Insekter i Landskrona kommun. Kunskapssammanställning. 2002 (1 ...

Insekter i Landskrona kommun
kunskapssammanställning
Sven Persson Rapport 2002:1
Miljöförvaltningen
Landskrona kommun

Förord
I Sverige finns ca 25 000 olika arter av insekter och många av dem har mycket
speciella krav på sina livsmiljöer. I Landskrona kommun finns några områden
med en intressant och spännande insektsfauna. Några av lokalerna hyser även sällsynta
och hotade arter som vi har ett ansvar att värna om. Denna kunskapssammanställning
sammanfattar vad som är känt om kommunens insekter. Rapporten
pekar även på behov av ytterligare undersökningar och visar på åtgärder som kan
gynna ett rikt insektsliv. Sammanställningen är även ett led i Landskrona kommuns
naturvårdsarbete och en av underlagsrapporterna till kommunens
naturvårdsprogram. Det är även vår förhoppning att skriften skall väcka intresse
och stimulera till studier av våra småkryp.
Förutom denna sammanställning har en fjärilsinventering utförts på Ven under
sommaren 2001. Ytterligare information om naturen i Landskrona kommun finns
på kommunens hemsida www.landskrona.se, klicka på miljö och sök vidare.
Skriften har författats av landskronabon Sven Persson som är född 1930 och
agronom och entomolog (insektskännare). Han har arbetat som husdjursrådgivare
inom lantbruksnäringen, samt varit biståndsarbetare i Afrika i 7 år. Inom
entomologin har han framförallt sysslat med skal- och skinnbaggar, med ett särskilt
intresse för vattenlevande arter. Han har deltagit i karteringar för detaljerade
utbredningskartor för samtliga svenska dykararter och utfört omfattande
insamlingsarbeten i såväl Sverige som Afrika.
Per Prütz har välvilligt ställt sina observationer och uppgifter om insamlade
insekter till Sven Perssons förfogande.
Olle Nordell
ekolog
Adresser av entomologiskt intresse:
Entomologiska Sällskapet i Lund
Zoologiska institutionen
Helgonavägen 3, 223 62 Lund
Tel: Per Douwes ordf. 046-2229582, Olle Hammarstedt sekr. 046-58506.
Entomologiska Museet i Lund
Helgonavägen 3, 223 62 Lund, Museiintendent: Roy Danielsson
Tel: 046-2228456, -2229339.
Omslagsfoto: Jungfruslända vid Saxån.
Skalbaggsfoton: Rune Axelsson, Åkersberga. Övrigt foto Olle Nordell

Sammanfattning
Landskrona har två klassiska insektslokaler, Ven och Ålabodarna. Tågerups vildpark
har efter inventering visats sig hysa många intressanta insektsarter.
Följande lokaler bedömes som potentiellt intressanta och bör inventeras:
1. Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra med tillhörande skogsparti.
2. Säbyholmsparken.
3. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan V Axeltofta.
4. Havsstrandängarna mellan skjutbanan och södra kommungränsen.
5. Landskronas småvatten.
De igenvuxna lertagen i Ålabodarna är i stort behov av restaurering. Lertagen bör
buskröjas och markskiktet friläggas från gräsvegetation. Om så ej sker hotas
lokalen att helt förlora sitt värde som insektslokal. Ven bör återinventeras och
Ålabodarna nyinventeras.
Rapporten innehåller en förteckning över de kända rödlistade arterna och artlistor
över viktigare arter från tidigare inventeringar. Vidare finns ett kapitel om vilka
åtgärder man kan genomföra för att gynna insektslivet.
Rååns
dalgång
Ålabodarna
och Sundvik
Säbyholms-
parken
-
Vens backafall
Södra
industriområdet
Tågerups
vildpark
Havsstrandängarna
Karta över Landskrona kommun. De intressantaste områdena för insekter är
markerade.
3

Innehållsförteckning
Inledning......................................................................................................................5
Allmänt ........................................................................................................................5
Kända värdefulla insektslokaler. ....................................................................................7
Behov av nya inventeringar. ..........................................................................................8
Behov av återinventeringar av ”klassiska lokaler” ...........................................................9
Åtgärder för att gynna ett rikt insektsliv........................................................................10
Förekomst av rödlistade arter.......................................................................................14
Artförteckning över kända lokaler................................................................................26
Tågerups vildpark .......................................................................................................26
Ven ............................................................................................................................29
Saxån och Braån.........................................................................................................30
Sällsynta insekter insamlade av Per Prütz i Landskrona kommun ...................................31
Referenser..................................................................................................................32
Definition av rödlistkategorierna..................................................................................33
Bokstubbe i Karlslund. Lokal för Pediacus depressus, Cis bidentatus, Dorcatoma
substirata och Anobium nitidum. Alla sällsynta insekter. Foto Per Prütz
4

Inledning
Det är sedan länge känt att Landskrona hyser ett par högklassiga insektslokaler, Ven
och Ålabodarna. Ven inventerades på 1930-talet och Ålabodarna har sedan gammalt
besökts av entomologer från när och fjärran för att efterforska attraktiva insektsarter.
Tågerups vildpark inventerades 1999 och visade sig hysa många intressanta vedlevande
insektsarter. Den totala bilden av Landskronas insektfauna är emellertid dåligt
känd. Syftet med det här arbetet är att sammanställa vad som är känt om förefintliga
klassiska lokaler och vidare att peka på övriga insektslokaler som kan vara av intresse
för kommunen. Härvid skall även behovet av erforderliga inventeringar av
såväl gamla som nya potentiella lokaler beaktas. Artförteckning presenteras dels i en
förteckning av kända rödlistade arter i Landskrona som finns upptagna i rödlistan av
år 2000 ( Gärdenfors, U. Rödlistade arter i Sverige 2000) och dels av artförteckningar
från utförda inventeringar. Slutligen presenteras en kompletterande lista över
sällsyntare djur som insamlats inom kommunen.
Skriften diskuterar även hur insektfaunan kan befrämjas genom olika åt gärder som
kan utföras i större och mindre skala.
Allmänt
I Sverige finns ca 25 000 olika arter av insekter och många av dem har mycket
speciella krav på sina livsmiljöer. En blomma på en betes- eller slåttermark kan ha
ett tiotal olika insektsarter knutna till sig. Nästan varje växt, även sällsynta och
giftiga, har någon insekt knuten till sig. I dag finns ca 1700 insektsarter på rödlistan
och hälften av dem är hotade av aktiviteter i det moderna och intensiva
jordbruket.
Förutom sitt egenvärde har insekterna många viktiga ekologiska funktioner i landskapet,
de pollinerar många blommor så att det blir frukter och frön, sprider frön,
bryter ned döda växter och djur och rör om i marken. Insekter är dessutom en
mycket viktig födoresurs, 50 - 60 % av fåglarnas föda beräknas bestå av insekter.
Insekterna kan grupperas på flera olika sätt och gör man det efter levnadssätt kan
följande grupper urskiljas.
Blad och gräsätare
Hälften av världens insekter "betar" på växter ungefär som kor. Vissa lever bara
av en speciell växt medan andra kan livnära sig på flera olika arter. Bland dessa
insekter kan gräshoppor, nattflyn och mätare nämnas. Andra är gallmyggor, gallsteklar
bladlöss, skinnbaggar och stritar som ofta suger i sig vätskan som finns i
växterna.
Rotätare
Lever i marken och kan ställa tills stor skada i odlingar genom att beta av växternas
rötter.
Frö- och fruktätare
Många fjärilslarver, borrflugor, fröskinnbaggar och jordlöpare lever av frön och
frukter.
5

Pollen- och nektarätare
Insekter som livnär sig på pollen och nektar bidrar ofta till att befrukta växterna.
Bland vanliga insekter som livnär sig på pollen och nektar kan bin, humlor, steklar,
flugor, fjärilar och vissa skalbaggar nämnas. Man räknar med att över 60 % av
världens blomväxter pollineras av insekter. Äpplen och päron är helt beroende av
insektspollinering.
Nedbrytare
Insekterna är mycket viktiga för nedbrytning av dött organiskt material genom att
förbereda för svamparnas nedbrytning.
Rovdjur
De ofta vackra jordlöparna hör till rovinsekterna som livnär sig på andra småkryp.
Bland andra vanliga rovinsekter kan myror, kortvingar, rovflugor, dykare, getingar,
trollsländor och nyckelpigor nämnas.
Parasiter
Nästan alla växtätande insekter har en parasit som reglerar antalet växtätare. Parasiterna
är en mycket talrik grupp och vissa kan användas som biologisk bekämpning
i växthus.
Betesmarker är vi kti ga i nsektsmi ljöer.
6

Kända värdefulla insektslokaler.
Landskrona har två klassiska insektslokaler.
1. Ålabodarna, Sundvik och slänterna söder därom.
2. Vens backafall med anslutande naturområden.
Ålabodarna, Sundvik och slänterna söder därom.
Området är till stor del format av lergroparna som har bildats vid den tidigare tegelindustrin.
Det är floristiskt mycket intressant med förekomst av flera sällsynta
arter såsom jättefräken, klintsnyltrot och bitterfibbla. Området är emellertid minst
lika intressant ur entomologisk synpunkt. Området rymmer massor med sällsynta
skalbaggsarter, som är rödlistade, men det finns även andra insektsordningar representerade.
Fortfarande görs fynd av sällsynta och oväntade arter. Det har även
gjorts fynd av arter som är okända för vetenskapen och som är fortfarande obeskrivna
(Gyrophaena sp.). Man kan fråga sig varför lokalen är så attraktiv. En
förklaring torde vara de solexponerade lertagen, som erbjuder en mycket specifik
miljö. En annan är förekomsten av lämpliga värdväxter som i denna miljö blir
speciellt attraktiva. Området håller emellertid på att förbuskas och blir allt mer
igenvuxet. De öppna solexponerade lerknutorna blir gräsbevuxna. Floran allt mera
trivial. Buskvegetationen tränger sig på. De attraktiva lokalerna håller på att förstöras
helt och hållet. Vill man behålla denna fina insektslokal är restaureringsåtgärder
akuta.
Vens backafall med anslutande naturområden.
Ur entomologisk synpunkt är det framförallt öns västra backafall som är intressanta.
Många arter är gemensamma med dem som finns vid Ålabodarna. Med
tanke på att svart majbagge förekommer och att i alla fall tidigare även spansk
fluga förekommit på Ven är förekomst av solitära bin av stort intresse. En inventering
av solitära bin och hur man kan förbättra deras livsmiljöer är påkallad. Lokalerna
på Vens backafall torde inte vara lika hotade av igenväxning som Ålabodarna
därför att det då och då förekommer större eller mindre ras. Däremot kvarstår
risken att områdena strax ovanför rasbranterna blir mer och mer igenvuxna.
Tågerups vildpark.
Förutom dessa två klassiska lokaler har Tågerups vildpark vid Sörenssons inventering
1999 visat sig innehålla en intressant insektsfauna. Denna fauna är av en
helt annan karaktär än den på Ålabodarna och Ven. Det handlar om arter som är
knutna till gamla träd som är under nedbrytning.
Lokaler/biotoper som kan tänkas hysa ett värdefullt insektsliv.
Det finns ytterligare ett antal lokaler inom Landskrona kommun, som kan förväntas
hysa en intressant insektsfauna. Allmänt kan sägas att dessa lokaler är dåligt
undersökta.
1. Rååns dalgång mellan Ottarp och Vallåkra med tillhörande skogspartier
i anslutning till slänterna.
Det är troligt att man här skulle finna en insektsfauna som påminner om den i
Tågerups vildpark.
7

2. Säbyholmsparken.
Det har gjorts en del mycket anmärkningsvärda fynd av flugor med bl a en art
som tidigare ej var känd i Sverige. Detta tyder på att den kan hysa ytterligare
intressanta arter av såväl skalbaggar, steklar och tvåvingar.
3. Södra industriområdet (sandutfyllnaden) till skjutbanan.
Området har en intressant flora som kan utgöra värdväxter för många insektsarter.
Lokaler med ruderatväxter kan vid närmare undersökningar visa sig hysa
de mest överraskande arter. Som exempel härpå kan nämnas att man på ett
övergivet koloniområde i malmötrakten fann man inte mindre än 7 arter som
tidigare inte var kända i Sverige.
Inom området finns också ett par vattensamlingar som åtminstone tidigare var
kommunens enda lokal för dykaren Agabus conspersus. Denna art är ej
längre rödlistad, men den har en begränsad utbredning i sydvästra Skånes
strandområden. Landskronalokalen är, såvitt känt, landets nordligaste fyndplats
för arten.
4. Havsstrandängarna mellan skjutbanan och södra kommungränsen.
Strandängarna hyser en brackvattenfauna som inte är särskilt väl undersökt.
Känt är dock att här finns de enda kända landskronalokalerna för buksimmarna
Sigara stagnalis och Corixa panzeri.
5. Landskronas småvatten.
Landskrona har ett mycket stort antal dammar och småvatten. Många av
dessa är anlagda på senare år. Genom Ekologgruppens i Landskrona undersökningar
av dammar i anslutning till Höje och Kävlinge åar har det visat sig
att buksimmararter som tidigare ansetts som extremt sällsynta plötsligt har
börjat uppträda som vanliga av någon svårförståelig anledning. Det vore därför
intressant att undersöka om dessa arter även spritts sig till Landskrona
kommun. De arter som visat sig vara mest expansiva är buksimmarna Corixa
panzeri, Glaenicorisa propinqua, Sigara germari och i viss mån även Sigara
longipalis.
Behov av nya inventeringar.
För att bättre kunna bedöma de ovan angivna lokalernas värde som skyddsvärda
insektslokaler är det nödvändigt att utföra riktade inventeringar dvs. inventeringen
inriktas på de djur som kan förväntas vara av intresse.
8

Behov av återinventeringar av ”klassiska lokaler”
Ven.
Ven inventerades av Thure Palm under sommaren 1934. Därmed befästes Vens
storhet som insektslokal. Därefter har ön besökts av ett stort antal samlare. Några
fler egentliga inventeringar har det inte varit fråga om utan det har mer handlat om
att återfinna de intressantaste arterna.
Det vore påkallat att på nytt göra en seriös inventering av Vens intressantaste lokaler
dvs. backafallen och områdena i anslutning till dessa. Palms inventering var
helt inriktad på skalbaggar. Det vore påkallat att man även inkluderade solitära bin
i inventeringen. De odlade områdena är utan intresse i det här sammanhanget.
Ålabodarna.
Ålabodarna har aldrig blivit heltäckande inventerad. Dess fauna under lokalens
”glanstid” är dock väl känd. De intressantaste lokalerna har under de senaste åren
vuxet igen kraftigt. Marken är täckt med gräs och triviala arter. Buskvegetationen
har brett ut sig. Om Ålabodarna skall kunna återfå sin gamla status är det nödvändigt
att lokalen genomgår en genomgripande restaurering. Den bör omfatta:
Kraftig buskröjning
De befintliga buskarna bör undanröjas med rötterna. Av de befintliga träden kan
med fördel en del havtorn och sälgar lämnas kvar. Det viktigaste är att man släpper
in ordentligt med ljus i lokalen.
Friläggning av de igenvuxna lertagen
Förslagsvis skulle man bara frilägga delar av lertagen. Därvid skulle man kunna studera
dels den nuvarande faunan i de igenvuxna delarna och dels skulle man kunna
följa hur kolonisationen till de blottlagda ytorna sker. Detta skulle vara en mycket
intressant inventerings- och undersökningsuppgift. Påföljande år skulle de återstående
ytorna blottläggas.
Tågerups vildpark.
Parken har nyligen inventerats (Sörensson, 1999) och visat sig hysa en intressant insektsfauna.
F.n. föreligger inget behov av ny inventering.
9

Åtgärder för att gynna ett rikt insektsliv
Insekter behöver flera livsmiljöer
Insekterna behöver ofta flera miljöer för att kunna leva och fortplanta sig. Fjärilarna
behöver ofta en miljö för att leka och para sig, larverna behöver en annan
miljö och de vuxna djuren behöver en tredje miljö för att söka sin föda. I det moderna
storskaliga jordbruket har många insekter fått någon av sina livsmiljöer förstörda.
I några fall har "skadeinsekter" däremot gynnats. Ett rikt insektsliv gynnas
om det finns många olika typer av livsmiljöer tillgängliga inom korta avstånd.
Rent generellt kan man säga att det viktigaste för bevarande och utveckling av en
insektfauna är att det finns lämpliga utvecklingsmiljöer för djuren. Insamlingsförbud
räddar aldrig en art om den inte har en lämplig miljö att utvecklas i. I
det följande anges några åt gärder som man kan ha i åtanke för att befrämja arterna
och därmed den biologiska mångfalden.
Skapa och underhåll viktiga insektsmiljöer
Generellt kan man säga att det äldre och
småskaligare jordbruket med både växtodling
och djurhållning har gynnat en rik
mångfald av både växter och djur. I den
moderna storskaliga och intensiva jordbruksproduktionen
har många biotoper
försvunnit. Men det finns många ganska
enkla åt gärder som man kan göra för att
gynna och behålla värdefulla insektsmiljöer.
En enkel princip kan vara att försöka
och bibehålla en variation av många olika
livsmiljöer med korta avstånd.
Sprutfria miljöer
Kantzoner och åkerholmar med spridda
träd som inte påverkas av bekämpningsmedel
kan t ex. gynna pollinatörer som
humlor och bin. Kantzonerna kan plöjas
upp med några års mellanrum eller slåttras
så att de tidiga pollen- och nektarrika
växterna kan dominera.
Betesmarker
Betesmarker är ofta rika på både djur och växter. Insektslivet gynnas ofta om det
finns inslag av bar jord med sand och grus, kortsnaggat gräs, och partier med
buskar och högvuxna örter och gräs. De mer högvuxna parterna kan ligga utanför
betesmarkens stängsel. Ett problem är användningen av avmaskningsmedel som
gör kreaturens spillning giftig för de djur som lever i och av denna.
10

Naturbetesmarker hyser mer insekter än kulturbeten. Avmaskningsmedel
kan dock påverka insektslivet kraftigt.
Buskar och bryn
Partier med blommande buskar och bryn skapar ofta rika insektsmiljöer. Partierna
kan behöva skötas för att inte växa igen. Det är ofta en fördel med oregelbundna
kanter och att död ved sparas. Vidare gynnas mångfalden om artrikedomen av
buskar och träd är hög.
Torra miljöer
Torra och solbelysta miljöer med sand och grus hyser ofta en rik fauna med vildbin,
steklar och skalbaggar. Det kan vara vägkanter, små grustäkter, backafall och
liknande. Här bör man hålla efter skuggande buskar och träd.
Torra och sandiga miljöer som vid stränder och i Saxtorpsområdet har
värdefulla i nsektsmi ljöer.
11

Småvatten
Mindre vattensamlingar
och vattendrag är ofta
mycket rika på insekter.
Fladdermöss och insektsätande
fåglar söker sig
ofta till vattensamlingar
för att ta för sig av överflödet.
Insekterna gynnas
av att vattnet är varmt så
man bör hålla skuggande
träd och buskar borta i
söder medan träd i norr
kan skydda mot kalla
vindar.
Många småvatten har skapats av människan.
Bygg upp komposter, lövhögar, upplag med gammalt virke o dyl
Kardinalfelet som de flesta gör är att de städar för mycket i naturen. Det gäller
både i den egna lilla trädgården, i parker och vid större skogsavverkningar. Lämna
gärna kvar en lövhög och låt grenar och stubbar vara kvar så att insekterna kan utveckla
sig. En gammal stubbe kan bli en bra boplats för många insektsarter.
Tångvallarna längs våra stränder är rika insektsmiljöer där våra flyttfåglar kan förse sig på
resan till vinter- eller sommarkvarteren.
12

Var rädd om minibiotoper
Ofta kan gamla stubbar, myrstackar, virkesupplag
och andra minibiotoper hysa
ett mycket speciellt insektsliv. Det kan
handla om någon enskild art som funnit
en passande utvecklingsmiljö, men det
kan naturligtvis också röra sig om mer
komplexa samhällen. Det är viktigt att
tänka efter mer en gång innan en biotop
förstörs.
En rik flora gynnar ett rikt insektsliv
Monokulturer är ofta dödsstöten till ett
rikt och varierat insektsliv. Tvärtom kan
enstaka arter uppförökas explosionsartat
och uppträda som skadedjur pga. av att de
har den berörda växten som värdväxt. Det
moderna jordbruket erbjuder många
exempel härpå.
Alléer med gamla träd är ofta rika miljöer.
Trakterna kring Ålabodarna med betesmarker och lertag är viktiga insektsmiljöer.
13

Förekomst av rödlistade arter
Följande arter, som är kända från Landskrona kommun, är upptagna i rödlistan
2000 (Gärdenfors U., 2000). Arterna är ordnade efter hotkategorier i den ordning
de förekommer i rödlistan. Svenska namn anges endast om de är upptagna i rödlistan.
Den är grundad på de uppgifter som stått i publicerade undersökningar,
samt förekomst i offentliga och privata samlingar. Vidare har Artdatabanken välvilligt
meddelat fynd från Landskrona kommun. Sannolikt förekommer ytterligare
ett antal rödlistade arter. För definition av de olika rödlistkategorierna se bilaga 1.
Steklar - Hymenoptera
DD Kunskapsbrist Data deficient
Ectemnius sexcinctus
Denna vackra rovstekel har haft en liten koloni i ett gammalt korsvirkeshus mitt
inne i centrala Landskrona stad under minst 40 år och den finns fortfarande kvar.
Lever i söndervittrade partier av korsvirket. Blomflugor är dess viktigaste byte. En
kemisk bekämpning skulle lätt utplåna hela kolonin. Arten är förutom i Skåne
även känd i enstaka exemplar från Småland och Sörmland.
Fjärilar - Lepidoptera
EN Starkt hotad Endangered
Scopula ornata prydlig lövmätare
Endast känd från två skånska lokaler, Kåseberga och Ålabodarna. Larven lever på
kungsmynta (Origanum vulgare). Arten tycks endast förekomma där värdväxten
står helt exponerad med bara markfläckar i närheten. Hotas vid igenväxning. Fynden
från Ålabodarna är gjorda mellan Rustningshamnen och Sundvik, samt i rasbranterna
mot Hildesborg under 1970 och –80-talet (Artdatabanken).
NT Missgynnad Near thratened
Cupido minimus liten blåvinge
Känd från Ålabodarna. Påträffad i stora delar av landet.
Starkt bunden till sin värdväxt, getväppling (Anthyllis vulneraria). Hotas av förbuskning
men även av allt för intensivt betning av får. Det krävs någorlunda täta
bestånd av getväppling för att bibehålla en liten population av liten blåvinge.
Sesia bembeciformis bålgetinglik glasvinge
Känd från Säby, Tofta och Ålabodarna genom fynd från 1970 och –80-talet (Artdatabanken).
I Skåne är larven påträffad i gråvide (Salix cinerea), sälg (Salix caprea)
och vitpil (Salix alba). Det största hotet är att solexponerade sälgar avverkas
och att videsnår uppsnyggas och rensas.
Pammene agnotana hagtornsvecklare
Känd från Ålabodarna genom fynd från 1980-talet. I övrigt blott känd från några
få skånska lokaler, mestadels fåtaligt (Artdatabanken). Arten är knuten till hagtorn
(Crataegus spp.). Största hotet är borthuggning av hagtornsbuskar.
14

Tvåvingar - Diptera
EN Starkt hotade Endangered
Systenus scholtzi rödhornad mulmstyltfluga
Tagen i 3 ex. i Tågerups vildpark i anslutning till en stor almstubbe (Sörensson,1999).
Därutöver endast känd från ytterligare en lokal i Lund. Arten utvecklas
i mulmen i röthål på t. ex. alm och bok.
VU Sårbar Vulnerable
Solva marginata knubblårsbarkfluga
Tagen i 1 ex.i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Den är vidare tagen 1992 av
Prütz i Landskrona och Ålabodarna. Därutöver endast känd från några få lokaler i
Skåne. Larverna utvecklas under bark av murkna lövträd och stockar särskilt asp
och poppel. Hotas av brist på lämplig död lövved.
Xylota xanthocnema gulbent träblomfluga
Tagen i Säbyholm 1997, där den håvades vid ett dike (Prütz). Arten anmäldes som
ny för Sverige 1988. Den har tidigare varit sammanblandad med den närstående
Xylota sylvarum. Tidigare blott känd från 6 skånska lokaler. Arten är knuten till
gammal lövskog med träd under nedbrytning. Försvinner dessa hotas arten.
NT Missgynnad Near threatened
Aulacigaster leucopeza almsavfluga
Två ex. från savande alm i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Beroende av
äldre skadade lövträd i vars sav larverna utvecklas.
Oedalea tibialis liten lundpuckeldansfluga
1 ex. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Utvecklas i murken ved i
lundartad lövskog.
Oedalea flavipes långhornad lundpuckeldansfluga
Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Känd från omkring 10
skånska lokaler. Utvecklas i murken ved i lundartad lövskog.
Eupachygaster tarsalis långryggad barkvapenfluga
Känd i 1 ex. i anslutning till en hög almstubbe i Tågerups vildpark (Sörensson,1999).
Blott känd från 7 svenska lokaler. Larverna utvecklas under bark, i
murken ved och i mulm av diverse lövträd. Beroende av död ved och döende träd.
Skalbaggar - Coleoptera
CR Akut hotade Critically Endangered
Bembidion andreae havsstrandlöpare.
15

Känd från Ven och Ålabodarna. Lever uteslutande vid havet på fuktig vegetationslös
sand, dels i strandbranter med framsipprande grundvatten och dels på
själva havstranden. Hotas framförallt av igenväxning.
Clivina collaris brokig mullvadslöpare
Ålabodarna är den enda kända frilandslokalen i Sverige. F.ö. blott känd från några
fynd i växthus o.dyl. Lever underjordiskt i vegetationsfattiga branter av fuktig
sand och mjäla. Hotas av uttorkning och igenväxning.
Dyschirius laeviusculus brantgrävare
I Sverige endast känd i några få exemplar från Ålabodarna tagna 1975 i slänterna
söder om Sundvik. Lever i vegetationsfattiga lersandiga rasbranter fuktade av
sipprande vatten. Populationen är sannolikt mycket liten. Hotas av igenväxning av
biotopen.
Ocypus globulifer
Känd framförallt från Ålabodarna där den tagits vid ett flertal tillfällen. Tagen på
Ven 1997 av Sindre Ligard (Ljungberg,1998) Det är en stor ca 2 cm lång
kortvinge.
Aphodius subterraneus fårad dyngbagge
Tagen i en kompost vid Säbyholm och i ett växthus. Var tidigare utbredd till Dalarna
och Gästrikland. Den har minskat starkt under 1900-talet. Inga kända fynd
från de senaste årtiondena. Hotas framförallt av nedläggning av betesmark.
Lytta vesicatoria spansk fluga
Tagen på Ven av flera samlare på 1950-talet. Inga sentida fynd är kända från Ven.
Det senaste svenska fyndet gjordes på Öland 1983.Larverna utvecklas hos solitära
bin. Den fullbildade insekten brukar man finna framförallt i syren. Det främsta
hotet är att dess värddjur blir allt sällsyntare pga. upphörd betning och igenväxning
av öppna marker.
S ciaphobus rubi
Tagen i Ålabodarna 1994 i 1 exemplar. Arten beskrevs av Gyllenhal 1813. Den
har senare strukits från den svenska artlistan pga. brist på beläggexemplar. Vid
senare efterforskning har ett exemplar påträffats i Riksmuseets samlingar, troligen
tagen på Bälteberga av Wetterhall ( Dufberg: Ent. Tidskr.116. 1995). Lär leva på
blåhallon, vilken finns i Ålabodarna.
EN Starkt hotade Endangered
Dyschirius chalceus saltgrävare
Endast känd från Ålabodarna, där Sven Palmqvist tog 3 ex. 1954. Arten är endast
känd från några spridda lokaler i Skåne, Halland, Öland och Gotland. Lever på lerig
eller lersandig, salthaltig mark nära havet eller vid små vattensamlingar nära
havsstranden. Hotas framförallt av exploatering av havsstrandsängar, igenfyllning
och förorening av småvatten nära havet.
16

Onthophagus joannae Joannas
dvärgdyvel
Tagen av flera samlare på Ven. Även känd
från Ålabodarna. Den lever på fårspillning.
Har tidigare varit sammanblandad med
Onthophagus ovatus och därför är dess
nuvarande status dåligt känd. Säkra fynd
föreligger endast från västra Sverige från
Skåne upp till Västergötland. Den har
minskat starkt under efterkrigstiden. Hotas
framförallt av nedläggning av betesmark
och ändrad betesdrift.
Blaps sinuaticollis förväxlat dödsbud
Fanns tidigare i Weibulls magasinbyggnader
och kvarnrummet på en
svingård i Tofta. Det är okänt om den
lever kvar. Arten har tidigare i Sverige
varit sammanblandad med Blaps
lethifera, men blev 1990 konstaterad för
Sverige. Man beskrev t.o.m. en ny
underart, Blaps sinuaticollis suecica, från
material insamlat i Tofta. (Ferrer & Picka.
Ent. Tidsk.111,1990).
Framförallt är den hotad om
inomhusmiljön förändras.
Calosirus terminatus
Denna art som tidigare var känd under namnet Ceutorhynchus terminatus är endast
känd från några få lokaler i södra Skåne bl. a. Ålabodarna , där den tagits av
flera samlare. Den utvecklas i rothalsarna på vildmorot som växer i varma sluttningar.
Hotas framförallt av igenväxning.
VU Sårbara Vulnerable
Bembidion humerale torvlöpare
Ven. 1 ex. tagen i fuktig mossa på västra strandbranten (Palm,1935). Arten tycks
ha minskat under 1900-talet. I Skåne endast känd från ett fåtal lokaler efter 1950.
Utdikning av torvmossar största hotet. Tveksamt om arten finns kvar på Ven.
Carabus convexus kullerlöpare
Känd från Ålabodarna. Lever på torr, öppen, gärna sandig grusmark, helst i södersluttningar.
Arten har minskat kraftigt under 1900-talet och finns nu endast på
isolerade områden. Hotas av igenväxning och restaurering av grustag.
17

Dyschirius angustatus mjälgrävare
Tagen av många samlare både på Ven och i Ålabodarna. Lever i brinkar och lertag
där de jagar Bledius-arter. Ett fynd föreligger från det närbelägna Fortuna. Mest
akuta hotet är igenväxning av strandbranter och lertag.
Dyschirius impunctipennis dyngrävare
Känd i 1 exemplar från strandutfyllnaden i södra industriområdet. Måhända är
fyndet tillfälligt. Normalt lever den på helt vegetationslösa flacka sandstränder vid
havet. På sådana lokaler är en ökad badturism ett kraftigt hot.
Dyschirius intermedius ågrävare
Känd från Ven och Ålabodarna där den ibland förekommer tillsammans med
Dyschirius angustatus. Lever i vegetationsfattiga, lersandiga strandbranter vid
havet och vid liknande miljöer i lertag. Hotas framförallt av igenväxning.
Laemostenus terricola källarlöpare
En ganska stor jordlöpare som är känd från Weibulls sädesmagasin i Landskrona
och i kvarnrummet på en svingård i Tofta, samt ytterligare någon inomhuslokal i
Landskrona. På senare tid har man konstaterat att den även lever i djurbon, främst
kaninbon bl. a. på Glumslövs backar (Ljungberg,1995). Hotas framförallt av ändrade
inomhusmiljöer, men samtidigt kan man förvänta att den får nya möjligheter
pga. sitt ändrade levnadssätt.
Ocys quinquestriatus murlöpare
Funnen i anslutning till Landskrona Citadell. Arten fanns under puts på den södra
muren ett par decimeter över marken. Ett fynd föreligger från Ålabodarna taget av
Palmqvist 1955. Det förefaller vara tillfälligt. Lever synantropt i källare, magasin
och vid ruiner där den sannolikt utvecklas i gnagarbon. Hotas av rivning och restaurering
av äldre byggnader.
Dytiscus circumflexus
1 ex. tagen av Ekologgruppen i en damm vid Tågerups säteri. Arten lever i öppna
dammar med kantvegetation. Den anses ha minskat under senare år. Försämrad
vattenkvalité, utdikning och igenfyllning av dammarna är de största hoten mot
arten.
Plegedarus dissectus
Tagen i 4 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Dessutom sågs flera exx.
Det är en sällsynt och mycket lokal stumpbagge, som är knuten till naturskog.
Den lever i mulm, under bark och i fuktig vitrötad ved i döda lågor och gamla
stubbar. Förekommer främst i bok, men i Tågerup togs den på alm. Försvinner
lämpliga yngelträd kan arten inte fortleva.
Amarochara umbrosa
Ven. 1 ex. tagen i en murken pil och 1 ex. under tång (Palm,1935).
Bledius erraticus
Känd från Ven och Ålabodarna. Förekommer i slänter och lertag där de gräver
gångar i marken. Är bytesdjur åt Dyschirius-arter. Hotas främst genom igenväxning
av lokalerna.
18

Euplectus infirmus
Tagen i 1 ex. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) i fönsterfälla. Endast känd
från några få lokaler i Skåne. Den anges utvecklas under barken på gamla ekar
eller i ihåliga ekar, men i Tågerup gjordes fyndet i anslutning till alm. Största
hotet är brist på gammal död lövträdsved.
Thinobius brevipennis bredhornad grusvinge
Känd från Ålabodarna. Arten förekommer i gruset nära vattenytan i grustag.
Största hotet är att lämpliga grustag förstörs genom restaurering.
Tomoglossa luteicornis
Känd från Ålabodarna. Lever på slamsand i grustag. Hotas av igenväxning.
Velleius dilatatus
Tagen i 4 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) på stora grova almstubbar.
Denna stora kortvinge är intimt knuten till bålgetingen och tycks endast förekomma
i gamla, grova, ihåliga lövträd, som utgör boplatser åt bålgetingarna. Hotas
av att gamla ihåliga lövträd blir allt sällsyntare.
Aphodius luridus likgul dyngbagge
Rapporterad från Ven. Tagen i fårspillning (Palm,1935). 2 exx. tagna av Stig Blixt
1951. Var tidigare mer utbredd. Nu finns den framförallt i Skåne och på Öland.
Hotas av nedläggning av betesmark.
Chaetophora spinosa
Känd från Ålabodarna. Tagen i lergroparna. Hotas av att groparna håller på att
växa igen.
Limnichus pygmaeus
Ven. Anges vara tagen vid basen av torra grästuvor på sandbotten (Palm,1935).
Även känd från Ålabodarna. Den lever i mycket fuktig sand vid källflöden. Hotas
av igenväxning.
Trinodes hirtus
Denna lilla änger togs i 8 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Den är knuten
till gamla, grova lövträd, där den lever under barken. Dessa biotoper är nödvändiga
för artens fortlevnad.
Anaspis regimbarti
Känd från Citadellets koloniområde, där de första svenska exemplaren togs i spireablommor.
Arten utvecklas i död ved. Eftersom artens utbredning är mycket begränsad
kan dess existens hotas av att lämplig yngelved försvinner.
19

Meloe proscarabaeus svart majbagge
Känd från både Ven och Ålabodarna, där
man kan finna dem krypande i gräset,
betande som små kor. Honorna har
kraftigt uppsvällda bakkroppar fyllda
med 1000-tals ägg. Arten är knuten till
olika arter solitära bin framförallt av
släktet Anthophora som bor i marken på
torra, varma lokaler. Dessa lokaler har
hållits öppna genom betning. Upphör
betning hotas lokalerna att växa igen och
då försämras livsbetingelserna för de
solitära bina, vilket i sin tur hotar den
svarta majbaggens
överlevnadsmöjligheter.
Dibolia occultans
Ven. Siktad ur löv på sandmark (Palm,1935). Arten anges leva på Mentha-arter
(mynta) på fuktängar. Hotas av igenväxning.
Apion filirostre
Känd från Ven. Dess svenska utbredning begränsas till Skåne och Blekinge. Den
är sällsynt och mycket lokal. Lever framförallt på Medicago (lusern) på torra
strandängar och vägkanter. Hotas främst av igenväxning.
Apion penetrans
Känd från Ven och Ålabodarna. Lever på rödklint och väddklint där dessa växer i
strandsluttningar nära havet. Igenväxning som tränger ut dessa arter utgör ett hot
mot denna spetsvivel.
Pselactus spadix hårig vedvivel
Känd från Ålabodarna. Funnen på drivved vid stranden.
NT Missgynnad Near Threatened
Bembidion stephensi källsnabblöpare
Känd från Ven och Ålabodarna, där den lever i fuktiga slänter och lertag. Känslig
för igenväxning.
Harpalus picipennis knubbfrölöpare
Känd från Ålabodarna. Lever på öppna sandmarker med sparsam vegetation,
gärna i solexponerade sydbranter. Var tidigare även känd från Öland, men efter
1950 har den endast tagits i Skåne. Hotas av igenväxning eller exploatering av
sandmarker.
20

Panagaeus cruxmajor
Ven. 1 ex. vid en rännil i strandbranten (Palm,1935). Lever på fuktig och blöt, solexponerad
mark med mossrikt lågbevuxen vegetation. Har gått starkt tillbaka de
senaste 50 åren. Hotas av såväl igenväxning som av utdikning av öppna
myrmarker.
Hydraena pulchella
1 ex. tagen i Saxån 1997 vid Ekologgruppens inventeringar. Arten är sällsynt och
lokal. Den lever i rinnande vatten där den främst är knuten till små forssträckor.
Tages ofta där det finns vegetation av Fontinalis. Försämrad vattenkvalité är
största hotet.
Bledius nanus
Känd från Ven och Ålabodarna. Lever i slänter och lertag. Hotas av igenväxning.
Euplectus kirbii
1 ex. sållat i anslutning till en hög almstubbe (Sörensson,1999). På Hallands
Väderö är den tagen under barken på en vindfälld bok. Gamla döda träd är en förutsättning
för artens fortbestånd.
Falagrioma thoracica
Tagen 1993 i Ålabodarna i en gräskompost av A. Dufberg.
Hapalaraea pygmaea
Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson, 1999) i anslutning till en stor almstubbe.
Scopaeus minutus
Känd från Ven. Tagen dels under tångruskor och dels i lersand i Bledius-gångar
(Palm,1935). Hotas av igenväxning.
Silusa rubiginosa
3 exx. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). En liten sällsynt och lokal
kortvinge som är knuten till levande almar. Jagar småinsekter i anslutning till savflöden.
På lång sikt hotad av att almsjukan slår ut större delen av almbeståndet.
21

Geotrupes vernalis vårtordyvel
Känd från Ven. Utvecklas i spillning.
Tycks minska i antal. Igenläggning av betesmark
och ändring av betesdrift utgör
hot för arten.
Agrilus laticornis bredhornad smalpraktbagge
1 ex. av denna praktbagge togs i Tågerups vildpark i anslutning till en hög almstubbe,
(Sörensson,1999). Vedlevande. Tillgång på död ved är en förutsättning för
artens fortlevnad.
Hylis foveicollis
2 exx. från Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Lever i murkna lågor och stubbar
angripna av brun krympningsröta. Största hotet är brist på lämplig föryngringsved.
Dorcatoma substriata sprängtickgnagare
Tagen i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999) i anslutning till en hög almstubbe.
1 ex. i Karlsund i en delvis vitrötad bokstubbe tagen av Prütz i juli 2000.
Larverna utvecklas främst i sprängticka (Inonotus obliquus) som växer på björk,
bok och alm. Ofta finns den på almsjukedödade almar, men dessa minskar med
tiden.
Abdera flexuosa bandad albrunbagge
4 exx. togs i Tågerups vildpark på en alticka och i fällfångst (Sörensson,1999).
Arten lever på alticka på klibb- och gråal. Eftersom den är specialiserad hotas den
lätt om inte levnadsbetingelserna finns.
Aderus populneus aspögonbagge
1 ex. i Tågerups vildpark tagen i fälla i anslutning till en stor almstubbe. Arten är
knuten till vitrötad lövträdsved av bl. a. asp, sälg och ask. Förekommer även i
hålträd. Minskas förekomsten av lämpliga substrat hotas arten.
Cis castaneus
Tagen i Tågerups vildpark, 2 exx. på en alticka (Sörensson,1999). Är knuten till
olika tickor och hotas om dessa ej finns.
Lissoderma denticolle vasstandad trädbasbagge
22

Tagen i Tågerups vildpark i 1 ex. i anslutning till en stor almstubbe (Sörensson,1999).
Den anges leva i nyligen döda lövtrådsgrenar där larverna livnär sig på
svampangripen vävnad. Arten minskar med all sannolikhet.
Mycetophagus populi brungul vedsvampbagge
Tagen vid sållning i 2 exx. i Tågerups vildpark (Sörensson,1999). Arten lever i
vitrötad lövträdsved. Påträffas ofta i almstubbar. Största hotet är brist på lämplig
ved.
Mycetophagus quadripustulatus stor vedsvampbagge
1 ex. tagit i Tågerups vildpark i anslutning till en hög almstubbe
(Sörensson,1999). Arten lever i olika trädsvampar främst fjällticka. Hotas av att
träd dessa svampar gallras bort.
Pyrrhidium sanguineum rödhjon
Togs under 1950-talet av Stig Blixt. Inga sentida fynd är kända.
Longitarsus anchusae
Ven. Tagen på Anchusa och Echium (Palm,1935).
Apion aeneum
En spetsvivel som går på malva. Känd från Ålabodarna och området kring
Citadellet.
De flesta sällsynta Apion-arter är bundna till speciella värdväxter. Dessa är en
förutsättning för arternas fortlevnad.
Apion astragali sötvedelsspetsvivel
Känd från Ven och Ålabodarna.
Apion carduum
Ven. 2 exx. på Carduus crispus (Palm,1935).
Apion rufirostre
Ven. 1 ex. på Malva silvestre (Palm,1935).
Apion varipes
Ven. Tagen på Trifolium arvense (Palm,1935).
Dryocoetes villosus ekbarkborre
1 ex. tagen i fälla i Tågerups vildpark. Knuten till ek.
Otiorhynchus rugosostriatus
Denna öronvivel är känd från Ven i ett flertal exemplar tagna under 1950 och –60-
talet. Den är även känd från Ålabodarna.
Scolytus mali kärnfruktsplintborre
Känd från Citadellets koloniområde, där den är kläckt ur äppelgrenar.
S trophosomus faber
Ven. 2 exx. vid basen på grästuvor vid strandbranten (Palm,1935).
23

Tanymecus palliatus
En relativt stor vivel, som är känd både från lergroparna i Ålabodarna och strandsluttningarna
på Ven. Hotas av igenväxning.
Trachyphloeus digitalis
Känd från Ålabodarna. Största hotet är igenväxning.
Trachyphloeus spinimanus
Känd från Ålabodarna. Största hotet är igenväxning.
DD Kunskapsbrist Data Deficient
Hoplia philanthus fjällig ängsborre
Arten är i rödlistan 2000 angiven som Hoplia farinosa. Enligt utredningar som
gjorts skall de djur som är tagna i Sverige heta Hoplia philanthus (Forshage M.
Ent. Tidskr. 121. (2000)). Arten är känd från Ålabodarna. 1 ex. togs i den norra
lergraven 1994 av Tord Hägg. Trots flitigt sökande har inte några ytterligare fynd
gjorts. Fynd från andra delar av Skåne är gjorda på 1800-talet. Arten hör hemma
på vegetationsrik ängsmark där larverna utvecklas på växtrötter. Arten är akut
hotad i Ålabodarna på grund av igenväxning.
Halvvingar - Hemiptera
EN Starkt hotad Endangered
Trigonotylus pulchellus grågrön gräsängsskinnbagge
Arten är känd genom gamla fynd från Saxtorp, tagna av Kemner 1934 och
Ossiannilsson utan årtal. Sista fyndet i Skåne anges till 1967 (Artdatabanken).
Arten lever på torra, sandiga, soliga marker på borsttåtel, Corynephorus
canescens. Borsttåtelhedar har minskat kraftigt genom plantering och övrig exploatering
och ökat kvävenedfall.
VU Sårbar Vulnerable
Conostethus roseus
Känd i Skåne från 8 lokaler men blott från 1 efter 1931. Tagen av Ossiannilsson i
Saxtorp 1939 (Artdatabanken). Lever på torr, solig, öppen mark och är bunden till
gräs främst Festuca rubra och F. ovina.
Polymerus brevicornis
Arten är känd från ett fåtal skånska lokaler. Tagen av Ljungbeck i Saxtorp, dock
utan årsangivelse. En lång serie tagen av Sven Persson i Saxtorp 1980. Lever på
gulmåra på torr, sandig och solig mark.
NT Missgynnad Near threatened
Gampsocaris puntipes
Artdatabanken anger fynd från Ålabodarna från 1977 – 83 och från Ven från 1937
– 48. Sven Persson har tagit den i Ålabodarna 1980 i en lång serie och i 1 ex.
24

1985. Arten är blott känd från 7 skånska lokaler. Den lever på puktörne, Ononis
repens.
Amblytylus albidus borsttåtelskinnbagge
Känd från ett flertal skånska lokaler. Tagen i Saxtorp av Kemner 1934 (Artdatabanken).
Sven Persson har tagit den där 1980. Lever på borsttåtel, som hotas av
plantering av skog och exploatering för sommarstugebebyggelse. Ökat kvävenedfall
försämrar också borsttåtens livsbetingelser.
Övriga grupper
Sländer: Neuroptera - Nätvingar, Raphidioptera – Halssländor, Trichoptera -
Nattsländor, Plecoptera - Bäcksländer, Odenata – Trollsländer & Ephemeroptera –
Dagsländer.
Så vitt det har gått att konstatera föreligger det inga fynd av rödlistade arter av
dessa ordningar inom Landskrona kommun. De vattendrag som man kunde förvänta
dem i rinner alla i lantbruksbruksbygder. Pga. av diverse föroreningar och
näringsrikedom hyser de som regel en trivial fauna.
25

Artförteckning över kända lokaler
Inventeringar av kända lokaler inom Landskrona kommun har endast förekommit
på Ven av Palm (1939) och Tågerups vildpark av Sörensson (1999). Ålabodarna
har besökts av ett flertal samlare under årens lopp, men någon egentlig insektsinventering
har aldrig förekommit. Undersökning av den vattenlevande faunan i
Saxån – Braån har utförts av Ekologgruppen i Landskrona. I det följande redovisats
de arter som funnits vid respektive inventering.
Tågerups vildpark
Denna inventering utfördes av M. Sörensson,1999 och begränsade sig till de vedlevande
arter som fanns inom området. Följande arter rapporterades:
Hymenoptera - Steklar
Vägsteklar – Pompilidae
Dipogon subintermedium
Rovsteklar – Sphecidae
Pemphredon morio
P. lugubris
Passaloecus corniger
P. insignis
P. singularis
Spilomena differens
Trypoxylon clavicerum
Rhopalum coarctatum
Ectemnius cavifrons
E. cephalotes
Crossocerus quadrimaculatus
C. walkeri
C. podagricus
C. annulipes
C. cetratus
C. pusillus
Guldsteklar – Chrysididae
Chrysis fenniensis
Solitära getingar – Eumenidae
Ancistrocerus trifasciatus
Sociala getingar – Vespidae
Vespa crabro
Coleoptera - Skalbaggar
Stumpbaggar – Histeridae
Plegaderus dissectus
Gnathoncus buyssoni
Dendrophilus corticalis
Mycelbaggar – Leiodidae
Anisotoma humeralis
Agathidium nigripenne
A. varians
Kortvingar – Staphylinidae
Velleius dilatatus
Quedius scitus
Eplectus karsteni
E. infirmus
E. k. kirbii
Phyllodrepa ioptera
Ph. nigra
Hapalaraea pygmaea
Phloeocharis subtilissima
Aleochara sparsa
Haploglossa villosula
Leptusa pulchella
Silusa rubiginosa
Homalota plana
Knäppare – Elateridae
Melanotus sp.
Halvknäppare – Eucnemidae
Hylis foveicollis
Microrhagus pygmaeus
Småknäppare – Throscidae
Trixagus carinifrons
Praktbaggar - Bupresidae
Agrilus laticornis
Ängrar - Dermestidae
Trinotus hirtus
Tjuvbaggar - Ptinidae
Ptinus rufipes
P. fur
26

Trägnagare - Anobiidae
Anobium nitidum
Dorcatoma dresdensis
D. substriata
Ptilinus pectinicornis
Glansbaggar - Nitidulidae
Epurea melanocephala
E. unicolor
Arpidi ph ori dae
Arpidiphorus orbiculatus
Barkglansbaggar - Rhizophagidae
Rhizophagus dispar
R. bipustulatus
Fuktbaggar - Crytophagidae
Cryptophagus populi
C. scanicus
C. abietis
C. dentatus
C. cylindrus
C. scutellatus
Gån gbaggar - Ceryl onidae
Cerylon ferrugineum
C. histeroides
Svampbaggar - Endomychidae
Mycetaea subterranea
Svartbaggar - Tenebrionidae
Mycetochara linearis
Ristbaggar – Scraptiidae
Anaspis marginicollis
A. thoracica
A. rufilabris
Brunbaggar – Melandryidae
Orchesia undulata
O. micans
Abdera affinis
A. flexuosa
Långhorningar – Cerambycidae
Alosterna tabacicolor
Grammoptera ruficornis
Vivlar – Curculionidae
Scolytus laevis
S. t riarmat us
Dryocoetes villosus
Diptera – Tvåvingar
Storharkrankar – Tipulidae
Dictenidea bimaculata
Svampmyggor – Mycetiphilidae
Dynatosoma fuscicorne
Platurocypta testata
Mögelbaggar - Corticaridae
Enicmus rugosus
E. testaceus
Trädsvampborrare – Ciidae
Cis alter
C. bidentatus
C. castaneus
Vedsvampbaggar – Mycetophagidae
Mycetophagus populi
M. quadripustulatus
Triphyllus bicolor
Trädbasbaggar - Salpingidae
Lissodema denticolle
Salpingus planirostris
S. ruficollis
Ögonbaggar - Aderidae
Aderus populneus
27

Hårvingsmyggor – Ditomyiidae
Symmerus annulatus
Platthornsmyggor – Keroplatidae
Orfelia fasciata
Savmyggor – Mycetobiidae
Mycetobia sp.
Fönstermyggor – Ansipodidae
Sylvicola cincta
S. punctata
Lövträdsflugor – Xylomyidae
Solva marginata
Vapenflugor – Stratiomyidae
Eupachygaster tarsalis
Pachygaster leachi
Neopachygaster meromelaena
Rovflugor – Asilidae
Neoitamus cyanurus
Puckeldansflugor – Hybotidae
Oedalea tibialis
O. stigmatella
O. flavipes
Styltflugor – Dolichopodidae
Sciapus platypterus
Neurigona pallida
Systenus scholtzi
Medetera jacula
Blomflugor – Syrphidae
Myathropa florea
Brachyopa sp.
Skridflugor – Micropezidae
Catobata petronella
Stjärtflugor – Longchaeidae
Lonchaea sp.
Prickflugor – Pallopteridae
Palloptera ustulata
Träflugor – Clusiidae
Clusiodes albimana
Tickflugor – Odiniidae
Odinia boletina
Almsavflugor – Aulacigastridae
Aulacigaster leucopeza
Smalvingeflugor – Asteiidae
Asteia amoena
Leiomyza scatophagina
Daggflugor – Drosophiliidae
Leucophenga maculata
Köttflugor – Sarcophagidae
Macronychia sp.
Oebalia cylindrica
28

Ven
Förteckning över insamlade skalbaggar vid coleopterolgiska studier på ön Ven,
Thure Palm, 1939.
Inventeringen omfattar bara skalbaggar. Beläggexemplar finns på Göteborgs
museum för samtliga arter. Nomenklaturen är delvis föråldrad.
Cicindela hybrida
Leistus ferrugineus
Nebria livida
N. brevicollis
Notiophilus palustris
Dyschirius arenosus
D. angustatus
D. aeneus
D. intermedius
Broscus cephalotus
Asaphidion flavipes
A. pallipes
Bembidion lampros
B. obtusum
B. stephensi
B. nitidulum
B. andrae
B. ustulatum
B. rupestre
B. minimum
B. quadriguttatum
B. quadrimaculatum
B. articulatum
B. clarki
B. mannerheimi
B. guttula
B. lunulatum
B. biguttatum
Epaphius secalis
Patrobus atrirufus
Calathus ambiguus
C. melanochephalus
Synuchus nivalis
Europhilus thoreyi
Platynus ruficornis
Idiochroma dorsalis
Amara famelica
A. tibialis
A. fusca
A. municipalis
Ophonus melleti
Harpalus smaragdinus
H. latus
Acupalpus meridianus
Badister bipustulatus
Panagaeus crux major
Metabletus foveatus
Dromius linearis
D. melanocephalus
Hydroporus discretus
Am arochara um brosa
Ocalea picata
Alechara intricata
Microglotta nidicola
Oxypoda longipes
Myrmedonia limbata
Sipalia circellaris
Atheta brunnea
A. splendens
A. oblonga
A. hygrobia
A. fallax
A. fungi
Astilbus canaliculatus
Gnypeta carbonaria
G. velata
Brachusa concolor
Ischnopda atra
I. umbratica
I. leucopus
Hypocyptus pulicarius
H. tarsalis
Tachyporus atriceps
T. nitidulus
Tachinus flavipes
Mycetoporus bimaculatus
Heterothops binotata
Quedius umbrinus
Q. maurorufos
Q. fulvicollis
Staphy linus similis
S. siculus
S. globulifer
Philonthus quisquiliarius
Othius melanocephalus
Xantholinus punctulatus
X. linearis
X. longiventris
Lathrobium
multipunctatum
L. fulvipenne
L. pallidum
Scopaeus minutus
Stenus biguttatus
S. bipunctatus
S. rogeri
S. pusillus
S. humilis
S. canaliculatus
S. nitidiusculus
S. brunnipes
S. impressus
S. coarcticollis
Bledius pallipes
B. erraticus
B. longulus
B. atricapillus
B. nanus
Platystethus cornutus
Oxytelus insecatus
Trogophloeus despectus
Lesteva longelytrata
Anthobium minutum
A. torquatum
A. sorbi
Phloebium clypeatum
Micripeplus porcatus
Euconnus ? claviger
Stenichnus scutellaris
Choleva agilis
Nargus anisotomoides
Liodes badia
L. dubia
Corylophus cassidioides
Orthoperus brunnipes
Hister purpurascens
Saprinus rugifer
Psammobius sulcicollis
Aegialia sabuleti
Aphodius erraticus
A. fossor
A. haemorrhoidalis
A. fimetarius
A. ater
A. plagiatus
A. prodromus
A. luridus
Onthophagus ovatus
Helophorus nubilus
Anacaena globulus
Laccobius bipunctatus
Limnebius aluta
Sphaeridium bipustulatum
Cercy on tristis
Brachypterus glaber
B. urticae
Heterostomus pulicarius
Meligethes flavipes
M. picipes
M. difficilis
M. pedicularus
M. tristis
M. eryhtropus
Cryptophagus distinguendus
Atomaria pusilla
A. atricapilla
A. bicolor
Phalacrus caricis
Stilbus testaceus
S. oblongus
Corticaria crenulata
C. umbilicata
C. impressa
C. elongata
Corticarina fuscula
C. truncatella
Scymnus redtenbacheri
Limnichus pygmaeus
Sy ncaly pta setigera
Byrrhus pilula
Cy tilus sericeus
C. auricomus
Georyssus crenulatus
Heterocerus hispidulus
Agriotus sputator
A. obscurus
Cardiophorus asellus
Cantharis fulvicollis
C. rufa
Opatrum sabulosum
Cry pticus quisquilius
Chrysomela quadrigemina
Chaetocnema concinna
C. aridula
Dibolia occultans
Haltica ly thri
Longitarsus anchusae
L. atricillus
L. melanocephalus
L. pellucidus
L. suturellus
L. exoletus
Apium miniatum
A. rufirostre
A. varipes
A. assimile
A. apricans
A. viciae
A. carduorum
A. onopordi
A. penetrans
A. curtirostre
A. ononis
A. ervi
A. pisi
A. astragali
A. subulatum
A. cerdo
Otiorrhynchus raucus
O. ovatus
O. singularis
O. ligustici
O. tristis
Phy llobius viridicollis
P. oblongus
Ph. pyri
Sciaphilus asperatus
Brachsomus echinatus
Cneorrhinus plagiatus
Strophosomus faber
Sitona lineata
S. ononidis
S. hispidula
S. decipiens
S. humeralis
S. cy lindricollis
Barynotus obscurus
Trachyphloeus
bifoveolatus
T. aristatus
T. scabriculus
Tropiphorus carinatus
Tany mecus palliatus
Cleonus fasciatus
Phytonomus rumicis
Ph. variabilis
Gry pidius equiseti
Tychius mililoti
Coeliodes
quadrimaculatus
Ceutorrhynchus
asperifoliarum
C. quadridens
C. punctiger
C. pollinarius
C. assimilis
C. sulcicollis
Ceutorrhy nchidius
troglodytes
C. cakilis
Rhinoncus castor
R. bruchoides
Phytobius canaliculatus

Saxån och Braån
Förteckning över insektsarter funna i Saxån- Braåns vattensystem inom Landskrona kommun. Källa
Ekologgruppen, Landskrona. Endast djur som är bestämda till art har medtagits.
Dagsländer – Ephemeridae
H. siltalai
Baetis buceratus
Lepidostoma hirtum
B. fuscatus Goera pilosa
B. muticus Molanna angustata
B. rhodani Athripsodes cinereus
B. vernus
Centroptilum luteolum
Cleon dipterum
Heptagenia sulphurea
Ephemera vulgata
Ephemerella ignita
Caenis horaria
C. luctuosa
C. rivulorum
T aeniopteryx nebulosa
Trollsländer – Odenata
Calypteryx splendens
Skalbaggar – Coleoptera
Orectochilus villosus
Haliplus ruficollis
Platambus maculatus
Elmis aenea
Oulimnius tuberculatus
Limnius volckmari
Hydraena pulchella
H. riparia
Nätvingar - Neuroptera
Sialis lutaria
Nattsländer - Trichoptera
Rhacophila nubila
Tinodes waeneri
Cyrnus trimaculatus
Polycentropus flavomaculatus
Hydropsyche angustipennis
H. pellucidula

Sällsynta insekter insamlade av Per Prütz i Landskrona kommun
Diptera Tvåvingar
Art Fyndort Datum Miljö
Solva marginata Säbyholm 27/6 1992 på blommande lind
Sundvik 1/7 1992 fönsterfälla
Odontomyia ornata Ottarp 5/6 1999 bankad från hagtorn
Cheilosia albipila Säbyholm 24/4 2000 svirrande i luften
Xylota xanthocnema Säbyholm 22/6 1997 håvad i dike
Acinia corniculata Sundvik 17/8 2000 håvad på Centaurea
Euphranta toxoneura Sundvik 7/7 1991 håvad på vitpil
Phytobia cambi Sundvik 19/6 1992 på vitpil. Ny för Sverige
Tachina ursina Ålabodarna 17/4 1997 på tussilago. Ny för Sverige
Cinochira atra L-a, Egna hem 8/6 1991 gulskål i villaträdgård
Lepidoptera Fjärilar
Noctua interjecta V. Fäladen /8 1997-2000 blandljuslampa
Heliothis scutosa V. Fäladen 11/9 1995 lampa
17/9 1998 lampa
Deltote bankiana Saxtorp 18/6 2000 håvad på Scirpus
Ditula angustoriana V. Fäladen 11/7 o 5/8 2000 lampa. - Utvecklas på Taxus
Evergestis limbata L-a kyrkogård flertal tillfällen
Plodia interpunctella V. Fäladen 1998 kosmopolit, fågelfrön jordnötter
Argyrestia trifasciata V. Fäladen 1999 talrik på thujahäck
Coleoptera Skalbaggar
Laemostenus terricola Egna hem 30/6 1982 i uthus, 4 exx.
7/10 1983 i garage
19/5 1985 i källare
19/10 1985 i markfälla i trädgården
Ocypus globulifer Sundvik 1/10 1985 fångstskål
15/10 1985 springande på marken
Bledius erraticus Sundvik 19/9 1985 i markfälla
Bledius longulus Sundvik 22/10 1985 i markfälla
Myllaena infuscata Lindeshamn 2/1 1988 sållning
Gyrophaena n.sp. Sundvik 13/9 1985 i svampen Inocybe agardhii
Obs! Fortfarande obeskriven
Mycetophagus populi V. Fäladen 2/5 1990 flygande
15/5 2000 på lampa
Leiodes rugosa Egna Hem 29/9 1985 fönsterfälla i trädgården
Leiodes ciliaris Egna Hem 8/7 1991 på blandljuslampa
Choleva agilis Sundvik 22/10 1985 i markfälla
Otiorhynchus porcatus Sundvik 21/9 1988 i markfälla
Ceutorhynchus geographicus Lundåkra 5/7 1999 håvad på Echium
Ceutorhynchus ignitus Häljarp 28/7 1985 på sandvita, Berteroa incana
Silis ruficollis Sundvik 27/6 1999 flygande
Pediacus depressus Karlslund -/7 2000 i ca 2 m hög delvis vitrötad
bokstubbe i Karlslund
Cis bidentatus Karlslund -/7 2000 -”-
Dorcatoma substriata Karlslund -/7 2000 -”-
Anobium nitidum Karlslund -/7 2000 -”-
31

Referenser
Dufberg. Alan. 1995. Viveln Sciaphobus pubi (Coleoptera, Curculionidae) - ett återfynd av en skånsk
skalbaggsart efter mer än 180 år. Entomologisk Tidskrift 116: 119 - 122.
Ekologgruppen 1990. Natur i Landskrona.
Ekologgruppen 2000. Biologisk mångfald i dammar. Höjeå projektet & Kävlingeå-projektet
Ferrer, J. & Picka, J.1990. The Blaps species of Sweden, with a review of the B. lethifera group
(Coleoptera, Tenebrionindae). Ent. Tidskr. 111: 25-32. Umeå, Sweden.
Forshage M. 2000. Svenska namn på inhemska bladhorningar. Ent. Tidsk. 121.Lund, Sweden
Gärdenfors (ed.) 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000.
Ljungberg. 1995. Notiser om jordlöpare. Fazett, vol. 8:1.
Ljungberg, 1998. Kortvingen Ocypus pedator (Grav.) ny för Slåne - nyinvandrad eller förbisedd?.
Facett, vol. 11:2.
Palm Thure. 1939. Coleopterologiska studier på ön Ven. Göteborgs Kungl. Vetenskaps- och
vitterhetshandlingar.
Prytz, Per. 1994. Skånska flygfynd, Fazett vol. 7:2.
Sörensson Mikael. 1999. Inventering av vedinsekter i döda almar och andra lövträd i Tågerups
vildpark i västra Skåne. Lund.
32

Definition av rödlistkategorierna.
Ex
RE
CR
EN
Vu
NT
DD
Utdöd
Extinct
Försvunnen
Regionally Extinct
Akut hotad
Critically Endangered
Starkt hotad
Endangered
Sårbar
Vulnarable
Missgynnad
Near Threatened
Kunskapsbrist
Data Deficient
En art är Utdöd när det är ställt utom rimligt tvivel att den sista
individen dött.
En art är Försvunnen när det är ställt utom rimligt tvivel att den
sista individen som är potentiellt kapabel till reproduktion inom
landet (regionen) har dött eller försvunnit från landet (regionen).
En art tillhör kategorin Akut hotad när den löper extremt stor risk
att dö ut i vilt tillstånd inom en mycket nära framtid enligt något
av kriterierna A till E för kategorin. Se nedan.
En art tillhör kategorin Starkt hotad om den inte uppfyller något
av kriterierna för Akut hotad, men ändå löper mycket stor risk att
dö ut i vilt tillstånd inom en nära framtid enligt något av
kriterierna A till E för kategorin. Se nedan.
En art tillhör kategorin Sårbar om den inte uppfyller något av
kriterierna för vare sig Akut hotad eller Starkt hotad, men löper
stor risk att dö ut i vilt tillstånd i ett medellångt tidsperspektiv
enligt något av kriterierna A till E för kategorin. Se nedan.
En art tillhör kategorin Missgynnad om den inte uppfyller något
av kriterierna för vare sig Akut hotad, Starkt hotad eller Sårbar,
men är nära att uppfylla kriterierna för Sårbar.
Till denna kategori förs arter om vars utbredning och/eller
populationsstatus man inte har tillräckliga kunskaper för att göra
vare sig en direkt eller indirekt bedömning av utdöenderisken.
Enligt tillämpningsreglerna bör det dock finnas misstankar om att
arten kan vara hotad eller t.o.m. försvunnen.
Bedömningskriterierna A - E enligt ovan.
A
B
C
D
E
Populationen minskar kraftigt
Populationen har ett litet utbredningsområde och
minskar, är fragmenterad eller fluktuerar extremt
Populationen är liten och minskar
Populationen är mycket liten
Populationens, utdöenderisk visas genom kvantitativ
analys (t.ex sårbarhetsanalys) vara påtaglig.
Källa: Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige 2000.
33

Vens backafall en mycket viktig insektsmiljö i Landskrona kommun.