldo transfereringar 66 0
not 8) Immateriella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2004-12-31
Dataprogram
Tillgångar
Totalt
Årets anskaffning 727 727
Ackumulerat anskaffn.värde 727 727
Årets avskrivning -47 -47
Ackumulerad avskrivning -47 -47
Bokfört värde 680 680
Pågående investering 214 214
Summa anläggningstillgångar 894 894
not 9) Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2004-12-31
Tillgångar ADB Maskiner Inredning
Konst
Investering i
annans fastighet
Årets anskaffning 5 254 2 133 2 753 2 612 0 12 752
Ackumulerat anskaffn.värde 52 628 24 706 31 443 17 913 420 127 110
Årets avskrivning -5 795 -2 625 -2 602 -2 765 -44 -13 831
Ackumulerad avskrivning -44 331 -18 384 -15 584 -9 031 -88 -87 418
Bokfört värde 8 297 6 322 15 859 8 882 332 39 692
109 1 225 1 334
Pågående investering
Summa anläggningstillgångar 8 406 6 322 15 859 10 107 332 41 024
Totalt
Markanläggn
Anläggningstillgångar och Avskrivningar 2003-12-31
Tillgångar ADB Maskiner Inredning Investering i Markanläggn
Totalt
Konst annans fastighet
Årets anskaffning 5 044 1 318 3 088 5 198 420 15 068
Ackumulerat anskaffn.värde 48 507 22 584 28 689 15 300 420 115 500
Årets avskrivning -5 543 -2 813 -2 651 -2 263 -44 -13 314
Ackumulerad avskrivning -39 607 -15 770 -12 978 -6 266 -44 -74 665
Bokfört värde 8 900 6 814 15 711 9 034 376 40 835
Summa anläggningstillgångar 8 900 6 814 15 711 9 034 376 40 835
not 10) Finansiella tillgångar 2004 2003
Statskapital 4 000 4 000
Resultatandelar i dotterföretag -1 659 -1 490
Årets resultat -19 -169
Summa finansiella tillgångar i dotterföretag 2 322 2 341
Omfattning av dotterföretagets innehav av aktiekapital 100% 100%
not 11) Fordringar hos andra statliga myndigheter
Fordringar hos andra statliga myndigheter 1 712 1 079
Mervärdeskattefordran 4 131 4 433
Summa fordringar hos andra statliga myndigheter 5 843 5 512
52 | Högskolan i Halmstad 2004

Noter till Resultat- och balansräkning forts.
(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)
not 12) Förutbetalda kostnader
Förutbetald hyror 12 700 13 116
Förutbetald kostnader statliga myndigheter 63 126
Förutbetald kostnader övrigt 1 437 1 386
Summa förutbetalda kostnader 14 200 14 628
not 13) Upplupna bidrag- och uppdragsintäkter
Upplupna bidragsintäkter statliga myndigheter 965 2 764
Upplupna bidragsintäkter övriga 3 316 6 513
Summa upplupna bidragsintäkter 4 281 9 276
not 14) Se anslagsavräkning sid
not 15) Kassa och bank
Uppskattad fördelning av behållning på räntekontot
Anslag 59 627 64 991
Bidrag från statliga myndigheter 5 150 4 142
Bidrag från övriga 7 437 7 418
Summa behållning räntekonto 72 214 76 551
Kortfristigt likviditetsbehov. 30 Mkr avseende löner, skatter, soc avgifter för personal och leverantörsskulder.
not 16) MYNDIGHETSKAPITAL 2004 12 31
belopp i tkr
Tabell 1
Myndighetskapital 2004 2003
Ackumulerat över/underskott av årets balanserade kapital 55 651 61 321
Avgår ackumulerat över/underskott extern verksamhet 5 842 7 824
Återstår (A) 49 809 53 497
Årets totala kostnader (B) 361 320 354 321
A i procent av B 13,8% 15,1%
Tabell 2
belopp i tkr Balanserad Årets
Verksamhetsgren kapital- kapital- Summa
förändring (A) förändring (B) (A+B)
Grundutbildning
Verksamheten 49 992 -5 493 44 480
Avgiftsfinansierad verksamhet 5 774 -615 5 159
Transfereringar saldo 66 66
Forskning
Verksamheten 3 505 1 824 5 329
Avgiftsfinansierad verksamhet 2 050 -1 433 617
Summa myndighetskapital 61 321 -5 651 55 651
Högskolan i Halmstad 2004 | 53

Noter till Resultat- och balansräkning forts.
(belopp redovisas genomgående i tkr där inget annat anges.)
HUAB Dotterbolag 2002 2003 2004
Statskapital 4 000 4 000 4 000
Resultatandelar -597 -1 490 -1 659
Årets resultat -893 -169 -19
Andelar 2 510 2 341 2 322
Not till resultatandelar i dotterföretag 2003 2004
IB Res.andelar -597 -1 490
Justering res.andelar överfört -893 -169
från föreg.års resultat
UB res.andelar -1 490 -1 659
2004 2003
not 17) Avsättningar
Ingående balans för avsättningar för pensioner mm enligt avtal 2 823 2 636
Löneutbetalningar under året enligt avtal -1 195 -1 441
Delpensionsavtal tecknade under året 1 974 1 719
Förändring delpensionsskuld -861 -91
Summa avsättningar för pensioner mm enligt avtal 2 740 2 823
not 18) Lån i Riksgäldskontoret
Ingående låneskuld 38 043 39 135
Lån upptagna under året 11 766 7 034
Årets amorteringar -12 394 -8 126
Summa lån i Rikgäldskontoret 37 415 38 043
Beviljad låneram Riksgäldskontoret 60 000 tkr, jämfört 2003:50 000 tkr.
not 19) Skulder till andra statliga myndigheter
Leveratörskulder andra statliga myndigheter 1 956 2 404
Lagstadgade arbetsgivaravgifter 4 327 4 326
Utgående mervärdesskatt 547 703
Summa skulder till andra statliga myndigheter 6 830 7 432
not 20) Övriga skulder
Personalens källskatt 4 365 4 335
Övriga skulder 97 1 675
Summa övriga skulder 4 462 6 010
not 21) Upplupna kostnader
Upplupna kostnader - statliga myndigheter 1 458 5 711
Upplupna kostnader sociala avgifter 3 331 3 050
Övriga upplupna kostnader 9 970 7 041
Summa upplupna kostnader 14 759 15 801
not 22) Oförbrukade bidrag
Oförbrukade bidrag - statliga myndigheter 4 915 4 142
Oförbrukade bidrag - övriga 9 640 7 418
Summa oförbrukade bidrag 14 556 11 560
54 | Högskolan i Halmstad 2004

Sammanställning av väsentliga uppgifter
(belopp i tkr)
år 2004 år 2003 år 2002 år 2001 år 2000
LÅNERAM I RIKSGÄLDSKONTORET
Beviljad låneram 60 000 50 000 45 000 42 000 45 000
Utnyttjad låneram 37 415 38 043 39 135 29 030 29 507
KONTOKREDIT I RIKSGÄLDSKONTORET
Beviljad kredit 29 444 28 569 25 096 20 260 18 867
Maximalt utnyttjad kredit 0 0 0 0 0
RÄNTEKONTO I RIKSGÄLDSKONTORET
Ränteintäkter 1 778 2 607 2 304 2 105 1 764
Räntekostnader 1 179 1 475 1 276 1 234 1 167
AVGIFTSINTÄKTER
Totala Avgiftsintäkter 18 431 18 827 19 149 20 682 16 640
Beräknat belopp enligt regleringsbrev 11 000 18 000 16 200
ANSLAG
Utgående reservationer och anslagssparande 0 -546 -4 218 -785 -3 104
PERSONAL
Antal årsarbetskrafter 482 481 432 407 398
Medelantalet anställda 487 485 423 401 372
Driftskostnad per årsarbetskraft not 1 750 737 721 686 636
KAPITALFÖRÄNDRING
Årets kapitalförändring -5 668 4 477 26 317 12 105 -1 844
Balanserad kapitalförändring 61 321 56 675 29 464 17 202 19 049
HUAB 2 341 2 510 3 403 3 561 3 558
Summa balanserad kapitalförändring 57 994 63 662 59 184 32 868 20 763
Högskolan i Halmstad 2004 | 55

Sammanställning av anslagsbelastning
Belastning på anslaget för grundutbildning
Delsummor
Utnyttjat takbelopp och eventuellt utnyttjat anslagssparande för grundläggande
högskoleutbildning
1a. Under 2004 genomförda hst och hpr inom 2004 års takbelopp enligt bilaga 2 258 278
1b. Eventuella decemberprestationer från 2003 som ryms inom tilldelade anslagsmedel
0
2a. Eventuellt utnyttjande av under tidigare budgetår uppkommet anslagssparande. not 1 546
2b. Eller eventuellt utnyttjande av tidigare sparade helårsprestationer.
Summering
258 824
Årets anslagsbelastning avseende eventuella särskilda åtaganden 164 164
Summa anslagsbelastning grundutbildning 1. 258 988
Total ersättning för helårsprestationer för december 2003 som tidigare ej ersatts
inom takbeloppet 561 tkr
not 1
Total ersättning för helårsprestationer för december 2002 som tidigare ej ersatts
inom takbeloppet 1 027 tkr varav 546 tkr avräknas 2004 och resterande belopp
redovisas som sparade HPR.
1. Beloppet skall överensstämma med summan för motsvarande anslag i anslagsredovisningen
56 | Högskolan i Halmstad 2004

Underlag för beräkning av belastning av
anslaget avseende grundutbildning för 2004
A B C D E F G H I J K L
Utb.omr.
Utfall HST
1& 2
Invandrare
varav
antal
HST4.
HPR 1.
HST
Ersättn.
(tkr)
Extra
ersättn.för
kolumn
B4. (tkr)
HPR
Ersättn.
(tkr)
Nätuniv.
HPR
Nätuniv.
HST
Ersättn.3
(tkr)
Nätuniv.
HPR
Ersättn.3.
(tkr)
Summa
Utfall-
Nätuniv.
Utfall
HST
Utfall-
Takbeloppet
enl. RB
(trk)
Hum 626 472 10 667 7 924 48 21 813 359 19 764
Juridik 166 107,2 2 829 1 800 0 0 4 629
Sam 2 301 1 921 39 227 32 250 26 12 447 196 72 120
Nat 529 468 22 754 17 331 22 6 963 213 41 261
Tek 999 939 42 958 34 795 31 14 1 316 504 79 572
Farmaci 0
Vård 341 346 16 276 14 300 8 4 363 165 31 105
Odo 0
Med 34 35 1 799 2 298 6 3 326 211 4 633
Und 263 239 8 196 8 771 1 0 16 0 16 983
Övrigt 2 2 69 70 0 0 139
Idrott 30 20,6 2 810 884 3 695
Summa 5 291 4550 147 586 120 424 141 60 4 243 1 649 273 901 258 278
Lärosätet har tidigare uppkommet anslagssparande motsvarande 546 480 kronor.
Lärosätet har tidigare sparande helårsprestationer motsvarande 0 kronor.
Redovisningen visar att lärosätet kommer över takbeloppet motsvarande 15 623 000 kronor.
Redovisningen visar att lärosätet kommer under takbeloppet_________________kronor.
Kommentarer till tabellen
1. Exklusive utbildning för annan högskola, uppdragsutbildning och kurser inom nätuniversitetet.
2. Följande uppgifter skall fyllas i enligt regleringsbrev för 2004
Mål för antalet helårsstudenter 5 460, utall 5 432 .
Mål för antalet helårsstudenter inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik 1 680, utfall 1 581 .
3. Ersättning för kurser inom nätuniversitetet som avräknas inom takbeloppet med normala ersättningsnivåer för respektive utbildningsområde.
För att helårsstudenter och helårsprestationer skall kunna redovisas inom nätuniversitetet skall kursen vara registrerad av lärosätet hos
Myndigheten för Sveriges nätuniversitet.
Särskild ersättning utgår under budgetåret 2004 från anslaget 25:73 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m.
Denna särskilda ersättning skall inte inkluderas i denna bilaga.
Den särskilda ersättningen beräknas med 20 000 kronor per helårsstudent inom tilldelad ram.
Tilldelad särskild ersättning enligt regleringsbrev för 2004 843 000 kronor.
4. Varav antal HST inom den kompletterande utbildning som avses i förordningen (1995:889) om en särskild teoretisk och praktisk utbildningvid
universitet och högskolor för invandrare med utländsk högskoleutbildning. Regeringen beslutade den 25 april 2002 om ett särskild stöd
för denna utbildning under en treårsperiod vid Linköpings universitet och Malmö högskola. Dessa båda lärosäten skall erhålla 50 000 kronor
extra per helårsstudent inom takbelopp förutom ersättning för helårsstudent och helårsprestation.
Högskolan i Halmstad 2004 | 57

Bilaga till anslagsavräkning grundutbildning
Redovisning av årets anslagsbelastning
A. Tillgängliga medel (inklusive beslutad tilläggsbudget)
Årets takbelopp (tkr) 258 278
Ev. ingående anslagssparande (tkr) 546
Summa (A) 258 824
B. Utnyttjade medel
Ersättning för HPR från december 2003 546
Årets utfall: ersättning HST+HPR (tkr) 258 278
Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr)
Summa (B)1 258 824
C. Anslagssparande
Totalt utgående anslagssparande (A-B) 0
Del av anslagssparandet över 10% av takbeloppet 2
Summa, dvs. högst 10% av takbeloppet
1. Ersättning kan högst utgå inom tillgängliga medel (A).
2. Den del av anslagssparandet som lärosätet inte
får behålla utan regeringens godkännande.
Redovisning av förändringar avseende sparade
helårsprestationer
Ingående värde av sparande HPR (tkr) 1. 0
- Ev. utnyttjande av tidigare sparade HPR (tkr) under 2004 -546
+ Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) 15 623
+ Ev. sparade HPR under 2004 (tkr) (avser dec-diff 2003) 561
+ Ev. sparade HPR under 2003 (tkr) (avser dec-diff 2002) not1 1 027
Summa 16 665
10 % av takbeloppet 2004 enligt regleringsbrev (tkr) 25 828
Utgående värde av sparade HPR (tkr)2. 16 665
1. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2003.
2. Kan uppgå till högst 10 % av takbeloppet 2004.
not 1: Avser HPR för Dec-diff 2002 vilka ej redovisats föregående bokslut 2003.
58 | Högskolan i Halmstad 2004

Grundläggande högskoleutbildning
(2004-01-01–2004-12-31)
Grundutbildning Uppdragsverksamhet TOTAL
enl uppdrag i Beställd Uppdragsregleringsbrev
utbildning utbildning
Verksamhetens intäkter
Anslag 258 988 258 988
Avgifter not 1 10 316 837 4 201 15 354
Bidrag 7 871 7 871
Finansiella intäkter 1 796 1 796
Summa intäkter 278 971 837 4 201 284 009
Verksamhetens kostnader
Personal 170 335 681 3 421 174 437
Lokaler 54 253 0 0 54 253
Övrig drift 46 153 146 939 47 238
Avskrivningar 12 927 0 0 12 927
Finansiella kostnader 1 262 0 0 1 262
0 0
Summa kostnader 284 930 827 4 360 290 117
Resultat -5 959 10 -159 -6 108
Beräknat utfall för avgiftsbelagd verksamhet
för 2004 där intäkterna disponeras (belopp i tkr)
Verksamhet Över/under- Intäkter Kostnader Intäkter Kostnader Över/under- Ack Över/
skott ack. 2004 2004 2004 2004 skott 2004 underskott
2003 budget budget utfall utfall
Uppdragsverksamhet
Beställd utbildning 0 1 000 1 000 837 827 10 10
Uppdragsutbildning 0 5 800 5 800 4 201 4 360 -159 -159
Uppdragsforskning 0 3 500 3 500 2 874 2 650 224 224
Summa 0 10 300 10 300 7 912 7 837 75 75
Övrig avgiftsfinansierad
verksamhet
Övriga avgifter inom
grundläggande 0 700 700 362 415 -53 -53
högskoleutbildning
Övriga avgifter inom
forskning och 0 0 0 0 0 0 0
forskarutbildning
Summa 0 0 0 362 415 0 -53
Högskolan i Halmstad 2004 | 59

Sammanställning av verksamhetsredovisning 2004
belopp i tkr
Grundutbildning
Intäkter 2004 2003 2002
Anslag 258 988 255 950 249 276
Avgifter och ersättningar 11 153 9 740 6 967
Externa medel bidrag 7 871 1 2581 8 768
Finans intäkter 1 796 2 630 2 325
Summa intäkter 279 808 280 901 267 336
Kostnader
Personal 171 016 165 309 142 452
Lokaler 54 253 49 360 40 978
Övrig drift 46 299 50 186 44 519
Avskrivningar 12 927 12 325 10 109
Finans kostnader 1 262 1 578 1 536
Summa kostnader 285 757 278 758 239 594
Resultat -5 949 2 143 27 742
Transfereringar 66
Forskning
Intäkter 2004 2003 2002
Anslag 35 994 34 949 31 267
Avgifter och ersättningar 3 077 2 847 3 780
Externa medel bidrag 32 524 34 030 26 701
Landstingsuppdrag 0
Finans intäkter
Summa intäkter 71 595 71 826 61 748
Kostnader
Personal 60 236 56 858 48 181
Lokaler 4 718 4 895 3 581
Övrig drift 5 299 6 556 9 222
Avskrivningar 951 982 1 240
Finans kostnader 0
Summa kostnader 71 204 69 291 62 224
Resultat 391 2 535 -476
Uppdragsutbildning
Intäkter 2004 2003 2002
Anslag
Avgifter och ersättningar 4 201 6 240 8 402
Externa medel bidrag 1 101
Finans intäkter
Summa intäkter 4 201 6 240 9 503
Kostnader
Personal 3 421 5 270 8 921
Lokaler 134 204
Övrig drift 939 861 425
Avskrivningar 7 10
Finans kostnader 0
Summa kostnader 4 360 6 272 9 560
Resultat -159 -32 -57
60 | Högskolan i Halmstad 2004

Styrelsen vid Högskolan i Halmstad 2004
Ordförande
Thorsten Andersson
Ordförande fr o m 2004-01-01
Styrelsearvode 50 000 kr
Styrelseordförande: Hushållningssällskapens Förbund
Styrelseordförande: Hushållningssällskapens Service AB
Styrelseordförande: Stiftelsen Svenskt Kretslopp
Ledamot: Centralstyrelsen Svenska Röda Korset
Företrädare för allmänna intressen
Anne Marie Brodén
Riksdagsledamot
Ledamot sedan 2001
Styrelsearvode 22 000 kr
Ordförande: Region Halland
Ordförande: Stiftelsen Musik i Halland
Vice ordförande: Stiftelsen Vintersol
Ledamot: Landstingsfullmäktige i Halland
Ledamot: Folkhälsoinstitutet
Ledamot: Sydsam
Anna Lena Cumtell
Hushållslärare
Ledamot fr o m 2004-01-01
Styrelsearvode 22 000 kr
Styrelsesuppl. OP-ventiler AB. Bolaget driver ingen verksamhet.
Johan Norén
Teknisk direktör
Ledamot sedan 2001
Styrelsearvode 22 000 kr
Birgitta Persson
Bankdirektör
Ledamot fr o m 2004-01-01
Styrelsearvode 22 000 kr
Styrelseledamot: Innovationsstaden
Staffan Setterberg
VD
Ledamot fr o m 2004-01-01
Styrelsearvode 22 000 kr
Styrelseordförande: Stiftelsen Stig Thunes fond
för omvårdnadsforskning
Styrelsesuppleant: Carelink AB
Företrädare för verksamheten
Romulo Enmark
Rektor, myndighetschef fr o m 2000-12-01
Ledamot sedan 2000-12-01
Styrelsearvode 0 kr: lön 704 700 kr
Styrelseordförande: Högskolan i Halmstads Utvecklings AB
Styrelsearvode HHUAB: 36 000 kr
Styrelseledamot: KY-myndigheten
Styrelseledamot: Länsstyrelsen i Hallands län
Styrelseledamot: Myndigheten för Sveriges Nätuniversitet
Styrelseledamot: Sveriges Universitets- och Högskoleförbund
Styrelseledamot: Verket för Högskoleservice
Ledamot: Hallands Akademi
Veronica Gaspes
Universitetslektor
Ledamot fr o m 2004-01-01
Thorsteinn Rögnvaldsson
Universitetslektor
Ledamot fr o m 2004-01-01
Eva Strandell
Universitetslektor
Ledamot fr o m 2003-07-01
Företrädare för studenterna
Kristina Nilsson
Kårordförande fr o m 2004-07-01
Styrelsearvode 11 000 kr
HSk Holding AB
Halmstad Kårhus AB
Studentbokhandeln i Halmstad AB
Christian Bangsgaard
Ledamot fr o m 2003-07-01
Styrelsearvode 22 000 kr
Anika Svensson
Ledamot fr o m 2004-07-01
Styrelsearvode 11 000 kr
Bengt-Arne Vedin
Professor
Ledamot sedan 2001
Styrelsearvode 22 000 kr
Styrelseordförande: Metamatic AB
Ledamot: AB Traction
Majléne Westerlund Panke
Riksdagsledamot
Ledamot i perioder sedan 1983
Styrelsearvode 22 000 kr
Europarådsdelegat
Vice ordförande: Riksbankens Jubileumsfond
Styrelseledamot: Datainspektionen
Styrelseledamot: Statens person- och adressregisternämnd
Ledamot: Exportkontrollrådet
Ledamot: KK-stiftelsen
Ledamot: Styrelsen för Folkbildningsrådet
Högskolan i Halmstad 2004 | 61

Styrelsen för Högskolan i Halmstad beslutar fastställa
årsredovisningen för verksamhetsåret 2004
Halmstad den 18 februari 2005
Thorsten Andersson
Ordförande
Romulo Enmark
Rektor
Anne Marie Brodén
Veronica Gaspes
Anna Lena Cumtell
Thorsteinn Rögnvaldsson
Johan Norén
Eva Strandell
Birgitta Persson
Kristina Nilsson
Staffan Setterberg
Christian Bangsgaard
Bengt-Arne Vedin
Anika Svensson
Majléne Westerlund Panke
62 | Högskolan i Halmstad 2004

Halmstad Studentkårs bilaga till Högskolan i Halmstads
Årsredovisning 2004
Under året har den nya idrottsanläggningen börjat byggas och vi som sitter mitt emot
har kunnat följa varje steg på vägen. Våra förhoppningar är att till hösten 2005 kunna
bedriva student- och personalmotion i anläggningen. Vår målsättning blir att bedriva en
verksamhet med ett brett utbud, låga priser, professionallitet och handikappvänlighet. Vi
på Studentkåren ser fram emot att jobba i ett nära samarbete med Högskolan i Halmstad
för att tillsammans hitta den bästa lösningen för idrottsanläggningen. På längre sikt ser
vi gärna att kårhuset tillsammans med idrottsanläggningen blir hjärtat och pulsen på
campusområdet. Det råder ett allmänt samförstånd mellan Högskolan, framförallt tekniska
avdelningen, och Studentkåren i denna för oss stora fråga.
Att biblioteket blåste sönder ser vi på Studentkåren som en möjlighet för skolan att på allvar
börja fundera på ett nybygge där fler studieplatser skulle finnas för studenterna, vilket vi på
Studentkåren länge efterfrågat.
Frågorna rörande internationalisering som Bologna börjar bli allt mer aktuella. Det blir
under det kommande året en viktig uppgift för Högskolan att arbeta med då vi i dagsläget
inte ser en klar linje i frågan eller vem som ska ansvara för hanteringen av Bologna. De
utländska studenterna har återigen ökat i antal och vi är tacksamma för att vi har vår
internationella handläggare här på Studentkåren. Dock ser Studentkåren att Högskolan
måste ta ett tydligare gemensamt ansvar för våra utresande studenter i huvudsak när det
gäller praktiska frågor om resan.
Under året har en del nedskärningar tvingats till och vi på Studentkåren anser att skolan
har hanterat frågan på ett bra sätt. Att samtliga avdelningar varit tvungna att i kommande
budget se över sina kostnader ser vi som positivt så att nedskärningar och besparingar inte
endast drabbar en sektion eller avdelning utan att det är det gemensamt ansvar för samtliga
på Högskolan.
Högskolan har under året färdigställt ett flertal policy- och visionsdokument och vår
förhoppning är att detta arbete nu är färdigt, vi på Studentkåren har upplevt att det har tagit
upp mycket tid både för oss och för personalen på högskolan.
Högskoleverket har under 2004 genomfört ett antal utvärderingar där Högskolan i
Halmstad har varit inkluderad. Flera av utvärderingarna har gett glädjande besked men i de
utvärderingar som fått någon form av anmärkning är det positivt att Högskolan är medveten
om bristerna. Vi ser denna medvetenhet som en god förutsättningarna för att åtgärder
genomförs.
Till sist vill vi tacka Högskolan för den respekt samtliga studentrepresentanter i Högskolans
nämnder, råd och styrelser behandlas med. Studentkåren hoppas på ett fortsatt gott
samarbete framöver.
Halmstad Studentkår
Gm Kristina Nilsson
Kårordförande 2004/2005
Högskolan i Halmstad 2004 | 63

Kvarteret Bærtling
Valborgsmässoafton 2004 invigdes Kvarteret Bærtling, som
innebär en stor satsning på konstnärlig utsmyckning av
högskoleområdet. Konsten har skapats av Halmstadsonen
Olle Bærtling (1911-1981). Bærtlingstiftelsen som förvaltar en
stor del av konstnärens kvarlåtenskap, valde i samråd
med kommun och högskola att placera delar av sin
Bærtlingsamling på högskoleområdet.
I en första etapp hissades fanor med konstnärens karakteristiska
raka linjer och starka färger vid Högskolans entréer. Inomhus
placerades två stora oljemålningar vid hissarna i höghuset.
Wigforssalen pryddes med elva mindre konstverk och Malcussalen
med en stor ridå. Några abstrakta skulpturer restes också på
högskoleområdet. Utsmyckningen av området
kommer att fortsätta med fler konstverk.
Högskolebiblioteket på bilden skadades allvarligt av
orkanvindar i januari 2005, men kommer att
återuppbyggas under året.
64 | Högskolan i Halmstad 2004
Högskolan i Halmstad
Box 823 • 301 18 Halmstad • Besöksadress: Kristian IV:s väg 3
Telefon: 035-16 71 00 • Telefax: 035-18 71 86
E-post: registrator@hh.se • www.hh.se
Info.avd. 600 ex Omslagsfoto: Fotograf Adde