Årsredovisning 2011 - Varbergs kommun

www2.varberg.se

Årsredovisning 2011 - Varbergs kommun

Årsredovisning 2011


2

Inledning • KommunKarta

Väröbacka

Veddige

Kungsäter

Bua

Derome

Inledning

Tofta

Skällinge

Trönninge

Rolfstorp

Varberg

Himle

Träslövsläge

Tvååker

Fakta, Varbergs kommun

Kommunens yta 906,69 km 2

Folkmängd 31 december 58 576

därav kvinnor 29 359

därav män 29 217

Folkökning år 2011

inflyttningsnetto 384

födelseöverskott 106

Varberg mitt på västkusten

– korta restider

Göteborg

45 min

Landvetter

75 min

Borås

75 min

Grenå

4 tim

Malmö

2 tim

Mandatfördelning

Kommunfullmäktige

Parti Kvinnor Män Totalt % kvinnor

c 4 3 7 57

fp 2 2 4 50

kd 2 2 100

m 7 11 18 39

mp 3 1 4 75

s 10 10 20 50

sd 2 2 0

spi 2 2 0

v 2 2 0

Totalt 28 33 61 46


Innehållsförteckning

3

Inledning

4 2011 i sammandrag

6 Kommunstyrelsens ordförande

7 Kommundirektörens inledning

8 Västkustens kreativa mittpunkt

9 Omvärldsanalys

11 Kommunen i jämförelse

72 Servicenämnd

73 Varbergs Stadshus AB

74 Varbergs Bostads AB

76 Varberg Energikoncernen

78 Varberg Event AB

79 Varbergs Fastighets AB

Innehållsförteckning • Inledning

Förvaltningsberättelse

15 Förvaltningsberättelse

16 Boende och infrastruktur

19 Lärande och personlig utveckling,

kultur och rekreation

24 Vård och omsorg

28 Näringsliv och arbetsliv

30 Varberg – en god arbetsgivare

eKonomisk redovisning

35 Finansiell analys

38 Definitioner och begrepp

40 Redovisningsprinciper

42 Resultaträkning / Kassaflödesanalys

42 Kassaflödesanalys

43 Balansräkning

44 Noter

50 Driftredovisning

52 Investeringsredovisning

54 Exploateringsredovisning

55 Externa inkomster och utgifter

Verksamhetsberättelse

57 Kommunfullmäktige, kommunens

revisorer och Överförmyndarnämnd

58 Kommunstyrelse

60 Barn- och utbildningsnämnd

63 Socialnämnd

66 Byggnadsnämnd

67 Miljö- och räddningsnämnd

68 Hamn- och gatunämnd

70 Kultur- och fritidsnämnd

80 Varbergs Hamn AB

81 Varberg Vatten AB

82 Revisionsberättelse

83 Kommunens organisation

Årsredovisningens struktur

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige

om kommunens totala verksamhet och

ekonomi under 2011. Den vänder sig också till externa

intressenter såsom samarbetspartners, kreditgivare,

leverantörer och andra offentliga myndigheter samt till

kommuninvånare.

Inledning

Årsredovisningen inleds med en kort sammanfattning

över året som gått, kommentarer från kommunstyrelsens

ordförande och kommundirektören. Vision 2025

presenteras och därefter följer en omvärldsanalys samt

en redovisning av genomförda kvalitets- och medborgarundersökningar.

Förvaltningsberättelse

Avsnittet innehåller en beskrivning av verksamhet samt

uppföljning av verksamhetsmål och effektmål för de fem

politikområdena Boende och infrastruktur, Lärande och

personlig utveckling, kultur och rekreation, Vård och

omsorg, Näringsliv och arbetsliv samt Varberg – en god

arbetsgivare.

Ekonomisk redovisning

Detta avsnitt inleds med en finansiell analys följd av

resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning.

Därefter kommer driftredovisning samt investerings- och

exploateringsredovisningar och uppgifter om externa inkomster

och utgifter.

Verksamhetsberättelser

Verksamhetsredovisningen omfattar nämnderna och

de kommunala bolagen. Årets verksamhet, ekonomisk

utveckling och resultat samt en framåtblick beskrivs.

Avsnittet avslutas med de kommunala revisorernas

revisionsberättelse för 2011. Miljöredovisningen finns

som ett separat dokument.

Grafisk form och original: Stefaco Grape AB, Varberg

Text: Magnus Widén och Gunnar Carlsson Bilder: Mikael Pilstrand,

Mikael Göthage, Clark Odert, Maria Hagelberg m.fl.

Tryck: Lenanders Grafiska, april 2012


4

2011 i sammandrag

Inledning • 2011 i sammandrag

Kommunen har en omfattande verksamhet med god kvalitet

och en stark ekonomi. Visionen är att år 2025

vara Västkustens kreativa mittpunkt.

Resultat

Varbergs kommun redovisar ett överskott på 91 mnkr

för 2011. Resultatet överstiger den antagna budgeten

med 56 mnkr. Främsta orsaken är att skatteintäkterna

blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat.

Verksamheternas nettokostnader har ökat med 141

mnkr eller 6,4 %, medan skatteintäkter, utjämningsbidrag

och finansnetto ökat med 6,3 %, jämfört med

2010. Kommunstyrelsens och nämndernas nettokostnad

för verksamheten uppgick till 2 421 mnkr, vilket

innebär ett överskott i förhållande till budget med 2,5

mnkr. Några nämnder har relativt stora avvikelser.

Kommunen uppfyller målet att resultatet minst ska

uppgå till 1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag.

För 2011 uppgår resultatet till 3,6 % av dessa intäkter.

Kommunen är dessutom skuldfri, om lånen till de kommunala

bolagen räknas bort.

Investeringar för 123 mnkr har genomförts under året.

Fullmäktiges mål att summan av årets resultat och avskrivningar

ska överstiga investeringsutgiften, är uppfyllt

med god marginal.

Verksamhetens nettokostnad 2011, %

20

Gemensam verksamhet

Parker, gator och trafik

Kultur och fritid

Utbildning

Barnomsorg

6

14

7

3 6

5

4

35

Äldreomsorg

LSS Handikappomsorg

Individ- och familjeomsorg

Miljö/räddning/stadsbyggnad

Investeringsprojekt

Årets största investeringsprojekt är kulturhuset

Komedianten, med utvidgat bibliotek, konsthall och

lokaler för barnkultur. Projektet kostar knappt 77

miljoner kronor, varav 52 miljoner belastar 2011.

Idrottshallen vid Väröbacka skola har blivit färdig

och invigdes i januari 2012. Om- och tillbyggnaden

av Veddige ishall har avslutats. Båda anläggningarna

har fått investeringsbidrag från Sparbanksstiftelsen.

En ny förskola i Åskloster och ett gruppboende

på Vipvägen i Veddige har påbörjats. Dessutom har

många projekt som avser hamn, gator, cykelvägar

och allmän plats genomförts. Ambitionen var att

investera för 267 miljoner, men bara 46 % av detta

har uppnåtts.

Folkmängden ökar med 492

Befolkningen i kommunen fortsätter att öka och uppgick

vid årsskiftet till 58 576. Ökningen blev 492

personer eller 0,8 %, vilket är något lägre än tidigare

år. Inflyttningsnettot blev 384 och födelseöverskottet

106. Inflyttningen svarade för drygt 78 % av befolkningsökningen.

Antalet födda minskade till 671 barn,

jämfört med 715 under år 2010. Under året avled 565

invånare.

Boende och infrastruktur

Planer för attraktivt boende i Bua, Tvååker, Veddige

och Rolfstorp har påbörjats som en del i ett landsbygdsutvecklingsprojekt.

Syftet är att stimulera ekonomisk,

social och ekologiskt hållbar utveckling.

Nya bostadsområden planeras i staden, både

genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen

och Lorensberg samt i stadens ytterområden.

Utveckling och trafiksituation i innerstaden har

studerats och en trafikutredning för Lassabacka och

Österleden har genomförts. Genom en centrumsamverkansgrupp

har företrädare för handeln, fastighetsägarna

med flera intressenter deltagit i dialogen.

Hållbarhet, goda sociala miljöer och blandad

bebyggelse är angelägna mål för alla byggprojekt.

Principer för hållbart byggande håller på att formuleras.

Två stråk för tät och snabb busstrafik ska öka

kollektivtrafikresandet i staden. Hallandstrafiken ska

analysera landsbygdstrafiken för att nå motsvarande

effekt.

Lärande och personlig utveckling

Förskolan utvecklas för att skapa en verksamhet som

är trygg, rolig och lärorik, enligt målen för den nya

läroplanen. Flera projekt pågår för att forma en utvecklande

lärmiljö för matematik och språk.

En-till-En innebär att elever i grundskolans årskurs

6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans


5

årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4 får

personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000

elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever

och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och

resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och

metoder med IT som pedagogiskt lärverktyg.

För att öka elevernas färdigheter i läsning och

räkning har särskilda satsningar skett i grundskolans

årskurs 2 och 3. Målet är att stärka baskunskaperna

för att främja fortsatt lärande. Dessutom har ett arbete

påbörjats för att stärka kompetensen hos alla pedagoger

i grundskolan som arbetar med matematik.

Vård och omsorg

Social samvaro och sociala aktiviteter är viktiga inslag

i det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Flera

projekt pågår för att utveckla verksamheten, bl.a.

Kultur på Allvar som syftar till att öka de kulturella

aktiviteterna. Alla på särskilt boende har fått en timme

kvalitetstid per vecka, då de har enskild tid med någon

ur personalen.

För att öka möjligheterna till en anställning för

personer med psykiska och fysiska funktionshinder

pågår projektet Steget mot arbete. Revansch är ett motsvarande

projekt för personer med missbruksproblem.

Båda projekten finansieras av Europeiska socialfonden.

Näringsliv och arbetsliv

Entreprenörskap uppmuntras genom Entreprenörskolan,

som haft 60 deltagare under 2011, och genom nyföretagarcheckar.

Omkring 300 nyregistrerade företag

har tillkommit i kommunen och ett fyrtiotal företag har

etablerat verksamhet här under året.

Firandet av Varberg – 200 år som kurort har innefattat

flera aktiviteter som stimulerat samverkan mellan

företag, föreningar och en intresserad allmänhet. Ett

stort antal evenemang i Sommar-Varberg har bidragit

till att stärka Varbergs attraktionskraft, genom ett brett

och varierat utbud.

Sysselsättningen i kommunen har utvecklats positivt.

I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet arbetslösa

eller som deltar i Arbetsförmedlingens program minskat

från 1 964 personer i december 2010 till 1 743 i

december 2011. Minskningen är 11,7 %. För ungdomar,

18–24 år, är minskningen under samma period 16,5 %,

från 509 till 425 personer.

Varberg Event AB

I Sparbankshallen har 71 konferenser, 10 mässor,

2 större konserter, 66 teaterföreställningar varav 40 för

barn, 12 danstillställningar och 42 sportevenemang genomförts

av Varberg Event AB i samverkan med många

olika aktörer.

Terminal West AB

är nu Varbergs Hamn AB

Varbergs Hamn AB, som arbetar med hamn-, stuverioch

logistiktjänster, är det nya företagsnamnet för den

verksamhet som Terminal West AB bedrivit sedan 1972.

Bolaget är helägt av kommunen och ingår i Varbergs

Stadshuskoncernen. Under året hanterade bolaget

1,1 miljoner ton gods i hamnen.

Varbergs Fastighets AB

Under året har ombyggnaden av kontorsvåningarna

längs Västra Vallgatan i kvarteret Läkaren till 66 nya

hotellrum med hög standard för Varbergs Stadshotell

genomförts. I hamnen har en ny Hamnpaviljong ersatt

den tidigare kiosk- och servicebyggnaden. Dessutom

har ett torg anlagts vid paviljongen.

Personalöversikt

Av totalt 3 795 tillsvidareanställda är 81,9 % kvinnor.

Genomsnittsåldern är 47,9 år och den genomsnittliga

anställningstiden har ökat något till 18 år. Andelen

anställda under 30 år har ökat lite till 5,3 %, medan

åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år har minskat

något. Andelen anställda i gruppen 40–49 år har ökat

med 0,7 procentenheter till 28,2 %.

Kommunens personalkostnader uppgår till 1 650

mnkr, vilket är en ökning med 33 mnkr jämfört med

2010. Antalet producerade timmar ökade med nästan

28 000 under 2011. Av de tillsvidareanställda arbetade

63,9 % heltid, en ökning med 1,1 procentenheter.

Under 2011 slutade 127 personer med ålderspension.

Den genomsnittliga pensionsåldern var 64,4 år. De

kommande fem åren kommer drygt 600 anställda att

uppnå 65 års ålder.

I ett personalförsörjningsprojekt sätter kommunen

fokus på fem strategiskt viktiga områden: attrahera,

rekrytera, introducera, utveckla/motivera samt avsluta.

En kommunövergripande styrgrupp har börjat prioritera

kommungemensamma åtgärder, som ska främja

utvecklingen inom dessa fem områden.

Vision Varberg 2025

I november 2011 beslutade kommunfullmäktige att

kommunens gemensamma vision för år 2025 ska vara

Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som

en ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll.

Den ska vara styrande för kommunens utveckling som

helhet.

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet

och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska

Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt.

För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap

och mod.

 2011 i sammandrag • Inledning


6

Inledning • Kommunstyrelsens ordförande

Kommunstyrelsens ordförande

Kreativitet kommer att vara en

framgångsfaktor för kommunen,

företag, organisationer och

enskilda människor.

Under 2011 arbetade flera personer intensivt med visionsarbetet.

Kommunstyrelsen har varit drivande av projektet,

men många fler politiskt aktiva, liksom många tjänstemän

bidrog i arbetet. Till detta kan vi med glädje konstatera att

cirka 1 000 Varbergsbor delade med sig av sina åsikter och

tankar. Detta gjordes i fokusgrupper och via enkäter, men

även via sociala medier som Facebook och Twitter.

Kommunfullmäktige tog i full enighet beslutet om visionen

som ska vara styrande för kommunen fram till

år 2025. Med det stora förändringstryck som finns på

samhället är vi övertygade om att kreativitet kommer

att vara en framgångsfaktor för kommunen, företag,

organisationer och enskilda människor. Varbergs

kommun ska nu skapa de bästa förutsättningar för att

kreativiteten ska blomstra i Varberg.

Varberg firade 200 år som kurort

År 1811 upptäcktes Svartekällan i Apelviken. Ett gott

hälsobringande vatten fick människor från Varbergs

stad, men även från andra delar av Sverige, att färdas

till källan för att dricka brunn. Under 2011 uppmärksammade

vi vår kurortstradition extra mycket.

Flera utmaningar i hälsans tecken genomfördes och

Hallands kulturhistoriska museum invigde en utställning

om våra kurortstraditioner. Därtill genomfördes

Coastal Culture, ett evenemang som fokuserar på

kulturella och kreativa näringar med koppling till havet

och stränderna. Många bidragande faktorer gjorde att

Varberg utsågs till Sveriges tredje hetaste sommarstad

under året.

Varberg är fortsatt i stark tillväxt

Befolkningsutvecklingen mattades av något jämfört

med de senaste åren, men folkmängden ökade ändå med

nästan 500 personer. Bostadsutmaningen kvarstår och

arbetet med att effektivisera planprocessen måste visa

på tydliga resultat inom kort. Många bostadsprojekt är

på gång de närmsta åren. Vi kan med glädje se att viljan

att bygga är spridd till flera av kommunens serviceorter,

även om expansionen är som störst i staden och dess

närhet. Eftersom tillväxten spås mattas av det närmsta

året blir det viktigt att göra förbättringar i företagsklimatet,

så att fler företag startas och växer, för att fler

arbetstillfällen ska skapas. Till Varbergs attraktionskraft

bidrar den välfärd som kommunen producerar.

Under året har satsningen på en dator per elev påbörjats.

Detta kommer att öka elevers motivation och

på sikt kunskapsresultat. Varbergs valfrihetsarbete

inom äldreomsorgen fick flera danska ministrar att

uppmärksamma oss genom ett studiebesök under året.

Under 2011 tog kommunfullmäktige beslut om att

bygga en ishall på Håsten och arbetet med kulturhuset

Komedianten slutfördes inför invigningen tidigt 2012.

Ekonomiskt blev året betydligt bättre än budgeterat.

Hållbar utveckling i Varberg

Ekokommunen Varberg strävar i riktningen mot

ett uthålligt samhälle, som bygger på en ekologisk

grundsyn och där livsmiljön ger människor möjlighet

att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Genom att

satsa på energieffektivisering och förnyelsebara energislag

minskar luftföroreningarna och klimatpåverkande

gaser. Transporternas utsläpp minskar genom ett ökat

resande med kollektivtrafik och cykel. En övergång till

miljöanpassade fordon och bränslen samt en god fysisk

planering leder till minskat transportbehov.

Jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för

det goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.

Vi har många gemensamma utmaningar framför

oss, men kan med gemensam stolthet se tillbaka på

ett gott 2011.

Jörgen Warborn

Kommunstyrelsens ordförande


7

Vi ska förenkla människors

vardag och inspirera dem att

uppnå sina drömmar

Kommundirektörens inledning

Utmärkelsen Årets tillväxkommun 2010 skapade förväntningar

och gav en plattform för fortsatt utveckling för Varberg

som kommun. Visionen att Varberg ska bli Västkustens

kreativa mittpunkt 2025 är ett resultat, som bygger på ett

stort engagemang hos många aktörer i och omkring Varberg,

inte minst medarbetare i kommunen. Förverkligandet av

visionen har redan börjat. Det kan vi se i årsredovisningen.

Mål och förbättringsområden

Vi har många mål att följa upp och redovisa. Hur väl

vi uppfyller målen varierar och resultaten pekar på

angelägna förbättringsområden. Inom många områden

är målen uppfyllda och visar på verksamheter som genomförts

med gott resultat. Årsredovisningen beskriver

på ett bra sätt den utveckling som sker inom de olika

verksamheterna. Jag skulle gärna lyfta fram goda exempel,

men det skulle bli för omfattande.

Kvalitetsmätningar och kvalitetsuppföljningar, såväl

kommunövergripande som verksamhetsvis, är ett

viktigt komplement till den ekonomiska uppföljningen.

Dessa undersökningar ger möjlighet att bedöma den

service och det stöd som kommunen ger till invånare

och besökare i Varberg, utifrån sitt breda uppdrag.

Bättre effektivitet – bättre bemötande

För första gången har en servicemätning gjorts av

kommunens myndighetsutövning. Där bedömdes tillgänglighet,

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och

service. Helhetsbedömningen av servicen i Varberg

gav ett Nöjd-Kund-index på 62 av 100, vilket är något

under medelvärdet för samtliga deltagande kommuner.

Effektivitet och bemötande är områden som behöver

förbättras. Det ser jag som en stor och viktig utmaning

för oss att utveckla!

Förenkla och inspirera

Den verksamhetsidé som formulerades i arbetet med

Vision 2025, Vi ska förenkla människors vardag och

inspirera dem att uppnå sina drömmar, förtydligar vårt

uppdrag och ger ett bra stöd för det dagliga arbetet.

Tillsammans med vision, verksamhetsidé och förhållningssätt,

när det gäller hållbarhet och delaktighet,

finns också en lista med insatser för hur vi ska kunna

närma oss visionen att bli en kreativ mittpunkt.

Samhällsutveckling, landsbygd och hamn

Under 2011 har flera utredningar genomförts, som

rör samhällsutvecklingen i stort, både för staden och

för landsbygden. Det landsbygdsutvecklingsprogram,

som varit under utarbetande under en längre tid, har

fastställts av fullmäktige under året. Arbetet med att

utveckla landsbygden har pågått, trots att utvecklingsplanen

inte varit klar.

Hamnens utveckling är också ett område som utretts

och diskuterats. Specialisering, lokalisering och hamnsamarbete

är frågor som berörts och berört. Inte minst

tankarna om att flytta handelshamnen till Väröhalvön

väckte en intensiv debatt.

Den goda arbetsgivaren

Varberg – en god arbetsgivare är ett övergripande mål.

För att klara rekryteringar och kompetensförsörjningen

i framtiden krävs att unga vill utbilda sig och söka sig

till den offentliga sektorn. Flera studier på arbetsmarknaden

visar att det finns goda möjligheter att

stärka kommunens anseende som en attraktiv arbetsplats.

I en jämförelse mellan olika sektorer på arbetsmarknaden

framgår bland annat att

❚❚

anställda i kommuner och landsting anser i högre grad än

i privat sektor att deras arbete är viktigt och meningsfullt

❚❚

i kommuner och landsting finns de mest motiverade

medarbetarna.

Tack alla medarbetare för er insats och för allt engagemang

under året! Vårt uppdrag är stort och viktigt för

alla dem vi är till för; invånare, besökare och näringsliv

i Varbergs kommun.

Annbritt Ulfgren

Kommundirektör

 Kommundirektörens inledning • Inledning


8

Inledning • Västkustens kreativa mittpunkt

Vision Varberg 2025

Västkustens kreativa mittpunkt

I november 2011 beslutade kommunfullmäktige att

kommunens gemensamma vision för år 2025 ska vara

Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som en

ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll. Den ska

vara styrande för kommunens utveckling som helhet.

I kommunens arbete ska visionen vara vägledande i allt

från målformuleringar till handlingsplaner. Till visionen har

också en verksamhetsidé och ett förhållningssätt formulerats.

För att göra visionsarbetet konkret finns kommunens

nya 2025-lista, med 21 punkter med insatser för att

Varberg successivt ska närma sig visionen. 2025-listan ska

vara öppen och levande, med möjlighet att hela tiden fylla

på med fler kreativa idéer.

När Varberg utsågs till Årets Tillväxtkommun 2010

inbjöds näringslivet till en konferens om kommunens

utveckling. Då uttrycktes ett starkt önskemål om att

forma en vision för Varbergs kommun. Visionen skulle

ta sikte på utvecklingen för befolkning och näringsliv,

utifrån ett helhetsperspektiv. I januari 2011 beslutade

Kommunstyrelsen att starta ett visionsarbete.

Syftet med visionsarbetet har varit att skapa en

bild av hur Varberg är som kommun. Visionen ska ta

hänsyn till stadens historia men även fånga hur Varberg

ska se ut i framtiden. Arbetet ska också ge svar på vad

som är unikt med Varberg och se till att kommunens utveckling

går åt rätt riktning. Visionen för 2025 ska vara

tydlig, konkret och kortfattad. Den ska vara styrande

för utvecklingen i kommunen som helhet. Visionen ska

också vara möjlig att följa upp för att säkerställa att

utvecklingen går i rätt riktning.

Nya media och bred delaktighet

Ett mål har varit att ge möjlighet för många att delta

aktivt i visionsarbetet. För att nå många målgrupper

på begränsad tid utnyttjades nya och otraditionella

kontaktvägar. Sociala medier som Facebook och

Twitter användes flitigt men också bio- och vägreklam,

affischer och flyers.

Projektledarna, kommundirektören och kommunalråden

besökte ett stort antal grupper för att informera

om visionsarbetet och om möjligheten att delta med

idéer, förslag och synpunkter. Arbetssättet har gett värdefull

erfarenhet av att arbeta med otraditionella verktyg

för informationsspridning, delaktighet och dialog.

1 000 personer deltog

Alla intresserade inbjöds att delta med sina synpunkter,

idéer och förslag i ett antal fokusgrupper, via en

webbenkät, på Facebook och Twitter eller på gamla

hederliga sätt som via besök, e-post, brev och telefon.

Omkring 1 000 personer valde att komma till tals på de

olika sätt som stod till buds.

På försommaren 2011 tog Kommunstyrelsen del av

alla tankar och idéer, analyser och medborgarförslag.

Efter sommaren formulerades kommunens verksamhetsidé,

vision och förhållningssätt. Arbetet har skett

i ett brett politiskt samförstånd och i november tog

Kommunfullmäktige beslut om kommunens vision för

år 2025.

Vision

Västkustens kreativa mittpunkt

Varberg har unika möjligheter

med sitt läge, havet och naturen.

För att utnyttja den fulla potentialen

ska Varberg utvecklas till

Västkustens kreativa mittpunkt.

För att lyckas krävs nytänkande,

framåtanda, kunskap och mod.

Visionen skapar förutsättningar

för tillväxt i hela kommunen och

en fantastisk livsmiljö.

Verksamhetsidé

Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem

att uppnå sina drömmar.

Förhållningssätt

Hållbarhet – Vi ska tillgodose dagens behov utan att

äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose

sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.

Delaktighet – Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande

förhållningssätt som kännetecknas av mångfald,

inflytande och omtanke.

Föra ut och förverkliga Vision 2025

Efter beslutet i Kommunfullmäktige påbörjades arbetet

med att föra ut och förverkliga visionen. Ett första steg

har varit att kommunicera den internt i den kommunala

organisationen. Visionens verksamhetsidé och förhållningssätt

ska prägla all verksamhet i kommunen. Nästa

steg är att föra ut den till invånare, näringsliv, föreningar

och andra intresserade. För kommuninvånarna

ska visionen märkas genom ännu bättre service och

bemötande.

Förhoppningen är att arbetet med att förverkliga

visionen kommer att prägla de kommande åren och

leda till konkreta bevis på att Varberg tar tillvara på sin

fulla potential och är Västkustens kreativa mittpunkt

senast år 2025. Följ vägen till målet på webb platsen

www.varberg2025.se


Omvärldsanalys

9

2011 har varit ett bra år, men en avmattning väntas 2012.

Befolkningen forsätter att öka.

Högkonjunkturen som kom av sig

Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig.

De bedömare som varnade för en ”double dip” har fått

rätt. Orsaken till den avbrutna återhämtningen är den

djupa skuldkris som drabbat flera Euroländer. Bristande

förtroende och sänkta kreditbetyg, i kombination med

stor osäkerhet om hur krisen skall lösas, har skapat

turbulens på de finansiella marknaderna.

Europa och övriga världen

Ett grundläggande problem är att flera länder i

Euroområdet under lång tid har brottats med dålig

konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet,

i kombination med hög skuldsättning. Nödvändiga

besparingsprogram leder till ännu svagare efterfrågan

och ger ingen lättnad i skuldsättningen. Detta skapar

onda cirklar som är svåra att ta sig ur.

USA har också problem med budgetunderskott och

hög skuldsättning, men verkar ändå klara sig något

bättre än Europa. Den globala tillväxten upprätthålls,

liksom tidigare, av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna

med Kina i spetsen.

Sverige

Tillväxten i svensk ekonomi har under de två senaste

åren varit mycket stark. 2010 steg BNP med 5,6 %

och för 2011 växte BNP med 4,6 %. Återhämtningen

efter finanskrisen under hösten 2008 har kommit en

bra bit på väg. Det finns dock möjlighet till en fortsatt

tillväxt, då arbetslösheten ännu inte är lika låg som

före finanskrisen. Trots oro i omvärlden och en svag

utveckling i Europa har den svenska ekonomin under

en stor del av 2011 visat fortsatt tillväxt och relativt

stark exportutveckling.

Frågan är dock inte om, utan när, skuldkrisen kommer

att påverka svensk ekonomi. De svenska hushållens

konsumtion har planat ut och svenska företag är försiktigare

i sina investeringsbeslut. Lägre räntor är positivt

för både privatpersoner och företag, vilket bidrar till att

nedgången i ekonomin dämpas.

och nervända världen på räntemarknaden, men man

kan förvänta sig att korträntorna kommer att sjunka

och långräntorna stiga under 2012.

Löneökningarna under 2011 har legat på drygt 2 %,

vilket är en ovanligt låg nivå och får tillskrivas den

höga arbetslösheten. I kombination med en relativt hög

inflation, där konsumentprisindex, KPI, varit 3,0 % för

2011, har löntagarna i praktiken fått sänkta reallöner.

Den underliggande inflationen KPIF (KPI mätt med fast

bolåneränta) visar dock en prisutveckling på bara 1,4 %

för 2011.

Kommunsektorn

Kommunerna har haft ett mycket bra år 2011. Skatteunderlagen

har ökat realt med nästan 3 % och prognoserna

har skrivits upp vid flera tillfällen. En viss

avmattning kan väntas för 2012 och 2013 förväntas

bli ännu sämre, innan det vänder. Kommunerna har

också gynnats av låga lönekostnadsökningar, vilket

har stor betydelse eftersom löner är den allra största

kostnadsposten.

Vad händer framöver?

I den totala världsekonomin fortsätter tillväxten i god

takt, med Asien som draglok. Även USA kommer att

klara sig bättre. För stora delar av Euroområdet är

framtidsutsikterna åtskilligt dystrare med recession inledningsvis

under 2012. På årsbasis väntas oförändrad

BNP för hela Euroområdet, men med fallande BNP i

Italien, Portugal och Grekland.

Även Sveriges ekonomi bedöms göra halt i början

av 2012 och sedan utvecklas betydligt försiktigare än

 omvärldsanalys • Inledning

Räntor och inflation

Skuldkrisen och oron på de internationella finansmarknaderna

har fört med sig lägre räntor i Sverige. Förhållandet

mellan korta och långa räntor brukar normalt

vara att korträntor är lägre och långräntor högre. Korträntorna,

som steg i början och slutet av året, var vid

slutet av 2011 högre än långräntorna. Det är den upp-

Bovieran, lägenheterna fördelar sig på tre hus som ligger kring en

stor inglasad vinterträdgård.


10

Inledning • Omvärldsanalys

tidigare. BNP bedöms växa med bara drygt en procent

2012 och därefter öka lite mer de följande åren. Den

svenska arbetslösheten ligger kvar på relativt höga

nivåer och sjunker först om ett par år.

Varbergs befolkning ökar med 492

Befolkningen i kommunen fortsätter att öka och uppgick

vid årsskiftet till 58 576. Befolkningsökningen

under 2011 blev något lägre, jämfört med tidigare år,

och uppgick till 492 personer. Det motsvarar en ökning

med 0,8%, jämfört med 1,1 % för år 2010.

Under 2011 har 2 153 personer bosatt sig i

kommunen, jämfört med 2 127 år 2010. Utflyttningen

uppgick till 1 769 personer, vilket är det högsta antalet

hittills. Inflyttningsnettot uppgick till 384 och svarade

för drygt 78 % av årets befolkningsökning.

Antalet födda minskade något till 671 barn, jämfört

med 715 under år 2010, som var den högsta siffran

sedan 1990. Under året avled 565 kommuninvånare.

Antalet avlidna har varierat mellan 501 och 586 under

2000-talet. Födelseöverskottet för 2011 blev 106 och

svarade för 22 % av befolkningsökningen.

Målet att befolkningstillväxten ska ligga mellan

0,5 och 1 procent är uppnått.

Samtliga kommuner i Halland, utom Hylte, ökade

sin befolkning under 2011. Störst var ökningen i

Kungsbacka, med 1,2 %. Falkenberg ökade med 0,7 %

och Halmstad med 0,5 %. Vid årsskiftet uppgick länets

befolkning till 301 724, en ökning med 0,7 %.

Befolkningsutveckling i varberg

Folkmängdsförändringar

Antal invånare

59000

57000

55000

53000

51000

49000

47000

45000

43000

41000

39000

-70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -10 År

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Inflyttade 2 053 2 195 2 078 2 178 2 127 2 153

Utflyttade 1 476 1 582 1 664 1 549 1 640 1 769

Netto 577 613 414 629 487 384

Födda 643 622 661 667 715 671

Döda 579 578 523 527 557 565

Netto 64 44 138 140 158 106

Överskott 642* 655* 559* 766* 645 492*

Större andel äldre

Befolkningens åldersfördelning avviker på flera sätt vid

en jämförelse mellan Varbergs kommun och hela Sverige.

I kommunen är andelen barn och ungdomar upp till 18

år något större. Däremot utgör åldersgruppen 18–24 år

endast 8,9 % av befolkningen, jämfört med 9,6 % för

hela landet.

Skillnaden är ännu större för åldersgruppen 25–44 år,

som i Varberg utgör 23,3 % jämfört med riksgenomsnittet

på 25,9 %. Däremot har kommunen en större

andel i åldersgruppen 45–64 år; 26,6 % jämfört med

25,5 % för hela landet.

Andelen av kommunens befolkning, som är 65 år

eller äldre, uppgår till 20,8 %, jämfört med 18,8 % för

hela landet. Skillnaden på 2 procentenheter, innebär

att kommunen har nästan 1 200 fler invånare som har

uppnått 65 års ålder, i förhållande till den genomsnittliga

andelen för hela Sverige.

Åldersfördelning

*Justering gjord av SCB

Varberg Varberg Andel % Andel %

Ålder 1990 2011 Varberg Riket

0–5 4 078 4 225 7,2 7,2

6–15 6 099 6 320 10,8 10,6

16–18 2 023 2 228 3,8 3,8

19–64 27 955 33 643 57,4 59,6

65–79 6 696 8 708 14,9 13,6

80– 2 167 3 452 5,9 5,3

49 018 58 576 100,0 100,0


Kommunen i jämförelse

11

Kommunens Kvalitet i Korthet beskriver på ett kortfattat

sätt kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv.

Årligen undersöks kvaliteten ur fem perspektiv: tillgänglighet,

trygghet, delaktighet och information, effektivitet

samt kommunen som samhällsutvecklare.

Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges

Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 165

kommuner i detta jämförelsenätverk.

För att ge en snabb och enkel överblick visas resultatet

i diagrammen hur Varberg står sig jämfört med

andra kommuner som deltar i Kommunens Kvalitet

i Korthet. Alla resultat från mätningarna finns på

www.varberg.se under Om kommunen.

Tillgänglighet

Tillgängligheten via telefon och e-post har blivit bättre

sedan förra mätningen, i synnerhet via telefon. Främst

beror detta på att enskilda verksamheter har förbättrat

sin tillgänglighet. Bemötandet får liksom tidigare

ett mycket högt betyg.

Möjligheten att få plats inom förskoleverksamheten

på önskat datum har minskat något jämfört

med de senaste åren. Antalet barn och därmed behov

av nya platser ökar. Byggandet hinner inte ikapp. En

av anledningarna till att barn- och utbildningsnämnden

ändå klarar placeringarna så bra är att fler barn

tas in i barngrupperna.

Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende

har minskat. Socialnämnden har haft gott om lediga

boenden 2011. Dessutom har inflyttningarna snabbats

upp, så att väntetiden blivit kortare.

Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har

ökat något. Flera orsaker finns. De sökande behöver

inte tid förrän längre fram, kompletteringar behöver

göras av den sökande eller andra myndigheter m.m.

Trygghet

Kommuninvånarna känner sig relativt trygga. Kommunen

har som boendeort fått betyget 57 av 100 i

medborgarundersökningen, vilket motsvarar nöjd.

Detta är en liten förbättring jämfört med resultatet

från medborgarundersökningen 2008.

Delaktighet och information

Kommunens webbinformation förbättras stadigt.

Däremot ligger kommunen lägre än snittet avseende

möjligheten för medborgarna att delta i kommunens

utveckling. Det redovisade måttet omfattar vissa

bestämda aktiviteter för medborgarkontakter. Om

kommunen väljer just dessa sätt eller andra påverkar

resultatet. Till exempel påverkar inte det nya diskussionsforumet

i Vision 2025 betyget.

Diagram – Kommunens Kvalitet i Korthet

Diagrammen har skalan 1 till 5. Poängskalan är relativ

och visar Varbergs resultat i relation till andra kommuner

i respektive mätning. Bästa kommunen får en 5:a,

därefter får de övriga bland de 25 % bästa en 4:a.

Sämsta kommunen får en 1:a och de övriga bland de

25 % sämsta får en 2:a. Resterande får en 3:a.

Kommunens tillgänglighet

Delaktighet och trygghet i kommunen

Handlägg. tid

ekonomiskt

bistånd

Väntetid

särskilt

boende

Väntetid

förskola

Inflytande

kommunens

verksamhet

Delaktig i

kommunens

utveckling

Förskola önskat

datum

Svarstid e-post

Trygghet i kommunen

$"

Telefonkontakt

med handledare

Öppet simhall,

kväll/helg

Kommunens webbinformation

Varberg 2011

Gott

bemötande

Öppet

huvudbibliotek,

kväll/helg

Personalkontinuitet

hemtjänst

Barn/personal

förskola

Medelvärde

 Kommunen i jämförelse • Inledning


12 Effektivitet

Inledning • Kommunen i jämförelse

Skolan visar både bättre resultat och högre effektivet

jämfört med genomsnittskommunen.

Serviceutbud (aktiviteter, valmöjligheter m.m.) i särskilt

boende, hemtjänst och LSS-boende har undersökts.

Särskilt boende och hemtjänst har ungefär samma

servicegrad som snittet, LSS-boende visar en lägre

servicegrad. Brukarna inom hemtjänsten är mycket

nöjda. Nöjdheten inom särskilt boende har minskat

något, men man är fortfarande nöjd.

Kommunen som samhällsutvecklare

Antal nya företag visar en positiv utveckling jämfört

med förra mätningen, från 6,2 nystartade företag per

1 000 invånare till 8,0.

Varberg återvinner 30 procent av hushållsavfallet

mot 33 procent vid förra mätningen. Främst har grovavfallet

ökat. En möjlig förklaring kan vara att man

nu inte betalar när man lämnar avfallet på återvinningscentralen,

eftersom avgiften ingår i taxan. En viss

osäkerhet finns i måttet vid jämförelse med andra kommuner,

eftersom definitionen på återvunnet material

kan tolkats olika mellan kommunerna.

Andelen miljöbilar i kommunkoncernen visar en klar

förbättring. Ökningen beror på att servicenämnden

har gjort en medveten satsning på miljöbilar, då man

efterhand ersatt kommunägda bilar med leasingbilar

samt kontinuerligt byter befintliga leasingbilar mot allt

effektivare miljöfordon.

Andelen ekologiska livsmedel har också ökat markant

under de senaste åren. En viktig förklaring är att

kost- och städavdelningen har ökat andelen matlagning

från grunden. Nu köper man mestadels certifierat hållbar

fisk, som då räknas som ekologiskt livsmedel.

Kommunens effektivitet

Ej återaktualiserade ungdomar

Serviceutbud LSS-boende

Nöjd-Kund-Index hemtjänst

Kostnad hemtjänst

Serviceutbud hemtjänst

Kostnad/barn

förskola

Resultat åk 3 nationella prov

Resultat åk 9 svenska, matte, engelska

Kostnad/betygspoäng grundskola

Elever som fullföljer gymnasiet

Kostnad i förh. till avhoppare gymnasiet

Nöjd-Kund-Index särskilt boende

Kostnad

särskilt

boende

Serviceutbud särskilt boende

Sysselsättningsgrad

Samhällsutvecklare

Kommunen som en plats

att bo och leva i

Ekologiska livsmedel

Miljöbilar kommunorganisationen

Nya företag/1000 invånare

Förändring förvärvsarbetande/

1000 invånare

Nöjd-Kund-Index företagsklimat

Återvinning av hushållsavfall

Sjukpenning

Varberg 2011

Medelvärde


Medborgarundersökningen

Hösten 2011 genomförde Varbergs kommun för tredje

gången Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning.

SCB valde slumpmässigt ut 1 000 invånare

i åldern 18–84 år som fått möjlighet att via en enkät

svara på frågor om kommunen. Svarsfrekvensen var

54 %. Resultatet visar att Varberg är en bra kommun

att bo och leva i. Här visar kommunen sitt bästa

resultat, dock något lägre än vid medborgarundersökningen

2008. Kommunens verksamheter får också

bra betyg. Möjlighet till inflytande på verksamheterna

och på beslut i kommunen får godkänt.

Insikt – en servicemätning

av kommunens myndighetsutövning

Varbergs kommun har deltagit i undersökningen Insikt,

som för första gången genomfördes av Sveriges Kom-

Betyg i undersökningar

muner och Landsting våren 2011. Här får företagarna

genom en enkät tycka till om kommunens service till

företagen. Fokus ligger på myndighetsärenden, det vill

säga brandtillsyn, markupplåtelser, serveringstillstånd,

bygglov samt miljö- och hälsoskyddsärenden. För dessa

områden ställs frågor kring information, tillgänglighet,

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att Nöjd

Kund Index (NKI) för Varbergs kommun är 62. Betyget

för de olika verksamheterna varierar mellan 55 och 73.

Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner är 66.

De låga betygen inom vissa verksamheter har diskuterats

med berörda. En handlingsplan med prioriterade

områden och exempel på förbättringsåtgärder har tagits

fram.

Medborgarundersökningen

Kommunen som en plats

Varberg Varberg Medelvärde för

2008 2011 128 kommuner

2011

att bo och leva i 74 70 60

Kommunens

verksamheter 60 60 54

Inflytande på

beslut och verksameter 45 45 41

13

 Kommunen i jämförelse • Inledning

Varberg Medelvärde för

2011 166 kommuner

2011

Insikt

Nöjd Kund Index, totalt 62 66

Information 62 64

Tillgänglighet 69 70

Bemötande 66 69

Kompetens 64 68

Rättssäkerhet 63 66

Effektivitet 65 68

Värdena anger betygsindex som kan variera mellan 0

och 100

Kungsäter


Förvaltningsberättelse


Förvaltningsberättelse

15

Kommunens verksamhet under 2011 beskrivs med utgångspunkt

i de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning,

som kommunfullmäktige fastställt för perioden 2008–2011.

Varberg ska vara en attraktiv kommun att bo, leva, besöka

och verka i.

Verksamhetsområden med mål:

❚❚

Boende och infrastruktur

❚❚

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation

❚❚

Vård och omsorg

❚❚

Näringsliv och arbetsliv

❚❚

Varberg – en god arbetsgivare

Uppföljning – Mål för god ekonomisk hushållning

Boende och infrastruktur

Kommunens livskraft

Befolkningstillväxten uppfyller målet. Tillgången till attraktivt

boende i kommunens olika delar är fortfarande begränsad.

Hållbart samhälle

Insatser för att nå ett hållbart samhälle börjar få genomslag,

men ännu finns få konkreta effekter. Värdefull jordbruksmark

tas fortfarande i anspråk för omfattande byggnation.

I förvaltningsberättelsen redovisas en beskrivning av

verksamheten, samt en uppföljning gentemot budgetens

uppställda effektmål.

Har målen uppnåtts?

I årsredovisningen avrapporterar styrelser, nämnder

och förvaltningar sina insatser för att nå uppställda mål.

Med hjälp av följande fyra symboler anges graden av

måluppfyllelse.

Målet är uppfyllt

Målet är delvis uppfyllt

Målet är inte uppfyllt

Måluppfyllelsen är svårbedömd

Vård och omsorg

Tryggt på äldre dagar

Många olika insatser sker för att öka tryggheten för de äldre,

göra bemötandet bättre och höja kvaliteten i vården.

Förebyggande arbete

Det förebyggande arbetet utvecklas, med förbättringar av bl.a.

det sociala innehållet för de äldre. Däremot behövs ytterligare

insatser för barn och ungdomar samt andra utsatta grupper.

Förvaltningsberättelse • förvaltningsberättelse

Tillgänglighet och trygghet

Flera insatser för att öka tillgänglighet och trygghet, minska

genomgångstrafik och öka trivsel har genomförts. Fortfarande

behövs ytterligare insatser för att nå målet.

Stöd till utsatta grupper

Många positiva insatser pågår, men mycket arbete återstår för att

t.ex. nå målet om ett eget arbete eller ett eget boende för alla.

Näringsliv och arbetsliv

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation

Barn och elever lär sig mer i Varbergs kommun

Fortfarande lämnar många barn grundskolan utan godkända

betyg. Elevernas resultat i matematik försämras. Få belägg

finns för att barn och elever lär sig mer. Samtidigt sker en

positiv utveckling inom många andra områden för att nå

målet.

Barn och elevers fysiska och psykiska hälsa ska förbättras

Flera positiva insatser i målets riktning pågår, men det saknas

belägg för att hälsan förbättrats.

Ökad valfrihet för familjerna

Förskolor med olika profil och information om verksamheten

finns, men ingen ny fristående verksamhet har startat under

året.

Kultur

Kultur- och fritidslivet utvecklas, genom många aktörers

samverkan. Kulturhuset Komedianten skapar ytterligare

förutsättningar.

Fritid och rekreation

Flera nya och utbyggda anläggningar har tillkommit eller

projekteras. Utnyttjandet av befintliga anläggningar ökar.

Gott företagsklimat

Företagsklimatet är oförändrat gott, men den kommunala servicen

till näringslivet kan utvecklas ytterligare. Arbetslösheten

har minskat, men ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög.

Bra företagsservice

Företagslots har införts, men det krävs ytterligare insatser för

att göra kontakterna smidigare.

Uppmuntra entreprenörskap

Flera aktiviteter har genomförts för att stimulera entreprenörskap.

Nya företag har startats och etablerats i kommunen.

Varberg – en god arbetsgivare

Friska och stolta medarbetare

Många insatser pågår för att stärka hälsan och utveckla

medarbetarna samt skapa en bra arbetsmiljö.

Personal- och kompetensförsörjning

Personalförsörjningsprojektet ger en systematisk grund för att

säkerställa god personal- och kompetensförsörjning.

Ändamålsenlig och effektiv organisation

Insatser för att ge medarbetare önskad sysselsättningsgrad,

utbildning samt det nya samverkansavtalet dominerar.


16

Boende och infrastruktur

förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur

Varberg ska vara en attraktiv kommun att besöka, leva och

verka i. God kommunal service, varierat näringsliv, attraktivt

boende och bra miljö ger utvecklingskraft.

Kommunens livskraft

Det landsbygdsutvecklingsprojekt, som kommunen deltar

i och som medfinansieras via Kattegatt-Skagerackprogrammet,

syftar till utveckling i de deltagande

orterna. Planer tas fram för attraktivt boende i bland

annat Bua, Tvååker, Veddige och Rolfstorp. Projektet

pågår t.o.m. maj 2012 och ska även bidra till metodutveckling

för hela kommunens landsbygd. LEADERmetoden,

som syftar till ekonomisk, social och ekologiskt

hållbar utveckling på landsbygden, har etablerats

och flera landsbygdsprojekt är igång eller planeras.

I stadsområdet planeras nya bostadsområden, både

genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen

och Lorensberg, samt i stadens ytterområden.

Bostadsrätter och småhus med eget ägande är de dominerande

upplåtelseformerna, men det blir även flera

projekt med hyresrätt.

Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft

i maj 2011, har bl.a. medfört tydligare och snabbare

planbesked. En översyn har under året genomförts för

att göra kommunens planprocess tydligare och mer

effektiv.

Hållbart samhälle

Kommunen har blivit tydligare med att lyfta fram hållbarhet,

goda sociala miljöer och blandad bebyggelse

som angelägna mål för alla byggprojekt.

Principer för hållbart byggande har formulerats

och kommer att presenteras samt ligga till grund för

2009 2010 2011

Nyckeltal

Planeringskontor

Antal sålda hustomter 19 4 10

Antal sålda verksamhetstomter 9 16 10

Antal nyanmälda i tomtkö 106 74 55

Antal nyanmälda i bostadsrättskö 19 52 21

Antal färdigställda bostäder 234 168 193

Antal påbörjade bostäder 237 393 289

Färdtjänst

Antal tillstånd 1388 1353 1371

Antal färdtjänstresor (tusental) 58 57 61

Stadsbyggnadskontor

Lantmäteriförättningar 163 161 168

Antagna detaljplaner 29 22 22

Beviljade lov och tillstånd 1 051 901 942

Hamn- och gatuförvaltning

Gator och vägar, Yta (tusen m 2 )

Gator 1385 1405 1422

Gång och cykelbanor 450 458 464

Kostnad (kr/m 2 )

Gator och vägar 12 17 17

Offentlig plats

Antal tillstånd 195 240 205

Antal tillfällen torghandlare 6 657 5 959 6 230

Miljö- och hälsoskyddskontor

Antal inspektioner 1108 1243 1353

Nettokostnad per invånare 119 115 130

Räddningstjänst

Antal insatser 674 740 813

Antal bränder i byggnader 69 73 57

Antal anslutna larmobjekt 1375 1404 1443

Brandskyddsutb. antal delt. 5 744 5 258 4 832

Antal personer som fått utbild.

i brandskydd i hemmet 10 359 10 544 10 017

Nettokostnad per invånare 688 722 729

På bostadsområdet Göingegården planerar Derome Mark &

Bostad att uppföra cirka 140 bostadsrätter fördelat på

6 trähus från fyra till sju våningar.


det interna arbetet. Dessa riktlinjer kommer även

att ingå i en kommande strategisk plan för hållbart

samhällsbyggande.

Med stöd av kommunens översiktsplan kommer

tyvärr värdefull jordbruksmark att behöva tas i anspråk

för ett flertal större kommande projekt.

Uppföljningen av kommunens miljöplan, som ska

vara vägledande för alla verksamheter, presenteras i en

miljöredovisning under våren 2012.

Tillgänglighet och trygghet

En analys av stadsbusstrafiken i Varberg har lett fram

till förslag om två stråk med tät och snabb busstrafik.

På så sätt skulle kollektivtrafikresandet kunna bli

väsentligt bättre än idag. Hallandstrafiken genomför

motsvarande analys av landsbygdstrafiken.

God tillgänglighet till kollektivtrafik och service

eftersträvas i all omfattande bebyggelseplanering. Starka

önskemål att bygga enstaka villor på nya tomter i jordbrukslandskapet

gör att tillgängligheten blir sämre.

Effektmål – Boende och infrastruktur

Kommunens livskraft

Mål Bedömning Analys

Kommunstyrelse

Utveckla en sammanhållen och mer projektorienterad

samhällsbyggnadsprocess.

Olika aspekter på innerstadens utveckling och trafiksituation

har belysts ingående i ett flertal utredningar, bl.a.

om handelsutvecklingen och effektivare stadsbusstrafik

samt i trafikutredningen om Lassabacka och Österleden.

Genom en centrumsamverkansgrupp har företrädare för

handeln, fastighetsägarna med flera intressenter deltagit

i dialogen.

Flera nya allmänna vägar och grönområden har anlagts,

för att bl.a. skapa öppna, säkra och trygga miljöer.

Den nya Monarkrondellen har anlagts med sedummattor i

refugytorna, vilket leder till ökad biologisk mångfald och

kräver mindre skötsel. För att öka trivsel och trygghet har

särskilda resurser lagts ned för att samla upp skräp.

Hälften av trottoarerna i innerstaden har byggts om,

med stråk av släta hällar. Därmed har varje gata minst

en trottoar med förbättrad framkomlighet. För att minska

genomfartstrafiken och dämpa hastigheten har Västra

Vallgatan varit gårdsgata utmed kvarteret Trädgården.

Under 2011 har ett arbete med att få tydligare struktur

på planprocessen och pågående planer genomförts.

Arbetet fortsätter 2012 med bl.a. plan för hållbar samhällsbyggnad.

I stadsområdet pågår planarbetet för fler

hyres- och bostadsrätter. Utanför stadsområdet pågår

planläggning för småhus samt för hyresrätter i Bua och

Rolfstorp.

17

Boende och infrastruktur • förvaltningsberättelse

Förbättra affärsmässigheten i exploateringsprojekt, ge

projektledning och stöd.

Arbetet fortgår under 2012.

För att kunna förena utveckling, god service och ekonomi i

balans bör befolkningstillväxten ligga på 0,5–1 % per år.

Befolkningstillväxten uppgår till 0,8 %.

Mål Bedömning Analys

Hållbart samhälle

Kommunstyrelse

Försörja kommunens utveckling enligt Översiktsplan 2010

genom god mark- och planberedskap.

Hålla samman och driva det strategiska klimat- och miljöarbetet.

Arbetet fortsätter under 2012.

Ett arbete med att hitta former för kommungemensam

miljöledning pågår, i samverkan mellan förvaltningar

och bolag. Förtätningsprojekt med fler flerbostadshus i

stadsområdet leder till en effektivare markanvändning.

Under 2012 inleds en utredning om utökade byggrätter i

fritids husområden.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd


18

Effektmål – Boende och infrastruktur fortsättning

förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur

Hållbart samhälle

Mål Bedömning Analys

Byggnadsnämnd

Översikts- och detaljplaner ska främja en god samhällsutveckling

och en långsiktigt hållbar livsmiljö med hänsyn

till enskildas och det allmännas intressen. En ordinär

detaljplanehandläggning bör efter godkänt program ta

högst 15 månader. Enkelt planförfarande bör från beslut

om upp rättande ta högst 7 månader.

Bygglovs- och tillsynsverksamheten ska ge förutsättning för

en god gestaltning, långsiktigt hållbart och ändamålsenligt

byggande, med handläggning av bygglov på delegation

inom 6 veckor, med nämndbeslut inom 10 veckor, och svar

på bygganmälan inom 3 veckor.

Inom lantmäteriområdet ska tjänster med god kvalitet

tillhandahållas med leveranstider i normalfallet för nybyggnadskartor

inom högst 4 veckor, utsättning i samband med

bygglov inom 1 vecka och lantmäteriförrättning inom 6

månader.

Tidsmålet uppfylldes till 80 % för detaljplaner med

normalt planförfarande och till 60 % för detaljplaner med

enkelt planförfarande.

Tidsmålet har klarats i ca 75 % av ärendena. Ärendemängden

har ökat något. Svårigheter att rekrytera till

vissa tjänster har medfört att verksamheten tidvis inte

varit fullt bemannad.

Nybyggnadskartor: 95 % måluppfyllelse.

Utsättningar: 100 % måluppfyllelse.

För lantmäteriförrättningar avseende nybyggnad har

tidsmålet uppnåtts i 65 % av alla ärenden.

Grundläggande baser för landskaps- och fastighetsinformation

ska underhållas och utvecklas för samhällsbyggandets

behov. Fastighets- och byggnadsinformation uppdateras

kontinuerligt.

Viss eftersläpning förekommer avseende byggnadsinformationen.

Mål Bedömning Analys

Tillgänglighet och trygghet

Hamn- och gatunämnd

Antalet cyklister ska öka med 5 % under 2011.

Det eftersatta beläggningsunderhållet (underhållsberget)

ska inte öka under de kommande tre åren (2012–2014).

Det innebär att 4–5 % av den belagda ytan ska förnyas

varje år. Under perioden ska en skadeinventering på

vägnätet utföras.

Mängden skräp i kommunen ska minska till 95 % av

nuläget.

Genomförda mätningar av cykeltrafiken antyder att ökningen

stannar vid drygt 1 %.

Under 2011 har ca 4,5 % av den belagda ytan asfalterats.

Resultatet blir ca 5 % om beräkningen omfattar ytor där

hela gatan gjorts om efter grävarbete.

Nollmätning av en referensyta är gjord under 2011. Effekt

kan mätas först under 2012.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd


Lärande och personlig utveckling,

kultur och rekreation

Varbergs kommun ska erbjuda goda möjligheter för det

livslånga lärandet samt erbjuda ett stimulerande kultur-

och fritidsliv, med goda förutsättningar för rekreation.

Barn och elever lär sig mer

Centrum för Livslångt Lärande, CLL, erbjuder möjligheter

för det livslånga lärandet, med såväl professionell

som personlig utveckling. Verksamheten har vuxit i

omfattning och bidrar till att utveckla såväl individer,

som näringsliv och offentlig sektor. Utvärderingar och

tillsyn har visat att CLL väl uppfyller de krav, som

anges i målformuleringar m.m. från staten och andra

anslagsgivare.

Förskolan fortsätter arbetet med att utveckla och

förändra verksamheten mot läroplanens mål. Aktionsforskning

och ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt

används för att skapa en förskola som är trygg, rolig

och lärorik. Inom delar av förskoleverksamheten pågår

projekt för att skapa en utvecklande lärmiljö för

matematik och språk.

Hösten 2011 infördes en ny skollag och läroplan

för grundskolan och grundsärskolan.

För att stödja barns och elevers utveckling och

lärande i ett långsiktigt perspektiv pågår samverkan

mellan förskola, grundskola och gymnasium.

Eleverna visar allt sämre matematikkunskaper.

Därför har ett arbete påbörjats för att höja kompetensen

hos alla de pedagoger som undervisar de yngre

barnen i matematik. För att öka elevernas färdigheter

i läsning och räkning sker ett läsarbete i årskurs 2 och

ett räknearbete i årskurserna 2 och 3 med alla elever.

Målet är att öka måluppfyllelsen och stärka elevernas

baskunskaper, för att främja det fortsatta lärandet.

Nyckeltal

2009 2010 2011

Barn- och utbildningsförvaltning

F–9 skola

Antal elever den 15 oktober 6 279 6 223 6 265

Varav elever i friskolor 213 213 205

Nettokostnad/elev, tkr 73,2 72,6 76,5

Andel elever som uppnått

målen, % 80 79 80

Andel behöriga elever (%)

till gymnasieskolan 90 90

till gymnasieskolans

8 000

yrkesprogram 91

till gymnasieskolans

7 000

estetiska program 89

till gymnasieskolans ekonomi-,

6 000

humanistiska och

samhällsvetenskapsprogram 88

5 000

till gymnasieskolans

naturvetenskapliga och

4 000

tekniska program 85

Antal vuxna (heltidstjänster)

3 000

per 100 elever 8,73 9,18 9,24

2 000Gymnasium

Antal elever, kommunens

skolor

1990

den 15 oktober

1995

1 925

2000

1 876 1 738

2005

Nettokostnad/elev i

kommunens skolor, tkr 88,2 86,9 88,8

Antal elever hos

1–6

7–15

andra huvudmän 614 626 636

Kostnad/elev hos andra

huvudmän, tkr 102,6 108,1 108,5

19

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse

2010

1

8000

7000

Antal barn och ungdomar

6000

1-18 år samt prognos

5000

4000

3000

2000

1000

0

1990

1995 2000 2005 2010 2015

År

2020

1–6

7–15

16–18

Utbildning med elevdatorer på Peder Skrivares skola.


20 Satsningen har pågått under ett läsår. Arbetet så här

långt har varit framgångsrikt, även om det är för

tidigt att dra några långtgående slutsatser.

Vårterminen 2011 lämnade 50 av totalt 616 elever

grundskolans årskurs 9 utan betyg i matematik, vilket

motsvarar 8,1 %. Vid analys om orsaken anges att

tiden inte räcker till för dessa elever. De hinner helt enkelt

inte med och behöver ytterligare tid att nå målen.

förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation

Barn och elevers fysiska

och psykiska hälsa

Förskolan arbetar med att ge glädje och lust i lärandet

i en miljö där barnen kan utveckla god hälsa. Flera

förskolor verkar utifrån ett hälsoperspektiv för goda

kostvanor och med att främja såväl rörelse som vila

för barnen. Andra prioriterade områden är barnens

inflytande och att utveckla deras empatiska förmåga.

Alla skolor arbetar med värdegrunden, som uttrycker

skolans förhållningssätt i mötet elever emellan

samt mellan elev och pedagog.

Kommunen bidrar till utvecklingen av en sund livsstil

genom samarbete med och bidrag till föreningslivet.

I kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har

barn och elever goda möjligheter till fysisk aktivitet.

Ökad valfrihet för familjerna

Fler förskolor har valt att profilera sin verksamhet,

vilket ökar valfriheten. Närmiljö, kretslopp, livsstil

och hälsa samt klimat och energi är exempel på förskolornas

inriktning.

Kultur

Kulturskolan har genomfört 20 samarrangemang med

olika aktörer. Tillsammans med Marknad Varberg och

Hallands kulturhistoriska museum har kultur- och

fritidsförvaltningen genomfört aktiviteter på Varbergs

fästning. Kulturdagar och möten med professionell

scenkonst för skolelever har också arrangerats.

Konsthallen i Hamnmagasinet har haft sju utställningar.

Huvudbibliotekets tillfälliga lokalisering till

Gamlebyskolan medförde en något lägre utlåningsfrekvens.

Filialerna ökade sin utlåning.

Fritid och rekreation

Projektering av ny ishall, konstgräsplan och ungdomsgård

har påbörjats. I ishallen ska såväl allmänhet

som föreningar få tillgång till istid. Ombyggnaden

av Veddige ishall är färdig. Tillskottet av idrottshallen

i Väröbacka innebär bättre möjligheter för ortens

idrottsföreningar.

Nyckeltal

Nyckeltal

2009 2010 2011

Förskola

Antal barn förskola

den 15 oktober 2 731 2 815 2 894

Varav barn i fristående förskolor 529 565 557

Nettokostnad/inskr. barn, tkr 98,8 102,5 107,7

Exkl. fristående förskola

Antal personal/100 barn 17,51 17,18 17,22

Pedagogisk omsorg

Antal barn, pedagogisk

omsorg den 15 oktober 125 131 128

Nettokostnad/inskr. barn, tkr 77,3 79,6 76,6

Antal personal/100 barn 18,85 18,64 17,56

Skolbarnsomsorg

Antal barn, fritidshem

den 15 oktober 2 174 2 247 2 446

Nettokostnad/inskr. barn, tkr 27,5 27,9 27,6

Exkl. fristående fritidshem

Antal personal/100 barn 4,43 4,50 4,38

Centrum för livslångt lärande

Antal elever i grundl. vuxenstud. 115 134 110

Antal helårsplatser i

gymnasial vuxenutbildning 440 450 470

Antal studenter i högre utb. 1 400 1 400 1 400

Antal beviljade

utvecklingsprojekt 8 1 3

2009 2010 2011

Kultur- och fritidsförvaltning

Simanläggningar

Antal tusen besök

Håsten simhall 152 146 152

Veddige simhall 22 20 21

Simstadion 29 36

Simskoleverksamhet

Antal elever 1480 1551 1619

Föreningar

Antal registrerade föreningar 446 445 439

Bibliotek

Antal tusen utlån 436 406 403

Kulturskolan

Antal elever 960 927 990

Bild 1. Spannarps skola som ligger i Himle är en liten enhet med en förskoleklass, två åldersblandade klasser i årskurserna 1, 2 och 3,

samt ett fritidshem. Bild 2 Öppen workshop, Konsthallen/Hamnmagasinet. Bild 3. Konstnär Carolina Falkholt, Kultur Dag & Natt. Bild 4.

Skolrast på Håstensskolan. Bild 5. Varbergs kulturstipendiat Mia Petzäll, Konsthallen/Hamnmagasinet.


21

1.

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse

2. 3.

4. 5.


22

Effektmål – Lärande och personlig utveckling

förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation

Barn och elever lär sig mer

Barn och elevers psykiska hälsa

Mål Bedömning Analys

Barn- och utbildningsnämnd

Resultaten i nationella prov ska över tid förbättras jämfört

med föregående provtillfälle i samma population. Resultaten

ska även ligga i nivå med rikets genomsnitt.

Genomsnittligt meritvärde skall förbättras jämfört med

tidigare år.

Andelen grundskoleelever som är behöriga till nationellt

program i gymnasieskolan ska öka.

Andelen elever med avgångsbetyg från gymnasieskolan

skall öka från föregående år.

I förskolor och skolor ska 80 % av barn, elever och studerande

uppleva att de har ett reellt inflytande över sitt

lärande.

I årskurs 9 har andelen elever som uppnått målen i

svenska och engelska ökat jämfört med 2010.

Resultaten för riket har också ökat i dessa ämnen.

Däremot har resultaten på de nationella proven i matematik

försämrats sedan 2010, både i Varberg

och i riket.

I Varberg sjönk det genomsnittliga meritvärdet för eleverna

i årskurs 9 våren 2011, medan det genomsnittliga

meritvärdet för riket ökade.

Behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program

har förändrats, vilket omöjliggör en jämförelse.

Andelen elever med slutbetyg har minskat från 92% till

89%.

Resultatet för skolan 2011 är 77 % och för förskolan

73 %.

Mål Bedömning Analys

Barn- och utbildningsnämnd

I förskolor, skolor och skolbarnsomsorg ska alla barn,

elever och studerande uppleva att de har en trygg miljö.

Andelen barn och elever som känner sig mobbade ska

minska jämfört med föregående års mätning.

Genomförda enkäter visar att 94 % upplever sig ha en

trygg miljö. I förskolan visade mätningen att 96 % upplevde

en trygg miljö. Enkäten besvarades av föräldrarna.

7,7 % av elever känner sig mobbade eller har upplevt

mobbning, sexuella trakasserier eller främlingsfientlighet

och rasism, enligt genomförda enkäter. Motsvarande

siffra för förskolan är 4 %, utifrån föräldrarnas svar. Vid

2009 års mätning svarar 12 % av eleverna att de någon

gång känt sig mobbade i skolan. För förskolan fanns

ingen mätning 2009.

Andelen elever som missbrukar alkohol/tobak/narkotika/

andra droger ska minska från föregående års mätning.

88,3 % av eleverna i åk 8 och 9 svarar att de aldrig testat

alkohol, tobak, narkotika eller andra droger. Motsvarande

siffror i 2009 års enkät till elever i åk 8 och 9 var 89,4 %.

Mål Bedömning Analys

Ökad valfrihet för familjerna

Barn- och utbildningsnämnd

Antalet förskolor och skolor som arbetar med hållbar

utveckling enligt förordningen SKOLFS 2005:2 ska öka.

Andelen förskolor och skolor med profilering skall öka.

En majoritet av föräldrarna ska vara nöjda med informationen

vid val av förskola och skola.

Andelen enskilda förskolor, andelen friskolor såväl på

grundskolan som på gymnasieskolan ska öka jämfört med

föregående år.

Ingen förskola eller skola har fått utmärkelsen Skola för

hållbar utveckling.

Andelen förskolor med profilering har ökat. 100 % av

grundskolorna har profil.

82 % av föräldrar med barn i förskolan och 67 % med

barn i skolan förklarar sig nöjda med informationen.

Ingen ny fristående verksamhet har startat under året.


23

Kultur

Fritid och rekreation

Mål Bedömning Analys

Kultur- och fritidsnämnd

Att samordna, förbereda och starta verksamheten i det

nya kulturhuset avseende konsthall, konstpedagogik och

visningar.

Att planera och starta upp en ny barnkulturverksamhet.

Att samordna, förbereda och starta biblioteksverksamheten

i det nya kulturhuset.

Kulturskolans utåtriktade verksamhet skall bedrivas i

samarbete med lokala aktörer och länets övriga kulturinstitutioner

och presentera minst 15 samarrangemang under

år 2011.

Mål Bedömning Analys

Kultur- och fritidsnämnd

Jämna ut och öka nyttjandegraden för idrottsplatsernas

fotbollsplaner.

Minst 95 % av besökarna på ungdomsgårdarna skall vara

nöjda med verksamheten.

Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av

lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och

personalens kompetens.

Planeringen är klar. Uppstart sker under 2012 med

kontinuerlig barnverksamhet på lilla teatern och öppna

konstverkstäder på söndagar.

Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av

lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och

personalens kompetens.

Utöver den årligt återkommande verksamheten med undervisning,

elevkonserter, föreställningar och vernissager

har Kulturskolan haft 20 samarrangemang med lokala

aktörer och kulturinstitutioner i länet.

Ett aktivt arbete för att utjämna beläggningsgraden för

idrottsplatserna i centrum har inneburit att Håsten fått

en ökad beläggning.

91 % av besökarna på ungdomsgårdarna är nöjda med

verksamheten. Andelen nöjda varierade mellan 78 och

98 % på de olika ungdomsgårdarna.

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse

Öka ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och

fritidsverksamheten.

I ökad utsträckning erbjuda aktiviteter för funktionshindrade

i ordinarie verksamhet.

Ungdomspanelen har träffats fyra gånger under hösten.

Något ökat inflytande i jämförelse med tidigare år kan

inte konstateras.

Under året har funktionshindrade skolungdomar erbjudits

att delta i den ordinarie lovverksamheten som ungdomsgårdarna

och Ung Varberg anordnat. Arbetet med att

integrera personer med funktionsnedsättningar i den

ordinarie verksamheten är under uppbyggnad.

Hamn- och gatunämnd

Varbergs innerhamn är ett självklart val för båtturism.

Antalet gästnätter var 2 450, vilket innebar en ökning

med 10,2 %.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd


24

Vård och omsorg

förvaltningsberättelse • Vård och omsorg

Insatserna inom vård och omsorg har som mål att människor

ska känna sig trygga på äldre dagar, att det finns ett aktivt

förebyggande arbete och att utsatta grupper får ett väl anpassat

stöd.

Tryggt på äldre dagar

Projektet ”Etik och bemötande”, som pågått under några

år, har avvecklats och ingår nu i den ordinarie verksamheten.

Alla chefer inom äldreomsorgen har fått handledning

för att ge medarbetarna det stöd som behövs för att

ge kunderna ett gott bemötande. Ett resultat av projektet

är också att på flera särskilda boenden används metoden

taktil stimulering för att öka den enskildes välbefinnande.

Personal har utbildats i dokumentation och om

genomförandeplaner, för att säkerställa den enskildes

möjligheter att påverka vårdinsatserna. Kvalitetsrevisioner

avseende hemtjänsten, som utförts av utvecklingsoch

kvalitetsavdelningen, visar på tydliga förbättringar,

även om det fordras ytterligare åtgärder inom vissa enheter.

Nyckeltal

2009 2010 2011

Socialförvaltning

Hemsjukvård

Antal inskrivna i hemsjukvård

i eget och särskilt boende 1417 1634 1734

Nettokostnad/inskriven, tkr/år 33,0 30,1 27,0

Boende

Antal bostäder äldre, LSS, psykiatri 762 733 733

Äldreomsorg

Antal personer med insatser

enl. SOL 2 264 2 196 2 324

Kostnad/person med insats, tkr 220 226 205

Nettokostnad/invånare 80 år

och äldre, tkr 147 140 136

Andel äldreomsorg utförd i

extern regi % 22 28 29

Kundval har funnits inom hemtjänsten sedan

2007 och under 2011 har 35 % valt en extern utförare.

En utvärdering har genomförts under året, som

visar att möjligheten att välja utförare uppfattas som

positiv. Både externa utförare och kommunala utförare

har förbättrat sin kvalitet. Utvärderingen visar

också på flera angelägna förbättringsområden.

Att bli vårdad av samma personal är en viktig

trygghetsfaktor för många kunder. För att minska

behovet av timvikarier har ett arbete med bemanningsplanering

och scheman genomförts. Några

verksamheter har startat bemanningspooler, så att

ett fåtal väl kända personer täcker upp vid ordinarie

personals frånvaro.

Alla på särskilda boenden har fått en timme

”kvalitetstid” per vecka, då de har enskild tid med

någon ur personalen.

Förebyggande arbete

En tillgänglighetsguide för personer med funktionsnedsättning

håller på att tas fram. Ett fyrtiotal objekt

i staden har hittills inventerats. ”Lättlästa sidor”

har under 2011 införts på kommunens hemsida.

Social samvaro och sociala aktiviteter är två

viktiga indikatorer för det förebyggande arbetet

inom äldreomsorgen. I Socialstyrelsens mätning av

Nöjd-Kund-Index var resultatet, på en skala från

1 till 100, för Varbergs kommun 59 för kunder med

hemtjänst och 57 för dem i särskilt boende, jämfört

med 62 respektive 60 ett år tidigare. Resultat under

40 räknas som inte godkänd, nöjd går vid 55, och

75 eller högre tolkas som mycket nöjd.

Sedan några år tillbaka pågår projekt inom

särskilda boenden och för personer med ordinärt

boende, med syfte att utveckla det sociala innehållet

och olika aktiviteter. Under 2011 har Varbergs

Sociala Tjänster påbörjat ett samarbete med olika

fristående kulturorganisationer kallat ”Kultur på

Allvar” i syfte att öka de kulturella aktiviteterna.

SKL:s årliga mätning ”Kvalitet i Verksamheten”

visar att utbudet av organiserade aktiviteter har

förbättrats, men att det fortfarande finns behov av

ytterligare insatser.

Handikappomsorg

Antal personer med insatser enl. LSS 314 319 324

Nettokostnad/person, tkr 441 404 398

Individ- och familjeomsorg

Institutionsvård barn/ungdom

Antal dygn 7 377 6 919 6 529

Kostnad/dygn, tkr 3,2 3,6 3,7

Institutionsvård vuxna

Antal dygn 3 887 5741 3828

Kostnad/dygn, tkr 2,0 1,8 1,9

Försörjningsstöd

Nettokostnad/invånare, kr 397 439 473

Stöd till utsatta grupper

För att underlätta för personer med psykiska och fysiska

funktionshinder att erhålla en anställning drivs

sedan 2010 projektet ”Steget mot arbete”. Under 2011

har projektet ”Revansch” startats. Det riktar sig till

personer med missbruksproblematik och har också

till syfte att leda till en anställning. Båda projekten

finansieras med medel från Europeiska socialfonden.

Inom socialpsykiatrin pågår ett projekt för att

utveckla och införa arbetssätt och metoder för psykiatrisk

rehabilitering. En utvärdering under hösten

visar på övervägande positiva resultat.

Bostadsbristen i kommunen medverkar till att det


25

2000

1500

Vård och omsorg • förvaltningsberättelse

1000

500

1990

1995

2000

2005

2010

80–84

85–90

90

Lindita arbetar på ett äldreboende i Veddige.

är svårt för flera utsatta grupper att förverkliga målet

att få ett eget boende.

De positiva erfarenheterna från projektet ”ITteknik

för ökad delaktighet” inom LSS-verksamheten

har integrerats i den ordinarie verksamheten. Syftet

är att underlätta för personer med intellektuella funktionshinder

att delta i samhällslivet.

Daglig verksamhet inom LSS har påbörjat ett

projekt för att utveckla samarbetet med det lokala

näringslivet, för att kunna erbjuda mer varierad sysselsättning,

där en större del är arbetsplatsförlagd.

Dessutom har en teatergrupp bildats.

80-åringar och äldre SAMT prognos

2000

1800

1600

1400

1200

1000

800

600

400

200

0

Antal äldre

1990 1995 2000 2005 2010 2015

80–84

85–90

2020

90–

År


26

Effektmål – Vård och omsorg

förvaltningsberättelse • Vård och omsorg

Socialnämndens effektmål för ”Tryggt på äldre dagar” utgår

från analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI). Kunderna sätter

betyg utifrån hur nöjda de är och som omvandlas till en skala

från 0 till 100. Resultat under 40 räknas som inte godkänd,

nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd.

Tryggt på äldre dagar

Mål Bedömning Analys

Socialnämnd

Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter

med vår personal.

Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man

behöver när det rör socialnämndens verksamheter.

Samma undersökning har årligen genomförts sedan 2008.

Socialnämnden har satt som mål att mätetalet 2011 ska

ligga över föregående års resultat. Resultatet för 2011 avser

helheten inom särskilt boende och hemtjänst. I resultaten

ingår både externa och interna utförare.

Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är enligt

NKI 86 av 100.

Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är

enligt NKI 76 av 100.

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,

men sjunkit inom särskilt boende.

Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är enligt

NKI 83 av 100.

Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är

enligt NKI 76 av 100.

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,

men sjunkit inom särskilt boende.

Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med.

Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är enligt

NKI 82 av 100.

Särskilt boende: Måluppfyllelse 2011 gällande särskilt

boende mäts med två olika tal. Det första mätetalet

avser hjälpens/omvårdnadens omfattning, visar NKI

75 av 100. Det andra mätetalet avser boendemiljön

och visar NKI 79 av 100.

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten men

sjunkit inom särskilt boende.

Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har

möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.

Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är enligt

NKI 75 av 100

Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är

enligt NKI 63 av 100.

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,

men sjunkit inom särskilt boende.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd


27

Förebyggande arbete

Stöd Till utsatta grupper

Mål Bedömning Analys

Kommunstyrelse

Kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol

och andra droger bland barn och ungdomar.

Socialnämnd

Snittiden som hushåll uppbär försörjningsstöd ska inte

överstiga 3 månader.

Personer som gått 12-stegsprogram skall 12 månader

efter avslutad behandling inte ha kontakt med missbruksenheten

på grund av aktivt missbruk.

Mätetal: Målet skall uppnås med 80 %.

Miljö- och räddningsnämnd

Medborgarna skall genom ökad kunskap och handlingsberedskap

bidra till färre olyckor och minskade konsekvenser

av olyckor. 10 000 personer skall under 2011 få utbildning/information

om brandskydd i hemmet.

Folkhälso- och trygghetsrådet har följt upp den alkoholoch

drogpolicy som fullmäktige antog 2010, där barn och

unga är en prioriterad grupp.

Snittiden för samtliga ärenden under perioden 1/11

2010–31/10 2011 var 5,3 månader.

19 personer fullföljde primärbehandlingen. Av dessa var

18 personer, d.v.s. 94,7 %, inte aktuella för kontakter

orsakade av missbruk.

10 017 personer har fått utbildning och information om

brandskydd i hemmet. Av dessa har 4 832 personer

genomgått brandskyddsutbildning hos räddningstjänsten.

Mål Bedömning Analys

Socialnämnd

Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter

med vår personal.

Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man

behöver när det rör socialnämndens verksamheter.

Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning

till föräldrarna som visar att samtliga är mycket nöjda

eller nöjda med hur de och deras barn blir bemötta.

Pict-O-Statresultatet blev 87,9 %.*

Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning

till föräldrarna som visar att 90 % är mycket nöjda eller

nöjda med möjligheterna att få kontakt med personalen

och att 80 % är mycket nöjda eller nöjda med kontakten

med sitt barns kontaktperson. Pict-O-Statresultatet blev

89 %.*

Vård och omsorg • förvaltningsberättelse

Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med.

Verkställda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna

förbättrats. Pict-O-Statresultatet blev 78,3 %.*

Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har

möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.

Utförda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna

förbättrats. Inom socialpsykiatrin har man gjort en

kundundersökning som en del i utvärdering av projektet

”psykiatrisk rehabilitering”. 93 % av de som besvarat

enkäten uppger att de i hög utsträckning har möjlighet

att vara delaktiga i hur insatserna utförs.

Pict-O-Statresultatet blev 65 %.*

Miljö- och räddningsnämnd

Brandskyddet skall öka hos sårbara grupper.

Fokusgrupp har varit personer med nedsatt rörelseförmåga

inom BoBRA-samverkan med socialförvaltningen. 22 %

av personerna har haft bristande brandskydd i hemmet.

En tredjedel av bristerna har åtgärdats hittills.

*När det gäller daglig verksamhet och LSS görs brukarundersökningar med hjälp av enkätverktygen Pict-O-Stat. För att uppnå högsta nöjdhetsgrad

krävs 80 %.


28

Näringsliv och arbetsliv

förvaltningsberättelse • Näringsliv och arbetsliv

Företagande och företagare är grunden för ekonomisk

tillväxt. Kommunen ska medverka genom att skapa ett

gott företagsklimat, ge bra företagsservice och uppmuntra

entreprenörskap.

Gott företagsklimat

I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet

i landets kommuner, kommer Varbergs kommun

på plats 56 bland Sveriges kommuner. De tre

senaste åren har resultatet pendlat mellan plats 55

och 61.

Sysselsättningen i kommunen har utvecklats

positivt. I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet

arbetslösa eller antalet som deltar i Arbetsförmedlingens

program minskat från 1 964 personer i december

2010 till 1 743 i december 2011. Minskningen

är 11,7 %. För ungdomar, 18–24 år, är minskningen

under samma period 16,5 %, från 509 till 425 personer.

En lokal arbetsmarknadsgrupp finns för att

samordna insatserna för att skapa fler arbetstillfällen,

där kommunen och Marknad Varberg ingår.

Campus Varberg och Alexandersoninstitutet bidrar

till ett bra företagsklimat genom att erbjuda och

genomföra efterfrågade utbildningar. Utbildningar

och nätverk skapar möten mellan människor, som

bidrar till att företag och verksamheter utvecklas. På

så sätt skapas också nya arbetstillfällen och tjänster,

både direkt och indirekt.

Firandet av ”Varberg – 200 år som kurort” har

innefattat flera aktiviteter som stimulerat till samverkan

mellan företag, föreningar och en intresserad allmänhet.

Ett stort antal evenemang i Sommar-Varberg

har bidragit till att stärka Varbergs attraktionskraft,

genom ett brett och varierat utbud. Antalet utländska

besökare har ökat, främst från de nordiska länderna

men också från Tyskland och Nederländerna.

Bra företagsservice

Kommunens näringslivsservice sker via Marknad

Varberg. Frukost- och lunchmöten, exportseminarier,

nätverksträffar för olika branscher samt workshops

Nyckeltal

2009 2010 2011

Antal (%) i december

Arbetslösa 16–64 år

Varberg 3,6 3,3 3,0

Halland 3,9 3,4 3,1

Program med aktivitetsstöd 16–64 år

Varberg 2,0 2,2 1,8

Halland 2,2 2,6 2,4

Arbetslösa 18–24 år

Varberg 5,5 4,8 4,3

Halland 5,6 4,4 4,2

Program med aktivitetsstöd 18–24 år

Varberg 4,5 5,3 3,8

Halland 5,4 5,6 4,9

för företag och arbetsmarknadsorganisationer är

exempel på aktiviteter som genomförts för att främja

och utveckla den lokala företagsamheten. Marknad

Varberg är också engagerat i ett flertal mer långsiktiga

utvecklingsprojekt, både lokalt och regionalt.

För att förenkla företagens kontakter finns en

företagslots, med Marknad Varberg som samordnare.

Ändrade prioriteringar för företagsärenden vid bl.a.

bygglovsprövning ska förbättra servicen till företagarna.

Uppmuntra entreprenörskap

Entreprenörskap uppmuntras bl.a. genom Entreprenörskolan,

som haft 60 deltagare under 2011, samt genom

nyföretagarcheckar och Varbergsgalan. Omkring 300

nyregistrerade företag har tillkommit i kommunen och

ett fyrtiotal företag har etablerat verksamhet här under

året.

Nätverket CRED – Creative Destination Halland,

inom Alexandersoninstitutet, har utvecklat olika metoder

för att organisera bra möten och utvecklingsarbete

av kreativa näringar i praktiken.

2009 2010 2011

Nyckeltal

Hamn- och gatuförvaltning

Handelshamn

Antal ankomna fartyg, st 1 086 1103 1079

Godsomsättning inkl. färjan,

tusen ton 1626 1727 1703

Färjetrafik

Passagerare, tusen st 163 163 165

Lastbilar, trailer, tusen st 38 26 40

Gods, tusen ton 597 563 595

Torghandel

Träslövsläges hamn

Landad fisk, ton 288 254 410


29

Effektmål – Näringsliv och arbetsliv

Bra företagarservice

Mål Bedömning Analys

Kommunstyrelse

Hantering av tillståndsfrågor skall kännetecknas av god

service/vägledning/lyhördhet, en enkel, rationell och effektiv

hantering samt ett korrekt och positivt bemötande.

Kommunens förvaltningar skall ha rutiner som medverkar

till att den enskilde/företagaren slussas rätt och samordnat

i den kommunala beslutsprocessen.

Miljö- och räddningsnämnd

En komplett ansökan/anmälan skall handläggas inom

5 veckor och inom 10 veckor om nämndsbeslut krävs.

Hamn- och gatunämnd

Varbergs handelshamn är ett attraktivt val i transportkedjan.

Träslövsläges fiskehamn är den stora regionala fiskehamnen.

En servicemätning omfattande information, tillgänglighet,

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet

visar ett nöjdkund-index på 62, jämfört med 66 som

genomsnitt för övriga deltagande kommuner.

När företagare kommer till kommunledningskontoret med

frågor som rör en annan förvaltning så slussas de vidare

till rätt förvaltning. Om frågorna rör mer än en förvaltning

slussas de till företagslotsen. Företagslotsens arbete med

att ge service till näringslivet fortsätter.

Förvaltningen uppnådde som helhet tillsynsplanens mål

om operativ tillsyn och uppfyllde prognoserna för löpande

ärenden.

Godsvolymen i handelshamnen var oförändrad och uppgick

till 1 703 tusen ton, jämfört med 1 727 tusen ton år

2010. Färjegodset har ökat, medan Varbergs Hamn AB:s

godsvolym har minskat jämfört med 2010.

Mängden kräfta och prima fisk har ökat med 44,1 % till

366 ton. Mängden kräfta har minskat med 26,7 % till

122 ton och fisk har ökat till 243 ton. Mängden lossad

skrapfisk var 44 ton.

Mål Bedömning Analys

Näringsliv och arbetsliv • förvaltningsberättelse

Uppmuntra entreprenörskap

Kommunstyrelsen

Kommunen ska medverka till att nya verksamheter kan

starta och/eller utvecklas, uppmuntra entreprenörskap

och verka för en breddning av arbetsmarknaden.

Kommunen har en viktig roll både som beställare och

utförare av tjänster. Förfrågningsunderlag skall utformas

på ett sätt som stimulerar bred konkurrens och ger

möjlighet för lokala entreprenörer.

Antalet nystartade företag per 1 000 invånare är en indikator

på företagsklimatet. I Varberg startades 8 företag

per 1 000 invånare, jämfört med 6,2 år 2010.

Större upphandlingar delas upp i mindre delar för att

stimulera till bred konkurrens. Svarsmallar används för

att underlätta anbudsgivningen.

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd


30

Varberg – en god arbetsgivare

förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare

Varbergs kommun ska vara en god arbetsgivare, som

kännetecknas av friska och stolta medarbetare, väl

utvecklad personal- och kompetensförsörjning, samt

av en ändamålsenlig och effektiv organisation.

Den goda arbetsgivaren

Kommunen har ett stort ansvar för grundläggande

välfärdsområden. De förtroendevalda har som ombud

för medborgarna ansvar för att behoven tillgodoses på

ett bra och effektivt sätt inom ramen för tillgängliga

resurser. En framgångsrik kommunal verksamhet är

beroende av medarbetarna. För att klara det framtida

personalbehovet måste kommunen också vara en

attraktiv arbetsgivare med förmåga att behålla befintliga

medarbetare och att rekrytera nya.

Friska och stolta medarbetare

De anställdas hälsa har varit prioriterad i ett vidare

perspektiv, med insatser som varit hälsofrämjande

såväl som förebyggande och rehabiliterande. Aktiviteter

för chefer och medarbetare har genomförts med

målet att utveckla helhetssynen på den verksamhet som

kommunen bedriver, samt på att utveckla chefs- och

medarbetarrollen. Chefsforum på temat ”Hälsa” och

chefsfrukost kring visioner och utmaningar för Varbergs

kommun, samt kommungemensamma introduktioner

för nyanställda är exempel på sådana insatser.

Kommunhälsan har tillsammans med kommunens olika

verksamheter arbetat med utveckling av chefsstöd, rehabiliteringsprocesser,

systematik i arbetsmiljöarbetet,

hälsofrågor, arbetslags- och teamutbildning. Dessutom

har telefonrådgivningen utökats och verksamhetsspecifika

personalvårdsronder genomförts. Kommunhälsan

har även erbjudit öppna utbildningar i bl.a. stresshantering,

”Sluta röka”, hjärt- och lungräddning (HLR) och

en temagrupp för sjukskrivna.

EU-projektet ”Företagshälsovård – Allas Hälsa” har

pågått planenligt. Inom projektet ”Tidig Rehab” har

företagssjuksköterskor gett aktivt stöd till ansvariga

chefer och berörda medarbetare. Tidig rehabilitering

har varit huvudtemat vid chefsträffar och fokusgrupper

inom EU-projektet. Genomförd rehabilitering för

enskilda har också lett till fortsatta arbetsmiljöinsatser

på gruppnivå.

Hälsosatsning ”Sundare Liv” har fortsatt fram till

årsskiftet.

Totalt 190 ansökningar omfattande knappt 3 000

anställda har beviljats bidrag för olika insatser för

2,3 mnkr, bl.a. motions- och friskvårdsaktiviteter,

grupp- och samarbetsutveckling, teambildning, föreläsningar,

massagestolar, gymredskap, rökavvänjning, kostcirklar,

stresshantering och avslappning, hälsoprofiler

m.m. Projektet kommer att följas upp och slutredovisas

hösten 2012.

Varbergs Sociala Tjänster inom socialförvaltningen

har inrättat kvalitetsombud i samtliga arbetslag, som

en länk i deras utvecklings- och förbättringsarbete samt

för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet.

Sedan 2010 har Varbergs Sociala Tjänster erbjudit vårdoch

omsorgspersonal möjlighet till jobbrotation, vilket

utnyttjats av ett hundratal medarbetare.

Stadsbyggnadskontoret och delar av socialförvaltningen

har använt ett LEAN-koncept för att öka

medarbetarnas delaktighet och arbetstillfredsställelse.

Serviceförvaltningen har fortsatt sitt arbete med anpassat

ledarskap och självplanerande grupper.

Ett Medarbetarcentrum har inrättats för att främja

intern rörlighet. Anställda som vill byta arbete eller blivit

övertaliga erbjuds stöd, med bl.a. testning, yrkesrådgivning

och coachning. Medarbetarcentrum ger också

stöd till chefer i samband med rekrytering.

Personal- och kompetensförsörjning

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen

är en mycket strategisk fråga. Personalförsörjningsprojektet

har slutförts och redovisats för personalutskottet,

kommunstyrelsen, förvaltningschefsgruppen och

fackliga företrädare. Rapporten har även diskuterats

vid en chefsfrukost samt i de större förvaltningarnas

ledningsgrupper och i Socialnämnden.

Personalförsörjningsprojektet sätter fokus på fem

strategiskt viktiga områden: attrahera, rekrytera,

introducera, utveckla/motivera samt avsluta. En kommunövergripande

styrgrupp har börjat prioritera

kommungemensamma åtgärder, som ska främja utvecklingen

inom dessa fem områden. Åtgärderna ska

sedan ingå i den ordinarie verksamheten.

Socialförvaltningen arbetar med en personalstrategi,

som bl.a. innefattar personalförsörjning, kompetensutvecklingsplan

och rekrytering. Förvaltningen har

inlett ett samarbete med utbildningsanordnare och

andra arbetsgivare för bildande av ett vård- och omsorgscollege.

Ett arbete för att förbättra mottagandet av

praktikanter har dessutom inletts.

Stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen

har under året tagit emot praktikanter, som ett led i

rekryteringsarbetet.

Ett regionalt traineeprojekt för att locka unga akademiker

till offentliga jobb har inletts. Hallandskommunerna

och regionen har tecknat ett samarbetsavtal

och rekrytering har påbörjats. Kommunen har också

tagit fram ett presentationsmaterial som vänder sig till

ungdomar. I materialet presenteras många intressanta

jobb inom kommunsektorn.

Frågan om en bra generationsväxling har diskuterats

i ett projekt med konsultföretaget Kairos Future, där

utbytet med andra kommuner gett nya infallsvinklar.

Ett stort antal verksamhetsanknutna utbildningar

har genomförts av förvaltningarna. Dessutom har ett

flertal kommunövergripande utbildningsinsatser skett,

både för chefer och medarbetare.

Under året har en ny arbetsvärdering samt lönekartläggning

av kommunens cirka 380 olika befattningar

gjorts. Därefter har en löneanalys samt analys om

jämställda löner tagits fram. Eventuella riktade insatser


31

Antal tillsvidareanställda

2009 2010 2011

Antal tillsvidareanställda 4 014 3 895 3 795

Därav män, % 18,1 18,5 18,1

Därav kvinnor, % 81,9 81,5 81,9

Tidsbegränsad anställning

med månadslön 330 330 384

Därav män, % 23,0 23,3 23,2

Därav kvinnor, % 77,0 76,7 76,8

Total sysselsättning tillsvidareanställda

omräknad till heltid 3 621 3 525 3 453

Genomsnittlig anställningstid

för tillsvidareanställda (år) 16,7 17,3 18,0

Genomsnittsålder, tillsvidareanst. 48,0 48,0 47,9

Genomsnittlig pensionsålder 63,4 64,6 64,4

kommer att diskuteras inför löneöversynen 2012.

Lärarnas löner och arbetsvillkor har varit ett

aktuellt ämne och diskussioner har inletts om skolutveckling

kopplad till det nya läraravtalet.

Ändamålsenlig och effektiv organisation

Uppdraget att erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad

har ägnats stor uppmärksamhet.

Modeller och lyckade försök, i Varberg och i andra

kommuner, har varit vägledande för arbetet. Förvaltningarna

har fått hjälp att analysera sina personalkostnader

och hur en ökad sysselsättningsgrad påverkar

bemanningsekonomin.

En kommungemensam enkät till alla deltidsanställda

har genomförts och följts upp så att varje

medarbetare fått ange sina önskemål om sysselsättningsgrad.

Kartläggningen visade att 156 ville öka

och nio personer ville minska sin arbetstid. Intensiva

insatser pågår för att tillmötesgå önskemålen.

Inom socialförvaltningen har en förstudie inletts

för att ge alla anställda önskad sysselsättningsgrad.

Vid ett antal verksamheter har detta också kunnat

uppnås, vilket resulterat i bättre kvalitet, högre personalkontinuitet

samt ökad kunskapsnivå och sammanhållning

bland personalen.

Flera förvaltningar har bemanningspooler och

verksamheten har utvecklats kontinuerligt. En översyn

av poolernas funktion har skett, med stöd från

personalkontoret. Med det inköpta personalsystemet

”Time Care” kan medarbetarna enklare lägga sina

önskescheman och ha möjlighet att arbeta på flera

arbetsplatser. Detta medför också att behovet av

timavlönade minskar.

Tydliga mål är en viktig förutsättning för att uppnå

effektiva och trygga arbetsplatser. Att göra uppdraget

tydligt för chefer och medarbetare har varit ”en röd

tråd” i de olika utvecklingsinsatser och utbildningar

Sysselsättningsgrad

som genomförts. En informationsinsats om samverkansavtalet

och löneprocessen har gjorts bl.a. i

intranätet samt till nyanställda. Kommunens chefer

har även utbildats i det nya samverkansavtalet.

Personalöversikt

Kommunens verksamhet innefattar många personalintensiva

tjänster, t.ex. undervisning, barnomsorg,

vård och omsorg. Drygt två tredjedelar av kommunens

nettokostnader utgörs av personalkostnader,

som för år 2011 uppgick till 1 650,3 mnkr. Jämfört

med år 2010 har dessa kostnader ökat med 33,1 mnkr.

Färre timavlönade

Arbetsinsatser som fullgjorts av timavlönad personal

har minskat med nästan 22 000 timmar, jämfört med

föregående år, och till en nivå som är lägre än något

tidigare år. Även övertidstimmar och timmar som

utgörs som fyllnadstid har minskat jämfört med 2010.

Antalet månadsanställda i kommunen har samtidigt

minskat med omkring 50 personer, parallellt

med att antalet producerade timmar har ökat med

cirka 28 000 timmar, jämfört med 2010.

Denna utveckling är en effekt av kommunens medvetna

arbete för att minska antalet timavlönade och

erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad.

Färre tillsvidareanställda och fler tidsbegränsat anställda

med månadslön.

Totalt hade 3 795 personer en tillsvidareanställning

vid årsskiftet, vilket motsvarar 3 453 heltidstjänster.

Detta är en minskning med 100 personer

eller 72 heltidstjänster sedan 2010. Att antalet anställda

omräknat till heltidstjänster minskat mindre

än antalet anställda är en konsekvens av att

sysselsättningsgraden ökat bland de anställda.

2009 2010 2011

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

deltidsarbetande tillsvidareanst. %

Kvinnor 74,3 74,8 75,3

Män 66,0 65,9 68,0

Totalt 73,9 74,2 74,8

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

samtliga tillsvidareanställda, %

Kvinnor 88,7 89,2 89,8

Män 96,2 95,5 96,1

Totalt 90,1 90,4 90,9

Andel heltid, tillsvidareanst. %

Kvinnor 56,1 57,3 58,6

Män 88,7 86,9 87,9

Totalt 62,0 62,8 63,9

Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse


32

förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare

Anders Forss, här tillsammans med Jakob på jobbet som boendestödjare. Anders är en av de unga medarbetare som deltagit i utbildningen

”Prova på ledarskap”. En utbildning om ledarskap och chefsuppdrag i Varbergs kommun.

Antalet personer med tidsbegränsade månadsanställningar

uppgick den 31 december 2011 till 384,

vilket är en ökning med 54 personer jämfört med ett

år tidigare. Ökningen sammanhänger med att fler personer

anställts på längre vikariat med månadslön och

färre som timavlönade.

Kvinnorna fortsätter att dominera bland kommunens

anställda och utgjorde under 2011 totalt 81,9 %.

Detta är en liten ökning jämfört med föregående år.

Fler heltidsarbetande

bland kommunens anställda

Sedan år 2000 har andelen heltidsarbetande bland de

tillsvidareanställda ökat. Bland kvinnorna är ökningen

nästan 8 procentenheter under perioden, medan andelen

heltidsarbetande män har minskat något eller med

drygt 3 procentenheter.

Sysselsättningsgraden fortsätter att öka

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltidsarbetande

tillsvidareanställda har ökat med 0,6 procentenheter.

Både kvinnorna och männen har ökat sin

sysselsättningsgrad jämfört med 2010. Därmed har

utvecklingen med minskad sysselsättningsgrad bland

männen brutits. Framförallt socialförvaltningen har

under året arbetat aktivt med olika åtgärder, för att

erbjuda ökad sysselsättningsgrad till de anställda som

önskar detta.

Den högre sysselsättningsgraden bland de deltidsanställda

samt den större andelen heltidsanställda har

medfört att den genomsnittliga sysselsättningsgraden

för samtliga tillsvidareanställda har fortsatt att öka.

Knappt 48 år gamla och i genomsnitt

18 års anställningstid i kommunen

Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda

medarbetare är 47,9 år, vilket är marginellt lägre än

föregående år. Den genomsnittliga anställningstiden

har ökat något till 18 år. Många medarbetare väljer att

arbeta hos kommunen under största delen av sitt yrkesliv.

Få unga och många äldre medarbetare

Under de senaste åren har mindre förändringar i åldersfördelningen

skett bland kommunens anställda. Andelen

anställda under 30 år har ökat något igen, till 5,3 %,

medan åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år

har minskat något. Andelen anställda i åldersgruppen

40–49 år har ökat med 0,7 procentenheter till 28,2 %.


Förändringen i den äldsta åldersgruppen sammanhänger

med stora pensionsavgångar under 2010 och

2011. Detta har samtidigt skapat möjligheter för fler

yngre att få anställning i kommunen.

Antalet anställda som valt att arbeta efter 65 års

ålder har, efter en minskning till 23 personer förra

året åter ökat, nu till 47 personer. År 2009 fortsatte

49 medarbetare över 65 år att arbeta.

Ökande antal pensionsavgångar

och aktiv personalförsörjning

Den senaste tioårsperioden har antalet pensionsavgångar

per år nästan fördubblats. De senaste fem

åren har i genomsnitt 119 anställda lämnat sin tjänst

med ålderspension. Antalet nyblivna pensionärer år

2011 var 127, jämfört med 161 personer året innan.

Den genomsnittliga pensionsåldern var något lägre

än året innan, 64,4 år jämfört med 64,6 år under 2010.

Den genomsnittliga pensionsåldern har sedan år 2006

varierat mellan 63,1 och 64,6 år. De kommande fem

åren kommer drygt 600 anställda att ha uppnått lägst

65 års ålder. Detta innebär en pensionsavgång med

cirka 1 200 personer under åren 2007–2016.

Denna utveckling kommer att kräva betydande

insatser för att klara personalförsörjningen. Kommunen

måste värna om att behålla de redan anställda,

bidra med utveckling och stimulera anställda att ta

på sig nya eller förändrade arbetsuppgifter, fortsätta

att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till dem som så

önskar samt öka det hälsofrämjande arbetet för att

ytterligare minska sjukfrånvaron. Lika viktigt är

att, i konkurrens med andra kommuner och övriga

arbetsgivare, kunna rekrytera nya medarbetare med

lämplig kompetens.

Sjukfrånvaron fortsätter att minska

All sjukfrånvaro har minskat, både som andel av den

totala tillgängliga arbetstiden och andelen långtidssjuka,

d.v.s. anställda med en sjukskrivningstid som

är längre än 60 dagar. Kvinnornas sjukfrånvaro har

minskat något, medan männens ökat något.

År 2011 utgjorde sjukfrånvaron 4,6 % av all tillgänglig

arbetstid. Om man ser på utvecklingen sedan

2008 är minskningen störst i åldersgruppen över

50 år och lägst bland de yngsta under 30 år. Jämfört

med 2010 har en mycket marginell ökning skett igen i

den äldsta åldersgruppen.

Mindre andel långtidssjuka

Andelen långtidssjuka, med frånvaro längre än 60 dagar,

har fortsatt att att minska. Minskningen av andelen

långtidssjuka beror på att flera anställda återgått

i arbete, helt eller delvis, efter långa sjukskrivningsperioder.

Samtidigt har kommunen bedrivit ett medvetet

arbete för att förhindra att nya långtidssjukskrivningar

uppstår, genom förebyggande hälsoarbete,

hälsosatsningen ”Sundare liv”, olika utbildningsinsatser,

stresshantering, personalvårdsronder, tidiga

rehabiliteringsinsatser, temagrupper etc.

Den korta sjukfrånvaron, under 15 dagar, har

Andel sjukfrånvaro av tillgänglig tid %

Kön/Åldersgrupp 2009 2010 2011

Kvinnor

29 år eller yngre 3,0 3,0 3,7

30–49 år 5,6 4,7 4,4

50 år eller äldre 6,7 5,7 5,7

Totalt 5,9 5,1 5,0

Män

29 år eller yngre 1,5 2,5 1,5

30–49 år 2,5 2,2 2,1

50 år eller äldre 4,1 4,1 4,5

Totalt 3,3 3,2 3,3

Samtliga anställda

29 år eller yngre 2,7 2,9 3,1

30–49 år 5,0 4,2 4,0

50 år eller äldre 6,1 5,3 5,4

Totalt 5,4 4,7 4,6

Andel långtidssjukfrånvaro av

total sjukfrånvaro (60+ dagar) 46,0 35,4 32,6

Andel anställda med månadslön

utan sjukfrånvaro 35,6 37,3 34,8

ökat något både bland män och kvinnor samt totalt;

bland kvinnor mest i den yngsta åldersgruppen under

30 år och för män i samtliga åldersgrupper.

Tillsvidareanställdas sjukfrånvaro

Bland de tillsvidareanställda var sjukfrånvaron under år

2011 totalt 4,8 %, vilket är en markant minskning från

2007 års 7,4 %. Sjukfrånvaron har under 2011 ökat i

den yngsta åldersgruppen, minskat i åldersgruppen

30–49 år och är oförändrad bland de anställda som är

över 50 år jämfört med 2010. Den marginella ökningen

av den totala sjukfrånvaron i den äldsta åldersgruppen

återfinns bland de visstidsanställda.

Olika friska förvaltningar

Sjukfrånvaron varierar från 1,4 % till 5,3 % mellan

kommunens olika förvaltningar och påverkas bl.a. av

personalens ålder, sammansättning och olika arbetsförhållanden.

Sjukfrånvaron har jämfört med 2010 ökat

något inom serviceförvaltningen, kommunstyrelsens

förvaltning och stadsbyggnadskontoret.

Övriga förvaltningar har oförändrad eller minskad

genomsnittlig sjukfrånvaro. Miljö- och räddningsnämnden

har minskat sin sjukfrånvaro med nästan

en procentenhet. Socialförvaltningen har fortsatt att

minska sin sjukfrånvaro, nu med 0,1 procentenheter till

5,3 % av tillgänglig tid, vilket bland annat är en effekt av

ett riktat arbete kring rehabilitering och förebyggande

insatser. Cheferna uppmärksammar de anställdas sjukfrånvaro

snabbare och såväl de förebyggande som efterhjälpande

insatserna har ökat. Speciell uppmärksamhet

har också ägnats de långtidssjuka under året.

33

Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse


Ekonomisk redovisning


Finansiell analys

35

Årets resultat för Varbergs kommun är ett överskott på 91

mnkr. År 2011 blev ytterligare ett år då resultatet överstiger

den antagna budgetens. Främsta orsaken till detta är att

skatteintäkterna blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat.

Återhämtningen efter finanskrisen 2008 har gått snabbare

än enligt tidigare beräkningar. Sveriges Kommuner

och Landsting, SKL, som beräknar skatteintäkterna

har därför höjt prognoserna vid flera tillfällen under

det gångna året.

Nettokostnaderna har ökat med 6,4 %. 2011 hade

kommunen inga direkta intäkter i samband med

markförsäljning såsom 2010 då Kanngjutaren och

Lorensberg såldes. Skatteintäkter och statsbidrag har

ökat med 3,5 %. Det tillfälliga konjunkturstöd som

förstärkte statbidragen 2010 upphörde till 2011. För

att på lång sikt behålla en god finansiell hushållning

är det viktigt att nettokostnadsökningen inte överstiger

utvecklingen av skatteintäkter och generella

statsbidrag.

Större andel går till verksamheten

Ett sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning är

att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande

verksamheten. Verksamheternas nettokostnader

ska styras av hur kommunens viktigaste finansieringskällor,

skatteintäkter och utjämningsbidrag, utvecklas.

Till detta kommer ett mindre bidrag från finansnettot.

Verksamhetens nettokostnader, exklusive avskrivningar,

tog under 2011 i anspråk 93 % av skatteintäkter,

utjämningsbidrag och finansnetto. Det var drygt två

procentenheter mer än 2010. Avskrivningarnas andel

var 3,4 % vilket är oförändrat mot föregående år. Totalt

användes 96,3 % av skatteintäkter, utjämningsbidrag

och finansnetto, jämfört med 93,8 % år 2010.

Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och

räntekostnader. Årets finansnetto är drygt 7 mnkr och

ligger på samma nivå som föregående år. Däremot har

både finansiella intäkter och kostnader ökat med 30

mnkr. Förändringen beror främst på att kommunens

internbank, med lånen för bolagen i Varbergs Stadshus,

ingår i sin helhet i redovisningen för 2011.

Lägre personalomkostnad

Personalomkostnader inkluderar arbetsgivaravgifter,

avtalsförsäkringar och pensionsavgifter. Personalomkostnadspålägget

budgeterades till 39,5 % enligt SKLs

rekommendation. Den faktiska kostnaden, som ska

täckas av personalomkostnadspålägget, motsvarade

37,7 % för 2011. Orsaken till skillnaden är att kommunens

lönestruktur ger något lägre sociala avgifter

samt att Sveriges kommuner även 2011 fått betydligt

Finansiell analys • Ekonomisk redovisning

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

FINANSIELLA NYCKELTAL

Nettokostnader/invånare, tkr 31,1 32,8 33,2 34,2 35,4 36,8 38,4 39,2 39,2 41,4

Förändring av nettokostnader, % 5,7 6,1 2,2 3,6 4,4 3,9 5,4 2,1 1,0 6,4

Förändring av skatter och statsbidrag, % 6,6 3,8 2,1 5,3 5,4 4,2 5,2 0,9 5,7 3,5

Finansnetto, mnkr -1,9 -5,2 -6,9 -7,2 -3,3 12,9 9,2 7,3 7,6 7,5

Andel av skatter och

generella statsbidrag, % -0,1 -0,3 -0,4 -0,1 -0,2 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3

Resultat exklusive avskrivningar

och extraordinära poster, mnkr 114,4 77,2 86,9 125,6 151,4 182,0 185,9 122,1 232,8 176,3

Andel av skatter och

generella statsbidrag, % 6,7 4,5 4,8 6,5 7,4 8,5 8,2 5,3 9,6 7,0

Förändring av eget kapital, mnkr 59,8 22,2 19,1 612,1 76,9 101,1 98,5 43,1 151,4 91,4

Andel av skatter och

generella statsbidrag, % 3,5 1,2 1,1 31,7 3,8 4,7 4,3 1,9 6,3 3,6

Omsättningstillgångar, tkr/inv 3,9 2,1 2,7 3,1 3,3 4,8 6,0 10,5 11,4 9,8

Anläggningstillgångar, tkr/inv 27,8 31,2 32,3 44,8 48,1 49,3 51,4 42,2 64,9 67,1

Skulder, tkr/inv 12,5 13,8 15,3 17,3 19,8 19,6 21,3 13,6 35,8 50,0

Eget kapital, tkr/inv 19,3 19,6 19,8 30,6 31,7 33,1 34,5 34,8 37,0 38,4

Soliditet 61,0 59,0 56,0 64,0 61,0 61,0 60,0 60,5 45,8 47,2

inkl. ansvarsförbindelse för pensioner 20,0 19,0 18,0 36,0 28,0 25,0 25,0 25,1 21,7 20,2

Investeringarnas finansiering

Egenfinansiering, % 47,0 33,0 58,0 59,0 68,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0

Försäljning av anläggningstillgångar, % 17,0 1,0 8,0 9,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Långfristig upplåning, % 36,0 66,0 34,0 32,0 24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0


36 lägre eller i vissa fall inga kostnader för kollektivavtalsförsäkringarna.

Det beror i sin tur på att försäkringsbolaget

AFA Försäkring haft överskott från tidigare år

och därför beslutat att inte ta ut några avgifter. Tillsammans

med något lägre kostnader för pensioner har kommunen

ett överskott för personalomkostnadspålägget

på 27,3 mnkr för 2011.

Ekonomisk redovisning • Finansiell analys

Pensioner och avsättningar

Fram till 1998 hade kommunerna ett helt förmånsbaserat

pensionssystem. Därefter infördes en blandmodell

där arbetsgivaren kostnadsför och utbetalar

4,5 % av lönesumman till pensionsavsättning som de

anställda placerar. För anställda med inkomster över

7,5 inkomstbasbelopp/år (ca 34 000 kr/månad) kostnadsförs

dessutom en förmånsbaserad pension på de

överskjutande lönedelarna, som bokförs som en skuld

på balansräkningen. Den förmånsbaserade pensionen,

enligt det gamla pensionsavtalet som gällde fram till

1998, redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse.

Kostnaden för denna redovisas först

när pensionerna betalas ut. För 2011 uppgår denna

ansvarsförbindelse till 1 281 mnkr, inklusive löneskatt,

vilket är en ökning med 149 mnkr. Den kraftiga ökningen

beror främst på att diskonteringsräntan (RIPSräntan)

har sänkts, vilket höjer den nuvärdesberäknade

utbetalningen med nästan 100 mnkr. Dessutom innebär

det gamla pensionsavtalets koppling till det allmänna

pensionssystemet, att den s.k. bromsen ökar skulden

med nästan 50 mnkr.

Pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräknas

bli störst om cirka 10 år. Kommunen har därför

gjort extra avsättningar för att minska resultatpåverkan

av de ökande pensionsutbetalningarna. I årets bokslut

görs en extraavsättning med 27 mnkr, som motsvarar

överskottet från personalomkostnadspålägget. Den totala

extraavsättningen uppgår nu till 145 mnkr. Till det

kommer avsättningen till förmånsbaserade pensioner

enligt det nya pensionsavtalet med 51 mnkr.

Detta ger en pensionsavsättning i balansräkningen

på totalt 197 mnkr. Varbergs kommun har därmed ett

gott läge inför framtiden. Den gamla pensionsskulden

enligt ansvarsförbindelsen har byggts upp då kommunen

hade färre invånare och därmed färre anställda, men

skall betalas när kommunen har fler invånare/skattebetalare.

Dessutom finns nu en extraavsättning på

11–12 % av pensionsskulden.

Nämndernas resultat

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk

hushållning är att kommunens nämnder klarar av att

bedriva sin verksamhet inom givna ramar. Kommunstyrelsens

och nämndernas driftredovisning visar en

positiv avvikelse på 2,5 mnkr, i förhållande till budgeten.

Fördelningen av över- och underskott visar stor

spridning mellan nämnderna. De största avvikelserna

är följande:

Kommunstyrelsen visar ett underskott på 24,6 mnkr,

vilket förklaras av en avsättning för återställning av

deponier med 15 mnkr och lägre intäkter från exploateringsverksamheten,

med 12,6 mnkr, än budgeterat.

Socialnämnden visar ett överskott på hela 47,4 mnkr,

vilket visar att nämnden även 2011 lyckats utföra sitt

uppdrag till betydligt lägre kostnad än budgeterat.

Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott

på 16,4 mnkr beroende på ett ökat antal barn och

elever, ökad vistelsetid i förskolan samt införandet av

datorsatsningen ”En-till-En”.

Modell för finansiell analys

För att kartlägga och analysera kommunens resultat,

utveckling och ställning används en finansiell analysmodell

utvecklad av KommunForskning i Västsverige,

KFi. Modellen utgår från fyra viktiga aspekter ur ett

övergripande finansiellt perspektiv:

❚❚

Kontroll över den finansiella utvecklingen

❚❚

Långsiktig betalningsberedskap/kapacitet

❚❚

Kortsiktig betalningsberedskap/kapacitet

❚❚

Riskförhållande

KFi gör varje år en kartläggning utifrån ovanstående

fyra aspekter av kommunerna i Halland och Västra

Diagram – Finansiell analys

Diagrammen har skalan 1–5. Poängskalan är relativ.

Fördelningen av poängen följer en normalfördelningskurva

där de fem starkaste får en 5:a, de tio därefter

en 4:a, de 22 i mitten en 3:a, sedan får tio en 2:a

och de fem svagaste en 1:a.

2008

Genomsnittligt

resultat – 3 år

Kontroll

Skattefin. av

investeringar

Lång sikt, kapacitet

Skattesats

Soliditet

Risk

Resultat före

extraord. poster

Finansiella

nettotillgångar

Varberg 2011

Medelvärde

Budgetföljsamhet

Kort sikt, beredskap

Kassalikviditet


Götaland. Resultatet för perioden 2008–2010 redovisas

i form av polärdiagram där resultatet för Varberg

framgår relativt övriga kommuner i studien.

Resultat och kapacitet

Resultatutveckling

Den genomsnittliga resultatnivån under de senaste fyra

åren har legat på 96,8 mnkr, vilket motsvarar ca 4 % av

skatteintäkter och generella statsbidrag, och överstiger

det finansiella mål fullmäktige satt på 1 %. KFi rekommenderar

att resultatet över en längre period ligger på

ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag.

Självfinansieringsgrad av investeringar

Självfinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar

mäter hur stor andel av årets nettoinvesteringar, som

kan finansieras med internt tillförda medel (summan av

avskrivningar och resultat, vilket är 176,3 mnkr 2011).

En självfinansieringsgrad på 100 % och däröver innebär

att de egna internt tillförda medlen räcker till att finansiera

investeringarna och att kommunen inte behöver

låna till dessa. Fullmäktige har satt ett andra finansiellt

mål att kommunens investeringar skall vara självfinansierade.

Kommunen investerade 2011 totalt 123 mnkr,

vilket kan jämföras med 137,2 mnkr för 2010. Kommunens

självfinansieringsgrad för 2011 blev 143 %, vilket

innebär att det andra finansiella målet också uppnåtts.

Soliditet och skuldsättningsgrad

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella

handlingsutrymme. Den visar hur stor del av

kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital.

Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning har kommunen.

Soliditetens utveckling beror på två faktorer,

dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen.

För oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i

samma takt som värdet på tillgångarna.

Soliditeten var 47 % år 2011, vilket var en ökning

med en procentenhet jämfört med föregående år. När

soliditeten i Varbergs kommun jämförs med andra

kommuner, bör det dock noteras att upplägget med

en internbank, där man har dotterbolagens skulder i

balansräkningen samt fordringar på bolagen, gör att

balansräkningen ökar och soliditeten som är ett relativt

mått minskar.

Soliditeten, med skulderna utanför balansräkningen

(pensioner intjänade innan 1998) inräknade, sjönk

från 22 % 2010 till 20 % 2011. Orsaken till den sänkta

soliditeten är att pensionsförpliktelserna för ansvarsförbindelsen

har ökat.

Den del av tillgångarna som finansieras med främmande

kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens

motsats. Kommunen har ingen egen långfristig

låneskuld, men har lån för de fordringar som finns i

internbanken samt kortfristiga skulder (t.ex. leverantörsskulder)

och avsättningar. Kommunens skuldsättningsgrad

har minskat från 54 % 2010 till 53 % år 2011.

Kommunalskatt

Skattesatsen visar kommunens långsiktiga handlingsberedskap.

Varbergs kommun har, bortsett från skatteväxlingar,

haft oförändrad kommunal utdebitering med

20,53 % sedan 1990. Medeltalet för riket är 20,88 %.

Varbergs skattesats är bland de lägsta i Halland och

Västra Götalands län.

Skattekraften, genomsnittsinkomsten per invånare,

i Varberg är 96,4 % av genomsnittet för riket enligt

senast kända uppgifter. Varberg har sedan 2008 haft

en snabbare ökning av skatteunderlaget per invånare,

jämfört med riket i övrigt. Kommunens låga skattesats

är en styrka för det finansiella handlingsutrymmet.

Risk och kontroll

Likviditet

Kassalikviditeten är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen.

Kassalikviditeten har minskat från

111 % år 2010 till 87 %. Överskottslikviditeten har

minskat samtidigt som det vid förra årsskiftet väntades

37

Finansiell analys • Ekonomisk redovisning

Lång sikt, kapacitet

Lång sikt, kapacitet

Skattefin. av

investeringar

Skattesats

Skattefin. av

investeringar

Skattesats

2009

Genomsnittligt

resultat – 3 år

Soliditet

2010

Genomsnittligt

resultat – 3 år

Soliditet

Kontroll

Risk

Kontroll

Risk

Resultat före

extraord. poster

Finansiella

nettotillgångar

Resultat före

extraord. poster

Finansiella

nettotillgångar

Budgetföljsamhet

Kassalikviditet

Budgetföljsamhet

Kassalikviditet

Kort sikt, beredskap

Kort sikt, beredskap


38

Ekonomisk redovisning • Finansiell analys

Magnus Widén, ekonomichef

stora utbetalningar. Normalt bör ett likviditetsmått uppgå

till minst 100 % av de kortfristiga skulderna, men för

kommuner brukar det uppgå till 70–80 %. I samband

med bedömning av likviditeten skall nämnas att kommunen

har outnyttjade checkräkningskrediter på 250

mnkr, vilket höjer kassalikviditeten till det dubbla.

Borgensåtagande

Borgensåtaganden är viktiga när en kommun skall

bedömas ur ett riskperspektiv. Av kommunens

borgensåtagande på 566 mnkr avser 500 mnkr

Varbergs Stadshus AB:s lån. I övrigt har kommunen

genom internbanken skulder för dotterbolagen på

1 651 mnkr år 2011, en ökning med 64 mnkr jämfört

med 2010.

Risken för dotterbolagens skulder får bedömas som

liten, då bolagen som har skulder visar ett gott resultat,

har positivt kassaflöde samt innehåller betydande

övervärden. De kommunala bolagen har dessutom god

budgetföljsamhet.

Balanskravet

Kommunallagen säger att kommunen måste ha en ekonomi

i balans. Bortsett från realisationsvinster måste

intäkterna överstiga kostnaderna. Ett positivt resultat

krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp

medel för reinvesteringar. Varbergs kommun har uppfyllt

balanskravet sedan det infördes 2000. För 2011

uppgår balanskravsresultatet till 91 mnkr och är i stort

sett i nivå med föregående år.

Ekonomin på sikt

Det råder en osäkerhet i omvärlden om den framtida

utvecklingen. Varbergs kommuns beräkningar för

kommunens utveckling och SKLs beräkning av utvecklingen

för framtida skatteintäkter visar på en fortsatt

god ekonomi, med budgeterade resultat på knappt

50 mnkr de närmaste åren. Investeringarna beräknas

bli ca 300 mnkr per år de närmaste åren, vilket innebär

att kommunen inte kommer att finansiera dessa med

egna medel. Det finansiella målet för egenfinansiering

bör dock ses över flera år. Därför kan enstaka år när

målet inte nås accepteras.

Några slutsatser

Varbergs kommun har en mycket stark ekonomi jämfört

med övriga kommuner i Västsverige. Goda resultat,

måttfulla investeringar och starka kommunala bolag

tillsammans med en låg skattesats gör att kommunen

har goda förutsättningar att klara framtidens krav.

Varbergs kommun uppfyller målet om god ekonomisk

hushållning för 2011 – en god ekonomi och en god

verksamhet till medborgarna.

Definitioner och begrepp

Anläggningstillgång

En tillgång som är avsedd att stadigvarande användas

eller innehas i verksamheten.

Ansvarsförbindelse

Ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser

och vars förekomst kommer att bekräftas endast

av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte

ligger inom kommunens kontroll, inträffar eller uteblir.

Avskrivningar

Avskrivningen är en planmässig värdeminskning av

kommunens anläggningstillgångar och inventarier.

Avskrivningstidens längd beror på tillgångens beräknade

nyttjandeperiod.

Avsättning

Med avsättning menas förpliktelser som är hänförliga

till redovisningsåret och som på balansdagen är säkra


39

eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp

eller tidpunkt då de ska infrias.

Balanskrav

Lagstadgat krav om att kommunens intäkter skall överstiga

kostnaderna.

Balansräkning

Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen

vid årets slut och visar hur kommunen har använt sitt

kapital (tillgångssidan) och hur kapitalet har anskaffats

(skuldsidan).

Driftredovisning

Driftredovisningen omfattar kostnader och intäkter för

årets löpande verksamhet.

Eget kapital

Det egna kapitalet är skillnaden mellan kommunens

tillgångar och skulder inklusive avsättningar.

Exploateringsredovisning

Exploateringsredovisningen omfattar de utgifter och

inkomster som hör samman med iordningställandet av

mark för bostads- eller verksamhetsändamål.

Finansnetto

Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och

räntekostnader.

Investeringsredovisning

Investeringsredovisningen omfattar utgifter och eventuella

inkomster för investeringar i anläggningar,

byggnader, mark och inventarier.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen visar kommunens in- och utbetalningar

under en period. Betalningarna hänförs

till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller

finansieringsverksamhet.

Uppdelningen av kassaflödet i tre kategorier ger information

för bedömning av respektive kassaflödes

betydelse för kommunens finansiella ställning och

likviditetssituation.

Periodisering

Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod

där de uppstår/uppstått.

Resultaträkning

Resultaträkningen visar årets kostnader och intäkter.

Resultaträkningen visar också hur kommunens egna

kapital har förändrats under året. Det egna kapitalets

förändring framgår även vid en jämförelse mellan årets

och föregående års egna kapital.

Rörelsekapital

Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar

och kortfristiga skulder vid en viss tidpunkt.

Rörelsekapitalet visar kommunens kortsiktiga finansiella

styrka.

Siffror och sorter

I årsredovisningen används en del olika benämningar

på tal och enheter. När det gäller pengar är det i första

hand mnkr och tkr. Mnkr står för miljon kronor och

tkr för tusen kronor. 1 mnkr = 1 000 000 kr och 1 tkr

= 1 000 kr.

På något ställe förekommer mdkr, som står för miljard

kronor. 1 miljard kronor = 1 000 000 000 kr.

Procent är hundradel. Det gäller att hålla tungan rätt i

mun när man beskriver ökningar (eller minskningar).

Om något ökar från två till tre procent så står det att

det ökar med en procentenhet. I absoluta tal är ökningen

50 %.

När det gäller ytmått kan både hektar och kvadratmeter

förekomma. 1 ha = 10 000 m 2 . Vattenförbrukningen

mäts i kubikmeter 1 m 3 = 1 000 liter.

Viktangivelser förekommer i ton och tusen ton. Tusen

ton = 1 miljon kilo.

Skatteunderlag

Skatteunderlaget utgörs av samtliga kommuninvånares

beskattningsbara inkomster. Kapitalinkomster

ingår inte i det kommunala skatteunderlaget. Inte

heller ingår inkomster från juridiska personer. Skatteunderlaget

dividerat med antalet invånare ger det jämförelsetal

som kallas skattekraft. Denna jämförs ofta

med riksgenomsnittet och mäts som en procentandel.

Definitioner och begrepp • Ekonomisk redovisning

Likviditet

Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap

på kort sikt.

Nettokostnad

Nettokostnaden utgörs av kostnader minskade med

intäkter. Nettokostnaden finansieras med skattemedel.

Omsättningstillgång

En tillgång som på kort tid kan omsättas till likvida

medel och som inte är avsedd för stadigvarande bruk.

Soliditet

Det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. Soliditeten

visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga.

Årets resultat

Årets resultat motsvarar förändringen av årets och föregående

års egna kapital. Se även Resultaträkning.


40

Redovisningsprinciper

Ekonomisk redovisning • Redovisningsprinciper

Kommunens redovisning följer Lagen om kommunal redovisning.

Kommunen tillämpar i huvudsak de rekommendationer

som ges av Rådet för Kommunal Redovisning.

Vissa avvikelser från rekommendationerna har gjorts.

Kommunens redovisning har varit öppen för externa

transaktioner till och med den 30 december 2011.

Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till

anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och

avskrivningar. Eventuella investeringsbidrag periodiseras

från och med redovisningsåret 2010.

För samtliga anläggningstillgångar används linjär

avskrivning vid beräkning av kapitalkostnaderna.

Kommunens leasingavtal som främst avser bilar

och datorer är operationella. Detta innebär att det

gäller såväl finansiering som service.

Från och med verksamhetsåret 2002 beräknas en

semesterlöneavsättning i personalsystemet. Semesterlöneavsättningen

belastar den aktuella verksamheten

när lönen bokförs och tillgodogör samtidigt semesterlöneskulden.

Uttagen och inrapporterad semester,

inklusive personalomkostnadspålägg, belastar

semesterlöneskulden.

Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen.

Detta innebär att den pension som intjänats till

och med verksamhetsåret 1997 behandlas som en

ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner

intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad

i resultaträkningen och som en kortfristig skuld

i balansräkningen. Den under ett år intjänade pensionsförmånen

utbetalas under nästkommande år till

de anställdas individuellt valda pensionsförvaltare.

Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser

bland annat garanti- och efterlevandepension. Såväl

kostnad som avsättning har belastats med löneskatt

på 24,26 %. Utbetalningen av pensionsförmåner

intjänade före år 1998 redovisas som en kostnad i

resultaträkningen.

Vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna

för 2011 har den av Sveriges Kommuner och Landsting,

SKL, framtagna decemberprognosen använts.

Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifter

avslutas från och med redovisningsåret 2010 efter

tankegångarna i idéskriften ”Redovisning av Kommunal

Markexploatering” från Rådet för Kommunal

Redovisning.

Avvikelser

Här följer avvikelser från redovisningsprinciper rekommenderade

av Rådet för Kommunal Redovisning.

Nästkommande års amortering för upptagna lån räknas

inte som kortfristig skuld. Avsteget är gjort då den

övervägande delen av kommunens upptagna lån saknar

amorteringsplaner.

Aktivering görs vid anskaffningsvärden som för

inventarier överstiger 100 tkr samt för fastigheter och

anläggningar som överstiger 500 tkr. Tillgångens varaktighet

skall dessutom uppgå till minst 5 år, men för

datorutrustning minst 3 år.

Avskrivning påbörjas året efter det en investering

gjorts. Undantag görs dock för transportcentralens fordon

och maskiner, hamnanläggningar och vissa stora

fastighetsprojekt där avskrivningarna påbörjas under

anskaffnings- respektive färdigställandeår. Avvikelsen

görs då ökningen av kvaliteten på redovisningen inte står

i rimlig proportion till den erforderliga arbetsinsatsen.

Periodisering av timlöner görs inte, då beloppen varierar

marginellt mellan åren. Under åren 2008–2012

har i januari utbetalats timlöner för december månad

föregående år med belopp mellan 4,1 och 4,9 mnkr.

I januari 2012 uppgick utbetalningen av timlön för

december 2011 till 4,2 mnkr.

En extra pensionsmedelsavsättning har gjorts med

27 mnkr för att minska framtida pensionskostnader

enligt den s.k. ansvarsförbindelsen, se not 19.

avskrivningstider

Förvaltningsfastigheter

Hyresfastigheter

Gator och parker

Friluftsanläggningar

Anläggningar för kommunikationer

Bilar, maskiner och inventarier

Datorer

20–40 år

20–50 år

20–33 år

10–20 år

20–50 år

5–12 år

3–5 år


41

redovisningsprinciper • Ekonomisk redovisning


42

Resultaträkning / Kassaflödesanalys

Ekonomisk redovisning • Resultaträkning / Kassaflödesanalys

Resultaträkning

Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen

Mnkr Not 2010 2011 2010 2011

Verksamhetens intäkter 1 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7

Verksamhetens kostnader 2 -2 679,4 -2 802,7 -3 351,2 -3 653,9

Upplösning av infrastrukturell investering 3 -11,6 -11,6 -11,6 -11,6

Avskrivningar -81,4 -84,9 -222,8 -243,9

Verksamhetens nettokostnad 4 -2 275,3 -2 420,3 -2 158,8 -2 298,7

Skatteintäkter 5 1 977,1 2 085,6 1 977,1 2 085,6

Generella stats- och utjämningsbidrag 6 442,0 418,6 442,0 418,6

Finansiella intäkter 42,4 70,6 6,1 9,8

Finansiella kostnader -34,8 -63,1 -62,0 -84,2

Resultat före skatter och extraordinära poster 151,4 91,4 204,4 131,1

Extraordinära intäkter 7 6,4

Skattekostnader -6,6 -12,5

Uppskjuten skatt -6,6 -5,2

Årets resultat 8, 9, 10 151,4 91,4 191,2 119,8

Kassaflödesanalys

Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen

Mnkr Not 2010 2011 2010 2011

Kassaflödesanalys

Löpande verksamhet

Årets resultat 151,4 91,4 191,1 119,8

Ej likviditetspåverkande poster 11 150,0 140,9 280,6 300,4

Justering rörelsekapitalets förändring -9,4 -154,4 17,4 -112,6

Förändring kortfristiga fordringar 10,6 -79,6 -0,3 -80,6

Förändring förråd 0,3 2,5 0,4 2,5

Förändring exploateringsområden -9,0 -2,2 9,0 -2,3

Förändring kortfristiga skulder 7,5 -75,1 8,3 -32,2

I Löpande verksamhet 292,0 77,9 489,1 307,6

Investeringar

Anskaffning materiella tillgångar -144,2 -151,3 -470,0 -475,8

Anskaffning finansiella tillgångar -0,1 -3,1

Försäljning materiella tillgångar 4,2 6,8 81,5 26,9

Försäljning finansiella tillgångar 2,0 0,2 2,0 1,1

Investeringsbidrag 1,0 21,4 1,0 21,4

II Investeringsnetto -137,1 -122,9 -388,6 -426,4

Finansiering

Utlåning:

Ökning pensionsmedel -49,2 -67,9 -49,2 -67,9

Minskning pensionsmedel 28,9 22,0 28,9 22,0

Ökning långfristiga fordringar -1 368,4 -82,6 -25,8 -4,0

Minskning långfristiga fordringar 124,1 18,8

Upplåning:

Ökning långfristiga lån 1 798,8 166,4 8,1

Minskning långfristiga lån -601,9 -180,5 -9,3

III Finansieringsnetto -67,7 -123,8 -55,4 -41,8

Förändring likvida medel (I + II + III)

Likvida medel vid årets början 351,5 438,8 422,0 467,1

Likvida medel vid årets slut 438,8 269,8 467,1 306,5

Förändring likvida medel 87,3 -169,0 45,1 -160,6


Balansräkning

43

Balansräkning

Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen

Mnkr Not 2010 2011 2010 2011

Tillgångar

Mark, fastigheter och anläggningar 12 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9

Inventarier 13 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4

Aktier och andelar 14 282,9 272,2 21,3 5,6

Pensionsmedel 15 121,2 167,1 121,2 167,1

Långfristiga fordringar 16 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8

Summa anläggningstillgångar 3 767,7 3 924,0 4 813,4 5 050,8

Bidrag till statlig infrastruktur 17 266,8 255,2 266,8 255,2

Förråd 3,3 0,8 11,8 9,3

Exploateringsområden 89,6 91,9 89,6 91,9

Kortfristiga fordringar 18 131,9 211,5 203,0 283,6

Kortfristiga placeringar 10,2 7,0

Likvida medel 438,8 269,8 456,9 299,5

balansräkning • Ekonomisk redovisning

Summa omsättningstillgångar 663,6 574,0 771,5 691,3

Summa tillgångar 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3

Eget kapital och skulder

Ingående eget kapital 1 999,5 2 150,9 2 119,7 2 310,0

Justering ingående eget kapital -0,8

Årets förändring, resultat 151,4 91,4 191,1 119,8

Summa eget kapital 2 150,9 2 242,3 2 310,0 2 429,8

Avsättningar 19 467,2 520,1 620,1 680,7

Långfristiga lån 20 1 554,8 1 551,4 2 133,3 2 141,4

Villkorat aktieägartillskott 10,7 10,7

Summa långfristiga skulder 1 565,5 1 551,4 2 144,0 2 141,4

Kortfristiga skulder 21 337,9 253,7 601,4 537,1

Semesterlöneskuld 22 121,7 129,5 121,7 152,1

Upplupen pensionskostnad 54,9 56,2 54,5 56,2

Summa kortfristiga skulder 514,5 439,4 777,6 745,4

Summa skulder och eget kapital 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3

Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelser 23 1 132,5 1 281,4 1 132,5 1 281,4

Borgensåtaganden 24 591,4 566,3 95,5 68,4


44

Noter

Ekonomisk redovisning • Noter

Not 1 Verksamhetens intäkter (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Intäkter enligt driftredovisning 1 540,9 1 996,1

Interna intäkter -1 043,8 -1 517,2

Verksamhetens externa intäkter 1 497,1 478,9

1) Verksamhetens intäkter:

Försäljning anläggningstillgångar 0,5 1,6

Avgifter och ersättningar 177,8 189,8

Hyror och arrenden 79,9 75,3

Bidrag 132,0 146,5

Försäkringsersättningar m.m. 1,4 3,3

Försäljning av verksamhet och entreprenader 41,9 48,6

Jämförelsestörande poster 2 62,9 11,8

Övriga intäkter 0,7 2,0

Verksamhetens intäkter 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7

2) Här återfinns reavinster som t.ex. försäljningen av kv Lorensberg/Kanngjutaren år 2010 och avslutningen av exploateringsområden

år 2011.

Not 2 Verksamhetens kostnader (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Kostnader enligt driftredovisningen 3 822,1 4 417,5

Avskrivning -81,4 -84,9

Kalkylerad internränta 1 -56,9 -58,3

Kalkylerad personalomkostnad 2 -457,7 -454,7

Personalförsäkringar 348,8 353,1

Pensionskostnader 3 118,6 128,7

Pensionsavsättning 3 38,4 23,6

Uppräkning semesterlöneskuld 2,8 6,5

Upplösning infrastrukturell investering -11,6 -11,6

Övriga interna kostnader -1 043,8 -1 517,2

4

Verksamhetens externa kostnader 2 679,4 2 802,7 3 351,2 3 653,9

1) Internräntan har uppgått till 3,5 % åren 2010 och 2011.

2) Av kommunen använda personalomkostnadspålägg, %

Hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal 40,80 39,50

Förtroendevalda och arvodesanställda 38,30 38,25

Anställda enligt beredskapsavtal 40,80 39,50

3) Kommunens pensionskostnader (Mnkr)

Årets nyintjänade pensioner 53,1 55,5

Utbetalade pensioner och försäkringar 41,9 47,4

Löneskatt 23,6 23,5

Förändrad avsättning 38,4 25,9

4) varav kommunens kostnader avseende (Mnkr)

Arbetskraft 1 474,3 1 449,0

Varor 138,8 149,1

Tjänster 855,6 925,7

Bidrag 97,5 104,7

Not 3 Upplösning av statlig infrastrukturell investering

Upplösningen avser den av kommunfullmäktige år 2009 beslutade medfinansieringen av tunnel under Varberg på Västkustbanan.

Medfinansieringsbeloppet, som uppgår till 290 mnkr, kommer att lösas upp under 25 år. Upplösningskostnaden har särredovisats.


Not 4 Verksamhetens nettokostnad (Mnkr) Netto 2010 Netto 2011 Förändring Budgetavvikelse

Kf, Val, revision och överförmyndare -6,7 -6,9 -0,2 -0,8

45

Kommunstyrelse -131,1 -222,9 -91,9 -24,6

varav exploateringsverksamhet 46,6 -0,7 -47,3 -12,6

varav avsättning /upplösning tunnel -17,6 -17,4 0,2 -5,8

varav avsättning till deponier -15,0 -15,0 -15,0

Barn- och utbildningsnämnd -1 096,6 -1 145,3 -46,7 -16,4

Socialnämnd -801,3 -799,8 1,4 47,4

varav försörjningsstöd -25,5 -27,6 -2,1 -2,6

Byggnadsnämnd -8,3 -9,7 -1,4 0,3

Miljö- och räddningsnämnd -48,6 -50,9 -2,3 1,0

varav räddningstjänst -41,9 -42,6 -0,7 0,9

varav miljö- och hälsoskyddskontor -6,6 -8,2 -1,6 0,1

noter • Ekonomisk redovisning

Hamn- och gatunämnd -65,3 -73,7 -8,4 -6,9

varav hamnavdelning 3,0 -2,4 -5,4 -2,4

varav gatu- och parkavdelning -67,7 -70,7 -2,9 -4,5

Kultur- och fritidsnämnd -95,6 -96,1 -0,5 5,3

Servicenämnd -27,8 -16,0 11,8 -2,6

varav fastighetsförvaltning -4,9 -4,7 0,2 -3,3

Totalt nämndernas drift -2 281,2 -2 421,4 -140,2 2,5

Kommungemensamma poster 5,9 1,1 -4,8 19,9

varav kommunstyrelsens medel för oförutsett 10,9

varav pensionsutbetalningar -41,9 -47,4 -5,5 -1,3

Verksamhetens nettokostnader -2 275,3 -2 420,3 -145,0 22,4

Not 5 Skatteintäkter (Mnkr) 2010 2011

Preliminära skatteintäkter 1 949,5 2 035,2

Definitiv slutavräkning 1,4 8,2

Preliminär slutavräkning 26,2 42,2

Summa skatteintäkter 1 977,1 2 085,6

Not 6 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag (Mnkr) 2010 2011

Inkomstutjämning 394,2 378,8

Statsbidrag, maxtaxa 18,2 21,6

Kostnadsutjämning -82,9 -84,6

LSS-utjämning -47,1 -48,7

Regleringsbidrag 14,7 59,7

Fastighetsavgift 89,1 91,8

Konjunkturstöd 55,8

Summa 442,0 418,6

Not 7 Extraordinära intäkter

Varbergs Bostads AB har erhållit en engångspost på 6,4 mnkr som avser återbetalning av tidigare inbetalad avkastningsskatt.

Not 8 Kommunens resultaträkning jämfört med budget (Mnkr) Redovisn Budget Avvikelse

Verksamhetens nettokostnad -2 420,3 -2 442,7 22,4

Skatteintäkter 2 085,6 2 046,2 39,4

Stats- och utjämningsbidrag 418,6 417,0 1,6

Finansnetto 7,5 14,0 -6,5

Årets resultat 91,4 34,5 56,9

Not 9 Avstämning mot kommunallagens balanskrav (Mnkr) 2010 2011

Årets resultat enligt balansräkning 151,4 91,4

Avgår realisationsvinster -60,3 -0,7

Resultat exklusive realisationsvinster 91,1 90,7

Not 10 Kommunens driftredovisning 2011 (Mnkr) Intäkter Kostnader Netto

Verksamhet exklusive kommungemensamma poster 1 996,1 -4 417,4 -2 421,3

Finansiering inklusive kommungemensamma poster 3 162,8 -650,1 2 512,7

Totalt 5 158,9 -5 067,5 91,4


46

Not 11 Ej likviditetspåverkande poster (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Ekonomisk redovisning • Noter

Förändring avsättningar 55,5 53,0 70,2 60,6

Övriga ej likviditetspåverkande poster 94,5 87,8 210,4 239,8

Totalt 150,0 140,8 280,6 300,4

Not 12 Anläggningstillgångar, bokförda värden (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Markreserv 1 3,7 7,8 3,7 7,8

Verksamhetsfastigheter inklusive mark 2 1 264,4 1 306,9 3 038,6 3 058,8

Affärsfastigheter 3 14,6 13,5 14,6 13,5

Pågående nyanläggningar 50,1 158,5

Gator, parker och friluftsanläggningar 4 137,0 151,4 137,0 151,4

Anläggningar för kommunikationer 5 232,2 227,9 232,2 227,9

Summa 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9

1) varav kommunens markreserv

Ackumulerade investeringar 20,9 21,3

Ackumulerade avskrivningar -1,3 -1,4

Ackumulerade justeringar -16,2 -16,2

Ingående balans 3,4 3,7

Årets utgifter 2,8 10,3

Årets inkomster -2,4 -6,8

Årets avskrivningar -0,1 -0,1

Årets justeringar 0,7

Utgående balans 3,7 7,8

2) varav kommunens verksamhetsfastigheter

Ackumulerade investeringar 1 569,8 1 684,2

Ackumulerade avskrivningar -369,8 -419,0

Ackumulerade justeringar -1,2 -0,8

Ingående balans 1 198,8 1 264,4

Årets utgifter 117,7 98,3

Årets inkomster -0,1

Årets avskrivningar -52,4 -55,8

Årets justeringar 0,4

Utgående balans 1 264,4 1 306,9

3) varav kommunens affärsfastigheter

Ackumulerade investeringar 53,3 53,1

Ackumulerade avskrivningar -35,8 -36,7

Ackumulerade justeringar -1,8 -1,8

Ingående balans 15,7 14,6

Årets utgifter 0,3 0,2

Årets avskrivningar -1,4 -1,4

Utgående balans 14,6 13,4

4) varav kommunens gator, parker och friluftsanläggningar

Ackumulerade investeringar 204,5 216,6

Ackumulerade avskrivningar -89,5 -95,7

Ackumulerade justeringar 7,3 16,2

Ingående balans 122,3 137,1

Årets utgifter 12,1 23,2

Årets inkomster -1,9

Årets avskrivningar -6,2 -6,8

Årets justeringar 8,9

Utgående balans 137,1 151,6

5) varav kommunens anläggningar för kommunikationer

Ackumulerade investeringar 277,5 279,8

Ackumulerade avskrivningar -58,1 -63,5

Ackumulerade justeringar 14,0 15,9

Ingående balans 233,4 232,2

Årets utgifter 2,4 1,7

Årets avskrivningar -5,6 -6,0

Årets justeringar 2,0

Utgående balans 232,2 227,9


Not 13 Ackumulerade värden för inventarier (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Ackumulerade investeringar 179,5 176,8 1 670,9 1 889,8

Ackumulerade avskrivningar -110,4 -113,8 -709,9 -760,6

Ackumulerade justeringar 5,2 5,0 7,7 6,7

Ingående balans 74,3 68,0 968,7 1 135,9

Årets utgifter 9,2 17,8 249,2 176,6

Årets inkomster -0,3 -30,3 -20,2

Årets avskrivningar -13,5 -14,7 -88,2 -97,5

Årets justeringar -1,7 -1,5 36,5 2,6

Utgående balans 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4

Not 14 Aktier och andelar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Aktier

Varbergs Stadshus AB, 100 % 216,8 216,8

Varbergs Stadshus AB, aktieägartillskott 52,8 52,8

Hallands Länstrafik AB 10,9 10,9

Region Halland 0,1 0,1 0,1 0,1

Vivab 3,0

47

noter • Ekonomisk redovisning

Andelar

Kommuninvest Ekonomisk Förening 1,8 1,8 1,8 1,8

Övriga andelar 0,5 0,7 5,5 3,7

Summa aktier och andelar 282,9 272,2 21,3 5,6

Not 15 Förvaltning av kommunens pensionsmedel (Mnkr) 2010 2011

Avsatt för pensioner inklusive löneskatt 165,2 197,4

Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 1 132,5 1 281,4

Summa pensionsförpliktelser 1 297,7 1 478,8

Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 127,7 169,2

Placerade pensionsmedel, bokfört värde 121,2 167,1

86 % av pensionsmedlen är placerade i produkter med 100 % kapitalskydd och med en kreditrating om lägst Single A (S & P ). 9 % av portföljen

är placerad i svenska aktier som alla är placerade på OMX Large Cap. Resterande 5 procent är placerade i produkter som inte uppnår

ett kapitalskydd på 100 % och/eller har en rating lägre än Single A.

Avkastningen har under året uppgått till 1,59 % av placerat kapital. Placeringen har skett enligt den av kommunfullmäktige den 19 januari

2010 fastställda pensionsmedelspolicyns fastställda krav på risk. Årsavkastningen är i nivå med den förväntade avkastningen och över en

femårsperiod har portföljen gett en avkastning på 12 % jämfört med målavkastningen på 12,6 %.

Not 16 Långfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Kommuninvest Ek. för. 6,4 6,4 6,4 6,4

VA-lån 49,7 49,6 49,7 49,6

Varbergs Bostads AB 721,1 708,6

Varberg Energi AB 373,5 456,0

Varbergs Fastighets AB 325,0 325,0

Varberg Vatten AB 167,6 161,5

Övrig utlåning 0,4 0,4 2,7 6,8

Summa 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8

Not 17 Bidrag till statlig infrastruktur

Bidraget avser kommunens andel av den beslutade järnvägstunneln.

Not 18 Kortfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Fakturafordringar 39,2 41,2 85,5 75,8

Fordringar staten 26,4 109,7 26,4 109,7

Momsavräkning 21,4 22,8 21,7 22,8

Interimsfordringar 1 25,8 25,6 42,5 35,5

Kommunala bolag 8,6 8,6 0,0 0,0

Diverse 10,5 3,6 26,9 39,8

Summa 131,9 211,5 203,0 283,6

1) Kommunens interimsfordringar

Amortering utlämnade lån 6,1 6,2

Upplupen ränta 0,2

Inkomstrester 4,5 4,1

Utgiftsförskott 7,2 1,3

Periodisering leverantörsreskontra 8,0 13,8

Summa 25,8 25,6


48 Not 19 Avsättningar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Pensionsavsättning 1

Ingående avsättning inklusive extra avsättningar 107,1 165,2 107,1 165,2

Ekonomisk redovisning • Noter

Nya förpliktelser under året 58,1 6,4 58,1 6,4

varav nyintjänad pension 6,7 6,7

varav ränte- och basbeloppsuppräkning 1,9 1,9

varav sänkning av diskonteringsränta 4,3 4,3

varav pension till efterlevande 1,0 1,0

varav övrigt -7,6 -7,6

Årets utbetalningar -3,9 -3,9

Extra avsättning genom pensionsmedelsförvaltning 2,4 2,4

Extra avsättning 2011 27,3 27,3

Utgående avsättning 165,2 197,4 165,2 197,4

Antal visstidsförordnande

Politiker 2

Tjänstemän 6

Avsättning för återställande av deponier 2

Ingående avsättning 8,6 0,0 8,6 0,0

Avsättning 15,0 15,0

Uttag -8,6 -8,6

Utgående avsättning 0,0 15,0 0,0 15,0

Avsättning parkeringsplatser 3

Ingående avsättning 5,9 5,9 5,9 5,9

Utgående avsättning 5,9 5,9 5,9 5,9

Avsättning järnvägstunnel 4

Ingående avsättning 290,0 296,0 290,0 296,0

Ökning av nuvärde 6,0 5,8 6,0 5,8

Utgående avsättning 296,0 301,8 296,0 301,8

Avsättning uppskjuten skatt på obeskattade reserver

Ingående avsättning 0,0 0,0 114,7 121,5

Avsättning 6,8 6,8

Utgående avsättning 0,0 0,0 121,5 128,3

Övriga avsättningar

Ingående avsättning 0,0 0,0 22,1 31,5

Avsättning 9,4 0,8

Utgående avsättning 0,0 0,0 31,5 32,3

Summa avsättningar 467,2 520,1 620,1 680,7

1) År 2011 har förpliktelsen genom försäkring minskat med 13,8 mnkr.

Extra avsättning: Då de närmaste åren kommer att medföra ökade kostnader för pensioner inom ansvarsförbindelsen avsätts det överskott som

vid avstämning uppstått för kostnader avseende arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar i jämförelse med reserverade medel

från det generella personalomkostnadspåslaget. Under 2011 har avsättningar gjorts om sammanlagt 32,2 mnkr.

2) För att kunna möta framtida åtaganden för återställande av deponierna i Tjärby och Veddige, som beräknats till sammanlagt cirka

30 mnkr, har avsatts 15,0 mnkr i 2011-års bokslut.

3) Under åren 2010 eller 2011 har vare sig avsättningar eller uttag gjorts.

4) Avsättningen avser kommunens del av den beslutade järnvägstunneln under Varberg.

Not 20 Långfristig upplåning

Kommunen tillämpar huvudmetoden vilket innebär att lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till.

Not 21 Kortfristiga skulder (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Leverantörsskulder 83,6 111,4 118,4 152,0

Arbetsgivaravgifter och skatter 84,1 41,1 84,1 68,0

Deponerade medel 0,9 0,9 0,9 0,9

Interimsskulder 1 111,3 29,0 178,2 101,3

Övriga kortfristiga skulder 58,0 71,3 219,8 214,9

Summa 337,9 253,7 601,4 537,1

1) Interimsskulder

Inkomstförskott 9,0 9,0

Utgiftsrester 94,0 11,5

Upplupen ränta 8,3 8,5

Summa interimsskulder 111,3 29,0


Not 22 Semesterlöneskuld (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011

Semester 85,6 87,6

Ferielöneskuld lärare 24,8 30,3

Uppehållslöneskuld och inarbetad tid 11,3 11,6

Totalt 121,7 129,5

Not 23 Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse (Mnkr) Kommun 2011

Ingående ansvarsförbindelse 1 132,5

Aktualisering 1,5

Ränteuppräkning 17,7

Basbeloppsuppräkning 15,8

Sänkning av diskonteringsränta 90,5

Bromsen 46,9

Övrig post 30,9

Årets utbetalningar -54,4

Utgående ansvarsförbindelse 1 281,4

49

noter • Ekonomisk redovisning

Samtliga förändringsposter redovisas från och med 2011.

Senast avlästa aktualiseringsgrad är 82 %.

Not 24 Fördelning av borgensförbindelser (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011

Egnahem och bostadsrätter 1,1 1,1 1,1 1,1

Riksbyggen (avser förhyrda gruppbostäder) 32,7 32,6 32,7 32,6

Varbergs Bostad AB 1,6 1,5

Varbergs Stadshus AB 500,0 500,0

Hallandstrafiken AB 23,7 0,0 23,7 0,0

Övriga borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser 32,2 31,1 37,9 34,7

Summa borgensförbindelser 591,4 566,3 95,5 68,4

Varbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom

för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande

och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per

2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening

har ingått likalydande borgensförbindelser.

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har

ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan

medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan

nämnd borgensförbindelse. Medel som respektive medlemskommun

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken

på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest

ekonomisk förening.

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Varbergs kommuns

ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras

att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala

förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till

223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna

uppgick till 1 437 663 873 kronor och andelen av de totala

tillgångarna uppgick till 1 428 554 341 kronor.

Varbergs kommun ingick en solidarisk borgen såsom för egen skuld

för Hallandstrafiken AB:s lån i februari 2004. Den 1 juli 2011 tog

Region Halland över ansvaret för Hallandstrafiken AB och Varbergs

kommuns ansvarsförbindelse löstes.


50

Driftredovisning

Ekonomisk redovisning • Driftredovisning

Genom Kommunfullmäktiges budgetbeslut i november

2010 tilldelades nämnderna totalt 2 392 mnkr för driften

av den löpande verksamheten under 2011.

Under året har 22,6 mnkr fördelats för att täcka nio

månaders utfall av den årliga lönerevisionen. Ytterligare

9,2 mnkr har beviljats i tilläggsanslag, varav 3,2 mnkr

från Kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter

och 6 mnkr genom nedskrivning av det budgeterade

resultatet. Av dessa 6 mnkr beviljades Hamn- och gatunämnden

extra anslag till beläggningsunderhåll med

3 mnkr och Barn- och utbildningsnämnden 3 mnkr för

ökade kostnader för måltider. Den totala driftbudgeten

för nämnderna uppgick till 2 424 mnkr vid årets slut.

Kommungemensamma poster

För att återkoppla och få en överensstämmelse med

verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen,

måste en del kommungemensamma poster tillföras. Till

de kommungemensamma posterna hör kostnader för

utbetalningar av pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter,

avsättningar till pensionsavgifter och förändring av

semesterlöneskulder. Interna intäkter från nämnderna

i form av personalomkostnadspålägg och internräntor

ingår också. Nettot för de kommungemensamma posterna

under 2011 var positivt och bidrog till att sänka

verksamhetens nettokostnad med 1 mnkr.

Bland de kommungemensamma posterna finns en

budgetpost som benämns Kommunstyrelsens oförutsedda

eller ofördelade. I denna post finns vid ingången

av budgetåret bl.a. medel till årets löneökningar. Merparten

av denna budget fördelas ut till nämnderna

under året.

Driftkostnaderna ökade med 145 mnkr

Verksamhetens totala driftskostnader år 2011 var 2 420

mnkr. Det är en nettokostnadsökning med 145 mnkr

eller 6,4 %, i förhållande till 2010. En stor del av ökningen

beror på 2010 års realisationsvinster som uppstod

vid försäljning av kvarteren Lorensberg och Kanngjutaren.

Motsvarande realisationsvinster saknas år

2011. Dessutom har Kommunstyrelsen 2011 reserverat

15 mnkr för återställning av deponier. Bortser man från

dessa två poster stannar nettokostnadsökningen vid 79

mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,4 %.

Nämnderna (tkr) Netto 2010 Netto 2011 Förändr. netto % Budget 2011 Budgetavvikelse

Kf, Val, Revision och Överförmyndare -6 719 -6 962 3,6 -6 158 -804

DRIFTREDOVISNING

Kommunstyrelse -131 075 -222 941 70,1 -198 302 -24 640

varav exploateringsverksamhet 46 613 -685 101,5 11 910 -12 595

varav avsättning till tunnel -17 621 -17 401 -1,2 -11 600 -5 801

varav avsättning till deponier -15 000 0 -15 000

Barn- och utbildningsnämnd -1 096 619 -1 145 297 4,4 -1 128 918 -16 378

Socialnämnd -801 283 -799 834 -0,2 -847 229 47 395

varav försörjningsstöd -25 519 -27 651 8,4 -25 000 -2 651

Byggnadsnämnd -8 265 -9 704 17,4 -9 989 285

Miljö- och räddningsnämnd -48 562 -50 883 4,8 -51 874 991

varav räddningstjänst -41 918 -42 639 1,7 -43 534 895

varav miljö- och hälsoskyddskontor -6 645 -8 244 24,1 -8 340 96

Hamn- och gatunämnd -65 252 -73 667 12,9 -66 738 -6 929

varav hamnavdelning 2 992 -2 454 182,0 0 -2 454

varav gatu- och parkavdelning -67 706 -70 656 4,4 -66 123 -4 533

Kultur- och fritidsnämnd -95 568 -96 079 0,5 -101 336 5 258

Servicenämnd -27 839 -16 015 -42,5 -13 357 -2 658

varav fastighetsförvaltning -4 927 -4 709 -4,4 -1 427 -3 282

Totalt nämndernas drift -2 281 182 -2 421 381 6,1 -2 423 902 2 521

Kommungemensamma poster 5 902 1 080 81,7 -18 847 19 927

varav medel för oförutsett 0 0 -10 961 10 961

varav pensionsutbetalningar -41 870 -47 395 13,2 -46 119 -1 276

Verksamhetens nettokostnad -2 275 280 -2 420 301 6,4 -2 442 749 22 448


51

Kommunstyrelse

Den största nettokostnadsökningen har Kommunstyrelsen,

vilket förklaras dels av uteblivet överskott

från exploateringsverksamheten, dels på en avsättning

för deponier och indexuppräkning av medfinansiering

av järnvägstunneln, som inte budgeterats. Överföringen

av upphandlingsavdelningen till Kommunledningskontoret

står också för en del av kostnadsökningen.

Barn- och utbildningsnämnd

Nettokostnaderna ökade med drygt 48 mnkr, vilket

dels beror på ett ökat antal barn och elever, dels förklaras

av ökad omsorgstid inom förskoleverksamheten.

Detta är även en förklaring till budgetavvikelsen, som

också beror på kostnaderna för datorsatsningen ”Entill-En”.

Samtidigt har flera rektorer valt att överskrida

sin budget genom att utnyttja tidigare års överskott.

Socialnämnd

Nämndens nettokostnad minskade med drygt 1 mnkr

jämfört med föregående år. I redovisningen för 2011

ingår en intäkt på 8 mnkr från Försäkringskassan som

avser år 2010. Nettokostnaden år 2010 skulle varit

8 mnkr lägre, samtidigt som den borde vara 8 mnkr

högre 2011. Detta skulle ge en nettokostnadsökning på

15 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % som kan anses vara en

rimlig utveckling. Även efter en korrigering av budgetavvikelsen,

med dessa 8 mnkr, har nämnden utfört sitt

uppdrag till en lägre kostnad än vad som beräknats. En

del av överskottet i förhållande till budget förklaras av

att planerna på två nya boende inte kunnat förverkligas.

Miljö- och räddningsnämnd

Miljö- och hälsoskyddskontoret svarar för en stor del av

nettokostnadsökningen, när tillsynen utökats med hjälp

av extra personal. Budgetmässigt visar såväl miljö- och

hälsoskyddskontoret som räddningstjänsten en positiv

avvikelse.

Hamn- och gatunämnd

Den kraftiga nettokostnadsförändringen inom Hamnoch

gatunämnden återfinns till största delen hos

hamnen som försämrat sitt resultat från 2010 med 5,4

mnkr. Renoveringen av Tullhuset bidrar till den stora

förändringen. Gatuavdelningens nettokostnadsförändring

kommer främst från det ökade beläggningsunderhållet.

Budgetavvikelsen nämnden uppvisar beror dels

på Tullhusets renovering och dels på att budgeten för

årets snöröjning överskreds med 3,5 mnkr.

Kultur- och fritidsnämnd

Den låga nettokostnadsökningen beror delvis på

ändrade redovisningsprinciper av föreningsbidrag, men

även på ökade intäkter. Budgetavvikelsen om drygt

5 mnkr beror också på lägre personalkostnader, p.g. a.

vakanser under året.

Servicenämnd

De minskade nettokostnaderna beror delvis på att upphandlingsavdelningen

överförts till kommunstyrelsens

förvaltning, men främst på att övriga verksamheter

minskat sina nettokostnader. Årets budgetavvikelse

beror på en planerad ökning av fastighetsunderhållet.

Driftredovisning • Ekonomisk redovisning

Renovering av Tullhuset.


52

Ekonomisk redovisning • Investeringsredovisning

Ombyggnad av biblioteket till kulturhuset Komedianten som invigs i januari 2012.

Investeringsredovisning

Under 2011 har kommunen genomfört investeringar för

123 mnkr. I budgeten fanns investeringsobjekt för drygt

161 mnkr upptagna. Dessutom fanns investeringar, överförda

från tidigare år, för ytterligare 106 mnkr.

Ambitionen var att genomföra investeringar för totalt

267 mnkr, vilket uppnåddes till endast 46 %.

Det behövs en ordentlig genomgång av investeringsprocessen

för att synliggöra flaskhalsar, men också

en acceptans och planering utifrån den tidsram som

krävs för att genomföra investeringar. Även om behoven,

av framför allt lokaler men även lösningar inom

infrastrukturen, kan vara akuta, behövs tid för planläggning,

projektering, och anbudsförfarande innan

byggandet kommer igång. Väl bearbetade behovsprognoser

och trafik- och lokalförsörjningsplaner bör resultera

i en bättre framförhållning och en mer realistisk

investeringsbudget.

Större enskilda investeringar

Det enskilt största investeringsprojektet under 2011

är kulturhuset Komedianten, med ett utvidgat och

uppdaterat bibliotek, konsthall och lokaler för barnkultur.

Från den första planläggningen år 2007 fram till

invigningen i januari 2012 har projektet kostat knappt

70 mnkr, varav drygt 52 mnkr belastar 2011. En del

utgifter återstår ännu, men de beräknas rymmas inom

projektets budget. Biblioteksdelen kommer liksom kommunens

övriga lokalbibliotek att använda ny teknik för

bok- och medialån.

Idrottshallen vid Väröbacka skola har färdigställts

under 2011 och invigdes i januari 2012. Om- och

tillbyggnaden av Veddige ishall avslutades samtidigt.

Dessa båda anläggningar har delfinansierats med investeringsbidrag

från Sparbankstiftelsen. På Sjöaremossens

bandybana har kulverten till pisten renoverats och

kylanläggningen uppgraderats.

En ny förskola i Åskloster har börjat byggas och ska

vara klar i september 2012. Uppförandet av ett gruppboende

på Vipvägen i Veddige har startat och inflyttning

planeras till i april.

Investeringar infrastruktur

Många projekt avser gator, cykelvägar och allmän plats.

Arbetet med torget vid Hamnpaviljongen, cykelvägen

utmed del av Västra Vallgatan, ny brygga i innerhamnen,

samt väg och cykelvägar runt Göthriks skola har

slutförts.

Det finns också många projekt som blivit fördröjda,

t.ex. gång- och cykelvägar vid Buavägen, mellan Lind-


53

berg och Trönninge, utmed vägen mellan Rolfstorp och

Skällinge, samt Kattegattleden. I de flesta fall är kommunen

endast delfinansiär och fördröjningen beror på

förseningar hos Trafikverket.

Försenade större byggprojekt

Flera större byggprojekt har försenats. Ny förskola i

Träslövsläge samordnas med ombyggnaden av Ankarskolan,

som kommer igång 2012. Bygget av förskola vid

Göthriks skola har ännu inte startats. Ombyggnaden

av Väröbackaskolans gamla gymnastiksal och övriga

lokaler i byggnaden upphandlas i början av 2012, precis

som den nya ungdomsgården på Håstensområdet.

Ungdomsgården beräknas stå klar till hösten.

Varbergs ishall skulle enligt planeringen till största

del ha byggts under 2011. Bygget kommer nu igång

först 2012 och ishallen beräknas stå klar till sommaren

2013. Utgiften för utrednings- och projekteringsarbeten

uppgår till knappt två miljoner kronor.

Energisparåtgärder genom bland annat utbyte och

förnyelse av verksamhetslokalernas uppvärmningssystem

fortlöper, liksom verksamhetsanpassningar av

lokaler. Även mindre fastighetsinvesteringar har delvis

försenats på grund av att ramavtalsleverantörerna inte

har haft resurser tillgängliga för att utföra arbetet. Ombyggnaden

av Stadshus B har flyttats fram till 2012.

Fordon, maskiner och inventarier

Investeringar i fordon, maskiner, inventarier och datautrustning

har uppgått till knappt 13 mnkr. Datorsatsningen

”En-till-En” inom grundskola och gymnasium

har medfört ett högre investeringsbehov inom kommunens

datanätverk. Uppgraderingen av nätverken och

övriga investeringar i datautrustning uppgår till drygt

fem miljoner kronor.

Ett räddningsfordon är beställt men levereras först

i mars 2012. Införandet av ny teknik för utalarmering

av räddningsstyrkor har försenats. Dessa omställningskostnader

för räddningstjänsten uppkommer

under 2012.

investeringsredovisning • Ekonomisk redovisning

Investeringsprojekt (tkr) Netto 2011 Budget 2011 Avvikelse 2011 Netto t.o.m. 2011 Proj.budget

investeringar

Markförvärv -9 613 -10 000 387 Löpande/år

varav mark i Spannarp

för återvinningsstation -2 875 –

varav mark vid Göthriks skola -2 765

varav Lottastugan -500 –

Försäljning av fastigheter 6 129 500 5 629 Löpande/år

varav f.d. förskolor i Spannarp och Tvååker 2 300 –

Gator, cykelbanor och allmän plats -17 640 -34 481 16 841

varav torg vid Hamnpaviljongen -1 502 -1 500 -2 -1 502 -1 500

varav ny väg Göthriks skola -4 783 -5 041 258 -5 242 -5 500

Hamninvesteringar -1 790 -4 000 2 210

Investeringar nya fastigheter -66 667 -114 273 47 606

varav Komedianten -56 004 -63 127 10 535 -69 720 -76 841

varav Vipvägen gruppbostad -6 361 -22 300 15 939 -6 706 -22 300

varav Ungdomsgård Håsten -409 -9 346 8 937 -1 063 -10 000

Idrotts och fritidsanläggningar -11 236 -52 535 41 299

varav Väröbackaskolans idrottshall -20 502 -18 492 -2 010 -22 010 -22 800

Investeringsbidrag Väröbacka idrottshall 10 000 10 000 0 –

varav ishall i Varberg -1 298 -39 487 38 189 -1 811 -68 436

varav Sjöaremossens isbana -1 905 -2 500 595 -1 905 -2 500

Övriga fastighetsinvesteringar -9 464 -28 930 19 466

Inventarier, IT-investeringar m.m. -12 864 -23 787 10 923

Investeringar totalt -123 145 -267 506 144 361


54

Exploateringsredovisning

Ekonomisk redovisning • Exploateringsredovisning

Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål

är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta

utveckling. Under året har investeringar i mark för bostads-

och verksamhetsändamål skett med 33 mnkr, varav 20,6

mnkr avser bostadsområden. Kommunen har samtidigt sålt

tomtmark för 33 mnkr.

Bostadsområden

Byggnationen i kvarteret Lorensberg, förra årets stora

markförsäljning, pågår för fullt. Under 2011 har parkeringsgarage

färdigställts, som är öppna för allmänheten.

Kommunen kommer att ha fortsatta utgifter under

2012, för gator och anläggande av busshållplatser i

området.

Försäljning av småhustomter på Stockrosstigen

pågår efter att ett parkeringsområde omvandlats till

tomtmark. På Breared har ny gata färdigställts vid

Bovieran för att förbättra tillgängligheten i området

och nya markanvisningar är på gång.

Vid Göingegården samt i Trönningenäs och Tvååker

färdigställs gator och VA, enligt avtal med privata

exploatörer. Under 2011 har utbyggnad av gator och

VA kommit igång vid Kvarndammsvägen i Bua. Fördelning

av tomter i området startades i början av 2012.

Verksamhetsområden

När det gäller verksamhetsområden har en rondell

vid kvarteret Hajen färdigställts och försäljningen av

industritomter har fortsatt på Nedregården, etapp 4.

Området Västra Gunnestorp är näst intill färdigställt

och försäljning av tomter och byggnation har kommit

igång. Det som återstår är anläggandet av ett par dagvattendammar

under 2012.

Nästa stora verksamhetsområde, Holmagärde Öster,

håller på att planläggas. Här beräknas ske investeringar

i markberedning och industrispår för 75 mnkr.

Avslutade och justerade

exploateringsområden

Resultatet av exploateringsverksamheten påverkas

av att 30 exploateringsområden har avslutats eller

justerats i samband med bokslutet. I de flesta fall beror

avslutet på att arbetet med markberedningen, VA och

gatuanläggning är slutfört och att inga aktiviteter eller

transaktioner berört områdena under de senaste fem

till tio åren. Några områden har tidigare inte avslutats

eftersom det fortfarande har funnits någon tomt kvar

att avyttra. I dessa fall har kvarvarande tomtmark

överförts till ett samlingskonto för framtida försäljning.

21 av totalt 65 områden med bostadsmark har

avslutats eller justerats i samband med bokslutet. Bland

de avslutade områdena återfinns Prästakullen, Norra

Nygård och Storegården i Tvååker. Totalt har avslut och

justeringar av bostadsmark förbättrat resultatet med

5,4 mnkr. Samtidigt har nio objekt inom verksamhetsområden

avslutats, vilka påverkat resultatet negativt

med nära 6,1 mnkr. Den enskilt största posten här

avser Inre Hamnområdet, där arbetet är slutfört.

Området kommer i framtiden att generera inkomster

genom arrenden.

Områden (tkr) Ingående balans Inkomster 2011 Utgifter 2011 Netto 2011 Avslut/just. Utg. balans

Exploatering

Lorensberg/Kanngjutaren -16 800 0 1 251 1 251 0 -15 549

Stockrosstigen 109 -2 600 155 -2 445 0 -2 336

Träslöv, Nygrannes 3 103 -1 024 53 -971 0 2 132

Breared 3 168 -9 2 156 2 147 0 5 315

Tvååker, Smeakalles 842 -2 569 3 604 1 035 0 1 877

Bläshammar 9 752 -2 776 133 -2 643 0 7 110

Göingegården 27 075 -4 045 1 070 -2 975 0 24 100

Trönningenäs 5:29, omr. A2 817 0 1 885 1 885 0 2 701

Bua, Kvarndammsvägen 1 200 0 3 766 3 766 0 4 966

Övriga områden 3 063 -811 6 540 5 729 5 429 11 101

Mark för bostäder 32 328 -13 834 20 613 6 780 5 429 41 417

Kv. Hajen 288 -1 800 1 294 -506 0 -218

Nedregården, etapp 4 10 728 -8 980 2 139 -6 841 0 3 887

Holmagärde öster 32 302 0 1 982 1 982 0 34 284

Gunnestorp västra 849 -8 532 2 006 -6 526 0 -5 677

Övriga verksamhetsområden 10 055 -620 5 356 4 735 -6 082 8 708

Mark för verksamhet 54 222 -19 932 12 776 -7 156 -6 082 40 984


Externa inkomster och utgifter

55

Externa inkomster och utgifter omfattar kommunens

utgifter och inkomster för den löpande verksamheten,

investeringar och exploateringar. Det är ett sätt att

mäta kommunens totala omsättning, som 2011 ökade

med 127 mnkr till totalt 3 076 mnkr. Ökningen uppgår

till 4,3 % av utgifterna.

Utgifter

Utgifterna för löner och pensioner har ökat med 33

mnkr eller 2 %, vilket ungefär motsvarar beräknad löneökning.

Trots det minskar andelen personalrelaterade

utgifter från 55,7 % till 54,6 % av de totala utgifterna.

Istället ökar andelen externt köpta tjänster från 31,6 %

till 34 %. Mer vård, omsorg och utbildning utförs av

externa entreprenörer, samtidigt som byggentreprenaderna

inom investeringsredovisningen har ökat från en

låg nivå år 2010. Ett högre ränteläge i kombination med

ökade lånevolymer bidrar till att ränteinkomster och

ränteutgifter ökat med ca 20 mnkr.

Inkomster

De totala inkomsterna har ökat med 38 mnkr, vilket

motsvarar en ökning på 1,2 %. Denna låga inkomstökning

beror på lägre exploateringsinkomster och

utjämningsbidrag. År 2010 var utjämningen extra

stor eftersom ett speciellt konjunkturstöd betalades

ut till kommunerna. Skatteinkomsterna ökar med

109 mnkr eller 5,5 %, och utgör nu 66,6 % av de

totala inkomsterna.

externa inkomster och utgifter • Ekonomisk redovisning

2007 2008 2009 2010 2011

Externa inkomster och utgifter

Inkomster

Avgifter VA, renhållning, parkering och hamn 137,4 143,3 22,7 22,2 21,4

Avgifter för social omsorg 63,0 66,2 70,0 70,9 75,6

Övriga avgifter och hyror 160,3 185,7 200,5 227,2 239,6

Statsbidrag 91,2 112,8 110,7 126,4 125,7

Övriga driftbidrag inklusive utjämning 382,4 369,2 369,6 425,2 401,6

Övriga inkomster 59,8 53,6 62,2 192,8 110,7

Skatter 1 754,1 1 878,2 1 901,8 1 977,1 2 085,6

Räntor, räntebidrag 38,3 44,9 25,9 51,6 71,0

Summa inkomster 2 686,5 2 853,9 2 763,4 3 093,4 3 131,2

Utgifter

Löner, pensioner och avgifter 1 543,4 1 613,5 1 610,1 1 617,2 1 650,2

Övriga personalkostnader 28,8 31,0 27,1 26,0 28,8

Fastigheter, inventarier m.m. 12,2 53,7 17,3 87,5 26,7

Material 152,6 161,3 145,1 146,3 156,4

Tjänster 820,3 849,8 860,0 931,3 1 045,9

Bidrag inklusive vårdnadsbidrag 86,4 86,4 97,9 97,5 104,7

Räntor 24,8 34,7 16,4 43,4 63,2

Summa utgifter 2 668,5 2 830,4 2 773,9 2 949,2 3 075,9

3,4% 2,1%

18,6%

Inkomster

4,0%

10,8%

66,6%

Skatter

Utgifter

34%

54,6%

Personal

Material, inventarier

Avgifter

Tjänster

Statsbidrag

Övriga inkomster

6,0%

Bidrag

Räntor


Verksamhetsberättelse


Kommunfullmäktige, kommunens

revisorer och Överförmyndarnämnd

Nyvalda kommunfullmäktige har haft tio sammanträden.

Kommunrevisionen granskade bl.a. inköp och projekthantering.

Behovet av goda män och förvaltare ökar.

Verksamhetsområde

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska

organ och beslutar i ärenden av principiell karaktär,

t.ex. om mål och riktlinjer, budget, skatt och avgifter

samt årsredovisning.

Kommunens revisorer har till uppgift att årligen

granska den verksamhet som bedrivs av styrelser

och nämnder, i den omfattning som följer av god

revisionssed.

Överförmyndarnämnden fullgör överförmyndarens

uppgifter enligt föräldrabalken, samt enligt annan lag

eller förordning.

Verksamhet 2011

Kommunfullmäktige, som består av 61 ledamöter och 35

ersättare, har sammanträtt vid tio tillfällen under 2011.

Kommunrevisionen har under 2011 bestått av nio

politiskt tillsatta revisorer. Utöver den obligatoriska

granskningen av delårsrapport och årsredovisning har

revisorerna granskat kommunens webbsida och följt

upp tidigare granskning av kommunens IT-verksamhet.

Överförmyndarens förvaltning har bestått av 1,5

tjänst. Kommunjuristen har under 2011 förstärkt verksamheten

och fungerat som dess chef. Beslut har fattats

om att utöka en halvtidstjänst till heltid.

Framtid

Kommuncheferna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg

har tagit fram ett förslag om att de tre kommunerna

bör bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Den politiska

behandlingen av förslaget kommer att ske under

2012 och en gemensam nämnd kan inrättas först 2015,

efter nästa allmänna val.

Resultat och ekonomisk analys

Ökade arvodeskostnader, bl.a. beroende på genomförd

utbildning för den nyvalda fullmäktigeförsamlingen,

har medfört ett underskott med 0,5 mnkr. Kommunrevisionen

har haft lägre kostnad för de sakkunniga

revisorerna, samtidigt som arvodeskostnaderna för

de förtroendevalda revisorerna ökat, vilket lett till ett

nollresultat.

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott

med 0,2 mnkr, trots ett tilläggsanslag. Kostnaderna för

gode män och förvaltare har ökat.

57

Kommunfullmäktige, kommunens revisorer och Överförmyndarnämnd • verksamhetsberättelse

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Kommunfullmäktige 7 -3 175 -3 169 -2 627 -542 -2 583

Kommunrevision 0 -1 561 -1 561 -1 561 0 -1 792

Valnämnd 19 -46 -27 0 -27 -686

Överförmyndarkansli 74 -2 280 -2 205 -1 970 -235 -1 658

100 -7 062 -6 962 -6 158 -804 -6 719


58

Kommunstyrelse

verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse

Ny internationell policy och utvecklade e-tjänster för

invånare och företag har framtagits. Samarbetsförbund

för arbetslivsinriktad rehabilitering har bildats. Yrkes-

högskolan är störst i Halland.

Verksamhetsområde

Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens

uppgifter samt uppmärksamt följa frågor som har

betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska

ställning.

Kommunledningskontoret är kommunens centrala

administrativa resurs, som handlägger kommunövergripande

frågor. I kommunledningskontoret ingår

kommundirektör, enhet för strategisk utveckling,

ekonomikontor, personalkontor, planeringskontor och

kommunkansli.

Verksamhet 2011

Övergripande samhällsplanering

En handelsutredning och ett utkast till handelspolicy

har tagits fram. Två seminarier har genomförts med

handlare, fastighetsägare, förtroendevalda och tjänstemän

från kommunen. Policyn kommer att remissbehandlas

i början av 2012.

Miljö och naturvård

Månatlig provtagning av fosfor- och kvävehalter i

13 vattendrag har utförts. Vattenråd finns i Viskans,

Himleåns, och det södra kustområdets avrinningsområden

(Törlan, Uttran och Ramsjökanal). Kommunen

deltar aktivt i alla vattenråden samt i samverkan mellan

vattenråden i Halland.

MMOVE för hållbara transporter

Inom ramen för EU-projektet MMOVE (Mobility

Management Over Europe) har planeringskontoret

tagit fram ett förslag på två snabba busslinjer med

hög turtäthet, som förbinder ytterområdena med

stadskärnan och järnvägsstationen. I samverkan med

Hallandstrafiken AB har planeringsarbetet startat, för

att genomföra förslaget.

Kommunledningskontor

Internationellt arbete

För att utveckla den egna verksamheten deltar kommunen

i allt fler internationella projekt. Med hjälp av

West Swedens EU-Projekt Analystjänst (WEPA) har

ett arbete påbörjats för att analysera möjligheterna att

genomföra kommunens visioner och långsiktiga utvecklingsmål

med stöd från EU:s sektorsprogram.

Kommunfullmäktige har antagit en ny internationell

policy. Tillsammans med de norska och danska

vänorterna har kommunen arbetat fram förslag till

samarbetsprojekt. Arbetet med förankring och projektutveckling

pågår.

IS/IT

– Informationssystem och informationsteknik

IS/IT står inför stora utmaningar. Samtidigt som kraven

på säkerhet höjs för vissa grupper inom verksamheten,

så innebär EU:s PSI-direktiv (Public Sector Information)

krav på en allt öppnare tillgång till data och system.

Även i undervisningen är öppenhet en nyckelfaktor för

framgång.

En uppföljning av verksamheten, som skett på uppdrag

av kommunens revisorer, visar att i stort sett alla

de brister som framkom vid en tidigare granskning, har

eller håller på att rättas till. Under året har också kommunens

IS/IT-strategi omarbetats med utgångspunkt i

förändrade behov i samhället.

Utveckling av e-tjänster för invånare och företag sker

i samverkan mellan Region Halland och kommunerna i

regionen. Målet är att utveckla en gemensam plattform

för e-tjänster. Förberedelser för upphandling pågår.

Nordiska cykelstäder

EU-projektet ”Nordiska cykelstäder” syftar till att utveckla

cyklingen i Varberg genom gränsöverskridande

samarbete, erfarenhetsutbyte, konceptutveckling samt

att genomföra aktiviteter. Projektet löpte ut vid årsskiftet

2011/2012. Flera studieresor har genomförts med en

slutkonferens i Fredrikshamn. Under våren anordnades

en cykelfestival där kampanjen Bara Fördelar lanserades.

På barafordelar.se fortsätter kampanjen. En rad

mindre aktiviteter för att främja cyklismen har genomförts

inom projektet.

Arbetsmarknadsenhet

Arbetsmarknadsenhetens insatser har förändrats, eftersom

deltagarna haft en längre tid till att bli anställningsbara

och att flera personer behövt insatser som

inte erbjuds, exempelvis sjukvård i kombination med

ordinarie verksamhet.

En viktig resurs för samlat stöd på vägen till arbete

skapas genom bildandet av Samordningsförbundet Halland.

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region

Halland och kommunerna har bildat förbundet för att

samordna och utveckla arbetslivsinriktad rehabilitering.

Feriearbete och sommarlovsentreprenörer

Ungdomar som gick gymnasieskolans årskurs 2 kunde

söka feriearbete i kommunen. 143 ungdomar sökte

och alla fick ferieplats. Ett nytt inslag var ”Sommarlovsentreprenörer”,

där ungdomar fick utbildning,

starthjälp och handledning för att utveckla idéer för

entreprenörskap, genom ett samarbete med barn- och

utbildningsförvaltningen.

Centrum för Livslångt Lärande

Vuxenutbildning och svenska för invandrare

Satsningen för att utveckla gymnasial yrkesutbildning

i samverkan med utbildningsanordnare, region och


59

andra kommuner har fortsatt. Vuxenutbildningen har

genomfört 192 statligt finansierade utbildningsplatser,

vilket är en hög nivå i förhållande till befolkningstorlek.

Antalet elever inom svenska för invandrare, SFI, ökar

stadigt och har fördubblats under de senaste fem åren.

Flest elever kommer från Kosovo, Thailand, Bulgarien

och Polen. SFI erbjuder nu även studier på kvällstid till

drygt 30 elever som arbetar.

Yrkeshögskola – Campus Varberg

Yrkeshögskolan i Varberg är Hallands största med sju

utbildningar. Campus Varberg är huvudman för sex av

dessa. Konkurrensen om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning

är stor. Ingen av förra årets fyra ansökningar

från CLL till Myndigheten för yrkesutbildning

beviljades. Efter kartläggning av näringslivets kompetensbehov

har elva nya ansökningar ingivits, där besked

väntas i början av 2012.

Högre utbildning – Campus Varberg

För att utveckla och svara upp mot efterfrågan av högre

utbildning nätverkar CLL på många olika sätt för att

behålla och ta fram nya utbildningar. Studenternas kontakt

med forskning och utveckling har vidareutvecklats

genom projekt med koppling till Alexandersoninstitutet

och de befintliga utbildningarna.

Skydd och säkerhet

Arbetet har varit koncentrerat på projektet StyrEL, den

kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalysen

och ett handlingsprogram för skydd mot olyckor och

extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har utbildats

och övningar har genomförts med förvaltningar

och krisledningsstab.

Framtid

Kommunledningskontor

Näringsliv och arbetsmarknad

Kommunstyrelsens uppdrag i näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor

ska förtydligas, efter överföringen av

arbetsmarknadsenheten till Socialnämnden. Avtalet

med Marknad Varberg går ut 2012-12-31 och tidigt

under 2012 kommer underlag för en upphandling att

utarbetas.

Informationssystem/informationsteknik

Den stora utmaningen för IS/IT kommer de närmaste

åren vara att försöka balansera kraven på öppenhet

med kraven på informationssäkerhet och integritet.

Svårigheten ligger inte minst i att det finns motsatta

intressen och ofullkomligheter i lagstiftningen om

exempelvis integritet och patientsäkerhet. En förnyelse

av riktlinjerna för säkerhet kommer att bli nödvändig.

Kommunstyrelse • verksamhetsberättelse

Centrum för Livslångt Lärande

Yrkeshögskola

Hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar är föremål

för omsökning, vilket innebär en osäkerhet som i ett

extremfall skulle kunna innebära att verksamheten

helt försvinner. Det är dock rimligt att anta att ett

flertal av de framgångsrika utbildningar som finns idag

får fortsätta.

Högskoleutbildning

Ett par högskoleutbildningar som idag erbjuds kan

försvinna från Campus Varberg, till följd av besparingar.

Det socialpedagogiska programmet, med

Högskolan Väst som huvudman, kommer ej att starta

i Varberg 2012. Ytterligare något utbildningsprogram

kan komma att avvecklas inför 2013 beroende på högskolornas

fortsatta utveckling. Detta kompenseras av

Högskolan i Borås satsningar på fler utbildningsplatser

inom lärarutbildningen.

Campus Varberg med Kattegatt som närmsta granne.

www.campus.varberg.se


60 Resultat och ekonomisk analys

verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse

För kommunstyrelsens totala verksamhet redovisas ett

underskott med 24,6 mnkr, vilket främst förklaras av

en avsättning för framtida återställning av deponier

med 15 mnkr och uteblivna budgeterade nettointäkter

från exploateringsverksamheten med 12,6 mnkr.

Kommunledningskontoret visar ett totalt överskott

på 5,4 mnkr. Införandet av kommunens nya beställningssystem

kom igång senare än beräknat, vilket

medförde ett överskott på 2,4 mnkr. Dessutom har endast

65 % av budgeterade medel för särskilda personalsatsningar

såsom lönebidragsstöd, personliga tjänster

m.m. utnyttjats, vilket medförde ett överskott med

1,6 mnkr. Det låga utnyttjandet beror på att planerad

medarbetarutveckling flyttats fram till 2012.

Centrum för Livslångt Lärande visar ett resultat som

är 1,7 mnkr bättre än budget. Satsningen på Yrkesvux

har lett till ökade intäkter, utan att kostnaderna ökat

lika mycket.

Nettokostnaden för kommunstyrelsen har ökat från

2010 till 2011 med nästan 92 mnkr. Anledningen är

dels intäkter 2010 av engångskaraktär; 46 mnkr för försäljning

av Kanngjutaren/Lorensberg, och retroaktiva

arrendeintäkter på 6,4 mnkr, och dels lägre kostnader

genom uteblivet driftsbidrag till Varberg Event med 5,6

mnkr. För 2011 har avsättningen till framtida återställning

av deponier med 15 mnkr ökat nettokostnaden.

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Kommunstyrelse 309 -20 556 -20 247 -5 509 -14 738 -4 568

Kommunledningskontor 44 547 -187 004 -142 457 -129 442 -13 015 -69 008

Arbetsmarknadsenhet 14 340 -35 654 -21 314 -22 457 1 143 -22 351

Centrum för livslångt lärande 35 262 -73 821 -38 559 -40 301 1 742 -34 940

Skydd och säkerhet 1 610 -1 975 -365 -593 228 -208

96 068 -319 010 -222 942 -198 302 -24 640 -131 075

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 24 780 -102 733 -77 953 -176 339 98 386 -111 917

Barn- och utbildningsnämnd

“En till En” innebär att elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan

får personliga elevdator. Förskolan har förändrats

med ny läroplan. En ny gymnasiereform har införts.

Satsning på läsutveckling och matematik i grundskolan

har startats.

Verksamhetsområde

Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden

innefattar omsorg och utbildning för barn och ungdomar

1–20 år och undervisning inom särvux. Vuxenutbildning

på grundläggande- och gymnasienivå genomförs

på uppdrag av kommunstyrelsen.

Verksamheten är indelad i förskoleverksamhet för

barn 1–5 år, förskoleklass, grundskoleverksamhet och

skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 6–15 år, gymnasieskola

för ungdomar över 15 år, särskoleverksamhet

för barn och ungdomar upp till 20 år samt Särvux

och kommunal vuxenutbildning.

Verksamhet 2011

Elevdatorer – ”En till En”

I januari 2011 beslutade Barn- och utbildningsnämnden

att genomföra en omfattande satsning på elevdatorer.

Satsningen ”En-till-En” innebär att elever i grundskolans

årskurs 6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans

årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4

får personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000

elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever

och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och

resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och

metoder anpassade till IT som pedagogiskt lärverktyg.

Utvecklare Skola–Näringsliv

Skola–Näringslivsutvecklare finns i grund- och gymnasieskolan

med uppgift att utveckla samspelet skolanäringsliv

och stimulera unga människors kreativitet,

drivkraft och entreprenörskap. Arbetet ska löpa som en


öd tråd från förskoleklass till årskurs tre i gymnasieskolan,

genom att utmana och uppmuntra såväl elever

som pedagoger.

Förskola

Arbetet fortsätter med att utveckla och förändra förskolans

verksamhet mot läroplanens mål. Utvecklingsarbetet

bedrivs genom aktionsforskning, som syftar till

att utveckla den egna professionen och därmed arbetet i

verksamheten. I processen prövar man genom handling

och följer upp handlingen genom reflektion och analys.

Den professionella kompetensen tas både till vara

och kan utmanas. Insatsen bedöms leda till avsevärda

förbättringar av barnens utveckling och lärande. Att

stimulera barnens intresse för naturvetenskap, teknik

och matematik är ett väsentligt inslag.

En teknikutvecklare har anställts, för att öka barnens

och personalens intresse för ämnena teknik och

naturvetenskap i förskolan.

Grundskola och obligatorisk särskola

Språkutvecklare har till uppgift att genomföra lokalt

utvecklingsarbete och fungera som vägledare till

forsknings- och inspirationsmaterial i alla kommunala

grundskolor. Utvecklingsarbetet inom läs- och skrivområdet

har bestått av utbildning, nätverksträffar och

skolbesök. Språkutvecklarna har även varit handledare

för pedagoger i den särskilda satsningen på läsutveckling

i årskurs 2.

Lärare på samtliga grundskolor har utsetts till läsoch

skrivmentorer, för att arbeta direkt med elever som

behöver stöd i sin läsutveckling, samt stödja ett processdiagnostiskt

förhållningssätt.

Lärare i årskurs 4–6 har utbildats i den s.k. Rydaholmsmetoden

för att fånga upp och arbeta med elever

som behöver särskilt stöd i sin läsutveckling. Dessutom

har en särskild satsning gjorts på förskoleklassens förskolelärare

för att öka förståelsen för ljud och ljudbilder,

som en viktig förberedelse inför att barnen ska lära

sig läsa och skriva.

Gymnasieskolan

Den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, infördes

den 1 juli 2011 för de elever som började i årskurs 1.

Samtidigt infördes ett nytt betygssystem, med en 5-gradig

skala från A till E. Reformen innebär förändringar i

programutbudet, med bl.a. nya program. Mycket arbete

har ägnats åt gymnasiereformens alla nya kurser samt

bedömning och betyg, vilket också dominerat lärarnas

fortbildning.

Gymnasiereformen innebar att alla specialutformade

program togs bort, däribland det populära Naturestetiska

programmet. Skolverket godkände i februari en

ansökan om att istället införa en estetisk variant av det

naturvetenskapliga programmet, med inriktningarna

bild, dans, musik, och teater, som eleverna i årskurs 9

kunde söka till.

Peder Skrivares skola beviljades Teknikcollegecertifiering

hösten 2011, efter drygt två års förberedelser.

Utbildning med lärardatorer på Peder Skrivares skola som ingår i

satsningen ”En till En”.

För eleverna på yrkesprogrammen innebär gymnasiereformen

att de ska vara anställningsbara i sitt yrke

efter avslutad utbildning. Tidigare har utbildningen

varit yrkesförberedande. Antalet sökande till yrkesprogrammen

har minskat, liksom i landet i övrigt.

Till vård- och omsorgsprogrammen har det länge

varit svårt att rekrytera elever, vilket är ett problem för

både skolan och branschen. Under året har arbetet för

att bli ett certifierat Vårdcollege påbörjats.

”Learndesk” är ett EU-finansierat samarbetsprojekt

mellan Osterholz i Tyskland, samt Lindbergs och Peder

Skrivares skolor för att pröva alternativa arbetssätt för

undervisning, kontakt med elever och vägledning, med

hjälp av datorer.

Från läsåret 2011/12 har skolan en utbildad EU-ambassadör

med ett övergripande ansvar för EU-frågorna.

Genom temadagar, adoption av en EU-parlamentariker,

som ska hålla kontinuerlig kontakt med skolan, samt

EU-bibliotek och stöd vid ansökan om bidrag till

fortsatta internationella kontakter, har EU-kunskapen

ökat.

Elever på flera program i årskurs 3 har deltagit

i skogsindustrins ”Framtidsdag” och fått inblick i

branschen och olika yrken, samt information om internationella

kontakter och möjligheter till utlandsjobb.

Gymnasiesärskola

Sydafrikaprojektet arbetar med integration mellan gymnasieskolans

och gymnasiesärskolans elever, där utbyte

med två sydafrikanska skolor ingår. Värdegrund, solidaritet,

allas lika värde, förståelse, kulturell mångfald

och internationalisering har utgjort kärnan i projektet,

som bl.a. uppmärksammades på Skolforum 2011.

61

Barn- och utbildningsnämnd • verksamhetsberättelse


62

verksamhetsberättelse • Barn- och utbildningsnämnd

Gymnasiesärskolans elever har tillsammans med

gymnasieelever och WIC-85 organiserat och genomfört

en innebandyturnering, med deltagare från ett flertal

gymnasiesärskolor i Västsverige.

Elever och personal från gymnasiesärskolans individuella

program har skrivit, repeterat och uppfört musikproduktionen

”Drömmen” tillsammans med elever

från gymnasieskolans estetprogram.

En elevassistent har fungerat som jobbcoach i samband

med elevernas praktik och samverkat med studieoch

yrkesvägledningen och pedagogerna inför och efter

praktikperioderna.

Framtid

Särskilda satsningar under det kommande året:

❚❚

ökad samverkan mellan alla yrkesutbildningar och

aktuella branscher

❚❚

fortsatt arbete för att bli certifierad som Vård- och

omsorgscollege höstterminen 2012

❚❚

skapa internationella kontakter för samtliga program

❚❚

införa nya och alternativa arbetssätt från projektet

”Learndesk” med anledning av införandet av ”En-till-En”

❚❚

pedagogiska lärspridare ska inspirera sina kollegor att

utnyttja de möjligheter datorsatsningen ”En-till-En” och

ny teknik innebär

❚❚

intensivmatematiksatsningen 2012–14 ska stödja elever i

årskurs 8 och 9, som inte har betyg E i ämnet

❚❚

inskrivnings- och utskrivningsteam i grund- och

gymnasiesärskolan.

Resultat och ekonomisk analys

Verksamhetens nettokostnad uppgick till 1 145 mnkr,

vilket är en ökning jämfört med 2010 med knappt

49 mnkr. Jämfört med budget redovisar nämnden ett

underskott med 16,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på

datorsatsningen ”En-till-En” och demografisk förändring,

att antalet barn och elever i verksamheten ökat

samt ökad vistelsetid inom förskola. Även gymnasieskolans

svårigheter att anpassa sin organisation när

antalet elever minskar påverkar avvikelsen, men framförallt

ökad interkommunal gymnasiekostnad. Kostnaderna

för en dator till varje elev i gymnasieskolan och

grundskolans årskurs 6-9 har under det första året uppgått

till totalt 6,4 mnkr, varav 2 mnkr budgeterats och

där resten tas ur fond.

Personalkostnaderna har ökat med 22 mnkr, varav

9 mnkr avser den årliga löneöversynen. En utökad bemanning

inklusive kostnader för vikarier svarar för 8 mnkr

och resterande 5 mnkr avser utbetalade avgångsvederlag,

tillfällig personal och ett ökat uttag av flex- och fyllnadstid.

Kostnaderna för köp av tjänster och material har

ökat med drygt 32 mnkr, vilket förklaras av både utökad

verksamhet och prishöjningar. Måltidskostnaderna

har ökat med 5 mnkr. IT- och datakostnaderna

ökade med drygt 4 mnkr, främst beroende på datorsatsningen

”En-till-En” som också krävt en förbättrad

digital infrastruktur. Hyreskostnaderna har däremot

minskat med 2 mnkr.

Förskoleverksamhetens kostnader har ökat med nära

20 mnkr, varav 11 mnkr avser ökade personalkostnader

och kostnaderna för enskild verksamhet har ökat med

drygt 3,5 mnkr.

Grundskola och fritidshemsverksamhet har ökat

sina kostnader med drygt 23 mnkr, varav 11,5 mnkr

avser ökade personalkostnader. Köp av material och

tjänster har ökat med lika mycket.

Gymnasieskolans kostnader har ökat med 2 mnkr,

jämfört med 2010. Lönekostnaderna har dock sjunkit

med 0,5 mnkr. Den nya gymnasiereformen har krävt

ytterligare fortbildning, vilket förklarar att den kostnaden

ökat med 0,5 mnkr. De interkommunala kostnaderna

har ökat med 1,5 mnkr, beroende på att fler

elever går i friskolor eller studerar i andra kommuner.

Komvux har ökat sin nettokostnad med 1 mnkr. Fler

kurser och behov av ändamålsenliga lokaler har medfört

att lokalkostnaderna ökat.

Skolskjutsverksamheten kostade nära 38 mnkr. Samordnade

turer har medverkat till att kostnadsökningen

blev marginell, endast 0,2 mnkr.

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Barn- och utbildningsnämnd 0 -2 962 -2 962 -2 503 -459 -2 376

Central administration 13 979 -92 811 -78 832 -79 370 538 -78 426

Förskoleverksamhet 37 416 -357 988 -320 572 -315 903 -4 669 -300 777

F-9 verksamhet 33 991 -514 725 -480 734 -477 155 -3 579 -457 255

Gymnasieskola 13 266 -231 731 -218 465 -209 701 -8 764 -217 195

Komvux 7 610 -12 825 -5 215 -5 354 139 -4 050

Varbergs yrkesvägledare 0 -4 255 -4 255 -4 382 127 -4 142

Särskola 8 895 -43 156 -34 261 -34 550 289 -32 398

115 157 -1 260 453 -1 145 296 -1 128 918 -16 378 -1 096 619

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 0 -5 113 -5 113 -6 069 956 -2 100


Socialnämnd

63

Kundcentrum ökar tillgängligheten och kundvalet utvidgas.

Projekt genomförs för ökade sociala aktiviteter för äldre.

Satsningar sker på rehabilitering av äldre och på förebyggande

insatser. Familjecentral är en naturlig mötesplats för

barn, föräldrar och andra vuxna.

Verksamhetsområde

Socialnämnden arbetar för social och ekonomisk trygghet

för kommunens invånare. Nämnden ansvarar för

omsorg om äldre och funktionshindrade samt för stöd,

rådgivning och andra insatser till barn, ungdomar och

vuxna.

Verksamhet 2011

Omsorg om äldre och funktionshindrade

Försöket med ”Äldrelots”, som startade 2010, ledde

fram till att ett kundcenter har inrättats, för att öka

tillgängligheten för dem som söker socialförvaltningens

tjänster. Syftet är att informationen ska vara lätt att nå

och anpassad till kundernas behov.

Kundval har införts för anhörigavlösning. Inom

hemtjänsten har kundval tillämpats sedan 2007 och

där utförs nu ca 40 % av timmarna av externa utförare.

Fritt val har införts för de särskilda boendena inom

äldreomsorgen. Valbara boende finns i hela kommunen

och kunden kan välja mellan boenden som drivs av

kommunen eller av en entreprenör. Syftet är att öka

kundens inflytande.

För att öka kvaliteten har ersättningen höjts till utförare

inom särskilt boende i äldreomsorg och av daglig

verksamhet för funktionshindrade, enligt LSS.

För att stimulera bostadsföretag att inrätta fler trygghetsbostäder

för äldre, har nämnden beslutat införa

en möjlighet för dem att söka bidrag till skapandet av

sådana bostäder.

För kunder inom hemtjänsten har timtaxa införts

och ersatt tidigare schablonavgifter. Kunden betalar nu

för den tid som hemtjänst utförts.

”Omvårdnadslyftet” är regeringens satsning för

att stärka den grundläggande kompetensen för undersköterskor

och vårdbiträden inom äldreomsorgen. En

första utbildningsomgång för 60 personer, för personal

både bland externa utförare och i kommunal verksamhet,

påbörjades i oktober 2011.

Socialnämnden har ansökt om prestationsmedel

hos Socialstyrelsen för att utveckla värdighetsgarantier

inom äldreomsorgen. Arbetet med att ta fram lokala

värdighetsgarantier har startat.

Varbergs Sociala Tjänster har påbörjat ett samarbete

med övriga stora arbetsgivare inom vård- och omsorgsområdet

i regionen samt utbildningsanordnarna.

Syftet är att få en mer verklighetsanpassad utbildning

för undersköterskor och därmed underlätta framtida

rekrytering.

Projekt

Kommunerna i Halland och Region Halland startade

2010 ett arbete för en strategi för regionala och interkommunala

frågor och processer inom det sociala

området. En beskrivning av ansvar och uppdrag har

genomförts. Avsikten är att ge bästa nytta för den enskilde,

genom väl fungerande vårdkedjor och utvecklat

samarbete.

Projektet ”Sociala innehållet” i ordinärt och särskilt

boende för äldre, har fortsatt under året med många

aktiviteter. Dagverksamheten har under året påbörjat

ett internt projekt i syfte att arbeta förebyggande med

sociala aktiviteter för alla. Målgruppen omfattar även

personer, som inte har biståndsbeslut om dagverksamhet.

Projektet kommer att utvärderas i mars 2012.

Genom projektet ”Demensprocessen i Hallands län”

ska kommunerna i Halland och Region Halland skapa

en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom

och stöd till deras anhöriga.

socialnämnd • verksamhetsberättelse


64 Med stimulansmedel för utvecklingsarbete inom

rehabiliteringsområdet har Hallands kommuner och

Region Halland påbörjat ”Rehabilitering för äldre i

samverkan” för att ta fram en generell modell för sådan

rehabilitering. Modellen ska kunna anpassas till alla

patientgrupper och diagnoser, men till en början inriktas

på rehabilitering av personer med strokediagnos.

verksamhetsberättelse • Socialnämnd

Läkemedelsgenomgångar

Strukturerade läkemedelsgenomgångar har genomförts

för kunder både i särskilt och ordinärt boende. Syftet är

att undvika över- och felmedicinering.

Förebyggande

Kvalitetsregistren ”Senior alert” och ”Palliativa registret”

har införts, för att identifiera risker och stärka

det förebyggande arbetet. I ”Senior alert” finns en

nationell databas, som skapar förutsättningar att värdera

en vårdtagares vårdepisod, samt jämför insatser

både i den egna verksamheten och gentemot andra vårdgivare.

Ett mål är att skapa en modell för att rapportera,

åtgärda, utvärdera och återkoppla riskbedömningar,

med hjälp av ”Senior alert”. ”Palliativa registret” är,

likt ”Senior Alert”, ett nationellt kvalitetsregister för

sjukvården, med syfte att successivt förbättra vården i

livets slutskede.

Individ- och familjeomsorg

Familjecentralen Västra Vall startade sin verksamhet i

början av 2011, genom ett samarbete mellan Barn- och

utbildningsnämnden, Region Hallands mödra- och

barnavårdscentral, och Socialnämnden. Familjecentralen

ska vara en mötesplats för barn, föräldrar och andra

vuxna.

För att hjälpa unga under 25 år med försörjningsstöd

till snabbare självförsörjning, startades en insats med

social coach. Tidsbegränsad sysselsättning infördes i

maj för dem som har ett missbruk och är i behov av försörjningsstöd.

Insatsen ska ge stöd till klienten att vara

nykter och drogfri, för att kvalificera sig för insatser

från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen.

Ungdomsrådgivningen har startats för att utan

biståndsbeslut verka förebyggande och ge råd när det

gäller alkohol och droger. Verksamheten vänder sig till

ungdomar under 25 år och deras anhöriga.

Barn- och tonårsverksamheten fick under 2011 möjlighet

att ta emot barn i olika riskmiljöer utan biståndsbeslut.

Mottagnings- och utredningsgrupperna har därmed fått

en minskad ärendevolym, när de fått möjlighet att hänvisa

direkt till denna pedagogiska verksamhet.

Samarbete har inletts med polisen för att utveckla

socialtjänstens medverkan i förhör som rör minderåriga.

En gruppbostad för personer med neuropsykiatriska

funktionshinder har under året ändrat sin inriktning

till barn och ungdomar med särskilda behov. Barn som

tidigare vårdats på institution, har därmed kunnat tas

om hand i kommunen.

Barn- och familjeenheten inom uppdragsavdelningen

har infört metoden Barnens Behov I Centrum, BBIC,

med tydliga behovsområden och beslut som följd. Ett

ständigt förbättringsarbete görs i de olika grupperna

med hjälp av metodhandledare och BBIC-coacher samt

regelbundna samarbetsmöten med utförarna.

Tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel

Den nya alkohollagen medförde nya tillståndstyper och

prövningar, vilket krävt omfattande samverkan och

utbildning. Tillsynsverksamheten har även utökats med

tillsyn av handeln med tobak och receptfria läkemedel.

Framtid

Personer med mer komplicerade medicinska behov vårdas

i allt större utsträckning i hemmet, vilket leder till förändringar

i verksamheten. Dessutom förekommer en

ökad psykisk ohälsa bland äldreomsorgens kunder.

Kvalitetshöjande ombyggnationer och ombyggnad

av kök kommer att ske på vissa äldreboenden. En uppdatering

av trygghetslarmen kommer att genomföras.

Satsningen på Omvårdnadslyftet och arbetet med

värdighetsgarantin fortsätter, liksom de projekt som bedrivs

runt läkemedelsgenomgångar, sociala aktiviteter,

Demensprocessen i Hallands län samt Rehabilitering

för äldre i samverkan.

Under 2012 fortsätter arbetet med att se över vilka

verksamheter som kan konkurrensutsättas enligt Lagen

om Valfrihetssystem.

Handlingsplanen avseende kvinnofrid ska uppdateras

under våren 2012.

Förändringsarbetet av missbrukarvården kommer

att fortsätta med fokus på öppenvårdsinsatser och lösningar

på hemmaplan.

Det strukturerade arbetet fortsätter för att varje in-


divid i största möjliga mån ska uppnå självförsörjning.

Institutionsplaceringarna ska minska genom tydligare

uppdrag från uppdragsavdelningen. Arbetet med

att förverkliga metoden Barnens Behov I Centrum,

BBIC, fortsätter, så att barnens behov blir vägledande.

Nya lokala riktlinjer för tillstånds- och tillsynsverksamheten

kommer att tas fram enligt en modell från

Folkhälsoinstitutet. Samtidigt sker en översyn av bl.a.

serveringstiderna.

Mottagningen av ensamkommande flyktingar kommer

att utredas vidare och målsättningen är att verksamheten

utökas.

Verksamheten för dövblinda barn på Vidars gränd

är byggd som korttidsboende för barn upp till tolv års

ålder. När flera av dessa barn nu närmar sig tonåren

behövs en ny placering, som tillgodoser deras fortsatta

behov.

Resultat och ekonomisk analys

Verksamhetens nettokostnad, inklusive försörjningsstödet,

uppgick till 800 mnkr, jämfört med 801 mnkr

år 2010. Socialnämnden redovisar ett överskott i förhållande

till budget med 47 mnkr. Nämnden har inom

ramen för sin budget kunna fatta beslut om flera åtgärder

för att öka kvaliteten i verksamheten, möta nya och

förändrade behov samt olika myndighetskrav.

Den totala nettokostnaden har minskat med 1 mnkr.

Kostnaderna för externt utförd äldreomsorg har ökat

med 14 mnkr, medan kostnaderna för omvårdnad i egen

regi minskat med 16 mnkr. Insatserna inom förvaltningens

individ- och familjeomsorg har kostat 2 mnkr mer än

2010 och kostnaderna för köpt verksamhet ökade med

0,6 mnkr. Nettokostnaden för verksamhet enligt LSS

har minskat med 6 mnkr, men då ingår en retroaktiv

återbetalning från Försäkringskassan med drygt 8 mnkr.

Kostnaden för försörjningsstöd uppgick till 27,7 mnkr,

vilket är en ökning med 2,1 mnkr jämfört med 2010.

Av Socialnämndens överskott i förhållande till budget

på 47 mnkr förklaras 24 mnkr av att två planerade

boenden inte kunnat realiseras samt av att de medel

som avsatts till oförutsedda kostnader inte behövt tas

i anspråk. Tillförda statliga stimulansmedel, bl.a. för

olika projekt, har medfört att socialförvaltningens administration

och övriga verksamhet visar ett överskott

med 5 mnkr.

Omsorgen om funktionshindrade visar ett överskott

på 13 mnkr, varav drygt 8 mnkr avser en

retroaktiv återbetalning från Försäkringskassan.

Kostnaderna för institutionsvård var 22 mnkr högre

än budget och uppgick till 56 mnkr. Detta förklaras

främst av fler omhändertaganden med stöd av lagstiftningen

avseende vård av unga respektive missbrukare.

Ambitionen att öka andelen vårdinsatser på hemmaplan

har inte tillräckligt kunnat förverkligas. Övrig

individ- och familjeomsorg uppvisar ett överskott med

8 mnkr.

Kostnaderna för äldreomsorg från externa utförare

var drygt 125 mnkr, vilket är 5 mnkr mer än vad som

budgeterats. Äldreomsorgen i egen regi har lyckats

nå och i vissa fall underskrida den kostnadsnivå som

ersättningarna tillåter. Denna verksamhet visar ett

överskott på 25 mnkr.

65

socialnämnd • verksamhetsberättelse

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Socialnämnd 0 -2 611 -2 611 -2 335 -276 -2 171

Förvaltningsledning/

gemensam administration 39 881 -77 224 -37 343 -69 370 32 027 -38 788

LSS-verksamhet 46 539 -169 106 -122 567 -135 910 13 343 -129 018

Individ- och familjeomsorg 6 224 -138 724 -132 500 -118 782 -13 718 -129 751

Försörjningsstöd 950 -28 601 -27 651 -25 000 -2 651 -25 519

Äldreomsorg 86 863 -564 026 -477 163 -495 832 18 669 -476 036

180 457 -980 292 -799 835 -847 229 47 394 -801 283

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 0 -141 -141 -4 536 4 394 -576


66

Byggnadsnämnd

verksamhetsberättelse • Byggnadsnämnd

Nybyggnationen av bostäder minskar men däremot ökar

om- och tillbyggnadsärenden. Flera detaljplaner och

planprogram har tagits fram. Värdefulla kulturmiljöer i

innerstaden har pekas ut. Dubbelspåret kräver omfattande

detaljplanearbete.

Verksamhetsområde

Byggnadsnämnden svarar för kommunens uppgifter

inom plan-, byggnads- och lantmäteriväsendet samt har

ansvaret för olika stadsbyggnadsfrågor.

Verksamhet 2011

Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft i maj

2011, ställer högre krav på insatser i bygglovsskedet.

Handläggningstiden för bygglovsärenden får vara högst

10 veckor och planbesked ska lämnas inom fyra månader.

Kommunens planprocess har setts över, för att göra

handläggningen effektivare. En viss ökning av bemanningen

på stadsbyggnadskontoret har skett under 2011.

Produktionen av nya bostäder har mattats av under

senare delen av året. Antalet bygglovsärenden har emellertid

varit fortsatt högt. Flest bostäder har tillkommit

på Göingegården och i innerstaden. Efterfrågan på

villatomter på landsbygden är något lägre än föregående

år. Rotavdragen har inneburit ett större antal om- och

tillbyggnadsärenden. Uppföljningen av enkelt avhjälpta

hinder har pågått under året.

Nya detaljplaner, som ger möjlighet till tätare

bebyggelse i stadsområdet, har tagits fram, bl.a. för

kvarteren Kavalleristen och Gamleby samt för Håstens

Torg. Flera nya detaljplaner för olika verksamheter har

blivit klara, bl.a. för hamnen söder om Getterövägen,

nytt fjärrvärmeverk i hamnområdet och begravningsplats

vid Träslövs kyrka. Dessutom har en detaljplan

tagits fram för att ge utbyggnadsmöjligheter för Stadshotellets

restaurang mot torget.

Planprogram för Östra Årnäsområdet och Ås-Bäck

i Åskloster har färdigställts. Ett planprogram för

verksamhetsområdet Holmagärde har tagits fram för

samråd. Dessutom pågår arbetet med ett trettiotal

detaljplaner, bl.a. för flerbostadshus i kvarteren

Ryttaren, Atle och Mandarinen i staden. Detaljplaner

har också färdigställts för bostäder i Veddige och Bua.

Ett underlag för att precisera värdefulla kulturmiljöer

i Varbergs innerstad har färdigställts under året.

Framtid

Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår kommer

att kräva ett omfattande arbete de närmaste åren för att

ta fram detaljplaner. Arbetet omfattar även planeringen

av ett nytt resecentrum. Förändringen medför utvecklingsmöjligheter

som kräver fördjupad stadsplanering.

Minskningen av bostadsbyggandet, som inleddes

under 2011, beräknas fortsätta under 2012. Planberedskapen

förväntas dock förbättras de kommande åren.

Resultat och ekonomisk analys

Byggnadsnämnden redovisar en nettokostnad på 9,7

mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 0,3 mnkr.

Anledningen till att kostnaderna överstiger budget

beror på ökade konsultkostnader.

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Byggnadsnämnd 0 -1 141 -1 141 -1 000 -141 -959

Stadsbyggnadskontor 17 193 -25 755 -8 562 -8 989 427 -7 305

17 193 -26 896 -9 703 -9 989 286 -8 264


Miljö- och räddningsnämnd

67

Kvarteret Renen kräver stor sanering. Fjärrvärmeverks-

etableringen har miljöprövats. Risk- och säkerhetsanalys

för handlingsprogram för skydd mot olyckor har gjorts.

Verksamhetsområde

Miljö- och räddningsnämnden ansvarar för räddningstjänsten

samt för prövning och tillsyn inom miljö-,

hälsoskydds- och livsmedelsområdena. Nämnden ansvarar

även för tillämpningen av miljökvalitetsnormerna

avseende buller och luft.

Verksamhet 2011

Flera utredningar om förorenad mark har genomförts.

I kvarteret Renen i Varberg fordras en stor sanering.

Nämnden söker statligt stöd för att kunna genomföra

sanering i kvarteret Traktorn i Varberg och för utredning

av föroreningar på en industrifastighet i Tvååker.

Miljö- och räddningsnämnden har under året prövat

etableringen av fjärrvärmeverket intill reningsverket,

samt förelagt hamn- och gatuförvaltningen att åtgärda

bullernivån för en del fastigheter i tätorten.

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ingått i den

brukarenkät som genomförts i Halland. Förvaltningen

fick ett sammanlagt betyg strax under fyra på en femgradig

skala. All personal har utvecklat sitt bemötande,

genom olika kurser.

Räddningstjänsten har genomfört ett brett olycksförebyggande

arbete. Över tiotusen personer har fått

information om och utbildning i brandskydd. Inom

BoBra-samverkan med socialförvaltningen har personer

med rörelsehinder varit en prioriterad grupp. Brister

i brandskyddet i deras hem har identifierats och håller

på att åtgärdas. Hotell, vårdanläggningar och särskilda

boenden har varit tema för räddningstjänstens

tillsynsarbete.

En övergripande risk- och sårbarhetsanalys har tagits

fram, för att ligga till grund för ett nytt handlingsprogram

för skydd mot olyckor. Nytt avtal om utlarmning

av räddningstjänsten har slutits med SOS-Alarm.

Försvarsdepartementet har tillsatt en utredare för att se

över hanteringen av larmnumret 112 och larmningen av

”Blåljusmyndigheter”.

Räddningstjänsterna i Falkenberg och Varberg har

utrett förutsättningarna för en fördjupad samverkan för

att öka tryggheten för och servicen till befolkningen.

Framtid

Inga större förändringar i nämndens verksamhet väntas

under 2012. Metodutveckling, samverkan och arbetsmiljö

är nyckelbegrepp för räddningstjänstens kommande

utveckling.

Resultat och ekonomisk analys

Miljö- och räddningsnämnden redovisar en nettokostnad

på 51 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på

1 mnkr. Räddningstjänstens andel av överskottet är 0,9

mnkr. Nettokostnaden har ökat med 2,3 mnkr, jämfört

med 2010.

Verksamheterna har haft större intäkter än beräknat,

vilket också medfört delvis högre kostnader.

Miljö- och hälsoskyddskontoret har med hjälp av extra

personal kunnat utöka tillsynen, som också bidragit till

ökade intäkter.

miljö- och räddningsnämnd • verksamhetsberättelse

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Miljö- och räddningsnämnd 0 -893 -893 -869 -24 -852

Miljö- och hälsoskyddskontor 6 828 -14 179 -7 351 -7 471 120 -5 793

Räddningstjänst 7 475 -50 641 -43 166 -43 534 368 -41 920

14 303 -65 713 -51 410 -51 874 464 -48 565

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 0 -27 -27 -5 471 5 444 -154


68

Hamn- och gatunämnd

verksamhetsberättelse • Hamn- och gatunämnd

Sträng vinter krävde snöröjning, halkbekämpning och

omfattande reparationer. Sänkt hastighet har införts i

innerstaden.

Verksamhetsområde

Hamn- och gatunämnden ansvarar för gator, trafikfrågor,

offentlig plats, park- och naturområden,

badplatser, det kommunala flygfältet och de kommunala

spåranläggningarna till Södra Cell och Susvind.

Förvaltningen ansvarar även för infrastrukturen för

sjöfarten, med farleden till Varbergs och Träslövsläges

hamnar.

Verksamhet 2011

Gator och vägar

En utredning visar att beläggningsstandarden för

kommunens huvudgator har blivit bättre, jämfört med

standarden år 2005. Genom ett extra anslag på 3 mnkr

har beläggningen på främst huvudgatorna kunnat

förbättras.

En lång vinter med snö och djup, ihållande tjäle

har medfört långa perioder med halka, vilket krävt

omfattande sandning, samt behov av omfattande

snöröjning. Upptagningen av sand blev förskjuten,

eftersom entreprenören inte hade tillräckliga resurser

för sitt uppdrag. Förvaltningen fick därför hjälpa

till med sandupptagningen. Årets kostnader för

vinterväghållningen blev högre än budgeterat.

Utvecklingen av energieffektiva lampor och armaturer

sker fortlöpande. Kvicksilverlamporna i Varberg

har ersatts med högtrycksnatriumlampor, som i sin

tur kommer att bytas mot induktionslampor eller LED

lysdiodlampor med vitt ljus. Därmed sänks effekten

från 125 till 20–30 W per lampa. Vid nybyggnation

monteras genomgående LED-armaturer.

När bebyggelsen i staden förtätas minskar mängden

allmänna parkeringsplatser, vilket leder till ett minskat

behov av underhåll. Ett större underhållsarbete har

dock genomförts på parkeringen på Magasinsgatan –

Norra vägen.

Vägföreningar med åretruntboende har fått driftoch

underhållsbidrag som täcker hela kostnaden. Höga

kostnader för vinterväghållningen har inneburit att

det inte har funnits något ekonomiskt utrymme för

förnyelse av slitlager.

Kommunala driftbidrag har utbetalats till 190 vägsamfälligheter

med ansvar för enskilda vägar med

statsbidrag. Bidrag har även utbetalats till 224 enskilda

utfarter.

Hastigheten har sänkts från 50 km/tim till 30 km/tim,

inom Varbergs innerstad mellan Västra och Östra Vallgatan

och mellan Engelbrektsgatan och Södergatan.

Myndighetsutövning

Ett förslag till ny hastighetsplan har tagits fram av

konsultföretaget Vectura för Varberg med Träslövsläge,

Tvååker, Veddige och Bua, enligt Trafikverkets metod

”Rätt fart i staden”.

Allmän plats

Antalet torghandlare har minskat de senaste åren.

Genom särskilda marknadsdagar, dialogmöten och

annonskampanjer har förvaltningen tillsammans med

Marknad Varberg genomfört en satsning för att locka

nya handlare till torget.

Den hårda vintern gjorde att isen tryckte sönder

trappor, bryggor och räcken vid utomhusbaden Goda

Hopp och Skarpe Nord, vilket krävde reparationer till

en kostnad på cirka 400 tkr.

Omkring 170 badvattenprover har tagits på kommunens

27 badplatser. Trots en ovanligt regnig sommar

har resultaten i stort sett varit godkända.

Parker och lekplatser

Kaktusgruppen uppmärksammade att Varberg firade

200 år som kurort. I samarbete med Jernhusen har

cykelparkeringen vid järnvägsstationen byggts om.

Samtidigt ändrades och förnyades sittytor och sommarrabatter

i Järnvägsparken.

En ”Hälsans stig” har anlagts i Brunnsbergsområdet.

Tre lekplatser på Karlberg har förnyats och rustats

upp, samtidigt som två andra lekplatser i området tagits

bort.

Nya parkytor har tillkommit, bl.a. på Göingegården

och Breared. Den nya, stora lekplatsen på Breared har

fordrat mycket skötsel under 2011.

Hamn

Hamnavdelningen övertog skötseln av gästhamnen 2011.

Miljötillståndet, som möjliggör planering och

utbyggnad av Farehamnen, blev klart under året.

Godsvolymen var oförändrad, jämfört med 2010.

Färjegodset ökade, medan godsmängden hanterad av

Varbergs Hamn AB:s minskade något.

Utöver normalt underhåll har Lossekajen i Träslövsläge

reparerats för 170 tkr.

Framtid

Boendemiljö och rekreation

En mötesplats kommer att anläggas centralt i Rolfstorp,

som ett resultat av EU-projektet LISA. Platsen planeras

tillsammans med invånarna så att den blir ett utropstecken

för samhället.

Som en del i grönyteplanen görs en satsning för att

utveckla lekplatserna. En eller ett par väljs ut för att under

året utvecklas till trivsamma platser med lekutmaningar

för olika åldrar och smaker. För de större barnen fortsätter

arbetet för att skapa en aktivitetspark med skate.

Under 2012 kommer skateåkare att få möjlighet att delta i

en tävling om utformningen av en enkel skatemöbel.

Cykelvägar

Arbetet för att få ihop ett sammanhängande cykel-


69

vägnät längs Västra Vallgatan fortsätter. Under 2012

byggs sträckan mellan Lasarettsgatan och Bäckgatan.

Förvaltningen uppmärksammar att Strandpromenaden

fyller 100 år 2012. Räcken och en del möbler

kommer att bytas ut och en bastu byggs vid damernas

nakenbad Skarpe Nord.

Kommunens badplatser kommer under året att få

bättre information med nya skyltar. Toaletterna på

badplatserna i Björkäng och Träslövsläge kommer att

renoveras.

Trafiksäkerhet

Trafikmiljön i norra Karlberg kommer att bli säkrare,

när den görs om enligt riktlinjerna för lokalt gatunät

indelat i 30-zoner. En ny plan med förslag för att ytterligare

förbättra tillgängligheten i Varbergs tätort samt

en trafikplan kommer att tas fram av förvaltningen.

Stadsmiljö

I Societetsparken planeras en temalekplats i dialog med

invånarna. Lekplatsen kommer att byggas under senare

delen av året och blir förhoppningsvis ett dragplåster

för barnfamiljer och en attraktion i samband med besök

på Fästningen och i centrala Varberg.

Badhusparken är en strategiskt viktig plats mellan

stadskärnan, hamnen, strandpromenaden och Fästningen.

Den har varit parkering, men under våren kommer förvaltningen

att pröva en ny utformning som inbjuder till

lek, evenemang och vistelse.

Hamn

I januari 2012 startade muddring för att återställa

djupet i Farehamnen och farleden. Cirka 30 000 kubikmeter

ska muddras och fraktas bort.

Väster om hamninfarten hårdgörs 8 500 kvadratmeter

för hantering av flis, som lastas ut på tågset till

Norge. Norr om det befintliga saltmagasinet ska en yta

på 16 500 kvadratmeter hårdgöras, där Varbergs Hamn

AB ska bygga ett pelletsmagasin.

En ny servicebrygga byggs vid gästhamnskontoret

och fyra nya fasta båtplatser tillkommer under 2012.

Trådlöst internet byggs ut för de fasta båtplatserna

och gästhamnen, för att öka servicegraden. Ytterligare

Underhåll i Lassabackarondellen.

bänkar placeras ut på kajerna för att öka trivseln i

hamnen.

Flygfältet

Fältet är i ett dåligt skick och i stort behov av asfaltering.

Sker inte det måste åtminstone en översyn och

rensning av dräneringssystemen göras, för att fältet ska

kunna användas.

Resultat och ekonomisk analys

Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på

74 mnkr, vilket innebär ett underskott med 7 mnkr i

förhållande till budget.

Gata

Hela verksamheten redovisar ett underskott med

4,6 mnkr. För gator och vägar uppkom ett underskott

med totalt 4,4 mnkr. Nettodriftkostnaden uppgick till

47,6 mnkr. Vinterväghållningen svarar för den största

avvikelsen, som uppgick till 3,5 mnkr, på grund av den

snörika vintern.

Hamn

Hamnverksamhetens del av underskottet uppgår till

2,5 mnkr, vilket till största del beror på kostnaderna för

renoveringen av Tullhuset.

Verksamheterna i handelshamnen redovisar ett

överskott på 1,1 mnkr. Kostnaden för renoveringen av

Tullhuset har uppgått till 4,5 mnkr, vilket var 3,9 mnkr

över budget.

hamn- och gatunämnd • verksamhetsberättelse

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Hamn- och gatunämnd 0 -557 -557 -615 58 -537

Gata och Park 68 378 -139 034 -70 656 -66 123 -4 533 -67 706

Hamn 28 882 -31 336 -2 454 0 -2 454 2 992

97 260 -170 927 -73 667 -66 738 -6 929 -65 251

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 3 272 -23 516 -20 244 -35 482 15 238 -14 643


70

Kultur- och

fritidsnämnd

verksamhetsberättelse • Kultur- och fritidsnämnd

Ett nytt kultur- och fritidspolitiskt program har tagits fram.

Kulturhuset Komedianten skapar nya förutsättningar.

Många kulturarrangemang har genomförts.

Verksamhetsområde

Kultur- och fritidsnämnden svarar för det kommunala

kultur- och fritidsutbudet samt för verksamheten vid

Kulturskolan.

Verksamhet 2011

Kultur- och fritidsförvaltningen har genomgått en

organisationsförändring för att uppnå en tydligare

ledningsstruktur och utveckla målstyrningen. Kvalitet

och kundperspektiv är områden som ska utvecklas

ytterligare.

Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat ett kulturoch

fritidspolitiskt program, som ska ligga till grund för

förvaltningens långsiktiga arbete.

Bibliotek

Varbergs bibliotek ger kultur- och informationsservice

över hela kommunen. Stadsbiblioteket har under året

hållit till i provisoriska lokaler i Gamlebyskolan, under

tiden som ombyggnaden av kulturhuset Komedianten

pågått.

Behovet av upprustning av lokalbiblioteken har

inventerats. Verksamheten vid skolbiblioteken har analyserats

med hjälp av en bred enkät. Båda insatserna ska

ge underlag för utveckling av verksamheten.

Konst och kultur

Konst- och kulturavdelningen verkar för att konst, kultur,

föreningsliv och folkbildning ska vara tillgänglig i

hela kommunen. Genom anställningen av en konstpedagog

har det blivit möjligt med visningar, workshops och

konstnärssamtal för skola och allmänhet. Konsthallen/

Hamnmagasinets utställningsprogram har omfattat

internationella, regionala och lokala konstnärer.

Under året har följande offentliga kulturarrangemang

genomförts i samarbete med lokala och regionala

institutioner, kulturutövare, föreningar och näringsliv:

Varbergs Kulturbad, Musik vid Kattegatt, Varberg

Jazzfest, Frukostakademin, Parkmusiken och Nationaldagsfirandet.

Arrangemangen har varit välbesökta

och uppskattade av allmänheten. Jan Eliassons tal och

Louise Hoffstens konsert under Nationaldagsfirandet

var en av många höjdpunkter.

Kulturskolan

Kulturskolan är en frivillig verksamhet där barn och

ungdomar i åldern 5–20 år kan utveckla sin kreativitet

och få utbildning inom ämnesområdena drama, dans,

bild, musik och film. Verksamheten omfattar undervisning,

läger, konserter, föreställningar och vernissager.

Kulturskolan har medverkat i och arrangerat många

Kulturhuset Komedianten.

aktiviteter, däribland lärarkonsert på Varbergs teater

och i Varbergs kyrka, skolturné med konserter för samtliga

barn i årskurs 2 och 3 i kommunen, Öppet hus,

konserter på landsbygden, orkesterresa till Slovenien

med Kustbandet, utbildningsdagarna Pascal samt

Spezialdagen, Schlagerkonsert för kör och danselever

Varbergs Teater, Folkmusikfesten i Halland, Skräckvandring

på Rosenfred, dans och brass på Vindkulturdagarna,

Halländsk studiedag, studioproduktion med

köreleverna, elevutflykter till bl.a. Arken i Köpenhamn

och Louisiana, medverkan vid Mimers trumpetdagar,

Horndagen i Partille och Levande Julkalendern samt

grafittiworkshop för bildelever, workshop för alla

elever på kulturskolan med bl.a nutida kompositör Lars

Carlsson, cirkus med Martin Bröms, samt master

class och clinics med Markus Kvint, Trey Gunn,

Midaircondo, Henry Kaiser och Aranis,

Det nya utbudet film och animation har integrerats

med övrig verksamhet. Ett pedagogiskt forum har startats

för att bl.a genomlysa verksamheten med tanke på

utbud, utbildningstradition, sätt att nå nya elever och

utveckla undervisning för barn med särskilda behov.

Planer har tagits fram för förberedande undervisning

och för Kulturskolans Avancerade Program, KAP.

Ungdomsverksamhet och föreningsstöd

Verksamheten består av sex ungdomsgårdar och Ungdomens

Hus, samt en föreningsdriven ungdomsgård i

Skällinge. Enheten ansvarar också för fritid för funktionshindrade

samt ger föreningsbidrag till föreningar med

ungdomsverksamhet. Ett program med fritidsaktiviteter

för funktionshindrade sammanställs vår och höst, samtidigt

som denna verksamhet integreras i övrig verksamhet,

t.ex. på ungdomsgårdarna.

Under februarilovet genomfördes tre deltävlingar i

Rockkarusellen 2011 i Ungdomens Hus, med en publik

på 80–135 per gång. Bandet ”Klara & Drömmarna”,

som blev tvåa i distriktsfinalen, var sedan förband på

skolavslutningen.

På skolavslutningsdagen den 15 juni samlade ett arrangemang,

med lokala band och Daniel Adams Ray

som huvudattraktion, 5 000 besökande på Varbergs


torg. En nykterhetstävling genomfördes samtidigt för

300 ungdomar.

Anläggningar

Anläggningarna skall tillgodose allmänhetens behov

och främja föreningslivet genom att erbjuda

träningstider. Ansvarsområdet innefattar idrottsplatser,

idrottshallar, isbanor, vandrings- och ridleder,

IP Skogen samt Håstens simhall, Veddige simhall och

Simstadion.

Veddige ishall har byggts till med caféteria och två

omklädningsrum, som kan användas för både fotbolloch

ishockeyspelare. Dessutom har en ny resultattavla

installerats. Väröbacka nya idrottshall togs i bruk i

december.

Den snörika vintern medförde mer snöröjning på

konstgräsplanerna. Kraftiga regn under sommaren

medförde att gräsplaner fick stängas. Till Påskbergsvallen

har en ny resultattavla köpts in. Varbergs BOIS

framgångar kommer att kräva ytterligare insatser.

Framtid

Bibliotek

Under 2012 inleds arbetet med en biblioteksplan, för att

utveckla biblioteksverksamheten.

Konst och kultur

Det nya kulturhuset skapar bättre förutsättningar för

samverkan med olika aktörer och ett fördjupat samarbete

med biblioteket. Barnteatern/Hörsalen och den

konstpedagogiska verkstaden möjliggör ett utökat utbud

främst för barn och ungdomar, men det ska finnas verksamhet

för alla åldrar. Varje lördag blir det barnteater

och på söndagar är skaparverkstaden i det konstpedagogiska

rummet öppen för allmänheten.

Den nya konsthallen kommer att ha ett gediget program

med visningar, konstnärsamtal, föreläsningar och

debatter.

Under våren 2012 lanseras konceptet ”Musik på

Komedianten”, med en serie konserter med artister i

olika genrer och stilar.

Kulturskolan

En större kulturfestival i Societetsparken för alla elever

planeras till juni 2012. Från hösten 2012 kommer

barn och ungdomar att erbjudas delta i förberedande

undervisningsgrupper och i Kulturskolans avancerade

program. Arbetet med att bredda verksamheten för att

öka elevantalet fortsätter.

Anläggningar

En ny ishall börjar byggas på Håstens idrottsområde

i mars 2012. Påskbergsvallen uppgraderas och förses

med planbelysning. En flerårig handlingsplan för

anläggningarna tas fram i samverkan med de föreningar

som utnyttjar dem. Arbetet med att renovera

Sjöaremossen fortsätter. En utredning om simhallens

status och förslag till åtgärder ska redovisas.

Verksamheten ”Fysisk aktivitet på recept” ska utvidgas

genom samarbete med Hallands Idrottsråd och

Lokala nämnden Varberg inom Region Halland.

Resultat och ekonomisk analys

Kultur- och fritidsnämnden redovisar en nettokostnad

på 96,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,6 mnkr

jämfört med 2010. Resultatet för 2011 ger ett överskott

i förhållande till budget med 5,3 mnkr. Samtliga verksamheter

visar överskott, utom ungdomsverksamheten

som haft personalkostnader som överskridit budget

med 0,1 mnkr.

Idrotts- och fritidsverksamheten, med simskola

och uthyrning av lokaler, uppnådde ett överskott på

1,9 mnkr. Det beror till största del på ökade intäkter

samt på att elkostnaden blev lägre än beräknat.

Redovisningen av kostnaderna för lokalt aktivitetsstöd

sker nu utan periodisering, vilket påverkar årskostnaden.

Tidigare har 1,6 mnkr periodiserats.

Biblioteksverksamheten visar ett överskott med 0,7

mnkr. Huvuddelen beror på lägre personalkostnader

när återbesättningen av tjänster skett senare eller bara

till viss del. Dessutom har städkostnaderna för de provisoriska

lokalerna varit längre än budgeterat.

Övriga avdelningar visar endast mindre budgetavvikelser.

71

Kultur- och fritidsnämnd • verksamhetsberättelse

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Kultur- och fritidsnämnd 1 -1 920 -1 919 -2 031 112 -1 351

Förvaltningsledning 54 -3 435 -3 381 -4 234 853 -3 940

Anläggningsverksamhet 23 888 -54 991 -31 103 -33 003 1 900 -30 976

Biblioteksverksamhet 649 -20 200 -19 551 -20 202 651 -19 215

Kulturverksamhet 324 -10 037 -9 713 -9 720 7 -8 617

Föreningsstöd och

fritidsgårdsverksamhet 835 -19 259 -18 424 -20 000 1 576 -20 241

Kulturskola 2 120 -14 107 -11 987 -12 146 159 -11 229

27 871 -123 949 -96 078 -101 336 5 258 -95 569

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 150 -3 994 -3 844 -5 676 1 832 -349


72

Servicenämnd

2009 2010 2011

verksamhetsberättelse • Servicenämnd

Kostpolicy, energieffektivisering och anpassad transport-

och distributionsverksamhet har utretts av serviceförvaltningen

under 2011.

Verksamhetsområde

Servicenämndens verksamheter riktar sig till kommunens

samtliga nämnder och kärnverksamheter.

Nämnden ansvarar för att tillgodose behovet av

intern service. Kunder är de nämnder som använder

de tjänster som servicenämnden utför. De slutliga

användarna av dessa tjänster är såväl kommunens

personal som kommuninvånare.

Verksamhet 2011

En kommungemensam kostpolicy har arbetats fram

under året. Politiker och tjänstemän från berörda

nämnder respektive förvaltningar har medverkat i

arbetet. Beslut om policyn kommer att ske under

våren 2012 och om den antas, börjar den tillämpas i

verksamheten. Livsmedelsupphandlingen, som gjordes

2010, har lett till minskade livsmedelskostnader.

I ett energieffektiviseringsprojekt för kommunens

skolor har ventilation, värme m.m. justerats i förhållande

till verksamhet och lokalernas användning.

Åtgärderna har givit en energibesparing på 6 GWh

(6 000 000 kWh) per år. Projektet bedrivs med egna

resurser och egen kompetens.

En anpassning av kommunens transport- och distributionsverksamhet

har skett i förhållande till den

förändrade konkurrenslagstiftningen. De tjänster som

tidigare sålts till kommunala bolag har avvecklats. En

ny organisation har skapats, med avdelningen Fordon

och Logistik.

Mycket arbete och stora resurser har lagts ned för

att göra skolans datorsatsning ”En-till-En” möjlig att

genomföra. Införande av Windows 7 har genomförts

för de administrativa förvaltningarna. Uppgraderingen

av kommunens e-postmiljö och internwebb pågår.

En ny modell för månatlig ekonomisk uppföljning

har tagits fram för att förbättra verksamhetsstyrningen.

De flesta verksamheterna har en väl genomarbetad

och periodiserad budget för att kunna jämföra mot

NYCKELTAL

Fastighetsförvaltning

Förvaltad yta, tusen m 2

Ägda 278,2 280,3 281,7

Inhyrda lokaler 45,4 41,9 44,0

IT-drift

Antal PC i nätverk 3 877 4 717 6 659

redovisningen. En förbättrad modell för intern kontroll

har tagits fram och införs under 2012.

Framtid

Arbetet med att se över kommunens kommunikationslösningar

fortsätter. Ett förslag till teknisk plattform,

med växellösning, samt att identifiera olika användargrupper

och vilka behov de har, ingår i arbetet.

Förstudie och pilotprojekt påbörjas under 2012.

Fastighetsavdelningens arbete med energieffektivisering

enligt W3 projektet fortsätter och under 2012

kommer åtgärderna att inriktas mot förskolorna.

Skolans datorsatsning ”En-till-En” innebär att

IT-service fortsätter sitt arbete för att säkerställa väl

dimensionerade och fungerande nätverk. Användarnas

önskemål att kunna utnyttja strömmande media ställer

ökande krav på nätverken. Även databasmiljöerna

behöver uppgraderas för att möta ökande behov i kommunens

verksamhet.

Resultat och ekonomisk analys

Servicenämnden har sålt tjänster för 532 mnkr. Kostnaderna

har uppgått till 547 mnkr och nämnden har en

budgetram på 13,4 mnkr. Nämnden redovisar ett underskott

i förhållande till budget på 2,7 mnkr. Underskottet

har begränsats av att planerade underhållsåtgärder

inom fastighetsavdelningen inte kunnat genomföras

p.g.a. resursbrist hos ramavtalsleverantören.

Det budgeterade underskottet för fastighetsunderhållet

på 11 mnkr har minskats till 3,3 mnkr. IT-service

gör ett underskott på 2,3 mnkr. Kost- och städverksamheten

har ett resultat i nivå med budget, medan kaféverksamheten

redovisar ett underskott med 0,6 mnkr.

Underskottet för fastighetsunderhållet avräknas från

underhållsfonden och nämnden har beviljat IT-service

att reglera sitt underskott mot resultatutjämningsfonden.

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010

resultat

Servicenämnd 0 -784 -784 -627 -157 -679

Serviceförvaltning

exkl. fastighetsavdelning 209 885 -220 408 -10 523 -11 303 780 -22 228

Fastighetsavdelning 321 616 -326 325 -4 709 -1 427 -3 282 -4 933

531 501 -547 517 -16 016 -13 357 -2 659 -27 840

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010

Investeringar 6 -15 830 -15 824 -33 933 18 109 -9 280


Varbergs Stadshus AB

73

De kommunala bolagen har till uppgift att erbjuda service

och tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för att

tillgodose kommunala behov och utgör därför en del av

den kommunala organisationen.

År 2005 bildades Varbergs Stadshus AB där Varberg

Energi AB, Varbergs Bostads AB, Varbergs Fastighets

AB, Varbergs Hamn AB, Varberg Event AB och Varberg

Vatten AB ingår. Varbergs Hamn AB har under

året gjort en namnändring från Terminal West AB.

I slutet av 2010 sålde kommunen aktierna i Varberg

Vatten AB till Varbergs Stadshus AB. Varberg Vatten

AB ingår därmed i Varbergs Stadshuskoncernen som

ett helägt bolag.

Finansiering

Ändrade skatteregler fr.o.m. 2009 gjorde att bolagets

interna revers på 500 mnkr ersattes av ett externt lån

2009 på samma belopp, för vilket Varbergs kommun

tecknade borgen. För 2009 har bolaget kostnadsfört

ränta för den interna reversen och gjort ett s.k.

öppet yrkande i deklarationen för inkomståret 2009.

I februari 2011 beslutade Skatteverket att underkänna

ränteavdraget och bolaget valde att inte överklaga

beslutet. Under våren 2011 slogs det fast att kvarskatten

från 2009 slutade på 1,9 mnkr.

Varbergs Stadshus AB erlägger en borgensavgift

på 0,5 % av det externa lånet till kommunen. Dotterbolagen

till Varbergs Stadshus AB finansierar sedan

andra halvåret 2010 samtliga sina lån via kommunens

internbank och kommunen lånar upp motsvarande

belopp på den externa marknaden. I samband med

utlåningen tar kommunen en administrationsavgift

på 0,35 % av bolagen.

Ekonomi

Rörelseresultatet för Varbergs Stadshuskoncernen är

128,1 mnkr. Det är en förbättring jämfört med 2010

års rörelseresultat, som var 103,4 mnkr exklusive

Varberg Vatten AB:s rörelseresultat som ingår först

2011. De finansiella nettokostnaderna ökade med

26,7 mnkr, varav 9,4 mnkr beror på att Varberg

Vatten AB räntenetto inkluderas 2011. Utöver det så

påverkas nettot av ökade kostnader för kapitalbindning

samt att bolagen nu betalar en mer följsam räntekostnad

mot kommunens verkliga upplåningskostnad.

Koncernbidrag till moderbolaget Varbergs Stadshus

AB har lämnats från Varberg Energi AB med

12 mnkr, från Varbergs Hamn AB med 1,3 mnkr och

från Varbergs Fastighets AB med 2 mnkr. Varberg

Event AB har erhållit koncernbidrag med 0,5 mnkr

utöver kommunens driftbidrag som avser hyresbidrag

för kommunens verksamhet i Sparbankshallen. Dessutom

föreslås Varbergs Bostads AB lämna utdelning med

357 tkr, vilket ej är medräknat i resultatet för moderbolaget

Varbergs Stadshus AB.

Balansomslutningen i koncernen ökade med 55,7

mnkr och det egna kapitalet med 28,5 mnkr. Soliditeten

ökade med 0,7 % till 14,2 %.

Varbergs Stadshus koncernen resultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 838,8 916,3 1 088,7

Kostnader -620,0 -683,9 -801,7

Avskrivningar -127,8 -129,1 -159,0

Rörelseresultat 91,0 103,4 128,1

Finansnetto -55,8 -55,2 -81,9

Resultat efter

finansiella poster 35,2 48,2 46,1

Balansomslutning 2 774,8 3 170,9 3 226,6

Soliditet, % 14,2 13,5 14,2

Investeringar 178,5 328,9 322,5

Antal anställda, medeltal 276 280 283

varbergs Stadshus AB • verksamhetsberättelse

(Mnkr) 2009 2010 2011

Varbergs Stadshus resultat

Kostnader -0,5 -1,1 -1,1

Koncernposter 12,1 9,4 14,9

Rörelseresultat 11,6 8,3 13,8

Finansnetto -10,1 -8,3 -16,0

Resultat efter

finansiella poster 1,5 0,0 -2,2

Balansomslutning 739,7 736,0 731,0

Soliditet, % 30,1 29,6 29,3

Investeringar 0 2 0

Antal anställda, medeltal 0 0 0


74

Varbergs Bostads AB

verksamhetsberättelse • Varbergs Bostads AB

Varbergs Bostads AB är Varbergs största bostadsföretag med

5 167 hyreslägenheter samt 161 affärs- och kontorslokaler.

Fastighetsbeståndet omfattar 85 fastigheter fördelat på

Varbergs tätort, Bua, Väröbacka, Veddige, Träslövsläge och

Tvååker.

Bolaget har, enligt ägardirektiven, till uppgift att

främja bostadsförsörjningen i kommunen och att vara

kommunens främsta instrument för en social bostadspolitik.

Verksamheten ska bedrivas utifrån affärsmässiga

och långsiktigt hållbara principer. Miljöaspekterna

av bolagets verksamhet ska beaktas, kvaliteten för

de boende främjas och det bostadssociala ansvaret

tydliggöras.

Hög efterfrågan och lång väntetid

Efterfrågan på bostäder är fortsatt mycket hög. Den

genomsnittliga väntetiden för att få en lägenhet i

Varbergs Bostads bestånd uppgår 2011 till cirka åtta år,

vilket är en ökning med ett år sedan 2010. Väntetiden

är längre för centrala eller havsnära lägen i Varbergs

tätort och kortare utanför tätorten.

Hyreslediga lägenheter förmedlas via bolagets

uthyrningsservice, BoButiken. Det övervägande antalet

lägenheter fördelas efter hur lång tid den sökande stått

i bostadskön. En del lägenheter förmedlas med social

förtur, efter samråd med socialförvaltningen. För personer

som har fast anställning i Varbergs kommun och

mer än 10 mil till sin bostad, finns en näringslivsförtur.

Under år 2011 hyrdes 572 lägenheter ut. Av dessa

gällde 102 omflyttning bland befintliga hyresgäster,

medan 34 var förturer. Jämfört med 2010 är detta en

marginell minskning.

Fler lägenheter och ökad tillgänglighet

Många söker lägenheter, samtidigt som en åldrande

befolkning har behov av bostäder lämpade för människor

med rörelsehinder. Att anpassa befintliga äldre

hus är dyrt och kräver ofta stora ingrepp i byggnaderna.

Ungefär hälften av bolagets lägenheter har hiss eller

ligger i markplan.

Hösten 2011 färdigställdes 20 lägenheter i kvarteret

Ljungpiparen på Egnahemsgatan. Detta är den första

nybyggnationen sedan 2007, då 156 lägenheter på

Söderhöjd i Varberg och 21 lägenheter i Tvååker färdigställdes,

utöver de 18 lägenheter som tillfördes genom

ombyggnad av Storegården i Tvååker under 2009.

Nybyggnation och fler planer

Två punkthus på Sörsedammsområdet med totalt

44 lägenheter projekteras för närvarande. Byggstart är

möjlig år 2012 om projektet inte överklagas.

Detaljplanen för två planerade trevåningshus på

Lilla Drottninggatan med sammanlagt 33 lägenheter är

godkänd och projektering startas år 2012.

Detaljplanen för nybyggnation på Håstens Torg är

antagen av kommunstyrelsen.

Varbergs Bostads AB har även presenterat flera

projekt för att kunna bygga fler bostäder, bland annat

64 lägenheter på Brunnsberg, 52 lägenheter i kvarteret

Falkenbäck, ytterligare två punkthus med 44 lägenheter

på Sörsedammsområdet och 38 lägenheter i Bua.

Hållbar utveckling

Bolaget bedriver ett aktivt miljöarbete för att bidra till

ett kretsloppsanpassat samhälle, samtidigt som hyresgästerna

erbjuds en sund och trivsam boendemiljö.

Den största miljöpåverkan från fastigheter sker i

form av energianvändning för uppvärmning samt vatten.

Varbergs Bostads AB arbetar sedan lång tid tillbaka

för att reducera energiförbrukningen. Fossila bränslen

och direktverkande el har successivt fasats ut och

Utsikt från sjunde våningen på Egnahemsgatan.


75

ersatts av fjärrvärme. Källsortering och lokala kompostering

är andra exempel på åtgärder för att minska

miljöpåverkan.

Nöjda hyresgäster

Hyresgästerna är fortsatt positivt inställda till

Varbergs Bostads AB. I förra årets kundenkät uppgick

bolagets nöjd-kundindex till 4,2 på en femgradig skala.

I Hyresgästföreningen Region Västra Sveriges kundundersökning

2010 fick bolaget ett Nöjd-Förvaltnings-

Kvalité-Index på 74, på en hundragradig skala, vilket

placerade Varbergs Bostads AB på andra plats, bland

de allmännyttiga bolagen. Nya kundundersökningar

planeras 2012.

krav på minst 4 % avkastning på totalt kapital, medan

soliditetsmålet hållits sedan år 2004.

Utsikter för 2012

Resultatet för 2012 är främst beroende av om bolaget

i hyresförhandlingarna kan få kompensation för den

allmänna kostnadsutvecklingen och ett tillägg för att

minska skillnaden i hyresnivåer gentemot jämförbara

bostadsbolag. Vidare är resultatet ett enskilt år starkt

väderberoende. Kostnaderna för uppvärmning, snöröjning

och halkbekämpning kan variera med upp till

10 mnkr mellan enskilda år.

varbergs Bostads AB • verksamhetsberättelse

Låg hyresnivå motverkar nyproduktion

Varbergs Bostads AB har en hyresnivå som ligger cirka

14 procent under genomsnittet i Sverige och cirka

17 procent lägre än genomsnittet i Halland. Denna

låga hyresnivå bidrar till höga index i kundundersökningarna,

men gör också att bolaget inte når upp till

ägarens resultatkrav. Eftersom nyproduktion ger upphov

till nästan dubbelt så höga hyror, som Varbergs

Bostads AB:s genomsnittshyra, kan det dessutom vara

svårt att hyra ut nybyggda lägenheter. Detta begränsar

i sin tur möjligheten till nyproduktion.

Ekonomi

Bolagets omsättning har ökat till 324 mnkr, jämfört

med 317 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner

och skatt uppgår till 16,2 mnkr, jämfört

med 8,8 mnkr 2010. Soliditeten har ökat till 36,3 %,

jämfört med 35,4 % år 2010. Årets investeringar uppgår

till 37 mnkr. Det genomsnittliga resultatet de

senaste fem åren uppgår till 17,5 mnkr. Såväl årets

resultat som resultatet över tiden ligger under ägarens

Varbergs Bostads AB resultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 313,0 317,1 323,8

Kostnader -224,5 -235,4 -236,8

Avskrivningar -42,1 -43,2 -43,4

Rörelseresultat 46,4 38,5 43,6

Finansnetto -27,4 -29,7 -27,4

Resultat efter

finansiella poster 19,0 8,8 16,2

Balansomslutning 1 346,2 1 297,2 1 283,1

Soliditet, % 33,7 35,4 36,3

Investeringar 61,6 19,3 37,0

Antal anställda, medeltal 109 109 107


76

verksamhetsberättelse • Varberg Energikoncernen

Varberg Energikoncernen

Vindkraftverk i Utteros.

Varberg Energi AB, VEAB, och dotterbolaget Varberg Energimarknad

AB, VEM, bedriver verksamhet inom områdena

elnät, elhandel, elproduktion, naturgas, fjärrvärme, IT och

kabel-tv samt energi- och entreprenadtjänster. Under året

har investeringar gjorts i ökad fjärrvärmeverksamhet, vindkraft

och fibernät.

Varberg Energimarknad AB

Året inleddes med sträng kyla i stora delar av landet

samtidigt som många kärnkraftreaktorer återigen stod

stilla, vilket medförde högre elpriser. Under årets tre

sista månader var det onormalt varmt, med betydligt

lägre konsumtion och därmed kraftigt fallande elpriser.

Elpriset på spotmarknaden har minskat från 62,8

öre/kWh i januari till 30,6 öre/kWh i december. Medelspotpriset

för 2011 blev 43,9 öre/kWh.

Rekordstor elproduktion

Både vatten- och vindkraftsproduktionen blev betydligt

högre än budget. Totalt hade 75,1 GWh budgeterats,

medan det verkliga resultatet blev 11 GWh högre.

Den nya vindkraftparken i Gummaråsen, som driftsattes

vid årsskiftet, har producerat mer el än förväntat

det första driftåret. Produktionen har varit ca 15 %

högre.

Omsättningen för elproduktionen blev 59,5 mnkr,

jämfört med 55,5 mnkr i budget. Resultatet var budgeterat

till 19,3 mnkr. Utfallet blev hela 24,4 mnkr, vilket

motsvarar mer än hälften av koncernens totala vinst.

Förprojektering av nya vindkraftparker pågår i samarbete

med bl.a. Varbergsortens Elkraft och Deromegruppen.

Tyvärr är tillståndet för vindkraftparken i

Västra Derome överklagat.

Gashandel

Omsättningen ökade i första hand p.g.a. flera oplanerade

stopp av värmeleveranser från Södra Cell. Detta

har medfört extraavgifter för överskriden abonnerad

effekt. Resultatet blev något sämre än budget.

Resultat

Resultatet för Varberg Energimarknad AB blev

30 mnkr, varav 24,4 mnkr kommer från vind- och

vattenkraftproduktion.

Varberg Energi AB

Elnät

Tillgängligheten i elnätet har varit mycket god, med få

störningar trots ett antal stormar i slutet på året.

Tack vare årets kalla inledning och större anslutningsintäkter

ökade nätomsättningen till 87,3 mnkr.

Nätavgifter och abonnerad effekt har minskat p.g.a.

hög vindkrafteffekt i eget nät. Resultatet blev 17,8

mnkr.

Gasnät

Volymen blev 49,8 GWh jämfört med 42,6 GWh i

budget. Ökningen beror på flera oplanerade stopp av

restvärmeleveransen från Södra Cell. Resultat understiger

budget på grund av ökade effektkostnader.

Nettoresultatet är ett underskott med 0,6 mnkr.

Fjärrvärme

Värmeförsäljningen budgeterades till 161,6 GWh. Året

inleddes med kraftig kyla med ett stort ökat värmebehov

men avslutades med en onormalt mild höst och vinter.

Detta medförde att försäljningen endast blev 148 GWh,

fördelat på 135,8 GWh i det centrala fjärrvärmenätet

och 12,2 GWh i de fyra närvärmenäten.

Resultatet för fjärrvärmeverksamheten blev betydligt

sämre än budgeterat p.g.a. minskade försäljningsvolymer

och högre bränslekostnader för att ersätta


utebliven värmeleverans från Södra Cell. Under

året har Södra haft totalt nio oplanerade stopp av

restvärmeleveranserna. Bränslekostnaderna översteg

budget med 3 mnkr på grund av dessa stopp och blev

hela 46,3 mnkr.

Nettoresultatet för fjärrvärmen var budgeterat till

3,7 mnkr. Resultatet blev en förlust med 3,2 mnkr.

Av underskottet består 2,1 mnkr av avvikelser i

närvärmenäten.

Avskrivningstiden för fjärrvärmenäten har ändrats

från 20 till 35 år, vilket motsvarar branschens

avskrivningstid.

Ny fjärrvärmeanläggning i hamnen

Varberg Energi beställde två nya biobränslepannor för

flis om vardera 10 MW, inkluderat rökgaskondensering

och rökgasrening av KMW Energi AB. Projektet

har fördröjts med sex månader p.g.a. förseningar i

den slutgiltiga tillståndsprocessen och av kompletterande

myndighetskrav. Driftsstart är nu planerad

till årsskiftet 2012/13.

De nya flispannorna ska säkerställa värmeproduktionen

vintertid och vara reserv för Södra Cell vid

planerade och oplanerade stopp. Förutom de nya pannorna,

flyttas två befintliga reservpannor om vardera

10 MW till den nya anläggningen.

Det nya värmeverket kommer således ha en total

produktionskapacitet om 40 MW. Anläggningen

kommer ha en ackumulatortank för värmelagring,

för att jämna ut värmelasten och dygnsvariationerna

vintertid, och därigenom minska produktion med dyr

naturgas.

Utbyggnad av IT utanför bolagets eget distributionsområde

på Trönningenäs inre har fortsatt under 2011.

Fiberförbindelse mellan Ringhals och Lahall utfördes

under sommaren. Kvarteret Kung Rane är ett av de

större projekten med samlade anslutningar.

Ombyggnad av kommunens gatubelysning diskuteras

med hamn- och gatuförvaltningen och inriktningen

är en energibesparing på 60 – 70 %. Detta kan

uppnås med LED- och induktionsteknik. All belysning i

nya villaområden och på GC-vägar kommer att byggas

med LED-teknik.

Ekonomi

VEAB – Omsättning och resultat

Omsättning ökade från 236,6 mnkr till 241,1 mnkr.

Resultat för VEAB, efter beslutade nedskrivningar av

närvärmenäten, blev 11,9 mnkr, jämfört med budgeterade

17,6 mnkr.

Investeringar 2011

Budgeterade investeringar för VEAB var 130,4 mnkr.

På grund av förseningar i tillståndsprocessen för det nya

värmeverket uppgick investeringarna istället till 102,9

mnkr, där huvuddelen avser det nya värmeverket.

För Varberg Energimarknad budgeterades investeringar

för 93,5 mnkr. Eftersom tillståndsprocessen försenats

för Västra Derome vindkraftpark, investerades

endast 23,8 mnkr vilket avser 70 % ägande av ett nytt

vindkraftverk i Fjärås Vindkraftpark, Kungsbacka. Där

har fyra vindkraftverk med 2 MW:s effekt uppförts.

Parken driftsattes i slutet av december.

77

varberg Energikoncernen • verksamhetsberättelse

IT-verksamhet

IT-verksamheten net@seaside ökar som planerat.

Antalet anslutningar har ökat med 700 till 9 900.

Antal aktiva hushåll uppgår till 7 035. Kabel TV-nätet

fortsätter att fasas ut, men kommer finnas kvar till

mindre del även nästa år. Nettoresultatet uppgår till

4,4 mnkr, vilket är 1,8 mnkr bättre än budget.

Varberg Energikoncernen

Omsättning och resultat

Koncernomsättningen uppgick till 460 mnkr exklusive

interna transaktioner mellan koncernbolagen. Resultatet

efter finansiella poster blev 41,9 mnkr.

Omfattande entreprenadverksamhet

Det nya värmeverket på Östra Hamnvägen med sanering,

markarbeten och anslutningsledningar är hittills

det största projektet under verksamhetens 75-åriga

historia.

Utbyggnad av fjärrvärme och IT har fortsatt på

Karlbergsområdet, Blomgränd, Prästgatan, Falkenbergsgatan,

Hummels väg, Slottsgatan, Krabbes väg

samt anslutning av Skansliden, kvarteret Lorensberg

och studentlägenheter på Östra vägen.

Utbyggnad av el, fjärrvärme, IT och belysning har

fortsatt på Göingegården, Breared, Holmagärde samt

i det nya bostadsområdet Smeakalles Äng i Tvååker.

Arbetet med att ersätta luftledningar i högspänningsnätet

med markförlagd kabel har fortsatt i

Tvååkersområdet enligt plan. Det största projektet

under 2011 har genomförts i Björkängsområdet.

Större entreprenader är ombyggnad av gas, fjärrvärme

och slamledningar för VIVABs VA-anläggning

på Getteröverket, som slutförts 2011.

Varberg Energikoncernen resultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 381,6 459,8 460,3

Kostnader -288,8 -344,6 -333,1

Avskrivningar -56,8 -57,7 -69,4

Rörelseresultat 36,0 57,5 57,8

Finansnetto -11,5 -11,6 -15,9

Resultat efter

finansiella poster 24,5 46,0 41,9

Balansomslutning 913,5 1 056,3 1 058,1

Soliditet, % 37,9 36,1 36,4

Investeringar 98,5 194,0 131,0

Antal anställda, medeltal 95 94 98


78

Varberg Event AB

verksamhetsberättelse • Varberg Event AB

Sparbankshallen byggdes 2004 för att ge skolan och

föreningslivet tillgång till ändamålsenliga lokaler, samtidigt

som invånarna och näringslivet skulle erbjudas både

större arrangemang såsom idrott och konserter, och tillgång

till större konferensutrymmen, fest- och mässlokaler.

Varberg Event AB bildades för att sköta verksamheten

i Sparbanks- och Nöjeshallen. Bolaget har i uppdrag

att medverka i kommunens, medborgarnas och

näringslivets utveckling, genom att saluföra Varbergs

kommun som evenemangs- och mässort.

Varberg Event ska tillhandahålla lokaler och

koncept samt i egenskap av arrangör genomföra för

kommunen, medborgarna och näringslivet attraktiva

arrangemang. Förutom de arrangemang som

skapas genom Varberg Event eller andra arrangörer

används Sparbankshallen dagligen av skolan och

idrottsföreningar.

10 mässor, 2 större konserter, 66 teaterföreställningar

varav 40 för barn, 12 danstillställningar och

42 sportevenemang genomförts i samverkan med många

olika aktörer. Av sportarrangemangen svarade Warberg

IC för 17.

Ekonomi

Driftkostnaden för all verksamhet uppgår till totalt

18,2 mnkr. Med rörelseintäkter på 11,4 mnkr samt ett

driftbidrag på 6,3 mnkr redovisar bolaget ett underskott

på 0,5 mnkr som täcks av ett koncernbidrag.

Fyra affärsområden med ökande omsättning

Inom Varberg Event finns de fyra affärsområdena

Konferens/Kongress, Mässa, Nöje och Sport. Bolaget

hyr även ut möbler m.m., servar kommunen

med vaktmästartjänster och hyr ut lokaler m.m. till

Eventrestaurangen.

Bolagets omsättning har ökat med cirka 20 %,

jämfört med 2010. Verksamheten har ökat ungefär

lika mycket inom alla affärsområden förutom på

mässor, som minskat något. Detta beror på att mässan

BoMarknad, som är verksamhetens ”flaggskepp”,

minskade sin omsättning med 25 %.

Många arrangemang

I Varberg Events anläggningar har 71 konferenser,

Varberg Event AB resultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 16,6 16,5 17,7

Kostnader -16,4 -16,4 -18,0

Avskrivningar -0,2 -0,2 -0,2

Rörelseresultat 0,0 -0,1 -0,5

Finansnetto 0,0 0,0 0,0

Resultat efter

finansiella poster 0,0 -0,1 -0,5

Balansomslutning 11,0 5,9 3,0

Soliditet, % 14,0 23,9 45,8

Investeringar 0,1 0,1 0,1

Antal anställda, medeltal 6,5 6 7

Varbergsgalan 2011, en fest för Varbergs näringsliv.


Varbergs Fastighets AB

79

Verksamheten har dominerats av två stora projekt, kvarteret

Komedianten på uppdrag av kommunen och ombyggnad för

Varbergs Stadshotell i kvarteret Läkaren.

Kommunens nya kulturhus, med utvidgat bibliotek,

konsthall och lokaler för barnkultur, färdigställdes i

december 2011. Omfattningen är 1 800 kvm nybyggnad

och 3 075 kvm ombyggnad. Byggtiden var 16 månader

och investeringsutgiften uppgår till 77,5 mnkr.

I december 2010 påbörjades ombyggnaden av

kontorsvåningarna, längs Västra Vallgatan i kvarteret

Läkaren, till hotellrum. När ombyggnaden är klar i februari

2012 får hotellet 66 nya rum med hög standard.

Investeringen uppgår till 50 mnkr, exklusive inredning.

Under 2012 ska 11 av de äldre rummen byggas om

som komplement till Spa-avdelningen. Dessutom ska en

tillbyggnad av restaurangen utföras mot torget. Hotellet

får efter dessa förändringar 178 rum.

Övriga projekt

Den nya Hamnpaviljongen blev klar i april och det

kringliggande torget i november 2011. Investeringsutgiften

för paviljongen blev 7,9 mnkr. Torget har anlagts

på uppdrag av kommunen, till en kostnad på 1,5 mnkr.

I kvarteret Lorensberg kommer fastighetsbolaget att

äga två parkeringsdäck med 474 platser. En del av dessa

togs i bruk i juni 2011 och hela parkeringsanläggningen

blir klar i december 2012. Bolaget har hittills investerat

61 mnkr i anläggningen.

Idrottshall, gruppbostad, ishall

Utöver Komedianten har fastighetsbolaget färdigställt

en idrottshall i Väröbacka och i Veddige pågår uppförandet

av en gruppbostad. Projekteringen av en ny

ishall färdigställdes i december och anbudsförfarande

pågår.

Ekonomi

Rörelseresultatet för 2011 blev 16,9 mkr jämfört med

13,9 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner

och skatt blev 4,6 mnkr, vilket är en minskning

med 4,4 mnkr från 2010. Detta beror uteslutande på

räntekostnaderna, som ökade med 7,6 mnkr. Den

genomsnittliga kostnadsräntan ökade från 1,4 % till

3,7 %. Avskrivningskostnaderna minskade däremot

med 3,8 mnkr. Detta beror på att många paviljonger

var slutavskrivna.

Bolaget lämnar ett koncernbidrag på 2 mnkr, som

redovisas över det egna kapitalet. Avsättning görs till

periodiseringsfond med 0,6 mnkr. Resultatet efter skatt

blir då 2,9 mnkr.

Investeringarna blev 87,7 mnkr, jämfört med 52,1

mnkr 2010. Värdet av anläggningstillgångarna ökade

från 375 mnkr till 448 mnkr.

Soliditeten är oförändrad, 11,8 %.

Byggnationen som utförts åt kommunen ökade till 91

mnkr, jämfört med 52 mnkr 2010. Sammanfattningsvis

blev omslutningen av drift och investeringar 232 mnkr,

vilket är en ökning med 45 % jämfört med 2010.

varbergs Fastighets AB • verksamhetsberättelse

(Mnkr) 2009 2010 2011

Varbergs Fastighets AB resultat

Intäkter 122,2 107,0 143,8

Kostnader -89,9 -74,7 -112,2

Avskrivningar -19,5 -18,4 -14,7

Rörelseresultat 12,8 13,9 16,9

Finansnetto -6,1 -4,9 -12,4

Resultat efter

finansiella poster 6,8 9,0 4,5

Balansomslutning 431,6 457,4 476,9

Soliditet, % 12,0 11,8 11,8

Investeringar 17,8 52,1 87,7

Antal anställda, medeltal 5 5 5

Byggnation åt kommunen 67,0 52,5 90,5

Den nya Hamnpaviljongen med ett kringliggande torg.


80

verksamhetsberättelse • Varbergs Hamn AB

Varbergs Hamn är Sveriges största hamn för export av sågade trävaror.

Varbergs Hamn AB

Varbergs Hamn AB tillhandahåller hamn-, stuveri- och

logistiktjänster. Bolaget har under 2011 ändrat namn från

Terminal West AB, som det haft sedan bolaget grundades

år 1972. Den totala godsmängden, som bolaget hanterar

över kaj, uppgick till 1,1 miljoner ton, vilket är en minskning

med 5 % jämfört med 2010.

Hanteringen av skogsprodukter, främst sågade trävaror,

pappersmassa, massaved och sågtimmer, är basen

för Varbergs Hamns verksamhet. Genom Timberbridge,

som etablerats på riksnivå under 2011, har innovativa

och effektiva logistiklösningar för export av

sågade trävaror skapats. Branschen har därigenom fått

helt nya förutsättningar att förstärka sin konkurrenskraft

på en allt mer krävande världsmarknad. Varbergs

hamn stärker genom Timberbridge sin starka position

inom hantering av skogsprodukter.

Hallands Hamnar utreds

Bolagets verksamhet och inriktning utreds av Varbergs

kommun. Under 2012 väntas flera beslut som påverkar

bolagets framtida inriktning. Bland annat ska frågan

om ett gemensamt produktionsbolag tillsammans med

Halmstads Hamn AB avgöras. Det nya bolaget föreslås

heta Hallands Hamnar AB.

Ytterligare ett år med svag utveckling

Bolaget har lyckats förstärka sina marknadsandelar på

de viktigaste marknaderna. Trots detta har mängden

sågade trävaror minskat med 10 %. Den förväntade

hanteringen av olja uteblev nästan helt. Ett beslut

om att avveckla hanteringen av skrot har också tagits.

Inom övriga produktslag har hanteringen varit i stort

sett oförändrad. Detta har lett fram till att den totala

volymen har minskat med omkring 5 %.

Ekonomi

Intäkterna uppgick till 92 mnkr, jämfört med 86 mnkr

för 2010. Resultatet efter finansiella poster är en vinst

med 1,0 mnkr. För 2010 redovisades en vinst med

samma belopp.

Varbergs Hamn AB rörelseresultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 80,4 86,2 92,0

Kostnader -69,6 -76,2 -82,1

Avskrivningar -9,1 -8,2 -8,0

Rörelseresultat 1,7 1,8 1,9

Finansnetto -0,7 -0,8 -0,9

Resultat efter

finansiella poster 1,0 1,0 1,0

Balansomslutning 91,7 87,7 85,0

Soliditet, % 41,5 42,3 43,2

Investeringar 4,8 1,0 4,2

Antal anställda, medeltal 67 66 66


Varberg Vatten AB

81

Bolaget äger sedan 2009 vatten- och avloppsanläggningarna

samt återvinningscentralerna i Varbergs kommun.

Varberg Vatten AB är huvudman för den allmänna vatten-

och avloppsverksamheten samt svarar för den kommunala

renhållningen.

VA-verksamheten

Provkörning av membranfilter vid Kvarnagården har

avslutats. Planering inför investering i ny mikrobiologisk

barriär är påbörjad. Utbyte av ventilation och

värmepump har skett vid Kvarnagårdens vattenverk.

Tillstånd till vattenuttag i Sibbarp har meddelats och

projektering av nytt vattenverk har påbörjats.

Den tredje etappen av reservvattenledningen från

Ragnhilds källa är klar, men den har inte tagits i drift.

En ventilkammare skall också färdigställas. Vattenledning

till Ringhals är klar, men ännu inte inkopplad.

VA-nätet har byggts ut i flera nya områden,

däribland Göingegården, Holmagärde, Kvarndammsvägen

Bua, Smeakalles äng, Gunnestorp och

Bläshammar. Utbyggnad av kommunalt VA i Stämmet

har försenats p.g.a. markägarfrågor.

Delar av avloppsledningsnätet har filmats och en

stor insats för att renovera svavelväteangripna ledningar

har genomförts. Sanering av ledningsnät i Himle

pågår.

Flera stora översvämningar har inträffat under

året. Utredningsarbete för att fastställa orsaker och

planera lämpliga åtgärder pågår. Kapacitetsberäkningar

för ledningsnätet ingår i detta.

Provkörning av nya råvaror för gasproduktion

har genomförts i den nya anläggningen vid Getteröverket.

Gasuppgraderingsanläggningen är ännu ej

färdigställd.

Planerad renovering av vattentornet avbröts, då

beräkningar visar att det behövs ett nytt vattentorn

på annan plats i samband med utbyggnad av ny stadsdel

i östra Träslöv.

Planering för framtida VA-försörjning pågår i

samarbete med berörda förvaltningar i kommunen.

Renovering av anläggningar pågår enligt plan.

matavfall och användning av vikttaxa.

Lakvattenvolymerna från Bösarps deponi har varit

extremt höga under året. Lakvattenledningen till Tofta

pumpstation planeras bli färdig under 2012.

Ekonomi

Bolaget gör ett nollresultat efter finansiella poster.

Kärnverksamheternas resultat regleras mot tidigare

bokförd skuld till respektive abonnentkollektiv. Investeringarna

uppgick till 62 mnkr.

VA-verksamheten ger ett underskott på 3,0 mnkr.

Resultatet förklaras av ökade kostnader för underhållsarbeten

på svavelväteangripna ledningar och att medel

reserverats i samband med översvämningarna. På plussidan

finns ökade intäkter från anläggningsavgifter

och lägre kapitalkostnader än i budget p.g.a. försenade

investeringar.

Avfallsverksamheten ger ett positivt resultat på 0,1

mnkr. Kostnaderna har varit höga för bl.a. lakvattentransporter.

Intäkterna från återvinningscentralerna

för trä och skrot är större än budgeterat.

Varberg Vatten AB resultat

(Mnkr) 2009 2010 2011

Intäkter 129,7 127,4 140,3

Kostnader -114,9 -102,9 -118,2

Avskrivningar -10,1 -11,8 -12,7

Rörelseresultat 4,7 12,7 9,4

Finansnetto -9,1 -8,3 -9,4

Resultat efter

finansiella poster -4,4 4,4 0,0

Balansomslutning 247,9 285,3 335,6

Soliditet, % Neg 0,7 0,6

Investeringar 46,4 62,0 62,5

Antal anställda, medeltal 0 0 0

varberg Vatten AB • verksamhetsberättelse

Avfallsverksamheten

Markfrågan för den nya mottagnings- och omlastningsstationen

löstes under året. Projektering av anläggningen

är påbörjad. Fördelaktiga avtal för bl.a.

trä och skrot har tecknats.

Arbete med återställningsplaner för Veddige och

Hunnestads deponier pågår.

Planering pågår för kommande upphandling av

fastighetsrenhållning. En viktig förutsättning har

varit att Varbergs och Falkenbergs kommuner har

bestämt sig för samma system, med utsortering av

Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång!


82

Revisionsberättelse

verksamhetsberättelse • Revisionsberättelse

Varbergs kommun 2012-04-04

Revisorerna

Revisionsberättelse

kommunfullmäktige i Varbergs kommun

Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år 2011. Vår granskning

har utförts enligt kommunallagen, god revisonssed i kommunal verksamhet och

kommunens revisionsreglemente. De sakkunnigas rapport avseende granskning av årsredovisningen

och lekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende de kommunala

bolagen finns bilagda i revisionsberättelsen. Övriga rapporter som de sakkunniga har

färdigställt under revisionsåret har fortlöpande översänts till fullmäktiges presidium. En

kortare redogörelse för genomförda granskningar bifogas revisionsberättelsen.

Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den

ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen

samt om rättvisande räkenskaper föreligger.

Vi bedömer att:

❚❚

årsredovisningen – med undantag av extra pensionsavsättning - i allt väsentligt uppfyller

kraven enligt den kommunala redovisningslagen

❚❚

resultatet är förenligt med kommunens finansiella mål för år 2011

❚❚

redovisningen, när det gäller verksamhetsmålen fortsätter att utvecklas. För att kunna

bedöma om god ekonomisk hushållning föreligger ur ett verksamhetsperspektiv anser vi

att jämförelser över längre tid behövs.

Vi tillstyrker att

❚❚

Kommunstyrelsen, kommunens nämnder samt att de enskilda förtroendevalda i dessa organ

och i gemensamma nämnder beviljas ansvarsfrihet

❚❚

kommunens årsredovisning godkänns.

Rune Andersson Gösta Gustafsson Erling Andersson

Inger Cederholm Leif Fredriksson Hans Hjortsjö

Ralph Jirander Margareta Jönsson Markus Svensson


Kommunens organisation

83

Kommunens organisation • verksamhetsberättelse


I Varbergs kommun finns ett omväxlande inland, med många

vackra landskap och varierad natur. Årsredovisningens bilder

speglar vårt inland och olika kommunala verksamheter.

Kommunens uppgifter är många och viktiga för invånare,

besökare och näringsliv

Ekonomikontoret

Besöksadress: Östra Långgatan 27. Östra Vallgatan 12

Postadress: 423 80 Varberg

Telefon växel: 0340-880 00

E-post: ks@varberg.se

Webbplats: www.varberg.se

More magazines by this user
Similar magazines