Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Årsredovisning</strong> <strong>2011</strong>
2<br />
Inledning • KommunKarta<br />
Väröbacka<br />
Veddige<br />
Kungsäter<br />
Bua<br />
Derome<br />
Inledning<br />
Tofta<br />
Skällinge<br />
Trönninge<br />
Rolfstorp<br />
Varberg<br />
Himle<br />
Träslövsläge<br />
Tvååker<br />
Fakta, <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong><br />
Kommunens yta 906,69 km 2<br />
Folkmängd 31 december 58 576<br />
därav kvinnor 29 359<br />
därav män 29 217<br />
Folkökning år <strong>2011</strong><br />
inflyttningsnetto 384<br />
födelseöverskott 106<br />
Varberg mitt på västkusten<br />
– korta restider<br />
Göteborg<br />
45 min<br />
Landvetter<br />
75 min<br />
Borås<br />
75 min<br />
Grenå<br />
4 tim<br />
Malmö<br />
2 tim<br />
Mandatfördelning<br />
Kommunfullmäktige<br />
Parti Kvinnor Män Totalt % kvinnor<br />
c 4 3 7 57<br />
fp 2 2 4 50<br />
kd 2 2 100<br />
m 7 11 18 39<br />
mp 3 1 4 75<br />
s 10 10 20 50<br />
sd 2 2 0<br />
spi 2 2 0<br />
v 2 2 0<br />
Totalt 28 33 61 46
Innehållsförteckning<br />
3<br />
Inledning<br />
4 <strong>2011</strong> i sammandrag<br />
6 Kommunstyrelsens ordförande<br />
7 Kommundirektörens inledning<br />
8 Västkustens kreativa mittpunkt<br />
9 Omvärldsanalys<br />
11 Kommunen i jämförelse<br />
72 Servicenämnd<br />
73 <strong>Varbergs</strong> Stadshus AB<br />
74 <strong>Varbergs</strong> Bostads AB<br />
76 Varberg Energikoncernen<br />
78 Varberg Event AB<br />
79 <strong>Varbergs</strong> Fastighets AB<br />
Innehållsförteckning • Inledning<br />
Förvaltningsberättelse<br />
15 Förvaltningsberättelse<br />
16 Boende och infrastruktur<br />
19 Lärande och personlig utveckling,<br />
kultur och rekreation<br />
24 Vård och omsorg<br />
28 Näringsliv och arbetsliv<br />
30 Varberg – en god arbetsgivare<br />
eKonomisk redovisning<br />
35 Finansiell analys<br />
38 Definitioner och begrepp<br />
40 Redovisningsprinciper<br />
42 Resultaträkning / Kassaflödesanalys<br />
42 Kassaflödesanalys<br />
43 Balansräkning<br />
44 Noter<br />
50 Driftredovisning<br />
52 Investeringsredovisning<br />
54 Exploateringsredovisning<br />
55 Externa inkomster och utgifter<br />
Verksamhetsberättelse<br />
57 Kommunfullmäktige, <strong>kommun</strong>ens<br />
revisorer och Överförmyndarnämnd<br />
58 Kommunstyrelse<br />
60 Barn- och utbildningsnämnd<br />
63 Socialnämnd<br />
66 Byggnadsnämnd<br />
67 Miljö- och räddningsnämnd<br />
68 Hamn- och gatunämnd<br />
70 Kultur- och fritidsnämnd<br />
80 <strong>Varbergs</strong> Hamn AB<br />
81 Varberg Vatten AB<br />
82 Revisionsberättelse<br />
83 Kommunens organisation<br />
<strong>Årsredovisning</strong>ens struktur<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en är <strong>kommun</strong>styrelsens rapport till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
om <strong>kommun</strong>ens totala verksamhet och<br />
ekonomi under <strong>2011</strong>. Den vänder sig också till externa<br />
intressenter såsom samarbetspartners, kreditgivare,<br />
leverantörer och andra offentliga myndigheter samt till<br />
<strong>kommun</strong>invånare.<br />
Inledning<br />
<strong>Årsredovisning</strong>en inleds med en kort sammanfattning<br />
över året som gått, kommentarer från <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
ordförande och <strong>kommun</strong>direktören. Vision 2025<br />
presenteras och därefter följer en omvärldsanalys samt<br />
en redovisning av genomförda kvalitets- och medborgarundersökningar.<br />
Förvaltningsberättelse<br />
Avsnittet innehåller en beskrivning av verksamhet samt<br />
uppföljning av verksamhetsmål och effektmål för de fem<br />
politikområdena Boende och infrastruktur, Lärande och<br />
personlig utveckling, kultur och rekreation, Vård och<br />
omsorg, Näringsliv och arbetsliv samt Varberg – en god<br />
arbetsgivare.<br />
Ekonomisk redovisning<br />
Detta avsnitt inleds med en finansiell analys följd av<br />
resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning.<br />
Därefter kommer driftredovisning samt investerings- och<br />
exploateringsredovisningar och uppgifter om externa inkomster<br />
och utgifter.<br />
Verksamhetsberättelser<br />
Verksamhetsredovisningen omfattar nämnderna och<br />
de <strong>kommun</strong>ala bolagen. Årets verksamhet, ekonomisk<br />
utveckling och resultat samt en framåtblick beskrivs.<br />
Avsnittet avslutas med de <strong>kommun</strong>ala revisorernas<br />
revisionsberättelse för <strong>2011</strong>. Miljöredovisningen finns<br />
som ett separat dokument.<br />
Grafisk form och original: Stefaco Grape AB, Varberg<br />
Text: Magnus Widén och Gunnar Carlsson Bilder: Mikael Pilstrand,<br />
Mikael Göthage, Clark Odert, Maria Hagelberg m.fl.<br />
Tryck: Lenanders Grafiska, april 2012
4<br />
<strong>2011</strong> i sammandrag<br />
Inledning • <strong>2011</strong> i sammandrag<br />
Kommunen har en omfattande verksamhet med god kvalitet<br />
och en stark ekonomi. Visionen är att år 2025<br />
vara Västkustens kreativa mittpunkt.<br />
Resultat<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> redovisar ett överskott på 91 mnkr<br />
för <strong>2011</strong>. Resultatet överstiger den antagna budgeten<br />
med 56 mnkr. Främsta orsaken är att skatteintäkterna<br />
blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat.<br />
Verksamheternas nettokostnader har ökat med 141<br />
mnkr eller 6,4 %, medan skatteintäkter, utjämningsbidrag<br />
och finansnetto ökat med 6,3 %, jämfört med<br />
2010. Kommunstyrelsens och nämndernas nettokostnad<br />
för verksamheten uppgick till 2 421 mnkr, vilket<br />
innebär ett överskott i förhållande till budget med 2,5<br />
mnkr. Några nämnder har relativt stora avvikelser.<br />
Kommunen uppfyller målet att resultatet minst ska<br />
uppgå till 1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag.<br />
För <strong>2011</strong> uppgår resultatet till 3,6 % av dessa intäkter.<br />
Kommunen är dessutom skuldfri, om lånen till de <strong>kommun</strong>ala<br />
bolagen räknas bort.<br />
Investeringar för 123 mnkr har genomförts under året.<br />
Fullmäktiges mål att summan av årets resultat och avskrivningar<br />
ska överstiga investeringsutgiften, är uppfyllt<br />
med god marginal.<br />
Verksamhetens nettokostnad <strong>2011</strong>, %<br />
20<br />
Gemensam verksamhet<br />
Parker, gator och trafik<br />
Kultur och fritid<br />
Utbildning<br />
Barnomsorg<br />
6<br />
14<br />
7<br />
3 6<br />
5<br />
4<br />
35<br />
Äldreomsorg<br />
LSS Handikappomsorg<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Miljö/räddning/stadsbyggnad<br />
Investeringsprojekt<br />
Årets största investeringsprojekt är kulturhuset<br />
Komedianten, med utvidgat bibliotek, konsthall och<br />
lokaler för barnkultur. Projektet kostar knappt 77<br />
miljoner kronor, varav 52 miljoner belastar <strong>2011</strong>.<br />
Idrottshallen vid Väröbacka skola har blivit färdig<br />
och invigdes i januari 2012. Om- och tillbyggnaden<br />
av Veddige ishall har avslutats. Båda anläggningarna<br />
har fått investeringsbidrag från Sparbanksstiftelsen.<br />
En ny förskola i Åskloster och ett gruppboende<br />
på Vipvägen i Veddige har påbörjats. Dessutom har<br />
många projekt som avser hamn, gator, cykelvägar<br />
och allmän plats genomförts. Ambitionen var att<br />
investera för 267 miljoner, men bara 46 % av detta<br />
har uppnåtts.<br />
Folkmängden ökar med 492<br />
Befolkningen i <strong>kommun</strong>en fortsätter att öka och uppgick<br />
vid årsskiftet till 58 576. Ökningen blev 492<br />
personer eller 0,8 %, vilket är något lägre än tidigare<br />
år. Inflyttningsnettot blev 384 och födelseöverskottet<br />
106. Inflyttningen svarade för drygt 78 % av befolkningsökningen.<br />
Antalet födda minskade till 671 barn,<br />
jämfört med 715 under år 2010. Under året avled 565<br />
invånare.<br />
Boende och infrastruktur<br />
Planer för attraktivt boende i Bua, Tvååker, Veddige<br />
och Rolfstorp har påbörjats som en del i ett landsbygdsutvecklingsprojekt.<br />
Syftet är att stimulera ekonomisk,<br />
social och ekologiskt hållbar utveckling.<br />
Nya bostadsområden planeras i staden, både<br />
genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen<br />
och Lorensberg samt i stadens ytterområden.<br />
Utveckling och trafiksituation i innerstaden har<br />
studerats och en trafikutredning för Lassabacka och<br />
Österleden har genomförts. Genom en centrumsamverkansgrupp<br />
har företrädare för handeln, fastighetsägarna<br />
med flera intressenter deltagit i dialogen.<br />
Hållbarhet, goda sociala miljöer och blandad<br />
bebyggelse är angelägna mål för alla byggprojekt.<br />
Principer för hållbart byggande håller på att formuleras.<br />
Två stråk för tät och snabb busstrafik ska öka<br />
kollektivtrafikresandet i staden. Hallandstrafiken ska<br />
analysera landsbygdstrafiken för att nå motsvarande<br />
effekt.<br />
Lärande och personlig utveckling<br />
Förskolan utvecklas för att skapa en verksamhet som<br />
är trygg, rolig och lärorik, enligt målen för den nya<br />
läroplanen. Flera projekt pågår för att forma en utvecklande<br />
lärmiljö för matematik och språk.<br />
En-till-En innebär att elever i grundskolans årskurs<br />
6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans
5<br />
årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4 får<br />
personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000<br />
elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever<br />
och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och<br />
resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och<br />
metoder med IT som pedagogiskt lärverktyg.<br />
För att öka elevernas färdigheter i läsning och<br />
räkning har särskilda satsningar skett i grundskolans<br />
årskurs 2 och 3. Målet är att stärka baskunskaperna<br />
för att främja fortsatt lärande. Dessutom har ett arbete<br />
påbörjats för att stärka kompetensen hos alla pedagoger<br />
i grundskolan som arbetar med matematik.<br />
Vård och omsorg<br />
Social samvaro och sociala aktiviteter är viktiga inslag<br />
i det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Flera<br />
projekt pågår för att utveckla verksamheten, bl.a.<br />
Kultur på Allvar som syftar till att öka de kulturella<br />
aktiviteterna. Alla på särskilt boende har fått en timme<br />
kvalitetstid per vecka, då de har enskild tid med någon<br />
ur personalen.<br />
För att öka möjligheterna till en anställning för<br />
personer med psykiska och fysiska funktionshinder<br />
pågår projektet Steget mot arbete. Revansch är ett motsvarande<br />
projekt för personer med missbruksproblem.<br />
Båda projekten finansieras av Europeiska socialfonden.<br />
Näringsliv och arbetsliv<br />
Entreprenörskap uppmuntras genom Entreprenörskolan,<br />
som haft 60 deltagare under <strong>2011</strong>, och genom nyföretagarcheckar.<br />
Omkring 300 nyregistrerade företag<br />
har tillkommit i <strong>kommun</strong>en och ett fyrtiotal företag har<br />
etablerat verksamhet här under året.<br />
Firandet av Varberg – 200 år som kurort har innefattat<br />
flera aktiviteter som stimulerat samverkan mellan<br />
företag, föreningar och en intresserad allmänhet. Ett<br />
stort antal evenemang i Sommar-Varberg har bidragit<br />
till att stärka <strong>Varbergs</strong> attraktionskraft, genom ett brett<br />
och varierat utbud.<br />
Sysselsättningen i <strong>kommun</strong>en har utvecklats positivt.<br />
I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet arbetslösa<br />
eller som deltar i Arbetsförmedlingens program minskat<br />
från 1 964 personer i december 2010 till 1 743 i<br />
december <strong>2011</strong>. Minskningen är 11,7 %. För ungdomar,<br />
18–24 år, är minskningen under samma period 16,5 %,<br />
från 509 till 425 personer.<br />
Varberg Event AB<br />
I Sparbankshallen har 71 konferenser, 10 mässor,<br />
2 större konserter, 66 teaterföreställningar varav 40 för<br />
barn, 12 danstillställningar och 42 sportevenemang genomförts<br />
av Varberg Event AB i samverkan med många<br />
olika aktörer.<br />
Terminal West AB<br />
är nu <strong>Varbergs</strong> Hamn AB<br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn AB, som arbetar med hamn-, stuverioch<br />
logistiktjänster, är det nya företagsnamnet för den<br />
verksamhet som Terminal West AB bedrivit sedan 1972.<br />
Bolaget är helägt av <strong>kommun</strong>en och ingår i <strong>Varbergs</strong><br />
Stadshuskoncernen. Under året hanterade bolaget<br />
1,1 miljoner ton gods i hamnen.<br />
<strong>Varbergs</strong> Fastighets AB<br />
Under året har ombyggnaden av kontorsvåningarna<br />
längs Västra Vallgatan i kvarteret Läkaren till 66 nya<br />
hotellrum med hög standard för <strong>Varbergs</strong> Stadshotell<br />
genomförts. I hamnen har en ny Hamnpaviljong ersatt<br />
den tidigare kiosk- och servicebyggnaden. Dessutom<br />
har ett torg anlagts vid paviljongen.<br />
Personalöversikt<br />
Av totalt 3 795 tillsvidareanställda är 81,9 % kvinnor.<br />
Genomsnittsåldern är 47,9 år och den genomsnittliga<br />
anställningstiden har ökat något till 18 år. Andelen<br />
anställda under 30 år har ökat lite till 5,3 %, medan<br />
åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år har minskat<br />
något. Andelen anställda i gruppen 40–49 år har ökat<br />
med 0,7 procentenheter till 28,2 %.<br />
Kommunens personalkostnader uppgår till 1 650<br />
mnkr, vilket är en ökning med 33 mnkr jämfört med<br />
2010. Antalet producerade timmar ökade med nästan<br />
28 000 under <strong>2011</strong>. Av de tillsvidareanställda arbetade<br />
63,9 % heltid, en ökning med 1,1 procentenheter.<br />
Under <strong>2011</strong> slutade 127 personer med ålderspension.<br />
Den genomsnittliga pensionsåldern var 64,4 år. De<br />
kommande fem åren kommer drygt 600 anställda att<br />
uppnå 65 års ålder.<br />
I ett personalförsörjningsprojekt sätter <strong>kommun</strong>en<br />
fokus på fem strategiskt viktiga områden: attrahera,<br />
rekrytera, introducera, utveckla/motivera samt avsluta.<br />
En <strong>kommun</strong>övergripande styrgrupp har börjat prioritera<br />
<strong>kommun</strong>gemensamma åtgärder, som ska främja<br />
utvecklingen inom dessa fem områden.<br />
Vision Varberg 2025<br />
I november <strong>2011</strong> beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige att<br />
<strong>kommun</strong>ens gemensamma vision för år 2025 ska vara<br />
Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som<br />
en ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll.<br />
Den ska vara styrande för <strong>kommun</strong>ens utveckling som<br />
helhet.<br />
Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet<br />
och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska<br />
Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt.<br />
För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap<br />
och mod.<br />
<strong>2011</strong> i sammandrag • Inledning
6<br />
Inledning • Kommunstyrelsens ordförande<br />
Kommunstyrelsens ordförande<br />
Kreativitet kommer att vara en<br />
framgångsfaktor för <strong>kommun</strong>en,<br />
företag, organisationer och<br />
enskilda människor.<br />
Under <strong>2011</strong> arbetade flera personer intensivt med visionsarbetet.<br />
Kommunstyrelsen har varit drivande av projektet,<br />
men många fler politiskt aktiva, liksom många tjänstemän<br />
bidrog i arbetet. Till detta kan vi med glädje konstatera att<br />
cirka 1 000 <strong>Varbergs</strong>bor delade med sig av sina åsikter och<br />
tankar. Detta gjordes i fokusgrupper och via enkäter, men<br />
även via sociala medier som Facebook och Twitter.<br />
Kommunfullmäktige tog i full enighet beslutet om visionen<br />
som ska vara styrande för <strong>kommun</strong>en fram till<br />
år 2025. Med det stora förändringstryck som finns på<br />
samhället är vi övertygade om att kreativitet kommer<br />
att vara en framgångsfaktor för <strong>kommun</strong>en, företag,<br />
organisationer och enskilda människor. <strong>Varbergs</strong><br />
<strong>kommun</strong> ska nu skapa de bästa förutsättningar för att<br />
kreativiteten ska blomstra i Varberg.<br />
Varberg firade 200 år som kurort<br />
År 1811 upptäcktes Svartekällan i Apelviken. Ett gott<br />
hälsobringande vatten fick människor från <strong>Varbergs</strong><br />
stad, men även från andra delar av Sverige, att färdas<br />
till källan för att dricka brunn. Under <strong>2011</strong> uppmärksammade<br />
vi vår kurortstradition extra mycket.<br />
Flera utmaningar i hälsans tecken genomfördes och<br />
Hallands kulturhistoriska museum invigde en utställning<br />
om våra kurortstraditioner. Därtill genomfördes<br />
Coastal Culture, ett evenemang som fokuserar på<br />
kulturella och kreativa näringar med koppling till havet<br />
och stränderna. Många bidragande faktorer gjorde att<br />
Varberg utsågs till Sveriges tredje hetaste sommarstad<br />
under året.<br />
Varberg är fortsatt i stark tillväxt<br />
Befolkningsutvecklingen mattades av något jämfört<br />
med de senaste åren, men folkmängden ökade ändå med<br />
nästan 500 personer. Bostadsutmaningen kvarstår och<br />
arbetet med att effektivisera planprocessen måste visa<br />
på tydliga resultat inom kort. Många bostadsprojekt är<br />
på gång de närmsta åren. Vi kan med glädje se att viljan<br />
att bygga är spridd till flera av <strong>kommun</strong>ens serviceorter,<br />
även om expansionen är som störst i staden och dess<br />
närhet. Eftersom tillväxten spås mattas av det närmsta<br />
året blir det viktigt att göra förbättringar i företagsklimatet,<br />
så att fler företag startas och växer, för att fler<br />
arbetstillfällen ska skapas. Till <strong>Varbergs</strong> attraktionskraft<br />
bidrar den välfärd som <strong>kommun</strong>en producerar.<br />
Under året har satsningen på en dator per elev påbörjats.<br />
Detta kommer att öka elevers motivation och<br />
på sikt kunskapsresultat. <strong>Varbergs</strong> valfrihetsarbete<br />
inom äldreomsorgen fick flera danska ministrar att<br />
uppmärksamma oss genom ett studiebesök under året.<br />
Under <strong>2011</strong> tog <strong>kommun</strong>fullmäktige beslut om att<br />
bygga en ishall på Håsten och arbetet med kulturhuset<br />
Komedianten slutfördes inför invigningen tidigt 2012.<br />
Ekonomiskt blev året betydligt bättre än budgeterat.<br />
Hållbar utveckling i Varberg<br />
Eko<strong>kommun</strong>en Varberg strävar i riktningen mot<br />
ett uthålligt samhälle, som bygger på en ekologisk<br />
grundsyn och där livsmiljön ger människor möjlighet<br />
att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Genom att<br />
satsa på energieffektivisering och förnyelsebara energislag<br />
minskar luftföroreningarna och klimatpåverkande<br />
gaser. Transporternas utsläpp minskar genom ett ökat<br />
resande med kollektivtrafik och cykel. En övergång till<br />
miljöanpassade fordon och bränslen samt en god fysisk<br />
planering leder till minskat transportbehov.<br />
Jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för<br />
det goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt.<br />
Vi har många gemensamma utmaningar framför<br />
oss, men kan med gemensam stolthet se tillbaka på<br />
ett gott <strong>2011</strong>.<br />
Jörgen Warborn<br />
Kommunstyrelsens ordförande
7<br />
Vi ska förenkla människors<br />
vardag och inspirera dem att<br />
uppnå sina drömmar<br />
Kommundirektörens inledning<br />
Utmärkelsen Årets tillväx<strong>kommun</strong> 2010 skapade förväntningar<br />
och gav en plattform för fortsatt utveckling för Varberg<br />
som <strong>kommun</strong>. Visionen att Varberg ska bli Västkustens<br />
kreativa mittpunkt 2025 är ett resultat, som bygger på ett<br />
stort engagemang hos många aktörer i och omkring Varberg,<br />
inte minst medarbetare i <strong>kommun</strong>en. Förverkligandet av<br />
visionen har redan börjat. Det kan vi se i årsredovisningen.<br />
Mål och förbättringsområden<br />
Vi har många mål att följa upp och redovisa. Hur väl<br />
vi uppfyller målen varierar och resultaten pekar på<br />
angelägna förbättringsområden. Inom många områden<br />
är målen uppfyllda och visar på verksamheter som genomförts<br />
med gott resultat. <strong>Årsredovisning</strong>en beskriver<br />
på ett bra sätt den utveckling som sker inom de olika<br />
verksamheterna. Jag skulle gärna lyfta fram goda exempel,<br />
men det skulle bli för omfattande.<br />
Kvalitetsmätningar och kvalitetsuppföljningar, såväl<br />
<strong>kommun</strong>övergripande som verksamhetsvis, är ett<br />
viktigt komplement till den ekonomiska uppföljningen.<br />
Dessa undersökningar ger möjlighet att bedöma den<br />
service och det stöd som <strong>kommun</strong>en ger till invånare<br />
och besökare i Varberg, utifrån sitt breda uppdrag.<br />
Bättre effektivitet – bättre bemötande<br />
För första gången har en servicemätning gjorts av<br />
<strong>kommun</strong>ens myndighetsutövning. Där bedömdes tillgänglighet,<br />
bemötande, kompetens, rättssäkerhet och<br />
service. Helhetsbedömningen av servicen i Varberg<br />
gav ett Nöjd-Kund-index på 62 av 100, vilket är något<br />
under medelvärdet för samtliga deltagande <strong>kommun</strong>er.<br />
Effektivitet och bemötande är områden som behöver<br />
förbättras. Det ser jag som en stor och viktig utmaning<br />
för oss att utveckla!<br />
Förenkla och inspirera<br />
Den verksamhetsidé som formulerades i arbetet med<br />
Vision 2025, Vi ska förenkla människors vardag och<br />
inspirera dem att uppnå sina drömmar, förtydligar vårt<br />
uppdrag och ger ett bra stöd för det dagliga arbetet.<br />
Tillsammans med vision, verksamhetsidé och förhållningssätt,<br />
när det gäller hållbarhet och delaktighet,<br />
finns också en lista med insatser för hur vi ska kunna<br />
närma oss visionen att bli en kreativ mittpunkt.<br />
Samhällsutveckling, landsbygd och hamn<br />
Under <strong>2011</strong> har flera utredningar genomförts, som<br />
rör samhällsutvecklingen i stort, både för staden och<br />
för landsbygden. Det landsbygdsutvecklingsprogram,<br />
som varit under utarbetande under en längre tid, har<br />
fastställts av fullmäktige under året. Arbetet med att<br />
utveckla landsbygden har pågått, trots att utvecklingsplanen<br />
inte varit klar.<br />
Hamnens utveckling är också ett område som utretts<br />
och diskuterats. Specialisering, lokalisering och hamnsamarbete<br />
är frågor som berörts och berört. Inte minst<br />
tankarna om att flytta handelshamnen till Väröhalvön<br />
väckte en intensiv debatt.<br />
Den goda arbetsgivaren<br />
Varberg – en god arbetsgivare är ett övergripande mål.<br />
För att klara rekryteringar och kompetensförsörjningen<br />
i framtiden krävs att unga vill utbilda sig och söka sig<br />
till den offentliga sektorn. Flera studier på arbetsmarknaden<br />
visar att det finns goda möjligheter att<br />
stärka <strong>kommun</strong>ens anseende som en attraktiv arbetsplats.<br />
I en jämförelse mellan olika sektorer på arbetsmarknaden<br />
framgår bland annat att<br />
❚❚<br />
anställda i <strong>kommun</strong>er och landsting anser i högre grad än<br />
i privat sektor att deras arbete är viktigt och meningsfullt<br />
❚❚<br />
i <strong>kommun</strong>er och landsting finns de mest motiverade<br />
medarbetarna.<br />
Tack alla medarbetare för er insats och för allt engagemang<br />
under året! Vårt uppdrag är stort och viktigt för<br />
alla dem vi är till för; invånare, besökare och näringsliv<br />
i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Annbritt Ulfgren<br />
Kommundirektör<br />
Kommundirektörens inledning • Inledning
8<br />
Inledning • Västkustens kreativa mittpunkt<br />
Vision Varberg 2025<br />
Västkustens kreativa mittpunkt<br />
I november <strong>2011</strong> beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige att<br />
<strong>kommun</strong>ens gemensamma vision för år 2025 ska vara<br />
Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som en<br />
ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll. Den ska<br />
vara styrande för <strong>kommun</strong>ens utveckling som helhet.<br />
I <strong>kommun</strong>ens arbete ska visionen vara vägledande i allt<br />
från målformuleringar till handlingsplaner. Till visionen har<br />
också en verksamhetsidé och ett förhållningssätt formulerats.<br />
För att göra visionsarbetet konkret finns <strong>kommun</strong>ens<br />
nya 2025-lista, med 21 punkter med insatser för att<br />
Varberg successivt ska närma sig visionen. 2025-listan ska<br />
vara öppen och levande, med möjlighet att hela tiden fylla<br />
på med fler kreativa idéer.<br />
När Varberg utsågs till Årets Tillväxt<strong>kommun</strong> 2010<br />
inbjöds näringslivet till en konferens om <strong>kommun</strong>ens<br />
utveckling. Då uttrycktes ett starkt önskemål om att<br />
forma en vision för <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>. Visionen skulle<br />
ta sikte på utvecklingen för befolkning och näringsliv,<br />
utifrån ett helhetsperspektiv. I januari <strong>2011</strong> beslutade<br />
Kommunstyrelsen att starta ett visionsarbete.<br />
Syftet med visionsarbetet har varit att skapa en<br />
bild av hur Varberg är som <strong>kommun</strong>. Visionen ska ta<br />
hänsyn till stadens historia men även fånga hur Varberg<br />
ska se ut i framtiden. Arbetet ska också ge svar på vad<br />
som är unikt med Varberg och se till att <strong>kommun</strong>ens utveckling<br />
går åt rätt riktning. Visionen för 2025 ska vara<br />
tydlig, konkret och kortfattad. Den ska vara styrande<br />
för utvecklingen i <strong>kommun</strong>en som helhet. Visionen ska<br />
också vara möjlig att följa upp för att säkerställa att<br />
utvecklingen går i rätt riktning.<br />
Nya media och bred delaktighet<br />
Ett mål har varit att ge möjlighet för många att delta<br />
aktivt i visionsarbetet. För att nå många målgrupper<br />
på begränsad tid utnyttjades nya och otraditionella<br />
kontaktvägar. Sociala medier som Facebook och<br />
Twitter användes flitigt men också bio- och vägreklam,<br />
affischer och flyers.<br />
Projektledarna, <strong>kommun</strong>direktören och <strong>kommun</strong>alråden<br />
besökte ett stort antal grupper för att informera<br />
om visionsarbetet och om möjligheten att delta med<br />
idéer, förslag och synpunkter. Arbetssättet har gett värdefull<br />
erfarenhet av att arbeta med otraditionella verktyg<br />
för informationsspridning, delaktighet och dialog.<br />
1 000 personer deltog<br />
Alla intresserade inbjöds att delta med sina synpunkter,<br />
idéer och förslag i ett antal fokusgrupper, via en<br />
webbenkät, på Facebook och Twitter eller på gamla<br />
hederliga sätt som via besök, e-post, brev och telefon.<br />
Omkring 1 000 personer valde att komma till tals på de<br />
olika sätt som stod till buds.<br />
På försommaren <strong>2011</strong> tog Kommunstyrelsen del av<br />
alla tankar och idéer, analyser och medborgarförslag.<br />
Efter sommaren formulerades <strong>kommun</strong>ens verksamhetsidé,<br />
vision och förhållningssätt. Arbetet har skett<br />
i ett brett politiskt samförstånd och i november tog<br />
Kommunfullmäktige beslut om <strong>kommun</strong>ens vision för<br />
år 2025.<br />
Vision<br />
Västkustens kreativa mittpunkt<br />
Varberg har unika möjligheter<br />
med sitt läge, havet och naturen.<br />
För att utnyttja den fulla potentialen<br />
ska Varberg utvecklas till<br />
Västkustens kreativa mittpunkt.<br />
För att lyckas krävs nytänkande,<br />
framåtanda, kunskap och mod.<br />
Visionen skapar förutsättningar<br />
för tillväxt i hela <strong>kommun</strong>en och<br />
en fantastisk livsmiljö.<br />
Verksamhetsidé<br />
Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem<br />
att uppnå sina drömmar.<br />
Förhållningssätt<br />
Hållbarhet – Vi ska tillgodose dagens behov utan att<br />
äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose<br />
sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt.<br />
Delaktighet – Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande<br />
förhållningssätt som kännetecknas av mångfald,<br />
inflytande och omtanke.<br />
Föra ut och förverkliga Vision 2025<br />
Efter beslutet i Kommunfullmäktige påbörjades arbetet<br />
med att föra ut och förverkliga visionen. Ett första steg<br />
har varit att <strong>kommun</strong>icera den internt i den <strong>kommun</strong>ala<br />
organisationen. Visionens verksamhetsidé och förhållningssätt<br />
ska prägla all verksamhet i <strong>kommun</strong>en. Nästa<br />
steg är att föra ut den till invånare, näringsliv, föreningar<br />
och andra intresserade. För <strong>kommun</strong>invånarna<br />
ska visionen märkas genom ännu bättre service och<br />
bemötande.<br />
Förhoppningen är att arbetet med att förverkliga<br />
visionen kommer att prägla de kommande åren och<br />
leda till konkreta bevis på att Varberg tar tillvara på sin<br />
fulla potential och är Västkustens kreativa mittpunkt<br />
senast år 2025. Följ vägen till målet på webb platsen<br />
www.varberg2025.se
Omvärldsanalys<br />
9<br />
<strong>2011</strong> har varit ett bra år, men en avmattning väntas 2012.<br />
Befolkningen forsätter att öka.<br />
Högkonjunkturen som kom av sig<br />
Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig.<br />
De bedömare som varnade för en ”double dip” har fått<br />
rätt. Orsaken till den avbrutna återhämtningen är den<br />
djupa skuldkris som drabbat flera Euroländer. Bristande<br />
förtroende och sänkta kreditbetyg, i kombination med<br />
stor osäkerhet om hur krisen skall lösas, har skapat<br />
turbulens på de finansiella marknaderna.<br />
Europa och övriga världen<br />
Ett grundläggande problem är att flera länder i<br />
Euroområdet under lång tid har brottats med dålig<br />
konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet,<br />
i kombination med hög skuldsättning. Nödvändiga<br />
besparingsprogram leder till ännu svagare efterfrågan<br />
och ger ingen lättnad i skuldsättningen. Detta skapar<br />
onda cirklar som är svåra att ta sig ur.<br />
USA har också problem med budgetunderskott och<br />
hög skuldsättning, men verkar ändå klara sig något<br />
bättre än Europa. Den globala tillväxten upprätthålls,<br />
liksom tidigare, av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna<br />
med Kina i spetsen.<br />
Sverige<br />
Tillväxten i svensk ekonomi har under de två senaste<br />
åren varit mycket stark. 2010 steg BNP med 5,6 %<br />
och för <strong>2011</strong> växte BNP med 4,6 %. Återhämtningen<br />
efter finanskrisen under hösten 2008 har kommit en<br />
bra bit på väg. Det finns dock möjlighet till en fortsatt<br />
tillväxt, då arbetslösheten ännu inte är lika låg som<br />
före finanskrisen. Trots oro i omvärlden och en svag<br />
utveckling i Europa har den svenska ekonomin under<br />
en stor del av <strong>2011</strong> visat fortsatt tillväxt och relativt<br />
stark exportutveckling.<br />
Frågan är dock inte om, utan när, skuldkrisen kommer<br />
att påverka svensk ekonomi. De svenska hushållens<br />
konsumtion har planat ut och svenska företag är försiktigare<br />
i sina investeringsbeslut. Lägre räntor är positivt<br />
för både privatpersoner och företag, vilket bidrar till att<br />
nedgången i ekonomin dämpas.<br />
och nervända världen på räntemarknaden, men man<br />
kan förvänta sig att korträntorna kommer att sjunka<br />
och långräntorna stiga under 2012.<br />
Löneökningarna under <strong>2011</strong> har legat på drygt 2 %,<br />
vilket är en ovanligt låg nivå och får tillskrivas den<br />
höga arbetslösheten. I kombination med en relativt hög<br />
inflation, där konsumentprisindex, KPI, varit 3,0 % för<br />
<strong>2011</strong>, har löntagarna i praktiken fått sänkta reallöner.<br />
Den underliggande inflationen KPIF (KPI mätt med fast<br />
bolåneränta) visar dock en prisutveckling på bara 1,4 %<br />
för <strong>2011</strong>.<br />
Kommunsektorn<br />
Kommunerna har haft ett mycket bra år <strong>2011</strong>. Skatteunderlagen<br />
har ökat realt med nästan 3 % och prognoserna<br />
har skrivits upp vid flera tillfällen. En viss<br />
avmattning kan väntas för 2012 och 2013 förväntas<br />
bli ännu sämre, innan det vänder. Kommunerna har<br />
också gynnats av låga lönekostnadsökningar, vilket<br />
har stor betydelse eftersom löner är den allra största<br />
kostnadsposten.<br />
Vad händer framöver?<br />
I den totala världsekonomin fortsätter tillväxten i god<br />
takt, med Asien som draglok. Även USA kommer att<br />
klara sig bättre. För stora delar av Euroområdet är<br />
framtidsutsikterna åtskilligt dystrare med recession inledningsvis<br />
under 2012. På årsbasis väntas oförändrad<br />
BNP för hela Euroområdet, men med fallande BNP i<br />
Italien, Portugal och Grekland.<br />
Även Sveriges ekonomi bedöms göra halt i början<br />
av 2012 och sedan utvecklas betydligt försiktigare än<br />
omvärldsanalys • Inledning<br />
Räntor och inflation<br />
Skuldkrisen och oron på de internationella finansmarknaderna<br />
har fört med sig lägre räntor i Sverige. Förhållandet<br />
mellan korta och långa räntor brukar normalt<br />
vara att korträntor är lägre och långräntor högre. Korträntorna,<br />
som steg i början och slutet av året, var vid<br />
slutet av <strong>2011</strong> högre än långräntorna. Det är den upp-<br />
Bovieran, lägenheterna fördelar sig på tre hus som ligger kring en<br />
stor inglasad vinterträdgård.
10<br />
Inledning • Omvärldsanalys<br />
tidigare. BNP bedöms växa med bara drygt en procent<br />
2012 och därefter öka lite mer de följande åren. Den<br />
svenska arbetslösheten ligger kvar på relativt höga<br />
nivåer och sjunker först om ett par år.<br />
<strong>Varbergs</strong> befolkning ökar med 492<br />
Befolkningen i <strong>kommun</strong>en fortsätter att öka och uppgick<br />
vid årsskiftet till 58 576. Befolkningsökningen<br />
under <strong>2011</strong> blev något lägre, jämfört med tidigare år,<br />
och uppgick till 492 personer. Det motsvarar en ökning<br />
med 0,8%, jämfört med 1,1 % för år 2010.<br />
Under <strong>2011</strong> har 2 153 personer bosatt sig i<br />
<strong>kommun</strong>en, jämfört med 2 127 år 2010. Utflyttningen<br />
uppgick till 1 769 personer, vilket är det högsta antalet<br />
hittills. Inflyttningsnettot uppgick till 384 och svarade<br />
för drygt 78 % av årets befolkningsökning.<br />
Antalet födda minskade något till 671 barn, jämfört<br />
med 715 under år 2010, som var den högsta siffran<br />
sedan 1990. Under året avled 565 <strong>kommun</strong>invånare.<br />
Antalet avlidna har varierat mellan 501 och 586 under<br />
2000-talet. Födelseöverskottet för <strong>2011</strong> blev 106 och<br />
svarade för 22 % av befolkningsökningen.<br />
Målet att befolkningstillväxten ska ligga mellan<br />
0,5 och 1 procent är uppnått.<br />
Samtliga <strong>kommun</strong>er i Halland, utom Hylte, ökade<br />
sin befolkning under <strong>2011</strong>. Störst var ökningen i<br />
Kungsbacka, med 1,2 %. Falkenberg ökade med 0,7 %<br />
och Halmstad med 0,5 %. Vid årsskiftet uppgick länets<br />
befolkning till 301 724, en ökning med 0,7 %.<br />
Befolkningsutveckling i varberg<br />
Folkmängdsförändringar<br />
Antal invånare<br />
59000<br />
57000<br />
55000<br />
53000<br />
51000<br />
49000<br />
47000<br />
45000<br />
43000<br />
41000<br />
39000<br />
-70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -10 År<br />
2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Inflyttade 2 053 2 195 2 078 2 178 2 127 2 153<br />
Utflyttade 1 476 1 582 1 664 1 549 1 640 1 769<br />
Netto 577 613 414 629 487 384<br />
Födda 643 622 661 667 715 671<br />
Döda 579 578 523 527 557 565<br />
Netto 64 44 138 140 158 106<br />
Överskott 642* 655* 559* 766* 645 492*<br />
Större andel äldre<br />
Befolkningens åldersfördelning avviker på flera sätt vid<br />
en jämförelse mellan <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> och hela Sverige.<br />
I <strong>kommun</strong>en är andelen barn och ungdomar upp till 18<br />
år något större. Däremot utgör åldersgruppen 18–24 år<br />
endast 8,9 % av befolkningen, jämfört med 9,6 % för<br />
hela landet.<br />
Skillnaden är ännu större för åldersgruppen 25–44 år,<br />
som i Varberg utgör 23,3 % jämfört med riksgenomsnittet<br />
på 25,9 %. Däremot har <strong>kommun</strong>en en större<br />
andel i åldersgruppen 45–64 år; 26,6 % jämfört med<br />
25,5 % för hela landet.<br />
Andelen av <strong>kommun</strong>ens befolkning, som är 65 år<br />
eller äldre, uppgår till 20,8 %, jämfört med 18,8 % för<br />
hela landet. Skillnaden på 2 procentenheter, innebär<br />
att <strong>kommun</strong>en har nästan 1 200 fler invånare som har<br />
uppnått 65 års ålder, i förhållande till den genomsnittliga<br />
andelen för hela Sverige.<br />
Åldersfördelning<br />
*Justering gjord av SCB<br />
Varberg Varberg Andel % Andel %<br />
Ålder 1990 <strong>2011</strong> Varberg Riket<br />
0–5 4 078 4 225 7,2 7,2<br />
6–15 6 099 6 320 10,8 10,6<br />
16–18 2 023 2 228 3,8 3,8<br />
19–64 27 955 33 643 57,4 59,6<br />
65–79 6 696 8 708 14,9 13,6<br />
80– 2 167 3 452 5,9 5,3<br />
49 018 58 576 100,0 100,0
Kommunen i jämförelse<br />
11<br />
Kommunens Kvalitet i Korthet beskriver på ett kortfattat<br />
sätt <strong>kommun</strong>ens kvalitet ur ett medborgarperspektiv.<br />
Årligen undersöks kvaliteten ur fem perspektiv: tillgänglighet,<br />
trygghet, delaktighet och information, effektivitet<br />
samt <strong>kommun</strong>en som samhällsutvecklare.<br />
Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges<br />
Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 165<br />
<strong>kommun</strong>er i detta jämförelsenätverk.<br />
För att ge en snabb och enkel överblick visas resultatet<br />
i diagrammen hur Varberg står sig jämfört med<br />
andra <strong>kommun</strong>er som deltar i Kommunens Kvalitet<br />
i Korthet. Alla resultat från mätningarna finns på<br />
www.varberg.se under Om <strong>kommun</strong>en.<br />
Tillgänglighet<br />
Tillgängligheten via telefon och e-post har blivit bättre<br />
sedan förra mätningen, i synnerhet via telefon. Främst<br />
beror detta på att enskilda verksamheter har förbättrat<br />
sin tillgänglighet. Bemötandet får liksom tidigare<br />
ett mycket högt betyg.<br />
Möjligheten att få plats inom förskoleverksamheten<br />
på önskat datum har minskat något jämfört<br />
med de senaste åren. Antalet barn och därmed behov<br />
av nya platser ökar. Byggandet hinner inte ikapp. En<br />
av anledningarna till att barn- och utbildningsnämnden<br />
ändå klarar placeringarna så bra är att fler barn<br />
tas in i barngrupperna.<br />
Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende<br />
har minskat. Socialnämnden har haft gott om lediga<br />
boenden <strong>2011</strong>. Dessutom har inflyttningarna snabbats<br />
upp, så att väntetiden blivit kortare.<br />
Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har<br />
ökat något. Flera orsaker finns. De sökande behöver<br />
inte tid förrän längre fram, kompletteringar behöver<br />
göras av den sökande eller andra myndigheter m.m.<br />
Trygghet<br />
Kommuninvånarna känner sig relativt trygga. Kommunen<br />
har som boendeort fått betyget 57 av 100 i<br />
medborgarundersökningen, vilket motsvarar nöjd.<br />
Detta är en liten förbättring jämfört med resultatet<br />
från medborgarundersökningen 2008.<br />
Delaktighet och information<br />
Kommunens webbinformation förbättras stadigt.<br />
Däremot ligger <strong>kommun</strong>en lägre än snittet avseende<br />
möjligheten för medborgarna att delta i <strong>kommun</strong>ens<br />
utveckling. Det redovisade måttet omfattar vissa<br />
bestämda aktiviteter för medborgarkontakter. Om<br />
<strong>kommun</strong>en väljer just dessa sätt eller andra påverkar<br />
resultatet. Till exempel påverkar inte det nya diskussionsforumet<br />
i Vision 2025 betyget.<br />
Diagram – Kommunens Kvalitet i Korthet<br />
Diagrammen har skalan 1 till 5. Poängskalan är relativ<br />
och visar <strong>Varbergs</strong> resultat i relation till andra <strong>kommun</strong>er<br />
i respektive mätning. Bästa <strong>kommun</strong>en får en 5:a,<br />
därefter får de övriga bland de 25 % bästa en 4:a.<br />
Sämsta <strong>kommun</strong>en får en 1:a och de övriga bland de<br />
25 % sämsta får en 2:a. Resterande får en 3:a.<br />
Kommunens tillgänglighet<br />
Delaktighet och trygghet i <strong>kommun</strong>en<br />
Handlägg. tid<br />
ekonomiskt<br />
bistånd<br />
Väntetid<br />
särskilt<br />
boende<br />
Väntetid<br />
förskola<br />
Inflytande<br />
<strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhet<br />
Delaktig i<br />
<strong>kommun</strong>ens<br />
utveckling<br />
Förskola önskat<br />
datum<br />
Svarstid e-post<br />
Trygghet i <strong>kommun</strong>en<br />
$"<br />
Telefonkontakt<br />
med handledare<br />
Öppet simhall,<br />
kväll/helg<br />
Kommunens webbinformation<br />
Varberg <strong>2011</strong><br />
Gott<br />
bemötande<br />
Öppet<br />
huvudbibliotek,<br />
kväll/helg<br />
Personalkontinuitet<br />
hemtjänst<br />
Barn/personal<br />
förskola<br />
Medelvärde<br />
Kommunen i jämförelse • Inledning
12 Effektivitet<br />
Inledning • Kommunen i jämförelse<br />
Skolan visar både bättre resultat och högre effektivet<br />
jämfört med genomsnitts<strong>kommun</strong>en.<br />
Serviceutbud (aktiviteter, valmöjligheter m.m.) i särskilt<br />
boende, hemtjänst och LSS-boende har undersökts.<br />
Särskilt boende och hemtjänst har ungefär samma<br />
servicegrad som snittet, LSS-boende visar en lägre<br />
servicegrad. Brukarna inom hemtjänsten är mycket<br />
nöjda. Nöjdheten inom särskilt boende har minskat<br />
något, men man är fortfarande nöjd.<br />
Kommunen som samhällsutvecklare<br />
Antal nya företag visar en positiv utveckling jämfört<br />
med förra mätningen, från 6,2 nystartade företag per<br />
1 000 invånare till 8,0.<br />
Varberg återvinner 30 procent av hushållsavfallet<br />
mot 33 procent vid förra mätningen. Främst har grovavfallet<br />
ökat. En möjlig förklaring kan vara att man<br />
nu inte betalar när man lämnar avfallet på återvinningscentralen,<br />
eftersom avgiften ingår i taxan. En viss<br />
osäkerhet finns i måttet vid jämförelse med andra <strong>kommun</strong>er,<br />
eftersom definitionen på återvunnet material<br />
kan tolkats olika mellan <strong>kommun</strong>erna.<br />
Andelen miljöbilar i <strong>kommun</strong>koncernen visar en klar<br />
förbättring. Ökningen beror på att servicenämnden<br />
har gjort en medveten satsning på miljöbilar, då man<br />
efterhand ersatt <strong>kommun</strong>ägda bilar med leasingbilar<br />
samt kontinuerligt byter befintliga leasingbilar mot allt<br />
effektivare miljöfordon.<br />
Andelen ekologiska livsmedel har också ökat markant<br />
under de senaste åren. En viktig förklaring är att<br />
kost- och städavdelningen har ökat andelen matlagning<br />
från grunden. Nu köper man mestadels certifierat hållbar<br />
fisk, som då räknas som ekologiskt livsmedel.<br />
Kommunens effektivitet<br />
Ej återaktualiserade ungdomar<br />
Serviceutbud LSS-boende<br />
Nöjd-Kund-Index hemtjänst<br />
Kostnad hemtjänst<br />
Serviceutbud hemtjänst<br />
Kostnad/barn<br />
förskola<br />
Resultat åk 3 nationella prov<br />
Resultat åk 9 svenska, matte, engelska<br />
Kostnad/betygspoäng grundskola<br />
Elever som fullföljer gymnasiet<br />
Kostnad i förh. till avhoppare gymnasiet<br />
Nöjd-Kund-Index särskilt boende<br />
Kostnad<br />
särskilt<br />
boende<br />
Serviceutbud särskilt boende<br />
Sysselsättningsgrad<br />
Samhällsutvecklare<br />
Kommunen som en plats<br />
att bo och leva i<br />
Ekologiska livsmedel<br />
Miljöbilar <strong>kommun</strong>organisationen<br />
Nya företag/1000 invånare<br />
Förändring förvärvsarbetande/<br />
1000 invånare<br />
Nöjd-Kund-Index företagsklimat<br />
Återvinning av hushållsavfall<br />
Sjukpenning<br />
Varberg <strong>2011</strong><br />
Medelvärde
Medborgarundersökningen<br />
Hösten <strong>2011</strong> genomförde <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> för tredje<br />
gången Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning.<br />
SCB valde slumpmässigt ut 1 000 invånare<br />
i åldern 18–84 år som fått möjlighet att via en enkät<br />
svara på frågor om <strong>kommun</strong>en. Svarsfrekvensen var<br />
54 %. Resultatet visar att Varberg är en bra <strong>kommun</strong><br />
att bo och leva i. Här visar <strong>kommun</strong>en sitt bästa<br />
resultat, dock något lägre än vid medborgarundersökningen<br />
2008. Kommunens verksamheter får också<br />
bra betyg. Möjlighet till inflytande på verksamheterna<br />
och på beslut i <strong>kommun</strong>en får godkänt.<br />
Insikt – en servicemätning<br />
av <strong>kommun</strong>ens myndighetsutövning<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har deltagit i undersökningen Insikt,<br />
som för första gången genomfördes av Sveriges Kom-<br />
Betyg i undersökningar<br />
muner och Landsting våren <strong>2011</strong>. Här får företagarna<br />
genom en enkät tycka till om <strong>kommun</strong>ens service till<br />
företagen. Fokus ligger på myndighetsärenden, det vill<br />
säga brandtillsyn, markupplåtelser, serveringstillstånd,<br />
bygglov samt miljö- och hälsoskyddsärenden. För dessa<br />
områden ställs frågor kring information, tillgänglighet,<br />
bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet.<br />
Sammanfattningsvis visar undersökningen att Nöjd<br />
Kund Index (NKI) för <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> är 62. Betyget<br />
för de olika verksamheterna varierar mellan 55 och 73.<br />
Medelvärdet för samtliga deltagande <strong>kommun</strong>er är 66.<br />
De låga betygen inom vissa verksamheter har diskuterats<br />
med berörda. En handlingsplan med prioriterade<br />
områden och exempel på förbättringsåtgärder har tagits<br />
fram.<br />
Medborgarundersökningen<br />
Kommunen som en plats<br />
Varberg Varberg Medelvärde för<br />
2008 <strong>2011</strong> 128 <strong>kommun</strong>er<br />
<strong>2011</strong><br />
att bo och leva i 74 70 60<br />
Kommunens<br />
verksamheter 60 60 54<br />
Inflytande på<br />
beslut och verksameter 45 45 41<br />
13<br />
Kommunen i jämförelse • Inledning<br />
Varberg Medelvärde för<br />
<strong>2011</strong> 166 <strong>kommun</strong>er<br />
<strong>2011</strong><br />
Insikt<br />
Nöjd Kund Index, totalt 62 66<br />
Information 62 64<br />
Tillgänglighet 69 70<br />
Bemötande 66 69<br />
Kompetens 64 68<br />
Rättssäkerhet 63 66<br />
Effektivitet 65 68<br />
Värdena anger betygsindex som kan variera mellan 0<br />
och 100<br />
Kungsäter
Förvaltningsberättelse
Förvaltningsberättelse<br />
15<br />
Kommunens verksamhet under <strong>2011</strong> beskrivs med utgångspunkt<br />
i de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning,<br />
som <strong>kommun</strong>fullmäktige fastställt för perioden 2008–<strong>2011</strong>.<br />
Varberg ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong> att bo, leva, besöka<br />
och verka i.<br />
Verksamhetsområden med mål:<br />
❚❚<br />
Boende och infrastruktur<br />
❚❚<br />
Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation<br />
❚❚<br />
Vård och omsorg<br />
❚❚<br />
Näringsliv och arbetsliv<br />
❚❚<br />
Varberg – en god arbetsgivare<br />
Uppföljning – Mål för god ekonomisk hushållning<br />
Boende och infrastruktur<br />
Kommunens livskraft<br />
Befolkningstillväxten uppfyller målet. Tillgången till attraktivt<br />
boende i <strong>kommun</strong>ens olika delar är fortfarande begränsad.<br />
Hållbart samhälle<br />
Insatser för att nå ett hållbart samhälle börjar få genomslag,<br />
men ännu finns få konkreta effekter. Värdefull jordbruksmark<br />
tas fortfarande i anspråk för omfattande byggnation.<br />
I förvaltningsberättelsen redovisas en beskrivning av<br />
verksamheten, samt en uppföljning gentemot budgetens<br />
uppställda effektmål.<br />
Har målen uppnåtts?<br />
I årsredovisningen avrapporterar styrelser, nämnder<br />
och förvaltningar sina insatser för att nå uppställda mål.<br />
Med hjälp av följande fyra symboler anges graden av<br />
måluppfyllelse.<br />
Målet är uppfyllt<br />
Målet är delvis uppfyllt<br />
Målet är inte uppfyllt<br />
Måluppfyllelsen är svårbedömd<br />
Vård och omsorg<br />
Tryggt på äldre dagar<br />
Många olika insatser sker för att öka tryggheten för de äldre,<br />
göra bemötandet bättre och höja kvaliteten i vården.<br />
Förebyggande arbete<br />
Det förebyggande arbetet utvecklas, med förbättringar av bl.a.<br />
det sociala innehållet för de äldre. Däremot behövs ytterligare<br />
insatser för barn och ungdomar samt andra utsatta grupper.<br />
Förvaltningsberättelse • förvaltningsberättelse<br />
Tillgänglighet och trygghet<br />
Flera insatser för att öka tillgänglighet och trygghet, minska<br />
genomgångstrafik och öka trivsel har genomförts. Fortfarande<br />
behövs ytterligare insatser för att nå målet.<br />
Stöd till utsatta grupper<br />
Många positiva insatser pågår, men mycket arbete återstår för att<br />
t.ex. nå målet om ett eget arbete eller ett eget boende för alla.<br />
Näringsliv och arbetsliv<br />
Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation<br />
Barn och elever lär sig mer i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong><br />
Fortfarande lämnar många barn grundskolan utan godkända<br />
betyg. Elevernas resultat i matematik försämras. Få belägg<br />
finns för att barn och elever lär sig mer. Samtidigt sker en<br />
positiv utveckling inom många andra områden för att nå<br />
målet.<br />
Barn och elevers fysiska och psykiska hälsa ska förbättras<br />
Flera positiva insatser i målets riktning pågår, men det saknas<br />
belägg för att hälsan förbättrats.<br />
Ökad valfrihet för familjerna<br />
Förskolor med olika profil och information om verksamheten<br />
finns, men ingen ny fristående verksamhet har startat under<br />
året.<br />
Kultur<br />
Kultur- och fritidslivet utvecklas, genom många aktörers<br />
samverkan. Kulturhuset Komedianten skapar ytterligare<br />
förutsättningar.<br />
Fritid och rekreation<br />
Flera nya och utbyggda anläggningar har tillkommit eller<br />
projekteras. Utnyttjandet av befintliga anläggningar ökar.<br />
Gott företagsklimat<br />
Företagsklimatet är oförändrat gott, men den <strong>kommun</strong>ala servicen<br />
till näringslivet kan utvecklas ytterligare. Arbetslösheten<br />
har minskat, men ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög.<br />
Bra företagsservice<br />
Företagslots har införts, men det krävs ytterligare insatser för<br />
att göra kontakterna smidigare.<br />
Uppmuntra entreprenörskap<br />
Flera aktiviteter har genomförts för att stimulera entreprenörskap.<br />
Nya företag har startats och etablerats i <strong>kommun</strong>en.<br />
Varberg – en god arbetsgivare<br />
Friska och stolta medarbetare<br />
Många insatser pågår för att stärka hälsan och utveckla<br />
medarbetarna samt skapa en bra arbetsmiljö.<br />
Personal- och kompetensförsörjning<br />
Personalförsörjningsprojektet ger en systematisk grund för att<br />
säkerställa god personal- och kompetensförsörjning.<br />
Ändamålsenlig och effektiv organisation<br />
Insatser för att ge medarbetare önskad sysselsättningsgrad,<br />
utbildning samt det nya samverkansavtalet dominerar.
16<br />
Boende och infrastruktur<br />
förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur<br />
Varberg ska vara en attraktiv <strong>kommun</strong> att besöka, leva och<br />
verka i. God <strong>kommun</strong>al service, varierat näringsliv, attraktivt<br />
boende och bra miljö ger utvecklingskraft.<br />
Kommunens livskraft<br />
Det landsbygdsutvecklingsprojekt, som <strong>kommun</strong>en deltar<br />
i och som medfinansieras via Kattegatt-Skagerackprogrammet,<br />
syftar till utveckling i de deltagande<br />
orterna. Planer tas fram för attraktivt boende i bland<br />
annat Bua, Tvååker, Veddige och Rolfstorp. Projektet<br />
pågår t.o.m. maj 2012 och ska även bidra till metodutveckling<br />
för hela <strong>kommun</strong>ens landsbygd. LEADERmetoden,<br />
som syftar till ekonomisk, social och ekologiskt<br />
hållbar utveckling på landsbygden, har etablerats<br />
och flera landsbygdsprojekt är igång eller planeras.<br />
I stadsområdet planeras nya bostadsområden, både<br />
genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen<br />
och Lorensberg, samt i stadens ytterområden.<br />
Bostadsrätter och småhus med eget ägande är de dominerande<br />
upplåtelseformerna, men det blir även flera<br />
projekt med hyresrätt.<br />
Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft<br />
i maj <strong>2011</strong>, har bl.a. medfört tydligare och snabbare<br />
planbesked. En översyn har under året genomförts för<br />
att göra <strong>kommun</strong>ens planprocess tydligare och mer<br />
effektiv.<br />
Hållbart samhälle<br />
Kommunen har blivit tydligare med att lyfta fram hållbarhet,<br />
goda sociala miljöer och blandad bebyggelse<br />
som angelägna mål för alla byggprojekt.<br />
Principer för hållbart byggande har formulerats<br />
och kommer att presenteras samt ligga till grund för<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Nyckeltal<br />
Planeringskontor<br />
Antal sålda hustomter 19 4 10<br />
Antal sålda verksamhetstomter 9 16 10<br />
Antal nyanmälda i tomtkö 106 74 55<br />
Antal nyanmälda i bostadsrättskö 19 52 21<br />
Antal färdigställda bostäder 234 168 193<br />
Antal påbörjade bostäder 237 393 289<br />
Färdtjänst<br />
Antal tillstånd 1388 1353 1371<br />
Antal färdtjänstresor (tusental) 58 57 61<br />
Stadsbyggnadskontor<br />
Lantmäteriförättningar 163 161 168<br />
Antagna detaljplaner 29 22 22<br />
Beviljade lov och tillstånd 1 051 901 942<br />
Hamn- och gatuförvaltning<br />
Gator och vägar, Yta (tusen m 2 )<br />
Gator 1385 1405 1422<br />
Gång och cykelbanor 450 458 464<br />
Kostnad (kr/m 2 )<br />
Gator och vägar 12 17 17<br />
Offentlig plats<br />
Antal tillstånd 195 240 205<br />
Antal tillfällen torghandlare 6 657 5 959 6 230<br />
Miljö- och hälsoskyddskontor<br />
Antal inspektioner 1108 1243 1353<br />
Nettokostnad per invånare 119 115 130<br />
Räddningstjänst<br />
Antal insatser 674 740 813<br />
Antal bränder i byggnader 69 73 57<br />
Antal anslutna larmobjekt 1375 1404 1443<br />
Brandskyddsutb. antal delt. 5 744 5 258 4 832<br />
Antal personer som fått utbild.<br />
i brandskydd i hemmet 10 359 10 544 10 017<br />
Nettokostnad per invånare 688 722 729<br />
På bostadsområdet Göingegården planerar Derome Mark &<br />
Bostad att uppföra cirka 140 bostadsrätter fördelat på<br />
6 trähus från fyra till sju våningar.
det interna arbetet. Dessa riktlinjer kommer även<br />
att ingå i en kommande strategisk plan för hållbart<br />
samhällsbyggande.<br />
Med stöd av <strong>kommun</strong>ens översiktsplan kommer<br />
tyvärr värdefull jordbruksmark att behöva tas i anspråk<br />
för ett flertal större kommande projekt.<br />
Uppföljningen av <strong>kommun</strong>ens miljöplan, som ska<br />
vara vägledande för alla verksamheter, presenteras i en<br />
miljöredovisning under våren 2012.<br />
Tillgänglighet och trygghet<br />
En analys av stadsbusstrafiken i Varberg har lett fram<br />
till förslag om två stråk med tät och snabb busstrafik.<br />
På så sätt skulle kollektivtrafikresandet kunna bli<br />
väsentligt bättre än idag. Hallandstrafiken genomför<br />
motsvarande analys av landsbygdstrafiken.<br />
God tillgänglighet till kollektivtrafik och service<br />
eftersträvas i all omfattande bebyggelseplanering. Starka<br />
önskemål att bygga enstaka villor på nya tomter i jordbrukslandskapet<br />
gör att tillgängligheten blir sämre.<br />
Effektmål – Boende och infrastruktur<br />
Kommunens livskraft<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Kommunstyrelse<br />
Utveckla en sammanhållen och mer projektorienterad<br />
samhällsbyggnadsprocess.<br />
Olika aspekter på innerstadens utveckling och trafiksituation<br />
har belysts ingående i ett flertal utredningar, bl.a.<br />
om handelsutvecklingen och effektivare stadsbusstrafik<br />
samt i trafikutredningen om Lassabacka och Österleden.<br />
Genom en centrumsamverkansgrupp har företrädare för<br />
handeln, fastighetsägarna med flera intressenter deltagit<br />
i dialogen.<br />
Flera nya allmänna vägar och grönområden har anlagts,<br />
för att bl.a. skapa öppna, säkra och trygga miljöer.<br />
Den nya Monarkrondellen har anlagts med sedummattor i<br />
refugytorna, vilket leder till ökad biologisk mångfald och<br />
kräver mindre skötsel. För att öka trivsel och trygghet har<br />
särskilda resurser lagts ned för att samla upp skräp.<br />
Hälften av trottoarerna i innerstaden har byggts om,<br />
med stråk av släta hällar. Därmed har varje gata minst<br />
en trottoar med förbättrad framkomlighet. För att minska<br />
genomfartstrafiken och dämpa hastigheten har Västra<br />
Vallgatan varit gårdsgata utmed kvarteret Trädgården.<br />
Under <strong>2011</strong> har ett arbete med att få tydligare struktur<br />
på planprocessen och pågående planer genomförts.<br />
Arbetet fortsätter 2012 med bl.a. plan för hållbar samhällsbyggnad.<br />
I stadsområdet pågår planarbetet för fler<br />
hyres- och bostadsrätter. Utanför stadsområdet pågår<br />
planläggning för småhus samt för hyresrätter i Bua och<br />
Rolfstorp.<br />
17<br />
Boende och infrastruktur • förvaltningsberättelse<br />
Förbättra affärsmässigheten i exploateringsprojekt, ge<br />
projektledning och stöd.<br />
Arbetet fortgår under 2012.<br />
För att kunna förena utveckling, god service och ekonomi i<br />
balans bör befolkningstillväxten ligga på 0,5–1 % per år.<br />
Befolkningstillväxten uppgår till 0,8 %.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Hållbart samhälle<br />
Kommunstyrelse<br />
Försörja <strong>kommun</strong>ens utveckling enligt Översiktsplan 2010<br />
genom god mark- och planberedskap.<br />
Hålla samman och driva det strategiska klimat- och miljöarbetet.<br />
Arbetet fortsätter under 2012.<br />
Ett arbete med att hitta former för <strong>kommun</strong>gemensam<br />
miljöledning pågår, i samverkan mellan förvaltningar<br />
och bolag. Förtätningsprojekt med fler flerbostadshus i<br />
stadsområdet leder till en effektivare markanvändning.<br />
Under 2012 inleds en utredning om utökade byggrätter i<br />
fritids husområden.<br />
Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd
18<br />
Effektmål – Boende och infrastruktur fortsättning<br />
förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur<br />
Hållbart samhälle<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Byggnadsnämnd<br />
Översikts- och detaljplaner ska främja en god samhällsutveckling<br />
och en långsiktigt hållbar livsmiljö med hänsyn<br />
till enskildas och det allmännas intressen. En ordinär<br />
detaljplanehandläggning bör efter godkänt program ta<br />
högst 15 månader. Enkelt planförfarande bör från beslut<br />
om upp rättande ta högst 7 månader.<br />
Bygglovs- och tillsynsverksamheten ska ge förutsättning för<br />
en god gestaltning, långsiktigt hållbart och ändamålsenligt<br />
byggande, med handläggning av bygglov på delegation<br />
inom 6 veckor, med nämndbeslut inom 10 veckor, och svar<br />
på bygganmälan inom 3 veckor.<br />
Inom lantmäteriområdet ska tjänster med god kvalitet<br />
tillhandahållas med leveranstider i normalfallet för nybyggnadskartor<br />
inom högst 4 veckor, utsättning i samband med<br />
bygglov inom 1 vecka och lantmäteriförrättning inom 6<br />
månader.<br />
Tidsmålet uppfylldes till 80 % för detaljplaner med<br />
normalt planförfarande och till 60 % för detaljplaner med<br />
enkelt planförfarande.<br />
Tidsmålet har klarats i ca 75 % av ärendena. Ärendemängden<br />
har ökat något. Svårigheter att rekrytera till<br />
vissa tjänster har medfört att verksamheten tidvis inte<br />
varit fullt bemannad.<br />
Nybyggnadskartor: 95 % måluppfyllelse.<br />
Utsättningar: 100 % måluppfyllelse.<br />
För lantmäteriförrättningar avseende nybyggnad har<br />
tidsmålet uppnåtts i 65 % av alla ärenden.<br />
Grundläggande baser för landskaps- och fastighetsinformation<br />
ska underhållas och utvecklas för samhällsbyggandets<br />
behov. Fastighets- och byggnadsinformation uppdateras<br />
kontinuerligt.<br />
Viss eftersläpning förekommer avseende byggnadsinformationen.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Tillgänglighet och trygghet<br />
Hamn- och gatunämnd<br />
Antalet cyklister ska öka med 5 % under <strong>2011</strong>.<br />
Det eftersatta beläggningsunderhållet (underhållsberget)<br />
ska inte öka under de kommande tre åren (2012–2014).<br />
Det innebär att 4–5 % av den belagda ytan ska förnyas<br />
varje år. Under perioden ska en skadeinventering på<br />
vägnätet utföras.<br />
Mängden skräp i <strong>kommun</strong>en ska minska till 95 % av<br />
nuläget.<br />
Genomförda mätningar av cykeltrafiken antyder att ökningen<br />
stannar vid drygt 1 %.<br />
Under <strong>2011</strong> har ca 4,5 % av den belagda ytan asfalterats.<br />
Resultatet blir ca 5 % om beräkningen omfattar ytor där<br />
hela gatan gjorts om efter grävarbete.<br />
Nollmätning av en referensyta är gjord under <strong>2011</strong>. Effekt<br />
kan mätas först under 2012.<br />
Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd
Lärande och personlig utveckling,<br />
kultur och rekreation<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> ska erbjuda goda möjligheter för det<br />
livslånga lärandet samt erbjuda ett stimulerande kultur-<br />
och fritidsliv, med goda förutsättningar för rekreation.<br />
Barn och elever lär sig mer<br />
Centrum för Livslångt Lärande, CLL, erbjuder möjligheter<br />
för det livslånga lärandet, med såväl professionell<br />
som personlig utveckling. Verksamheten har vuxit i<br />
omfattning och bidrar till att utveckla såväl individer,<br />
som näringsliv och offentlig sektor. Utvärderingar och<br />
tillsyn har visat att CLL väl uppfyller de krav, som<br />
anges i målformuleringar m.m. från staten och andra<br />
anslagsgivare.<br />
Förskolan fortsätter arbetet med att utveckla och<br />
förändra verksamheten mot läroplanens mål. Aktionsforskning<br />
och ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt<br />
används för att skapa en förskola som är trygg, rolig<br />
och lärorik. Inom delar av förskoleverksamheten pågår<br />
projekt för att skapa en utvecklande lärmiljö för<br />
matematik och språk.<br />
Hösten <strong>2011</strong> infördes en ny skollag och läroplan<br />
för grundskolan och grundsärskolan.<br />
För att stödja barns och elevers utveckling och<br />
lärande i ett långsiktigt perspektiv pågår samverkan<br />
mellan förskola, grundskola och gymnasium.<br />
Eleverna visar allt sämre matematikkunskaper.<br />
Därför har ett arbete påbörjats för att höja kompetensen<br />
hos alla de pedagoger som undervisar de yngre<br />
barnen i matematik. För att öka elevernas färdigheter<br />
i läsning och räkning sker ett läsarbete i årskurs 2 och<br />
ett räknearbete i årskurserna 2 och 3 med alla elever.<br />
Målet är att öka måluppfyllelsen och stärka elevernas<br />
baskunskaper, för att främja det fortsatta lärandet.<br />
Nyckeltal<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Barn- och utbildningsförvaltning<br />
F–9 skola<br />
Antal elever den 15 oktober 6 279 6 223 6 265<br />
Varav elever i friskolor 213 213 205<br />
Nettokostnad/elev, tkr 73,2 72,6 76,5<br />
Andel elever som uppnått<br />
målen, % 80 79 80<br />
Andel behöriga elever (%)<br />
till gymnasieskolan 90 90<br />
till gymnasieskolans<br />
8 000<br />
yrkesprogram 91<br />
till gymnasieskolans<br />
7 000<br />
estetiska program 89<br />
till gymnasieskolans ekonomi-,<br />
6 000<br />
humanistiska och<br />
samhällsvetenskapsprogram 88<br />
5 000<br />
till gymnasieskolans<br />
naturvetenskapliga och<br />
4 000<br />
tekniska program 85<br />
Antal vuxna (heltidstjänster)<br />
3 000<br />
per 100 elever 8,73 9,18 9,24<br />
2 000Gymnasium<br />
Antal elever, <strong>kommun</strong>ens<br />
skolor<br />
1990<br />
den 15 oktober<br />
1995<br />
1 925<br />
2000<br />
1 876 1 738<br />
2005<br />
Nettokostnad/elev i<br />
<strong>kommun</strong>ens skolor, tkr 88,2 86,9 88,8<br />
Antal elever hos<br />
1–6<br />
7–15<br />
andra huvudmän 614 626 636<br />
Kostnad/elev hos andra<br />
huvudmän, tkr 102,6 108,1 108,5<br />
19<br />
Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse<br />
2010<br />
1<br />
8000<br />
7000<br />
Antal barn och ungdomar<br />
6000<br />
1-18 år samt prognos<br />
5000<br />
4000<br />
3000<br />
2000<br />
1000<br />
0<br />
1990<br />
1995 2000 2005 2010 2015<br />
År<br />
2020<br />
1–6<br />
7–15<br />
16–18<br />
Utbildning med elevdatorer på Peder Skrivares skola.
20 Satsningen har pågått under ett läsår. Arbetet så här<br />
långt har varit framgångsrikt, även om det är för<br />
tidigt att dra några långtgående slutsatser.<br />
Vårterminen <strong>2011</strong> lämnade 50 av totalt 616 elever<br />
grundskolans årskurs 9 utan betyg i matematik, vilket<br />
motsvarar 8,1 %. Vid analys om orsaken anges att<br />
tiden inte räcker till för dessa elever. De hinner helt enkelt<br />
inte med och behöver ytterligare tid att nå målen.<br />
förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation<br />
Barn och elevers fysiska<br />
och psykiska hälsa<br />
Förskolan arbetar med att ge glädje och lust i lärandet<br />
i en miljö där barnen kan utveckla god hälsa. Flera<br />
förskolor verkar utifrån ett hälsoperspektiv för goda<br />
kostvanor och med att främja såväl rörelse som vila<br />
för barnen. Andra prioriterade områden är barnens<br />
inflytande och att utveckla deras empatiska förmåga.<br />
Alla skolor arbetar med värdegrunden, som uttrycker<br />
skolans förhållningssätt i mötet elever emellan<br />
samt mellan elev och pedagog.<br />
Kommunen bidrar till utvecklingen av en sund livsstil<br />
genom samarbete med och bidrag till föreningslivet.<br />
I <strong>kommun</strong>ens idrotts- och fritidsanläggningar har<br />
barn och elever goda möjligheter till fysisk aktivitet.<br />
Ökad valfrihet för familjerna<br />
Fler förskolor har valt att profilera sin verksamhet,<br />
vilket ökar valfriheten. Närmiljö, kretslopp, livsstil<br />
och hälsa samt klimat och energi är exempel på förskolornas<br />
inriktning.<br />
Kultur<br />
Kulturskolan har genomfört 20 samarrangemang med<br />
olika aktörer. Tillsammans med Marknad Varberg och<br />
Hallands kulturhistoriska museum har kultur- och<br />
fritidsförvaltningen genomfört aktiviteter på <strong>Varbergs</strong><br />
fästning. Kulturdagar och möten med professionell<br />
scenkonst för skolelever har också arrangerats.<br />
Konsthallen i Hamnmagasinet har haft sju utställningar.<br />
Huvudbibliotekets tillfälliga lokalisering till<br />
Gamlebyskolan medförde en något lägre utlåningsfrekvens.<br />
Filialerna ökade sin utlåning.<br />
Fritid och rekreation<br />
Projektering av ny ishall, konstgräsplan och ungdomsgård<br />
har påbörjats. I ishallen ska såväl allmänhet<br />
som föreningar få tillgång till istid. Ombyggnaden<br />
av Veddige ishall är färdig. Tillskottet av idrottshallen<br />
i Väröbacka innebär bättre möjligheter för ortens<br />
idrottsföreningar.<br />
Nyckeltal<br />
Nyckeltal<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Förskola<br />
Antal barn förskola<br />
den 15 oktober 2 731 2 815 2 894<br />
Varav barn i fristående förskolor 529 565 557<br />
Nettokostnad/inskr. barn, tkr 98,8 102,5 107,7<br />
Exkl. fristående förskola<br />
Antal personal/100 barn 17,51 17,18 17,22<br />
Pedagogisk omsorg<br />
Antal barn, pedagogisk<br />
omsorg den 15 oktober 125 131 128<br />
Nettokostnad/inskr. barn, tkr 77,3 79,6 76,6<br />
Antal personal/100 barn 18,85 18,64 17,56<br />
Skolbarnsomsorg<br />
Antal barn, fritidshem<br />
den 15 oktober 2 174 2 247 2 446<br />
Nettokostnad/inskr. barn, tkr 27,5 27,9 27,6<br />
Exkl. fristående fritidshem<br />
Antal personal/100 barn 4,43 4,50 4,38<br />
Centrum för livslångt lärande<br />
Antal elever i grundl. vuxenstud. 115 134 110<br />
Antal helårsplatser i<br />
gymnasial vuxenutbildning 440 450 470<br />
Antal studenter i högre utb. 1 400 1 400 1 400<br />
Antal beviljade<br />
utvecklingsprojekt 8 1 3<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kultur- och fritidsförvaltning<br />
Simanläggningar<br />
Antal tusen besök<br />
Håsten simhall 152 146 152<br />
Veddige simhall 22 20 21<br />
Simstadion 29 36<br />
Simskoleverksamhet<br />
Antal elever 1480 1551 1619<br />
Föreningar<br />
Antal registrerade föreningar 446 445 439<br />
Bibliotek<br />
Antal tusen utlån 436 406 403<br />
Kulturskolan<br />
Antal elever 960 927 990<br />
Bild 1. Spannarps skola som ligger i Himle är en liten enhet med en förskoleklass, två åldersblandade klasser i årskurserna 1, 2 och 3,<br />
samt ett fritidshem. Bild 2 Öppen workshop, Konsthallen/Hamnmagasinet. Bild 3. Konstnär Carolina Falkholt, Kultur Dag & Natt. Bild 4.<br />
Skolrast på Håstensskolan. Bild 5. <strong>Varbergs</strong> kulturstipendiat Mia Petzäll, Konsthallen/Hamnmagasinet.
21<br />
1.<br />
Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse<br />
2. 3.<br />
4. 5.
22<br />
Effektmål – Lärande och personlig utveckling<br />
förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation<br />
Barn och elever lär sig mer<br />
Barn och elevers psykiska hälsa<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Barn- och utbildningsnämnd<br />
Resultaten i nationella prov ska över tid förbättras jämfört<br />
med föregående provtillfälle i samma population. Resultaten<br />
ska även ligga i nivå med rikets genomsnitt.<br />
Genomsnittligt meritvärde skall förbättras jämfört med<br />
tidigare år.<br />
Andelen grundskoleelever som är behöriga till nationellt<br />
program i gymnasieskolan ska öka.<br />
Andelen elever med avgångsbetyg från gymnasieskolan<br />
skall öka från föregående år.<br />
I förskolor och skolor ska 80 % av barn, elever och studerande<br />
uppleva att de har ett reellt inflytande över sitt<br />
lärande.<br />
I årskurs 9 har andelen elever som uppnått målen i<br />
svenska och engelska ökat jämfört med 2010.<br />
Resultaten för riket har också ökat i dessa ämnen.<br />
Däremot har resultaten på de nationella proven i matematik<br />
försämrats sedan 2010, både i Varberg<br />
och i riket.<br />
I Varberg sjönk det genomsnittliga meritvärdet för eleverna<br />
i årskurs 9 våren <strong>2011</strong>, medan det genomsnittliga<br />
meritvärdet för riket ökade.<br />
Behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program<br />
har förändrats, vilket omöjliggör en jämförelse.<br />
Andelen elever med slutbetyg har minskat från 92% till<br />
89%.<br />
Resultatet för skolan <strong>2011</strong> är 77 % och för förskolan<br />
73 %.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Barn- och utbildningsnämnd<br />
I förskolor, skolor och skolbarnsomsorg ska alla barn,<br />
elever och studerande uppleva att de har en trygg miljö.<br />
Andelen barn och elever som känner sig mobbade ska<br />
minska jämfört med föregående års mätning.<br />
Genomförda enkäter visar att 94 % upplever sig ha en<br />
trygg miljö. I förskolan visade mätningen att 96 % upplevde<br />
en trygg miljö. Enkäten besvarades av föräldrarna.<br />
7,7 % av elever känner sig mobbade eller har upplevt<br />
mobbning, sexuella trakasserier eller främlingsfientlighet<br />
och rasism, enligt genomförda enkäter. Motsvarande<br />
siffra för förskolan är 4 %, utifrån föräldrarnas svar. Vid<br />
2009 års mätning svarar 12 % av eleverna att de någon<br />
gång känt sig mobbade i skolan. För förskolan fanns<br />
ingen mätning 2009.<br />
Andelen elever som missbrukar alkohol/tobak/narkotika/<br />
andra droger ska minska från föregående års mätning.<br />
88,3 % av eleverna i åk 8 och 9 svarar att de aldrig testat<br />
alkohol, tobak, narkotika eller andra droger. Motsvarande<br />
siffror i 2009 års enkät till elever i åk 8 och 9 var 89,4 %.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Ökad valfrihet för familjerna<br />
Barn- och utbildningsnämnd<br />
Antalet förskolor och skolor som arbetar med hållbar<br />
utveckling enligt förordningen SKOLFS 2005:2 ska öka.<br />
Andelen förskolor och skolor med profilering skall öka.<br />
En majoritet av föräldrarna ska vara nöjda med informationen<br />
vid val av förskola och skola.<br />
Andelen enskilda förskolor, andelen friskolor såväl på<br />
grundskolan som på gymnasieskolan ska öka jämfört med<br />
föregående år.<br />
Ingen förskola eller skola har fått utmärkelsen Skola för<br />
hållbar utveckling.<br />
Andelen förskolor med profilering har ökat. 100 % av<br />
grundskolorna har profil.<br />
82 % av föräldrar med barn i förskolan och 67 % med<br />
barn i skolan förklarar sig nöjda med informationen.<br />
Ingen ny fristående verksamhet har startat under året.
23<br />
Kultur<br />
Fritid och rekreation<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Att samordna, förbereda och starta verksamheten i det<br />
nya kulturhuset avseende konsthall, konstpedagogik och<br />
visningar.<br />
Att planera och starta upp en ny barnkulturverksamhet.<br />
Att samordna, förbereda och starta biblioteksverksamheten<br />
i det nya kulturhuset.<br />
Kulturskolans utåtriktade verksamhet skall bedrivas i<br />
samarbete med lokala aktörer och länets övriga kulturinstitutioner<br />
och presentera minst 15 samarrangemang under<br />
år <strong>2011</strong>.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Jämna ut och öka nyttjandegraden för idrottsplatsernas<br />
fotbollsplaner.<br />
Minst 95 % av besökarna på ungdomsgårdarna skall vara<br />
nöjda med verksamheten.<br />
Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av<br />
lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och<br />
personalens kompetens.<br />
Planeringen är klar. Uppstart sker under 2012 med<br />
kontinuerlig barnverksamhet på lilla teatern och öppna<br />
konstverkstäder på söndagar.<br />
Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av<br />
lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och<br />
personalens kompetens.<br />
Utöver den årligt återkommande verksamheten med undervisning,<br />
elevkonserter, föreställningar och vernissager<br />
har Kulturskolan haft 20 samarrangemang med lokala<br />
aktörer och kulturinstitutioner i länet.<br />
Ett aktivt arbete för att utjämna beläggningsgraden för<br />
idrottsplatserna i centrum har inneburit att Håsten fått<br />
en ökad beläggning.<br />
91 % av besökarna på ungdomsgårdarna är nöjda med<br />
verksamheten. Andelen nöjda varierade mellan 78 och<br />
98 % på de olika ungdomsgårdarna.<br />
Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse<br />
Öka ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och<br />
fritidsverksamheten.<br />
I ökad utsträckning erbjuda aktiviteter för funktionshindrade<br />
i ordinarie verksamhet.<br />
Ungdomspanelen har träffats fyra gånger under hösten.<br />
Något ökat inflytande i jämförelse med tidigare år kan<br />
inte konstateras.<br />
Under året har funktionshindrade skolungdomar erbjudits<br />
att delta i den ordinarie lovverksamheten som ungdomsgårdarna<br />
och Ung Varberg anordnat. Arbetet med att<br />
integrera personer med funktionsnedsättningar i den<br />
ordinarie verksamheten är under uppbyggnad.<br />
Hamn- och gatunämnd<br />
<strong>Varbergs</strong> innerhamn är ett självklart val för båtturism.<br />
Antalet gästnätter var 2 450, vilket innebar en ökning<br />
med 10,2 %.<br />
Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd
24<br />
Vård och omsorg<br />
förvaltningsberättelse • Vård och omsorg<br />
Insatserna inom vård och omsorg har som mål att människor<br />
ska känna sig trygga på äldre dagar, att det finns ett aktivt<br />
förebyggande arbete och att utsatta grupper får ett väl anpassat<br />
stöd.<br />
Tryggt på äldre dagar<br />
Projektet ”Etik och bemötande”, som pågått under några<br />
år, har avvecklats och ingår nu i den ordinarie verksamheten.<br />
Alla chefer inom äldreomsorgen har fått handledning<br />
för att ge medarbetarna det stöd som behövs för att<br />
ge kunderna ett gott bemötande. Ett resultat av projektet<br />
är också att på flera särskilda boenden används metoden<br />
taktil stimulering för att öka den enskildes välbefinnande.<br />
Personal har utbildats i dokumentation och om<br />
genomförandeplaner, för att säkerställa den enskildes<br />
möjligheter att påverka vårdinsatserna. Kvalitetsrevisioner<br />
avseende hemtjänsten, som utförts av utvecklingsoch<br />
kvalitetsavdelningen, visar på tydliga förbättringar,<br />
även om det fordras ytterligare åtgärder inom vissa enheter.<br />
Nyckeltal<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Socialförvaltning<br />
Hemsjukvård<br />
Antal inskrivna i hemsjukvård<br />
i eget och särskilt boende 1417 1634 1734<br />
Nettokostnad/inskriven, tkr/år 33,0 30,1 27,0<br />
Boende<br />
Antal bostäder äldre, LSS, psykiatri 762 733 733<br />
Äldreomsorg<br />
Antal personer med insatser<br />
enl. SOL 2 264 2 196 2 324<br />
Kostnad/person med insats, tkr 220 226 205<br />
Nettokostnad/invånare 80 år<br />
och äldre, tkr 147 140 136<br />
Andel äldreomsorg utförd i<br />
extern regi % 22 28 29<br />
Kundval har funnits inom hemtjänsten sedan<br />
2007 och under <strong>2011</strong> har 35 % valt en extern utförare.<br />
En utvärdering har genomförts under året, som<br />
visar att möjligheten att välja utförare uppfattas som<br />
positiv. Både externa utförare och <strong>kommun</strong>ala utförare<br />
har förbättrat sin kvalitet. Utvärderingen visar<br />
också på flera angelägna förbättringsområden.<br />
Att bli vårdad av samma personal är en viktig<br />
trygghetsfaktor för många kunder. För att minska<br />
behovet av timvikarier har ett arbete med bemanningsplanering<br />
och scheman genomförts. Några<br />
verksamheter har startat bemanningspooler, så att<br />
ett fåtal väl kända personer täcker upp vid ordinarie<br />
personals frånvaro.<br />
Alla på särskilda boenden har fått en timme<br />
”kvalitetstid” per vecka, då de har enskild tid med<br />
någon ur personalen.<br />
Förebyggande arbete<br />
En tillgänglighetsguide för personer med funktionsnedsättning<br />
håller på att tas fram. Ett fyrtiotal objekt<br />
i staden har hittills inventerats. ”Lättlästa sidor”<br />
har under <strong>2011</strong> införts på <strong>kommun</strong>ens hemsida.<br />
Social samvaro och sociala aktiviteter är två<br />
viktiga indikatorer för det förebyggande arbetet<br />
inom äldreomsorgen. I Socialstyrelsens mätning av<br />
Nöjd-Kund-Index var resultatet, på en skala från<br />
1 till 100, för <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> 59 för kunder med<br />
hemtjänst och 57 för dem i särskilt boende, jämfört<br />
med 62 respektive 60 ett år tidigare. Resultat under<br />
40 räknas som inte godkänd, nöjd går vid 55, och<br />
75 eller högre tolkas som mycket nöjd.<br />
Sedan några år tillbaka pågår projekt inom<br />
särskilda boenden och för personer med ordinärt<br />
boende, med syfte att utveckla det sociala innehållet<br />
och olika aktiviteter. Under <strong>2011</strong> har <strong>Varbergs</strong><br />
Sociala Tjänster påbörjat ett samarbete med olika<br />
fristående kulturorganisationer kallat ”Kultur på<br />
Allvar” i syfte att öka de kulturella aktiviteterna.<br />
SKL:s årliga mätning ”Kvalitet i Verksamheten”<br />
visar att utbudet av organiserade aktiviteter har<br />
förbättrats, men att det fortfarande finns behov av<br />
ytterligare insatser.<br />
Handikappomsorg<br />
Antal personer med insatser enl. LSS 314 319 324<br />
Nettokostnad/person, tkr 441 404 398<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Institutionsvård barn/ungdom<br />
Antal dygn 7 377 6 919 6 529<br />
Kostnad/dygn, tkr 3,2 3,6 3,7<br />
Institutionsvård vuxna<br />
Antal dygn 3 887 5741 3828<br />
Kostnad/dygn, tkr 2,0 1,8 1,9<br />
Försörjningsstöd<br />
Nettokostnad/invånare, kr 397 439 473<br />
Stöd till utsatta grupper<br />
För att underlätta för personer med psykiska och fysiska<br />
funktionshinder att erhålla en anställning drivs<br />
sedan 2010 projektet ”Steget mot arbete”. Under <strong>2011</strong><br />
har projektet ”Revansch” startats. Det riktar sig till<br />
personer med missbruksproblematik och har också<br />
till syfte att leda till en anställning. Båda projekten<br />
finansieras med medel från Europeiska socialfonden.<br />
Inom socialpsykiatrin pågår ett projekt för att<br />
utveckla och införa arbetssätt och metoder för psykiatrisk<br />
rehabilitering. En utvärdering under hösten<br />
visar på övervägande positiva resultat.<br />
Bostadsbristen i <strong>kommun</strong>en medverkar till att det
25<br />
2000<br />
1500<br />
Vård och omsorg • förvaltningsberättelse<br />
1000<br />
500<br />
1990<br />
1995<br />
2000<br />
2005<br />
2010<br />
80–84<br />
85–90<br />
90<br />
Lindita arbetar på ett äldreboende i Veddige.<br />
är svårt för flera utsatta grupper att förverkliga målet<br />
att få ett eget boende.<br />
De positiva erfarenheterna från projektet ”ITteknik<br />
för ökad delaktighet” inom LSS-verksamheten<br />
har integrerats i den ordinarie verksamheten. Syftet<br />
är att underlätta för personer med intellektuella funktionshinder<br />
att delta i samhällslivet.<br />
Daglig verksamhet inom LSS har påbörjat ett<br />
projekt för att utveckla samarbetet med det lokala<br />
näringslivet, för att kunna erbjuda mer varierad sysselsättning,<br />
där en större del är arbetsplatsförlagd.<br />
Dessutom har en teatergrupp bildats.<br />
80-åringar och äldre SAMT prognos<br />
2000<br />
1800<br />
1600<br />
1400<br />
1200<br />
1000<br />
800<br />
600<br />
400<br />
200<br />
0<br />
Antal äldre<br />
1990 1995 2000 2005 2010 2015<br />
80–84<br />
85–90<br />
2020<br />
90–<br />
År
26<br />
Effektmål – Vård och omsorg<br />
förvaltningsberättelse • Vård och omsorg<br />
Socialnämndens effektmål för ”Tryggt på äldre dagar” utgår<br />
från analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI). Kunderna sätter<br />
betyg utifrån hur nöjda de är och som omvandlas till en skala<br />
från 0 till 100. Resultat under 40 räknas som inte godkänd,<br />
nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd.<br />
Tryggt på äldre dagar<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Socialnämnd<br />
Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter<br />
med vår personal.<br />
Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man<br />
behöver när det rör socialnämndens verksamheter.<br />
Samma undersökning har årligen genomförts sedan 2008.<br />
Socialnämnden har satt som mål att mätetalet <strong>2011</strong> ska<br />
ligga över föregående års resultat. Resultatet för <strong>2011</strong> avser<br />
helheten inom särskilt boende och hemtjänst. I resultaten<br />
ingår både externa och interna utförare.<br />
Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är enligt<br />
NKI 86 av 100.<br />
Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är<br />
enligt NKI 76 av 100.<br />
Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,<br />
men sjunkit inom särskilt boende.<br />
Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är enligt<br />
NKI 83 av 100.<br />
Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är<br />
enligt NKI 76 av 100.<br />
Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,<br />
men sjunkit inom särskilt boende.<br />
Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med.<br />
Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är enligt<br />
NKI 82 av 100.<br />
Särskilt boende: Måluppfyllelse <strong>2011</strong> gällande särskilt<br />
boende mäts med två olika tal. Det första mätetalet<br />
avser hjälpens/omvårdnadens omfattning, visar NKI<br />
75 av 100. Det andra mätetalet avser boendemiljön<br />
och visar NKI 79 av 100.<br />
Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten men<br />
sjunkit inom särskilt boende.<br />
Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har<br />
möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.<br />
Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är enligt<br />
NKI 75 av 100<br />
Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse <strong>2011</strong> är<br />
enligt NKI 63 av 100.<br />
Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten,<br />
men sjunkit inom särskilt boende.<br />
Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd
27<br />
Förebyggande arbete<br />
Stöd Till utsatta grupper<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Kommunstyrelse<br />
Kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol<br />
och andra droger bland barn och ungdomar.<br />
Socialnämnd<br />
Snittiden som hushåll uppbär försörjningsstöd ska inte<br />
överstiga 3 månader.<br />
Personer som gått 12-stegsprogram skall 12 månader<br />
efter avslutad behandling inte ha kontakt med missbruksenheten<br />
på grund av aktivt missbruk.<br />
Mätetal: Målet skall uppnås med 80 %.<br />
Miljö- och räddningsnämnd<br />
Medborgarna skall genom ökad kunskap och handlingsberedskap<br />
bidra till färre olyckor och minskade konsekvenser<br />
av olyckor. 10 000 personer skall under <strong>2011</strong> få utbildning/information<br />
om brandskydd i hemmet.<br />
Folkhälso- och trygghetsrådet har följt upp den alkoholoch<br />
drogpolicy som fullmäktige antog 2010, där barn och<br />
unga är en prioriterad grupp.<br />
Snittiden för samtliga ärenden under perioden 1/11<br />
2010–31/10 <strong>2011</strong> var 5,3 månader.<br />
19 personer fullföljde primärbehandlingen. Av dessa var<br />
18 personer, d.v.s. 94,7 %, inte aktuella för kontakter<br />
orsakade av missbruk.<br />
10 017 personer har fått utbildning och information om<br />
brandskydd i hemmet. Av dessa har 4 832 personer<br />
genomgått brandskyddsutbildning hos räddningstjänsten.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Socialnämnd<br />
Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter<br />
med vår personal.<br />
Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man<br />
behöver när det rör socialnämndens verksamheter.<br />
Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning<br />
till föräldrarna som visar att samtliga är mycket nöjda<br />
eller nöjda med hur de och deras barn blir bemötta.<br />
Pict-O-Statresultatet blev 87,9 %.*<br />
Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning<br />
till föräldrarna som visar att 90 % är mycket nöjda eller<br />
nöjda med möjligheterna att få kontakt med personalen<br />
och att 80 % är mycket nöjda eller nöjda med kontakten<br />
med sitt barns kontaktperson. Pict-O-Statresultatet blev<br />
89 %.*<br />
Vård och omsorg • förvaltningsberättelse<br />
Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med.<br />
Verkställda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna<br />
förbättrats. Pict-O-Statresultatet blev 78,3 %.*<br />
Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har<br />
möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning.<br />
Utförda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna<br />
förbättrats. Inom socialpsykiatrin har man gjort en<br />
kundundersökning som en del i utvärdering av projektet<br />
”psykiatrisk rehabilitering”. 93 % av de som besvarat<br />
enkäten uppger att de i hög utsträckning har möjlighet<br />
att vara delaktiga i hur insatserna utförs.<br />
Pict-O-Statresultatet blev 65 %.*<br />
Miljö- och räddningsnämnd<br />
Brandskyddet skall öka hos sårbara grupper.<br />
Fokusgrupp har varit personer med nedsatt rörelseförmåga<br />
inom BoBRA-samverkan med socialförvaltningen. 22 %<br />
av personerna har haft bristande brandskydd i hemmet.<br />
En tredjedel av bristerna har åtgärdats hittills.<br />
*När det gäller daglig verksamhet och LSS görs brukarundersökningar med hjälp av enkätverktygen Pict-O-Stat. För att uppnå högsta nöjdhetsgrad<br />
krävs 80 %.
28<br />
Näringsliv och arbetsliv<br />
förvaltningsberättelse • Näringsliv och arbetsliv<br />
Företagande och företagare är grunden för ekonomisk<br />
tillväxt. Kommunen ska medverka genom att skapa ett<br />
gott företagsklimat, ge bra företagsservice och uppmuntra<br />
entreprenörskap.<br />
Gott företagsklimat<br />
I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet<br />
i landets <strong>kommun</strong>er, kommer <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong><br />
på plats 56 bland Sveriges <strong>kommun</strong>er. De tre<br />
senaste åren har resultatet pendlat mellan plats 55<br />
och 61.<br />
Sysselsättningen i <strong>kommun</strong>en har utvecklats<br />
positivt. I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet<br />
arbetslösa eller antalet som deltar i Arbetsförmedlingens<br />
program minskat från 1 964 personer i december<br />
2010 till 1 743 i december <strong>2011</strong>. Minskningen<br />
är 11,7 %. För ungdomar, 18–24 år, är minskningen<br />
under samma period 16,5 %, från 509 till 425 personer.<br />
En lokal arbetsmarknadsgrupp finns för att<br />
samordna insatserna för att skapa fler arbetstillfällen,<br />
där <strong>kommun</strong>en och Marknad Varberg ingår.<br />
Campus Varberg och Alexandersoninstitutet bidrar<br />
till ett bra företagsklimat genom att erbjuda och<br />
genomföra efterfrågade utbildningar. Utbildningar<br />
och nätverk skapar möten mellan människor, som<br />
bidrar till att företag och verksamheter utvecklas. På<br />
så sätt skapas också nya arbetstillfällen och tjänster,<br />
både direkt och indirekt.<br />
Firandet av ”Varberg – 200 år som kurort” har<br />
innefattat flera aktiviteter som stimulerat till samverkan<br />
mellan företag, föreningar och en intresserad allmänhet.<br />
Ett stort antal evenemang i Sommar-Varberg<br />
har bidragit till att stärka <strong>Varbergs</strong> attraktionskraft,<br />
genom ett brett och varierat utbud. Antalet utländska<br />
besökare har ökat, främst från de nordiska länderna<br />
men också från Tyskland och Nederländerna.<br />
Bra företagsservice<br />
Kommunens näringslivsservice sker via Marknad<br />
Varberg. Frukost- och lunchmöten, exportseminarier,<br />
nätverksträffar för olika branscher samt workshops<br />
Nyckeltal<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Antal (%) i december<br />
Arbetslösa 16–64 år<br />
Varberg 3,6 3,3 3,0<br />
Halland 3,9 3,4 3,1<br />
Program med aktivitetsstöd 16–64 år<br />
Varberg 2,0 2,2 1,8<br />
Halland 2,2 2,6 2,4<br />
Arbetslösa 18–24 år<br />
Varberg 5,5 4,8 4,3<br />
Halland 5,6 4,4 4,2<br />
Program med aktivitetsstöd 18–24 år<br />
Varberg 4,5 5,3 3,8<br />
Halland 5,4 5,6 4,9<br />
för företag och arbetsmarknadsorganisationer är<br />
exempel på aktiviteter som genomförts för att främja<br />
och utveckla den lokala företagsamheten. Marknad<br />
Varberg är också engagerat i ett flertal mer långsiktiga<br />
utvecklingsprojekt, både lokalt och regionalt.<br />
För att förenkla företagens kontakter finns en<br />
företagslots, med Marknad Varberg som samordnare.<br />
Ändrade prioriteringar för företagsärenden vid bl.a.<br />
bygglovsprövning ska förbättra servicen till företagarna.<br />
Uppmuntra entreprenörskap<br />
Entreprenörskap uppmuntras bl.a. genom Entreprenörskolan,<br />
som haft 60 deltagare under <strong>2011</strong>, samt genom<br />
nyföretagarcheckar och <strong>Varbergs</strong>galan. Omkring 300<br />
nyregistrerade företag har tillkommit i <strong>kommun</strong>en och<br />
ett fyrtiotal företag har etablerat verksamhet här under<br />
året.<br />
Nätverket CRED – Creative Destination Halland,<br />
inom Alexandersoninstitutet, har utvecklat olika metoder<br />
för att organisera bra möten och utvecklingsarbete<br />
av kreativa näringar i praktiken.<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Nyckeltal<br />
Hamn- och gatuförvaltning<br />
Handelshamn<br />
Antal ankomna fartyg, st 1 086 1103 1079<br />
Godsomsättning inkl. färjan,<br />
tusen ton 1626 1727 1703<br />
Färjetrafik<br />
Passagerare, tusen st 163 163 165<br />
Lastbilar, trailer, tusen st 38 26 40<br />
Gods, tusen ton 597 563 595<br />
Torghandel<br />
Träslövsläges hamn<br />
Landad fisk, ton 288 254 410
29<br />
Effektmål – Näringsliv och arbetsliv<br />
Bra företagarservice<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Kommunstyrelse<br />
Hantering av tillståndsfrågor skall kännetecknas av god<br />
service/vägledning/lyhördhet, en enkel, rationell och effektiv<br />
hantering samt ett korrekt och positivt bemötande.<br />
Kommunens förvaltningar skall ha rutiner som medverkar<br />
till att den enskilde/företagaren slussas rätt och samordnat<br />
i den <strong>kommun</strong>ala beslutsprocessen.<br />
Miljö- och räddningsnämnd<br />
En komplett ansökan/anmälan skall handläggas inom<br />
5 veckor och inom 10 veckor om nämndsbeslut krävs.<br />
Hamn- och gatunämnd<br />
<strong>Varbergs</strong> handelshamn är ett attraktivt val i transportkedjan.<br />
Träslövsläges fiskehamn är den stora regionala fiskehamnen.<br />
En servicemätning omfattande information, tillgänglighet,<br />
bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet<br />
visar ett nöjdkund-index på 62, jämfört med 66 som<br />
genomsnitt för övriga deltagande <strong>kommun</strong>er.<br />
När företagare kommer till <strong>kommun</strong>ledningskontoret med<br />
frågor som rör en annan förvaltning så slussas de vidare<br />
till rätt förvaltning. Om frågorna rör mer än en förvaltning<br />
slussas de till företagslotsen. Företagslotsens arbete med<br />
att ge service till näringslivet fortsätter.<br />
Förvaltningen uppnådde som helhet tillsynsplanens mål<br />
om operativ tillsyn och uppfyllde prognoserna för löpande<br />
ärenden.<br />
Godsvolymen i handelshamnen var oförändrad och uppgick<br />
till 1 703 tusen ton, jämfört med 1 727 tusen ton år<br />
2010. Färjegodset har ökat, medan <strong>Varbergs</strong> Hamn AB:s<br />
godsvolym har minskat jämfört med 2010.<br />
Mängden kräfta och prima fisk har ökat med 44,1 % till<br />
366 ton. Mängden kräfta har minskat med 26,7 % till<br />
122 ton och fisk har ökat till 243 ton. Mängden lossad<br />
skrapfisk var 44 ton.<br />
Mål Bedömning Analys<br />
Näringsliv och arbetsliv • förvaltningsberättelse<br />
Uppmuntra entreprenörskap<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunen ska medverka till att nya verksamheter kan<br />
starta och/eller utvecklas, uppmuntra entreprenörskap<br />
och verka för en breddning av arbetsmarknaden.<br />
Kommunen har en viktig roll både som beställare och<br />
utförare av tjänster. Förfrågningsunderlag skall utformas<br />
på ett sätt som stimulerar bred konkurrens och ger<br />
möjlighet för lokala entreprenörer.<br />
Antalet nystartade företag per 1 000 invånare är en indikator<br />
på företagsklimatet. I Varberg startades 8 företag<br />
per 1 000 invånare, jämfört med 6,2 år 2010.<br />
Större upphandlingar delas upp i mindre delar för att<br />
stimulera till bred konkurrens. Svarsmallar används för<br />
att underlätta anbudsgivningen.<br />
Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd
30<br />
Varberg – en god arbetsgivare<br />
förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> ska vara en god arbetsgivare, som<br />
kännetecknas av friska och stolta medarbetare, väl<br />
utvecklad personal- och kompetensförsörjning, samt<br />
av en ändamålsenlig och effektiv organisation.<br />
Den goda arbetsgivaren<br />
Kommunen har ett stort ansvar för grundläggande<br />
välfärdsområden. De förtroendevalda har som ombud<br />
för medborgarna ansvar för att behoven tillgodoses på<br />
ett bra och effektivt sätt inom ramen för tillgängliga<br />
resurser. En framgångsrik <strong>kommun</strong>al verksamhet är<br />
beroende av medarbetarna. För att klara det framtida<br />
personalbehovet måste <strong>kommun</strong>en också vara en<br />
attraktiv arbetsgivare med förmåga att behålla befintliga<br />
medarbetare och att rekrytera nya.<br />
Friska och stolta medarbetare<br />
De anställdas hälsa har varit prioriterad i ett vidare<br />
perspektiv, med insatser som varit hälsofrämjande<br />
såväl som förebyggande och rehabiliterande. Aktiviteter<br />
för chefer och medarbetare har genomförts med<br />
målet att utveckla helhetssynen på den verksamhet som<br />
<strong>kommun</strong>en bedriver, samt på att utveckla chefs- och<br />
medarbetarrollen. Chefsforum på temat ”Hälsa” och<br />
chefsfrukost kring visioner och utmaningar för <strong>Varbergs</strong><br />
<strong>kommun</strong>, samt <strong>kommun</strong>gemensamma introduktioner<br />
för nyanställda är exempel på sådana insatser.<br />
Kommunhälsan har tillsammans med <strong>kommun</strong>ens olika<br />
verksamheter arbetat med utveckling av chefsstöd, rehabiliteringsprocesser,<br />
systematik i arbetsmiljöarbetet,<br />
hälsofrågor, arbetslags- och teamutbildning. Dessutom<br />
har telefonrådgivningen utökats och verksamhetsspecifika<br />
personalvårdsronder genomförts. Kommunhälsan<br />
har även erbjudit öppna utbildningar i bl.a. stresshantering,<br />
”Sluta röka”, hjärt- och lungräddning (HLR) och<br />
en temagrupp för sjukskrivna.<br />
EU-projektet ”Företagshälsovård – Allas Hälsa” har<br />
pågått planenligt. Inom projektet ”Tidig Rehab” har<br />
företagssjuksköterskor gett aktivt stöd till ansvariga<br />
chefer och berörda medarbetare. Tidig rehabilitering<br />
har varit huvudtemat vid chefsträffar och fokusgrupper<br />
inom EU-projektet. Genomförd rehabilitering för<br />
enskilda har också lett till fortsatta arbetsmiljöinsatser<br />
på gruppnivå.<br />
Hälsosatsning ”Sundare Liv” har fortsatt fram till<br />
årsskiftet.<br />
Totalt 190 ansökningar omfattande knappt 3 000<br />
anställda har beviljats bidrag för olika insatser för<br />
2,3 mnkr, bl.a. motions- och friskvårdsaktiviteter,<br />
grupp- och samarbetsutveckling, teambildning, föreläsningar,<br />
massagestolar, gymredskap, rökavvänjning, kostcirklar,<br />
stresshantering och avslappning, hälsoprofiler<br />
m.m. Projektet kommer att följas upp och slutredovisas<br />
hösten 2012.<br />
<strong>Varbergs</strong> Sociala Tjänster inom socialförvaltningen<br />
har inrättat kvalitetsombud i samtliga arbetslag, som<br />
en länk i deras utvecklings- och förbättringsarbete samt<br />
för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet.<br />
Sedan 2010 har <strong>Varbergs</strong> Sociala Tjänster erbjudit vårdoch<br />
omsorgspersonal möjlighet till jobbrotation, vilket<br />
utnyttjats av ett hundratal medarbetare.<br />
Stadsbyggnadskontoret och delar av socialförvaltningen<br />
har använt ett LEAN-koncept för att öka<br />
medarbetarnas delaktighet och arbetstillfredsställelse.<br />
Serviceförvaltningen har fortsatt sitt arbete med anpassat<br />
ledarskap och självplanerande grupper.<br />
Ett Medarbetarcentrum har inrättats för att främja<br />
intern rörlighet. Anställda som vill byta arbete eller blivit<br />
övertaliga erbjuds stöd, med bl.a. testning, yrkesrådgivning<br />
och coachning. Medarbetarcentrum ger också<br />
stöd till chefer i samband med rekrytering.<br />
Personal- och kompetensförsörjning<br />
Den framtida personal- och kompetensförsörjningen<br />
är en mycket strategisk fråga. Personalförsörjningsprojektet<br />
har slutförts och redovisats för personalutskottet,<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen, förvaltningschefsgruppen och<br />
fackliga företrädare. Rapporten har även diskuterats<br />
vid en chefsfrukost samt i de större förvaltningarnas<br />
ledningsgrupper och i Socialnämnden.<br />
Personalförsörjningsprojektet sätter fokus på fem<br />
strategiskt viktiga områden: attrahera, rekrytera,<br />
introducera, utveckla/motivera samt avsluta. En <strong>kommun</strong>övergripande<br />
styrgrupp har börjat prioritera<br />
<strong>kommun</strong>gemensamma åtgärder, som ska främja utvecklingen<br />
inom dessa fem områden. Åtgärderna ska<br />
sedan ingå i den ordinarie verksamheten.<br />
Socialförvaltningen arbetar med en personalstrategi,<br />
som bl.a. innefattar personalförsörjning, kompetensutvecklingsplan<br />
och rekrytering. Förvaltningen har<br />
inlett ett samarbete med utbildningsanordnare och<br />
andra arbetsgivare för bildande av ett vård- och omsorgscollege.<br />
Ett arbete för att förbättra mottagandet av<br />
praktikanter har dessutom inletts.<br />
Stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen<br />
har under året tagit emot praktikanter, som ett led i<br />
rekryteringsarbetet.<br />
Ett regionalt traineeprojekt för att locka unga akademiker<br />
till offentliga jobb har inletts. Hallands<strong>kommun</strong>erna<br />
och regionen har tecknat ett samarbetsavtal<br />
och rekrytering har påbörjats. Kommunen har också<br />
tagit fram ett presentationsmaterial som vänder sig till<br />
ungdomar. I materialet presenteras många intressanta<br />
jobb inom <strong>kommun</strong>sektorn.<br />
Frågan om en bra generationsväxling har diskuterats<br />
i ett projekt med konsultföretaget Kairos Future, där<br />
utbytet med andra <strong>kommun</strong>er gett nya infallsvinklar.<br />
Ett stort antal verksamhetsanknutna utbildningar<br />
har genomförts av förvaltningarna. Dessutom har ett<br />
flertal <strong>kommun</strong>övergripande utbildningsinsatser skett,<br />
både för chefer och medarbetare.<br />
Under året har en ny arbetsvärdering samt lönekartläggning<br />
av <strong>kommun</strong>ens cirka 380 olika befattningar<br />
gjorts. Därefter har en löneanalys samt analys om<br />
jämställda löner tagits fram. Eventuella riktade insatser
31<br />
Antal tillsvidareanställda<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Antal tillsvidareanställda 4 014 3 895 3 795<br />
Därav män, % 18,1 18,5 18,1<br />
Därav kvinnor, % 81,9 81,5 81,9<br />
Tidsbegränsad anställning<br />
med månadslön 330 330 384<br />
Därav män, % 23,0 23,3 23,2<br />
Därav kvinnor, % 77,0 76,7 76,8<br />
Total sysselsättning tillsvidareanställda<br />
omräknad till heltid 3 621 3 525 3 453<br />
Genomsnittlig anställningstid<br />
för tillsvidareanställda (år) 16,7 17,3 18,0<br />
Genomsnittsålder, tillsvidareanst. 48,0 48,0 47,9<br />
Genomsnittlig pensionsålder 63,4 64,6 64,4<br />
kommer att diskuteras inför löneöversynen 2012.<br />
Lärarnas löner och arbetsvillkor har varit ett<br />
aktuellt ämne och diskussioner har inletts om skolutveckling<br />
kopplad till det nya läraravtalet.<br />
Ändamålsenlig och effektiv organisation<br />
Uppdraget att erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad<br />
har ägnats stor uppmärksamhet.<br />
Modeller och lyckade försök, i Varberg och i andra<br />
<strong>kommun</strong>er, har varit vägledande för arbetet. Förvaltningarna<br />
har fått hjälp att analysera sina personalkostnader<br />
och hur en ökad sysselsättningsgrad påverkar<br />
bemanningsekonomin.<br />
En <strong>kommun</strong>gemensam enkät till alla deltidsanställda<br />
har genomförts och följts upp så att varje<br />
medarbetare fått ange sina önskemål om sysselsättningsgrad.<br />
Kartläggningen visade att 156 ville öka<br />
och nio personer ville minska sin arbetstid. Intensiva<br />
insatser pågår för att tillmötesgå önskemålen.<br />
Inom socialförvaltningen har en förstudie inletts<br />
för att ge alla anställda önskad sysselsättningsgrad.<br />
Vid ett antal verksamheter har detta också kunnat<br />
uppnås, vilket resulterat i bättre kvalitet, högre personalkontinuitet<br />
samt ökad kunskapsnivå och sammanhållning<br />
bland personalen.<br />
Flera förvaltningar har bemanningspooler och<br />
verksamheten har utvecklats kontinuerligt. En översyn<br />
av poolernas funktion har skett, med stöd från<br />
personalkontoret. Med det inköpta personalsystemet<br />
”Time Care” kan medarbetarna enklare lägga sina<br />
önskescheman och ha möjlighet att arbeta på flera<br />
arbetsplatser. Detta medför också att behovet av<br />
timavlönade minskar.<br />
Tydliga mål är en viktig förutsättning för att uppnå<br />
effektiva och trygga arbetsplatser. Att göra uppdraget<br />
tydligt för chefer och medarbetare har varit ”en röd<br />
tråd” i de olika utvecklingsinsatser och utbildningar<br />
Sysselsättningsgrad<br />
som genomförts. En informationsinsats om samverkansavtalet<br />
och löneprocessen har gjorts bl.a. i<br />
intranätet samt till nyanställda. Kommunens chefer<br />
har även utbildats i det nya samverkansavtalet.<br />
Personalöversikt<br />
Kommunens verksamhet innefattar många personalintensiva<br />
tjänster, t.ex. undervisning, barnomsorg,<br />
vård och omsorg. Drygt två tredjedelar av <strong>kommun</strong>ens<br />
nettokostnader utgörs av personalkostnader,<br />
som för år <strong>2011</strong> uppgick till 1 650,3 mnkr. Jämfört<br />
med år 2010 har dessa kostnader ökat med 33,1 mnkr.<br />
Färre timavlönade<br />
Arbetsinsatser som fullgjorts av timavlönad personal<br />
har minskat med nästan 22 000 timmar, jämfört med<br />
föregående år, och till en nivå som är lägre än något<br />
tidigare år. Även övertidstimmar och timmar som<br />
utgörs som fyllnadstid har minskat jämfört med 2010.<br />
Antalet månadsanställda i <strong>kommun</strong>en har samtidigt<br />
minskat med omkring 50 personer, parallellt<br />
med att antalet producerade timmar har ökat med<br />
cirka 28 000 timmar, jämfört med 2010.<br />
Denna utveckling är en effekt av <strong>kommun</strong>ens medvetna<br />
arbete för att minska antalet timavlönade och<br />
erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad.<br />
Färre tillsvidareanställda och fler tidsbegränsat anställda<br />
med månadslön.<br />
Totalt hade 3 795 personer en tillsvidareanställning<br />
vid årsskiftet, vilket motsvarar 3 453 heltidstjänster.<br />
Detta är en minskning med 100 personer<br />
eller 72 heltidstjänster sedan 2010. Att antalet anställda<br />
omräknat till heltidstjänster minskat mindre<br />
än antalet anställda är en konsekvens av att<br />
sysselsättningsgraden ökat bland de anställda.<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Genomsnittlig sysselsättningsgrad<br />
deltidsarbetande tillsvidareanst. %<br />
Kvinnor 74,3 74,8 75,3<br />
Män 66,0 65,9 68,0<br />
Totalt 73,9 74,2 74,8<br />
Genomsnittlig sysselsättningsgrad<br />
samtliga tillsvidareanställda, %<br />
Kvinnor 88,7 89,2 89,8<br />
Män 96,2 95,5 96,1<br />
Totalt 90,1 90,4 90,9<br />
Andel heltid, tillsvidareanst. %<br />
Kvinnor 56,1 57,3 58,6<br />
Män 88,7 86,9 87,9<br />
Totalt 62,0 62,8 63,9<br />
Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse
32<br />
förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare<br />
Anders Forss, här tillsammans med Jakob på jobbet som boendestödjare. Anders är en av de unga medarbetare som deltagit i utbildningen<br />
”Prova på ledarskap”. En utbildning om ledarskap och chefsuppdrag i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Antalet personer med tidsbegränsade månadsanställningar<br />
uppgick den 31 december <strong>2011</strong> till 384,<br />
vilket är en ökning med 54 personer jämfört med ett<br />
år tidigare. Ökningen sammanhänger med att fler personer<br />
anställts på längre vikariat med månadslön och<br />
färre som timavlönade.<br />
Kvinnorna fortsätter att dominera bland <strong>kommun</strong>ens<br />
anställda och utgjorde under <strong>2011</strong> totalt 81,9 %.<br />
Detta är en liten ökning jämfört med föregående år.<br />
Fler heltidsarbetande<br />
bland <strong>kommun</strong>ens anställda<br />
Sedan år 2000 har andelen heltidsarbetande bland de<br />
tillsvidareanställda ökat. Bland kvinnorna är ökningen<br />
nästan 8 procentenheter under perioden, medan andelen<br />
heltidsarbetande män har minskat något eller med<br />
drygt 3 procentenheter.<br />
Sysselsättningsgraden fortsätter att öka<br />
Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltidsarbetande<br />
tillsvidareanställda har ökat med 0,6 procentenheter.<br />
Både kvinnorna och männen har ökat sin<br />
sysselsättningsgrad jämfört med 2010. Därmed har<br />
utvecklingen med minskad sysselsättningsgrad bland<br />
männen brutits. Framförallt socialförvaltningen har<br />
under året arbetat aktivt med olika åtgärder, för att<br />
erbjuda ökad sysselsättningsgrad till de anställda som<br />
önskar detta.<br />
Den högre sysselsättningsgraden bland de deltidsanställda<br />
samt den större andelen heltidsanställda har<br />
medfört att den genomsnittliga sysselsättningsgraden<br />
för samtliga tillsvidareanställda har fortsatt att öka.<br />
Knappt 48 år gamla och i genomsnitt<br />
18 års anställningstid i <strong>kommun</strong>en<br />
Genomsnittsåldern för <strong>kommun</strong>ens tillsvidareanställda<br />
medarbetare är 47,9 år, vilket är marginellt lägre än<br />
föregående år. Den genomsnittliga anställningstiden<br />
har ökat något till 18 år. Många medarbetare väljer att<br />
arbeta hos <strong>kommun</strong>en under största delen av sitt yrkesliv.<br />
Få unga och många äldre medarbetare<br />
Under de senaste åren har mindre förändringar i åldersfördelningen<br />
skett bland <strong>kommun</strong>ens anställda. Andelen<br />
anställda under 30 år har ökat något igen, till 5,3 %,<br />
medan åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år<br />
har minskat något. Andelen anställda i åldersgruppen<br />
40–49 år har ökat med 0,7 procentenheter till 28,2 %.
Förändringen i den äldsta åldersgruppen sammanhänger<br />
med stora pensionsavgångar under 2010 och<br />
<strong>2011</strong>. Detta har samtidigt skapat möjligheter för fler<br />
yngre att få anställning i <strong>kommun</strong>en.<br />
Antalet anställda som valt att arbeta efter 65 års<br />
ålder har, efter en minskning till 23 personer förra<br />
året åter ökat, nu till 47 personer. År 2009 fortsatte<br />
49 medarbetare över 65 år att arbeta.<br />
Ökande antal pensionsavgångar<br />
och aktiv personalförsörjning<br />
Den senaste tioårsperioden har antalet pensionsavgångar<br />
per år nästan fördubblats. De senaste fem<br />
åren har i genomsnitt 119 anställda lämnat sin tjänst<br />
med ålderspension. Antalet nyblivna pensionärer år<br />
<strong>2011</strong> var 127, jämfört med 161 personer året innan.<br />
Den genomsnittliga pensionsåldern var något lägre<br />
än året innan, 64,4 år jämfört med 64,6 år under 2010.<br />
Den genomsnittliga pensionsåldern har sedan år 2006<br />
varierat mellan 63,1 och 64,6 år. De kommande fem<br />
åren kommer drygt 600 anställda att ha uppnått lägst<br />
65 års ålder. Detta innebär en pensionsavgång med<br />
cirka 1 200 personer under åren 2007–2016.<br />
Denna utveckling kommer att kräva betydande<br />
insatser för att klara personalförsörjningen. Kommunen<br />
måste värna om att behålla de redan anställda,<br />
bidra med utveckling och stimulera anställda att ta<br />
på sig nya eller förändrade arbetsuppgifter, fortsätta<br />
att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till dem som så<br />
önskar samt öka det hälsofrämjande arbetet för att<br />
ytterligare minska sjukfrånvaron. Lika viktigt är<br />
att, i konkurrens med andra <strong>kommun</strong>er och övriga<br />
arbetsgivare, kunna rekrytera nya medarbetare med<br />
lämplig kompetens.<br />
Sjukfrånvaron fortsätter att minska<br />
All sjukfrånvaro har minskat, både som andel av den<br />
totala tillgängliga arbetstiden och andelen långtidssjuka,<br />
d.v.s. anställda med en sjukskrivningstid som<br />
är längre än 60 dagar. Kvinnornas sjukfrånvaro har<br />
minskat något, medan männens ökat något.<br />
År <strong>2011</strong> utgjorde sjukfrånvaron 4,6 % av all tillgänglig<br />
arbetstid. Om man ser på utvecklingen sedan<br />
2008 är minskningen störst i åldersgruppen över<br />
50 år och lägst bland de yngsta under 30 år. Jämfört<br />
med 2010 har en mycket marginell ökning skett igen i<br />
den äldsta åldersgruppen.<br />
Mindre andel långtidssjuka<br />
Andelen långtidssjuka, med frånvaro längre än 60 dagar,<br />
har fortsatt att att minska. Minskningen av andelen<br />
långtidssjuka beror på att flera anställda återgått<br />
i arbete, helt eller delvis, efter långa sjukskrivningsperioder.<br />
Samtidigt har <strong>kommun</strong>en bedrivit ett medvetet<br />
arbete för att förhindra att nya långtidssjukskrivningar<br />
uppstår, genom förebyggande hälsoarbete,<br />
hälsosatsningen ”Sundare liv”, olika utbildningsinsatser,<br />
stresshantering, personalvårdsronder, tidiga<br />
rehabiliteringsinsatser, temagrupper etc.<br />
Den korta sjukfrånvaron, under 15 dagar, har<br />
Andel sjukfrånvaro av tillgänglig tid %<br />
Kön/Åldersgrupp 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Kvinnor<br />
29 år eller yngre 3,0 3,0 3,7<br />
30–49 år 5,6 4,7 4,4<br />
50 år eller äldre 6,7 5,7 5,7<br />
Totalt 5,9 5,1 5,0<br />
Män<br />
29 år eller yngre 1,5 2,5 1,5<br />
30–49 år 2,5 2,2 2,1<br />
50 år eller äldre 4,1 4,1 4,5<br />
Totalt 3,3 3,2 3,3<br />
Samtliga anställda<br />
29 år eller yngre 2,7 2,9 3,1<br />
30–49 år 5,0 4,2 4,0<br />
50 år eller äldre 6,1 5,3 5,4<br />
Totalt 5,4 4,7 4,6<br />
Andel långtidssjukfrånvaro av<br />
total sjukfrånvaro (60+ dagar) 46,0 35,4 32,6<br />
Andel anställda med månadslön<br />
utan sjukfrånvaro 35,6 37,3 34,8<br />
ökat något både bland män och kvinnor samt totalt;<br />
bland kvinnor mest i den yngsta åldersgruppen under<br />
30 år och för män i samtliga åldersgrupper.<br />
Tillsvidareanställdas sjukfrånvaro<br />
Bland de tillsvidareanställda var sjukfrånvaron under år<br />
<strong>2011</strong> totalt 4,8 %, vilket är en markant minskning från<br />
2007 års 7,4 %. Sjukfrånvaron har under <strong>2011</strong> ökat i<br />
den yngsta åldersgruppen, minskat i åldersgruppen<br />
30–49 år och är oförändrad bland de anställda som är<br />
över 50 år jämfört med 2010. Den marginella ökningen<br />
av den totala sjukfrånvaron i den äldsta åldersgruppen<br />
återfinns bland de visstidsanställda.<br />
Olika friska förvaltningar<br />
Sjukfrånvaron varierar från 1,4 % till 5,3 % mellan<br />
<strong>kommun</strong>ens olika förvaltningar och påverkas bl.a. av<br />
personalens ålder, sammansättning och olika arbetsförhållanden.<br />
Sjukfrånvaron har jämfört med 2010 ökat<br />
något inom serviceförvaltningen, <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
förvaltning och stadsbyggnadskontoret.<br />
Övriga förvaltningar har oförändrad eller minskad<br />
genomsnittlig sjukfrånvaro. Miljö- och räddningsnämnden<br />
har minskat sin sjukfrånvaro med nästan<br />
en procentenhet. Socialförvaltningen har fortsatt att<br />
minska sin sjukfrånvaro, nu med 0,1 procentenheter till<br />
5,3 % av tillgänglig tid, vilket bland annat är en effekt av<br />
ett riktat arbete kring rehabilitering och förebyggande<br />
insatser. Cheferna uppmärksammar de anställdas sjukfrånvaro<br />
snabbare och såväl de förebyggande som efterhjälpande<br />
insatserna har ökat. Speciell uppmärksamhet<br />
har också ägnats de långtidssjuka under året.<br />
33<br />
Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse
Ekonomisk redovisning
Finansiell analys<br />
35<br />
Årets resultat för <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> är ett överskott på 91<br />
mnkr. År <strong>2011</strong> blev ytterligare ett år då resultatet överstiger<br />
den antagna budgetens. Främsta orsaken till detta är att<br />
skatteintäkterna blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat.<br />
Återhämtningen efter finanskrisen 2008 har gått snabbare<br />
än enligt tidigare beräkningar. Sveriges Kommuner<br />
och Landsting, SKL, som beräknar skatteintäkterna<br />
har därför höjt prognoserna vid flera tillfällen under<br />
det gångna året.<br />
Nettokostnaderna har ökat med 6,4 %. <strong>2011</strong> hade<br />
<strong>kommun</strong>en inga direkta intäkter i samband med<br />
markförsäljning såsom 2010 då Kanngjutaren och<br />
Lorensberg såldes. Skatteintäkter och statsbidrag har<br />
ökat med 3,5 %. Det tillfälliga konjunkturstöd som<br />
förstärkte statbidragen 2010 upphörde till <strong>2011</strong>. För<br />
att på lång sikt behålla en god finansiell hushållning<br />
är det viktigt att nettokostnadsökningen inte överstiger<br />
utvecklingen av skatteintäkter och generella<br />
statsbidrag.<br />
Större andel går till verksamheten<br />
Ett sätt att mäta <strong>kommun</strong>ens ekonomiska ställning är<br />
att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande<br />
verksamheten. Verksamheternas nettokostnader<br />
ska styras av hur <strong>kommun</strong>ens viktigaste finansieringskällor,<br />
skatteintäkter och utjämningsbidrag, utvecklas.<br />
Till detta kommer ett mindre bidrag från finansnettot.<br />
Verksamhetens nettokostnader, exklusive avskrivningar,<br />
tog under <strong>2011</strong> i anspråk 93 % av skatteintäkter,<br />
utjämningsbidrag och finansnetto. Det var drygt två<br />
procentenheter mer än 2010. Avskrivningarnas andel<br />
var 3,4 % vilket är oförändrat mot föregående år. Totalt<br />
användes 96,3 % av skatteintäkter, utjämningsbidrag<br />
och finansnetto, jämfört med 93,8 % år 2010.<br />
Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och<br />
räntekostnader. Årets finansnetto är drygt 7 mnkr och<br />
ligger på samma nivå som föregående år. Däremot har<br />
både finansiella intäkter och kostnader ökat med 30<br />
mnkr. Förändringen beror främst på att <strong>kommun</strong>ens<br />
internbank, med lånen för bolagen i <strong>Varbergs</strong> Stadshus,<br />
ingår i sin helhet i redovisningen för <strong>2011</strong>.<br />
Lägre personalomkostnad<br />
Personalomkostnader inkluderar arbetsgivaravgifter,<br />
avtalsförsäkringar och pensionsavgifter. Personalomkostnadspålägget<br />
budgeterades till 39,5 % enligt SKLs<br />
rekommendation. Den faktiska kostnaden, som ska<br />
täckas av personalomkostnadspålägget, motsvarade<br />
37,7 % för <strong>2011</strong>. Orsaken till skillnaden är att <strong>kommun</strong>ens<br />
lönestruktur ger något lägre sociala avgifter<br />
samt att Sveriges <strong>kommun</strong>er även <strong>2011</strong> fått betydligt<br />
Finansiell analys • Ekonomisk redovisning<br />
2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
FINANSIELLA NYCKELTAL<br />
Nettokostnader/invånare, tkr 31,1 32,8 33,2 34,2 35,4 36,8 38,4 39,2 39,2 41,4<br />
Förändring av nettokostnader, % 5,7 6,1 2,2 3,6 4,4 3,9 5,4 2,1 1,0 6,4<br />
Förändring av skatter och statsbidrag, % 6,6 3,8 2,1 5,3 5,4 4,2 5,2 0,9 5,7 3,5<br />
Finansnetto, mnkr -1,9 -5,2 -6,9 -7,2 -3,3 12,9 9,2 7,3 7,6 7,5<br />
Andel av skatter och<br />
generella statsbidrag, % -0,1 -0,3 -0,4 -0,1 -0,2 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3<br />
Resultat exklusive avskrivningar<br />
och extraordinära poster, mnkr 114,4 77,2 86,9 125,6 151,4 182,0 185,9 122,1 232,8 176,3<br />
Andel av skatter och<br />
generella statsbidrag, % 6,7 4,5 4,8 6,5 7,4 8,5 8,2 5,3 9,6 7,0<br />
Förändring av eget kapital, mnkr 59,8 22,2 19,1 612,1 76,9 101,1 98,5 43,1 151,4 91,4<br />
Andel av skatter och<br />
generella statsbidrag, % 3,5 1,2 1,1 31,7 3,8 4,7 4,3 1,9 6,3 3,6<br />
Omsättningstillgångar, tkr/inv 3,9 2,1 2,7 3,1 3,3 4,8 6,0 10,5 11,4 9,8<br />
Anläggningstillgångar, tkr/inv 27,8 31,2 32,3 44,8 48,1 49,3 51,4 42,2 64,9 67,1<br />
Skulder, tkr/inv 12,5 13,8 15,3 17,3 19,8 19,6 21,3 13,6 35,8 50,0<br />
Eget kapital, tkr/inv 19,3 19,6 19,8 30,6 31,7 33,1 34,5 34,8 37,0 38,4<br />
Soliditet 61,0 59,0 56,0 64,0 61,0 61,0 60,0 60,5 45,8 47,2<br />
inkl. ansvarsförbindelse för pensioner 20,0 19,0 18,0 36,0 28,0 25,0 25,0 25,1 21,7 20,2<br />
Investeringarnas finansiering<br />
Egenfinansiering, % 47,0 33,0 58,0 59,0 68,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0<br />
Försäljning av anläggningstillgångar, % 17,0 1,0 8,0 9,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0<br />
Långfristig upplåning, % 36,0 66,0 34,0 32,0 24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0
36 lägre eller i vissa fall inga kostnader för kollektivavtalsförsäkringarna.<br />
Det beror i sin tur på att försäkringsbolaget<br />
AFA Försäkring haft överskott från tidigare år<br />
och därför beslutat att inte ta ut några avgifter. Tillsammans<br />
med något lägre kostnader för pensioner har <strong>kommun</strong>en<br />
ett överskott för personalomkostnadspålägget<br />
på 27,3 mnkr för <strong>2011</strong>.<br />
Ekonomisk redovisning • Finansiell analys <br />
Pensioner och avsättningar<br />
Fram till 1998 hade <strong>kommun</strong>erna ett helt förmånsbaserat<br />
pensionssystem. Därefter infördes en blandmodell<br />
där arbetsgivaren kostnadsför och utbetalar<br />
4,5 % av lönesumman till pensionsavsättning som de<br />
anställda placerar. För anställda med inkomster över<br />
7,5 inkomstbasbelopp/år (ca 34 000 kr/månad) kostnadsförs<br />
dessutom en förmånsbaserad pension på de<br />
överskjutande lönedelarna, som bokförs som en skuld<br />
på balansräkningen. Den förmånsbaserade pensionen,<br />
enligt det gamla pensionsavtalet som gällde fram till<br />
1998, redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse.<br />
Kostnaden för denna redovisas först<br />
när pensionerna betalas ut. För <strong>2011</strong> uppgår denna<br />
ansvarsförbindelse till 1 281 mnkr, inklusive löneskatt,<br />
vilket är en ökning med 149 mnkr. Den kraftiga ökningen<br />
beror främst på att diskonteringsräntan (RIPSräntan)<br />
har sänkts, vilket höjer den nuvärdesberäknade<br />
utbetalningen med nästan 100 mnkr. Dessutom innebär<br />
det gamla pensionsavtalets koppling till det allmänna<br />
pensionssystemet, att den s.k. bromsen ökar skulden<br />
med nästan 50 mnkr.<br />
Pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräknas<br />
bli störst om cirka 10 år. Kommunen har därför<br />
gjort extra avsättningar för att minska resultatpåverkan<br />
av de ökande pensionsutbetalningarna. I årets bokslut<br />
görs en extraavsättning med 27 mnkr, som motsvarar<br />
överskottet från personalomkostnadspålägget. Den totala<br />
extraavsättningen uppgår nu till 145 mnkr. Till det<br />
kommer avsättningen till förmånsbaserade pensioner<br />
enligt det nya pensionsavtalet med 51 mnkr.<br />
Detta ger en pensionsavsättning i balansräkningen<br />
på totalt 197 mnkr. <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har därmed ett<br />
gott läge inför framtiden. Den gamla pensionsskulden<br />
enligt ansvarsförbindelsen har byggts upp då <strong>kommun</strong>en<br />
hade färre invånare och därmed färre anställda, men<br />
skall betalas när <strong>kommun</strong>en har fler invånare/skattebetalare.<br />
Dessutom finns nu en extraavsättning på<br />
11–12 % av pensionsskulden.<br />
Nämndernas resultat<br />
En grundläggande förutsättning för god ekonomisk<br />
hushållning är att <strong>kommun</strong>ens nämnder klarar av att<br />
bedriva sin verksamhet inom givna ramar. Kommunstyrelsens<br />
och nämndernas driftredovisning visar en<br />
positiv avvikelse på 2,5 mnkr, i förhållande till budgeten.<br />
Fördelningen av över- och underskott visar stor<br />
spridning mellan nämnderna. De största avvikelserna<br />
är följande:<br />
Kommunstyrelsen visar ett underskott på 24,6 mnkr,<br />
vilket förklaras av en avsättning för återställning av<br />
deponier med 15 mnkr och lägre intäkter från exploateringsverksamheten,<br />
med 12,6 mnkr, än budgeterat.<br />
Socialnämnden visar ett överskott på hela 47,4 mnkr,<br />
vilket visar att nämnden även <strong>2011</strong> lyckats utföra sitt<br />
uppdrag till betydligt lägre kostnad än budgeterat.<br />
Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott<br />
på 16,4 mnkr beroende på ett ökat antal barn och<br />
elever, ökad vistelsetid i förskolan samt införandet av<br />
datorsatsningen ”En-till-En”.<br />
Modell för finansiell analys<br />
För att kartlägga och analysera <strong>kommun</strong>ens resultat,<br />
utveckling och ställning används en finansiell analysmodell<br />
utvecklad av KommunForskning i Västsverige,<br />
KFi. Modellen utgår från fyra viktiga aspekter ur ett<br />
övergripande finansiellt perspektiv:<br />
❚❚<br />
Kontroll över den finansiella utvecklingen<br />
❚❚<br />
Långsiktig betalningsberedskap/kapacitet<br />
❚❚<br />
Kortsiktig betalningsberedskap/kapacitet<br />
❚❚<br />
Riskförhållande<br />
KFi gör varje år en kartläggning utifrån ovanstående<br />
fyra aspekter av <strong>kommun</strong>erna i Halland och Västra<br />
Diagram – Finansiell analys<br />
Diagrammen har skalan 1–5. Poängskalan är relativ.<br />
Fördelningen av poängen följer en normalfördelningskurva<br />
där de fem starkaste får en 5:a, de tio därefter<br />
en 4:a, de 22 i mitten en 3:a, sedan får tio en 2:a<br />
och de fem svagaste en 1:a.<br />
2008<br />
Genomsnittligt<br />
resultat – 3 år<br />
Kontroll<br />
Skattefin. av<br />
investeringar<br />
Lång sikt, kapacitet<br />
Skattesats<br />
Soliditet<br />
Risk<br />
Resultat före<br />
extraord. poster<br />
Finansiella<br />
nettotillgångar<br />
Varberg <strong>2011</strong><br />
Medelvärde<br />
Budgetföljsamhet<br />
Kort sikt, beredskap<br />
Kassalikviditet
Götaland. Resultatet för perioden 2008–2010 redovisas<br />
i form av polärdiagram där resultatet för Varberg<br />
framgår relativt övriga <strong>kommun</strong>er i studien.<br />
Resultat och kapacitet<br />
Resultatutveckling<br />
Den genomsnittliga resultatnivån under de senaste fyra<br />
åren har legat på 96,8 mnkr, vilket motsvarar ca 4 % av<br />
skatteintäkter och generella statsbidrag, och överstiger<br />
det finansiella mål fullmäktige satt på 1 %. KFi rekommenderar<br />
att resultatet över en längre period ligger på<br />
ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag.<br />
Självfinansieringsgrad av investeringar<br />
Självfinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar<br />
mäter hur stor andel av årets nettoinvesteringar, som<br />
kan finansieras med internt tillförda medel (summan av<br />
avskrivningar och resultat, vilket är 176,3 mnkr <strong>2011</strong>).<br />
En självfinansieringsgrad på 100 % och däröver innebär<br />
att de egna internt tillförda medlen räcker till att finansiera<br />
investeringarna och att <strong>kommun</strong>en inte behöver<br />
låna till dessa. Fullmäktige har satt ett andra finansiellt<br />
mål att <strong>kommun</strong>ens investeringar skall vara självfinansierade.<br />
Kommunen investerade <strong>2011</strong> totalt 123 mnkr,<br />
vilket kan jämföras med 137,2 mnkr för 2010. Kommunens<br />
självfinansieringsgrad för <strong>2011</strong> blev 143 %, vilket<br />
innebär att det andra finansiella målet också uppnåtts.<br />
Soliditet och skuldsättningsgrad<br />
Soliditeten är ett mått på <strong>kommun</strong>ens långsiktiga finansiella<br />
handlingsutrymme. Den visar hur stor del av<br />
<strong>kommun</strong>ens tillgångar som finansieras med eget kapital.<br />
Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning har <strong>kommun</strong>en.<br />
Soliditetens utveckling beror på två faktorer,<br />
dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen.<br />
För oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i<br />
samma takt som värdet på tillgångarna.<br />
Soliditeten var 47 % år <strong>2011</strong>, vilket var en ökning<br />
med en procentenhet jämfört med föregående år. När<br />
soliditeten i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> jämförs med andra<br />
<strong>kommun</strong>er, bör det dock noteras att upplägget med<br />
en internbank, där man har dotterbolagens skulder i<br />
balansräkningen samt fordringar på bolagen, gör att<br />
balansräkningen ökar och soliditeten som är ett relativt<br />
mått minskar.<br />
Soliditeten, med skulderna utanför balansräkningen<br />
(pensioner intjänade innan 1998) inräknade, sjönk<br />
från 22 % 2010 till 20 % <strong>2011</strong>. Orsaken till den sänkta<br />
soliditeten är att pensionsförpliktelserna för ansvarsförbindelsen<br />
har ökat.<br />
Den del av tillgångarna som finansieras med främmande<br />
kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens<br />
motsats. Kommunen har ingen egen långfristig<br />
låneskuld, men har lån för de fordringar som finns i<br />
internbanken samt kortfristiga skulder (t.ex. leverantörsskulder)<br />
och avsättningar. Kommunens skuldsättningsgrad<br />
har minskat från 54 % 2010 till 53 % år <strong>2011</strong>.<br />
Kommunalskatt<br />
Skattesatsen visar <strong>kommun</strong>ens långsiktiga handlingsberedskap.<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har, bortsett från skatteväxlingar,<br />
haft oförändrad <strong>kommun</strong>al utdebitering med<br />
20,53 % sedan 1990. Medeltalet för riket är 20,88 %.<br />
<strong>Varbergs</strong> skattesats är bland de lägsta i Halland och<br />
Västra Götalands län.<br />
Skattekraften, genomsnittsinkomsten per invånare,<br />
i Varberg är 96,4 % av genomsnittet för riket enligt<br />
senast kända uppgifter. Varberg har sedan 2008 haft<br />
en snabbare ökning av skatteunderlaget per invånare,<br />
jämfört med riket i övrigt. Kommunens låga skattesats<br />
är en styrka för det finansiella handlingsutrymmet.<br />
Risk och kontroll<br />
Likviditet<br />
Kassalikviditeten är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen.<br />
Kassalikviditeten har minskat från<br />
111 % år 2010 till 87 %. Överskottslikviditeten har<br />
minskat samtidigt som det vid förra årsskiftet väntades<br />
37<br />
Finansiell analys • Ekonomisk redovisning<br />
Lång sikt, kapacitet<br />
Lång sikt, kapacitet<br />
Skattefin. av<br />
investeringar<br />
Skattesats<br />
Skattefin. av<br />
investeringar<br />
Skattesats<br />
2009<br />
Genomsnittligt<br />
resultat – 3 år<br />
Soliditet<br />
2010<br />
Genomsnittligt<br />
resultat – 3 år<br />
Soliditet<br />
Kontroll<br />
Risk<br />
Kontroll<br />
Risk<br />
Resultat före<br />
extraord. poster<br />
Finansiella<br />
nettotillgångar<br />
Resultat före<br />
extraord. poster<br />
Finansiella<br />
nettotillgångar<br />
Budgetföljsamhet<br />
Kassalikviditet<br />
Budgetföljsamhet<br />
Kassalikviditet<br />
Kort sikt, beredskap<br />
Kort sikt, beredskap
38<br />
Ekonomisk redovisning • Finansiell analys <br />
Magnus Widén, ekonomichef<br />
stora utbetalningar. Normalt bör ett likviditetsmått uppgå<br />
till minst 100 % av de kortfristiga skulderna, men för<br />
<strong>kommun</strong>er brukar det uppgå till 70–80 %. I samband<br />
med bedömning av likviditeten skall nämnas att <strong>kommun</strong>en<br />
har outnyttjade checkräkningskrediter på 250<br />
mnkr, vilket höjer kassalikviditeten till det dubbla.<br />
Borgensåtagande<br />
Borgensåtaganden är viktiga när en <strong>kommun</strong> skall<br />
bedömas ur ett riskperspektiv. Av <strong>kommun</strong>ens<br />
borgensåtagande på 566 mnkr avser 500 mnkr<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB:s lån. I övrigt har <strong>kommun</strong>en<br />
genom internbanken skulder för dotterbolagen på<br />
1 651 mnkr år <strong>2011</strong>, en ökning med 64 mnkr jämfört<br />
med 2010.<br />
Risken för dotterbolagens skulder får bedömas som<br />
liten, då bolagen som har skulder visar ett gott resultat,<br />
har positivt kassaflöde samt innehåller betydande<br />
övervärden. De <strong>kommun</strong>ala bolagen har dessutom god<br />
budgetföljsamhet.<br />
Balanskravet<br />
Kommunallagen säger att <strong>kommun</strong>en måste ha en ekonomi<br />
i balans. Bortsett från realisationsvinster måste<br />
intäkterna överstiga kostnaderna. Ett positivt resultat<br />
krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp<br />
medel för reinvesteringar. <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har uppfyllt<br />
balanskravet sedan det infördes 2000. För <strong>2011</strong><br />
uppgår balanskravsresultatet till 91 mnkr och är i stort<br />
sett i nivå med föregående år.<br />
Ekonomin på sikt<br />
Det råder en osäkerhet i omvärlden om den framtida<br />
utvecklingen. <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>s beräkningar för<br />
<strong>kommun</strong>ens utveckling och SKLs beräkning av utvecklingen<br />
för framtida skatteintäkter visar på en fortsatt<br />
god ekonomi, med budgeterade resultat på knappt<br />
50 mnkr de närmaste åren. Investeringarna beräknas<br />
bli ca 300 mnkr per år de närmaste åren, vilket innebär<br />
att <strong>kommun</strong>en inte kommer att finansiera dessa med<br />
egna medel. Det finansiella målet för egenfinansiering<br />
bör dock ses över flera år. Därför kan enstaka år när<br />
målet inte nås accepteras.<br />
Några slutsatser<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har en mycket stark ekonomi jämfört<br />
med övriga <strong>kommun</strong>er i Västsverige. Goda resultat,<br />
måttfulla investeringar och starka <strong>kommun</strong>ala bolag<br />
tillsammans med en låg skattesats gör att <strong>kommun</strong>en<br />
har goda förutsättningar att klara framtidens krav.<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> uppfyller målet om god ekonomisk<br />
hushållning för <strong>2011</strong> – en god ekonomi och en god<br />
verksamhet till medborgarna.<br />
Definitioner och begrepp<br />
Anläggningstillgång<br />
En tillgång som är avsedd att stadigvarande användas<br />
eller innehas i verksamheten.<br />
Ansvarsförbindelse<br />
Ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser<br />
och vars förekomst kommer att bekräftas endast<br />
av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte<br />
ligger inom <strong>kommun</strong>ens kontroll, inträffar eller uteblir.<br />
Avskrivningar<br />
Avskrivningen är en planmässig värdeminskning av<br />
<strong>kommun</strong>ens anläggningstillgångar och inventarier.<br />
Avskrivningstidens längd beror på tillgångens beräknade<br />
nyttjandeperiod.<br />
Avsättning<br />
Med avsättning menas förpliktelser som är hänförliga<br />
till redovisningsåret och som på balansdagen är säkra
39<br />
eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp<br />
eller tidpunkt då de ska infrias.<br />
Balanskrav<br />
Lagstadgat krav om att <strong>kommun</strong>ens intäkter skall överstiga<br />
kostnaderna.<br />
Balansräkning<br />
Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen<br />
vid årets slut och visar hur <strong>kommun</strong>en har använt sitt<br />
kapital (tillgångssidan) och hur kapitalet har anskaffats<br />
(skuldsidan).<br />
Driftredovisning<br />
Driftredovisningen omfattar kostnader och intäkter för<br />
årets löpande verksamhet.<br />
Eget kapital<br />
Det egna kapitalet är skillnaden mellan <strong>kommun</strong>ens<br />
tillgångar och skulder inklusive avsättningar.<br />
Exploateringsredovisning<br />
Exploateringsredovisningen omfattar de utgifter och<br />
inkomster som hör samman med iordningställandet av<br />
mark för bostads- eller verksamhetsändamål.<br />
Finansnetto<br />
Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och<br />
räntekostnader.<br />
Investeringsredovisning<br />
Investeringsredovisningen omfattar utgifter och eventuella<br />
inkomster för investeringar i anläggningar,<br />
byggnader, mark och inventarier.<br />
Kassaflödesanalys<br />
Kassaflödesanalysen visar <strong>kommun</strong>ens in- och utbetalningar<br />
under en period. Betalningarna hänförs<br />
till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller<br />
finansieringsverksamhet.<br />
Uppdelningen av kassaflödet i tre kategorier ger information<br />
för bedömning av respektive kassaflödes<br />
betydelse för <strong>kommun</strong>ens finansiella ställning och<br />
likviditetssituation.<br />
Periodisering<br />
Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod<br />
där de uppstår/uppstått.<br />
Resultaträkning<br />
Resultaträkningen visar årets kostnader och intäkter.<br />
Resultaträkningen visar också hur <strong>kommun</strong>ens egna<br />
kapital har förändrats under året. Det egna kapitalets<br />
förändring framgår även vid en jämförelse mellan årets<br />
och föregående års egna kapital.<br />
Rörelsekapital<br />
Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar<br />
och kortfristiga skulder vid en viss tidpunkt.<br />
Rörelsekapitalet visar <strong>kommun</strong>ens kortsiktiga finansiella<br />
styrka.<br />
Siffror och sorter<br />
I årsredovisningen används en del olika benämningar<br />
på tal och enheter. När det gäller pengar är det i första<br />
hand mnkr och tkr. Mnkr står för miljon kronor och<br />
tkr för tusen kronor. 1 mnkr = 1 000 000 kr och 1 tkr<br />
= 1 000 kr.<br />
På något ställe förekommer mdkr, som står för miljard<br />
kronor. 1 miljard kronor = 1 000 000 000 kr.<br />
Procent är hundradel. Det gäller att hålla tungan rätt i<br />
mun när man beskriver ökningar (eller minskningar).<br />
Om något ökar från två till tre procent så står det att<br />
det ökar med en procentenhet. I absoluta tal är ökningen<br />
50 %.<br />
När det gäller ytmått kan både hektar och kvadratmeter<br />
förekomma. 1 ha = 10 000 m 2 . Vattenförbrukningen<br />
mäts i kubikmeter 1 m 3 = 1 000 liter.<br />
Viktangivelser förekommer i ton och tusen ton. Tusen<br />
ton = 1 miljon kilo.<br />
Skatteunderlag<br />
Skatteunderlaget utgörs av samtliga <strong>kommun</strong>invånares<br />
beskattningsbara inkomster. Kapitalinkomster<br />
ingår inte i det <strong>kommun</strong>ala skatteunderlaget. Inte<br />
heller ingår inkomster från juridiska personer. Skatteunderlaget<br />
dividerat med antalet invånare ger det jämförelsetal<br />
som kallas skattekraft. Denna jämförs ofta<br />
med riksgenomsnittet och mäts som en procentandel.<br />
Definitioner och begrepp • Ekonomisk redovisning<br />
Likviditet<br />
Kassa- och bankmedel som utgör <strong>kommun</strong>ens betalningsberedskap<br />
på kort sikt.<br />
Nettokostnad<br />
Nettokostnaden utgörs av kostnader minskade med<br />
intäkter. Nettokostnaden finansieras med skattemedel.<br />
Omsättningstillgång<br />
En tillgång som på kort tid kan omsättas till likvida<br />
medel och som inte är avsedd för stadigvarande bruk.<br />
Soliditet<br />
Det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. Soliditeten<br />
visar <strong>kommun</strong>ens långsiktiga betalningsförmåga.<br />
Årets resultat<br />
Årets resultat motsvarar förändringen av årets och föregående<br />
års egna kapital. Se även Resultaträkning.
40<br />
Redovisningsprinciper<br />
Ekonomisk redovisning • Redovisningsprinciper <br />
Kommunens redovisning följer Lagen om <strong>kommun</strong>al redovisning.<br />
Kommunen tillämpar i huvudsak de rekommendationer<br />
som ges av Rådet för Kommunal Redovisning.<br />
Vissa avvikelser från rekommendationerna har gjorts.<br />
Kommunens redovisning har varit öppen för externa<br />
transaktioner till och med den 30 december <strong>2011</strong>.<br />
Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till<br />
anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och<br />
avskrivningar. Eventuella investeringsbidrag periodiseras<br />
från och med redovisningsåret 2010.<br />
För samtliga anläggningstillgångar används linjär<br />
avskrivning vid beräkning av kapitalkostnaderna.<br />
Kommunens leasingavtal som främst avser bilar<br />
och datorer är operationella. Detta innebär att det<br />
gäller såväl finansiering som service.<br />
Från och med verksamhetsåret 2002 beräknas en<br />
semesterlöneavsättning i personalsystemet. Semesterlöneavsättningen<br />
belastar den aktuella verksamheten<br />
när lönen bokförs och tillgodogör samtidigt semesterlöneskulden.<br />
Uttagen och inrapporterad semester,<br />
inklusive personalomkostnadspålägg, belastar<br />
semesterlöneskulden.<br />
Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen.<br />
Detta innebär att den pension som intjänats till<br />
och med verksamhetsåret 1997 behandlas som en<br />
ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner<br />
intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad<br />
i resultaträkningen och som en kortfristig skuld<br />
i balansräkningen. Den under ett år intjänade pensionsförmånen<br />
utbetalas under nästkommande år till<br />
de anställdas individuellt valda pensionsförvaltare.<br />
Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser<br />
bland annat garanti- och efterlevandepension. Såväl<br />
kostnad som avsättning har belastats med löneskatt<br />
på 24,26 %. Utbetalningen av pensionsförmåner<br />
intjänade före år 1998 redovisas som en kostnad i<br />
resultaträkningen.<br />
Vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna<br />
för <strong>2011</strong> har den av Sveriges Kommuner och Landsting,<br />
SKL, framtagna decemberprognosen använts.<br />
Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifter<br />
avslutas från och med redovisningsåret 2010 efter<br />
tankegångarna i idéskriften ”Redovisning av Kommunal<br />
Markexploatering” från Rådet för Kommunal<br />
Redovisning.<br />
Avvikelser<br />
Här följer avvikelser från redovisningsprinciper rekommenderade<br />
av Rådet för Kommunal Redovisning.<br />
Nästkommande års amortering för upptagna lån räknas<br />
inte som kortfristig skuld. Avsteget är gjort då den<br />
övervägande delen av <strong>kommun</strong>ens upptagna lån saknar<br />
amorteringsplaner.<br />
Aktivering görs vid anskaffningsvärden som för<br />
inventarier överstiger 100 tkr samt för fastigheter och<br />
anläggningar som överstiger 500 tkr. Tillgångens varaktighet<br />
skall dessutom uppgå till minst 5 år, men för<br />
datorutrustning minst 3 år.<br />
Avskrivning påbörjas året efter det en investering<br />
gjorts. Undantag görs dock för transportcentralens fordon<br />
och maskiner, hamnanläggningar och vissa stora<br />
fastighetsprojekt där avskrivningarna påbörjas under<br />
anskaffnings- respektive färdigställandeår. Avvikelsen<br />
görs då ökningen av kvaliteten på redovisningen inte står<br />
i rimlig proportion till den erforderliga arbetsinsatsen.<br />
Periodisering av timlöner görs inte, då beloppen varierar<br />
marginellt mellan åren. Under åren 2008–2012<br />
har i januari utbetalats timlöner för december månad<br />
föregående år med belopp mellan 4,1 och 4,9 mnkr.<br />
I januari 2012 uppgick utbetalningen av timlön för<br />
december <strong>2011</strong> till 4,2 mnkr.<br />
En extra pensionsmedelsavsättning har gjorts med<br />
27 mnkr för att minska framtida pensionskostnader<br />
enligt den s.k. ansvarsförbindelsen, se not 19.<br />
avskrivningstider<br />
Förvaltningsfastigheter<br />
Hyresfastigheter<br />
Gator och parker<br />
Friluftsanläggningar<br />
Anläggningar för <strong>kommun</strong>ikationer<br />
Bilar, maskiner och inventarier<br />
Datorer<br />
20–40 år<br />
20–50 år<br />
20–33 år<br />
10–20 år<br />
20–50 år<br />
5–12 år<br />
3–5 år
41<br />
redovisningsprinciper • Ekonomisk redovisning
42<br />
Resultaträkning / Kassaflödesanalys<br />
Ekonomisk redovisning • Resultaträkning / Kassaflödesanalys <br />
Resultaträkning<br />
Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen<br />
Mnkr Not 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Verksamhetens intäkter 1 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7<br />
Verksamhetens kostnader 2 -2 679,4 -2 802,7 -3 351,2 -3 653,9<br />
Upplösning av infrastrukturell investering 3 -11,6 -11,6 -11,6 -11,6<br />
Avskrivningar -81,4 -84,9 -222,8 -243,9<br />
Verksamhetens nettokostnad 4 -2 275,3 -2 420,3 -2 158,8 -2 298,7<br />
Skatteintäkter 5 1 977,1 2 085,6 1 977,1 2 085,6<br />
Generella stats- och utjämningsbidrag 6 442,0 418,6 442,0 418,6<br />
Finansiella intäkter 42,4 70,6 6,1 9,8<br />
Finansiella kostnader -34,8 -63,1 -62,0 -84,2<br />
Resultat före skatter och extraordinära poster 151,4 91,4 204,4 131,1<br />
Extraordinära intäkter 7 6,4<br />
Skattekostnader -6,6 -12,5<br />
Uppskjuten skatt -6,6 -5,2<br />
Årets resultat 8, 9, 10 151,4 91,4 191,2 119,8<br />
Kassaflödesanalys<br />
Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen<br />
Mnkr Not 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Kassaflödesanalys<br />
Löpande verksamhet<br />
Årets resultat 151,4 91,4 191,1 119,8<br />
Ej likviditetspåverkande poster 11 150,0 140,9 280,6 300,4<br />
Justering rörelsekapitalets förändring -9,4 -154,4 17,4 -112,6<br />
Förändring kortfristiga fordringar 10,6 -79,6 -0,3 -80,6<br />
Förändring förråd 0,3 2,5 0,4 2,5<br />
Förändring exploateringsområden -9,0 -2,2 9,0 -2,3<br />
Förändring kortfristiga skulder 7,5 -75,1 8,3 -32,2<br />
I Löpande verksamhet 292,0 77,9 489,1 307,6<br />
Investeringar<br />
Anskaffning materiella tillgångar -144,2 -151,3 -470,0 -475,8<br />
Anskaffning finansiella tillgångar -0,1 -3,1<br />
Försäljning materiella tillgångar 4,2 6,8 81,5 26,9<br />
Försäljning finansiella tillgångar 2,0 0,2 2,0 1,1<br />
Investeringsbidrag 1,0 21,4 1,0 21,4<br />
II Investeringsnetto -137,1 -122,9 -388,6 -426,4<br />
Finansiering<br />
Utlåning:<br />
Ökning pensionsmedel -49,2 -67,9 -49,2 -67,9<br />
Minskning pensionsmedel 28,9 22,0 28,9 22,0<br />
Ökning långfristiga fordringar -1 368,4 -82,6 -25,8 -4,0<br />
Minskning långfristiga fordringar 124,1 18,8<br />
Upplåning:<br />
Ökning långfristiga lån 1 798,8 166,4 8,1<br />
Minskning långfristiga lån -601,9 -180,5 -9,3<br />
III Finansieringsnetto -67,7 -123,8 -55,4 -41,8<br />
Förändring likvida medel (I + II + III)<br />
Likvida medel vid årets början 351,5 438,8 422,0 467,1<br />
Likvida medel vid årets slut 438,8 269,8 467,1 306,5<br />
Förändring likvida medel 87,3 -169,0 45,1 -160,6
Balansräkning<br />
43<br />
Balansräkning<br />
Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen<br />
Mnkr Not 2010 <strong>2011</strong> 2010 <strong>2011</strong><br />
Tillgångar<br />
Mark, fastigheter och anläggningar 12 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9<br />
Inventarier 13 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4<br />
Aktier och andelar 14 282,9 272,2 21,3 5,6<br />
Pensionsmedel 15 121,2 167,1 121,2 167,1<br />
Långfristiga fordringar 16 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8<br />
Summa anläggningstillgångar 3 767,7 3 924,0 4 813,4 5 050,8<br />
Bidrag till statlig infrastruktur 17 266,8 255,2 266,8 255,2<br />
Förråd 3,3 0,8 11,8 9,3<br />
Exploateringsområden 89,6 91,9 89,6 91,9<br />
Kortfristiga fordringar 18 131,9 211,5 203,0 283,6<br />
Kortfristiga placeringar 10,2 7,0<br />
Likvida medel 438,8 269,8 456,9 299,5<br />
balansräkning • Ekonomisk redovisning<br />
Summa omsättningstillgångar 663,6 574,0 771,5 691,3<br />
Summa tillgångar 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3<br />
Eget kapital och skulder<br />
Ingående eget kapital 1 999,5 2 150,9 2 119,7 2 310,0<br />
Justering ingående eget kapital -0,8<br />
Årets förändring, resultat 151,4 91,4 191,1 119,8<br />
Summa eget kapital 2 150,9 2 242,3 2 310,0 2 429,8<br />
Avsättningar 19 467,2 520,1 620,1 680,7<br />
Långfristiga lån 20 1 554,8 1 551,4 2 133,3 2 141,4<br />
Villkorat aktieägartillskott 10,7 10,7<br />
Summa långfristiga skulder 1 565,5 1 551,4 2 144,0 2 141,4<br />
Kortfristiga skulder 21 337,9 253,7 601,4 537,1<br />
Semesterlöneskuld 22 121,7 129,5 121,7 152,1<br />
Upplupen pensionskostnad 54,9 56,2 54,5 56,2<br />
Summa kortfristiga skulder 514,5 439,4 777,6 745,4<br />
Summa skulder och eget kapital 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3<br />
Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelser 23 1 132,5 1 281,4 1 132,5 1 281,4<br />
Borgensåtaganden 24 591,4 566,3 95,5 68,4
44<br />
Noter<br />
Ekonomisk redovisning • Noter <br />
Not 1 Verksamhetens intäkter (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Intäkter enligt driftredovisning 1 540,9 1 996,1<br />
Interna intäkter -1 043,8 -1 517,2<br />
Verksamhetens externa intäkter 1 497,1 478,9<br />
1) Verksamhetens intäkter:<br />
Försäljning anläggningstillgångar 0,5 1,6<br />
Avgifter och ersättningar 177,8 189,8<br />
Hyror och arrenden 79,9 75,3<br />
Bidrag 132,0 146,5<br />
Försäkringsersättningar m.m. 1,4 3,3<br />
Försäljning av verksamhet och entreprenader 41,9 48,6<br />
Jämförelsestörande poster 2 62,9 11,8<br />
Övriga intäkter 0,7 2,0<br />
Verksamhetens intäkter 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7<br />
2) Här återfinns reavinster som t.ex. försäljningen av kv Lorensberg/Kanngjutaren år 2010 och avslutningen av exploateringsområden<br />
år <strong>2011</strong>.<br />
Not 2 Verksamhetens kostnader (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Kostnader enligt driftredovisningen 3 822,1 4 417,5<br />
Avskrivning -81,4 -84,9<br />
Kalkylerad internränta 1 -56,9 -58,3<br />
Kalkylerad personalomkostnad 2 -457,7 -454,7<br />
Personalförsäkringar 348,8 353,1<br />
Pensionskostnader 3 118,6 128,7<br />
Pensionsavsättning 3 38,4 23,6<br />
Uppräkning semesterlöneskuld 2,8 6,5<br />
Upplösning infrastrukturell investering -11,6 -11,6<br />
Övriga interna kostnader -1 043,8 -1 517,2<br />
4<br />
Verksamhetens externa kostnader 2 679,4 2 802,7 3 351,2 3 653,9<br />
1) Internräntan har uppgått till 3,5 % åren 2010 och <strong>2011</strong>.<br />
2) Av <strong>kommun</strong>en använda personalomkostnadspålägg, %<br />
Hel- och deltidsanställda enligt <strong>kommun</strong>ala avtal 40,80 39,50<br />
Förtroendevalda och arvodesanställda 38,30 38,25<br />
Anställda enligt beredskapsavtal 40,80 39,50<br />
3) Kommunens pensionskostnader (Mnkr)<br />
Årets nyintjänade pensioner 53,1 55,5<br />
Utbetalade pensioner och försäkringar 41,9 47,4<br />
Löneskatt 23,6 23,5<br />
Förändrad avsättning 38,4 25,9<br />
4) varav <strong>kommun</strong>ens kostnader avseende (Mnkr)<br />
Arbetskraft 1 474,3 1 449,0<br />
Varor 138,8 149,1<br />
Tjänster 855,6 925,7<br />
Bidrag 97,5 104,7<br />
Not 3 Upplösning av statlig infrastrukturell investering<br />
Upplösningen avser den av <strong>kommun</strong>fullmäktige år 2009 beslutade medfinansieringen av tunnel under Varberg på Västkustbanan.<br />
Medfinansieringsbeloppet, som uppgår till 290 mnkr, kommer att lösas upp under 25 år. Upplösningskostnaden har särredovisats.
Not 4 Verksamhetens nettokostnad (Mnkr) Netto 2010 Netto <strong>2011</strong> Förändring Budgetavvikelse<br />
Kf, Val, revision och överförmyndare -6,7 -6,9 -0,2 -0,8<br />
45<br />
Kommunstyrelse -131,1 -222,9 -91,9 -24,6<br />
varav exploateringsverksamhet 46,6 -0,7 -47,3 -12,6<br />
varav avsättning /upplösning tunnel -17,6 -17,4 0,2 -5,8<br />
varav avsättning till deponier -15,0 -15,0 -15,0<br />
Barn- och utbildningsnämnd -1 096,6 -1 145,3 -46,7 -16,4<br />
Socialnämnd -801,3 -799,8 1,4 47,4<br />
varav försörjningsstöd -25,5 -27,6 -2,1 -2,6<br />
Byggnadsnämnd -8,3 -9,7 -1,4 0,3<br />
Miljö- och räddningsnämnd -48,6 -50,9 -2,3 1,0<br />
varav räddningstjänst -41,9 -42,6 -0,7 0,9<br />
varav miljö- och hälsoskyddskontor -6,6 -8,2 -1,6 0,1<br />
noter • Ekonomisk redovisning<br />
Hamn- och gatunämnd -65,3 -73,7 -8,4 -6,9<br />
varav hamnavdelning 3,0 -2,4 -5,4 -2,4<br />
varav gatu- och parkavdelning -67,7 -70,7 -2,9 -4,5<br />
Kultur- och fritidsnämnd -95,6 -96,1 -0,5 5,3<br />
Servicenämnd -27,8 -16,0 11,8 -2,6<br />
varav fastighetsförvaltning -4,9 -4,7 0,2 -3,3<br />
Totalt nämndernas drift -2 281,2 -2 421,4 -140,2 2,5<br />
Kommungemensamma poster 5,9 1,1 -4,8 19,9<br />
varav <strong>kommun</strong>styrelsens medel för oförutsett 10,9<br />
varav pensionsutbetalningar -41,9 -47,4 -5,5 -1,3<br />
Verksamhetens nettokostnader -2 275,3 -2 420,3 -145,0 22,4<br />
Not 5 Skatteintäkter (Mnkr) 2010 <strong>2011</strong><br />
Preliminära skatteintäkter 1 949,5 2 035,2<br />
Definitiv slutavräkning 1,4 8,2<br />
Preliminär slutavräkning 26,2 42,2<br />
Summa skatteintäkter 1 977,1 2 085,6<br />
Not 6 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag (Mnkr) 2010 <strong>2011</strong><br />
Inkomstutjämning 394,2 378,8<br />
Statsbidrag, maxtaxa 18,2 21,6<br />
Kostnadsutjämning -82,9 -84,6<br />
LSS-utjämning -47,1 -48,7<br />
Regleringsbidrag 14,7 59,7<br />
Fastighetsavgift 89,1 91,8<br />
Konjunkturstöd 55,8<br />
Summa 442,0 418,6<br />
Not 7 Extraordinära intäkter<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB har erhållit en engångspost på 6,4 mnkr som avser återbetalning av tidigare inbetalad avkastningsskatt.<br />
Not 8 Kommunens resultaträkning jämfört med budget (Mnkr) Redovisn Budget Avvikelse<br />
Verksamhetens nettokostnad -2 420,3 -2 442,7 22,4<br />
Skatteintäkter 2 085,6 2 046,2 39,4<br />
Stats- och utjämningsbidrag 418,6 417,0 1,6<br />
Finansnetto 7,5 14,0 -6,5<br />
Årets resultat 91,4 34,5 56,9<br />
Not 9 Avstämning mot <strong>kommun</strong>allagens balanskrav (Mnkr) 2010 <strong>2011</strong><br />
Årets resultat enligt balansräkning 151,4 91,4<br />
Avgår realisationsvinster -60,3 -0,7<br />
Resultat exklusive realisationsvinster 91,1 90,7<br />
Not 10 Kommunens driftredovisning <strong>2011</strong> (Mnkr) Intäkter Kostnader Netto<br />
Verksamhet exklusive <strong>kommun</strong>gemensamma poster 1 996,1 -4 417,4 -2 421,3<br />
Finansiering inklusive <strong>kommun</strong>gemensamma poster 3 162,8 -650,1 2 512,7<br />
Totalt 5 158,9 -5 067,5 91,4
46<br />
Not 11 Ej likviditetspåverkande poster (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Ekonomisk redovisning • Noter <br />
Förändring avsättningar 55,5 53,0 70,2 60,6<br />
Övriga ej likviditetspåverkande poster 94,5 87,8 210,4 239,8<br />
Totalt 150,0 140,8 280,6 300,4<br />
Not 12 Anläggningstillgångar, bokförda värden (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Markreserv 1 3,7 7,8 3,7 7,8<br />
Verksamhetsfastigheter inklusive mark 2 1 264,4 1 306,9 3 038,6 3 058,8<br />
Affärsfastigheter 3 14,6 13,5 14,6 13,5<br />
Pågående nyanläggningar 50,1 158,5<br />
Gator, parker och friluftsanläggningar 4 137,0 151,4 137,0 151,4<br />
Anläggningar för <strong>kommun</strong>ikationer 5 232,2 227,9 232,2 227,9<br />
Summa 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9<br />
1) varav <strong>kommun</strong>ens markreserv<br />
Ackumulerade investeringar 20,9 21,3<br />
Ackumulerade avskrivningar -1,3 -1,4<br />
Ackumulerade justeringar -16,2 -16,2<br />
Ingående balans 3,4 3,7<br />
Årets utgifter 2,8 10,3<br />
Årets inkomster -2,4 -6,8<br />
Årets avskrivningar -0,1 -0,1<br />
Årets justeringar 0,7<br />
Utgående balans 3,7 7,8<br />
2) varav <strong>kommun</strong>ens verksamhetsfastigheter<br />
Ackumulerade investeringar 1 569,8 1 684,2<br />
Ackumulerade avskrivningar -369,8 -419,0<br />
Ackumulerade justeringar -1,2 -0,8<br />
Ingående balans 1 198,8 1 264,4<br />
Årets utgifter 117,7 98,3<br />
Årets inkomster -0,1<br />
Årets avskrivningar -52,4 -55,8<br />
Årets justeringar 0,4<br />
Utgående balans 1 264,4 1 306,9<br />
3) varav <strong>kommun</strong>ens affärsfastigheter<br />
Ackumulerade investeringar 53,3 53,1<br />
Ackumulerade avskrivningar -35,8 -36,7<br />
Ackumulerade justeringar -1,8 -1,8<br />
Ingående balans 15,7 14,6<br />
Årets utgifter 0,3 0,2<br />
Årets avskrivningar -1,4 -1,4<br />
Utgående balans 14,6 13,4<br />
4) varav <strong>kommun</strong>ens gator, parker och friluftsanläggningar<br />
Ackumulerade investeringar 204,5 216,6<br />
Ackumulerade avskrivningar -89,5 -95,7<br />
Ackumulerade justeringar 7,3 16,2<br />
Ingående balans 122,3 137,1<br />
Årets utgifter 12,1 23,2<br />
Årets inkomster -1,9<br />
Årets avskrivningar -6,2 -6,8<br />
Årets justeringar 8,9<br />
Utgående balans 137,1 151,6<br />
5) varav <strong>kommun</strong>ens anläggningar för <strong>kommun</strong>ikationer<br />
Ackumulerade investeringar 277,5 279,8<br />
Ackumulerade avskrivningar -58,1 -63,5<br />
Ackumulerade justeringar 14,0 15,9<br />
Ingående balans 233,4 232,2<br />
Årets utgifter 2,4 1,7<br />
Årets avskrivningar -5,6 -6,0<br />
Årets justeringar 2,0<br />
Utgående balans 232,2 227,9
Not 13 Ackumulerade värden för inventarier (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Ackumulerade investeringar 179,5 176,8 1 670,9 1 889,8<br />
Ackumulerade avskrivningar -110,4 -113,8 -709,9 -760,6<br />
Ackumulerade justeringar 5,2 5,0 7,7 6,7<br />
Ingående balans 74,3 68,0 968,7 1 135,9<br />
Årets utgifter 9,2 17,8 249,2 176,6<br />
Årets inkomster -0,3 -30,3 -20,2<br />
Årets avskrivningar -13,5 -14,7 -88,2 -97,5<br />
Årets justeringar -1,7 -1,5 36,5 2,6<br />
Utgående balans 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4<br />
Not 14 Aktier och andelar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Aktier<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB, 100 % 216,8 216,8<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB, aktieägartillskott 52,8 52,8<br />
Hallands Länstrafik AB 10,9 10,9<br />
Region Halland 0,1 0,1 0,1 0,1<br />
Vivab 3,0<br />
47<br />
noter • Ekonomisk redovisning<br />
Andelar<br />
Kommuninvest Ekonomisk Förening 1,8 1,8 1,8 1,8<br />
Övriga andelar 0,5 0,7 5,5 3,7<br />
Summa aktier och andelar 282,9 272,2 21,3 5,6<br />
Not 15 Förvaltning av <strong>kommun</strong>ens pensionsmedel (Mnkr) 2010 <strong>2011</strong><br />
Avsatt för pensioner inklusive löneskatt 165,2 197,4<br />
Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 1 132,5 1 281,4<br />
Summa pensionsförpliktelser 1 297,7 1 478,8<br />
Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 127,7 169,2<br />
Placerade pensionsmedel, bokfört värde 121,2 167,1<br />
86 % av pensionsmedlen är placerade i produkter med 100 % kapitalskydd och med en kreditrating om lägst Single A (S & P ). 9 % av portföljen<br />
är placerad i svenska aktier som alla är placerade på OMX Large Cap. Resterande 5 procent är placerade i produkter som inte uppnår<br />
ett kapitalskydd på 100 % och/eller har en rating lägre än Single A.<br />
Avkastningen har under året uppgått till 1,59 % av placerat kapital. Placeringen har skett enligt den av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 19 januari<br />
2010 fastställda pensionsmedelspolicyns fastställda krav på risk. Årsavkastningen är i nivå med den förväntade avkastningen och över en<br />
femårsperiod har portföljen gett en avkastning på 12 % jämfört med målavkastningen på 12,6 %.<br />
Not 16 Långfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Kommuninvest Ek. för. 6,4 6,4 6,4 6,4<br />
VA-lån 49,7 49,6 49,7 49,6<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB 721,1 708,6<br />
Varberg Energi AB 373,5 456,0<br />
<strong>Varbergs</strong> Fastighets AB 325,0 325,0<br />
Varberg Vatten AB 167,6 161,5<br />
Övrig utlåning 0,4 0,4 2,7 6,8<br />
Summa 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8<br />
Not 17 Bidrag till statlig infrastruktur<br />
Bidraget avser <strong>kommun</strong>ens andel av den beslutade järnvägstunneln.<br />
Not 18 Kortfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Fakturafordringar 39,2 41,2 85,5 75,8<br />
Fordringar staten 26,4 109,7 26,4 109,7<br />
Momsavräkning 21,4 22,8 21,7 22,8<br />
Interimsfordringar 1 25,8 25,6 42,5 35,5<br />
Kommunala bolag 8,6 8,6 0,0 0,0<br />
Diverse 10,5 3,6 26,9 39,8<br />
Summa 131,9 211,5 203,0 283,6<br />
1) Kommunens interimsfordringar<br />
Amortering utlämnade lån 6,1 6,2<br />
Upplupen ränta 0,2<br />
Inkomstrester 4,5 4,1<br />
Utgiftsförskott 7,2 1,3<br />
Periodisering leverantörsreskontra 8,0 13,8<br />
Summa 25,8 25,6
48 Not 19 Avsättningar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Pensionsavsättning 1<br />
Ingående avsättning inklusive extra avsättningar 107,1 165,2 107,1 165,2<br />
Ekonomisk redovisning • Noter <br />
Nya förpliktelser under året 58,1 6,4 58,1 6,4<br />
varav nyintjänad pension 6,7 6,7<br />
varav ränte- och basbeloppsuppräkning 1,9 1,9<br />
varav sänkning av diskonteringsränta 4,3 4,3<br />
varav pension till efterlevande 1,0 1,0<br />
varav övrigt -7,6 -7,6<br />
Årets utbetalningar -3,9 -3,9<br />
Extra avsättning genom pensionsmedelsförvaltning 2,4 2,4<br />
Extra avsättning <strong>2011</strong> 27,3 27,3<br />
Utgående avsättning 165,2 197,4 165,2 197,4<br />
Antal visstidsförordnande<br />
Politiker 2<br />
Tjänstemän 6<br />
Avsättning för återställande av deponier 2<br />
Ingående avsättning 8,6 0,0 8,6 0,0<br />
Avsättning 15,0 15,0<br />
Uttag -8,6 -8,6<br />
Utgående avsättning 0,0 15,0 0,0 15,0<br />
Avsättning parkeringsplatser 3<br />
Ingående avsättning 5,9 5,9 5,9 5,9<br />
Utgående avsättning 5,9 5,9 5,9 5,9<br />
Avsättning järnvägstunnel 4<br />
Ingående avsättning 290,0 296,0 290,0 296,0<br />
Ökning av nuvärde 6,0 5,8 6,0 5,8<br />
Utgående avsättning 296,0 301,8 296,0 301,8<br />
Avsättning uppskjuten skatt på obeskattade reserver<br />
Ingående avsättning 0,0 0,0 114,7 121,5<br />
Avsättning 6,8 6,8<br />
Utgående avsättning 0,0 0,0 121,5 128,3<br />
Övriga avsättningar<br />
Ingående avsättning 0,0 0,0 22,1 31,5<br />
Avsättning 9,4 0,8<br />
Utgående avsättning 0,0 0,0 31,5 32,3<br />
Summa avsättningar 467,2 520,1 620,1 680,7<br />
1) År <strong>2011</strong> har förpliktelsen genom försäkring minskat med 13,8 mnkr.<br />
Extra avsättning: Då de närmaste åren kommer att medföra ökade kostnader för pensioner inom ansvarsförbindelsen avsätts det överskott som<br />
vid avstämning uppstått för kostnader avseende arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar i jämförelse med reserverade medel<br />
från det generella personalomkostnadspåslaget. Under <strong>2011</strong> har avsättningar gjorts om sammanlagt 32,2 mnkr.<br />
2) För att kunna möta framtida åtaganden för återställande av deponierna i Tjärby och Veddige, som beräknats till sammanlagt cirka<br />
30 mnkr, har avsatts 15,0 mnkr i <strong>2011</strong>-års bokslut.<br />
3) Under åren 2010 eller <strong>2011</strong> har vare sig avsättningar eller uttag gjorts.<br />
4) Avsättningen avser <strong>kommun</strong>ens del av den beslutade järnvägstunneln under Varberg.<br />
Not 20 Långfristig upplåning<br />
Kommunen tillämpar huvudmetoden vilket innebär att lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till.<br />
Not 21 Kortfristiga skulder (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Leverantörsskulder 83,6 111,4 118,4 152,0<br />
Arbetsgivaravgifter och skatter 84,1 41,1 84,1 68,0<br />
Deponerade medel 0,9 0,9 0,9 0,9<br />
Interimsskulder 1 111,3 29,0 178,2 101,3<br />
Övriga kortfristiga skulder 58,0 71,3 219,8 214,9<br />
Summa 337,9 253,7 601,4 537,1<br />
1) Interimsskulder<br />
Inkomstförskott 9,0 9,0<br />
Utgiftsrester 94,0 11,5<br />
Upplupen ränta 8,3 8,5<br />
Summa interimsskulder 111,3 29,0
Not 22 Semesterlöneskuld (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong><br />
Semester 85,6 87,6<br />
Ferielöneskuld lärare 24,8 30,3<br />
Uppehållslöneskuld och inarbetad tid 11,3 11,6<br />
Totalt 121,7 129,5<br />
Not 23 Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse (Mnkr) Kommun <strong>2011</strong><br />
Ingående ansvarsförbindelse 1 132,5<br />
Aktualisering 1,5<br />
Ränteuppräkning 17,7<br />
Basbeloppsuppräkning 15,8<br />
Sänkning av diskonteringsränta 90,5<br />
Bromsen 46,9<br />
Övrig post 30,9<br />
Årets utbetalningar -54,4<br />
Utgående ansvarsförbindelse 1 281,4<br />
49<br />
noter • Ekonomisk redovisning<br />
Samtliga förändringsposter redovisas från och med <strong>2011</strong>.<br />
Senast avlästa aktualiseringsgrad är 82 %.<br />
Not 24 Fördelning av borgensförbindelser (Mnkr) Kommun 2010 Kommun <strong>2011</strong> Koncern 2010 Koncern <strong>2011</strong><br />
Egnahem och bostadsrätter 1,1 1,1 1,1 1,1<br />
Riksbyggen (avser förhyrda gruppbostäder) 32,7 32,6 32,7 32,6<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostad AB 1,6 1,5<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB 500,0 500,0<br />
Hallandstrafiken AB 23,7 0,0 23,7 0,0<br />
Övriga borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser 32,2 31,1 37,9 34,7<br />
Summa borgensförbindelser 591,4 566,3 95,5 68,4<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom<br />
för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande<br />
och framtida förpliktelser. Samtliga 267 <strong>kommun</strong>er som per<br />
<strong>2011</strong>-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening<br />
har ingått likalydande borgensförbindelser.<br />
Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har<br />
ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan<br />
medlems<strong>kommun</strong>erna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan<br />
nämnd borgensförbindelse. Medel som respektive medlems<strong>kommun</strong><br />
lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken<br />
på medlems<strong>kommun</strong>ernas respektive insatskapital i Kommuninvest<br />
ekonomisk förening.<br />
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>s<br />
ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras<br />
att per <strong>2011</strong>-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala<br />
förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till<br />
223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna<br />
uppgick till 1 437 663 873 kronor och andelen av de totala<br />
tillgångarna uppgick till 1 428 554 341 kronor.<br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> ingick en solidarisk borgen såsom för egen skuld<br />
för Hallandstrafiken AB:s lån i februari 2004. Den 1 juli <strong>2011</strong> tog<br />
Region Halland över ansvaret för Hallandstrafiken AB och <strong>Varbergs</strong><br />
<strong>kommun</strong>s ansvarsförbindelse löstes.
50<br />
Driftredovisning<br />
Ekonomisk redovisning • Driftredovisning <br />
Genom Kommunfullmäktiges budgetbeslut i november<br />
2010 tilldelades nämnderna totalt 2 392 mnkr för driften<br />
av den löpande verksamheten under <strong>2011</strong>.<br />
Under året har 22,6 mnkr fördelats för att täcka nio<br />
månaders utfall av den årliga lönerevisionen. Ytterligare<br />
9,2 mnkr har beviljats i tilläggsanslag, varav 3,2 mnkr<br />
från Kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter<br />
och 6 mnkr genom nedskrivning av det budgeterade<br />
resultatet. Av dessa 6 mnkr beviljades Hamn- och gatunämnden<br />
extra anslag till beläggningsunderhåll med<br />
3 mnkr och Barn- och utbildningsnämnden 3 mnkr för<br />
ökade kostnader för måltider. Den totala driftbudgeten<br />
för nämnderna uppgick till 2 424 mnkr vid årets slut.<br />
Kommungemensamma poster<br />
För att återkoppla och få en överensstämmelse med<br />
verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen,<br />
måste en del <strong>kommun</strong>gemensamma poster tillföras. Till<br />
de <strong>kommun</strong>gemensamma posterna hör kostnader för<br />
utbetalningar av pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter,<br />
avsättningar till pensionsavgifter och förändring av<br />
semesterlöneskulder. Interna intäkter från nämnderna<br />
i form av personalomkostnadspålägg och internräntor<br />
ingår också. Nettot för de <strong>kommun</strong>gemensamma posterna<br />
under <strong>2011</strong> var positivt och bidrog till att sänka<br />
verksamhetens nettokostnad med 1 mnkr.<br />
Bland de <strong>kommun</strong>gemensamma posterna finns en<br />
budgetpost som benämns Kommunstyrelsens oförutsedda<br />
eller ofördelade. I denna post finns vid ingången<br />
av budgetåret bl.a. medel till årets löneökningar. Merparten<br />
av denna budget fördelas ut till nämnderna<br />
under året.<br />
Driftkostnaderna ökade med 145 mnkr<br />
Verksamhetens totala driftskostnader år <strong>2011</strong> var 2 420<br />
mnkr. Det är en nettokostnadsökning med 145 mnkr<br />
eller 6,4 %, i förhållande till 2010. En stor del av ökningen<br />
beror på 2010 års realisationsvinster som uppstod<br />
vid försäljning av kvarteren Lorensberg och Kanngjutaren.<br />
Motsvarande realisationsvinster saknas år<br />
<strong>2011</strong>. Dessutom har Kommunstyrelsen <strong>2011</strong> reserverat<br />
15 mnkr för återställning av deponier. Bortser man från<br />
dessa två poster stannar nettokostnadsökningen vid 79<br />
mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,4 %.<br />
Nämnderna (tkr) Netto 2010 Netto <strong>2011</strong> Förändr. netto % Budget <strong>2011</strong> Budgetavvikelse<br />
Kf, Val, Revision och Överförmyndare -6 719 -6 962 3,6 -6 158 -804<br />
DRIFTREDOVISNING<br />
Kommunstyrelse -131 075 -222 941 70,1 -198 302 -24 640<br />
varav exploateringsverksamhet 46 613 -685 101,5 11 910 -12 595<br />
varav avsättning till tunnel -17 621 -17 401 -1,2 -11 600 -5 801<br />
varav avsättning till deponier -15 000 0 -15 000<br />
Barn- och utbildningsnämnd -1 096 619 -1 145 297 4,4 -1 128 918 -16 378<br />
Socialnämnd -801 283 -799 834 -0,2 -847 229 47 395<br />
varav försörjningsstöd -25 519 -27 651 8,4 -25 000 -2 651<br />
Byggnadsnämnd -8 265 -9 704 17,4 -9 989 285<br />
Miljö- och räddningsnämnd -48 562 -50 883 4,8 -51 874 991<br />
varav räddningstjänst -41 918 -42 639 1,7 -43 534 895<br />
varav miljö- och hälsoskyddskontor -6 645 -8 244 24,1 -8 340 96<br />
Hamn- och gatunämnd -65 252 -73 667 12,9 -66 738 -6 929<br />
varav hamnavdelning 2 992 -2 454 182,0 0 -2 454<br />
varav gatu- och parkavdelning -67 706 -70 656 4,4 -66 123 -4 533<br />
Kultur- och fritidsnämnd -95 568 -96 079 0,5 -101 336 5 258<br />
Servicenämnd -27 839 -16 015 -42,5 -13 357 -2 658<br />
varav fastighetsförvaltning -4 927 -4 709 -4,4 -1 427 -3 282<br />
Totalt nämndernas drift -2 281 182 -2 421 381 6,1 -2 423 902 2 521<br />
Kommungemensamma poster 5 902 1 080 81,7 -18 847 19 927<br />
varav medel för oförutsett 0 0 -10 961 10 961<br />
varav pensionsutbetalningar -41 870 -47 395 13,2 -46 119 -1 276<br />
Verksamhetens nettokostnad -2 275 280 -2 420 301 6,4 -2 442 749 22 448
51<br />
Kommunstyrelse<br />
Den största nettokostnadsökningen har Kommunstyrelsen,<br />
vilket förklaras dels av uteblivet överskott<br />
från exploateringsverksamheten, dels på en avsättning<br />
för deponier och indexuppräkning av medfinansiering<br />
av järnvägstunneln, som inte budgeterats. Överföringen<br />
av upphandlingsavdelningen till Kommunledningskontoret<br />
står också för en del av kostnadsökningen.<br />
Barn- och utbildningsnämnd<br />
Nettokostnaderna ökade med drygt 48 mnkr, vilket<br />
dels beror på ett ökat antal barn och elever, dels förklaras<br />
av ökad omsorgstid inom förskoleverksamheten.<br />
Detta är även en förklaring till budgetavvikelsen, som<br />
också beror på kostnaderna för datorsatsningen ”Entill-En”.<br />
Samtidigt har flera rektorer valt att överskrida<br />
sin budget genom att utnyttja tidigare års överskott.<br />
Socialnämnd<br />
Nämndens nettokostnad minskade med drygt 1 mnkr<br />
jämfört med föregående år. I redovisningen för <strong>2011</strong><br />
ingår en intäkt på 8 mnkr från Försäkringskassan som<br />
avser år 2010. Nettokostnaden år 2010 skulle varit<br />
8 mnkr lägre, samtidigt som den borde vara 8 mnkr<br />
högre <strong>2011</strong>. Detta skulle ge en nettokostnadsökning på<br />
15 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % som kan anses vara en<br />
rimlig utveckling. Även efter en korrigering av budgetavvikelsen,<br />
med dessa 8 mnkr, har nämnden utfört sitt<br />
uppdrag till en lägre kostnad än vad som beräknats. En<br />
del av överskottet i förhållande till budget förklaras av<br />
att planerna på två nya boende inte kunnat förverkligas.<br />
Miljö- och räddningsnämnd<br />
Miljö- och hälsoskyddskontoret svarar för en stor del av<br />
nettokostnadsökningen, när tillsynen utökats med hjälp<br />
av extra personal. Budgetmässigt visar såväl miljö- och<br />
hälsoskyddskontoret som räddningstjänsten en positiv<br />
avvikelse.<br />
Hamn- och gatunämnd<br />
Den kraftiga nettokostnadsförändringen inom Hamnoch<br />
gatunämnden återfinns till största delen hos<br />
hamnen som försämrat sitt resultat från 2010 med 5,4<br />
mnkr. Renoveringen av Tullhuset bidrar till den stora<br />
förändringen. Gatuavdelningens nettokostnadsförändring<br />
kommer främst från det ökade beläggningsunderhållet.<br />
Budgetavvikelsen nämnden uppvisar beror dels<br />
på Tullhusets renovering och dels på att budgeten för<br />
årets snöröjning överskreds med 3,5 mnkr.<br />
Kultur- och fritidsnämnd<br />
Den låga nettokostnadsökningen beror delvis på<br />
ändrade redovisningsprinciper av föreningsbidrag, men<br />
även på ökade intäkter. Budgetavvikelsen om drygt<br />
5 mnkr beror också på lägre personalkostnader, p.g. a.<br />
vakanser under året.<br />
Servicenämnd<br />
De minskade nettokostnaderna beror delvis på att upphandlingsavdelningen<br />
överförts till <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
förvaltning, men främst på att övriga verksamheter<br />
minskat sina nettokostnader. Årets budgetavvikelse<br />
beror på en planerad ökning av fastighetsunderhållet.<br />
Driftredovisning • Ekonomisk redovisning<br />
Renovering av Tullhuset.
52<br />
Ekonomisk redovisning • Investeringsredovisning <br />
Ombyggnad av biblioteket till kulturhuset Komedianten som invigs i januari 2012.<br />
Investeringsredovisning<br />
Under <strong>2011</strong> har <strong>kommun</strong>en genomfört investeringar för<br />
123 mnkr. I budgeten fanns investeringsobjekt för drygt<br />
161 mnkr upptagna. Dessutom fanns investeringar, överförda<br />
från tidigare år, för ytterligare 106 mnkr.<br />
Ambitionen var att genomföra investeringar för totalt<br />
267 mnkr, vilket uppnåddes till endast 46 %.<br />
Det behövs en ordentlig genomgång av investeringsprocessen<br />
för att synliggöra flaskhalsar, men också<br />
en acceptans och planering utifrån den tidsram som<br />
krävs för att genomföra investeringar. Även om behoven,<br />
av framför allt lokaler men även lösningar inom<br />
infrastrukturen, kan vara akuta, behövs tid för planläggning,<br />
projektering, och anbudsförfarande innan<br />
byggandet kommer igång. Väl bearbetade behovsprognoser<br />
och trafik- och lokalförsörjningsplaner bör resultera<br />
i en bättre framförhållning och en mer realistisk<br />
investeringsbudget.<br />
Större enskilda investeringar<br />
Det enskilt största investeringsprojektet under <strong>2011</strong><br />
är kulturhuset Komedianten, med ett utvidgat och<br />
uppdaterat bibliotek, konsthall och lokaler för barnkultur.<br />
Från den första planläggningen år 2007 fram till<br />
invigningen i januari 2012 har projektet kostat knappt<br />
70 mnkr, varav drygt 52 mnkr belastar <strong>2011</strong>. En del<br />
utgifter återstår ännu, men de beräknas rymmas inom<br />
projektets budget. Biblioteksdelen kommer liksom <strong>kommun</strong>ens<br />
övriga lokalbibliotek att använda ny teknik för<br />
bok- och medialån.<br />
Idrottshallen vid Väröbacka skola har färdigställts<br />
under <strong>2011</strong> och invigdes i januari 2012. Om- och<br />
tillbyggnaden av Veddige ishall avslutades samtidigt.<br />
Dessa båda anläggningar har delfinansierats med investeringsbidrag<br />
från Sparbankstiftelsen. På Sjöaremossens<br />
bandybana har kulverten till pisten renoverats och<br />
kylanläggningen uppgraderats.<br />
En ny förskola i Åskloster har börjat byggas och ska<br />
vara klar i september 2012. Uppförandet av ett gruppboende<br />
på Vipvägen i Veddige har startat och inflyttning<br />
planeras till i april.<br />
Investeringar infrastruktur<br />
Många projekt avser gator, cykelvägar och allmän plats.<br />
Arbetet med torget vid Hamnpaviljongen, cykelvägen<br />
utmed del av Västra Vallgatan, ny brygga i innerhamnen,<br />
samt väg och cykelvägar runt Göthriks skola har<br />
slutförts.<br />
Det finns också många projekt som blivit fördröjda,<br />
t.ex. gång- och cykelvägar vid Buavägen, mellan Lind-
53<br />
berg och Trönninge, utmed vägen mellan Rolfstorp och<br />
Skällinge, samt Kattegattleden. I de flesta fall är <strong>kommun</strong>en<br />
endast delfinansiär och fördröjningen beror på<br />
förseningar hos Trafikverket.<br />
Försenade större byggprojekt<br />
Flera större byggprojekt har försenats. Ny förskola i<br />
Träslövsläge samordnas med ombyggnaden av Ankarskolan,<br />
som kommer igång 2012. Bygget av förskola vid<br />
Göthriks skola har ännu inte startats. Ombyggnaden<br />
av Väröbackaskolans gamla gymnastiksal och övriga<br />
lokaler i byggnaden upphandlas i början av 2012, precis<br />
som den nya ungdomsgården på Håstensområdet.<br />
Ungdomsgården beräknas stå klar till hösten.<br />
<strong>Varbergs</strong> ishall skulle enligt planeringen till största<br />
del ha byggts under <strong>2011</strong>. Bygget kommer nu igång<br />
först 2012 och ishallen beräknas stå klar till sommaren<br />
2013. Utgiften för utrednings- och projekteringsarbeten<br />
uppgår till knappt två miljoner kronor.<br />
Energisparåtgärder genom bland annat utbyte och<br />
förnyelse av verksamhetslokalernas uppvärmningssystem<br />
fortlöper, liksom verksamhetsanpassningar av<br />
lokaler. Även mindre fastighetsinvesteringar har delvis<br />
försenats på grund av att ramavtalsleverantörerna inte<br />
har haft resurser tillgängliga för att utföra arbetet. Ombyggnaden<br />
av Stadshus B har flyttats fram till 2012.<br />
Fordon, maskiner och inventarier<br />
Investeringar i fordon, maskiner, inventarier och datautrustning<br />
har uppgått till knappt 13 mnkr. Datorsatsningen<br />
”En-till-En” inom grundskola och gymnasium<br />
har medfört ett högre investeringsbehov inom <strong>kommun</strong>ens<br />
datanätverk. Uppgraderingen av nätverken och<br />
övriga investeringar i datautrustning uppgår till drygt<br />
fem miljoner kronor.<br />
Ett räddningsfordon är beställt men levereras först<br />
i mars 2012. Införandet av ny teknik för utalarmering<br />
av räddningsstyrkor har försenats. Dessa omställningskostnader<br />
för räddningstjänsten uppkommer<br />
under 2012.<br />
investeringsredovisning • Ekonomisk redovisning<br />
Investeringsprojekt (tkr) Netto <strong>2011</strong> Budget <strong>2011</strong> Avvikelse <strong>2011</strong> Netto t.o.m. <strong>2011</strong> Proj.budget<br />
investeringar<br />
Markförvärv -9 613 -10 000 387 Löpande/år<br />
varav mark i Spannarp<br />
för återvinningsstation -2 875 –<br />
varav mark vid Göthriks skola -2 765<br />
varav Lottastugan -500 –<br />
Försäljning av fastigheter 6 129 500 5 629 Löpande/år<br />
varav f.d. förskolor i Spannarp och Tvååker 2 300 –<br />
Gator, cykelbanor och allmän plats -17 640 -34 481 16 841<br />
varav torg vid Hamnpaviljongen -1 502 -1 500 -2 -1 502 -1 500<br />
varav ny väg Göthriks skola -4 783 -5 041 258 -5 242 -5 500<br />
Hamninvesteringar -1 790 -4 000 2 210<br />
Investeringar nya fastigheter -66 667 -114 273 47 606<br />
varav Komedianten -56 004 -63 127 10 535 -69 720 -76 841<br />
varav Vipvägen gruppbostad -6 361 -22 300 15 939 -6 706 -22 300<br />
varav Ungdomsgård Håsten -409 -9 346 8 937 -1 063 -10 000<br />
Idrotts och fritidsanläggningar -11 236 -52 535 41 299<br />
varav Väröbackaskolans idrottshall -20 502 -18 492 -2 010 -22 010 -22 800<br />
Investeringsbidrag Väröbacka idrottshall 10 000 10 000 0 –<br />
varav ishall i Varberg -1 298 -39 487 38 189 -1 811 -68 436<br />
varav Sjöaremossens isbana -1 905 -2 500 595 -1 905 -2 500<br />
Övriga fastighetsinvesteringar -9 464 -28 930 19 466<br />
Inventarier, IT-investeringar m.m. -12 864 -23 787 10 923<br />
Investeringar totalt -123 145 -267 506 144 361
54<br />
Exploateringsredovisning<br />
Ekonomisk redovisning • Exploateringsredovisning <br />
Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål<br />
är en väsentlig förutsättning för <strong>kommun</strong>ens fortsatta<br />
utveckling. Under året har investeringar i mark för bostads-<br />
och verksamhetsändamål skett med 33 mnkr, varav 20,6<br />
mnkr avser bostadsområden. Kommunen har samtidigt sålt<br />
tomtmark för 33 mnkr.<br />
Bostadsområden<br />
Byggnationen i kvarteret Lorensberg, förra årets stora<br />
markförsäljning, pågår för fullt. Under <strong>2011</strong> har parkeringsgarage<br />
färdigställts, som är öppna för allmänheten.<br />
Kommunen kommer att ha fortsatta utgifter under<br />
2012, för gator och anläggande av busshållplatser i<br />
området.<br />
Försäljning av småhustomter på Stockrosstigen<br />
pågår efter att ett parkeringsområde omvandlats till<br />
tomtmark. På Breared har ny gata färdigställts vid<br />
Bovieran för att förbättra tillgängligheten i området<br />
och nya markanvisningar är på gång.<br />
Vid Göingegården samt i Trönningenäs och Tvååker<br />
färdigställs gator och VA, enligt avtal med privata<br />
exploatörer. Under <strong>2011</strong> har utbyggnad av gator och<br />
VA kommit igång vid Kvarndammsvägen i Bua. Fördelning<br />
av tomter i området startades i början av 2012.<br />
Verksamhetsområden<br />
När det gäller verksamhetsområden har en rondell<br />
vid kvarteret Hajen färdigställts och försäljningen av<br />
industritomter har fortsatt på Nedregården, etapp 4.<br />
Området Västra Gunnestorp är näst intill färdigställt<br />
och försäljning av tomter och byggnation har kommit<br />
igång. Det som återstår är anläggandet av ett par dagvattendammar<br />
under 2012.<br />
Nästa stora verksamhetsområde, Holmagärde Öster,<br />
håller på att planläggas. Här beräknas ske investeringar<br />
i markberedning och industrispår för 75 mnkr.<br />
Avslutade och justerade<br />
exploateringsområden<br />
Resultatet av exploateringsverksamheten påverkas<br />
av att 30 exploateringsområden har avslutats eller<br />
justerats i samband med bokslutet. I de flesta fall beror<br />
avslutet på att arbetet med markberedningen, VA och<br />
gatuanläggning är slutfört och att inga aktiviteter eller<br />
transaktioner berört områdena under de senaste fem<br />
till tio åren. Några områden har tidigare inte avslutats<br />
eftersom det fortfarande har funnits någon tomt kvar<br />
att avyttra. I dessa fall har kvarvarande tomtmark<br />
överförts till ett samlingskonto för framtida försäljning.<br />
21 av totalt 65 områden med bostadsmark har<br />
avslutats eller justerats i samband med bokslutet. Bland<br />
de avslutade områdena återfinns Prästakullen, Norra<br />
Nygård och Storegården i Tvååker. Totalt har avslut och<br />
justeringar av bostadsmark förbättrat resultatet med<br />
5,4 mnkr. Samtidigt har nio objekt inom verksamhetsområden<br />
avslutats, vilka påverkat resultatet negativt<br />
med nära 6,1 mnkr. Den enskilt största posten här<br />
avser Inre Hamnområdet, där arbetet är slutfört.<br />
Området kommer i framtiden att generera inkomster<br />
genom arrenden.<br />
Områden (tkr) Ingående balans Inkomster <strong>2011</strong> Utgifter <strong>2011</strong> Netto <strong>2011</strong> Avslut/just. Utg. balans<br />
Exploatering<br />
Lorensberg/Kanngjutaren -16 800 0 1 251 1 251 0 -15 549<br />
Stockrosstigen 109 -2 600 155 -2 445 0 -2 336<br />
Träslöv, Nygrannes 3 103 -1 024 53 -971 0 2 132<br />
Breared 3 168 -9 2 156 2 147 0 5 315<br />
Tvååker, Smeakalles 842 -2 569 3 604 1 035 0 1 877<br />
Bläshammar 9 752 -2 776 133 -2 643 0 7 110<br />
Göingegården 27 075 -4 045 1 070 -2 975 0 24 100<br />
Trönningenäs 5:29, omr. A2 817 0 1 885 1 885 0 2 701<br />
Bua, Kvarndammsvägen 1 200 0 3 766 3 766 0 4 966<br />
Övriga områden 3 063 -811 6 540 5 729 5 429 11 101<br />
Mark för bostäder 32 328 -13 834 20 613 6 780 5 429 41 417<br />
Kv. Hajen 288 -1 800 1 294 -506 0 -218<br />
Nedregården, etapp 4 10 728 -8 980 2 139 -6 841 0 3 887<br />
Holmagärde öster 32 302 0 1 982 1 982 0 34 284<br />
Gunnestorp västra 849 -8 532 2 006 -6 526 0 -5 677<br />
Övriga verksamhetsområden 10 055 -620 5 356 4 735 -6 082 8 708<br />
Mark för verksamhet 54 222 -19 932 12 776 -7 156 -6 082 40 984
Externa inkomster och utgifter<br />
55<br />
Externa inkomster och utgifter omfattar <strong>kommun</strong>ens<br />
utgifter och inkomster för den löpande verksamheten,<br />
investeringar och exploateringar. Det är ett sätt att<br />
mäta <strong>kommun</strong>ens totala omsättning, som <strong>2011</strong> ökade<br />
med 127 mnkr till totalt 3 076 mnkr. Ökningen uppgår<br />
till 4,3 % av utgifterna.<br />
Utgifter<br />
Utgifterna för löner och pensioner har ökat med 33<br />
mnkr eller 2 %, vilket ungefär motsvarar beräknad löneökning.<br />
Trots det minskar andelen personalrelaterade<br />
utgifter från 55,7 % till 54,6 % av de totala utgifterna.<br />
Istället ökar andelen externt köpta tjänster från 31,6 %<br />
till 34 %. Mer vård, omsorg och utbildning utförs av<br />
externa entreprenörer, samtidigt som byggentreprenaderna<br />
inom investeringsredovisningen har ökat från en<br />
låg nivå år 2010. Ett högre ränteläge i kombination med<br />
ökade lånevolymer bidrar till att ränteinkomster och<br />
ränteutgifter ökat med ca 20 mnkr.<br />
Inkomster<br />
De totala inkomsterna har ökat med 38 mnkr, vilket<br />
motsvarar en ökning på 1,2 %. Denna låga inkomstökning<br />
beror på lägre exploateringsinkomster och<br />
utjämningsbidrag. År 2010 var utjämningen extra<br />
stor eftersom ett speciellt konjunkturstöd betalades<br />
ut till <strong>kommun</strong>erna. Skatteinkomsterna ökar med<br />
109 mnkr eller 5,5 %, och utgör nu 66,6 % av de<br />
totala inkomsterna.<br />
externa inkomster och utgifter • Ekonomisk redovisning<br />
2007 2008 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Externa inkomster och utgifter<br />
Inkomster<br />
Avgifter VA, renhållning, parkering och hamn 137,4 143,3 22,7 22,2 21,4<br />
Avgifter för social omsorg 63,0 66,2 70,0 70,9 75,6<br />
Övriga avgifter och hyror 160,3 185,7 200,5 227,2 239,6<br />
Statsbidrag 91,2 112,8 110,7 126,4 125,7<br />
Övriga driftbidrag inklusive utjämning 382,4 369,2 369,6 425,2 401,6<br />
Övriga inkomster 59,8 53,6 62,2 192,8 110,7<br />
Skatter 1 754,1 1 878,2 1 901,8 1 977,1 2 085,6<br />
Räntor, räntebidrag 38,3 44,9 25,9 51,6 71,0<br />
Summa inkomster 2 686,5 2 853,9 2 763,4 3 093,4 3 131,2<br />
Utgifter<br />
Löner, pensioner och avgifter 1 543,4 1 613,5 1 610,1 1 617,2 1 650,2<br />
Övriga personalkostnader 28,8 31,0 27,1 26,0 28,8<br />
Fastigheter, inventarier m.m. 12,2 53,7 17,3 87,5 26,7<br />
Material 152,6 161,3 145,1 146,3 156,4<br />
Tjänster 820,3 849,8 860,0 931,3 1 045,9<br />
Bidrag inklusive vårdnadsbidrag 86,4 86,4 97,9 97,5 104,7<br />
Räntor 24,8 34,7 16,4 43,4 63,2<br />
Summa utgifter 2 668,5 2 830,4 2 773,9 2 949,2 3 075,9<br />
3,4% 2,1%<br />
18,6%<br />
Inkomster<br />
4,0%<br />
10,8%<br />
66,6%<br />
Skatter<br />
Utgifter<br />
34%<br />
54,6%<br />
Personal<br />
Material, inventarier<br />
Avgifter<br />
Tjänster<br />
Statsbidrag<br />
Övriga inkomster<br />
6,0%<br />
Bidrag<br />
Räntor
Verksamhetsberättelse
Kommunfullmäktige, <strong>kommun</strong>ens<br />
revisorer och Överförmyndarnämnd<br />
Nyvalda <strong>kommun</strong>fullmäktige har haft tio sammanträden.<br />
Kommunrevisionen granskade bl.a. inköp och projekthantering.<br />
Behovet av goda män och förvaltare ökar.<br />
Verksamhetsområde<br />
Kommunfullmäktige är <strong>kommun</strong>ens högsta politiska<br />
organ och beslutar i ärenden av principiell karaktär,<br />
t.ex. om mål och riktlinjer, budget, skatt och avgifter<br />
samt årsredovisning.<br />
Kommunens revisorer har till uppgift att årligen<br />
granska den verksamhet som bedrivs av styrelser<br />
och nämnder, i den omfattning som följer av god<br />
revisionssed.<br />
Överförmyndarnämnden fullgör överförmyndarens<br />
uppgifter enligt föräldrabalken, samt enligt annan lag<br />
eller förordning.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Kommunfullmäktige, som består av 61 ledamöter och 35<br />
ersättare, har sammanträtt vid tio tillfällen under <strong>2011</strong>.<br />
Kommunrevisionen har under <strong>2011</strong> bestått av nio<br />
politiskt tillsatta revisorer. Utöver den obligatoriska<br />
granskningen av delårsrapport och årsredovisning har<br />
revisorerna granskat <strong>kommun</strong>ens webbsida och följt<br />
upp tidigare granskning av <strong>kommun</strong>ens IT-verksamhet.<br />
Överförmyndarens förvaltning har bestått av 1,5<br />
tjänst. Kommunjuristen har under <strong>2011</strong> förstärkt verksamheten<br />
och fungerat som dess chef. Beslut har fattats<br />
om att utöka en halvtidstjänst till heltid.<br />
Framtid<br />
Kommuncheferna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg<br />
har tagit fram ett förslag om att de tre <strong>kommun</strong>erna<br />
bör bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Den politiska<br />
behandlingen av förslaget kommer att ske under<br />
2012 och en gemensam nämnd kan inrättas först 2015,<br />
efter nästa allmänna val.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Ökade arvodeskostnader, bl.a. beroende på genomförd<br />
utbildning för den nyvalda fullmäktigeförsamlingen,<br />
har medfört ett underskott med 0,5 mnkr. Kommunrevisionen<br />
har haft lägre kostnad för de sakkunniga<br />
revisorerna, samtidigt som arvodeskostnaderna för<br />
de förtroendevalda revisorerna ökat, vilket lett till ett<br />
nollresultat.<br />
Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott<br />
med 0,2 mnkr, trots ett tilläggsanslag. Kostnaderna för<br />
gode män och förvaltare har ökat.<br />
57<br />
Kommunfullmäktige, <strong>kommun</strong>ens revisorer och Överförmyndarnämnd • verksamhetsberättelse<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Kommunfullmäktige 7 -3 175 -3 169 -2 627 -542 -2 583<br />
Kommunrevision 0 -1 561 -1 561 -1 561 0 -1 792<br />
Valnämnd 19 -46 -27 0 -27 -686<br />
Överförmyndarkansli 74 -2 280 -2 205 -1 970 -235 -1 658<br />
100 -7 062 -6 962 -6 158 -804 -6 719
58<br />
Kommunstyrelse<br />
verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse <br />
Ny internationell policy och utvecklade e-tjänster för<br />
invånare och företag har framtagits. Samarbetsförbund<br />
för arbetslivsinriktad rehabilitering har bildats. Yrkes-<br />
högskolan är störst i Halland.<br />
Verksamhetsområde<br />
Kommunstyrelsen ska leda och samordna <strong>kommun</strong>ens<br />
uppgifter samt uppmärksamt följa frågor som har<br />
betydelse för <strong>kommun</strong>ens utveckling och ekonomiska<br />
ställning.<br />
Kommunledningskontoret är <strong>kommun</strong>ens centrala<br />
administrativa resurs, som handlägger <strong>kommun</strong>övergripande<br />
frågor. I <strong>kommun</strong>ledningskontoret ingår<br />
<strong>kommun</strong>direktör, enhet för strategisk utveckling,<br />
ekonomikontor, personalkontor, planeringskontor och<br />
<strong>kommun</strong>kansli.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Övergripande samhällsplanering<br />
En handelsutredning och ett utkast till handelspolicy<br />
har tagits fram. Två seminarier har genomförts med<br />
handlare, fastighetsägare, förtroendevalda och tjänstemän<br />
från <strong>kommun</strong>en. Policyn kommer att remissbehandlas<br />
i början av 2012.<br />
Miljö och naturvård<br />
Månatlig provtagning av fosfor- och kvävehalter i<br />
13 vattendrag har utförts. Vattenråd finns i Viskans,<br />
Himleåns, och det södra kustområdets avrinningsområden<br />
(Törlan, Uttran och Ramsjökanal). Kommunen<br />
deltar aktivt i alla vattenråden samt i samverkan mellan<br />
vattenråden i Halland.<br />
MMOVE för hållbara transporter<br />
Inom ramen för EU-projektet MMOVE (Mobility<br />
Management Over Europe) har planeringskontoret<br />
tagit fram ett förslag på två snabba busslinjer med<br />
hög turtäthet, som förbinder ytterområdena med<br />
stadskärnan och järnvägsstationen. I samverkan med<br />
Hallandstrafiken AB har planeringsarbetet startat, för<br />
att genomföra förslaget.<br />
Kommunledningskontor<br />
Internationellt arbete<br />
För att utveckla den egna verksamheten deltar <strong>kommun</strong>en<br />
i allt fler internationella projekt. Med hjälp av<br />
West Swedens EU-Projekt Analystjänst (WEPA) har<br />
ett arbete påbörjats för att analysera möjligheterna att<br />
genomföra <strong>kommun</strong>ens visioner och långsiktiga utvecklingsmål<br />
med stöd från EU:s sektorsprogram.<br />
Kommunfullmäktige har antagit en ny internationell<br />
policy. Tillsammans med de norska och danska<br />
vänorterna har <strong>kommun</strong>en arbetat fram förslag till<br />
samarbetsprojekt. Arbetet med förankring och projektutveckling<br />
pågår.<br />
IS/IT<br />
– Informationssystem och informationsteknik<br />
IS/IT står inför stora utmaningar. Samtidigt som kraven<br />
på säkerhet höjs för vissa grupper inom verksamheten,<br />
så innebär EU:s PSI-direktiv (Public Sector Information)<br />
krav på en allt öppnare tillgång till data och system.<br />
Även i undervisningen är öppenhet en nyckelfaktor för<br />
framgång.<br />
En uppföljning av verksamheten, som skett på uppdrag<br />
av <strong>kommun</strong>ens revisorer, visar att i stort sett alla<br />
de brister som framkom vid en tidigare granskning, har<br />
eller håller på att rättas till. Under året har också <strong>kommun</strong>ens<br />
IS/IT-strategi omarbetats med utgångspunkt i<br />
förändrade behov i samhället.<br />
Utveckling av e-tjänster för invånare och företag sker<br />
i samverkan mellan Region Halland och <strong>kommun</strong>erna i<br />
regionen. Målet är att utveckla en gemensam plattform<br />
för e-tjänster. Förberedelser för upphandling pågår.<br />
Nordiska cykelstäder<br />
EU-projektet ”Nordiska cykelstäder” syftar till att utveckla<br />
cyklingen i Varberg genom gränsöverskridande<br />
samarbete, erfarenhetsutbyte, konceptutveckling samt<br />
att genomföra aktiviteter. Projektet löpte ut vid årsskiftet<br />
<strong>2011</strong>/2012. Flera studieresor har genomförts med en<br />
slutkonferens i Fredrikshamn. Under våren anordnades<br />
en cykelfestival där kampanjen Bara Fördelar lanserades.<br />
På barafordelar.se fortsätter kampanjen. En rad<br />
mindre aktiviteter för att främja cyklismen har genomförts<br />
inom projektet.<br />
Arbetsmarknadsenhet<br />
Arbetsmarknadsenhetens insatser har förändrats, eftersom<br />
deltagarna haft en längre tid till att bli anställningsbara<br />
och att flera personer behövt insatser som<br />
inte erbjuds, exempelvis sjukvård i kombination med<br />
ordinarie verksamhet.<br />
En viktig resurs för samlat stöd på vägen till arbete<br />
skapas genom bildandet av Samordningsförbundet Halland.<br />
Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region<br />
Halland och <strong>kommun</strong>erna har bildat förbundet för att<br />
samordna och utveckla arbetslivsinriktad rehabilitering.<br />
Feriearbete och sommarlovsentreprenörer<br />
Ungdomar som gick gymnasieskolans årskurs 2 kunde<br />
söka feriearbete i <strong>kommun</strong>en. 143 ungdomar sökte<br />
och alla fick ferieplats. Ett nytt inslag var ”Sommarlovsentreprenörer”,<br />
där ungdomar fick utbildning,<br />
starthjälp och handledning för att utveckla idéer för<br />
entreprenörskap, genom ett samarbete med barn- och<br />
utbildningsförvaltningen.<br />
Centrum för Livslångt Lärande<br />
Vuxenutbildning och svenska för invandrare<br />
Satsningen för att utveckla gymnasial yrkesutbildning<br />
i samverkan med utbildningsanordnare, region och
59<br />
andra <strong>kommun</strong>er har fortsatt. Vuxenutbildningen har<br />
genomfört 192 statligt finansierade utbildningsplatser,<br />
vilket är en hög nivå i förhållande till befolkningstorlek.<br />
Antalet elever inom svenska för invandrare, SFI, ökar<br />
stadigt och har fördubblats under de senaste fem åren.<br />
Flest elever kommer från Kosovo, Thailand, Bulgarien<br />
och Polen. SFI erbjuder nu även studier på kvällstid till<br />
drygt 30 elever som arbetar.<br />
Yrkeshögskola – Campus Varberg<br />
Yrkeshögskolan i Varberg är Hallands största med sju<br />
utbildningar. Campus Varberg är huvudman för sex av<br />
dessa. Konkurrensen om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning<br />
är stor. Ingen av förra årets fyra ansökningar<br />
från CLL till Myndigheten för yrkesutbildning<br />
beviljades. Efter kartläggning av näringslivets kompetensbehov<br />
har elva nya ansökningar ingivits, där besked<br />
väntas i början av 2012.<br />
Högre utbildning – Campus Varberg<br />
För att utveckla och svara upp mot efterfrågan av högre<br />
utbildning nätverkar CLL på många olika sätt för att<br />
behålla och ta fram nya utbildningar. Studenternas kontakt<br />
med forskning och utveckling har vidareutvecklats<br />
genom projekt med koppling till Alexandersoninstitutet<br />
och de befintliga utbildningarna.<br />
Skydd och säkerhet<br />
Arbetet har varit koncentrerat på projektet StyrEL, den<br />
<strong>kommun</strong>övergripande Risk- och sårbarhetsanalysen<br />
och ett handlingsprogram för skydd mot olyckor och<br />
extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har utbildats<br />
och övningar har genomförts med förvaltningar<br />
och krisledningsstab.<br />
Framtid<br />
Kommunledningskontor<br />
Näringsliv och arbetsmarknad<br />
Kommunstyrelsens uppdrag i näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor<br />
ska förtydligas, efter överföringen av<br />
arbetsmarknadsenheten till Socialnämnden. Avtalet<br />
med Marknad Varberg går ut 2012-12-31 och tidigt<br />
under 2012 kommer underlag för en upphandling att<br />
utarbetas.<br />
Informationssystem/informationsteknik<br />
Den stora utmaningen för IS/IT kommer de närmaste<br />
åren vara att försöka balansera kraven på öppenhet<br />
med kraven på informationssäkerhet och integritet.<br />
Svårigheten ligger inte minst i att det finns motsatta<br />
intressen och ofullkomligheter i lagstiftningen om<br />
exempelvis integritet och patientsäkerhet. En förnyelse<br />
av riktlinjerna för säkerhet kommer att bli nödvändig.<br />
Kommunstyrelse • verksamhetsberättelse<br />
Centrum för Livslångt Lärande<br />
Yrkeshögskola<br />
Hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar är föremål<br />
för omsökning, vilket innebär en osäkerhet som i ett<br />
extremfall skulle kunna innebära att verksamheten<br />
helt försvinner. Det är dock rimligt att anta att ett<br />
flertal av de framgångsrika utbildningar som finns idag<br />
får fortsätta.<br />
Högskoleutbildning<br />
Ett par högskoleutbildningar som idag erbjuds kan<br />
försvinna från Campus Varberg, till följd av besparingar.<br />
Det socialpedagogiska programmet, med<br />
Högskolan Väst som huvudman, kommer ej att starta<br />
i Varberg 2012. Ytterligare något utbildningsprogram<br />
kan komma att avvecklas inför 2013 beroende på högskolornas<br />
fortsatta utveckling. Detta kompenseras av<br />
Högskolan i Borås satsningar på fler utbildningsplatser<br />
inom lärarutbildningen.<br />
Campus Varberg med Kattegatt som närmsta granne.<br />
www.campus.varberg.se
60 Resultat och ekonomisk analys<br />
verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse <br />
För <strong>kommun</strong>styrelsens totala verksamhet redovisas ett<br />
underskott med 24,6 mnkr, vilket främst förklaras av<br />
en avsättning för framtida återställning av deponier<br />
med 15 mnkr och uteblivna budgeterade nettointäkter<br />
från exploateringsverksamheten med 12,6 mnkr.<br />
Kommunledningskontoret visar ett totalt överskott<br />
på 5,4 mnkr. Införandet av <strong>kommun</strong>ens nya beställningssystem<br />
kom igång senare än beräknat, vilket<br />
medförde ett överskott på 2,4 mnkr. Dessutom har endast<br />
65 % av budgeterade medel för särskilda personalsatsningar<br />
såsom lönebidragsstöd, personliga tjänster<br />
m.m. utnyttjats, vilket medförde ett överskott med<br />
1,6 mnkr. Det låga utnyttjandet beror på att planerad<br />
medarbetarutveckling flyttats fram till 2012.<br />
Centrum för Livslångt Lärande visar ett resultat som<br />
är 1,7 mnkr bättre än budget. Satsningen på Yrkesvux<br />
har lett till ökade intäkter, utan att kostnaderna ökat<br />
lika mycket.<br />
Nettokostnaden för <strong>kommun</strong>styrelsen har ökat från<br />
2010 till <strong>2011</strong> med nästan 92 mnkr. Anledningen är<br />
dels intäkter 2010 av engångskaraktär; 46 mnkr för försäljning<br />
av Kanngjutaren/Lorensberg, och retroaktiva<br />
arrendeintäkter på 6,4 mnkr, och dels lägre kostnader<br />
genom uteblivet driftsbidrag till Varberg Event med 5,6<br />
mnkr. För <strong>2011</strong> har avsättningen till framtida återställning<br />
av deponier med 15 mnkr ökat nettokostnaden.<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Kommunstyrelse 309 -20 556 -20 247 -5 509 -14 738 -4 568<br />
Kommunledningskontor 44 547 -187 004 -142 457 -129 442 -13 015 -69 008<br />
Arbetsmarknadsenhet 14 340 -35 654 -21 314 -22 457 1 143 -22 351<br />
Centrum för livslångt lärande 35 262 -73 821 -38 559 -40 301 1 742 -34 940<br />
Skydd och säkerhet 1 610 -1 975 -365 -593 228 -208<br />
96 068 -319 010 -222 942 -198 302 -24 640 -131 075<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 24 780 -102 733 -77 953 -176 339 98 386 -111 917<br />
Barn- och utbildningsnämnd<br />
“En till En” innebär att elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan<br />
får personliga elevdator. Förskolan har förändrats<br />
med ny läroplan. En ny gymnasiereform har införts.<br />
Satsning på läsutveckling och matematik i grundskolan<br />
har startats.<br />
Verksamhetsområde<br />
Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden<br />
innefattar omsorg och utbildning för barn och ungdomar<br />
1–20 år och undervisning inom särvux. Vuxenutbildning<br />
på grundläggande- och gymnasienivå genomförs<br />
på uppdrag av <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Verksamheten är indelad i förskoleverksamhet för<br />
barn 1–5 år, förskoleklass, grundskoleverksamhet och<br />
skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 6–15 år, gymnasieskola<br />
för ungdomar över 15 år, särskoleverksamhet<br />
för barn och ungdomar upp till 20 år samt Särvux<br />
och <strong>kommun</strong>al vuxenutbildning.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Elevdatorer – ”En till En”<br />
I januari <strong>2011</strong> beslutade Barn- och utbildningsnämnden<br />
att genomföra en omfattande satsning på elevdatorer.<br />
Satsningen ”En-till-En” innebär att elever i grundskolans<br />
årskurs 6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans<br />
årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4<br />
får personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000<br />
elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever<br />
och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och<br />
resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och<br />
metoder anpassade till IT som pedagogiskt lärverktyg.<br />
Utvecklare Skola–Näringsliv<br />
Skola–Näringslivsutvecklare finns i grund- och gymnasieskolan<br />
med uppgift att utveckla samspelet skolanäringsliv<br />
och stimulera unga människors kreativitet,<br />
drivkraft och entreprenörskap. Arbetet ska löpa som en
öd tråd från förskoleklass till årskurs tre i gymnasieskolan,<br />
genom att utmana och uppmuntra såväl elever<br />
som pedagoger.<br />
Förskola<br />
Arbetet fortsätter med att utveckla och förändra förskolans<br />
verksamhet mot läroplanens mål. Utvecklingsarbetet<br />
bedrivs genom aktionsforskning, som syftar till<br />
att utveckla den egna professionen och därmed arbetet i<br />
verksamheten. I processen prövar man genom handling<br />
och följer upp handlingen genom reflektion och analys.<br />
Den professionella kompetensen tas både till vara<br />
och kan utmanas. Insatsen bedöms leda till avsevärda<br />
förbättringar av barnens utveckling och lärande. Att<br />
stimulera barnens intresse för naturvetenskap, teknik<br />
och matematik är ett väsentligt inslag.<br />
En teknikutvecklare har anställts, för att öka barnens<br />
och personalens intresse för ämnena teknik och<br />
naturvetenskap i förskolan.<br />
Grundskola och obligatorisk särskola<br />
Språkutvecklare har till uppgift att genomföra lokalt<br />
utvecklingsarbete och fungera som vägledare till<br />
forsknings- och inspirationsmaterial i alla <strong>kommun</strong>ala<br />
grundskolor. Utvecklingsarbetet inom läs- och skrivområdet<br />
har bestått av utbildning, nätverksträffar och<br />
skolbesök. Språkutvecklarna har även varit handledare<br />
för pedagoger i den särskilda satsningen på läsutveckling<br />
i årskurs 2.<br />
Lärare på samtliga grundskolor har utsetts till läsoch<br />
skrivmentorer, för att arbeta direkt med elever som<br />
behöver stöd i sin läsutveckling, samt stödja ett processdiagnostiskt<br />
förhållningssätt.<br />
Lärare i årskurs 4–6 har utbildats i den s.k. Rydaholmsmetoden<br />
för att fånga upp och arbeta med elever<br />
som behöver särskilt stöd i sin läsutveckling. Dessutom<br />
har en särskild satsning gjorts på förskoleklassens förskolelärare<br />
för att öka förståelsen för ljud och ljudbilder,<br />
som en viktig förberedelse inför att barnen ska lära<br />
sig läsa och skriva.<br />
Gymnasieskolan<br />
Den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, infördes<br />
den 1 juli <strong>2011</strong> för de elever som började i årskurs 1.<br />
Samtidigt infördes ett nytt betygssystem, med en 5-gradig<br />
skala från A till E. Reformen innebär förändringar i<br />
programutbudet, med bl.a. nya program. Mycket arbete<br />
har ägnats åt gymnasiereformens alla nya kurser samt<br />
bedömning och betyg, vilket också dominerat lärarnas<br />
fortbildning.<br />
Gymnasiereformen innebar att alla specialutformade<br />
program togs bort, däribland det populära Naturestetiska<br />
programmet. Skolverket godkände i februari en<br />
ansökan om att istället införa en estetisk variant av det<br />
naturvetenskapliga programmet, med inriktningarna<br />
bild, dans, musik, och teater, som eleverna i årskurs 9<br />
kunde söka till.<br />
Peder Skrivares skola beviljades Teknikcollegecertifiering<br />
hösten <strong>2011</strong>, efter drygt två års förberedelser.<br />
Utbildning med lärardatorer på Peder Skrivares skola som ingår i<br />
satsningen ”En till En”.<br />
För eleverna på yrkesprogrammen innebär gymnasiereformen<br />
att de ska vara anställningsbara i sitt yrke<br />
efter avslutad utbildning. Tidigare har utbildningen<br />
varit yrkesförberedande. Antalet sökande till yrkesprogrammen<br />
har minskat, liksom i landet i övrigt.<br />
Till vård- och omsorgsprogrammen har det länge<br />
varit svårt att rekrytera elever, vilket är ett problem för<br />
både skolan och branschen. Under året har arbetet för<br />
att bli ett certifierat Vårdcollege påbörjats.<br />
”Learndesk” är ett EU-finansierat samarbetsprojekt<br />
mellan Osterholz i Tyskland, samt Lindbergs och Peder<br />
Skrivares skolor för att pröva alternativa arbetssätt för<br />
undervisning, kontakt med elever och vägledning, med<br />
hjälp av datorer.<br />
Från läsåret <strong>2011</strong>/12 har skolan en utbildad EU-ambassadör<br />
med ett övergripande ansvar för EU-frågorna.<br />
Genom temadagar, adoption av en EU-parlamentariker,<br />
som ska hålla kontinuerlig kontakt med skolan, samt<br />
EU-bibliotek och stöd vid ansökan om bidrag till<br />
fortsatta internationella kontakter, har EU-kunskapen<br />
ökat.<br />
Elever på flera program i årskurs 3 har deltagit<br />
i skogsindustrins ”Framtidsdag” och fått inblick i<br />
branschen och olika yrken, samt information om internationella<br />
kontakter och möjligheter till utlandsjobb.<br />
Gymnasiesärskola<br />
Sydafrikaprojektet arbetar med integration mellan gymnasieskolans<br />
och gymnasiesärskolans elever, där utbyte<br />
med två sydafrikanska skolor ingår. Värdegrund, solidaritet,<br />
allas lika värde, förståelse, kulturell mångfald<br />
och internationalisering har utgjort kärnan i projektet,<br />
som bl.a. uppmärksammades på Skolforum <strong>2011</strong>.<br />
61<br />
Barn- och utbildningsnämnd • verksamhetsberättelse
62<br />
verksamhetsberättelse • Barn- och utbildningsnämnd <br />
Gymnasiesärskolans elever har tillsammans med<br />
gymnasieelever och WIC-85 organiserat och genomfört<br />
en innebandyturnering, med deltagare från ett flertal<br />
gymnasiesärskolor i Västsverige.<br />
Elever och personal från gymnasiesärskolans individuella<br />
program har skrivit, repeterat och uppfört musikproduktionen<br />
”Drömmen” tillsammans med elever<br />
från gymnasieskolans estetprogram.<br />
En elevassistent har fungerat som jobbcoach i samband<br />
med elevernas praktik och samverkat med studieoch<br />
yrkesvägledningen och pedagogerna inför och efter<br />
praktikperioderna.<br />
Framtid<br />
Särskilda satsningar under det kommande året:<br />
❚❚<br />
ökad samverkan mellan alla yrkesutbildningar och<br />
aktuella branscher<br />
❚❚<br />
fortsatt arbete för att bli certifierad som Vård- och<br />
omsorgscollege höstterminen 2012<br />
❚❚<br />
skapa internationella kontakter för samtliga program<br />
❚❚<br />
införa nya och alternativa arbetssätt från projektet<br />
”Learndesk” med anledning av införandet av ”En-till-En”<br />
❚❚<br />
pedagogiska lärspridare ska inspirera sina kollegor att<br />
utnyttja de möjligheter datorsatsningen ”En-till-En” och<br />
ny teknik innebär<br />
❚❚<br />
intensivmatematiksatsningen 2012–14 ska stödja elever i<br />
årskurs 8 och 9, som inte har betyg E i ämnet<br />
❚❚<br />
inskrivnings- och utskrivningsteam i grund- och<br />
gymnasiesärskolan.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Verksamhetens nettokostnad uppgick till 1 145 mnkr,<br />
vilket är en ökning jämfört med 2010 med knappt<br />
49 mnkr. Jämfört med budget redovisar nämnden ett<br />
underskott med 16,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på<br />
datorsatsningen ”En-till-En” och demografisk förändring,<br />
att antalet barn och elever i verksamheten ökat<br />
samt ökad vistelsetid inom förskola. Även gymnasieskolans<br />
svårigheter att anpassa sin organisation när<br />
antalet elever minskar påverkar avvikelsen, men framförallt<br />
ökad inter<strong>kommun</strong>al gymnasiekostnad. Kostnaderna<br />
för en dator till varje elev i gymnasieskolan och<br />
grundskolans årskurs 6-9 har under det första året uppgått<br />
till totalt 6,4 mnkr, varav 2 mnkr budgeterats och<br />
där resten tas ur fond.<br />
Personalkostnaderna har ökat med 22 mnkr, varav<br />
9 mnkr avser den årliga löneöversynen. En utökad bemanning<br />
inklusive kostnader för vikarier svarar för 8 mnkr<br />
och resterande 5 mnkr avser utbetalade avgångsvederlag,<br />
tillfällig personal och ett ökat uttag av flex- och fyllnadstid.<br />
Kostnaderna för köp av tjänster och material har<br />
ökat med drygt 32 mnkr, vilket förklaras av både utökad<br />
verksamhet och prishöjningar. Måltidskostnaderna<br />
har ökat med 5 mnkr. IT- och datakostnaderna<br />
ökade med drygt 4 mnkr, främst beroende på datorsatsningen<br />
”En-till-En” som också krävt en förbättrad<br />
digital infrastruktur. Hyreskostnaderna har däremot<br />
minskat med 2 mnkr.<br />
Förskoleverksamhetens kostnader har ökat med nära<br />
20 mnkr, varav 11 mnkr avser ökade personalkostnader<br />
och kostnaderna för enskild verksamhet har ökat med<br />
drygt 3,5 mnkr.<br />
Grundskola och fritidshemsverksamhet har ökat<br />
sina kostnader med drygt 23 mnkr, varav 11,5 mnkr<br />
avser ökade personalkostnader. Köp av material och<br />
tjänster har ökat med lika mycket.<br />
Gymnasieskolans kostnader har ökat med 2 mnkr,<br />
jämfört med 2010. Lönekostnaderna har dock sjunkit<br />
med 0,5 mnkr. Den nya gymnasiereformen har krävt<br />
ytterligare fortbildning, vilket förklarar att den kostnaden<br />
ökat med 0,5 mnkr. De inter<strong>kommun</strong>ala kostnaderna<br />
har ökat med 1,5 mnkr, beroende på att fler<br />
elever går i friskolor eller studerar i andra <strong>kommun</strong>er.<br />
Komvux har ökat sin nettokostnad med 1 mnkr. Fler<br />
kurser och behov av ändamålsenliga lokaler har medfört<br />
att lokalkostnaderna ökat.<br />
Skolskjutsverksamheten kostade nära 38 mnkr. Samordnade<br />
turer har medverkat till att kostnadsökningen<br />
blev marginell, endast 0,2 mnkr.<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Barn- och utbildningsnämnd 0 -2 962 -2 962 -2 503 -459 -2 376<br />
Central administration 13 979 -92 811 -78 832 -79 370 538 -78 426<br />
Förskoleverksamhet 37 416 -357 988 -320 572 -315 903 -4 669 -300 777<br />
F-9 verksamhet 33 991 -514 725 -480 734 -477 155 -3 579 -457 255<br />
Gymnasieskola 13 266 -231 731 -218 465 -209 701 -8 764 -217 195<br />
Komvux 7 610 -12 825 -5 215 -5 354 139 -4 050<br />
<strong>Varbergs</strong> yrkesvägledare 0 -4 255 -4 255 -4 382 127 -4 142<br />
Särskola 8 895 -43 156 -34 261 -34 550 289 -32 398<br />
115 157 -1 260 453 -1 145 296 -1 128 918 -16 378 -1 096 619<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 0 -5 113 -5 113 -6 069 956 -2 100
Socialnämnd<br />
63<br />
Kundcentrum ökar tillgängligheten och kundvalet utvidgas.<br />
Projekt genomförs för ökade sociala aktiviteter för äldre.<br />
Satsningar sker på rehabilitering av äldre och på förebyggande<br />
insatser. Familjecentral är en naturlig mötesplats för<br />
barn, föräldrar och andra vuxna.<br />
Verksamhetsområde<br />
Socialnämnden arbetar för social och ekonomisk trygghet<br />
för <strong>kommun</strong>ens invånare. Nämnden ansvarar för<br />
omsorg om äldre och funktionshindrade samt för stöd,<br />
rådgivning och andra insatser till barn, ungdomar och<br />
vuxna.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Omsorg om äldre och funktionshindrade<br />
Försöket med ”Äldrelots”, som startade 2010, ledde<br />
fram till att ett kundcenter har inrättats, för att öka<br />
tillgängligheten för dem som söker socialförvaltningens<br />
tjänster. Syftet är att informationen ska vara lätt att nå<br />
och anpassad till kundernas behov.<br />
Kundval har införts för anhörigavlösning. Inom<br />
hemtjänsten har kundval tillämpats sedan 2007 och<br />
där utförs nu ca 40 % av timmarna av externa utförare.<br />
Fritt val har införts för de särskilda boendena inom<br />
äldreomsorgen. Valbara boende finns i hela <strong>kommun</strong>en<br />
och kunden kan välja mellan boenden som drivs av<br />
<strong>kommun</strong>en eller av en entreprenör. Syftet är att öka<br />
kundens inflytande.<br />
För att öka kvaliteten har ersättningen höjts till utförare<br />
inom särskilt boende i äldreomsorg och av daglig<br />
verksamhet för funktionshindrade, enligt LSS.<br />
För att stimulera bostadsföretag att inrätta fler trygghetsbostäder<br />
för äldre, har nämnden beslutat införa<br />
en möjlighet för dem att söka bidrag till skapandet av<br />
sådana bostäder.<br />
För kunder inom hemtjänsten har timtaxa införts<br />
och ersatt tidigare schablonavgifter. Kunden betalar nu<br />
för den tid som hemtjänst utförts.<br />
”Omvårdnadslyftet” är regeringens satsning för<br />
att stärka den grundläggande kompetensen för undersköterskor<br />
och vårdbiträden inom äldreomsorgen. En<br />
första utbildningsomgång för 60 personer, för personal<br />
både bland externa utförare och i <strong>kommun</strong>al verksamhet,<br />
påbörjades i oktober <strong>2011</strong>.<br />
Socialnämnden har ansökt om prestationsmedel<br />
hos Socialstyrelsen för att utveckla värdighetsgarantier<br />
inom äldreomsorgen. Arbetet med att ta fram lokala<br />
värdighetsgarantier har startat.<br />
<strong>Varbergs</strong> Sociala Tjänster har påbörjat ett samarbete<br />
med övriga stora arbetsgivare inom vård- och omsorgsområdet<br />
i regionen samt utbildningsanordnarna.<br />
Syftet är att få en mer verklighetsanpassad utbildning<br />
för undersköterskor och därmed underlätta framtida<br />
rekrytering.<br />
Projekt<br />
Kommunerna i Halland och Region Halland startade<br />
2010 ett arbete för en strategi för regionala och inter<strong>kommun</strong>ala<br />
frågor och processer inom det sociala<br />
området. En beskrivning av ansvar och uppdrag har<br />
genomförts. Avsikten är att ge bästa nytta för den enskilde,<br />
genom väl fungerande vårdkedjor och utvecklat<br />
samarbete.<br />
Projektet ”Sociala innehållet” i ordinärt och särskilt<br />
boende för äldre, har fortsatt under året med många<br />
aktiviteter. Dagverksamheten har under året påbörjat<br />
ett internt projekt i syfte att arbeta förebyggande med<br />
sociala aktiviteter för alla. Målgruppen omfattar även<br />
personer, som inte har biståndsbeslut om dagverksamhet.<br />
Projektet kommer att utvärderas i mars 2012.<br />
Genom projektet ”Demensprocessen i Hallands län”<br />
ska <strong>kommun</strong>erna i Halland och Region Halland skapa<br />
en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom<br />
och stöd till deras anhöriga.<br />
socialnämnd • verksamhetsberättelse
64 Med stimulansmedel för utvecklingsarbete inom<br />
rehabiliteringsområdet har Hallands <strong>kommun</strong>er och<br />
Region Halland påbörjat ”Rehabilitering för äldre i<br />
samverkan” för att ta fram en generell modell för sådan<br />
rehabilitering. Modellen ska kunna anpassas till alla<br />
patientgrupper och diagnoser, men till en början inriktas<br />
på rehabilitering av personer med strokediagnos.<br />
verksamhetsberättelse • Socialnämnd <br />
Läkemedelsgenomgångar<br />
Strukturerade läkemedelsgenomgångar har genomförts<br />
för kunder både i särskilt och ordinärt boende. Syftet är<br />
att undvika över- och felmedicinering.<br />
Förebyggande<br />
Kvalitetsregistren ”Senior alert” och ”Palliativa registret”<br />
har införts, för att identifiera risker och stärka<br />
det förebyggande arbetet. I ”Senior alert” finns en<br />
nationell databas, som skapar förutsättningar att värdera<br />
en vårdtagares vårdepisod, samt jämför insatser<br />
både i den egna verksamheten och gentemot andra vårdgivare.<br />
Ett mål är att skapa en modell för att rapportera,<br />
åtgärda, utvärdera och återkoppla riskbedömningar,<br />
med hjälp av ”Senior alert”. ”Palliativa registret” är,<br />
likt ”Senior Alert”, ett nationellt kvalitetsregister för<br />
sjukvården, med syfte att successivt förbättra vården i<br />
livets slutskede.<br />
Individ- och familjeomsorg<br />
Familjecentralen Västra Vall startade sin verksamhet i<br />
början av <strong>2011</strong>, genom ett samarbete mellan Barn- och<br />
utbildningsnämnden, Region Hallands mödra- och<br />
barnavårdscentral, och Socialnämnden. Familjecentralen<br />
ska vara en mötesplats för barn, föräldrar och andra<br />
vuxna.<br />
För att hjälpa unga under 25 år med försörjningsstöd<br />
till snabbare självförsörjning, startades en insats med<br />
social coach. Tidsbegränsad sysselsättning infördes i<br />
maj för dem som har ett missbruk och är i behov av försörjningsstöd.<br />
Insatsen ska ge stöd till klienten att vara<br />
nykter och drogfri, för att kvalificera sig för insatser<br />
från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen.<br />
Ungdomsrådgivningen har startats för att utan<br />
biståndsbeslut verka förebyggande och ge råd när det<br />
gäller alkohol och droger. Verksamheten vänder sig till<br />
ungdomar under 25 år och deras anhöriga.<br />
Barn- och tonårsverksamheten fick under <strong>2011</strong> möjlighet<br />
att ta emot barn i olika riskmiljöer utan biståndsbeslut.<br />
Mottagnings- och utredningsgrupperna har därmed fått<br />
en minskad ärendevolym, när de fått möjlighet att hänvisa<br />
direkt till denna pedagogiska verksamhet.<br />
Samarbete har inletts med polisen för att utveckla<br />
socialtjänstens medverkan i förhör som rör minderåriga.<br />
En gruppbostad för personer med neuropsykiatriska<br />
funktionshinder har under året ändrat sin inriktning<br />
till barn och ungdomar med särskilda behov. Barn som<br />
tidigare vårdats på institution, har därmed kunnat tas<br />
om hand i <strong>kommun</strong>en.<br />
Barn- och familjeenheten inom uppdragsavdelningen<br />
har infört metoden Barnens Behov I Centrum, BBIC,<br />
med tydliga behovsområden och beslut som följd. Ett<br />
ständigt förbättringsarbete görs i de olika grupperna<br />
med hjälp av metodhandledare och BBIC-coacher samt<br />
regelbundna samarbetsmöten med utförarna.<br />
Tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel<br />
Den nya alkohollagen medförde nya tillståndstyper och<br />
prövningar, vilket krävt omfattande samverkan och<br />
utbildning. Tillsynsverksamheten har även utökats med<br />
tillsyn av handeln med tobak och receptfria läkemedel.<br />
Framtid<br />
Personer med mer komplicerade medicinska behov vårdas<br />
i allt större utsträckning i hemmet, vilket leder till förändringar<br />
i verksamheten. Dessutom förekommer en<br />
ökad psykisk ohälsa bland äldreomsorgens kunder.<br />
Kvalitetshöjande ombyggnationer och ombyggnad<br />
av kök kommer att ske på vissa äldreboenden. En uppdatering<br />
av trygghetslarmen kommer att genomföras.<br />
Satsningen på Omvårdnadslyftet och arbetet med<br />
värdighetsgarantin fortsätter, liksom de projekt som bedrivs<br />
runt läkemedelsgenomgångar, sociala aktiviteter,<br />
Demensprocessen i Hallands län samt Rehabilitering<br />
för äldre i samverkan.<br />
Under 2012 fortsätter arbetet med att se över vilka<br />
verksamheter som kan konkurrensutsättas enligt Lagen<br />
om Valfrihetssystem.<br />
Handlingsplanen avseende kvinnofrid ska uppdateras<br />
under våren 2012.<br />
Förändringsarbetet av missbrukarvården kommer<br />
att fortsätta med fokus på öppenvårdsinsatser och lösningar<br />
på hemmaplan.<br />
Det strukturerade arbetet fortsätter för att varje in-
divid i största möjliga mån ska uppnå självförsörjning.<br />
Institutionsplaceringarna ska minska genom tydligare<br />
uppdrag från uppdragsavdelningen. Arbetet med<br />
att förverkliga metoden Barnens Behov I Centrum,<br />
BBIC, fortsätter, så att barnens behov blir vägledande.<br />
Nya lokala riktlinjer för tillstånds- och tillsynsverksamheten<br />
kommer att tas fram enligt en modell från<br />
Folkhälsoinstitutet. Samtidigt sker en översyn av bl.a.<br />
serveringstiderna.<br />
Mottagningen av ensamkommande flyktingar kommer<br />
att utredas vidare och målsättningen är att verksamheten<br />
utökas.<br />
Verksamheten för dövblinda barn på Vidars gränd<br />
är byggd som korttidsboende för barn upp till tolv års<br />
ålder. När flera av dessa barn nu närmar sig tonåren<br />
behövs en ny placering, som tillgodoser deras fortsatta<br />
behov.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Verksamhetens nettokostnad, inklusive försörjningsstödet,<br />
uppgick till 800 mnkr, jämfört med 801 mnkr<br />
år 2010. Socialnämnden redovisar ett överskott i förhållande<br />
till budget med 47 mnkr. Nämnden har inom<br />
ramen för sin budget kunna fatta beslut om flera åtgärder<br />
för att öka kvaliteten i verksamheten, möta nya och<br />
förändrade behov samt olika myndighetskrav.<br />
Den totala nettokostnaden har minskat med 1 mnkr.<br />
Kostnaderna för externt utförd äldreomsorg har ökat<br />
med 14 mnkr, medan kostnaderna för omvårdnad i egen<br />
regi minskat med 16 mnkr. Insatserna inom förvaltningens<br />
individ- och familjeomsorg har kostat 2 mnkr mer än<br />
2010 och kostnaderna för köpt verksamhet ökade med<br />
0,6 mnkr. Nettokostnaden för verksamhet enligt LSS<br />
har minskat med 6 mnkr, men då ingår en retroaktiv<br />
återbetalning från Försäkringskassan med drygt 8 mnkr.<br />
Kostnaden för försörjningsstöd uppgick till 27,7 mnkr,<br />
vilket är en ökning med 2,1 mnkr jämfört med 2010.<br />
Av Socialnämndens överskott i förhållande till budget<br />
på 47 mnkr förklaras 24 mnkr av att två planerade<br />
boenden inte kunnat realiseras samt av att de medel<br />
som avsatts till oförutsedda kostnader inte behövt tas<br />
i anspråk. Tillförda statliga stimulansmedel, bl.a. för<br />
olika projekt, har medfört att socialförvaltningens administration<br />
och övriga verksamhet visar ett överskott<br />
med 5 mnkr.<br />
Omsorgen om funktionshindrade visar ett överskott<br />
på 13 mnkr, varav drygt 8 mnkr avser en<br />
retroaktiv återbetalning från Försäkringskassan.<br />
Kostnaderna för institutionsvård var 22 mnkr högre<br />
än budget och uppgick till 56 mnkr. Detta förklaras<br />
främst av fler omhändertaganden med stöd av lagstiftningen<br />
avseende vård av unga respektive missbrukare.<br />
Ambitionen att öka andelen vårdinsatser på hemmaplan<br />
har inte tillräckligt kunnat förverkligas. Övrig<br />
individ- och familjeomsorg uppvisar ett överskott med<br />
8 mnkr.<br />
Kostnaderna för äldreomsorg från externa utförare<br />
var drygt 125 mnkr, vilket är 5 mnkr mer än vad som<br />
budgeterats. Äldreomsorgen i egen regi har lyckats<br />
nå och i vissa fall underskrida den kostnadsnivå som<br />
ersättningarna tillåter. Denna verksamhet visar ett<br />
överskott på 25 mnkr.<br />
65<br />
socialnämnd • verksamhetsberättelse<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Socialnämnd 0 -2 611 -2 611 -2 335 -276 -2 171<br />
Förvaltningsledning/<br />
gemensam administration 39 881 -77 224 -37 343 -69 370 32 027 -38 788<br />
LSS-verksamhet 46 539 -169 106 -122 567 -135 910 13 343 -129 018<br />
Individ- och familjeomsorg 6 224 -138 724 -132 500 -118 782 -13 718 -129 751<br />
Försörjningsstöd 950 -28 601 -27 651 -25 000 -2 651 -25 519<br />
Äldreomsorg 86 863 -564 026 -477 163 -495 832 18 669 -476 036<br />
180 457 -980 292 -799 835 -847 229 47 394 -801 283<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 0 -141 -141 -4 536 4 394 -576
66<br />
Byggnadsnämnd<br />
verksamhetsberättelse • Byggnadsnämnd <br />
Nybyggnationen av bostäder minskar men däremot ökar<br />
om- och tillbyggnadsärenden. Flera detaljplaner och<br />
planprogram har tagits fram. Värdefulla kulturmiljöer i<br />
innerstaden har pekas ut. Dubbelspåret kräver omfattande<br />
detaljplanearbete.<br />
Verksamhetsområde<br />
Byggnadsnämnden svarar för <strong>kommun</strong>ens uppgifter<br />
inom plan-, byggnads- och lantmäteriväsendet samt har<br />
ansvaret för olika stadsbyggnadsfrågor.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft i maj<br />
<strong>2011</strong>, ställer högre krav på insatser i bygglovsskedet.<br />
Handläggningstiden för bygglovsärenden får vara högst<br />
10 veckor och planbesked ska lämnas inom fyra månader.<br />
Kommunens planprocess har setts över, för att göra<br />
handläggningen effektivare. En viss ökning av bemanningen<br />
på stadsbyggnadskontoret har skett under <strong>2011</strong>.<br />
Produktionen av nya bostäder har mattats av under<br />
senare delen av året. Antalet bygglovsärenden har emellertid<br />
varit fortsatt högt. Flest bostäder har tillkommit<br />
på Göingegården och i innerstaden. Efterfrågan på<br />
villatomter på landsbygden är något lägre än föregående<br />
år. Rotavdragen har inneburit ett större antal om- och<br />
tillbyggnadsärenden. Uppföljningen av enkelt avhjälpta<br />
hinder har pågått under året.<br />
Nya detaljplaner, som ger möjlighet till tätare<br />
bebyggelse i stadsområdet, har tagits fram, bl.a. för<br />
kvarteren Kavalleristen och Gamleby samt för Håstens<br />
Torg. Flera nya detaljplaner för olika verksamheter har<br />
blivit klara, bl.a. för hamnen söder om Getterövägen,<br />
nytt fjärrvärmeverk i hamnområdet och begravningsplats<br />
vid Träslövs kyrka. Dessutom har en detaljplan<br />
tagits fram för att ge utbyggnadsmöjligheter för Stadshotellets<br />
restaurang mot torget.<br />
Planprogram för Östra Årnäsområdet och Ås-Bäck<br />
i Åskloster har färdigställts. Ett planprogram för<br />
verksamhetsområdet Holmagärde har tagits fram för<br />
samråd. Dessutom pågår arbetet med ett trettiotal<br />
detaljplaner, bl.a. för flerbostadshus i kvarteren<br />
Ryttaren, Atle och Mandarinen i staden. Detaljplaner<br />
har också färdigställts för bostäder i Veddige och Bua.<br />
Ett underlag för att precisera värdefulla kulturmiljöer<br />
i <strong>Varbergs</strong> innerstad har färdigställts under året.<br />
Framtid<br />
Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår kommer<br />
att kräva ett omfattande arbete de närmaste åren för att<br />
ta fram detaljplaner. Arbetet omfattar även planeringen<br />
av ett nytt resecentrum. Förändringen medför utvecklingsmöjligheter<br />
som kräver fördjupad stadsplanering.<br />
Minskningen av bostadsbyggandet, som inleddes<br />
under <strong>2011</strong>, beräknas fortsätta under 2012. Planberedskapen<br />
förväntas dock förbättras de kommande åren.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Byggnadsnämnden redovisar en nettokostnad på 9,7<br />
mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 0,3 mnkr.<br />
Anledningen till att kostnaderna överstiger budget<br />
beror på ökade konsultkostnader.<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Byggnadsnämnd 0 -1 141 -1 141 -1 000 -141 -959<br />
Stadsbyggnadskontor 17 193 -25 755 -8 562 -8 989 427 -7 305<br />
17 193 -26 896 -9 703 -9 989 286 -8 264
Miljö- och räddningsnämnd<br />
67<br />
Kvarteret Renen kräver stor sanering. Fjärrvärmeverks-<br />
etableringen har miljöprövats. Risk- och säkerhetsanalys<br />
för handlingsprogram för skydd mot olyckor har gjorts.<br />
Verksamhetsområde<br />
Miljö- och räddningsnämnden ansvarar för räddningstjänsten<br />
samt för prövning och tillsyn inom miljö-,<br />
hälsoskydds- och livsmedelsområdena. Nämnden ansvarar<br />
även för tillämpningen av miljökvalitetsnormerna<br />
avseende buller och luft.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Flera utredningar om förorenad mark har genomförts.<br />
I kvarteret Renen i Varberg fordras en stor sanering.<br />
Nämnden söker statligt stöd för att kunna genomföra<br />
sanering i kvarteret Traktorn i Varberg och för utredning<br />
av föroreningar på en industrifastighet i Tvååker.<br />
Miljö- och räddningsnämnden har under året prövat<br />
etableringen av fjärrvärmeverket intill reningsverket,<br />
samt förelagt hamn- och gatuförvaltningen att åtgärda<br />
bullernivån för en del fastigheter i tätorten.<br />
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ingått i den<br />
brukarenkät som genomförts i Halland. Förvaltningen<br />
fick ett sammanlagt betyg strax under fyra på en femgradig<br />
skala. All personal har utvecklat sitt bemötande,<br />
genom olika kurser.<br />
Räddningstjänsten har genomfört ett brett olycksförebyggande<br />
arbete. Över tiotusen personer har fått<br />
information om och utbildning i brandskydd. Inom<br />
BoBra-samverkan med socialförvaltningen har personer<br />
med rörelsehinder varit en prioriterad grupp. Brister<br />
i brandskyddet i deras hem har identifierats och håller<br />
på att åtgärdas. Hotell, vårdanläggningar och särskilda<br />
boenden har varit tema för räddningstjänstens<br />
tillsynsarbete.<br />
En övergripande risk- och sårbarhetsanalys har tagits<br />
fram, för att ligga till grund för ett nytt handlingsprogram<br />
för skydd mot olyckor. Nytt avtal om utlarmning<br />
av räddningstjänsten har slutits med SOS-Alarm.<br />
Försvarsdepartementet har tillsatt en utredare för att se<br />
över hanteringen av larmnumret 112 och larmningen av<br />
”Blåljusmyndigheter”.<br />
Räddningstjänsterna i Falkenberg och Varberg har<br />
utrett förutsättningarna för en fördjupad samverkan för<br />
att öka tryggheten för och servicen till befolkningen.<br />
Framtid<br />
Inga större förändringar i nämndens verksamhet väntas<br />
under 2012. Metodutveckling, samverkan och arbetsmiljö<br />
är nyckelbegrepp för räddningstjänstens kommande<br />
utveckling.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Miljö- och räddningsnämnden redovisar en nettokostnad<br />
på 51 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på<br />
1 mnkr. Räddningstjänstens andel av överskottet är 0,9<br />
mnkr. Nettokostnaden har ökat med 2,3 mnkr, jämfört<br />
med 2010.<br />
Verksamheterna har haft större intäkter än beräknat,<br />
vilket också medfört delvis högre kostnader.<br />
Miljö- och hälsoskyddskontoret har med hjälp av extra<br />
personal kunnat utöka tillsynen, som också bidragit till<br />
ökade intäkter.<br />
miljö- och räddningsnämnd • verksamhetsberättelse<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Miljö- och räddningsnämnd 0 -893 -893 -869 -24 -852<br />
Miljö- och hälsoskyddskontor 6 828 -14 179 -7 351 -7 471 120 -5 793<br />
Räddningstjänst 7 475 -50 641 -43 166 -43 534 368 -41 920<br />
14 303 -65 713 -51 410 -51 874 464 -48 565<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 0 -27 -27 -5 471 5 444 -154
68<br />
Hamn- och gatunämnd<br />
verksamhetsberättelse • Hamn- och gatunämnd <br />
Sträng vinter krävde snöröjning, halkbekämpning och<br />
omfattande reparationer. Sänkt hastighet har införts i<br />
innerstaden.<br />
Verksamhetsområde<br />
Hamn- och gatunämnden ansvarar för gator, trafikfrågor,<br />
offentlig plats, park- och naturområden,<br />
badplatser, det <strong>kommun</strong>ala flygfältet och de <strong>kommun</strong>ala<br />
spåranläggningarna till Södra Cell och Susvind.<br />
Förvaltningen ansvarar även för infrastrukturen för<br />
sjöfarten, med farleden till <strong>Varbergs</strong> och Träslövsläges<br />
hamnar.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Gator och vägar<br />
En utredning visar att beläggningsstandarden för<br />
<strong>kommun</strong>ens huvudgator har blivit bättre, jämfört med<br />
standarden år 2005. Genom ett extra anslag på 3 mnkr<br />
har beläggningen på främst huvudgatorna kunnat<br />
förbättras.<br />
En lång vinter med snö och djup, ihållande tjäle<br />
har medfört långa perioder med halka, vilket krävt<br />
omfattande sandning, samt behov av omfattande<br />
snöröjning. Upptagningen av sand blev förskjuten,<br />
eftersom entreprenören inte hade tillräckliga resurser<br />
för sitt uppdrag. Förvaltningen fick därför hjälpa<br />
till med sandupptagningen. Årets kostnader för<br />
vinterväghållningen blev högre än budgeterat.<br />
Utvecklingen av energieffektiva lampor och armaturer<br />
sker fortlöpande. Kvicksilverlamporna i Varberg<br />
har ersatts med högtrycksnatriumlampor, som i sin<br />
tur kommer att bytas mot induktionslampor eller LED<br />
lysdiodlampor med vitt ljus. Därmed sänks effekten<br />
från 125 till 20–30 W per lampa. Vid nybyggnation<br />
monteras genomgående LED-armaturer.<br />
När bebyggelsen i staden förtätas minskar mängden<br />
allmänna parkeringsplatser, vilket leder till ett minskat<br />
behov av underhåll. Ett större underhållsarbete har<br />
dock genomförts på parkeringen på Magasinsgatan –<br />
Norra vägen.<br />
Vägföreningar med åretruntboende har fått driftoch<br />
underhållsbidrag som täcker hela kostnaden. Höga<br />
kostnader för vinterväghållningen har inneburit att<br />
det inte har funnits något ekonomiskt utrymme för<br />
förnyelse av slitlager.<br />
Kommunala driftbidrag har utbetalats till 190 vägsamfälligheter<br />
med ansvar för enskilda vägar med<br />
statsbidrag. Bidrag har även utbetalats till 224 enskilda<br />
utfarter.<br />
Hastigheten har sänkts från 50 km/tim till 30 km/tim,<br />
inom <strong>Varbergs</strong> innerstad mellan Västra och Östra Vallgatan<br />
och mellan Engelbrektsgatan och Södergatan.<br />
Myndighetsutövning<br />
Ett förslag till ny hastighetsplan har tagits fram av<br />
konsultföretaget Vectura för Varberg med Träslövsläge,<br />
Tvååker, Veddige och Bua, enligt Trafikverkets metod<br />
”Rätt fart i staden”.<br />
Allmän plats<br />
Antalet torghandlare har minskat de senaste åren.<br />
Genom särskilda marknadsdagar, dialogmöten och<br />
annonskampanjer har förvaltningen tillsammans med<br />
Marknad Varberg genomfört en satsning för att locka<br />
nya handlare till torget.<br />
Den hårda vintern gjorde att isen tryckte sönder<br />
trappor, bryggor och räcken vid utomhusbaden Goda<br />
Hopp och Skarpe Nord, vilket krävde reparationer till<br />
en kostnad på cirka 400 tkr.<br />
Omkring 170 badvattenprover har tagits på <strong>kommun</strong>ens<br />
27 badplatser. Trots en ovanligt regnig sommar<br />
har resultaten i stort sett varit godkända.<br />
Parker och lekplatser<br />
Kaktusgruppen uppmärksammade att Varberg firade<br />
200 år som kurort. I samarbete med Jernhusen har<br />
cykelparkeringen vid järnvägsstationen byggts om.<br />
Samtidigt ändrades och förnyades sittytor och sommarrabatter<br />
i Järnvägsparken.<br />
En ”Hälsans stig” har anlagts i Brunnsbergsområdet.<br />
Tre lekplatser på Karlberg har förnyats och rustats<br />
upp, samtidigt som två andra lekplatser i området tagits<br />
bort.<br />
Nya parkytor har tillkommit, bl.a. på Göingegården<br />
och Breared. Den nya, stora lekplatsen på Breared har<br />
fordrat mycket skötsel under <strong>2011</strong>.<br />
Hamn<br />
Hamnavdelningen övertog skötseln av gästhamnen <strong>2011</strong>.<br />
Miljötillståndet, som möjliggör planering och<br />
utbyggnad av Farehamnen, blev klart under året.<br />
Godsvolymen var oförändrad, jämfört med 2010.<br />
Färjegodset ökade, medan godsmängden hanterad av<br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn AB:s minskade något.<br />
Utöver normalt underhåll har Lossekajen i Träslövsläge<br />
reparerats för 170 tkr.<br />
Framtid<br />
Boendemiljö och rekreation<br />
En mötesplats kommer att anläggas centralt i Rolfstorp,<br />
som ett resultat av EU-projektet LISA. Platsen planeras<br />
tillsammans med invånarna så att den blir ett utropstecken<br />
för samhället.<br />
Som en del i grönyteplanen görs en satsning för att<br />
utveckla lekplatserna. En eller ett par väljs ut för att under<br />
året utvecklas till trivsamma platser med lekutmaningar<br />
för olika åldrar och smaker. För de större barnen fortsätter<br />
arbetet för att skapa en aktivitetspark med skate.<br />
Under 2012 kommer skateåkare att få möjlighet att delta i<br />
en tävling om utformningen av en enkel skatemöbel.<br />
Cykelvägar<br />
Arbetet för att få ihop ett sammanhängande cykel-
69<br />
vägnät längs Västra Vallgatan fortsätter. Under 2012<br />
byggs sträckan mellan Lasarettsgatan och Bäckgatan.<br />
Förvaltningen uppmärksammar att Strandpromenaden<br />
fyller 100 år 2012. Räcken och en del möbler<br />
kommer att bytas ut och en bastu byggs vid damernas<br />
nakenbad Skarpe Nord.<br />
Kommunens badplatser kommer under året att få<br />
bättre information med nya skyltar. Toaletterna på<br />
badplatserna i Björkäng och Träslövsläge kommer att<br />
renoveras.<br />
Trafiksäkerhet<br />
Trafikmiljön i norra Karlberg kommer att bli säkrare,<br />
när den görs om enligt riktlinjerna för lokalt gatunät<br />
indelat i 30-zoner. En ny plan med förslag för att ytterligare<br />
förbättra tillgängligheten i <strong>Varbergs</strong> tätort samt<br />
en trafikplan kommer att tas fram av förvaltningen.<br />
Stadsmiljö<br />
I Societetsparken planeras en temalekplats i dialog med<br />
invånarna. Lekplatsen kommer att byggas under senare<br />
delen av året och blir förhoppningsvis ett dragplåster<br />
för barnfamiljer och en attraktion i samband med besök<br />
på Fästningen och i centrala Varberg.<br />
Badhusparken är en strategiskt viktig plats mellan<br />
stadskärnan, hamnen, strandpromenaden och Fästningen.<br />
Den har varit parkering, men under våren kommer förvaltningen<br />
att pröva en ny utformning som inbjuder till<br />
lek, evenemang och vistelse.<br />
Hamn<br />
I januari 2012 startade muddring för att återställa<br />
djupet i Farehamnen och farleden. Cirka 30 000 kubikmeter<br />
ska muddras och fraktas bort.<br />
Väster om hamninfarten hårdgörs 8 500 kvadratmeter<br />
för hantering av flis, som lastas ut på tågset till<br />
Norge. Norr om det befintliga saltmagasinet ska en yta<br />
på 16 500 kvadratmeter hårdgöras, där <strong>Varbergs</strong> Hamn<br />
AB ska bygga ett pelletsmagasin.<br />
En ny servicebrygga byggs vid gästhamnskontoret<br />
och fyra nya fasta båtplatser tillkommer under 2012.<br />
Trådlöst internet byggs ut för de fasta båtplatserna<br />
och gästhamnen, för att öka servicegraden. Ytterligare<br />
Underhåll i Lassabackarondellen.<br />
bänkar placeras ut på kajerna för att öka trivseln i<br />
hamnen.<br />
Flygfältet<br />
Fältet är i ett dåligt skick och i stort behov av asfaltering.<br />
Sker inte det måste åtminstone en översyn och<br />
rensning av dräneringssystemen göras, för att fältet ska<br />
kunna användas.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på<br />
74 mnkr, vilket innebär ett underskott med 7 mnkr i<br />
förhållande till budget.<br />
Gata<br />
Hela verksamheten redovisar ett underskott med<br />
4,6 mnkr. För gator och vägar uppkom ett underskott<br />
med totalt 4,4 mnkr. Nettodriftkostnaden uppgick till<br />
47,6 mnkr. Vinterväghållningen svarar för den största<br />
avvikelsen, som uppgick till 3,5 mnkr, på grund av den<br />
snörika vintern.<br />
Hamn<br />
Hamnverksamhetens del av underskottet uppgår till<br />
2,5 mnkr, vilket till största del beror på kostnaderna för<br />
renoveringen av Tullhuset.<br />
Verksamheterna i handelshamnen redovisar ett<br />
överskott på 1,1 mnkr. Kostnaden för renoveringen av<br />
Tullhuset har uppgått till 4,5 mnkr, vilket var 3,9 mnkr<br />
över budget.<br />
hamn- och gatunämnd • verksamhetsberättelse<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Hamn- och gatunämnd 0 -557 -557 -615 58 -537<br />
Gata och Park 68 378 -139 034 -70 656 -66 123 -4 533 -67 706<br />
Hamn 28 882 -31 336 -2 454 0 -2 454 2 992<br />
97 260 -170 927 -73 667 -66 738 -6 929 -65 251<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 3 272 -23 516 -20 244 -35 482 15 238 -14 643
70<br />
Kultur- och<br />
fritidsnämnd<br />
verksamhetsberättelse • Kultur- och fritidsnämnd <br />
Ett nytt kultur- och fritidspolitiskt program har tagits fram.<br />
Kulturhuset Komedianten skapar nya förutsättningar.<br />
Många kulturarrangemang har genomförts.<br />
Verksamhetsområde<br />
Kultur- och fritidsnämnden svarar för det <strong>kommun</strong>ala<br />
kultur- och fritidsutbudet samt för verksamheten vid<br />
Kulturskolan.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
Kultur- och fritidsförvaltningen har genomgått en<br />
organisationsförändring för att uppnå en tydligare<br />
ledningsstruktur och utveckla målstyrningen. Kvalitet<br />
och kundperspektiv är områden som ska utvecklas<br />
ytterligare.<br />
Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat ett kulturoch<br />
fritidspolitiskt program, som ska ligga till grund för<br />
förvaltningens långsiktiga arbete.<br />
Bibliotek<br />
<strong>Varbergs</strong> bibliotek ger kultur- och informationsservice<br />
över hela <strong>kommun</strong>en. Stadsbiblioteket har under året<br />
hållit till i provisoriska lokaler i Gamlebyskolan, under<br />
tiden som ombyggnaden av kulturhuset Komedianten<br />
pågått.<br />
Behovet av upprustning av lokalbiblioteken har<br />
inventerats. Verksamheten vid skolbiblioteken har analyserats<br />
med hjälp av en bred enkät. Båda insatserna ska<br />
ge underlag för utveckling av verksamheten.<br />
Konst och kultur<br />
Konst- och kulturavdelningen verkar för att konst, kultur,<br />
föreningsliv och folkbildning ska vara tillgänglig i<br />
hela <strong>kommun</strong>en. Genom anställningen av en konstpedagog<br />
har det blivit möjligt med visningar, workshops och<br />
konstnärssamtal för skola och allmänhet. Konsthallen/<br />
Hamnmagasinets utställningsprogram har omfattat<br />
internationella, regionala och lokala konstnärer.<br />
Under året har följande offentliga kulturarrangemang<br />
genomförts i samarbete med lokala och regionala<br />
institutioner, kulturutövare, föreningar och näringsliv:<br />
<strong>Varbergs</strong> Kulturbad, Musik vid Kattegatt, Varberg<br />
Jazzfest, Frukostakademin, Parkmusiken och Nationaldagsfirandet.<br />
Arrangemangen har varit välbesökta<br />
och uppskattade av allmänheten. Jan Eliassons tal och<br />
Louise Hoffstens konsert under Nationaldagsfirandet<br />
var en av många höjdpunkter.<br />
Kulturskolan<br />
Kulturskolan är en frivillig verksamhet där barn och<br />
ungdomar i åldern 5–20 år kan utveckla sin kreativitet<br />
och få utbildning inom ämnesområdena drama, dans,<br />
bild, musik och film. Verksamheten omfattar undervisning,<br />
läger, konserter, föreställningar och vernissager.<br />
Kulturskolan har medverkat i och arrangerat många<br />
Kulturhuset Komedianten.<br />
aktiviteter, däribland lärarkonsert på <strong>Varbergs</strong> teater<br />
och i <strong>Varbergs</strong> kyrka, skolturné med konserter för samtliga<br />
barn i årskurs 2 och 3 i <strong>kommun</strong>en, Öppet hus,<br />
konserter på landsbygden, orkesterresa till Slovenien<br />
med Kustbandet, utbildningsdagarna Pascal samt<br />
Spezialdagen, Schlagerkonsert för kör och danselever<br />
på <strong>Varbergs</strong> Teater, Folkmusikfesten i Halland, Skräckvandring<br />
på Rosenfred, dans och brass på Vindkulturdagarna,<br />
Halländsk studiedag, studioproduktion med<br />
köreleverna, elevutflykter till bl.a. Arken i Köpenhamn<br />
och Louisiana, medverkan vid Mimers trumpetdagar,<br />
Horndagen i Partille och Levande Julkalendern samt<br />
grafittiworkshop för bildelever, workshop för alla<br />
elever på kulturskolan med bl.a nutida kompositör Lars<br />
Carlsson, cirkus med Martin Bröms, samt master<br />
class och clinics med Markus Kvint, Trey Gunn,<br />
Midaircondo, Henry Kaiser och Aranis,<br />
Det nya utbudet film och animation har integrerats<br />
med övrig verksamhet. Ett pedagogiskt forum har startats<br />
för att bl.a genomlysa verksamheten med tanke på<br />
utbud, utbildningstradition, sätt att nå nya elever och<br />
utveckla undervisning för barn med särskilda behov.<br />
Planer har tagits fram för förberedande undervisning<br />
och för Kulturskolans Avancerade Program, KAP.<br />
Ungdomsverksamhet och föreningsstöd<br />
Verksamheten består av sex ungdomsgårdar och Ungdomens<br />
Hus, samt en föreningsdriven ungdomsgård i<br />
Skällinge. Enheten ansvarar också för fritid för funktionshindrade<br />
samt ger föreningsbidrag till föreningar med<br />
ungdomsverksamhet. Ett program med fritidsaktiviteter<br />
för funktionshindrade sammanställs vår och höst, samtidigt<br />
som denna verksamhet integreras i övrig verksamhet,<br />
t.ex. på ungdomsgårdarna.<br />
Under februarilovet genomfördes tre deltävlingar i<br />
Rockkarusellen <strong>2011</strong> i Ungdomens Hus, med en publik<br />
på 80–135 per gång. Bandet ”Klara & Drömmarna”,<br />
som blev tvåa i distriktsfinalen, var sedan förband på<br />
skolavslutningen.<br />
På skolavslutningsdagen den 15 juni samlade ett arrangemang,<br />
med lokala band och Daniel Adams Ray<br />
som huvudattraktion, 5 000 besökande på <strong>Varbergs</strong>
torg. En nykterhetstävling genomfördes samtidigt för<br />
300 ungdomar.<br />
Anläggningar<br />
Anläggningarna skall tillgodose allmänhetens behov<br />
och främja föreningslivet genom att erbjuda<br />
träningstider. Ansvarsområdet innefattar idrottsplatser,<br />
idrottshallar, isbanor, vandrings- och ridleder,<br />
IP Skogen samt Håstens simhall, Veddige simhall och<br />
Simstadion.<br />
Veddige ishall har byggts till med caféteria och två<br />
omklädningsrum, som kan användas för både fotbolloch<br />
ishockeyspelare. Dessutom har en ny resultattavla<br />
installerats. Väröbacka nya idrottshall togs i bruk i<br />
december.<br />
Den snörika vintern medförde mer snöröjning på<br />
konstgräsplanerna. Kraftiga regn under sommaren<br />
medförde att gräsplaner fick stängas. Till Påskbergsvallen<br />
har en ny resultattavla köpts in. <strong>Varbergs</strong> BOIS<br />
framgångar kommer att kräva ytterligare insatser.<br />
Framtid<br />
Bibliotek<br />
Under 2012 inleds arbetet med en biblioteksplan, för att<br />
utveckla biblioteksverksamheten.<br />
Konst och kultur<br />
Det nya kulturhuset skapar bättre förutsättningar för<br />
samverkan med olika aktörer och ett fördjupat samarbete<br />
med biblioteket. Barnteatern/Hörsalen och den<br />
konstpedagogiska verkstaden möjliggör ett utökat utbud<br />
främst för barn och ungdomar, men det ska finnas verksamhet<br />
för alla åldrar. Varje lördag blir det barnteater<br />
och på söndagar är skaparverkstaden i det konstpedagogiska<br />
rummet öppen för allmänheten.<br />
Den nya konsthallen kommer att ha ett gediget program<br />
med visningar, konstnärsamtal, föreläsningar och<br />
debatter.<br />
Under våren 2012 lanseras konceptet ”Musik på<br />
Komedianten”, med en serie konserter med artister i<br />
olika genrer och stilar.<br />
Kulturskolan<br />
En större kulturfestival i Societetsparken för alla elever<br />
planeras till juni 2012. Från hösten 2012 kommer<br />
barn och ungdomar att erbjudas delta i förberedande<br />
undervisningsgrupper och i Kulturskolans avancerade<br />
program. Arbetet med att bredda verksamheten för att<br />
öka elevantalet fortsätter.<br />
Anläggningar<br />
En ny ishall börjar byggas på Håstens idrottsområde<br />
i mars 2012. Påskbergsvallen uppgraderas och förses<br />
med planbelysning. En flerårig handlingsplan för<br />
anläggningarna tas fram i samverkan med de föreningar<br />
som utnyttjar dem. Arbetet med att renovera<br />
Sjöaremossen fortsätter. En utredning om simhallens<br />
status och förslag till åtgärder ska redovisas.<br />
Verksamheten ”Fysisk aktivitet på recept” ska utvidgas<br />
genom samarbete med Hallands Idrottsråd och<br />
Lokala nämnden Varberg inom Region Halland.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Kultur- och fritidsnämnden redovisar en nettokostnad<br />
på 96,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,6 mnkr<br />
jämfört med 2010. Resultatet för <strong>2011</strong> ger ett överskott<br />
i förhållande till budget med 5,3 mnkr. Samtliga verksamheter<br />
visar överskott, utom ungdomsverksamheten<br />
som haft personalkostnader som överskridit budget<br />
med 0,1 mnkr.<br />
Idrotts- och fritidsverksamheten, med simskola<br />
och uthyrning av lokaler, uppnådde ett överskott på<br />
1,9 mnkr. Det beror till största del på ökade intäkter<br />
samt på att elkostnaden blev lägre än beräknat.<br />
Redovisningen av kostnaderna för lokalt aktivitetsstöd<br />
sker nu utan periodisering, vilket påverkar årskostnaden.<br />
Tidigare har 1,6 mnkr periodiserats.<br />
Biblioteksverksamheten visar ett överskott med 0,7<br />
mnkr. Huvuddelen beror på lägre personalkostnader<br />
när återbesättningen av tjänster skett senare eller bara<br />
till viss del. Dessutom har städkostnaderna för de provisoriska<br />
lokalerna varit längre än budgeterat.<br />
Övriga avdelningar visar endast mindre budgetavvikelser.<br />
71<br />
Kultur- och fritidsnämnd • verksamhetsberättelse<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Kultur- och fritidsnämnd 1 -1 920 -1 919 -2 031 112 -1 351<br />
Förvaltningsledning 54 -3 435 -3 381 -4 234 853 -3 940<br />
Anläggningsverksamhet 23 888 -54 991 -31 103 -33 003 1 900 -30 976<br />
Biblioteksverksamhet 649 -20 200 -19 551 -20 202 651 -19 215<br />
Kulturverksamhet 324 -10 037 -9 713 -9 720 7 -8 617<br />
Föreningsstöd och<br />
fritidsgårdsverksamhet 835 -19 259 -18 424 -20 000 1 576 -20 241<br />
Kulturskola 2 120 -14 107 -11 987 -12 146 159 -11 229<br />
27 871 -123 949 -96 078 -101 336 5 258 -95 569<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 150 -3 994 -3 844 -5 676 1 832 -349
72<br />
Servicenämnd<br />
2009 2010 <strong>2011</strong><br />
verksamhetsberättelse • Servicenämnd <br />
Kostpolicy, energieffektivisering och anpassad transport-<br />
och distributionsverksamhet har utretts av serviceförvaltningen<br />
under <strong>2011</strong>.<br />
Verksamhetsområde<br />
Servicenämndens verksamheter riktar sig till <strong>kommun</strong>ens<br />
samtliga nämnder och kärnverksamheter.<br />
Nämnden ansvarar för att tillgodose behovet av<br />
intern service. Kunder är de nämnder som använder<br />
de tjänster som servicenämnden utför. De slutliga<br />
användarna av dessa tjänster är såväl <strong>kommun</strong>ens<br />
personal som <strong>kommun</strong>invånare.<br />
Verksamhet <strong>2011</strong><br />
En <strong>kommun</strong>gemensam kostpolicy har arbetats fram<br />
under året. Politiker och tjänstemän från berörda<br />
nämnder respektive förvaltningar har medverkat i<br />
arbetet. Beslut om policyn kommer att ske under<br />
våren 2012 och om den antas, börjar den tillämpas i<br />
verksamheten. Livsmedelsupphandlingen, som gjordes<br />
2010, har lett till minskade livsmedelskostnader.<br />
I ett energieffektiviseringsprojekt för <strong>kommun</strong>ens<br />
skolor har ventilation, värme m.m. justerats i förhållande<br />
till verksamhet och lokalernas användning.<br />
Åtgärderna har givit en energibesparing på 6 GWh<br />
(6 000 000 kWh) per år. Projektet bedrivs med egna<br />
resurser och egen kompetens.<br />
En anpassning av <strong>kommun</strong>ens transport- och distributionsverksamhet<br />
har skett i förhållande till den<br />
förändrade konkurrenslagstiftningen. De tjänster som<br />
tidigare sålts till <strong>kommun</strong>ala bolag har avvecklats. En<br />
ny organisation har skapats, med avdelningen Fordon<br />
och Logistik.<br />
Mycket arbete och stora resurser har lagts ned för<br />
att göra skolans datorsatsning ”En-till-En” möjlig att<br />
genomföra. Införande av Windows 7 har genomförts<br />
för de administrativa förvaltningarna. Uppgraderingen<br />
av <strong>kommun</strong>ens e-postmiljö och internwebb pågår.<br />
En ny modell för månatlig ekonomisk uppföljning<br />
har tagits fram för att förbättra verksamhetsstyrningen.<br />
De flesta verksamheterna har en väl genomarbetad<br />
och periodiserad budget för att kunna jämföra mot<br />
NYCKELTAL<br />
Fastighetsförvaltning<br />
Förvaltad yta, tusen m 2<br />
Ägda 278,2 280,3 281,7<br />
Inhyrda lokaler 45,4 41,9 44,0<br />
IT-drift<br />
Antal PC i nätverk 3 877 4 717 6 659<br />
redovisningen. En förbättrad modell för intern kontroll<br />
har tagits fram och införs under 2012.<br />
Framtid<br />
Arbetet med att se över <strong>kommun</strong>ens <strong>kommun</strong>ikationslösningar<br />
fortsätter. Ett förslag till teknisk plattform,<br />
med växellösning, samt att identifiera olika användargrupper<br />
och vilka behov de har, ingår i arbetet.<br />
Förstudie och pilotprojekt påbörjas under 2012.<br />
Fastighetsavdelningens arbete med energieffektivisering<br />
enligt W3 projektet fortsätter och under 2012<br />
kommer åtgärderna att inriktas mot förskolorna.<br />
Skolans datorsatsning ”En-till-En” innebär att<br />
IT-service fortsätter sitt arbete för att säkerställa väl<br />
dimensionerade och fungerande nätverk. Användarnas<br />
önskemål att kunna utnyttja strömmande media ställer<br />
ökande krav på nätverken. Även databasmiljöerna<br />
behöver uppgraderas för att möta ökande behov i <strong>kommun</strong>ens<br />
verksamhet.<br />
Resultat och ekonomisk analys<br />
Servicenämnden har sålt tjänster för 532 mnkr. Kostnaderna<br />
har uppgått till 547 mnkr och nämnden har en<br />
budgetram på 13,4 mnkr. Nämnden redovisar ett underskott<br />
i förhållande till budget på 2,7 mnkr. Underskottet<br />
har begränsats av att planerade underhållsåtgärder<br />
inom fastighetsavdelningen inte kunnat genomföras<br />
p.g.a. resursbrist hos ramavtalsleverantören.<br />
Det budgeterade underskottet för fastighetsunderhållet<br />
på 11 mnkr har minskats till 3,3 mnkr. IT-service<br />
gör ett underskott på 2,3 mnkr. Kost- och städverksamheten<br />
har ett resultat i nivå med budget, medan kaféverksamheten<br />
redovisar ett underskott med 0,6 mnkr.<br />
Underskottet för fastighetsunderhållet avräknas från<br />
underhållsfonden och nämnden har beviljat IT-service<br />
att reglera sitt underskott mot resultatutjämningsfonden.<br />
Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
resultat<br />
Servicenämnd 0 -784 -784 -627 -157 -679<br />
Serviceförvaltning<br />
exkl. fastighetsavdelning 209 885 -220 408 -10 523 -11 303 780 -22 228<br />
Fastighetsavdelning 321 616 -326 325 -4 709 -1 427 -3 282 -4 933<br />
531 501 -547 517 -16 016 -13 357 -2 659 -27 840<br />
Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010<br />
Investeringar 6 -15 830 -15 824 -33 933 18 109 -9 280
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB<br />
73<br />
De <strong>kommun</strong>ala bolagen har till uppgift att erbjuda service<br />
och tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för att<br />
tillgodose <strong>kommun</strong>ala behov och utgör därför en del av<br />
den <strong>kommun</strong>ala organisationen.<br />
År 2005 bildades <strong>Varbergs</strong> Stadshus AB där Varberg<br />
Energi AB, <strong>Varbergs</strong> Bostads AB, <strong>Varbergs</strong> Fastighets<br />
AB, <strong>Varbergs</strong> Hamn AB, Varberg Event AB och Varberg<br />
Vatten AB ingår. <strong>Varbergs</strong> Hamn AB har under<br />
året gjort en namnändring från Terminal West AB.<br />
I slutet av 2010 sålde <strong>kommun</strong>en aktierna i Varberg<br />
Vatten AB till <strong>Varbergs</strong> Stadshus AB. Varberg Vatten<br />
AB ingår därmed i <strong>Varbergs</strong> Stadshuskoncernen som<br />
ett helägt bolag.<br />
Finansiering<br />
Ändrade skatteregler fr.o.m. 2009 gjorde att bolagets<br />
interna revers på 500 mnkr ersattes av ett externt lån<br />
2009 på samma belopp, för vilket <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong><br />
tecknade borgen. För 2009 har bolaget kostnadsfört<br />
ränta för den interna reversen och gjort ett s.k.<br />
öppet yrkande i deklarationen för inkomståret 2009.<br />
I februari <strong>2011</strong> beslutade Skatteverket att underkänna<br />
ränteavdraget och bolaget valde att inte överklaga<br />
beslutet. Under våren <strong>2011</strong> slogs det fast att kvarskatten<br />
från 2009 slutade på 1,9 mnkr.<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB erlägger en borgensavgift<br />
på 0,5 % av det externa lånet till <strong>kommun</strong>en. Dotterbolagen<br />
till <strong>Varbergs</strong> Stadshus AB finansierar sedan<br />
andra halvåret 2010 samtliga sina lån via <strong>kommun</strong>ens<br />
internbank och <strong>kommun</strong>en lånar upp motsvarande<br />
belopp på den externa marknaden. I samband med<br />
utlåningen tar <strong>kommun</strong>en en administrationsavgift<br />
på 0,35 % av bolagen.<br />
Ekonomi<br />
Rörelseresultatet för <strong>Varbergs</strong> Stadshuskoncernen är<br />
128,1 mnkr. Det är en förbättring jämfört med 2010<br />
års rörelseresultat, som var 103,4 mnkr exklusive<br />
Varberg Vatten AB:s rörelseresultat som ingår först<br />
<strong>2011</strong>. De finansiella nettokostnaderna ökade med<br />
26,7 mnkr, varav 9,4 mnkr beror på att Varberg<br />
Vatten AB räntenetto inkluderas <strong>2011</strong>. Utöver det så<br />
påverkas nettot av ökade kostnader för kapitalbindning<br />
samt att bolagen nu betalar en mer följsam räntekostnad<br />
mot <strong>kommun</strong>ens verkliga upplåningskostnad.<br />
Koncernbidrag till moderbolaget <strong>Varbergs</strong> Stadshus<br />
AB har lämnats från Varberg Energi AB med<br />
12 mnkr, från <strong>Varbergs</strong> Hamn AB med 1,3 mnkr och<br />
från <strong>Varbergs</strong> Fastighets AB med 2 mnkr. Varberg<br />
Event AB har erhållit koncernbidrag med 0,5 mnkr<br />
utöver <strong>kommun</strong>ens driftbidrag som avser hyresbidrag<br />
för <strong>kommun</strong>ens verksamhet i Sparbankshallen. Dessutom<br />
föreslås <strong>Varbergs</strong> Bostads AB lämna utdelning med<br />
357 tkr, vilket ej är medräknat i resultatet för moderbolaget<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus AB.<br />
Balansomslutningen i koncernen ökade med 55,7<br />
mnkr och det egna kapitalet med 28,5 mnkr. Soliditeten<br />
ökade med 0,7 % till 14,2 %.<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus koncernen resultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 838,8 916,3 1 088,7<br />
Kostnader -620,0 -683,9 -801,7<br />
Avskrivningar -127,8 -129,1 -159,0<br />
Rörelseresultat 91,0 103,4 128,1<br />
Finansnetto -55,8 -55,2 -81,9<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 35,2 48,2 46,1<br />
Balansomslutning 2 774,8 3 170,9 3 226,6<br />
Soliditet, % 14,2 13,5 14,2<br />
Investeringar 178,5 328,9 322,5<br />
Antal anställda, medeltal 276 280 283<br />
varbergs Stadshus AB • verksamhetsberättelse<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshus resultat<br />
Kostnader -0,5 -1,1 -1,1<br />
Koncernposter 12,1 9,4 14,9<br />
Rörelseresultat 11,6 8,3 13,8<br />
Finansnetto -10,1 -8,3 -16,0<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 1,5 0,0 -2,2<br />
Balansomslutning 739,7 736,0 731,0<br />
Soliditet, % 30,1 29,6 29,3<br />
Investeringar 0 2 0<br />
Antal anställda, medeltal 0 0 0
74<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB<br />
verksamhetsberättelse • <strong>Varbergs</strong> Bostads AB <br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB är <strong>Varbergs</strong> största bostadsföretag med<br />
5 167 hyreslägenheter samt 161 affärs- och kontorslokaler.<br />
Fastighetsbeståndet omfattar 85 fastigheter fördelat på<br />
<strong>Varbergs</strong> tätort, Bua, Väröbacka, Veddige, Träslövsläge och<br />
Tvååker.<br />
Bolaget har, enligt ägardirektiven, till uppgift att<br />
främja bostadsförsörjningen i <strong>kommun</strong>en och att vara<br />
<strong>kommun</strong>ens främsta instrument för en social bostadspolitik.<br />
Verksamheten ska bedrivas utifrån affärsmässiga<br />
och långsiktigt hållbara principer. Miljöaspekterna<br />
av bolagets verksamhet ska beaktas, kvaliteten för<br />
de boende främjas och det bostadssociala ansvaret<br />
tydliggöras.<br />
Hög efterfrågan och lång väntetid<br />
Efterfrågan på bostäder är fortsatt mycket hög. Den<br />
genomsnittliga väntetiden för att få en lägenhet i<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads bestånd uppgår <strong>2011</strong> till cirka åtta år,<br />
vilket är en ökning med ett år sedan 2010. Väntetiden<br />
är längre för centrala eller havsnära lägen i <strong>Varbergs</strong><br />
tätort och kortare utanför tätorten.<br />
Hyreslediga lägenheter förmedlas via bolagets<br />
uthyrningsservice, BoButiken. Det övervägande antalet<br />
lägenheter fördelas efter hur lång tid den sökande stått<br />
i bostadskön. En del lägenheter förmedlas med social<br />
förtur, efter samråd med socialförvaltningen. För personer<br />
som har fast anställning i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> och<br />
mer än 10 mil till sin bostad, finns en näringslivsförtur.<br />
Under år <strong>2011</strong> hyrdes 572 lägenheter ut. Av dessa<br />
gällde 102 omflyttning bland befintliga hyresgäster,<br />
medan 34 var förturer. Jämfört med 2010 är detta en<br />
marginell minskning.<br />
Fler lägenheter och ökad tillgänglighet<br />
Många söker lägenheter, samtidigt som en åldrande<br />
befolkning har behov av bostäder lämpade för människor<br />
med rörelsehinder. Att anpassa befintliga äldre<br />
hus är dyrt och kräver ofta stora ingrepp i byggnaderna.<br />
Ungefär hälften av bolagets lägenheter har hiss eller<br />
ligger i markplan.<br />
Hösten <strong>2011</strong> färdigställdes 20 lägenheter i kvarteret<br />
Ljungpiparen på Egnahemsgatan. Detta är den första<br />
nybyggnationen sedan 2007, då 156 lägenheter på<br />
Söderhöjd i Varberg och 21 lägenheter i Tvååker färdigställdes,<br />
utöver de 18 lägenheter som tillfördes genom<br />
ombyggnad av Storegården i Tvååker under 2009.<br />
Nybyggnation och fler planer<br />
Två punkthus på Sörsedammsområdet med totalt<br />
44 lägenheter projekteras för närvarande. Byggstart är<br />
möjlig år 2012 om projektet inte överklagas.<br />
Detaljplanen för två planerade trevåningshus på<br />
Lilla Drottninggatan med sammanlagt 33 lägenheter är<br />
godkänd och projektering startas år 2012.<br />
Detaljplanen för nybyggnation på Håstens Torg är<br />
antagen av <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB har även presenterat flera<br />
projekt för att kunna bygga fler bostäder, bland annat<br />
64 lägenheter på Brunnsberg, 52 lägenheter i kvarteret<br />
Falkenbäck, ytterligare två punkthus med 44 lägenheter<br />
på Sörsedammsområdet och 38 lägenheter i Bua.<br />
Hållbar utveckling<br />
Bolaget bedriver ett aktivt miljöarbete för att bidra till<br />
ett kretsloppsanpassat samhälle, samtidigt som hyresgästerna<br />
erbjuds en sund och trivsam boendemiljö.<br />
Den största miljöpåverkan från fastigheter sker i<br />
form av energianvändning för uppvärmning samt vatten.<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB arbetar sedan lång tid tillbaka<br />
för att reducera energiförbrukningen. Fossila bränslen<br />
och direktverkande el har successivt fasats ut och<br />
Utsikt från sjunde våningen på Egnahemsgatan.
75<br />
ersatts av fjärrvärme. Källsortering och lokala kompostering<br />
är andra exempel på åtgärder för att minska<br />
miljöpåverkan.<br />
Nöjda hyresgäster<br />
Hyresgästerna är fortsatt positivt inställda till<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB. I förra årets kundenkät uppgick<br />
bolagets nöjd-kundindex till 4,2 på en femgradig skala.<br />
I Hyresgästföreningen Region Västra Sveriges kundundersökning<br />
2010 fick bolaget ett Nöjd-Förvaltnings-<br />
Kvalité-Index på 74, på en hundragradig skala, vilket<br />
placerade <strong>Varbergs</strong> Bostads AB på andra plats, bland<br />
de allmännyttiga bolagen. Nya kundundersökningar<br />
planeras 2012.<br />
krav på minst 4 % avkastning på totalt kapital, medan<br />
soliditetsmålet hållits sedan år 2004.<br />
Utsikter för 2012<br />
Resultatet för 2012 är främst beroende av om bolaget<br />
i hyresförhandlingarna kan få kompensation för den<br />
allmänna kostnadsutvecklingen och ett tillägg för att<br />
minska skillnaden i hyresnivåer gentemot jämförbara<br />
bostadsbolag. Vidare är resultatet ett enskilt år starkt<br />
väderberoende. Kostnaderna för uppvärmning, snöröjning<br />
och halkbekämpning kan variera med upp till<br />
10 mnkr mellan enskilda år.<br />
varbergs Bostads AB • verksamhetsberättelse<br />
Låg hyresnivå motverkar nyproduktion<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB har en hyresnivå som ligger cirka<br />
14 procent under genomsnittet i Sverige och cirka<br />
17 procent lägre än genomsnittet i Halland. Denna<br />
låga hyresnivå bidrar till höga index i kundundersökningarna,<br />
men gör också att bolaget inte når upp till<br />
ägarens resultatkrav. Eftersom nyproduktion ger upphov<br />
till nästan dubbelt så höga hyror, som <strong>Varbergs</strong><br />
Bostads AB:s genomsnittshyra, kan det dessutom vara<br />
svårt att hyra ut nybyggda lägenheter. Detta begränsar<br />
i sin tur möjligheten till nyproduktion.<br />
Ekonomi<br />
Bolagets omsättning har ökat till 324 mnkr, jämfört<br />
med 317 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner<br />
och skatt uppgår till 16,2 mnkr, jämfört<br />
med 8,8 mnkr 2010. Soliditeten har ökat till 36,3 %,<br />
jämfört med 35,4 % år 2010. Årets investeringar uppgår<br />
till 37 mnkr. Det genomsnittliga resultatet de<br />
senaste fem åren uppgår till 17,5 mnkr. Såväl årets<br />
resultat som resultatet över tiden ligger under ägarens<br />
<strong>Varbergs</strong> Bostads AB resultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 313,0 317,1 323,8<br />
Kostnader -224,5 -235,4 -236,8<br />
Avskrivningar -42,1 -43,2 -43,4<br />
Rörelseresultat 46,4 38,5 43,6<br />
Finansnetto -27,4 -29,7 -27,4<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 19,0 8,8 16,2<br />
Balansomslutning 1 346,2 1 297,2 1 283,1<br />
Soliditet, % 33,7 35,4 36,3<br />
Investeringar 61,6 19,3 37,0<br />
Antal anställda, medeltal 109 109 107
76<br />
verksamhetsberättelse • Varberg Energikoncernen <br />
Varberg Energikoncernen<br />
Vindkraftverk i Utteros.<br />
Varberg Energi AB, VEAB, och dotterbolaget Varberg Energimarknad<br />
AB, VEM, bedriver verksamhet inom områdena<br />
elnät, elhandel, elproduktion, naturgas, fjärrvärme, IT och<br />
kabel-tv samt energi- och entreprenadtjänster. Under året<br />
har investeringar gjorts i ökad fjärrvärmeverksamhet, vindkraft<br />
och fibernät.<br />
Varberg Energimarknad AB<br />
Året inleddes med sträng kyla i stora delar av landet<br />
samtidigt som många kärnkraftreaktorer återigen stod<br />
stilla, vilket medförde högre elpriser. Under årets tre<br />
sista månader var det onormalt varmt, med betydligt<br />
lägre konsumtion och därmed kraftigt fallande elpriser.<br />
Elpriset på spotmarknaden har minskat från 62,8<br />
öre/kWh i januari till 30,6 öre/kWh i december. Medelspotpriset<br />
för <strong>2011</strong> blev 43,9 öre/kWh.<br />
Rekordstor elproduktion<br />
Både vatten- och vindkraftsproduktionen blev betydligt<br />
högre än budget. Totalt hade 75,1 GWh budgeterats,<br />
medan det verkliga resultatet blev 11 GWh högre.<br />
Den nya vindkraftparken i Gummaråsen, som driftsattes<br />
vid årsskiftet, har producerat mer el än förväntat<br />
det första driftåret. Produktionen har varit ca 15 %<br />
högre.<br />
Omsättningen för elproduktionen blev 59,5 mnkr,<br />
jämfört med 55,5 mnkr i budget. Resultatet var budgeterat<br />
till 19,3 mnkr. Utfallet blev hela 24,4 mnkr, vilket<br />
motsvarar mer än hälften av koncernens totala vinst.<br />
Förprojektering av nya vindkraftparker pågår i samarbete<br />
med bl.a. <strong>Varbergs</strong>ortens Elkraft och Deromegruppen.<br />
Tyvärr är tillståndet för vindkraftparken i<br />
Västra Derome överklagat.<br />
Gashandel<br />
Omsättningen ökade i första hand p.g.a. flera oplanerade<br />
stopp av värmeleveranser från Södra Cell. Detta<br />
har medfört extraavgifter för överskriden abonnerad<br />
effekt. Resultatet blev något sämre än budget.<br />
Resultat<br />
Resultatet för Varberg Energimarknad AB blev<br />
30 mnkr, varav 24,4 mnkr kommer från vind- och<br />
vattenkraftproduktion.<br />
Varberg Energi AB<br />
Elnät<br />
Tillgängligheten i elnätet har varit mycket god, med få<br />
störningar trots ett antal stormar i slutet på året.<br />
Tack vare årets kalla inledning och större anslutningsintäkter<br />
ökade nätomsättningen till 87,3 mnkr.<br />
Nätavgifter och abonnerad effekt har minskat p.g.a.<br />
hög vindkrafteffekt i eget nät. Resultatet blev 17,8<br />
mnkr.<br />
Gasnät<br />
Volymen blev 49,8 GWh jämfört med 42,6 GWh i<br />
budget. Ökningen beror på flera oplanerade stopp av<br />
restvärmeleveransen från Södra Cell. Resultat understiger<br />
budget på grund av ökade effektkostnader.<br />
Nettoresultatet är ett underskott med 0,6 mnkr.<br />
Fjärrvärme<br />
Värmeförsäljningen budgeterades till 161,6 GWh. Året<br />
inleddes med kraftig kyla med ett stort ökat värmebehov<br />
men avslutades med en onormalt mild höst och vinter.<br />
Detta medförde att försäljningen endast blev 148 GWh,<br />
fördelat på 135,8 GWh i det centrala fjärrvärmenätet<br />
och 12,2 GWh i de fyra närvärmenäten.<br />
Resultatet för fjärrvärmeverksamheten blev betydligt<br />
sämre än budgeterat p.g.a. minskade försäljningsvolymer<br />
och högre bränslekostnader för att ersätta
utebliven värmeleverans från Södra Cell. Under<br />
året har Södra haft totalt nio oplanerade stopp av<br />
restvärmeleveranserna. Bränslekostnaderna översteg<br />
budget med 3 mnkr på grund av dessa stopp och blev<br />
hela 46,3 mnkr.<br />
Nettoresultatet för fjärrvärmen var budgeterat till<br />
3,7 mnkr. Resultatet blev en förlust med 3,2 mnkr.<br />
Av underskottet består 2,1 mnkr av avvikelser i<br />
närvärmenäten.<br />
Avskrivningstiden för fjärrvärmenäten har ändrats<br />
från 20 till 35 år, vilket motsvarar branschens<br />
avskrivningstid.<br />
Ny fjärrvärmeanläggning i hamnen<br />
Varberg Energi beställde två nya biobränslepannor för<br />
flis om vardera 10 MW, inkluderat rökgaskondensering<br />
och rökgasrening av KMW Energi AB. Projektet<br />
har fördröjts med sex månader p.g.a. förseningar i<br />
den slutgiltiga tillståndsprocessen och av kompletterande<br />
myndighetskrav. Driftsstart är nu planerad<br />
till årsskiftet 2012/13.<br />
De nya flispannorna ska säkerställa värmeproduktionen<br />
vintertid och vara reserv för Södra Cell vid<br />
planerade och oplanerade stopp. Förutom de nya pannorna,<br />
flyttas två befintliga reservpannor om vardera<br />
10 MW till den nya anläggningen.<br />
Det nya värmeverket kommer således ha en total<br />
produktionskapacitet om 40 MW. Anläggningen<br />
kommer ha en ackumulatortank för värmelagring,<br />
för att jämna ut värmelasten och dygnsvariationerna<br />
vintertid, och därigenom minska produktion med dyr<br />
naturgas.<br />
Utbyggnad av IT utanför bolagets eget distributionsområde<br />
på Trönningenäs inre har fortsatt under <strong>2011</strong>.<br />
Fiberförbindelse mellan Ringhals och Lahall utfördes<br />
under sommaren. Kvarteret Kung Rane är ett av de<br />
större projekten med samlade anslutningar.<br />
Ombyggnad av <strong>kommun</strong>ens gatubelysning diskuteras<br />
med hamn- och gatuförvaltningen och inriktningen<br />
är en energibesparing på 60 – 70 %. Detta kan<br />
uppnås med LED- och induktionsteknik. All belysning i<br />
nya villaområden och på GC-vägar kommer att byggas<br />
med LED-teknik.<br />
Ekonomi<br />
VEAB – Omsättning och resultat<br />
Omsättning ökade från 236,6 mnkr till 241,1 mnkr.<br />
Resultat för VEAB, efter beslutade nedskrivningar av<br />
närvärmenäten, blev 11,9 mnkr, jämfört med budgeterade<br />
17,6 mnkr.<br />
Investeringar <strong>2011</strong><br />
Budgeterade investeringar för VEAB var 130,4 mnkr.<br />
På grund av förseningar i tillståndsprocessen för det nya<br />
värmeverket uppgick investeringarna istället till 102,9<br />
mnkr, där huvuddelen avser det nya värmeverket.<br />
För Varberg Energimarknad budgeterades investeringar<br />
för 93,5 mnkr. Eftersom tillståndsprocessen försenats<br />
för Västra Derome vindkraftpark, investerades<br />
endast 23,8 mnkr vilket avser 70 % ägande av ett nytt<br />
vindkraftverk i Fjärås Vindkraftpark, Kungsbacka. Där<br />
har fyra vindkraftverk med 2 MW:s effekt uppförts.<br />
Parken driftsattes i slutet av december.<br />
77<br />
varberg Energikoncernen • verksamhetsberättelse<br />
IT-verksamhet<br />
IT-verksamheten net@seaside ökar som planerat.<br />
Antalet anslutningar har ökat med 700 till 9 900.<br />
Antal aktiva hushåll uppgår till 7 035. Kabel TV-nätet<br />
fortsätter att fasas ut, men kommer finnas kvar till<br />
mindre del även nästa år. Nettoresultatet uppgår till<br />
4,4 mnkr, vilket är 1,8 mnkr bättre än budget.<br />
Varberg Energikoncernen<br />
Omsättning och resultat<br />
Koncernomsättningen uppgick till 460 mnkr exklusive<br />
interna transaktioner mellan koncernbolagen. Resultatet<br />
efter finansiella poster blev 41,9 mnkr.<br />
Omfattande entreprenadverksamhet<br />
Det nya värmeverket på Östra Hamnvägen med sanering,<br />
markarbeten och anslutningsledningar är hittills<br />
det största projektet under verksamhetens 75-åriga<br />
historia.<br />
Utbyggnad av fjärrvärme och IT har fortsatt på<br />
Karlbergsområdet, Blomgränd, Prästgatan, Falkenbergsgatan,<br />
Hummels väg, Slottsgatan, Krabbes väg<br />
samt anslutning av Skansliden, kvarteret Lorensberg<br />
och studentlägenheter på Östra vägen.<br />
Utbyggnad av el, fjärrvärme, IT och belysning har<br />
fortsatt på Göingegården, Breared, Holmagärde samt<br />
i det nya bostadsområdet Smeakalles Äng i Tvååker.<br />
Arbetet med att ersätta luftledningar i högspänningsnätet<br />
med markförlagd kabel har fortsatt i<br />
Tvååkersområdet enligt plan. Det största projektet<br />
under <strong>2011</strong> har genomförts i Björkängsområdet.<br />
Större entreprenader är ombyggnad av gas, fjärrvärme<br />
och slamledningar för VIVABs VA-anläggning<br />
på Getteröverket, som slutförts <strong>2011</strong>.<br />
Varberg Energikoncernen resultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 381,6 459,8 460,3<br />
Kostnader -288,8 -344,6 -333,1<br />
Avskrivningar -56,8 -57,7 -69,4<br />
Rörelseresultat 36,0 57,5 57,8<br />
Finansnetto -11,5 -11,6 -15,9<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 24,5 46,0 41,9<br />
Balansomslutning 913,5 1 056,3 1 058,1<br />
Soliditet, % 37,9 36,1 36,4<br />
Investeringar 98,5 194,0 131,0<br />
Antal anställda, medeltal 95 94 98
78<br />
Varberg Event AB<br />
verksamhetsberättelse • Varberg Event AB <br />
Sparbankshallen byggdes 2004 för att ge skolan och<br />
föreningslivet tillgång till ändamålsenliga lokaler, samtidigt<br />
som invånarna och näringslivet skulle erbjudas både<br />
större arrangemang såsom idrott och konserter, och tillgång<br />
till större konferensutrymmen, fest- och mässlokaler.<br />
Varberg Event AB bildades för att sköta verksamheten<br />
i Sparbanks- och Nöjeshallen. Bolaget har i uppdrag<br />
att medverka i <strong>kommun</strong>ens, medborgarnas och<br />
näringslivets utveckling, genom att saluföra <strong>Varbergs</strong><br />
<strong>kommun</strong> som evenemangs- och mässort.<br />
Varberg Event ska tillhandahålla lokaler och<br />
koncept samt i egenskap av arrangör genomföra för<br />
<strong>kommun</strong>en, medborgarna och näringslivet attraktiva<br />
arrangemang. Förutom de arrangemang som<br />
skapas genom Varberg Event eller andra arrangörer<br />
används Sparbankshallen dagligen av skolan och<br />
idrottsföreningar.<br />
10 mässor, 2 större konserter, 66 teaterföreställningar<br />
varav 40 för barn, 12 danstillställningar och<br />
42 sportevenemang genomförts i samverkan med många<br />
olika aktörer. Av sportarrangemangen svarade Warberg<br />
IC för 17.<br />
Ekonomi<br />
Driftkostnaden för all verksamhet uppgår till totalt<br />
18,2 mnkr. Med rörelseintäkter på 11,4 mnkr samt ett<br />
driftbidrag på 6,3 mnkr redovisar bolaget ett underskott<br />
på 0,5 mnkr som täcks av ett koncernbidrag.<br />
Fyra affärsområden med ökande omsättning<br />
Inom Varberg Event finns de fyra affärsområdena<br />
Konferens/Kongress, Mässa, Nöje och Sport. Bolaget<br />
hyr även ut möbler m.m., servar <strong>kommun</strong>en<br />
med vaktmästartjänster och hyr ut lokaler m.m. till<br />
Eventrestaurangen.<br />
Bolagets omsättning har ökat med cirka 20 %,<br />
jämfört med 2010. Verksamheten har ökat ungefär<br />
lika mycket inom alla affärsområden förutom på<br />
mässor, som minskat något. Detta beror på att mässan<br />
BoMarknad, som är verksamhetens ”flaggskepp”,<br />
minskade sin omsättning med 25 %.<br />
Många arrangemang<br />
I Varberg Events anläggningar har 71 konferenser,<br />
Varberg Event AB resultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 16,6 16,5 17,7<br />
Kostnader -16,4 -16,4 -18,0<br />
Avskrivningar -0,2 -0,2 -0,2<br />
Rörelseresultat 0,0 -0,1 -0,5<br />
Finansnetto 0,0 0,0 0,0<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 0,0 -0,1 -0,5<br />
Balansomslutning 11,0 5,9 3,0<br />
Soliditet, % 14,0 23,9 45,8<br />
Investeringar 0,1 0,1 0,1<br />
Antal anställda, medeltal 6,5 6 7<br />
<strong>Varbergs</strong>galan <strong>2011</strong>, en fest för <strong>Varbergs</strong> näringsliv.
<strong>Varbergs</strong> Fastighets AB<br />
79<br />
Verksamheten har dominerats av två stora projekt, kvarteret<br />
Komedianten på uppdrag av <strong>kommun</strong>en och ombyggnad för<br />
<strong>Varbergs</strong> Stadshotell i kvarteret Läkaren.<br />
Kommunens nya kulturhus, med utvidgat bibliotek,<br />
konsthall och lokaler för barnkultur, färdigställdes i<br />
december <strong>2011</strong>. Omfattningen är 1 800 kvm nybyggnad<br />
och 3 075 kvm ombyggnad. Byggtiden var 16 månader<br />
och investeringsutgiften uppgår till 77,5 mnkr.<br />
I december 2010 påbörjades ombyggnaden av<br />
kontorsvåningarna, längs Västra Vallgatan i kvarteret<br />
Läkaren, till hotellrum. När ombyggnaden är klar i februari<br />
2012 får hotellet 66 nya rum med hög standard.<br />
Investeringen uppgår till 50 mnkr, exklusive inredning.<br />
Under 2012 ska 11 av de äldre rummen byggas om<br />
som komplement till Spa-avdelningen. Dessutom ska en<br />
tillbyggnad av restaurangen utföras mot torget. Hotellet<br />
får efter dessa förändringar 178 rum.<br />
Övriga projekt<br />
Den nya Hamnpaviljongen blev klar i april och det<br />
kringliggande torget i november <strong>2011</strong>. Investeringsutgiften<br />
för paviljongen blev 7,9 mnkr. Torget har anlagts<br />
på uppdrag av <strong>kommun</strong>en, till en kostnad på 1,5 mnkr.<br />
I kvarteret Lorensberg kommer fastighetsbolaget att<br />
äga två parkeringsdäck med 474 platser. En del av dessa<br />
togs i bruk i juni <strong>2011</strong> och hela parkeringsanläggningen<br />
blir klar i december 2012. Bolaget har hittills investerat<br />
61 mnkr i anläggningen.<br />
Idrottshall, gruppbostad, ishall<br />
Utöver Komedianten har fastighetsbolaget färdigställt<br />
en idrottshall i Väröbacka och i Veddige pågår uppförandet<br />
av en gruppbostad. Projekteringen av en ny<br />
ishall färdigställdes i december och anbudsförfarande<br />
pågår.<br />
Ekonomi<br />
Rörelseresultatet för <strong>2011</strong> blev 16,9 mkr jämfört med<br />
13,9 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner<br />
och skatt blev 4,6 mnkr, vilket är en minskning<br />
med 4,4 mnkr från 2010. Detta beror uteslutande på<br />
räntekostnaderna, som ökade med 7,6 mnkr. Den<br />
genomsnittliga kostnadsräntan ökade från 1,4 % till<br />
3,7 %. Avskrivningskostnaderna minskade däremot<br />
med 3,8 mnkr. Detta beror på att många paviljonger<br />
var slutavskrivna.<br />
Bolaget lämnar ett koncernbidrag på 2 mnkr, som<br />
redovisas över det egna kapitalet. Avsättning görs till<br />
periodiseringsfond med 0,6 mnkr. Resultatet efter skatt<br />
blir då 2,9 mnkr.<br />
Investeringarna blev 87,7 mnkr, jämfört med 52,1<br />
mnkr 2010. Värdet av anläggningstillgångarna ökade<br />
från 375 mnkr till 448 mnkr.<br />
Soliditeten är oförändrad, 11,8 %.<br />
Byggnationen som utförts åt <strong>kommun</strong>en ökade till 91<br />
mnkr, jämfört med 52 mnkr 2010. Sammanfattningsvis<br />
blev omslutningen av drift och investeringar 232 mnkr,<br />
vilket är en ökning med 45 % jämfört med 2010.<br />
varbergs Fastighets AB • verksamhetsberättelse<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
<strong>Varbergs</strong> Fastighets AB resultat<br />
Intäkter 122,2 107,0 143,8<br />
Kostnader -89,9 -74,7 -112,2<br />
Avskrivningar -19,5 -18,4 -14,7<br />
Rörelseresultat 12,8 13,9 16,9<br />
Finansnetto -6,1 -4,9 -12,4<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 6,8 9,0 4,5<br />
Balansomslutning 431,6 457,4 476,9<br />
Soliditet, % 12,0 11,8 11,8<br />
Investeringar 17,8 52,1 87,7<br />
Antal anställda, medeltal 5 5 5<br />
Byggnation åt <strong>kommun</strong>en 67,0 52,5 90,5<br />
Den nya Hamnpaviljongen med ett kringliggande torg.
80<br />
verksamhetsberättelse • <strong>Varbergs</strong> Hamn AB <br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn är Sveriges största hamn för export av sågade trävaror.<br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn AB<br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn AB tillhandahåller hamn-, stuveri- och<br />
logistiktjänster. Bolaget har under <strong>2011</strong> ändrat namn från<br />
Terminal West AB, som det haft sedan bolaget grundades<br />
år 1972. Den totala godsmängden, som bolaget hanterar<br />
över kaj, uppgick till 1,1 miljoner ton, vilket är en minskning<br />
med 5 % jämfört med 2010.<br />
Hanteringen av skogsprodukter, främst sågade trävaror,<br />
pappersmassa, massaved och sågtimmer, är basen<br />
för <strong>Varbergs</strong> Hamns verksamhet. Genom Timberbridge,<br />
som etablerats på riksnivå under <strong>2011</strong>, har innovativa<br />
och effektiva logistiklösningar för export av<br />
sågade trävaror skapats. Branschen har därigenom fått<br />
helt nya förutsättningar att förstärka sin konkurrenskraft<br />
på en allt mer krävande världsmarknad. <strong>Varbergs</strong><br />
hamn stärker genom Timberbridge sin starka position<br />
inom hantering av skogsprodukter.<br />
Hallands Hamnar utreds<br />
Bolagets verksamhet och inriktning utreds av <strong>Varbergs</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Under 2012 väntas flera beslut som påverkar<br />
bolagets framtida inriktning. Bland annat ska frågan<br />
om ett gemensamt produktionsbolag tillsammans med<br />
Halmstads Hamn AB avgöras. Det nya bolaget föreslås<br />
heta Hallands Hamnar AB.<br />
Ytterligare ett år med svag utveckling<br />
Bolaget har lyckats förstärka sina marknadsandelar på<br />
de viktigaste marknaderna. Trots detta har mängden<br />
sågade trävaror minskat med 10 %. Den förväntade<br />
hanteringen av olja uteblev nästan helt. Ett beslut<br />
om att avveckla hanteringen av skrot har också tagits.<br />
Inom övriga produktslag har hanteringen varit i stort<br />
sett oförändrad. Detta har lett fram till att den totala<br />
volymen har minskat med omkring 5 %.<br />
Ekonomi<br />
Intäkterna uppgick till 92 mnkr, jämfört med 86 mnkr<br />
för 2010. Resultatet efter finansiella poster är en vinst<br />
med 1,0 mnkr. För 2010 redovisades en vinst med<br />
samma belopp.<br />
<strong>Varbergs</strong> Hamn AB rörelseresultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 80,4 86,2 92,0<br />
Kostnader -69,6 -76,2 -82,1<br />
Avskrivningar -9,1 -8,2 -8,0<br />
Rörelseresultat 1,7 1,8 1,9<br />
Finansnetto -0,7 -0,8 -0,9<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster 1,0 1,0 1,0<br />
Balansomslutning 91,7 87,7 85,0<br />
Soliditet, % 41,5 42,3 43,2<br />
Investeringar 4,8 1,0 4,2<br />
Antal anställda, medeltal 67 66 66
Varberg Vatten AB<br />
81<br />
Bolaget äger sedan 2009 vatten- och avloppsanläggningarna<br />
samt återvinningscentralerna i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Varberg Vatten AB är huvudman för den allmänna vatten-<br />
och avloppsverksamheten samt svarar för den <strong>kommun</strong>ala<br />
renhållningen.<br />
VA-verksamheten<br />
Provkörning av membranfilter vid Kvarnagården har<br />
avslutats. Planering inför investering i ny mikrobiologisk<br />
barriär är påbörjad. Utbyte av ventilation och<br />
värmepump har skett vid Kvarnagårdens vattenverk.<br />
Tillstånd till vattenuttag i Sibbarp har meddelats och<br />
projektering av nytt vattenverk har påbörjats.<br />
Den tredje etappen av reservvattenledningen från<br />
Ragnhilds källa är klar, men den har inte tagits i drift.<br />
En ventilkammare skall också färdigställas. Vattenledning<br />
till Ringhals är klar, men ännu inte inkopplad.<br />
VA-nätet har byggts ut i flera nya områden,<br />
däribland Göingegården, Holmagärde, Kvarndammsvägen<br />
Bua, Smeakalles äng, Gunnestorp och<br />
Bläshammar. Utbyggnad av <strong>kommun</strong>alt VA i Stämmet<br />
har försenats p.g.a. markägarfrågor.<br />
Delar av avloppsledningsnätet har filmats och en<br />
stor insats för att renovera svavelväteangripna ledningar<br />
har genomförts. Sanering av ledningsnät i Himle<br />
pågår.<br />
Flera stora översvämningar har inträffat under<br />
året. Utredningsarbete för att fastställa orsaker och<br />
planera lämpliga åtgärder pågår. Kapacitetsberäkningar<br />
för ledningsnätet ingår i detta.<br />
Provkörning av nya råvaror för gasproduktion<br />
har genomförts i den nya anläggningen vid Getteröverket.<br />
Gasuppgraderingsanläggningen är ännu ej<br />
färdigställd.<br />
Planerad renovering av vattentornet avbröts, då<br />
beräkningar visar att det behövs ett nytt vattentorn<br />
på annan plats i samband med utbyggnad av ny stadsdel<br />
i östra Träslöv.<br />
Planering för framtida VA-försörjning pågår i<br />
samarbete med berörda förvaltningar i <strong>kommun</strong>en.<br />
Renovering av anläggningar pågår enligt plan.<br />
matavfall och användning av vikttaxa.<br />
Lakvattenvolymerna från Bösarps deponi har varit<br />
extremt höga under året. Lakvattenledningen till Tofta<br />
pumpstation planeras bli färdig under 2012.<br />
Ekonomi<br />
Bolaget gör ett nollresultat efter finansiella poster.<br />
Kärnverksamheternas resultat regleras mot tidigare<br />
bokförd skuld till respektive abonnentkollektiv. Investeringarna<br />
uppgick till 62 mnkr.<br />
VA-verksamheten ger ett underskott på 3,0 mnkr.<br />
Resultatet förklaras av ökade kostnader för underhållsarbeten<br />
på svavelväteangripna ledningar och att medel<br />
reserverats i samband med översvämningarna. På plussidan<br />
finns ökade intäkter från anläggningsavgifter<br />
och lägre kapitalkostnader än i budget p.g.a. försenade<br />
investeringar.<br />
Avfallsverksamheten ger ett positivt resultat på 0,1<br />
mnkr. Kostnaderna har varit höga för bl.a. lakvattentransporter.<br />
Intäkterna från återvinningscentralerna<br />
för trä och skrot är större än budgeterat.<br />
Varberg Vatten AB resultat<br />
(Mnkr) 2009 2010 <strong>2011</strong><br />
Intäkter 129,7 127,4 140,3<br />
Kostnader -114,9 -102,9 -118,2<br />
Avskrivningar -10,1 -11,8 -12,7<br />
Rörelseresultat 4,7 12,7 9,4<br />
Finansnetto -9,1 -8,3 -9,4<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster -4,4 4,4 0,0<br />
Balansomslutning 247,9 285,3 335,6<br />
Soliditet, % Neg 0,7 0,6<br />
Investeringar 46,4 62,0 62,5<br />
Antal anställda, medeltal 0 0 0<br />
varberg Vatten AB • verksamhetsberättelse<br />
Avfallsverksamheten<br />
Markfrågan för den nya mottagnings- och omlastningsstationen<br />
löstes under året. Projektering av anläggningen<br />
är påbörjad. Fördelaktiga avtal för bl.a.<br />
trä och skrot har tecknats.<br />
Arbete med återställningsplaner för Veddige och<br />
Hunnestads deponier pågår.<br />
Planering pågår för kommande upphandling av<br />
fastighetsrenhållning. En viktig förutsättning har<br />
varit att <strong>Varbergs</strong> och Falkenbergs <strong>kommun</strong>er har<br />
bestämt sig för samma system, med utsortering av<br />
Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång!
82<br />
Revisionsberättelse<br />
verksamhetsberättelse • Revisionsberättelse <br />
<strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> 2012-04-04<br />
Revisorerna<br />
Revisionsberättelse<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong><br />
Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år <strong>2011</strong>. Vår granskning<br />
har utförts enligt <strong>kommun</strong>allagen, god revisonssed i <strong>kommun</strong>al verksamhet och<br />
<strong>kommun</strong>ens revisionsreglemente. De sakkunnigas rapport avseende granskning av årsredovisningen<br />
och lekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende de <strong>kommun</strong>ala<br />
bolagen finns bilagda i revisionsberättelsen. Övriga rapporter som de sakkunniga har<br />
färdigställt under revisionsåret har fortlöpande översänts till fullmäktiges presidium. En<br />
kortare redogörelse för genomförda granskningar bifogas revisionsberättelsen.<br />
Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den<br />
ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen<br />
samt om rättvisande räkenskaper föreligger.<br />
Vi bedömer att:<br />
❚❚<br />
årsredovisningen – med undantag av extra pensionsavsättning - i allt väsentligt uppfyller<br />
kraven enligt den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen<br />
❚❚<br />
resultatet är förenligt med <strong>kommun</strong>ens finansiella mål för år <strong>2011</strong><br />
❚❚<br />
redovisningen, när det gäller verksamhetsmålen fortsätter att utvecklas. För att kunna<br />
bedöma om god ekonomisk hushållning föreligger ur ett verksamhetsperspektiv anser vi<br />
att jämförelser över längre tid behövs.<br />
Vi tillstyrker att<br />
❚❚<br />
Kommunstyrelsen, <strong>kommun</strong>ens nämnder samt att de enskilda förtroendevalda i dessa organ<br />
och i gemensamma nämnder beviljas ansvarsfrihet<br />
❚❚<br />
<strong>kommun</strong>ens årsredovisning godkänns.<br />
Rune Andersson Gösta Gustafsson Erling Andersson<br />
Inger Cederholm Leif Fredriksson Hans Hjortsjö<br />
Ralph Jirander Margareta Jönsson Markus Svensson
Kommunens organisation<br />
83<br />
Kommunens organisation • verksamhetsberättelse
I <strong>Varbergs</strong> <strong>kommun</strong> finns ett omväxlande inland, med många<br />
vackra landskap och varierad natur. <strong>Årsredovisning</strong>ens bilder<br />
speglar vårt inland och olika <strong>kommun</strong>ala verksamheter.<br />
Kommunens uppgifter är många och viktiga för invånare,<br />
besökare och näringsliv<br />
Ekonomikontoret<br />
Besöksadress: Östra Långgatan 27. Östra Vallgatan 12<br />
Postadress: 423 80 Varberg<br />
Telefon växel: 0340-880 00<br />
E-post: ks@varberg.se<br />
Webbplats: www.varberg.se