Årsredovisning 2011 - Varbergs kommun

Årsredovisning 2011

2 

Inledning • KommunKarta 

Väröbacka 

Veddige 

Kungsäter 

Bua 

Derome 

Inledning 

Tofta 

Skällinge 

Trönninge 

Rolfstorp 

Varberg 

Himle 

Träslövsläge 

Tvååker 

Fakta, Varbergs kommun 

Kommunens yta 906,69 km 2 

Folkmängd 31 december 58 576 

därav kvinnor 29 359 

därav män 29 217 

Folkökning år 2011 

inflyttningsnetto 384 

födelseöverskott 106 

Varberg mitt på västkusten 

– korta restider 

Göteborg 

45 min 

Landvetter 

75 min 

Borås 

75 min 

Grenå 

4 tim 

Malmö 

2 tim 

Mandatfördelning 

Kommunfullmäktige 

Parti Kvinnor Män Totalt % kvinnor 

c 4 3 7 57 

fp 2 2 4 50 

kd 2 2 100 

m 7 11 18 39 

mp 3 1 4 75 

s 10 10 20 50 

sd 2 2 0 

spi 2 2 0 

v 2 2 0 

Totalt 28 33 61 46

Innehållsförteckning 

3 

Inledning 

4 2011 i sammandrag 

6 Kommunstyrelsens ordförande 

7 Kommundirektörens inledning 

8 Västkustens kreativa mittpunkt 

9 Omvärldsanalys 

11 Kommunen i jämförelse 

72 Servicenämnd 

73 Varbergs Stadshus AB 

74 Varbergs Bostads AB 

76 Varberg Energikoncernen 

78 Varberg Event AB 

79 Varbergs Fastighets AB 

Innehållsförteckning • Inledning 

Förvaltningsberättelse 

15 Förvaltningsberättelse 

16 Boende och infrastruktur 

19 Lärande och personlig utveckling, 

kultur och rekreation 

24 Vård och omsorg 

28 Näringsliv och arbetsliv 

30 Varberg – en god arbetsgivare 

eKonomisk redovisning 

35 Finansiell analys 

38 Definitioner och begrepp 

40 Redovisningsprinciper 

42 Resultaträkning / Kassaflödesanalys 

42 Kassaflödesanalys 

43 Balansräkning 

44 Noter 

50 Driftredovisning 

52 Investeringsredovisning 

54 Exploateringsredovisning 

55 Externa inkomster och utgifter 

Verksamhetsberättelse 

57 Kommunfullmäktige, kommunens 

revisorer och Överförmyndarnämnd 

58 Kommunstyrelse 

60 Barn- och utbildningsnämnd 

63 Socialnämnd 

66 Byggnadsnämnd 

67 Miljö- och räddningsnämnd 

68 Hamn- och gatunämnd 

70 Kultur- och fritidsnämnd 

80 Varbergs Hamn AB 

81 Varberg Vatten AB 

82 Revisionsberättelse 

83 Kommunens organisation 

Årsredovisningens struktur 

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige 

om kommunens totala verksamhet och 

ekonomi under 2011. Den vänder sig också till externa 

intressenter såsom samarbetspartners, kreditgivare, 

leverantörer och andra offentliga myndigheter samt till 

kommuninvånare. 

Inledning 

Årsredovisningen inleds med en kort sammanfattning 

över året som gått, kommentarer från kommunstyrelsens 

ordförande och kommundirektören. Vision 2025 

presenteras och därefter följer en omvärldsanalys samt 

en redovisning av genomförda kvalitets- och medborgarundersökningar. 


Avsnittet innehåller en beskrivning av verksamhet samt 

uppföljning av verksamhetsmål och effektmål för de fem 

politikområdena Boende och infrastruktur, Lärande och 

personlig utveckling, kultur och rekreation, Vård och 

omsorg, Näringsliv och arbetsliv samt Varberg – en god 

arbetsgivare. 

Ekonomisk redovisning 

Detta avsnitt inleds med en finansiell analys följd av 

resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning. 

Därefter kommer driftredovisning samt investerings- och 

exploateringsredovisningar och uppgifter om externa inkomster 

och utgifter. 

Verksamhetsberättelser 

Verksamhetsredovisningen omfattar nämnderna och 

de kommunala bolagen. Årets verksamhet, ekonomisk 

utveckling och resultat samt en framåtblick beskrivs. 

Avsnittet avslutas med de kommunala revisorernas 

revisionsberättelse för 2011. Miljöredovisningen finns 

som ett separat dokument. 

Grafisk form och original: Stefaco Grape AB, Varberg 

Text: Magnus Widén och Gunnar Carlsson Bilder: Mikael Pilstrand, 

Mikael Göthage, Clark Odert, Maria Hagelberg m.fl. 

Tryck: Lenanders Grafiska, april 2012

4 

2011 i sammandrag 

Inledning • 2011 i sammandrag 

Kommunen har en omfattande verksamhet med god kvalitet 

och en stark ekonomi. Visionen är att år 2025 

vara Västkustens kreativa mittpunkt. 

Resultat 

Varbergs kommun redovisar ett överskott på 91 mnkr 

för 2011. Resultatet överstiger den antagna budgeten 

med 56 mnkr. Främsta orsaken är att skatteintäkterna 

blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat. 

Verksamheternas nettokostnader har ökat med 141 

mnkr eller 6,4 %, medan skatteintäkter, utjämningsbidrag 

och finansnetto ökat med 6,3 %, jämfört med 

2010. Kommunstyrelsens och nämndernas nettokostnad 

för verksamheten uppgick till 2 421 mnkr, vilket 

innebär ett överskott i förhållande till budget med 2,5 

mnkr. Några nämnder har relativt stora avvikelser. 

Kommunen uppfyller målet att resultatet minst ska 

uppgå till 1 % av skatteintäkter och utjämningsbidrag. 

För 2011 uppgår resultatet till 3,6 % av dessa intäkter. 

Kommunen är dessutom skuldfri, om lånen till de kommunala 

bolagen räknas bort. 

Investeringar för 123 mnkr har genomförts under året. 

Fullmäktiges mål att summan av årets resultat och avskrivningar 

ska överstiga investeringsutgiften, är uppfyllt 

med god marginal. 

Verksamhetens nettokostnad 2011, % 

20 

Gemensam verksamhet 

Parker, gator och trafik 

Kultur och fritid 

Utbildning 

Barnomsorg 

6 

14 

7 

3 6 

5 

4 

35 

Äldreomsorg 

LSS Handikappomsorg 

Individ- och familjeomsorg 

Miljö/räddning/stadsbyggnad 

Investeringsprojekt 

Årets största investeringsprojekt är kulturhuset 

Komedianten, med utvidgat bibliotek, konsthall och 

lokaler för barnkultur. Projektet kostar knappt 77 

miljoner kronor, varav 52 miljoner belastar 2011. 

Idrottshallen vid Väröbacka skola har blivit färdig 

och invigdes i januari 2012. Om- och tillbyggnaden 

av Veddige ishall har avslutats. Båda anläggningarna 

har fått investeringsbidrag från Sparbanksstiftelsen. 

En ny förskola i Åskloster och ett gruppboende 

på Vipvägen i Veddige har påbörjats. Dessutom har 

många projekt som avser hamn, gator, cykelvägar 

och allmän plats genomförts. Ambitionen var att 

investera för 267 miljoner, men bara 46 % av detta 

har uppnåtts. 

Folkmängden ökar med 492 

Befolkningen i kommunen fortsätter att öka och uppgick 

vid årsskiftet till 58 576. Ökningen blev 492 

personer eller 0,8 %, vilket är något lägre än tidigare 

år. Inflyttningsnettot blev 384 och födelseöverskottet 

106. Inflyttningen svarade för drygt 78 % av befolkningsökningen. 

Antalet födda minskade till 671 barn, 

jämfört med 715 under år 2010. Under året avled 565 

invånare. 

Boende och infrastruktur 

Planer för attraktivt boende i Bua, Tvååker, Veddige 

och Rolfstorp har påbörjats som en del i ett landsbygdsutvecklingsprojekt. 

Syftet är att stimulera ekonomisk, 

social och ekologiskt hållbar utveckling. 

Nya bostadsområden planeras i staden, både 

genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen 

och Lorensberg samt i stadens ytterområden. 

Utveckling och trafiksituation i innerstaden har 

studerats och en trafikutredning för Lassabacka och 

Österleden har genomförts. Genom en centrumsamverkansgrupp 

har företrädare för handeln, fastighetsägarna 

med flera intressenter deltagit i dialogen. 

Hållbarhet, goda sociala miljöer och blandad 

bebyggelse är angelägna mål för alla byggprojekt. 

Principer för hållbart byggande håller på att formuleras. 

Två stråk för tät och snabb busstrafik ska öka 

kollektivtrafikresandet i staden. Hallandstrafiken ska 

analysera landsbygdstrafiken för att nå motsvarande 

effekt. 

Lärande och personlig utveckling 

Förskolan utvecklas för att skapa en verksamhet som 

är trygg, rolig och lärorik, enligt målen för den nya 

läroplanen. Flera projekt pågår för att forma en utvecklande 

lärmiljö för matematik och språk. 

En-till-En innebär att elever i grundskolans årskurs 

6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans

5 

årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4 får 

personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000 

elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever 

och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och 

resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och 

metoder med IT som pedagogiskt lärverktyg. 

För att öka elevernas färdigheter i läsning och 

räkning har särskilda satsningar skett i grundskolans 

årskurs 2 och 3. Målet är att stärka baskunskaperna 

för att främja fortsatt lärande. Dessutom har ett arbete 

påbörjats för att stärka kompetensen hos alla pedagoger 

i grundskolan som arbetar med matematik. 

Vård och omsorg 

Social samvaro och sociala aktiviteter är viktiga inslag 

i det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen. Flera 

projekt pågår för att utveckla verksamheten, bl.a. 

Kultur på Allvar som syftar till att öka de kulturella 

aktiviteterna. Alla på särskilt boende har fått en timme 

kvalitetstid per vecka, då de har enskild tid med någon 

ur personalen. 

För att öka möjligheterna till en anställning för 

personer med psykiska och fysiska funktionshinder 

pågår projektet Steget mot arbete. Revansch är ett motsvarande 

projekt för personer med missbruksproblem. 

Båda projekten finansieras av Europeiska socialfonden. 

Näringsliv och arbetsliv 

Entreprenörskap uppmuntras genom Entreprenörskolan, 

som haft 60 deltagare under 2011, och genom nyföretagarcheckar. 

Omkring 300 nyregistrerade företag 

har tillkommit i kommunen och ett fyrtiotal företag har 

etablerat verksamhet här under året. 

Firandet av Varberg – 200 år som kurort har innefattat 

flera aktiviteter som stimulerat samverkan mellan 

företag, föreningar och en intresserad allmänhet. Ett 

stort antal evenemang i Sommar-Varberg har bidragit 

till att stärka Varbergs attraktionskraft, genom ett brett 

och varierat utbud. 

Sysselsättningen i kommunen har utvecklats positivt. 

I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet arbetslösa 

eller som deltar i Arbetsförmedlingens program minskat 

från 1 964 personer i december 2010 till 1 743 i 

december 2011. Minskningen är 11,7 %. För ungdomar, 

18–24 år, är minskningen under samma period 16,5 %, 

från 509 till 425 personer. 

Varberg Event AB 

I Sparbankshallen har 71 konferenser, 10 mässor, 

2 större konserter, 66 teaterföreställningar varav 40 för 

barn, 12 danstillställningar och 42 sportevenemang genomförts 

av Varberg Event AB i samverkan med många 

olika aktörer. 

Terminal West AB 

är nu Varbergs Hamn AB 

Varbergs Hamn AB, som arbetar med hamn-, stuverioch 

logistiktjänster, är det nya företagsnamnet för den 

verksamhet som Terminal West AB bedrivit sedan 1972. 

Bolaget är helägt av kommunen och ingår i Varbergs 

Stadshuskoncernen. Under året hanterade bolaget 

1,1 miljoner ton gods i hamnen. 

Varbergs Fastighets AB 

Under året har ombyggnaden av kontorsvåningarna 

längs Västra Vallgatan i kvarteret Läkaren till 66 nya 

hotellrum med hög standard för Varbergs Stadshotell 

genomförts. I hamnen har en ny Hamnpaviljong ersatt 

den tidigare kiosk- och servicebyggnaden. Dessutom 

har ett torg anlagts vid paviljongen. 

Personalöversikt 

Av totalt 3 795 tillsvidareanställda är 81,9 % kvinnor. 

Genomsnittsåldern är 47,9 år och den genomsnittliga 

anställningstiden har ökat något till 18 år. Andelen 

anställda under 30 år har ökat lite till 5,3 %, medan 

åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år har minskat 

något. Andelen anställda i gruppen 40–49 år har ökat 

med 0,7 procentenheter till 28,2 %. 

Kommunens personalkostnader uppgår till 1 650 

mnkr, vilket är en ökning med 33 mnkr jämfört med 

2010. Antalet producerade timmar ökade med nästan 

28 000 under 2011. Av de tillsvidareanställda arbetade 

63,9 % heltid, en ökning med 1,1 procentenheter. 

Under 2011 slutade 127 personer med ålderspension. 

Den genomsnittliga pensionsåldern var 64,4 år. De 

kommande fem åren kommer drygt 600 anställda att 

uppnå 65 års ålder. 

I ett personalförsörjningsprojekt sätter kommunen 

fokus på fem strategiskt viktiga områden: attrahera, 

rekrytera, introducera, utveckla/motivera samt avsluta. 

En kommunövergripande styrgrupp har börjat prioritera 

kommungemensamma åtgärder, som ska främja 

utvecklingen inom dessa fem områden. 

Vision Varberg 2025 

I november 2011 beslutade kommunfullmäktige att 

kommunens gemensamma vision för år 2025 ska vara 

Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som 

en ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll. 

Den ska vara styrande för kommunens utveckling som 

helhet. 

Varberg har unika möjligheter med sitt läge, havet 

och naturen. För att utnyttja den fulla potentialen ska 

Varberg utvecklas till Västkustens kreativa mittpunkt. 

För att lyckas krävs nytänkande, framåtanda, kunskap 

och mod. 

2011 i sammandrag • Inledning

6 

Inledning • Kommunstyrelsens ordförande 

Kommunstyrelsens ordförande 

Kreativitet kommer att vara en 

framgångsfaktor för kommunen, 

företag, organisationer och 

enskilda människor. 

Under 2011 arbetade flera personer intensivt med visionsarbetet. 

Kommunstyrelsen har varit drivande av projektet, 

men många fler politiskt aktiva, liksom många tjänstemän 

bidrog i arbetet. Till detta kan vi med glädje konstatera att 

cirka 1 000 Varbergsbor delade med sig av sina åsikter och 

tankar. Detta gjordes i fokusgrupper och via enkäter, men 

även via sociala medier som Facebook och Twitter. 

Kommunfullmäktige tog i full enighet beslutet om visionen 

som ska vara styrande för kommunen fram till 

år 2025. Med det stora förändringstryck som finns på 

samhället är vi övertygade om att kreativitet kommer 

att vara en framgångsfaktor för kommunen, företag, 

organisationer och enskilda människor. Varbergs 

kommun ska nu skapa de bästa förutsättningar för att 

kreativiteten ska blomstra i Varberg. 

Varberg firade 200 år som kurort 

År 1811 upptäcktes Svartekällan i Apelviken. Ett gott 

hälsobringande vatten fick människor från Varbergs 

stad, men även från andra delar av Sverige, att färdas 

till källan för att dricka brunn. Under 2011 uppmärksammade 

vi vår kurortstradition extra mycket. 

Flera utmaningar i hälsans tecken genomfördes och 

Hallands kulturhistoriska museum invigde en utställning 

om våra kurortstraditioner. Därtill genomfördes 

Coastal Culture, ett evenemang som fokuserar på 

kulturella och kreativa näringar med koppling till havet 

och stränderna. Många bidragande faktorer gjorde att 

Varberg utsågs till Sveriges tredje hetaste sommarstad 

under året. 

Varberg är fortsatt i stark tillväxt 

Befolkningsutvecklingen mattades av något jämfört 

med de senaste åren, men folkmängden ökade ändå med 

nästan 500 personer. Bostadsutmaningen kvarstår och 

arbetet med att effektivisera planprocessen måste visa 

på tydliga resultat inom kort. Många bostadsprojekt är 

på gång de närmsta åren. Vi kan med glädje se att viljan 

att bygga är spridd till flera av kommunens serviceorter, 

även om expansionen är som störst i staden och dess 

närhet. Eftersom tillväxten spås mattas av det närmsta 

året blir det viktigt att göra förbättringar i företagsklimatet, 

så att fler företag startas och växer, för att fler 

arbetstillfällen ska skapas. Till Varbergs attraktionskraft 

bidrar den välfärd som kommunen producerar. 

Under året har satsningen på en dator per elev påbörjats. 

Detta kommer att öka elevers motivation och 

på sikt kunskapsresultat. Varbergs valfrihetsarbete 

inom äldreomsorgen fick flera danska ministrar att 

uppmärksamma oss genom ett studiebesök under året. 

Under 2011 tog kommunfullmäktige beslut om att 

bygga en ishall på Håsten och arbetet med kulturhuset 

Komedianten slutfördes inför invigningen tidigt 2012. 

Ekonomiskt blev året betydligt bättre än budgeterat. 

Hållbar utveckling i Varberg 

Ekokommunen Varberg strävar i riktningen mot 

ett uthålligt samhälle, som bygger på en ekologisk 

grundsyn och där livsmiljön ger människor möjlighet 

att uppnå en hög livskvalitet och god hälsa. Genom att 

satsa på energieffektivisering och förnyelsebara energislag 

minskar luftföroreningarna och klimatpåverkande 

gaser. Transporternas utsläpp minskar genom ett ökat 

resande med kollektivtrafik och cykel. En övergång till 

miljöanpassade fordon och bränslen samt en god fysisk 

planering leder till minskat transportbehov. 

Jag vill avsluta med att tacka alla medarbetare för 

det goda resultatet, både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. 

Vi har många gemensamma utmaningar framför 

oss, men kan med gemensam stolthet se tillbaka på 

ett gott 2011. 

Jörgen Warborn 

Kommunstyrelsens ordförande

7 

Vi ska förenkla människors 

vardag och inspirera dem att 

uppnå sina drömmar 

Kommundirektörens inledning 

Utmärkelsen Årets tillväxkommun 2010 skapade förväntningar 

och gav en plattform för fortsatt utveckling för Varberg 

som kommun. Visionen att Varberg ska bli Västkustens 

kreativa mittpunkt 2025 är ett resultat, som bygger på ett 

stort engagemang hos många aktörer i och omkring Varberg, 

inte minst medarbetare i kommunen. Förverkligandet av 

visionen har redan börjat. Det kan vi se i årsredovisningen. 

Mål och förbättringsområden 

Vi har många mål att följa upp och redovisa. Hur väl 

vi uppfyller målen varierar och resultaten pekar på 

angelägna förbättringsområden. Inom många områden 

är målen uppfyllda och visar på verksamheter som genomförts 

med gott resultat. Årsredovisningen beskriver 

på ett bra sätt den utveckling som sker inom de olika 

verksamheterna. Jag skulle gärna lyfta fram goda exempel, 

men det skulle bli för omfattande. 

Kvalitetsmätningar och kvalitetsuppföljningar, såväl 

kommunövergripande som verksamhetsvis, är ett 

viktigt komplement till den ekonomiska uppföljningen. 

Dessa undersökningar ger möjlighet att bedöma den 

service och det stöd som kommunen ger till invånare 

och besökare i Varberg, utifrån sitt breda uppdrag. 

Bättre effektivitet – bättre bemötande 

För första gången har en servicemätning gjorts av 

kommunens myndighetsutövning. Där bedömdes tillgänglighet, 

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och 

service. Helhetsbedömningen av servicen i Varberg 

gav ett Nöjd-Kund-index på 62 av 100, vilket är något 

under medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. 

Effektivitet och bemötande är områden som behöver 

förbättras. Det ser jag som en stor och viktig utmaning 

för oss att utveckla! 

Förenkla och inspirera 

Den verksamhetsidé som formulerades i arbetet med 

Vision 2025, Vi ska förenkla människors vardag och 

inspirera dem att uppnå sina drömmar, förtydligar vårt 

uppdrag och ger ett bra stöd för det dagliga arbetet. 

Tillsammans med vision, verksamhetsidé och förhållningssätt, 

när det gäller hållbarhet och delaktighet, 

finns också en lista med insatser för hur vi ska kunna 

närma oss visionen att bli en kreativ mittpunkt. 

Samhällsutveckling, landsbygd och hamn 

Under 2011 har flera utredningar genomförts, som 

rör samhällsutvecklingen i stort, både för staden och 

för landsbygden. Det landsbygdsutvecklingsprogram, 

som varit under utarbetande under en längre tid, har 

fastställts av fullmäktige under året. Arbetet med att 

utveckla landsbygden har pågått, trots att utvecklingsplanen 

inte varit klar. 

Hamnens utveckling är också ett område som utretts 

och diskuterats. Specialisering, lokalisering och hamnsamarbete 

är frågor som berörts och berört. Inte minst 

tankarna om att flytta handelshamnen till Väröhalvön 

väckte en intensiv debatt. 

Den goda arbetsgivaren 

Varberg – en god arbetsgivare är ett övergripande mål. 

För att klara rekryteringar och kompetensförsörjningen 

i framtiden krävs att unga vill utbilda sig och söka sig 

till den offentliga sektorn. Flera studier på arbetsmarknaden 

visar att det finns goda möjligheter att 

stärka kommunens anseende som en attraktiv arbetsplats. 

I en jämförelse mellan olika sektorer på arbetsmarknaden 

framgår bland annat att 

❚❚ 

anställda i kommuner och landsting anser i högre grad än 

i privat sektor att deras arbete är viktigt och meningsfullt 

❚❚ 

i kommuner och landsting finns de mest motiverade 

medarbetarna. 

Tack alla medarbetare för er insats och för allt engagemang 

under året! Vårt uppdrag är stort och viktigt för 

alla dem vi är till för; invånare, besökare och näringsliv 

i Varbergs kommun. 

Annbritt Ulfgren 

Kommundirektör 

Kommundirektörens inledning • Inledning

8 

Inledning • Västkustens kreativa mittpunkt 

Vision Varberg 2025 

Västkustens kreativa mittpunkt 

I november 2011 beslutade kommunfullmäktige att 

kommunens gemensamma vision för år 2025 ska vara 

Västkustens kreativa mittpunkt. Visionen ska ses som en 

ledstjärna som hjälper alla att gå åt samma håll. Den ska 

vara styrande för kommunens utveckling som helhet. 

I kommunens arbete ska visionen vara vägledande i allt 

från målformuleringar till handlingsplaner. Till visionen har 

också en verksamhetsidé och ett förhållningssätt formulerats. 

För att göra visionsarbetet konkret finns kommunens 

nya 2025-lista, med 21 punkter med insatser för att 

Varberg successivt ska närma sig visionen. 2025-listan ska 

vara öppen och levande, med möjlighet att hela tiden fylla 

på med fler kreativa idéer. 

När Varberg utsågs till Årets Tillväxtkommun 2010 

inbjöds näringslivet till en konferens om kommunens 

utveckling. Då uttrycktes ett starkt önskemål om att 

forma en vision för Varbergs kommun. Visionen skulle 

ta sikte på utvecklingen för befolkning och näringsliv, 

utifrån ett helhetsperspektiv. I januari 2011 beslutade 

Kommunstyrelsen att starta ett visionsarbete. 

Syftet med visionsarbetet har varit att skapa en 

bild av hur Varberg är som kommun. Visionen ska ta 

hänsyn till stadens historia men även fånga hur Varberg 

ska se ut i framtiden. Arbetet ska också ge svar på vad 

som är unikt med Varberg och se till att kommunens utveckling 

går åt rätt riktning. Visionen för 2025 ska vara 

tydlig, konkret och kortfattad. Den ska vara styrande 

för utvecklingen i kommunen som helhet. Visionen ska 

också vara möjlig att följa upp för att säkerställa att 

utvecklingen går i rätt riktning. 

Nya media och bred delaktighet 

Ett mål har varit att ge möjlighet för många att delta 

aktivt i visionsarbetet. För att nå många målgrupper 

på begränsad tid utnyttjades nya och otraditionella 

kontaktvägar. Sociala medier som Facebook och 

Twitter användes flitigt men också bio- och vägreklam, 

affischer och flyers. 

Projektledarna, kommundirektören och kommunalråden 

besökte ett stort antal grupper för att informera 

om visionsarbetet och om möjligheten att delta med 

idéer, förslag och synpunkter. Arbetssättet har gett värdefull 

erfarenhet av att arbeta med otraditionella verktyg 

för informationsspridning, delaktighet och dialog. 

1 000 personer deltog 

Alla intresserade inbjöds att delta med sina synpunkter, 

idéer och förslag i ett antal fokusgrupper, via en 

webbenkät, på Facebook och Twitter eller på gamla 

hederliga sätt som via besök, e-post, brev och telefon. 

Omkring 1 000 personer valde att komma till tals på de 

olika sätt som stod till buds. 

På försommaren 2011 tog Kommunstyrelsen del av 

alla tankar och idéer, analyser och medborgarförslag. 

Efter sommaren formulerades kommunens verksamhetsidé, 

vision och förhållningssätt. Arbetet har skett 

i ett brett politiskt samförstånd och i november tog 

Kommunfullmäktige beslut om kommunens vision för 

år 2025. 

Vision 

Västkustens kreativa mittpunkt 

Varberg har unika möjligheter 

med sitt läge, havet och naturen. 

För att utnyttja den fulla potentialen 

ska Varberg utvecklas till 

Västkustens kreativa mittpunkt. 

För att lyckas krävs nytänkande, 

framåtanda, kunskap och mod. 

Visionen skapar förutsättningar 

för tillväxt i hela kommunen och 

en fantastisk livsmiljö. 

Verksamhetsidé 

Vi ska förenkla människors vardag och inspirera dem 

att uppnå sina drömmar. 

Förhållningssätt 

Hållbarhet – Vi ska tillgodose dagens behov utan att 

äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose 

sina behov socialt, ekonomiskt och ekologiskt. 

Delaktighet – Vi har ett öppet klimat och ett inkluderande 

förhållningssätt som kännetecknas av mångfald, 

inflytande och omtanke. 

Föra ut och förverkliga Vision 2025 

Efter beslutet i Kommunfullmäktige påbörjades arbetet 

med att föra ut och förverkliga visionen. Ett första steg 

har varit att kommunicera den internt i den kommunala 

organisationen. Visionens verksamhetsidé och förhållningssätt 

ska prägla all verksamhet i kommunen. Nästa 

steg är att föra ut den till invånare, näringsliv, föreningar 

och andra intresserade. För kommuninvånarna 

ska visionen märkas genom ännu bättre service och 

bemötande. 

Förhoppningen är att arbetet med att förverkliga 

visionen kommer att prägla de kommande åren och 

leda till konkreta bevis på att Varberg tar tillvara på sin 

fulla potential och är Västkustens kreativa mittpunkt 

senast år 2025. Följ vägen till målet på webb platsen 

www.varberg2025.se

Omvärldsanalys 

9 

2011 har varit ett bra år, men en avmattning väntas 2012. 

Befolkningen forsätter att öka. 

Högkonjunkturen som kom av sig 

Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig. 

De bedömare som varnade för en ”double dip” har fått 

rätt. Orsaken till den avbrutna återhämtningen är den 

djupa skuldkris som drabbat flera Euroländer. Bristande 

förtroende och sänkta kreditbetyg, i kombination med 

stor osäkerhet om hur krisen skall lösas, har skapat 

turbulens på de finansiella marknaderna. 

Europa och övriga världen 

Ett grundläggande problem är att flera länder i 

Euroområdet under lång tid har brottats med dålig 

konkurrenskraft, svag tillväxt och hög arbetslöshet, 

i kombination med hög skuldsättning. Nödvändiga 

besparingsprogram leder till ännu svagare efterfrågan 

och ger ingen lättnad i skuldsättningen. Detta skapar 

onda cirklar som är svåra att ta sig ur. 

USA har också problem med budgetunderskott och 

hög skuldsättning, men verkar ändå klara sig något 

bättre än Europa. Den globala tillväxten upprätthålls, 

liksom tidigare, av en fortsatt god utveckling i tillväxtekonomierna 

med Kina i spetsen. 

Sverige 

Tillväxten i svensk ekonomi har under de två senaste 

åren varit mycket stark. 2010 steg BNP med 5,6 % 

och för 2011 växte BNP med 4,6 %. Återhämtningen 

efter finanskrisen under hösten 2008 har kommit en 

bra bit på väg. Det finns dock möjlighet till en fortsatt 

tillväxt, då arbetslösheten ännu inte är lika låg som 

före finanskrisen. Trots oro i omvärlden och en svag 

utveckling i Europa har den svenska ekonomin under 

en stor del av 2011 visat fortsatt tillväxt och relativt 

stark exportutveckling. 

Frågan är dock inte om, utan när, skuldkrisen kommer 

att påverka svensk ekonomi. De svenska hushållens 

konsumtion har planat ut och svenska företag är försiktigare 

i sina investeringsbeslut. Lägre räntor är positivt 

för både privatpersoner och företag, vilket bidrar till att 

nedgången i ekonomin dämpas. 

och nervända världen på räntemarknaden, men man 

kan förvänta sig att korträntorna kommer att sjunka 

och långräntorna stiga under 2012. 

Löneökningarna under 2011 har legat på drygt 2 %, 

vilket är en ovanligt låg nivå och får tillskrivas den 

höga arbetslösheten. I kombination med en relativt hög 

inflation, där konsumentprisindex, KPI, varit 3,0 % för 

2011, har löntagarna i praktiken fått sänkta reallöner. 

Den underliggande inflationen KPIF (KPI mätt med fast 

bolåneränta) visar dock en prisutveckling på bara 1,4 % 

för 2011. 

Kommunsektorn 

Kommunerna har haft ett mycket bra år 2011. Skatteunderlagen 

har ökat realt med nästan 3 % och prognoserna 

har skrivits upp vid flera tillfällen. En viss 

avmattning kan väntas för 2012 och 2013 förväntas 

bli ännu sämre, innan det vänder. Kommunerna har 

också gynnats av låga lönekostnadsökningar, vilket 

har stor betydelse eftersom löner är den allra största 

kostnadsposten. 

Vad händer framöver? 

I den totala världsekonomin fortsätter tillväxten i god 

takt, med Asien som draglok. Även USA kommer att 

klara sig bättre. För stora delar av Euroområdet är 

framtidsutsikterna åtskilligt dystrare med recession inledningsvis 

under 2012. På årsbasis väntas oförändrad 

BNP för hela Euroområdet, men med fallande BNP i 

Italien, Portugal och Grekland. 

Även Sveriges ekonomi bedöms göra halt i början 

av 2012 och sedan utvecklas betydligt försiktigare än 

omvärldsanalys • Inledning 

Räntor och inflation 

Skuldkrisen och oron på de internationella finansmarknaderna 

har fört med sig lägre räntor i Sverige. Förhållandet 

mellan korta och långa räntor brukar normalt 

vara att korträntor är lägre och långräntor högre. Korträntorna, 

som steg i början och slutet av året, var vid 

slutet av 2011 högre än långräntorna. Det är den upp- 

Bovieran, lägenheterna fördelar sig på tre hus som ligger kring en 

stor inglasad vinterträdgård.

10 

Inledning • Omvärldsanalys 

tidigare. BNP bedöms växa med bara drygt en procent 

2012 och därefter öka lite mer de följande åren. Den 

svenska arbetslösheten ligger kvar på relativt höga 

nivåer och sjunker först om ett par år. 

Varbergs befolkning ökar med 492 

Befolkningen i kommunen fortsätter att öka och uppgick 

vid årsskiftet till 58 576. Befolkningsökningen 

under 2011 blev något lägre, jämfört med tidigare år, 

och uppgick till 492 personer. Det motsvarar en ökning 

med 0,8%, jämfört med 1,1 % för år 2010. 

Under 2011 har 2 153 personer bosatt sig i 

kommunen, jämfört med 2 127 år 2010. Utflyttningen 

uppgick till 1 769 personer, vilket är det högsta antalet 

hittills. Inflyttningsnettot uppgick till 384 och svarade 

för drygt 78 % av årets befolkningsökning. 

Antalet födda minskade något till 671 barn, jämfört 

med 715 under år 2010, som var den högsta siffran 

sedan 1990. Under året avled 565 kommuninvånare. 

Antalet avlidna har varierat mellan 501 och 586 under 

2000-talet. Födelseöverskottet för 2011 blev 106 och 

svarade för 22 % av befolkningsökningen. 

Målet att befolkningstillväxten ska ligga mellan 

0,5 och 1 procent är uppnått. 

Samtliga kommuner i Halland, utom Hylte, ökade 

sin befolkning under 2011. Störst var ökningen i 

Kungsbacka, med 1,2 %. Falkenberg ökade med 0,7 % 

och Halmstad med 0,5 %. Vid årsskiftet uppgick länets 

befolkning till 301 724, en ökning med 0,7 %. 

Befolkningsutveckling i varberg 

Folkmängdsförändringar 

Antal invånare 

59000 

57000 

55000 

53000 

51000 

49000 

47000 

45000 

43000 

41000 

39000 

-70 -75 -80 -85 -90 -95 -00 -05 -10 År 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Inflyttade 2 053 2 195 2 078 2 178 2 127 2 153 

Utflyttade 1 476 1 582 1 664 1 549 1 640 1 769 

Netto 577 613 414 629 487 384 

Födda 643 622 661 667 715 671 

Döda 579 578 523 527 557 565 

Netto 64 44 138 140 158 106 

Överskott 642* 655* 559* 766* 645 492* 

Större andel äldre 

Befolkningens åldersfördelning avviker på flera sätt vid 

en jämförelse mellan Varbergs kommun och hela Sverige. 

I kommunen är andelen barn och ungdomar upp till 18 

år något större. Däremot utgör åldersgruppen 18–24 år 

endast 8,9 % av befolkningen, jämfört med 9,6 % för 

hela landet. 

Skillnaden är ännu större för åldersgruppen 25–44 år, 

som i Varberg utgör 23,3 % jämfört med riksgenomsnittet 

på 25,9 %. Däremot har kommunen en större 

andel i åldersgruppen 45–64 år; 26,6 % jämfört med 

25,5 % för hela landet. 

Andelen av kommunens befolkning, som är 65 år 

eller äldre, uppgår till 20,8 %, jämfört med 18,8 % för 

hela landet. Skillnaden på 2 procentenheter, innebär 

att kommunen har nästan 1 200 fler invånare som har 

uppnått 65 års ålder, i förhållande till den genomsnittliga 

andelen för hela Sverige. 

Åldersfördelning 

*Justering gjord av SCB 

Varberg Varberg Andel % Andel % 

Ålder 1990 2011 Varberg Riket 

0–5 4 078 4 225 7,2 7,2 

6–15 6 099 6 320 10,8 10,6 

16–18 2 023 2 228 3,8 3,8 

19–64 27 955 33 643 57,4 59,6 

65–79 6 696 8 708 14,9 13,6 

80– 2 167 3 452 5,9 5,3 

49 018 58 576 100,0 100,0

Kommunen i jämförelse 

11 

Kommunens Kvalitet i Korthet beskriver på ett kortfattat 

sätt kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. 

Årligen undersöks kvaliteten ur fem perspektiv: tillgänglighet, 

trygghet, delaktighet och information, effektivitet 

samt kommunen som samhällsutvecklare. 

Kommunens Kvalitet i Korthet drivs av Sveriges 

Kommuner och Landsting. För närvarande deltar 165 

kommuner i detta jämförelsenätverk. 

För att ge en snabb och enkel överblick visas resultatet 

i diagrammen hur Varberg står sig jämfört med 

andra kommuner som deltar i Kommunens Kvalitet 

i Korthet. Alla resultat från mätningarna finns på 

www.varberg.se under Om kommunen. 

Tillgänglighet 

Tillgängligheten via telefon och e-post har blivit bättre 

sedan förra mätningen, i synnerhet via telefon. Främst 

beror detta på att enskilda verksamheter har förbättrat 

sin tillgänglighet. Bemötandet får liksom tidigare 

ett mycket högt betyg. 

Möjligheten att få plats inom förskoleverksamheten 

på önskat datum har minskat något jämfört 

med de senaste åren. Antalet barn och därmed behov 

av nya platser ökar. Byggandet hinner inte ikapp. En 

av anledningarna till att barn- och utbildningsnämnden 

ändå klarar placeringarna så bra är att fler barn 

tas in i barngrupperna. 

Väntetiden för att få plats på ett särskilt boende 

har minskat. Socialnämnden har haft gott om lediga 

boenden 2011. Dessutom har inflyttningarna snabbats 

upp, så att väntetiden blivit kortare. 

Handläggningstiden för ekonomiskt bistånd har 

ökat något. Flera orsaker finns. De sökande behöver 

inte tid förrän längre fram, kompletteringar behöver 

göras av den sökande eller andra myndigheter m.m. 

Trygghet 

Kommuninvånarna känner sig relativt trygga. Kommunen 

har som boendeort fått betyget 57 av 100 i 

medborgarundersökningen, vilket motsvarar nöjd. 

Detta är en liten förbättring jämfört med resultatet 

från medborgarundersökningen 2008. 

Delaktighet och information 

Kommunens webbinformation förbättras stadigt. 

Däremot ligger kommunen lägre än snittet avseende 

möjligheten för medborgarna att delta i kommunens 

utveckling. Det redovisade måttet omfattar vissa 

bestämda aktiviteter för medborgarkontakter. Om 

kommunen väljer just dessa sätt eller andra påverkar 

resultatet. Till exempel påverkar inte det nya diskussionsforumet 

i Vision 2025 betyget. 

Diagram – Kommunens Kvalitet i Korthet 

Diagrammen har skalan 1 till 5. Poängskalan är relativ 

och visar Varbergs resultat i relation till andra kommuner 

i respektive mätning. Bästa kommunen får en 5:a, 

därefter får de övriga bland de 25 % bästa en 4:a. 

Sämsta kommunen får en 1:a och de övriga bland de 

25 % sämsta får en 2:a. Resterande får en 3:a. 

Kommunens tillgänglighet 

Delaktighet och trygghet i kommunen 

Handlägg. tid 

ekonomiskt 

bistånd 

Väntetid 

särskilt 

boende 

Väntetid 

förskola 

Inflytande 

kommunens 

verksamhet 

Delaktig i 

kommunens 

utveckling 

Förskola önskat 

datum 

Svarstid e-post 

Trygghet i kommunen 

$" 

Telefonkontakt 

med handledare 

Öppet simhall, 

kväll/helg 

Kommunens webbinformation 

Varberg 2011 

Gott 

bemötande 

Öppet 

huvudbibliotek, 

kväll/helg 

Personalkontinuitet 

hemtjänst 

Barn/personal 

förskola 

Medelvärde 

Kommunen i jämförelse • Inledning

12 Effektivitet 

Inledning • Kommunen i jämförelse 

Skolan visar både bättre resultat och högre effektivet 

jämfört med genomsnittskommunen. 

Serviceutbud (aktiviteter, valmöjligheter m.m.) i särskilt 

boende, hemtjänst och LSS-boende har undersökts. 

Särskilt boende och hemtjänst har ungefär samma 

servicegrad som snittet, LSS-boende visar en lägre 

servicegrad. Brukarna inom hemtjänsten är mycket 

nöjda. Nöjdheten inom särskilt boende har minskat 

något, men man är fortfarande nöjd. 

Kommunen som samhällsutvecklare 

Antal nya företag visar en positiv utveckling jämfört 

med förra mätningen, från 6,2 nystartade företag per 

1 000 invånare till 8,0. 

Varberg återvinner 30 procent av hushållsavfallet 

mot 33 procent vid förra mätningen. Främst har grovavfallet 

ökat. En möjlig förklaring kan vara att man 

nu inte betalar när man lämnar avfallet på återvinningscentralen, 

eftersom avgiften ingår i taxan. En viss 

osäkerhet finns i måttet vid jämförelse med andra kommuner, 

eftersom definitionen på återvunnet material 

kan tolkats olika mellan kommunerna. 

Andelen miljöbilar i kommunkoncernen visar en klar 

förbättring. Ökningen beror på att servicenämnden 

har gjort en medveten satsning på miljöbilar, då man 

efterhand ersatt kommunägda bilar med leasingbilar 

samt kontinuerligt byter befintliga leasingbilar mot allt 

effektivare miljöfordon. 

Andelen ekologiska livsmedel har också ökat markant 

under de senaste åren. En viktig förklaring är att 

kost- och städavdelningen har ökat andelen matlagning 

från grunden. Nu köper man mestadels certifierat hållbar 

fisk, som då räknas som ekologiskt livsmedel. 

Kommunens effektivitet 

Ej återaktualiserade ungdomar 

Serviceutbud LSS-boende 

Nöjd-Kund-Index hemtjänst 

Kostnad hemtjänst 

Serviceutbud hemtjänst 

Kostnad/barn 

förskola 

Resultat åk 3 nationella prov 

Resultat åk 9 svenska, matte, engelska 

Kostnad/betygspoäng grundskola 

Elever som fullföljer gymnasiet 

Kostnad i förh. till avhoppare gymnasiet 

Nöjd-Kund-Index särskilt boende 

Kostnad 

särskilt 

boende 

Serviceutbud särskilt boende 

Sysselsättningsgrad 

Samhällsutvecklare 

Kommunen som en plats 

att bo och leva i 

Ekologiska livsmedel 

Miljöbilar kommunorganisationen 

Nya företag/1000 invånare 

Förändring förvärvsarbetande/ 

1000 invånare 

Nöjd-Kund-Index företagsklimat 

Återvinning av hushållsavfall 

Sjukpenning 


Medelvärde

Medborgarundersökningen 

Hösten 2011 genomförde Varbergs kommun för tredje 

gången Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning. 

SCB valde slumpmässigt ut 1 000 invånare 

i åldern 18–84 år som fått möjlighet att via en enkät 

svara på frågor om kommunen. Svarsfrekvensen var 

54 %. Resultatet visar att Varberg är en bra kommun 

att bo och leva i. Här visar kommunen sitt bästa 

resultat, dock något lägre än vid medborgarundersökningen 

2008. Kommunens verksamheter får också 

bra betyg. Möjlighet till inflytande på verksamheterna 

och på beslut i kommunen får godkänt. 

Insikt – en servicemätning 

av kommunens myndighetsutövning 

Varbergs kommun har deltagit i undersökningen Insikt, 

som för första gången genomfördes av Sveriges Kom- 

Betyg i undersökningar 

muner och Landsting våren 2011. Här får företagarna 

genom en enkät tycka till om kommunens service till 

företagen. Fokus ligger på myndighetsärenden, det vill 

säga brandtillsyn, markupplåtelser, serveringstillstånd, 

bygglov samt miljö- och hälsoskyddsärenden. För dessa 

områden ställs frågor kring information, tillgänglighet, 

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet. 

Sammanfattningsvis visar undersökningen att Nöjd 

Kund Index (NKI) för Varbergs kommun är 62. Betyget 

för de olika verksamheterna varierar mellan 55 och 73. 

Medelvärdet för samtliga deltagande kommuner är 66. 

De låga betygen inom vissa verksamheter har diskuterats 

med berörda. En handlingsplan med prioriterade 

områden och exempel på förbättringsåtgärder har tagits 

fram. 

Medborgarundersökningen 

Kommunen som en plats 

Varberg Varberg Medelvärde för 

2008 2011 128 kommuner 

2011 

att bo och leva i 74 70 60 

Kommunens 

verksamheter 60 60 54 

Inflytande på 

beslut och verksameter 45 45 41 

13 

Kommunen i jämförelse • Inledning 

Varberg Medelvärde för 

2011 166 kommuner 

2011 

Insikt 

Nöjd Kund Index, totalt 62 66 

Information 62 64 

Tillgänglighet 69 70 

Bemötande 66 69 

Kompetens 64 68 

Rättssäkerhet 63 66 

Effektivitet 65 68 

Värdena anger betygsindex som kan variera mellan 0 

och 100 

Kungsäter

Förvaltningsberättelse


15 

Kommunens verksamhet under 2011 beskrivs med utgångspunkt 

i de verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, 

som kommunfullmäktige fastställt för perioden 2008–2011. 

Varberg ska vara en attraktiv kommun att bo, leva, besöka 

och verka i. 

Verksamhetsområden med mål: 

❚❚ 


❚❚ 

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation 

❚❚ 


❚❚ 


❚❚ 

Varberg – en god arbetsgivare 

Uppföljning – Mål för god ekonomisk hushållning 


Kommunens livskraft 

Befolkningstillväxten uppfyller målet. Tillgången till attraktivt 

boende i kommunens olika delar är fortfarande begränsad. 

Hållbart samhälle 

Insatser för att nå ett hållbart samhälle börjar få genomslag, 

men ännu finns få konkreta effekter. Värdefull jordbruksmark 

tas fortfarande i anspråk för omfattande byggnation. 

I förvaltningsberättelsen redovisas en beskrivning av 

verksamheten, samt en uppföljning gentemot budgetens 

uppställda effektmål. 

Har målen uppnåtts? 

I årsredovisningen avrapporterar styrelser, nämnder 

och förvaltningar sina insatser för att nå uppställda mål. 

Med hjälp av följande fyra symboler anges graden av 

måluppfyllelse. 

Målet är uppfyllt 

Målet är delvis uppfyllt 

Målet är inte uppfyllt 

Måluppfyllelsen är svårbedömd 


Tryggt på äldre dagar 

Många olika insatser sker för att öka tryggheten för de äldre, 

göra bemötandet bättre och höja kvaliteten i vården. 

Förebyggande arbete 

Det förebyggande arbetet utvecklas, med förbättringar av bl.a. 

det sociala innehållet för de äldre. Däremot behövs ytterligare 

insatser för barn och ungdomar samt andra utsatta grupper. 

Förvaltningsberättelse • förvaltningsberättelse 

Tillgänglighet och trygghet 

Flera insatser för att öka tillgänglighet och trygghet, minska 

genomgångstrafik och öka trivsel har genomförts. Fortfarande 

behövs ytterligare insatser för att nå målet. 

Stöd till utsatta grupper 

Många positiva insatser pågår, men mycket arbete återstår för att 

t.ex. nå målet om ett eget arbete eller ett eget boende för alla. 


Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation 

Barn och elever lär sig mer i Varbergs kommun 

Fortfarande lämnar många barn grundskolan utan godkända 

betyg. Elevernas resultat i matematik försämras. Få belägg 

finns för att barn och elever lär sig mer. Samtidigt sker en 

positiv utveckling inom många andra områden för att nå 

målet. 

Barn och elevers fysiska och psykiska hälsa ska förbättras 

Flera positiva insatser i målets riktning pågår, men det saknas 

belägg för att hälsan förbättrats. 

Ökad valfrihet för familjerna 

Förskolor med olika profil och information om verksamheten 

finns, men ingen ny fristående verksamhet har startat under 

året. 

Kultur 

Kultur- och fritidslivet utvecklas, genom många aktörers 

samverkan. Kulturhuset Komedianten skapar ytterligare 

förutsättningar. 

Fritid och rekreation 

Flera nya och utbyggda anläggningar har tillkommit eller 

projekteras. Utnyttjandet av befintliga anläggningar ökar. 

Gott företagsklimat 

Företagsklimatet är oförändrat gott, men den kommunala servicen 

till näringslivet kan utvecklas ytterligare. Arbetslösheten 

har minskat, men ungdomsarbetslösheten är fortfarande hög. 

Bra företagsservice 

Företagslots har införts, men det krävs ytterligare insatser för 

att göra kontakterna smidigare. 

Uppmuntra entreprenörskap 

Flera aktiviteter har genomförts för att stimulera entreprenörskap. 

Nya företag har startats och etablerats i kommunen. 


Friska och stolta medarbetare 

Många insatser pågår för att stärka hälsan och utveckla 

medarbetarna samt skapa en bra arbetsmiljö. 

Personal- och kompetensförsörjning 

Personalförsörjningsprojektet ger en systematisk grund för att 

säkerställa god personal- och kompetensförsörjning. 

Ändamålsenlig och effektiv organisation 

Insatser för att ge medarbetare önskad sysselsättningsgrad, 

utbildning samt det nya samverkansavtalet dominerar.

16 


förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur 

Varberg ska vara en attraktiv kommun att besöka, leva och 

verka i. God kommunal service, varierat näringsliv, attraktivt 

boende och bra miljö ger utvecklingskraft. 


Det landsbygdsutvecklingsprojekt, som kommunen deltar 

i och som medfinansieras via Kattegatt-Skagerackprogrammet, 

syftar till utveckling i de deltagande 

orterna. Planer tas fram för attraktivt boende i bland 

annat Bua, Tvååker, Veddige och Rolfstorp. Projektet 

pågår t.o.m. maj 2012 och ska även bidra till metodutveckling 

för hela kommunens landsbygd. LEADERmetoden, 

som syftar till ekonomisk, social och ekologiskt 

hållbar utveckling på landsbygden, har etablerats 

och flera landsbygdsprojekt är igång eller planeras. 

I stadsområdet planeras nya bostadsområden, både 

genom förtätning i t.ex. kvarteren Tranan, Ljungpiparen 

och Lorensberg, samt i stadens ytterområden. 

Bostadsrätter och småhus med eget ägande är de dominerande 

upplåtelseformerna, men det blir även flera 

projekt med hyresrätt. 

Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft 

i maj 2011, har bl.a. medfört tydligare och snabbare 

planbesked. En översyn har under året genomförts för 

att göra kommunens planprocess tydligare och mer 

effektiv. 


Kommunen har blivit tydligare med att lyfta fram hållbarhet, 

goda sociala miljöer och blandad bebyggelse 

som angelägna mål för alla byggprojekt. 

Principer för hållbart byggande har formulerats 

och kommer att presenteras samt ligga till grund för 

2009 2010 2011 

Nyckeltal 

Planeringskontor 

Antal sålda hustomter 19 4 10 

Antal sålda verksamhetstomter 9 16 10 

Antal nyanmälda i tomtkö 106 74 55 

Antal nyanmälda i bostadsrättskö 19 52 21 

Antal färdigställda bostäder 234 168 193 

Antal påbörjade bostäder 237 393 289 

Färdtjänst 

Antal tillstånd 1388 1353 1371 

Antal färdtjänstresor (tusental) 58 57 61 

Stadsbyggnadskontor 

Lantmäteriförättningar 163 161 168 

Antagna detaljplaner 29 22 22 

Beviljade lov och tillstånd 1 051 901 942 

Hamn- och gatuförvaltning 

Gator och vägar, Yta (tusen m 2 ) 

Gator 1385 1405 1422 

Gång och cykelbanor 450 458 464 

Kostnad (kr/m 2 ) 

Gator och vägar 12 17 17 

Offentlig plats 

Antal tillstånd 195 240 205 

Antal tillfällen torghandlare 6 657 5 959 6 230 

Miljö- och hälsoskyddskontor 

Antal inspektioner 1108 1243 1353 

Nettokostnad per invånare 119 115 130 

Räddningstjänst 

Antal insatser 674 740 813 

Antal bränder i byggnader 69 73 57 

Antal anslutna larmobjekt 1375 1404 1443 

Brandskyddsutb. antal delt. 5 744 5 258 4 832 

Antal personer som fått utbild. 

i brandskydd i hemmet 10 359 10 544 10 017 

Nettokostnad per invånare 688 722 729 

På bostadsområdet Göingegården planerar Derome Mark & 

Bostad att uppföra cirka 140 bostadsrätter fördelat på 

6 trähus från fyra till sju våningar.

det interna arbetet. Dessa riktlinjer kommer även 

att ingå i en kommande strategisk plan för hållbart 

samhällsbyggande. 

Med stöd av kommunens översiktsplan kommer 

tyvärr värdefull jordbruksmark att behöva tas i anspråk 

för ett flertal större kommande projekt. 

Uppföljningen av kommunens miljöplan, som ska 

vara vägledande för alla verksamheter, presenteras i en 

miljöredovisning under våren 2012. 


En analys av stadsbusstrafiken i Varberg har lett fram 

till förslag om två stråk med tät och snabb busstrafik. 

På så sätt skulle kollektivtrafikresandet kunna bli 

väsentligt bättre än idag. Hallandstrafiken genomför 

motsvarande analys av landsbygdstrafiken. 

God tillgänglighet till kollektivtrafik och service 

eftersträvas i all omfattande bebyggelseplanering. Starka 

önskemål att bygga enstaka villor på nya tomter i jordbrukslandskapet 

gör att tillgängligheten blir sämre. 

Effektmål – Boende och infrastruktur 


Mål Bedömning Analys 

Kommunstyrelse 

Utveckla en sammanhållen och mer projektorienterad 

samhällsbyggnadsprocess. 

Olika aspekter på innerstadens utveckling och trafiksituation 

har belysts ingående i ett flertal utredningar, bl.a. 

om handelsutvecklingen och effektivare stadsbusstrafik 

samt i trafikutredningen om Lassabacka och Österleden. 

Genom en centrumsamverkansgrupp har företrädare för 

handeln, fastighetsägarna med flera intressenter deltagit 

i dialogen. 

Flera nya allmänna vägar och grönområden har anlagts, 

för att bl.a. skapa öppna, säkra och trygga miljöer. 

Den nya Monarkrondellen har anlagts med sedummattor i 

refugytorna, vilket leder till ökad biologisk mångfald och 

kräver mindre skötsel. För att öka trivsel och trygghet har 

särskilda resurser lagts ned för att samla upp skräp. 

Hälften av trottoarerna i innerstaden har byggts om, 

med stråk av släta hällar. Därmed har varje gata minst 

en trottoar med förbättrad framkomlighet. För att minska 

genomfartstrafiken och dämpa hastigheten har Västra 

Vallgatan varit gårdsgata utmed kvarteret Trädgården. 

Under 2011 har ett arbete med att få tydligare struktur 

på planprocessen och pågående planer genomförts. 

Arbetet fortsätter 2012 med bl.a. plan för hållbar samhällsbyggnad. 

I stadsområdet pågår planarbetet för fler 

hyres- och bostadsrätter. Utanför stadsområdet pågår 

planläggning för småhus samt för hyresrätter i Bua och 

Rolfstorp. 

17 

Boende och infrastruktur • förvaltningsberättelse 

Förbättra affärsmässigheten i exploateringsprojekt, ge 

projektledning och stöd. 

Arbetet fortgår under 2012. 

För att kunna förena utveckling, god service och ekonomi i 

balans bör befolkningstillväxten ligga på 0,5–1 % per år. 

Befolkningstillväxten uppgår till 0,8 %. 




Försörja kommunens utveckling enligt Översiktsplan 2010 

genom god mark- och planberedskap. 

Hålla samman och driva det strategiska klimat- och miljöarbetet. 

Arbetet fortsätter under 2012. 

Ett arbete med att hitta former för kommungemensam 

miljöledning pågår, i samverkan mellan förvaltningar 

och bolag. Förtätningsprojekt med fler flerbostadshus i 

stadsområdet leder till en effektivare markanvändning. 

Under 2012 inleds en utredning om utökade byggrätter i 

fritids husområden. 

Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelsen är svårbedömd

18 

Effektmål – Boende och infrastruktur fortsättning 

förvaltningsberättelse • Boende och infrastruktur 



Byggnadsnämnd 

Översikts- och detaljplaner ska främja en god samhällsutveckling 

och en långsiktigt hållbar livsmiljö med hänsyn 

till enskildas och det allmännas intressen. En ordinär 

detaljplanehandläggning bör efter godkänt program ta 

högst 15 månader. Enkelt planförfarande bör från beslut 

om upp rättande ta högst 7 månader. 

Bygglovs- och tillsynsverksamheten ska ge förutsättning för 

en god gestaltning, långsiktigt hållbart och ändamålsenligt 

byggande, med handläggning av bygglov på delegation 

inom 6 veckor, med nämndbeslut inom 10 veckor, och svar 

på bygganmälan inom 3 veckor. 

Inom lantmäteriområdet ska tjänster med god kvalitet 

tillhandahållas med leveranstider i normalfallet för nybyggnadskartor 

inom högst 4 veckor, utsättning i samband med 

bygglov inom 1 vecka och lantmäteriförrättning inom 6 

månader. 

Tidsmålet uppfylldes till 80 % för detaljplaner med 

normalt planförfarande och till 60 % för detaljplaner med 

enkelt planförfarande. 

Tidsmålet har klarats i ca 75 % av ärendena. Ärendemängden 

har ökat något. Svårigheter att rekrytera till 

vissa tjänster har medfört att verksamheten tidvis inte 

varit fullt bemannad. 

Nybyggnadskartor: 95 % måluppfyllelse. 

Utsättningar: 100 % måluppfyllelse. 

För lantmäteriförrättningar avseende nybyggnad har 

tidsmålet uppnåtts i 65 % av alla ärenden. 

Grundläggande baser för landskaps- och fastighetsinformation 

ska underhållas och utvecklas för samhällsbyggandets 

behov. Fastighets- och byggnadsinformation uppdateras 

kontinuerligt. 

Viss eftersläpning förekommer avseende byggnadsinformationen. 



Hamn- och gatunämnd 

Antalet cyklister ska öka med 5 % under 2011. 

Det eftersatta beläggningsunderhållet (underhållsberget) 

ska inte öka under de kommande tre åren (2012–2014). 

Det innebär att 4–5 % av den belagda ytan ska förnyas 

varje år. Under perioden ska en skadeinventering på 

vägnätet utföras. 

Mängden skräp i kommunen ska minska till 95 % av 

nuläget. 

Genomförda mätningar av cykeltrafiken antyder att ökningen 

stannar vid drygt 1 %. 

Under 2011 har ca 4,5 % av den belagda ytan asfalterats. 

Resultatet blir ca 5 % om beräkningen omfattar ytor där 

hela gatan gjorts om efter grävarbete. 

Nollmätning av en referensyta är gjord under 2011. Effekt 

kan mätas först under 2012. 


Lärande och personlig utveckling, 

kultur och rekreation 

Varbergs kommun ska erbjuda goda möjligheter för det 

livslånga lärandet samt erbjuda ett stimulerande kultur- 

och fritidsliv, med goda förutsättningar för rekreation. 

Barn och elever lär sig mer 

Centrum för Livslångt Lärande, CLL, erbjuder möjligheter 

för det livslånga lärandet, med såväl professionell 

som personlig utveckling. Verksamheten har vuxit i 

omfattning och bidrar till att utveckla såväl individer, 

som näringsliv och offentlig sektor. Utvärderingar och 

tillsyn har visat att CLL väl uppfyller de krav, som 

anges i målformuleringar m.m. från staten och andra 

anslagsgivare. 

Förskolan fortsätter arbetet med att utveckla och 

förändra verksamheten mot läroplanens mål. Aktionsforskning 

och ett Reggio Emilia-inspirerat arbetssätt 

används för att skapa en förskola som är trygg, rolig 

och lärorik. Inom delar av förskoleverksamheten pågår 

projekt för att skapa en utvecklande lärmiljö för 

matematik och språk. 

Hösten 2011 infördes en ny skollag och läroplan 

för grundskolan och grundsärskolan. 

För att stödja barns och elevers utveckling och 

lärande i ett långsiktigt perspektiv pågår samverkan 

mellan förskola, grundskola och gymnasium. 

Eleverna visar allt sämre matematikkunskaper. 

Därför har ett arbete påbörjats för att höja kompetensen 

hos alla de pedagoger som undervisar de yngre 

barnen i matematik. För att öka elevernas färdigheter 

i läsning och räkning sker ett läsarbete i årskurs 2 och 

ett räknearbete i årskurserna 2 och 3 med alla elever. 

Målet är att öka måluppfyllelsen och stärka elevernas 

baskunskaper, för att främja det fortsatta lärandet. 

Nyckeltal 

2009 2010 2011 

Barn- och utbildningsförvaltning 

F–9 skola 

Antal elever den 15 oktober 6 279 6 223 6 265 

Varav elever i friskolor 213 213 205 

Nettokostnad/elev, tkr 73,2 72,6 76,5 

Andel elever som uppnått 

målen, % 80 79 80 

Andel behöriga elever (%) 

till gymnasieskolan 90 90 

till gymnasieskolans 

8 000 

yrkesprogram 91 


7 000 

estetiska program 89 

till gymnasieskolans ekonomi-, 

6 000 

humanistiska och 

samhällsvetenskapsprogram 88 

5 000 


naturvetenskapliga och 

4 000 

tekniska program 85 

Antal vuxna (heltidstjänster) 

3 000 

per 100 elever 8,73 9,18 9,24 

2 000Gymnasium 

Antal elever, kommunens 

skolor 

1990 

den 15 oktober 

1995 

1 925 

2000 

1 876 1 738 

2005 

Nettokostnad/elev i 

kommunens skolor, tkr 88,2 86,9 88,8 

Antal elever hos 

1–6 

7–15 

andra huvudmän 614 626 636 

Kostnad/elev hos andra 

huvudmän, tkr 102,6 108,1 108,5 

19 

Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation • förvaltningsberättelse 

2010 

1 

8000 

7000 

Antal barn och ungdomar 

6000 

1-18 år samt prognos 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

1990 

1995 2000 2005 2010 2015 

År 

2020 

1–6 

7–15 

16–18 

Utbildning med elevdatorer på Peder Skrivares skola.

20 Satsningen har pågått under ett läsår. Arbetet så här 

långt har varit framgångsrikt, även om det är för 

tidigt att dra några långtgående slutsatser. 

Vårterminen 2011 lämnade 50 av totalt 616 elever 

grundskolans årskurs 9 utan betyg i matematik, vilket 

motsvarar 8,1 %. Vid analys om orsaken anges att 

tiden inte räcker till för dessa elever. De hinner helt enkelt 

inte med och behöver ytterligare tid att nå målen. 

förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation 

Barn och elevers fysiska 

och psykiska hälsa 

Förskolan arbetar med att ge glädje och lust i lärandet 

i en miljö där barnen kan utveckla god hälsa. Flera 

förskolor verkar utifrån ett hälsoperspektiv för goda 

kostvanor och med att främja såväl rörelse som vila 

för barnen. Andra prioriterade områden är barnens 

inflytande och att utveckla deras empatiska förmåga. 

Alla skolor arbetar med värdegrunden, som uttrycker 

skolans förhållningssätt i mötet elever emellan 

samt mellan elev och pedagog. 

Kommunen bidrar till utvecklingen av en sund livsstil 

genom samarbete med och bidrag till föreningslivet. 

I kommunens idrotts- och fritidsanläggningar har 

barn och elever goda möjligheter till fysisk aktivitet. 


Fler förskolor har valt att profilera sin verksamhet, 

vilket ökar valfriheten. Närmiljö, kretslopp, livsstil 

och hälsa samt klimat och energi är exempel på förskolornas 

inriktning. 

Kultur 

Kulturskolan har genomfört 20 samarrangemang med 

olika aktörer. Tillsammans med Marknad Varberg och 

Hallands kulturhistoriska museum har kulturoch 

fritidsförvaltningen genomfört aktiviteter på Varbergs 

fästning. Kulturdagar och möten med professionell 

scenkonst för skolelever har också arrangerats. 

Konsthallen i Hamnmagasinet har haft sju utställningar. 

Huvudbibliotekets tillfälliga lokalisering till 

Gamlebyskolan medförde en något lägre utlåningsfrekvens. 

Filialerna ökade sin utlåning. 


Projektering av ny ishall, konstgräsplan och ungdomsgård 

har påbörjats. I ishallen ska såväl allmänhet 

som föreningar få tillgång till istid. Ombyggnaden 

av Veddige ishall är färdig. Tillskottet av idrottshallen 

i Väröbacka innebär bättre möjligheter för ortens 

idrottsföreningar. 

Nyckeltal 

Nyckeltal 

2009 2010 2011 

Förskola 

Antal barn förskola 

den 15 oktober 2 731 2 815 2 894 

Varav barn i fristående förskolor 529 565 557 

Nettokostnad/inskr. barn, tkr 98,8 102,5 107,7 

Exkl. fristående förskola 

Antal personal/100 barn 17,51 17,18 17,22 

Pedagogisk omsorg 

Antal barn, pedagogisk 

omsorg den 15 oktober 125 131 128 



Skolbarnsomsorg 

Antal barn, fritidshem 

den 15 oktober 2 174 2 247 2 446 


Exkl. fristående fritidshem 


Centrum för livslångt lärande 

Antal elever i grundl. vuxenstud. 115 134 110 

Antal helårsplatser i 

gymnasial vuxenutbildning 440 450 470 

Antal studenter i högre utb. 1 400 1 400 1 400 

Antal beviljade 

utvecklingsprojekt 8 1 3 

2009 2010 2011 

Kultur- och fritidsförvaltning 

Simanläggningar 

Antal tusen besök 

Håsten simhall 152 146 152 

Veddige simhall 22 20 21 

Simstadion 29 36 

Simskoleverksamhet 

Antal elever 1480 1551 1619 

Föreningar 

Antal registrerade föreningar 446 445 439 

Bibliotek 

Antal tusen utlån 436 406 403 

Kulturskolan 

Antal elever 960 927 990 

Bild 1. Spannarps skola som ligger i Himle är en liten enhet med en förskoleklass, två åldersblandade klasser i årskurserna 1, 2 och 3, 

samt ett fritidshem. Bild 2 Öppen workshop, Konsthallen/Hamnmagasinet. Bild 3. Konstnär Carolina Falkholt, Kultur Dag & Natt. Bild 4. 

Skolrast på Håstensskolan. Bild 5. Varbergs kulturstipendiat Mia Petzäll, Konsthallen/Hamnmagasinet.

21 

1. 


2. 3. 

4. 5.

22 

Effektmål – Lärande och personlig utveckling 

förvaltningsberättelse • Lärande och personlig utveckling, kultur och rekreation 

Barn och elever lär sig mer 

Barn och elevers psykiska hälsa 


Barn- och utbildningsnämnd 

Resultaten i nationella prov ska över tid förbättras jämfört 

med föregående provtillfälle i samma population. Resultaten 

ska även ligga i nivå med rikets genomsnitt. 

Genomsnittligt meritvärde skall förbättras jämfört med 

tidigare år. 

Andelen grundskoleelever som är behöriga till nationellt 

program i gymnasieskolan ska öka. 

Andelen elever med avgångsbetyg från gymnasieskolan 

skall öka från föregående år. 

I förskolor och skolor ska 80 % av barn, elever och studerande 

uppleva att de har ett reellt inflytande över sitt 

lärande. 

I årskurs 9 har andelen elever som uppnått målen i 

svenska och engelska ökat jämfört med 2010. 

Resultaten för riket har också ökat i dessa ämnen. 

Däremot har resultaten på de nationella proven i matematik 

försämrats sedan 2010, både i Varberg 

och i riket. 

I Varberg sjönk det genomsnittliga meritvärdet för eleverna 

i årskurs 9 våren 2011, medan det genomsnittliga 

meritvärdet för riket ökade. 

Behörighetskraven till gymnasieskolans nationella program 

har förändrats, vilket omöjliggör en jämförelse. 

Andelen elever med slutbetyg har minskat från 92% till 

89%. 

Resultatet för skolan 2011 är 77 % och för förskolan 

73 %. 



I förskolor, skolor och skolbarnsomsorg ska alla barn, 

elever och studerande uppleva att de har en trygg miljö. 

Andelen barn och elever som känner sig mobbade ska 

minska jämfört med föregående års mätning. 

Genomförda enkäter visar att 94 % upplever sig ha en 

trygg miljö. I förskolan visade mätningen att 96 % upplevde 

en trygg miljö. Enkäten besvarades av föräldrarna. 

7,7 % av elever känner sig mobbade eller har upplevt 

mobbning, sexuella trakasserier eller främlingsfientlighet 

och rasism, enligt genomförda enkäter. Motsvarande 

siffra för förskolan är 4 %, utifrån föräldrarnas svar. Vid 

2009 års mätning svarar 12 % av eleverna att de någon 

gång känt sig mobbade i skolan. För förskolan fanns 

ingen mätning 2009. 

Andelen elever som missbrukar alkohol/tobak/narkotika/ 

andra droger ska minska från föregående års mätning. 

88,3 % av eleverna i åk 8 och 9 svarar att de aldrig testat 

alkohol, tobak, narkotika eller andra droger. Motsvarande 

siffror i 2009 års enkät till elever i åk 8 och 9 var 89,4 %. 




Antalet förskolor och skolor som arbetar med hållbar 

utveckling enligt förordningen SKOLFS 2005:2 ska öka. 

Andelen förskolor och skolor med profilering skall öka. 

En majoritet av föräldrarna ska vara nöjda med informationen 

vid val av förskola och skola. 

Andelen enskilda förskolor, andelen friskolor såväl på 

grundskolan som på gymnasieskolan ska öka jämfört med 

föregående år. 

Ingen förskola eller skola har fått utmärkelsen Skola för 

hållbar utveckling. 

Andelen förskolor med profilering har ökat. 100 % av 

grundskolorna har profil. 

82 % av föräldrar med barn i förskolan och 67 % med 

barn i skolan förklarar sig nöjda med informationen. 

Ingen ny fristående verksamhet har startat under året.

23 

Kultur 



Kultur- och fritidsnämnd 

Att samordna, förbereda och starta verksamheten i det 

nya kulturhuset avseende konsthall, konstpedagogik och 

visningar. 

Att planera och starta upp en ny barnkulturverksamhet. 

Att samordna, förbereda och starta biblioteksverksamheten 

i det nya kulturhuset. 

Kulturskolans utåtriktade verksamhet skall bedrivas i 

samarbete med lokala aktörer och länets övriga kulturinstitutioner 

och presentera minst 15 samarrangemang under 

år 2011. 



Jämna ut och öka nyttjandegraden för idrottsplatsernas 

fotbollsplaner. 

Minst 95 % av besökarna på ungdomsgårdarna skall vara 

nöjda med verksamheten. 

Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av 

lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och 

personalens kompetens. 

Planeringen är klar. Uppstart sker under 2012 med 

kontinuerlig barnverksamhet på lilla teatern och öppna 

konstverkstäder på söndagar. 

Arbetet har skett planenligt med såväl utformning av 

lokaler och inredning som utveckling av verksamhet och 

personalens kompetens. 

Utöver den årligt återkommande verksamheten med undervisning, 

elevkonserter, föreställningar och vernissager 

har Kulturskolan haft 20 samarrangemang med lokala 

aktörer och kulturinstitutioner i länet. 

Ett aktivt arbete för att utjämna beläggningsgraden för 

idrottsplatserna i centrum har inneburit att Håsten fått 

en ökad beläggning. 

91 % av besökarna på ungdomsgårdarna är nöjda med 

verksamheten. Andelen nöjda varierade mellan 78 och 

98 % på de olika ungdomsgårdarna. 


Öka ungdomars inflytande och delaktighet i kulturoch 

fritidsverksamheten. 

I ökad utsträckning erbjuda aktiviteter för funktionshindrade 

i ordinarie verksamhet. 

Ungdomspanelen har träffats fyra gånger under hösten. 

Något ökat inflytande i jämförelse med tidigare år kan 

inte konstateras. 

Under året har funktionshindrade skolungdomar erbjudits 

att delta i den ordinarie lovverksamheten som ungdomsgårdarna 

och Ung Varberg anordnat. Arbetet med att 

integrera personer med funktionsnedsättningar i den 

ordinarie verksamheten är under uppbyggnad. 


Varbergs innerhamn är ett självklart val för båtturism. 

Antalet gästnätter var 2 450, vilket innebar en ökning 

med 10,2 %. 


24 


förvaltningsberättelse • Vård och omsorg 

Insatserna inom vård och omsorg har som mål att människor 

ska känna sig trygga på äldre dagar, att det finns ett aktivt 

förebyggande arbete och att utsatta grupper får ett väl anpassat 

stöd. 


Projektet ”Etik och bemötande”, som pågått under några 

år, har avvecklats och ingår nu i den ordinarie verksamheten. 

Alla chefer inom äldreomsorgen har fått handledning 

för att ge medarbetarna det stöd som behövs för att 

ge kunderna ett gott bemötande. Ett resultat av projektet 

är också att på flera särskilda boenden används metoden 

taktil stimulering för att öka den enskildes välbefinnande. 

Personal har utbildats i dokumentation och om 

genomförandeplaner, för att säkerställa den enskildes 

möjligheter att påverka vårdinsatserna. Kvalitetsrevisioner 

avseende hemtjänsten, som utförts av utvecklingsoch 

kvalitetsavdelningen, visar på tydliga förbättringar, 

även om det fordras ytterligare åtgärder inom vissa enheter. 

Nyckeltal 

2009 2010 2011 

Socialförvaltning 

Hemsjukvård 

Antal inskrivna i hemsjukvård 

i eget och särskilt boende 1417 1634 1734 

Nettokostnad/inskriven, tkr/år 33,0 30,1 27,0 

Boende 

Antal bostäder äldre, LSS, psykiatri 762 733 733 

Äldreomsorg 

Antal personer med insatser 

enl. SOL 2 264 2 196 2 324 

Kostnad/person med insats, tkr 220 226 205 

Nettokostnad/invånare 80 år 

och äldre, tkr 147 140 136 

Andel äldreomsorg utförd i 

extern regi % 22 28 29 

Kundval har funnits inom hemtjänsten sedan 

2007 och under 2011 har 35 % valt en extern utförare. 

En utvärdering har genomförts under året, som 

visar att möjligheten att välja utförare uppfattas som 

positiv. Både externa utförare och kommunala utförare 

har förbättrat sin kvalitet. Utvärderingen visar 

också på flera angelägna förbättringsområden. 

Att bli vårdad av samma personal är en viktig 

trygghetsfaktor för många kunder. För att minska 

behovet av timvikarier har ett arbete med bemanningsplanering 

och scheman genomförts. Några 

verksamheter har startat bemanningspooler, så att 

ett fåtal väl kända personer täcker upp vid ordinarie 

personals frånvaro. 

Alla på särskilda boenden har fått en timme 

”kvalitetstid” per vecka, då de har enskild tid med 

någon ur personalen. 


En tillgänglighetsguide för personer med funktionsnedsättning 

håller på att tas fram. Ett fyrtiotal objekt 

i staden har hittills inventerats. ”Lättlästa sidor” 

har under 2011 införts på kommunens hemsida. 

Social samvaro och sociala aktiviteter är två 

viktiga indikatorer för det förebyggande arbetet 

inom äldreomsorgen. I Socialstyrelsens mätning av 

Nöjd-Kund-Index var resultatet, på en skala från 

1 till 100, för Varbergs kommun 59 för kunder med 

hemtjänst och 57 för dem i särskilt boende, jämfört 

med 62 respektive 60 ett år tidigare. Resultat under 

40 räknas som inte godkänd, nöjd går vid 55, och 

75 eller högre tolkas som mycket nöjd. 

Sedan några år tillbaka pågår projekt inom 

särskilda boenden och för personer med ordinärt 

boende, med syfte att utveckla det sociala innehållet 

och olika aktiviteter. Under 2011 har Varbergs 

Sociala Tjänster påbörjat ett samarbete med olika 

fristående kulturorganisationer kallat ”Kultur på 

Allvar” i syfte att öka de kulturella aktiviteterna. 

SKL:s årliga mätning ”Kvalitet i Verksamheten” 

visar att utbudet av organiserade aktiviteter har 

förbättrats, men att det fortfarande finns behov av 

ytterligare insatser. 

Handikappomsorg 

Antal personer med insatser enl. LSS 314 319 324 

Nettokostnad/person, tkr 441 404 398 


Institutionsvård barn/ungdom 

Antal dygn 7 377 6 919 6 529 

Kostnad/dygn, tkr 3,2 3,6 3,7 

Institutionsvård vuxna 

Antal dygn 3 887 5741 3828 

Kostnad/dygn, tkr 2,0 1,8 1,9 

Försörjningsstöd 

Nettokostnad/invånare, kr 397 439 473 

Stöd till utsatta grupper 

För att underlätta för personer med psykiska och fysiska 

funktionshinder att erhålla en anställning drivs 

sedan 2010 projektet ”Steget mot arbete”. Under 2011 

har projektet ”Revansch” startats. Det riktar sig till 

personer med missbruksproblematik och har också 

till syfte att leda till en anställning. Båda projekten 

finansieras med medel från Europeiska socialfonden. 

Inom socialpsykiatrin pågår ett projekt för att 

utveckla och införa arbetssätt och metoder för psykiatrisk 

rehabilitering. En utvärdering under hösten 

visar på övervägande positiva resultat. 

Bostadsbristen i kommunen medverkar till att det

25 

2000 

1500 

Vård och omsorg • förvaltningsberättelse 

1000 

500 

1990 

1995 

2000 

2005 

2010 

80–84 

85–90 

90 

Lindita arbetar på ett äldreboende i Veddige. 

är svårt för flera utsatta grupper att förverkliga målet 

att få ett eget boende. 

De positiva erfarenheterna från projektet ”ITteknik 

för ökad delaktighet” inom LSS-verksamheten 

har integrerats i den ordinarie verksamheten. Syftet 

är att underlätta för personer med intellektuella funktionshinder 

att delta i samhällslivet. 

Daglig verksamhet inom LSS har påbörjat ett 

projekt för att utveckla samarbetet med det lokala 

näringslivet, för att kunna erbjuda mer varierad sysselsättning, 

där en större del är arbetsplatsförlagd. 

Dessutom har en teatergrupp bildats. 

80-åringar och äldre SAMT prognos 

2000 

1800 

1600 

1400 

1200 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

Antal äldre 

1990 1995 2000 2005 2010 2015 

80–84 

85–90 

2020 

90– 

År

26 

Effektmål – Vård och omsorg 

förvaltningsberättelse • Vård och omsorg 

Socialnämndens effektmål för ”Tryggt på äldre dagar” utgår 

från analysmodellen Nöjd-Kund-Index (NKI). Kunderna sätter 

betyg utifrån hur nöjda de är och som omvandlas till en skala 

från 0 till 100. Resultat under 40 räknas som inte godkänd, 

nöjd går vid 55, och 75 eller högre tolkas som mycket nöjd. 



Socialnämnd 

Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter 

med vår personal. 

Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man 

behöver när det rör socialnämndens verksamheter. 

Samma undersökning har årligen genomförts sedan 2008. 

Socialnämnden har satt som mål att mätetalet 2011 ska 

ligga över föregående års resultat. Resultatet för 2011 avser 

helheten inom särskilt boende och hemtjänst. I resultaten 

ingår både externa och interna utförare. 

Hemtjänst: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är enligt 

NKI 86 av 100. 

Särskilt boende: Mätetalet för måluppfyllelse 2011 är 

enligt NKI 76 av 100. 

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten, 

men sjunkit inom särskilt boende. 


NKI 83 av 100. 





Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med. 


NKI 82 av 100. 

Särskilt boende: Måluppfyllelse 2011 gällande särskilt 

boende mäts med två olika tal. Det första mätetalet 

avser hjälpens/omvårdnadens omfattning, visar NKI 

75 av 100. Det andra mätetalet avser boendemiljön 

och visar NKI 79 av 100. 

Jämfört med 2010 har värdet ökat inom hemtjänsten men 

sjunkit inom särskilt boende. 

Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har 

möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning. 


NKI 75 av 100 






27 


Stöd Till utsatta grupper 



Kommunen ska arbeta för att motverka missbruk av alkohol 

och andra droger bland barn och ungdomar. 

Socialnämnd 

Snittiden som hushåll uppbär försörjningsstöd ska inte 

överstiga 3 månader. 

Personer som gått 12-stegsprogram skall 12 månader 

efter avslutad behandling inte ha kontakt med missbruksenheten 

på grund av aktivt missbruk. 

Mätetal: Målet skall uppnås med 80 %. 

Miljö- och räddningsnämnd 

Medborgarna skall genom ökad kunskap och handlingsberedskap 

bidra till färre olyckor och minskade konsekvenser 

av olyckor. 10 000 personer skall under 2011 få utbildning/information 

om brandskydd i hemmet. 

Folkhälso- och trygghetsrådet har följt upp den alkoholoch 

drogpolicy som fullmäktige antog 2010, där barn och 

unga är en prioriterad grupp. 

Snittiden för samtliga ärenden under perioden 1/11 

2010–31/10 2011 var 5,3 månader. 

19 personer fullföljde primärbehandlingen. Av dessa var 

18 personer, d.v.s. 94,7 %, inte aktuella för kontakter 

orsakade av missbruk. 

10 017 personer har fått utbildning och information om 

brandskydd i hemmet. Av dessa har 4 832 personer 

genomgått brandskyddsutbildning hos räddningstjänsten. 


Socialnämnd 

Alla skall tycka att de får ett gott bemötande i kontakter 

med vår personal. 

Alla skall tycka att det är lätt att få de kontakter man 

behöver när det rör socialnämndens verksamheter. 

Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning 

till föräldrarna som visar att samtliga är mycket nöjda 

eller nöjda med hur de och deras barn blir bemötta. 

Pict-O-Statresultatet blev 87,9 %.* 

Ett korttidsboende har gjort en egen kundundersökning 

till föräldrarna som visar att 90 % är mycket nöjda eller 

nöjda med möjligheterna att få kontakt med personalen 

och att 80 % är mycket nöjda eller nöjda med kontakten 

med sitt barns kontaktperson. Pict-O-Statresultatet blev 

89 %.* 

Vård och omsorg • förvaltningsberättelse 

Alla ska vara nöjda med de insatser man får hjälp med. 

Verkställda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna 

förbättrats. Pict-O-Statresultatet blev 78,3 %.* 

Alla med beslut/insats om bistånd ska tycka att de har 

möjlighet att påverka insatsernas innehåll och utformning. 

Utförda kvalitetsrevisioner visar att genomförandeplanerna 

förbättrats. Inom socialpsykiatrin har man gjort en 

kundundersökning som en del i utvärdering av projektet 

”psykiatrisk rehabilitering”. 93 % av de som besvarat 

enkäten uppger att de i hög utsträckning har möjlighet 

att vara delaktiga i hur insatserna utförs. 

Pict-O-Statresultatet blev 65 %.* 


Brandskyddet skall öka hos sårbara grupper. 

Fokusgrupp har varit personer med nedsatt rörelseförmåga 

inom BoBRA-samverkan med socialförvaltningen. 22 % 

av personerna har haft bristande brandskydd i hemmet. 

En tredjedel av bristerna har åtgärdats hittills. 

*När det gäller daglig verksamhet och LSS görs brukarundersökningar med hjälp av enkätverktygen Pict-O-Stat. För att uppnå högsta nöjdhetsgrad 

krävs 80 %.

28 


förvaltningsberättelse • Näringsliv och arbetsliv 

Företagande och företagare är grunden för ekonomisk 

tillväxt. Kommunen ska medverka genom att skapa ett 

gott företagsklimat, ge bra företagsservice och uppmuntra 

entreprenörskap. 

Gott företagsklimat 

I Svenskt Näringslivs årliga undersökning av företagsklimatet 

i landets kommuner, kommer Varbergs kommun 

på plats 56 bland Sveriges kommuner. De tre 

senaste åren har resultatet pendlat mellan plats 55 

och 61. 

Sysselsättningen i kommunen har utvecklats 

positivt. I åldersgruppen 18–64 år har antalet öppet 

arbetslösa eller antalet som deltar i Arbetsförmedlingens 

program minskat från 1 964 personer i december 

2010 till 1 743 i december 2011. Minskningen 

är 11,7 %. För ungdomar, 18–24 år, är minskningen 

under samma period 16,5 %, från 509 till 425 personer. 

En lokal arbetsmarknadsgrupp finns för att 

samordna insatserna för att skapa fler arbetstillfällen, 

där kommunen och Marknad Varberg ingår. 

Campus Varberg och Alexandersoninstitutet bidrar 

till ett bra företagsklimat genom att erbjuda och 

genomföra efterfrågade utbildningar. Utbildningar 

och nätverk skapar möten mellan människor, som 

bidrar till att företag och verksamheter utvecklas. På 

så sätt skapas också nya arbetstillfällen och tjänster, 

både direkt och indirekt. 

Firandet av ”Varberg – 200 år som kurort” har 

innefattat flera aktiviteter som stimulerat till samverkan 

mellan företag, föreningar och en intresserad allmänhet. 

Ett stort antal evenemang i Sommar-Varberg 

har bidragit till att stärka Varbergs attraktionskraft, 

genom ett brett och varierat utbud. Antalet utländska 

besökare har ökat, främst från de nordiska länderna 

men också från Tyskland och Nederländerna. 

Bra företagsservice 

Kommunens näringslivsservice sker via Marknad 

Varberg. Frukost- och lunchmöten, exportseminarier, 

nätverksträffar för olika branscher samt workshops 

Nyckeltal 

2009 2010 2011 

Antal (%) i december 

Arbetslösa 16–64 år 

Varberg 3,6 3,3 3,0 

Halland 3,9 3,4 3,1 

Program med aktivitetsstöd 16–64 år 

Varberg 2,0 2,2 1,8 

Halland 2,2 2,6 2,4 

Arbetslösa 18–24 år 

Varberg 5,5 4,8 4,3 

Halland 5,6 4,4 4,2 

Program med aktivitetsstöd 18–24 år 

Varberg 4,5 5,3 3,8 

Halland 5,4 5,6 4,9 

för företag och arbetsmarknadsorganisationer är 

exempel på aktiviteter som genomförts för att främja 

och utveckla den lokala företagsamheten. Marknad 

Varberg är också engagerat i ett flertal mer långsiktiga 

utvecklingsprojekt, både lokalt och regionalt. 

För att förenkla företagens kontakter finns en 

företagslots, med Marknad Varberg som samordnare. 

Ändrade prioriteringar för företagsärenden vid bl.a. 

bygglovsprövning ska förbättra servicen till företagarna. 


Entreprenörskap uppmuntras bl.a. genom Entreprenörskolan, 

som haft 60 deltagare under 2011, samt genom 

nyföretagarcheckar och Varbergsgalan. Omkring 300 

nyregistrerade företag har tillkommit i kommunen och 

ett fyrtiotal företag har etablerat verksamhet här under 

året. 

Nätverket CRED – Creative Destination Halland, 

inom Alexandersoninstitutet, har utvecklat olika metoder 

för att organisera bra möten och utvecklingsarbete 

av kreativa näringar i praktiken. 

2009 2010 2011 

Nyckeltal 

Hamn- och gatuförvaltning 

Handelshamn 

Antal ankomna fartyg, st 1 086 1103 1079 

Godsomsättning inkl. färjan, 

tusen ton 1626 1727 1703 

Färjetrafik 

Passagerare, tusen st 163 163 165 

Lastbilar, trailer, tusen st 38 26 40 

Gods, tusen ton 597 563 595 

Torghandel 

Träslövsläges hamn 

Landad fisk, ton 288 254 410

29 

Effektmål – Näringsliv och arbetsliv 

Bra företagarservice 



Hantering av tillståndsfrågor skall kännetecknas av god 

service/vägledning/lyhördhet, en enkel, rationell och effektiv 

hantering samt ett korrekt och positivt bemötande. 

Kommunens förvaltningar skall ha rutiner som medverkar 

till att den enskilde/företagaren slussas rätt och samordnat 

i den kommunala beslutsprocessen. 


En komplett ansökan/anmälan skall handläggas inom 

5 veckor och inom 10 veckor om nämndsbeslut krävs. 


Varbergs handelshamn är ett attraktivt val i transportkedjan. 

Träslövsläges fiskehamn är den stora regionala fiskehamnen. 

En servicemätning omfattande information, tillgänglighet, 

bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet 

visar ett nöjdkund-index på 62, jämfört med 66 som 

genomsnitt för övriga deltagande kommuner. 

När företagare kommer till kommunledningskontoret med 

frågor som rör en annan förvaltning så slussas de vidare 

till rätt förvaltning. Om frågorna rör mer än en förvaltning 

slussas de till företagslotsen. Företagslotsens arbete med 

att ge service till näringslivet fortsätter. 

Förvaltningen uppnådde som helhet tillsynsplanens mål 

om operativ tillsyn och uppfyllde prognoserna för löpande 

ärenden. 

Godsvolymen i handelshamnen var oförändrad och uppgick 

till 1 703 tusen ton, jämfört med 1 727 tusen ton år 

2010. Färjegodset har ökat, medan Varbergs Hamn AB:s 

godsvolym har minskat jämfört med 2010. 

Mängden kräfta och prima fisk har ökat med 44,1 % till 

366 ton. Mängden kräfta har minskat med 26,7 % till 

122 ton och fisk har ökat till 243 ton. Mängden lossad 

skrapfisk var 44 ton. 


Näringsliv och arbetsliv • förvaltningsberättelse 


Kommunstyrelsen 

Kommunen ska medverka till att nya verksamheter kan 

starta och/eller utvecklas, uppmuntra entreprenörskap 

och verka för en breddning av arbetsmarknaden. 

Kommunen har en viktig roll både som beställare och 

utförare av tjänster. Förfrågningsunderlag skall utformas 

på ett sätt som stimulerar bred konkurrens och ger 

möjlighet för lokala entreprenörer. 

Antalet nystartade företag per 1 000 invånare är en indikator 

på företagsklimatet. I Varberg startades 8 företag 

per 1 000 invånare, jämfört med 6,2 år 2010. 

Större upphandlingar delas upp i mindre delar för att 

stimulera till bred konkurrens. Svarsmallar används för 

att underlätta anbudsgivningen. 


30 


förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare 

Varbergs kommun ska vara en god arbetsgivare, som 

kännetecknas av friska och stolta medarbetare, väl 

utvecklad personal- och kompetensförsörjning, samt 

av en ändamålsenlig och effektiv organisation. 

Den goda arbetsgivaren 

Kommunen har ett stort ansvar för grundläggande 

välfärdsområden. De förtroendevalda har som ombud 

för medborgarna ansvar för att behoven tillgodoses på 

ett bra och effektivt sätt inom ramen för tillgängliga 

resurser. En framgångsrik kommunal verksamhet är 

beroende av medarbetarna. För att klara det framtida 

personalbehovet måste kommunen också vara en 

attraktiv arbetsgivare med förmåga att behålla befintliga 

medarbetare och att rekrytera nya. 

Friska och stolta medarbetare 

De anställdas hälsa har varit prioriterad i ett vidare 

perspektiv, med insatser som varit hälsofrämjande 

såväl som förebyggande och rehabiliterande. Aktiviteter 

för chefer och medarbetare har genomförts med 

målet att utveckla helhetssynen på den verksamhet som 

kommunen bedriver, samt på att utveckla chefs- och 

medarbetarrollen. Chefsforum på temat ”Hälsa” och 

chefsfrukost kring visioner och utmaningar för Varbergs 

kommun, samt kommungemensamma introduktioner 

för nyanställda är exempel på sådana insatser. 

Kommunhälsan har tillsammans med kommunens olika 

verksamheter arbetat med utveckling av chefsstöd, rehabiliteringsprocesser, 

systematik i arbetsmiljöarbetet, 

hälsofrågor, arbetslags- och teamutbildning. Dessutom 

har telefonrådgivningen utökats och verksamhetsspecifika 

personalvårdsronder genomförts. Kommunhälsan 

har även erbjudit öppna utbildningar i bl.a. stresshantering, 

”Sluta röka”, hjärt- och lungräddning (HLR) och 

en temagrupp för sjukskrivna. 

EU-projektet ”Företagshälsovård – Allas Hälsa” har 

pågått planenligt. Inom projektet ”Tidig Rehab” har 

företagssjuksköterskor gett aktivt stöd till ansvariga 

chefer och berörda medarbetare. Tidig rehabilitering 

har varit huvudtemat vid chefsträffar och fokusgrupper 

inom EU-projektet. Genomförd rehabilitering för 

enskilda har också lett till fortsatta arbetsmiljöinsatser 

på gruppnivå. 

Hälsosatsning ”Sundare Liv” har fortsatt fram till 

årsskiftet. 

Totalt 190 ansökningar omfattande knappt 3 000 

anställda har beviljats bidrag för olika insatser för 

2,3 mnkr, bl.a. motions- och friskvårdsaktiviteter, 

grupp- och samarbetsutveckling, teambildning, föreläsningar, 

massagestolar, gymredskap, rökavvänjning, kostcirklar, 

stresshantering och avslappning, hälsoprofiler 

m.m. Projektet kommer att följas upp och slutredovisas 

hösten 2012. 

Varbergs Sociala Tjänster inom socialförvaltningen 

har inrättat kvalitetsombud i samtliga arbetslag, som 

en länk i deras utvecklingsoch förbättringsarbete samt 

för att öka medarbetarnas engagemang och delaktighet. 

Sedan 2010 har Varbergs Sociala Tjänster erbjudit vårdoch 

omsorgspersonal möjlighet till jobbrotation, vilket 

utnyttjats av ett hundratal medarbetare. 

Stadsbyggnadskontoret och delar av socialförvaltningen 

har använt ett LEAN-koncept för att öka 

medarbetarnas delaktighet och arbetstillfredsställelse. 

Serviceförvaltningen har fortsatt sitt arbete med anpassat 

ledarskap och självplanerande grupper. 

Ett Medarbetarcentrum har inrättats för att främja 

intern rörlighet. Anställda som vill byta arbete eller blivit 

övertaliga erbjuds stöd, med bl.a. testning, yrkesrådgivning 

och coachning. Medarbetarcentrum ger också 

stöd till chefer i samband med rekrytering. 

Personal- och kompetensförsörjning 

Den framtida personal- och kompetensförsörjningen 

är en mycket strategisk fråga. Personalförsörjningsprojektet 

har slutförts och redovisats för personalutskottet, 

kommunstyrelsen, förvaltningschefsgruppen och 

fackliga företrädare. Rapporten har även diskuterats 

vid en chefsfrukost samt i de större förvaltningarnas 

ledningsgrupper och i Socialnämnden. 

Personalförsörjningsprojektet sätter fokus på fem 

strategiskt viktiga områden: attrahera, rekrytera, 

introducera, utveckla/motivera samt avsluta. En kommunövergripande 

styrgrupp har börjat prioritera 

kommungemensamma åtgärder, som ska främja utvecklingen 

inom dessa fem områden. Åtgärderna ska 

sedan ingå i den ordinarie verksamheten. 

Socialförvaltningen arbetar med en personalstrategi, 

som bl.a. innefattar personalförsörjning, kompetensutvecklingsplan 

och rekrytering. Förvaltningen har 

inlett ett samarbete med utbildningsanordnare och 

andra arbetsgivare för bildande av ett vård- och omsorgscollege. 

Ett arbete för att förbättra mottagandet av 

praktikanter har dessutom inletts. 

Stadsbyggnadskontoret och serviceförvaltningen 

har under året tagit emot praktikanter, som ett led i 

rekryteringsarbetet. 

Ett regionalt traineeprojekt för att locka unga akademiker 

till offentliga jobb har inletts. Hallandskommunerna 

och regionen har tecknat ett samarbetsavtal 

och rekrytering har påbörjats. Kommunen har också 

tagit fram ett presentationsmaterial som vänder sig till 

ungdomar. I materialet presenteras många intressanta 

jobb inom kommunsektorn. 

Frågan om en bra generationsväxling har diskuterats 

i ett projekt med konsultföretaget Kairos Future, där 

utbytet med andra kommuner gett nya infallsvinklar. 

Ett stort antal verksamhetsanknutna utbildningar 

har genomförts av förvaltningarna. Dessutom har ett 

flertal kommunövergripande utbildningsinsatser skett, 

både för chefer och medarbetare. 

Under året har en ny arbetsvärdering samt lönekartläggning 

av kommunens cirka 380 olika befattningar 

gjorts. Därefter har en löneanalys samt analys om 

jämställda löner tagits fram. Eventuella riktade insatser

31 

Antal tillsvidareanställda 

2009 2010 2011 

Antal tillsvidareanställda 4 014 3 895 3 795 

Därav män, % 18,1 18,5 18,1 

Därav kvinnor, % 81,9 81,5 81,9 

Tidsbegränsad anställning 

med månadslön 330 330 384 

Därav män, % 23,0 23,3 23,2 

Därav kvinnor, % 77,0 76,7 76,8 

Total sysselsättning tillsvidareanställda 

omräknad till heltid 3 621 3 525 3 453 

Genomsnittlig anställningstid 

för tillsvidareanställda (år) 16,7 17,3 18,0 

Genomsnittsålder, tillsvidareanst. 48,0 48,0 47,9 

Genomsnittlig pensionsålder 63,4 64,6 64,4 

kommer att diskuteras inför löneöversynen 2012. 

Lärarnas löner och arbetsvillkor har varit ett 

aktuellt ämne och diskussioner har inletts om skolutveckling 

kopplad till det nya läraravtalet. 

Ändamålsenlig och effektiv organisation 

Uppdraget att erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad 

har ägnats stor uppmärksamhet. 

Modeller och lyckade försök, i Varberg och i andra 

kommuner, har varit vägledande för arbetet. Förvaltningarna 

har fått hjälp att analysera sina personalkostnader 

och hur en ökad sysselsättningsgrad påverkar 

bemanningsekonomin. 

En kommungemensam enkät till alla deltidsanställda 

har genomförts och följts upp så att varje 

medarbetare fått ange sina önskemål om sysselsättningsgrad. 

Kartläggningen visade att 156 ville öka 

och nio personer ville minska sin arbetstid. Intensiva 

insatser pågår för att tillmötesgå önskemålen. 

Inom socialförvaltningen har en förstudie inletts 

för att ge alla anställda önskad sysselsättningsgrad. 

Vid ett antal verksamheter har detta också kunnat 

uppnås, vilket resulterat i bättre kvalitet, högre personalkontinuitet 

samt ökad kunskapsnivå och sammanhållning 

bland personalen. 

Flera förvaltningar har bemanningspooler och 

verksamheten har utvecklats kontinuerligt. En översyn 

av poolernas funktion har skett, med stöd från 

personalkontoret. Med det inköpta personalsystemet 

”Time Care” kan medarbetarna enklare lägga sina 

önskescheman och ha möjlighet att arbeta på flera 

arbetsplatser. Detta medför också att behovet av 

timavlönade minskar. 

Tydliga mål är en viktig förutsättning för att uppnå 

effektiva och trygga arbetsplatser. Att göra uppdraget 

tydligt för chefer och medarbetare har varit ”en röd 

tråd” i de olika utvecklingsinsatser och utbildningar 

Sysselsättningsgrad 

som genomförts. En informationsinsats om samverkansavtalet 

och löneprocessen har gjorts bl.a. i 

intranätet samt till nyanställda. Kommunens chefer 

har även utbildats i det nya samverkansavtalet. 

Personalöversikt 

Kommunens verksamhet innefattar många personalintensiva 

tjänster, t.ex. undervisning, barnomsorg, 

vård och omsorg. Drygt två tredjedelar av kommunens 

nettokostnader utgörs av personalkostnader, 

som för år 2011 uppgick till 1 650,3 mnkr. Jämfört 

med år 2010 har dessa kostnader ökat med 33,1 mnkr. 

Färre timavlönade 

Arbetsinsatser som fullgjorts av timavlönad personal 

har minskat med nästan 22 000 timmar, jämfört med 

föregående år, och till en nivå som är lägre än något 

tidigare år. Även övertidstimmar och timmar som 

utgörs som fyllnadstid har minskat jämfört med 2010. 

Antalet månadsanställda i kommunen har samtidigt 

minskat med omkring 50 personer, parallellt 

med att antalet producerade timmar har ökat med 

cirka 28 000 timmar, jämfört med 2010. 

Denna utveckling är en effekt av kommunens medvetna 

arbete för att minska antalet timavlönade och 

erbjuda deltidsanställda önskad sysselsättningsgrad. 

Färre tillsvidareanställda och fler tidsbegränsat anställda 

med månadslön. 

Totalt hade 3 795 personer en tillsvidareanställning 

vid årsskiftet, vilket motsvarar 3 453 heltidstjänster. 

Detta är en minskning med 100 personer 

eller 72 heltidstjänster sedan 2010. Att antalet anställda 

omräknat till heltidstjänster minskat mindre 

än antalet anställda är en konsekvens av att 

sysselsättningsgraden ökat bland de anställda. 

2009 2010 2011 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 

deltidsarbetande tillsvidareanst. % 

Kvinnor 74,3 74,8 75,3 

Män 66,0 65,9 68,0 

Totalt 73,9 74,2 74,8 

Genomsnittlig sysselsättningsgrad 

samtliga tillsvidareanställda, % 

Kvinnor 88,7 89,2 89,8 

Män 96,2 95,5 96,1 

Totalt 90,1 90,4 90,9 

Andel heltid, tillsvidareanst. % 

Kvinnor 56,1 57,3 58,6 

Män 88,7 86,9 87,9 

Totalt 62,0 62,8 63,9 

Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse

32 

förvaltningsberättelse • Varberg – en god arbetsgivare 

Anders Forss, här tillsammans med Jakob på jobbet som boendestödjare. Anders är en av de unga medarbetare som deltagit i utbildningen 

”Prova på ledarskap”. En utbildning om ledarskap och chefsuppdrag i Varbergs kommun. 

Antalet personer med tidsbegränsade månadsanställningar 

uppgick den 31 december 2011 till 384, 

vilket är en ökning med 54 personer jämfört med ett 

år tidigare. Ökningen sammanhänger med att fler personer 

anställts på längre vikariat med månadslön och 

färre som timavlönade. 

Kvinnorna fortsätter att dominera bland kommunens 

anställda och utgjorde under 2011 totalt 81,9 %. 

Detta är en liten ökning jämfört med föregående år. 

Fler heltidsarbetande 

bland kommunens anställda 

Sedan år 2000 har andelen heltidsarbetande bland de 

tillsvidareanställda ökat. Bland kvinnorna är ökningen 

nästan 8 procentenheter under perioden, medan andelen 

heltidsarbetande män har minskat något eller med 

drygt 3 procentenheter. 

Sysselsättningsgraden fortsätter att öka 

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden för deltidsarbetande 

tillsvidareanställda har ökat med 0,6 procentenheter. 

Både kvinnorna och männen har ökat sin 

sysselsättningsgrad jämfört med 2010. Därmed har 

utvecklingen med minskad sysselsättningsgrad bland 

männen brutits. Framförallt socialförvaltningen har 

under året arbetat aktivt med olika åtgärder, för att 

erbjuda ökad sysselsättningsgrad till de anställda som 

önskar detta. 

Den högre sysselsättningsgraden bland de deltidsanställda 

samt den större andelen heltidsanställda har 

medfört att den genomsnittliga sysselsättningsgraden 

för samtliga tillsvidareanställda har fortsatt att öka. 

Knappt 48 år gamla och i genomsnitt 

18 års anställningstid i kommunen 

Genomsnittsåldern för kommunens tillsvidareanställda 

medarbetare är 47,9 år, vilket är marginellt lägre än 

föregående år. Den genomsnittliga anställningstiden 

har ökat något till 18 år. Många medarbetare väljer att 

arbeta hos kommunen under största delen av sitt yrkesliv. 

Få unga och många äldre medarbetare 

Under de senaste åren har mindre förändringar i åldersfördelningen 

skett bland kommunens anställda. Andelen 

anställda under 30 år har ökat något igen, till 5,3 %, 

medan åldersgruppen 30–39 år samt de över 50 år 

har minskat något. Andelen anställda i åldersgruppen 

40–49 år har ökat med 0,7 procentenheter till 28,2 %.

Förändringen i den äldsta åldersgruppen sammanhänger 

med stora pensionsavgångar under 2010 och 

2011. Detta har samtidigt skapat möjligheter för fler 

yngre att få anställning i kommunen. 

Antalet anställda som valt att arbeta efter 65 års 

ålder har, efter en minskning till 23 personer förra 

året åter ökat, nu till 47 personer. År 2009 fortsatte 

49 medarbetare över 65 år att arbeta. 

Ökande antal pensionsavgångar 

och aktiv personalförsörjning 

Den senaste tioårsperioden har antalet pensionsavgångar 

per år nästan fördubblats. De senaste fem 

åren har i genomsnitt 119 anställda lämnat sin tjänst 

med ålderspension. Antalet nyblivna pensionärer år 

2011 var 127, jämfört med 161 personer året innan. 

Den genomsnittliga pensionsåldern var något lägre 

än året innan, 64,4 år jämfört med 64,6 år under 2010. 

Den genomsnittliga pensionsåldern har sedan år 2006 

varierat mellan 63,1 och 64,6 år. De kommande fem 

åren kommer drygt 600 anställda att ha uppnått lägst 

65 års ålder. Detta innebär en pensionsavgång med 

cirka 1 200 personer under åren 2007–2016. 

Denna utveckling kommer att kräva betydande 

insatser för att klara personalförsörjningen. Kommunen 

måste värna om att behålla de redan anställda, 

bidra med utveckling och stimulera anställda att ta 

på sig nya eller förändrade arbetsuppgifter, fortsätta 

att erbjuda ökad sysselsättningsgrad till dem som så 

önskar samt öka det hälsofrämjande arbetet för att 

ytterligare minska sjukfrånvaron. Lika viktigt är 

att, i konkurrens med andra kommuner och övriga 

arbetsgivare, kunna rekrytera nya medarbetare med 

lämplig kompetens. 

Sjukfrånvaron fortsätter att minska 

All sjukfrånvaro har minskat, både som andel av den 

totala tillgängliga arbetstiden och andelen långtidssjuka, 

d.v.s. anställda med en sjukskrivningstid som 

är längre än 60 dagar. Kvinnornas sjukfrånvaro har 

minskat något, medan männens ökat något. 

År 2011 utgjorde sjukfrånvaron 4,6 % av all tillgänglig 

arbetstid. Om man ser på utvecklingen sedan 

2008 är minskningen störst i åldersgruppen över 

50 år och lägst bland de yngsta under 30 år. Jämfört 

med 2010 har en mycket marginell ökning skett igen i 

den äldsta åldersgruppen. 

Mindre andel långtidssjuka 

Andelen långtidssjuka, med frånvaro längre än 60 dagar, 

har fortsatt att att minska. Minskningen av andelen 

långtidssjuka beror på att flera anställda återgått 

i arbete, helt eller delvis, efter långa sjukskrivningsperioder. 

Samtidigt har kommunen bedrivit ett medvetet 

arbete för att förhindra att nya långtidssjukskrivningar 

uppstår, genom förebyggande hälsoarbete, 

hälsosatsningen ”Sundare liv”, olika utbildningsinsatser, 

stresshantering, personalvårdsronder, tidiga 

rehabiliteringsinsatser, temagrupper etc. 

Den korta sjukfrånvaron, under 15 dagar, har 

Andel sjukfrånvaro av tillgänglig tid % 

Kön/Åldersgrupp 2009 2010 2011 

Kvinnor 

29 år eller yngre 3,0 3,0 3,7 

30–49 år 5,6 4,7 4,4 

50 år eller äldre 6,7 5,7 5,7 

Totalt 5,9 5,1 5,0 

Män 


30–49 år 2,5 2,2 2,1 


Totalt 3,3 3,2 3,3 

Samtliga anställda 


30–49 år 5,0 4,2 4,0 


Totalt 5,4 4,7 4,6 

Andel långtidssjukfrånvaro av 

total sjukfrånvaro (60+ dagar) 46,0 35,4 32,6 

Andel anställda med månadslön 

utan sjukfrånvaro 35,6 37,3 34,8 

ökat något både bland män och kvinnor samt totalt; 

bland kvinnor mest i den yngsta åldersgruppen under 

30 år och för män i samtliga åldersgrupper. 

Tillsvidareanställdas sjukfrånvaro 

Bland de tillsvidareanställda var sjukfrånvaron under år 

2011 totalt 4,8 %, vilket är en markant minskning från 

2007 års 7,4 %. Sjukfrånvaron har under 2011 ökat i 

den yngsta åldersgruppen, minskat i åldersgruppen 

30–49 år och är oförändrad bland de anställda som är 

över 50 år jämfört med 2010. Den marginella ökningen 

av den totala sjukfrånvaron i den äldsta åldersgruppen 

återfinns bland de visstidsanställda. 

Olika friska förvaltningar 

Sjukfrånvaron varierar från 1,4 % till 5,3 % mellan 

kommunens olika förvaltningar och påverkas bl.a. av 

personalens ålder, sammansättning och olika arbetsförhållanden. 

Sjukfrånvaron har jämfört med 2010 ökat 

något inom serviceförvaltningen, kommunstyrelsens 

förvaltning och stadsbyggnadskontoret. 

Övriga förvaltningar har oförändrad eller minskad 

genomsnittlig sjukfrånvaro. Miljö- och räddningsnämnden 

har minskat sin sjukfrånvaro med nästan 

en procentenhet. Socialförvaltningen har fortsatt att 

minska sin sjukfrånvaro, nu med 0,1 procentenheter till 

5,3 % av tillgänglig tid, vilket bland annat är en effekt av 

ett riktat arbete kring rehabilitering och förebyggande 

insatser. Cheferna uppmärksammar de anställdas sjukfrånvaro 

snabbare och såväl de förebyggande som efterhjälpande 

insatserna har ökat. Speciell uppmärksamhet 

har också ägnats de långtidssjuka under året. 

33 

Varberg – en god arbetsgivare • förvaltningsberättelse

Ekonomisk redovisning

Finansiell analys 

35 

Årets resultat för Varbergs kommun är ett överskott på 91 

mnkr. År 2011 blev ytterligare ett år då resultatet överstiger 

den antagna budgetens. Främsta orsaken till detta är att 

skatteintäkterna blev nästan 40 mnkr högre än budgeterat. 

Återhämtningen efter finanskrisen 2008 har gått snabbare 

än enligt tidigare beräkningar. Sveriges Kommuner 

och Landsting, SKL, som beräknar skatteintäkterna 

har därför höjt prognoserna vid flera tillfällen under 

det gångna året. 

Nettokostnaderna har ökat med 6,4 %. 2011 hade 

kommunen inga direkta intäkter i samband med 

markförsäljning såsom 2010 då Kanngjutaren och 

Lorensberg såldes. Skatteintäkter och statsbidrag har 

ökat med 3,5 %. Det tillfälliga konjunkturstöd som 

förstärkte statbidragen 2010 upphörde till 2011. För 

att på lång sikt behålla en god finansiell hushållning 

är det viktigt att nettokostnadsökningen inte överstiger 

utvecklingen av skatteintäkter och generella 

statsbidrag. 

Större andel går till verksamheten 

Ett sätt att mäta kommunens ekonomiska ställning är 

att se hur stor del av intäkterna som används i den löpande 

verksamheten. Verksamheternas nettokostnader 

ska styras av hur kommunens viktigaste finansieringskällor, 

skatteintäkter och utjämningsbidrag, utvecklas. 

Till detta kommer ett mindre bidrag från finansnettot. 

Verksamhetens nettokostnader, exklusive avskrivningar, 

tog under 2011 i anspråk 93 % av skatteintäkter, 

utjämningsbidrag och finansnetto. Det var drygt två 

procentenheter mer än 2010. Avskrivningarnas andel 

var 3,4 % vilket är oförändrat mot föregående år. Totalt 

användes 96,3 % av skatteintäkter, utjämningsbidrag 

och finansnetto, jämfört med 93,8 % år 2010. 

Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och 

räntekostnader. Årets finansnetto är drygt 7 mnkr och 

ligger på samma nivå som föregående år. Däremot har 

både finansiella intäkter och kostnader ökat med 30 

mnkr. Förändringen beror främst på att kommunens 

internbank, med lånen för bolagen i Varbergs Stadshus, 

ingår i sin helhet i redovisningen för 2011. 

Lägre personalomkostnad 

Personalomkostnader inkluderar arbetsgivaravgifter, 

avtalsförsäkringar och pensionsavgifter. Personalomkostnadspålägget 

budgeterades till 39,5 % enligt SKLs 

rekommendation. Den faktiska kostnaden, som ska 

täckas av personalomkostnadspålägget, motsvarade 

37,7 % för 2011. Orsaken till skillnaden är att kommunens 

lönestruktur ger något lägre sociala avgifter 

samt att Sveriges kommuner även 2011 fått betydligt 

Finansiell analys • Ekonomisk redovisning 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

FINANSIELLA NYCKELTAL 

Nettokostnader/invånare, tkr 31,1 32,8 33,2 34,2 35,4 36,8 38,4 39,2 39,2 41,4 

Förändring av nettokostnader, % 5,7 6,1 2,2 3,6 4,4 3,9 5,4 2,1 1,0 6,4 

Förändring av skatter och statsbidrag, % 6,6 3,8 2,1 5,3 5,4 4,2 5,2 0,9 5,7 3,5 

Finansnetto, mnkr -1,9 -5,2 -6,9 -7,2 -3,3 12,9 9,2 7,3 7,6 7,5 

Andel av skatter och 

generella statsbidrag, % -0,1 -0,3 -0,4 -0,1 -0,2 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3 

Resultat exklusive avskrivningar 

och extraordinära poster, mnkr 114,4 77,2 86,9 125,6 151,4 182,0 185,9 122,1 232,8 176,3 


generella statsbidrag, % 6,7 4,5 4,8 6,5 7,4 8,5 8,2 5,3 9,6 7,0 

Förändring av eget kapital, mnkr 59,8 22,2 19,1 612,1 76,9 101,1 98,5 43,1 151,4 91,4 


generella statsbidrag, % 3,5 1,2 1,1 31,7 3,8 4,7 4,3 1,9 6,3 3,6 

Omsättningstillgångar, tkr/inv 3,9 2,1 2,7 3,1 3,3 4,8 6,0 10,5 11,4 9,8 

Anläggningstillgångar, tkr/inv 27,8 31,2 32,3 44,8 48,1 49,3 51,4 42,2 64,9 67,1 

Skulder, tkr/inv 12,5 13,8 15,3 17,3 19,8 19,6 21,3 13,6 35,8 50,0 

Eget kapital, tkr/inv 19,3 19,6 19,8 30,6 31,7 33,1 34,5 34,8 37,0 38,4 

Soliditet 61,0 59,0 56,0 64,0 61,0 61,0 60,0 60,5 45,8 47,2 

inkl. ansvarsförbindelse för pensioner 20,0 19,0 18,0 36,0 28,0 25,0 25,0 25,1 21,7 20,2 

Investeringarnas finansiering 

Egenfinansiering, % 47,0 33,0 58,0 59,0 68,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 

Försäljning av anläggningstillgångar, % 17,0 1,0 8,0 9,0 8,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 

Långfristig upplåning, % 36,0 66,0 34,0 32,0 24,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

36 lägre eller i vissa fall inga kostnader för kollektivavtalsförsäkringarna. 

Det beror i sin tur på att försäkringsbolaget 

AFA Försäkring haft överskott från tidigare år 

och därför beslutat att inte ta ut några avgifter. Tillsammans 

med något lägre kostnader för pensioner har kommunen 

ett överskott för personalomkostnadspålägget 

på 27,3 mnkr för 2011. 

Ekonomisk redovisning • Finansiell analys 

Pensioner och avsättningar 

Fram till 1998 hade kommunerna ett helt förmånsbaserat 

pensionssystem. Därefter infördes en blandmodell 

där arbetsgivaren kostnadsför och utbetalar 

4,5 % av lönesumman till pensionsavsättning som de 

anställda placerar. För anställda med inkomster över 

7,5 inkomstbasbelopp/år (ca 34 000 kr/månad) kostnadsförs 

dessutom en förmånsbaserad pension på de 

överskjutande lönedelarna, som bokförs som en skuld 

på balansräkningen. Den förmånsbaserade pensionen, 

enligt det gamla pensionsavtalet som gällde fram till 

1998, redovisas utanför balansräkningen som en ansvarsförbindelse. 

Kostnaden för denna redovisas först 

när pensionerna betalas ut. För 2011 uppgår denna 

ansvarsförbindelse till 1 281 mnkr, inklusive löneskatt, 

vilket är en ökning med 149 mnkr. Den kraftiga ökningen 

beror främst på att diskonteringsräntan (RIPSräntan) 

har sänkts, vilket höjer den nuvärdesberäknade 

utbetalningen med nästan 100 mnkr. Dessutom innebär 

det gamla pensionsavtalets koppling till det allmänna 

pensionssystemet, att den s.k. bromsen ökar skulden 

med nästan 50 mnkr. 

Pensionsutbetalningarna för ansvarsförbindelsen beräknas 

bli störst om cirka 10 år. Kommunen har därför 

gjort extra avsättningar för att minska resultatpåverkan 

av de ökande pensionsutbetalningarna. I årets bokslut 

görs en extraavsättning med 27 mnkr, som motsvarar 

överskottet från personalomkostnadspålägget. Den totala 

extraavsättningen uppgår nu till 145 mnkr. Till det 

kommer avsättningen till förmånsbaserade pensioner 

enligt det nya pensionsavtalet med 51 mnkr. 

Detta ger en pensionsavsättning i balansräkningen 

på totalt 197 mnkr. Varbergs kommun har därmed ett 

gott läge inför framtiden. Den gamla pensionsskulden 

enligt ansvarsförbindelsen har byggts upp då kommunen 

hade färre invånare och därmed färre anställda, men 

skall betalas när kommunen har fler invånare/skattebetalare. 

Dessutom finns nu en extraavsättning på 

11–12 % av pensionsskulden. 

Nämndernas resultat 

En grundläggande förutsättning för god ekonomisk 

hushållning är att kommunens nämnder klarar av att 

bedriva sin verksamhet inom givna ramar. Kommunstyrelsens 

och nämndernas driftredovisning visar en 

positiv avvikelse på 2,5 mnkr, i förhållande till budgeten. 

Fördelningen av över- och underskott visar stor 

spridning mellan nämnderna. De största avvikelserna 

är följande: 

Kommunstyrelsen visar ett underskott på 24,6 mnkr, 

vilket förklaras av en avsättning för återställning av 

deponier med 15 mnkr och lägre intäkter från exploateringsverksamheten, 

med 12,6 mnkr, än budgeterat. 

Socialnämnden visar ett överskott på hela 47,4 mnkr, 

vilket visar att nämnden även 2011 lyckats utföra sitt 

uppdrag till betydligt lägre kostnad än budgeterat. 

Barn- och utbildningsnämnden visar ett underskott 

på 16,4 mnkr beroende på ett ökat antal barn och 

elever, ökad vistelsetid i förskolan samt införandet av 

datorsatsningen ”En-till-En”. 

Modell för finansiell analys 

För att kartlägga och analysera kommunens resultat, 

utveckling och ställning används en finansiell analysmodell 

utvecklad av KommunForskning i Västsverige, 

KFi. Modellen utgår från fyra viktiga aspekter ur ett 

övergripande finansiellt perspektiv: 

❚❚ 

Kontroll över den finansiella utvecklingen 

❚❚ 

Långsiktig betalningsberedskap/kapacitet 

❚❚ 

Kortsiktig betalningsberedskap/kapacitet 

❚❚ 

Riskförhållande 

KFi gör varje år en kartläggning utifrån ovanstående 

fyra aspekter av kommunerna i Halland och Västra 

Diagram – Finansiell analys 

Diagrammen har skalan 1–5. Poängskalan är relativ. 

Fördelningen av poängen följer en normalfördelningskurva 

där de fem starkaste får en 5:a, de tio därefter 

en 4:a, de 22 i mitten en 3:a, sedan får tio en 2:a 

och de fem svagaste en 1:a. 

2008 

Genomsnittligt 

resultat – 3 år 

Kontroll 

Skattefin. av 

investeringar 

Lång sikt, kapacitet 

Skattesats 

Soliditet 

Risk 

Resultat före 

extraord. poster 

Finansiella 

nettotillgångar 


Medelvärde 

Budgetföljsamhet 

Kort sikt, beredskap 

Kassalikviditet

Götaland. Resultatet för perioden 2008–2010 redovisas 

i form av polärdiagram där resultatet för Varberg 

framgår relativt övriga kommuner i studien. 

Resultat och kapacitet 

Resultatutveckling 

Den genomsnittliga resultatnivån under de senaste fyra 

åren har legat på 96,8 mnkr, vilket motsvarar ca 4 % av 

skatteintäkter och generella statsbidrag, och överstiger 

det finansiella mål fullmäktige satt på 1 %. KFi rekommenderar 

att resultatet över en längre period ligger på 

ca 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. 

Självfinansieringsgrad av investeringar 

Självfinansieringsgraden av årets nettoinvesteringar 

mäter hur stor andel av årets nettoinvesteringar, som 

kan finansieras med internt tillförda medel (summan av 

avskrivningar och resultat, vilket är 176,3 mnkr 2011). 

En självfinansieringsgrad på 100 % och däröver innebär 

att de egna internt tillförda medlen räcker till att finansiera 

investeringarna och att kommunen inte behöver 

låna till dessa. Fullmäktige har satt ett andra finansiellt 

mål att kommunens investeringar skall vara självfinansierade. 

Kommunen investerade 2011 totalt 123 mnkr, 

vilket kan jämföras med 137,2 mnkr för 2010. Kommunens 

självfinansieringsgrad för 2011 blev 143 %, vilket 

innebär att det andra finansiella målet också uppnåtts. 

Soliditet och skuldsättningsgrad 

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella 

handlingsutrymme. Den visar hur stor del av 

kommunens tillgångar som finansieras med eget kapital. 

Ju högre soliditet, desto lägre skuldsättning har kommunen. 

Soliditetens utveckling beror på två faktorer, 

dels det årliga resultatet och dels tillgångsförändringen. 

För oförändrad soliditet måste det egna kapitalet öka i 

samma takt som värdet på tillgångarna. 

Soliditeten var 47 % år 2011, vilket var en ökning 

med en procentenhet jämfört med föregående år. När 

soliditeten i Varbergs kommun jämförs med andra 

kommuner, bör det dock noteras att upplägget med 

en internbank, där man har dotterbolagens skulder i 

balansräkningen samt fordringar på bolagen, gör att 

balansräkningen ökar och soliditeten som är ett relativt 

mått minskar. 

Soliditeten, med skulderna utanför balansräkningen 

(pensioner intjänade innan 1998) inräknade, sjönk 

från 22 % 2010 till 20 % 2011. Orsaken till den sänkta 

soliditeten är att pensionsförpliktelserna för ansvarsförbindelsen 

har ökat. 

Den del av tillgångarna som finansieras med främmande 

kapital benämns skuldsättningsgrad och är soliditetens 

motsats. Kommunen har ingen egen långfristig 

låneskuld, men har lån för de fordringar som finns i 

internbanken samt kortfristiga skulder (t.ex. leverantörsskulder) 

och avsättningar. Kommunens skuldsättningsgrad 

har minskat från 54 % 2010 till 53 % år 2011. 

Kommunalskatt 

Skattesatsen visar kommunens långsiktiga handlingsberedskap. 

Varbergs kommun har, bortsett från skatteväxlingar, 

haft oförändrad kommunal utdebitering med 

20,53 % sedan 1990. Medeltalet för riket är 20,88 %. 

Varbergs skattesats är bland de lägsta i Halland och 

Västra Götalands län. 

Skattekraften, genomsnittsinkomsten per invånare, 

i Varberg är 96,4 % av genomsnittet för riket enligt 

senast kända uppgifter. Varberg har sedan 2008 haft 

en snabbare ökning av skatteunderlaget per invånare, 

jämfört med riket i övrigt. Kommunens låga skattesats 

är en styrka för det finansiella handlingsutrymmet. 

Risk och kontroll 

Likviditet 

Kassalikviditeten är ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapen. 

Kassalikviditeten har minskat från 

111 % år 2010 till 87 %. Överskottslikviditeten har 

minskat samtidigt som det vid förra årsskiftet väntades 

37 

Finansiell analys • Ekonomisk redovisning 



Skattefin. av 

investeringar 

Skattesats 

Skattefin. av 

investeringar 

Skattesats 

2009 



Soliditet 

2010 



Soliditet 

Kontroll 

Risk 

Kontroll 

Risk 



Finansiella 




Finansiella 



Kassalikviditet 


Kassalikviditet 

Kort sikt, beredskap 

Kort sikt, beredskap

38 

Ekonomisk redovisning • Finansiell analys 

Magnus Widén, ekonomichef 

stora utbetalningar. Normalt bör ett likviditetsmått uppgå 

till minst 100 % av de kortfristiga skulderna, men för 

kommuner brukar det uppgå till 70–80 %. I samband 

med bedömning av likviditeten skall nämnas att kommunen 

har outnyttjade checkräkningskrediter på 250 

mnkr, vilket höjer kassalikviditeten till det dubbla. 

Borgensåtagande 

Borgensåtaganden är viktiga när en kommun skall 

bedömas ur ett riskperspektiv. Av kommunens 

borgensåtagande på 566 mnkr avser 500 mnkr 

Varbergs Stadshus AB:s lån. I övrigt har kommunen 

genom internbanken skulder för dotterbolagen på 

1 651 mnkr år 2011, en ökning med 64 mnkr jämfört 

med 2010. 

Risken för dotterbolagens skulder får bedömas som 

liten, då bolagen som har skulder visar ett gott resultat, 

har positivt kassaflöde samt innehåller betydande 

övervärden. De kommunala bolagen har dessutom god 

budgetföljsamhet. 

Balanskravet 

Kommunallagen säger att kommunen måste ha en ekonomi 

i balans. Bortsett från realisationsvinster måste 

intäkterna överstiga kostnaderna. Ett positivt resultat 

krävs för att säkra det egna kapitalet och bygga upp 

medel för reinvesteringar. Varbergs kommun har uppfyllt 

balanskravet sedan det infördes 2000. För 2011 

uppgår balanskravsresultatet till 91 mnkr och är i stort 

sett i nivå med föregående år. 

Ekonomin på sikt 

Det råder en osäkerhet i omvärlden om den framtida 

utvecklingen. Varbergs kommuns beräkningar för 

kommunens utveckling och SKLs beräkning av utvecklingen 

för framtida skatteintäkter visar på en fortsatt 

god ekonomi, med budgeterade resultat på knappt 

50 mnkr de närmaste åren. Investeringarna beräknas 

bli ca 300 mnkr per år de närmaste åren, vilket innebär 

att kommunen inte kommer att finansiera dessa med 

egna medel. Det finansiella målet för egenfinansiering 

bör dock ses över flera år. Därför kan enstaka år när 

målet inte nås accepteras. 

Några slutsatser 

Varbergs kommun har en mycket stark ekonomi jämfört 

med övriga kommuner i Västsverige. Goda resultat, 

måttfulla investeringar och starka kommunala bolag 

tillsammans med en låg skattesats gör att kommunen 

har goda förutsättningar att klara framtidens krav. 

Varbergs kommun uppfyller målet om god ekonomisk 

hushållning för 2011 – en god ekonomi och en god 

verksamhet till medborgarna. 

Definitioner och begrepp 

Anläggningstillgång 

En tillgång som är avsedd att stadigvarande användas 

eller innehas i verksamheten. 

Ansvarsförbindelse 

Ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser 

och vars förekomst kommer att bekräftas endast 

av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte 

ligger inom kommunens kontroll, inträffar eller uteblir. 

Avskrivningar 

Avskrivningen är en planmässig värdeminskning av 

kommunens anläggningstillgångar och inventarier. 

Avskrivningstidens längd beror på tillgångens beräknade 

nyttjandeperiod. 

Avsättning 

Med avsättning menas förpliktelser som är hänförliga 

till redovisningsåret och som på balansdagen är säkra

39 

eller sannolika till sin förekomst men ovissa till belopp 

eller tidpunkt då de ska infrias. 

Balanskrav 

Lagstadgat krav om att kommunens intäkter skall överstiga 

kostnaderna. 

Balansräkning 

Balansräkningen visar den ekonomiska ställningen 

vid årets slut och visar hur kommunen har använt sitt 

kapital (tillgångssidan) och hur kapitalet har anskaffats 

(skuldsidan). 

Driftredovisning 

Driftredovisningen omfattar kostnader och intäkter för 

årets löpande verksamhet. 

Eget kapital 

Det egna kapitalet är skillnaden mellan kommunens 

tillgångar och skulder inklusive avsättningar. 

Exploateringsredovisning 

Exploateringsredovisningen omfattar de utgifter och 

inkomster som hör samman med iordningställandet av 

mark för bostads- eller verksamhetsändamål. 

Finansnetto 

Finansnettot är skillnaden mellan ränteintäkter och 

räntekostnader. 

Investeringsredovisning 

Investeringsredovisningen omfattar utgifter och eventuella 

inkomster för investeringar i anläggningar, 

byggnader, mark och inventarier. 

Kassaflödesanalys 

Kassaflödesanalysen visar kommunens in- och utbetalningar 

under en period. Betalningarna hänförs 

till löpande verksamhet, investeringsverksamhet eller 

finansieringsverksamhet. 

Uppdelningen av kassaflödet i tre kategorier ger information 

för bedömning av respektive kassaflödes 

betydelse för kommunens finansiella ställning och 

likviditetssituation. 

Periodisering 

Fördelning av kostnader och intäkter till den redovisningsperiod 

där de uppstår/uppstått. 

Resultaträkning 

Resultaträkningen visar årets kostnader och intäkter. 

Resultaträkningen visar också hur kommunens egna 

kapital har förändrats under året. Det egna kapitalets 

förändring framgår även vid en jämförelse mellan årets 

och föregående års egna kapital. 

Rörelsekapital 

Rörelsekapitalet är skillnaden mellan omsättningstillgångar 

och kortfristiga skulder vid en viss tidpunkt. 

Rörelsekapitalet visar kommunens kortsiktiga finansiella 

styrka. 

Siffror och sorter 

I årsredovisningen används en del olika benämningar 

på tal och enheter. När det gäller pengar är det i första 

hand mnkr och tkr. Mnkr står för miljon kronor och 

tkr för tusen kronor. 1 mnkr = 1 000 000 kr och 1 tkr 

= 1 000 kr. 

På något ställe förekommer mdkr, som står för miljard 

kronor. 1 miljard kronor = 1 000 000 000 kr. 

Procent är hundradel. Det gäller att hålla tungan rätt i 

mun när man beskriver ökningar (eller minskningar). 

Om något ökar från två till tre procent så står det att 

det ökar med en procentenhet. I absoluta tal är ökningen 

50 %. 

När det gäller ytmått kan både hektar och kvadratmeter 

förekomma. 1 ha = 10 000 m 2 . Vattenförbrukningen 

mäts i kubikmeter 1 m 3 = 1 000 liter. 

Viktangivelser förekommer i ton och tusen ton. Tusen 

ton = 1 miljon kilo. 

Skatteunderlag 

Skatteunderlaget utgörs av samtliga kommuninvånares 

beskattningsbara inkomster. Kapitalinkomster 

ingår inte i det kommunala skatteunderlaget. Inte 

heller ingår inkomster från juridiska personer. Skatteunderlaget 

dividerat med antalet invånare ger det jämförelsetal 

som kallas skattekraft. Denna jämförs ofta 

med riksgenomsnittet och mäts som en procentandel. 

Definitioner och begrepp • Ekonomisk redovisning 

Likviditet 

Kassa- och bankmedel som utgör kommunens betalningsberedskap 

på kort sikt. 

Nettokostnad 

Nettokostnaden utgörs av kostnader minskade med 

intäkter. Nettokostnaden finansieras med skattemedel. 

Omsättningstillgång 

En tillgång som på kort tid kan omsättas till likvida 

medel och som inte är avsedd för stadigvarande bruk. 

Soliditet 

Det egna kapitalets andel av det totala kapitalet. Soliditeten 

visar kommunens långsiktiga betalningsförmåga. 

Årets resultat 

Årets resultat motsvarar förändringen av årets och föregående 

års egna kapital. Se även Resultaträkning.

40 

Redovisningsprinciper 

Ekonomisk redovisning • Redovisningsprinciper 

Kommunens redovisning följer Lagen om kommunal redovisning. 

Kommunen tillämpar i huvudsak de rekommendationer 

som ges av Rådet för Kommunal Redovisning. 

Vissa avvikelser från rekommendationerna har gjorts. 

Kommunens redovisning har varit öppen för externa 

transaktioner till och med den 30 december 2011. 

Kommunens anläggningstillgångar är upptagna till 

anskaffningsvärdet minskat med investeringsbidrag och 

avskrivningar. Eventuella investeringsbidrag periodiseras 

från och med redovisningsåret 2010. 

För samtliga anläggningstillgångar används linjär 

avskrivning vid beräkning av kapitalkostnaderna. 

Kommunens leasingavtal som främst avser bilar 

och datorer är operationella. Detta innebär att det 

gäller såväl finansiering som service. 

Från och med verksamhetsåret 2002 beräknas en 

semesterlöneavsättning i personalsystemet. Semesterlöneavsättningen 

belastar den aktuella verksamheten 

när lönen bokförs och tillgodogör samtidigt semesterlöneskulden. 

Uttagen och inrapporterad semester, 

inklusive personalomkostnadspålägg, belastar 

semesterlöneskulden. 

Pensionsskulden redovisas enligt blandmodellen. 

Detta innebär att den pension som intjänats till 

och med verksamhetsåret 1997 behandlas som en 

ansvarsförbindelse inom linjen. Pensionsförmåner 

intjänade från och med 1998 redovisas som en kostnad 

i resultaträkningen och som en kortfristig skuld 

i balansräkningen. Den under ett år intjänade pensionsförmånen 

utbetalas under nästkommande år till 

de anställdas individuellt valda pensionsförvaltare. 

Avsättningen till pensioner i balansräkningen avser 

bland annat garanti- och efterlevandepension. Såväl 

kostnad som avsättning har belastats med löneskatt 

på 24,26 %. Utbetalningen av pensionsförmåner 

intjänade före år 1998 redovisas som en kostnad i 

resultaträkningen. 

Vid beräkningen av de preliminära skatteintäkterna 

för 2011 har den av Sveriges Kommuner och Landsting, 

SKL, framtagna decemberprognosen använts. 

Exploateringsverksamhetens inkomster och utgifter 

avslutas från och med redovisningsåret 2010 efter 

tankegångarna i idéskriften ”Redovisning av Kommunal 

Markexploatering” från Rådet för Kommunal 

Redovisning. 

Avvikelser 

Här följer avvikelser från redovisningsprinciper rekommenderade 

av Rådet för Kommunal Redovisning. 

Nästkommande års amortering för upptagna lån räknas 

inte som kortfristig skuld. Avsteget är gjort då den 

övervägande delen av kommunens upptagna lån saknar 

amorteringsplaner. 

Aktivering görs vid anskaffningsvärden som för 

inventarier överstiger 100 tkr samt för fastigheter och 

anläggningar som överstiger 500 tkr. Tillgångens varaktighet 

skall dessutom uppgå till minst 5 år, men för 

datorutrustning minst 3 år. 

Avskrivning påbörjas året efter det en investering 

gjorts. Undantag görs dock för transportcentralens fordon 

och maskiner, hamnanläggningar och vissa stora 

fastighetsprojekt där avskrivningarna påbörjas under 

anskaffnings- respektive färdigställandeår. Avvikelsen 

görs då ökningen av kvaliteten på redovisningen inte står 

i rimlig proportion till den erforderliga arbetsinsatsen. 

Periodisering av timlöner görs inte, då beloppen varierar 

marginellt mellan åren. Under åren 2008–2012 

har i januari utbetalats timlöner för december månad 

föregående år med belopp mellan 4,1 och 4,9 mnkr. 

I januari 2012 uppgick utbetalningen av timlön för 

december 2011 till 4,2 mnkr. 

En extra pensionsmedelsavsättning har gjorts med 

27 mnkr för att minska framtida pensionskostnader 

enligt den s.k. ansvarsförbindelsen, se not 19. 

avskrivningstider 

Förvaltningsfastigheter 

Hyresfastigheter 

Gator och parker 

Friluftsanläggningar 

Anläggningar för kommunikationer 

Bilar, maskiner och inventarier 

Datorer 

20–40 år 

20–50 år 

20–33 år 

10–20 år 

20–50 år 

5–12 år 

3–5 år

41 

redovisningsprinciper • Ekonomisk redovisning

42 

Resultaträkning / Kassaflödesanalys 

Ekonomisk redovisning • Resultaträkning / Kassaflödesanalys 

Resultaträkning 

Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 

Mnkr Not 2010 2011 2010 2011 

Verksamhetens intäkter 1 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7 

Verksamhetens kostnader 2 -2 679,4 -2 802,7 -3 351,2 -3 653,9 

Upplösning av infrastrukturell investering 3 -11,6 -11,6 -11,6 -11,6 

Avskrivningar -81,4 -84,9 -222,8 -243,9 

Verksamhetens nettokostnad 4 -2 275,3 -2 420,3 -2 158,8 -2 298,7 

Skatteintäkter 5 1 977,1 2 085,6 1 977,1 2 085,6 

Generella stats- och utjämningsbidrag 6 442,0 418,6 442,0 418,6 

Finansiella intäkter 42,4 70,6 6,1 9,8 

Finansiella kostnader -34,8 -63,1 -62,0 -84,2 

Resultat före skatter och extraordinära poster 151,4 91,4 204,4 131,1 

Extraordinära intäkter 7 6,4 

Skattekostnader -6,6 -12,5 

Uppskjuten skatt -6,6 -5,2 

Årets resultat 8, 9, 10 151,4 91,4 191,2 119,8 





Löpande verksamhet 

Årets resultat 151,4 91,4 191,1 119,8 

Ej likviditetspåverkande poster 11 150,0 140,9 280,6 300,4 

Justering rörelsekapitalets förändring -9,4 -154,4 17,4 -112,6 

Förändring kortfristiga fordringar 10,6 -79,6 -0,3 -80,6 

Förändring förråd 0,3 2,5 0,4 2,5 

Förändring exploateringsområden -9,0 -2,2 9,0 -2,3 

Förändring kortfristiga skulder 7,5 -75,1 8,3 -32,2 

I Löpande verksamhet 292,0 77,9 489,1 307,6 

Investeringar 

Anskaffning materiella tillgångar -144,2 -151,3 -470,0 -475,8 

Anskaffning finansiella tillgångar -0,1 -3,1 

Försäljning materiella tillgångar 4,2 6,8 81,5 26,9 

Försäljning finansiella tillgångar 2,0 0,2 2,0 1,1 

Investeringsbidrag 1,0 21,4 1,0 21,4 

II Investeringsnetto -137,1 -122,9 -388,6 -426,4 

Finansiering 

Utlåning: 

Ökning pensionsmedel -49,2 -67,9 -49,2 -67,9 

Minskning pensionsmedel 28,9 22,0 28,9 22,0 

Ökning långfristiga fordringar -1 368,4 -82,6 -25,8 -4,0 

Minskning långfristiga fordringar 124,1 18,8 

Upplåning: 

Ökning långfristiga lån 1 798,8 166,4 8,1 

Minskning långfristiga lån -601,9 -180,5 -9,3 

III Finansieringsnetto -67,7 -123,8 -55,4 -41,8 

Förändring likvida medel (I + II + III) 

Likvida medel vid årets början 351,5 438,8 422,0 467,1 

Likvida medel vid årets slut 438,8 269,8 467,1 306,5 

Förändring likvida medel 87,3 -169,0 45,1 -160,6


43 




Tillgångar 

Mark, fastigheter och anläggningar 12 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9 

Inventarier 13 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4 

Aktier och andelar 14 282,9 272,2 21,3 5,6 

Pensionsmedel 15 121,2 167,1 121,2 167,1 

Långfristiga fordringar 16 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8 

Summa anläggningstillgångar 3 767,7 3 924,0 4 813,4 5 050,8 

Bidrag till statlig infrastruktur 17 266,8 255,2 266,8 255,2 

Förråd 3,3 0,8 11,8 9,3 

Exploateringsområden 89,6 91,9 89,6 91,9 

Kortfristiga fordringar 18 131,9 211,5 203,0 283,6 

Kortfristiga placeringar 10,2 7,0 

Likvida medel 438,8 269,8 456,9 299,5 

balansräkning • Ekonomisk redovisning 

Summa omsättningstillgångar 663,6 574,0 771,5 691,3 

Summa tillgångar 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3 

Eget kapital och skulder 

Ingående eget kapital 1 999,5 2 150,9 2 119,7 2 310,0 

Justering ingående eget kapital -0,8 

Årets förändring, resultat 151,4 91,4 191,1 119,8 

Summa eget kapital 2 150,9 2 242,3 2 310,0 2 429,8 

Avsättningar 19 467,2 520,1 620,1 680,7 

Långfristiga lån 20 1 554,8 1 551,4 2 133,3 2 141,4 

Villkorat aktieägartillskott 10,7 10,7 

Summa långfristiga skulder 1 565,5 1 551,4 2 144,0 2 141,4 

Kortfristiga skulder 21 337,9 253,7 601,4 537,1 

Semesterlöneskuld 22 121,7 129,5 121,7 152,1 

Upplupen pensionskostnad 54,9 56,2 54,5 56,2 

Summa kortfristiga skulder 514,5 439,4 777,6 745,4 

Summa skulder och eget kapital 4 698,1 4 753,2 5 851,7 5 997,3 

Pensionsförpliktelser som ansvarsförbindelser 23 1 132,5 1 281,4 1 132,5 1 281,4 

Borgensåtaganden 24 591,4 566,3 95,5 68,4

44 

Noter 

Ekonomisk redovisning • Noter 

Not 1 Verksamhetens intäkter (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Intäkter enligt driftredovisning 1 540,9 1 996,1 

Interna intäkter -1 043,8 -1 517,2 

Verksamhetens externa intäkter 1 497,1 478,9 

1) Verksamhetens intäkter: 

Försäljning anläggningstillgångar 0,5 1,6 

Avgifter och ersättningar 177,8 189,8 

Hyror och arrenden 79,9 75,3 

Bidrag 132,0 146,5 

Försäkringsersättningar m.m. 1,4 3,3 

Försäljning av verksamhet och entreprenader 41,9 48,6 

Jämförelsestörande poster 2 62,9 11,8 

Övriga intäkter 0,7 2,0 

Verksamhetens intäkter 497,1 478,9 1 426,8 1 610,7 

2) Här återfinns reavinster som t.ex. försäljningen av kv Lorensberg/Kanngjutaren år 2010 och avslutningen av exploateringsområden 

år 2011. 

Not 2 Verksamhetens kostnader (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Kostnader enligt driftredovisningen 3 822,1 4 417,5 

Avskrivning -81,4 -84,9 

Kalkylerad internränta 1 -56,9 -58,3 

Kalkylerad personalomkostnad 2 -457,7 -454,7 

Personalförsäkringar 348,8 353,1 

Pensionskostnader 3 118,6 128,7 

Pensionsavsättning 3 38,4 23,6 

Uppräkning semesterlöneskuld 2,8 6,5 

Upplösning infrastrukturell investering -11,6 -11,6 

Övriga interna kostnader -1 043,8 -1 517,2 

4 

Verksamhetens externa kostnader 2 679,4 2 802,7 3 351,2 3 653,9 

1) Internräntan har uppgått till 3,5 % åren 2010 och 2011. 

2) Av kommunen använda personalomkostnadspålägg, % 

Hel- och deltidsanställda enligt kommunala avtal 40,80 39,50 

Förtroendevalda och arvodesanställda 38,30 38,25 

Anställda enligt beredskapsavtal 40,80 39,50 

3) Kommunens pensionskostnader (Mnkr) 

Årets nyintjänade pensioner 53,1 55,5 

Utbetalade pensioner och försäkringar 41,9 47,4 

Löneskatt 23,6 23,5 

Förändrad avsättning 38,4 25,9 

4) varav kommunens kostnader avseende (Mnkr) 

Arbetskraft 1 474,3 1 449,0 

Varor 138,8 149,1 

Tjänster 855,6 925,7 

Bidrag 97,5 104,7 

Not 3 Upplösning av statlig infrastrukturell investering 

Upplösningen avser den av kommunfullmäktige år 2009 beslutade medfinansieringen av tunnel under Varberg på Västkustbanan. 

Medfinansieringsbeloppet, som uppgår till 290 mnkr, kommer att lösas upp under 25 år. Upplösningskostnaden har särredovisats.

Not 4 Verksamhetens nettokostnad (Mnkr) Netto 2010 Netto 2011 Förändring Budgetavvikelse 

Kf, Val, revision och överförmyndare -6,7 -6,9 -0,2 -0,8 

45 

Kommunstyrelse -131,1 -222,9 -91,9 -24,6 

varav exploateringsverksamhet 46,6 -0,7 -47,3 -12,6 

varav avsättning /upplösning tunnel -17,6 -17,4 0,2 -5,8 

varav avsättning till deponier -15,0 -15,0 -15,0 

Barn- och utbildningsnämnd -1 096,6 -1 145,3 -46,7 -16,4 

Socialnämnd -801,3 -799,8 1,4 47,4 

varav försörjningsstöd -25,5 -27,6 -2,1 -2,6 

Byggnadsnämnd -8,3 -9,7 -1,4 0,3 

Miljö- och räddningsnämnd -48,6 -50,9 -2,3 1,0 

varav räddningstjänst -41,9 -42,6 -0,7 0,9 

varav miljö- och hälsoskyddskontor -6,6 -8,2 -1,6 0,1 

noter • Ekonomisk redovisning 

Hamn- och gatunämnd -65,3 -73,7 -8,4 -6,9 

varav hamnavdelning 3,0 -2,4 -5,4 -2,4 

varav gatu- och parkavdelning -67,7 -70,7 -2,9 -4,5 

Kultur- och fritidsnämnd -95,6 -96,1 -0,5 5,3 

Servicenämnd -27,8 -16,0 11,8 -2,6 

varav fastighetsförvaltning -4,9 -4,7 0,2 -3,3 

Totalt nämndernas drift -2 281,2 -2 421,4 -140,2 2,5 

Kommungemensamma poster 5,9 1,1 -4,8 19,9 

varav kommunstyrelsens medel för oförutsett 10,9 

varav pensionsutbetalningar -41,9 -47,4 -5,5 -1,3 

Verksamhetens nettokostnader -2 275,3 -2 420,3 -145,0 22,4 

Not 5 Skatteintäkter (Mnkr) 2010 2011 

Preliminära skatteintäkter 1 949,5 2 035,2 

Definitiv slutavräkning 1,4 8,2 

Preliminär slutavräkning 26,2 42,2 

Summa skatteintäkter 1 977,1 2 085,6 

Not 6 Generella statsbidrag och utjämningsbidrag (Mnkr) 2010 2011 

Inkomstutjämning 394,2 378,8 

Statsbidrag, maxtaxa 18,2 21,6 

Kostnadsutjämning -82,9 -84,6 

LSS-utjämning -47,1 -48,7 

Regleringsbidrag 14,7 59,7 

Fastighetsavgift 89,1 91,8 

Konjunkturstöd 55,8 

Summa 442,0 418,6 

Not 7 Extraordinära intäkter 

Varbergs Bostads AB har erhållit en engångspost på 6,4 mnkr som avser återbetalning av tidigare inbetalad avkastningsskatt. 

Not 8 Kommunens resultaträkning jämfört med budget (Mnkr) Redovisn Budget Avvikelse 

Verksamhetens nettokostnad -2 420,3 -2 442,7 22,4 

Skatteintäkter 2 085,6 2 046,2 39,4 

Stats- och utjämningsbidrag 418,6 417,0 1,6 

Finansnetto 7,5 14,0 -6,5 

Årets resultat 91,4 34,5 56,9 

Not 9 Avstämning mot kommunallagens balanskrav (Mnkr) 2010 2011 

Årets resultat enligt balansräkning 151,4 91,4 

Avgår realisationsvinster -60,3 -0,7 

Resultat exklusive realisationsvinster 91,1 90,7 

Not 10 Kommunens driftredovisning 2011 (Mnkr) Intäkter Kostnader Netto 

Verksamhet exklusive kommungemensamma poster 1 996,1 -4 417,4 -2 421,3 

Finansiering inklusive kommungemensamma poster 3 162,8 -650,1 2 512,7 

Totalt 5 158,9 -5 067,5 91,4

46 

Not 11 Ej likviditetspåverkande poster (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 


Förändring avsättningar 55,5 53,0 70,2 60,6 

Övriga ej likviditetspåverkande poster 94,5 87,8 210,4 239,8 

Totalt 150,0 140,8 280,6 300,4 

Not 12 Anläggningstillgångar, bokförda värden (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Markreserv 1 3,7 7,8 3,7 7,8 

Verksamhetsfastigheter inklusive mark 2 1 264,4 1 306,9 3 038,6 3 058,8 

Affärsfastigheter 3 14,6 13,5 14,6 13,5 

Pågående nyanläggningar 50,1 158,5 

Gator, parker och friluftsanläggningar 4 137,0 151,4 137,0 151,4 

Anläggningar för kommunikationer 5 232,2 227,9 232,2 227,9 

Summa 1 651,9 1 707,6 3 476,2 3 617,9 

1) varav kommunens markreserv 

Ackumulerade investeringar 20,9 21,3 

Ackumulerade avskrivningar -1,3 -1,4 

Ackumulerade justeringar -16,2 -16,2 

Ingående balans 3,4 3,7 

Årets utgifter 2,8 10,3 

Årets inkomster -2,4 -6,8 

Årets avskrivningar -0,1 -0,1 

Årets justeringar 0,7 

Utgående balans 3,7 7,8 

2) varav kommunens verksamhetsfastigheter 

Ackumulerade investeringar 1 569,8 1 684,2 



Ingående balans 1 198,8 1 264,4 


Årets inkomster -0,1 



Utgående balans 1 264,4 1 306,9 

3) varav kommunens affärsfastigheter 








4) varav kommunens gator, parker och friluftsanläggningar 



Ackumulerade justeringar 7,3 16,2 



Årets inkomster -1,9 




5) varav kommunens anläggningar för kommunikationer 



Ackumulerade justeringar 14,0 15,9 





Utgående balans 232,2 227,9

Not 13 Ackumulerade värden för inventarier (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Ackumulerade investeringar 179,5 176,8 1 670,9 1 889,8 

Ackumulerade avskrivningar -110,4 -113,8 -709,9 -760,6 

Ackumulerade justeringar 5,2 5,0 7,7 6,7 

Ingående balans 74,3 68,0 968,7 1 135,9 

Årets utgifter 9,2 17,8 249,2 176,6 

Årets inkomster -0,3 -30,3 -20,2 

Årets avskrivningar -13,5 -14,7 -88,2 -97,5 

Årets justeringar -1,7 -1,5 36,5 2,6 

Utgående balans 68,0 69,6 1 135,9 1 197,4 

Not 14 Aktier och andelar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Aktier 

Varbergs Stadshus AB, 100 % 216,8 216,8 

Varbergs Stadshus AB, aktieägartillskott 52,8 52,8 

Hallands Länstrafik AB 10,9 10,9 

Region Halland 0,1 0,1 0,1 0,1 

Vivab 3,0 

47 


Andelar 

Kommuninvest Ekonomisk Förening 1,8 1,8 1,8 1,8 

Övriga andelar 0,5 0,7 5,5 3,7 

Summa aktier och andelar 282,9 272,2 21,3 5,6 

Not 15 Förvaltning av kommunens pensionsmedel (Mnkr) 2010 2011 

Avsatt för pensioner inklusive löneskatt 165,2 197,4 

Pensionsförpliktelser inklusive löneskatt som redovisas som ansvarsförbindelse 1 132,5 1 281,4 

Summa pensionsförpliktelser 1 297,7 1 478,8 

Placerade pensionsmedel, marknadsvärde 127,7 169,2 

Placerade pensionsmedel, bokfört värde 121,2 167,1 

86 % av pensionsmedlen är placerade i produkter med 100 % kapitalskydd och med en kreditrating om lägst Single A (S & P ). 9 % av portföljen 

är placerad i svenska aktier som alla är placerade på OMX Large Cap. Resterande 5 procent är placerade i produkter som inte uppnår 

ett kapitalskydd på 100 % och/eller har en rating lägre än Single A. 

Avkastningen har under året uppgått till 1,59 % av placerat kapital. Placeringen har skett enligt den av kommunfullmäktige den 19 januari 

2010 fastställda pensionsmedelspolicyns fastställda krav på risk. Årsavkastningen är i nivå med den förväntade avkastningen och över en 

femårsperiod har portföljen gett en avkastning på 12 % jämfört med målavkastningen på 12,6 %. 

Not 16 Långfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Kommuninvest Ek. för. 6,4 6,4 6,4 6,4 

VA-lån 49,7 49,6 49,7 49,6 

Varbergs Bostads AB 721,1 708,6 

Varberg Energi AB 373,5 456,0 

Varbergs Fastighets AB 325,0 325,0 

Varberg Vatten AB 167,6 161,5 

Övrig utlåning 0,4 0,4 2,7 6,8 

Summa 1 643,7 1 707,5 58,8 62,8 

Not 17 Bidrag till statlig infrastruktur 

Bidraget avser kommunens andel av den beslutade järnvägstunneln. 

Not 18 Kortfristiga fordringar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Fakturafordringar 39,2 41,2 85,5 75,8 

Fordringar staten 26,4 109,7 26,4 109,7 

Momsavräkning 21,4 22,8 21,7 22,8 

Interimsfordringar 1 25,8 25,6 42,5 35,5 

Kommunala bolag 8,6 8,6 0,0 0,0 

Diverse 10,5 3,6 26,9 39,8 

Summa 131,9 211,5 203,0 283,6 

1) Kommunens interimsfordringar 

Amortering utlämnade lån 6,1 6,2 

Upplupen ränta 0,2 

Inkomstrester 4,5 4,1 

Utgiftsförskott 7,2 1,3 

Periodisering leverantörsreskontra 8,0 13,8 

Summa 25,8 25,6

48 Not 19 Avsättningar (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Pensionsavsättning 1 

Ingående avsättning inklusive extra avsättningar 107,1 165,2 107,1 165,2 


Nya förpliktelser under året 58,1 6,4 58,1 6,4 

varav nyintjänad pension 6,7 6,7 

varav ränte- och basbeloppsuppräkning 1,9 1,9 

varav sänkning av diskonteringsränta 4,3 4,3 

varav pension till efterlevande 1,0 1,0 

varav övrigt -7,6 -7,6 

Årets utbetalningar -3,9 -3,9 

Extra avsättning genom pensionsmedelsförvaltning 2,4 2,4 

Extra avsättning 2011 27,3 27,3 

Utgående avsättning 165,2 197,4 165,2 197,4 

Antal visstidsförordnande 

Politiker 2 

Tjänstemän 6 

Avsättning för återställande av deponier 2 

Ingående avsättning 8,6 0,0 8,6 0,0 

Avsättning 15,0 15,0 

Uttag -8,6 -8,6 


Avsättning parkeringsplatser 3 



Avsättning järnvägstunnel 4 


Ökning av nuvärde 6,0 5,8 6,0 5,8 


Avsättning uppskjuten skatt på obeskattade reserver 




Övriga avsättningar 




Summa avsättningar 467,2 520,1 620,1 680,7 

1) År 2011 har förpliktelsen genom försäkring minskat med 13,8 mnkr. 

Extra avsättning: Då de närmaste åren kommer att medföra ökade kostnader för pensioner inom ansvarsförbindelsen avsätts det överskott som 

vid avstämning uppstått för kostnader avseende arbetsgivaravgifter, pensionsavgifter och avtalsförsäkringar i jämförelse med reserverade medel 

från det generella personalomkostnadspåslaget. Under 2011 har avsättningar gjorts om sammanlagt 32,2 mnkr. 

2) För att kunna möta framtida åtaganden för återställande av deponierna i Tjärby och Veddige, som beräknats till sammanlagt cirka 

30 mnkr, har avsatts 15,0 mnkr i 2011-års bokslut. 

3) Under åren 2010 eller 2011 har vare sig avsättningar eller uttag gjorts. 

4) Avsättningen avser kommunens del av den beslutade järnvägstunneln under Varberg. 

Not 20 Långfristig upplåning 

Kommunen tillämpar huvudmetoden vilket innebär att lånekostnaderna belastar resultatet för den period de hänför sig till. 

Not 21 Kortfristiga skulder (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Leverantörsskulder 83,6 111,4 118,4 152,0 

Arbetsgivaravgifter och skatter 84,1 41,1 84,1 68,0 

Deponerade medel 0,9 0,9 0,9 0,9 

Interimsskulder 1 111,3 29,0 178,2 101,3 

Övriga kortfristiga skulder 58,0 71,3 219,8 214,9 

Summa 337,9 253,7 601,4 537,1 

1) Interimsskulder 

Inkomstförskott 9,0 9,0 

Utgiftsrester 94,0 11,5 

Upplupen ränta 8,3 8,5 

Summa interimsskulder 111,3 29,0

Not 22 Semesterlöneskuld (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 

Semester 85,6 87,6 

Ferielöneskuld lärare 24,8 30,3 

Uppehållslöneskuld och inarbetad tid 11,3 11,6 

Totalt 121,7 129,5 

Not 23 Pensionsförpliktelse som ansvarsförbindelse (Mnkr) Kommun 2011 

Ingående ansvarsförbindelse 1 132,5 

Aktualisering 1,5 

Ränteuppräkning 17,7 

Basbeloppsuppräkning 15,8 

Sänkning av diskonteringsränta 90,5 

Bromsen 46,9 

Övrig post 30,9 

Årets utbetalningar -54,4 

Utgående ansvarsförbindelse 1 281,4 

49 


Samtliga förändringsposter redovisas från och med 2011. 

Senast avlästa aktualiseringsgrad är 82 %. 

Not 24 Fördelning av borgensförbindelser (Mnkr) Kommun 2010 Kommun 2011 Koncern 2010 Koncern 2011 

Egnahem och bostadsrätter 1,1 1,1 1,1 1,1 

Riksbyggen (avser förhyrda gruppbostäder) 32,7 32,6 32,7 32,6 

Varbergs Bostad AB 1,6 1,5 

Varbergs Stadshus AB 500,0 500,0 

Hallandstrafiken AB 23,7 0,0 23,7 0,0 

Övriga borgensåtaganden och övriga ansvarsförbindelser 32,2 31,1 37,9 34,7 

Summa borgensförbindelser 591,4 566,3 95,5 68,4 

Varbergs kommun har i maj 1993 ingått en solidarisk borgen såsom 

för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande 

och framtida förpliktelser. Samtliga 267 kommuner som per 

2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening 

har ingått likalydande borgensförbindelser. 

Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har 

ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan 

medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan 

nämnd borgensförbindelse. Medel som respektive medlemskommun 

lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken 

på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest 

ekonomisk förening. 

Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Varbergs kommuns 

ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras 

att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala 

förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 

223 342 743 649 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna 

uppgick till 1 437 663 873 kronor och andelen av de totala 

tillgångarna uppgick till 1 428 554 341 kronor. 

Varbergs kommun ingick en solidarisk borgen såsom för egen skuld 

för Hallandstrafiken AB:s lån i februari 2004. Den 1 juli 2011 tog 

Region Halland över ansvaret för Hallandstrafiken AB och Varbergs 

kommuns ansvarsförbindelse löstes.

50 

Driftredovisning 

Ekonomisk redovisning • Driftredovisning 

Genom Kommunfullmäktiges budgetbeslut i november 

2010 tilldelades nämnderna totalt 2 392 mnkr för driften 

av den löpande verksamheten under 2011. 

Under året har 22,6 mnkr fördelats för att täcka nio 

månaders utfall av den årliga lönerevisionen. Ytterligare 

9,2 mnkr har beviljats i tilläggsanslag, varav 3,2 mnkr 

från Kommunstyrelsens medel för oförutsedda utgifter 

och 6 mnkr genom nedskrivning av det budgeterade 

resultatet. Av dessa 6 mnkr beviljades Hamn- och gatunämnden 

extra anslag till beläggningsunderhåll med 

3 mnkr och Barn- och utbildningsnämnden 3 mnkr för 

ökade kostnader för måltider. Den totala driftbudgeten 

för nämnderna uppgick till 2 424 mnkr vid årets slut. 

Kommungemensamma poster 

För att återkoppla och få en överensstämmelse med 

verksamhetens nettokostnader i resultaträkningen, 

måste en del kommungemensamma poster tillföras. Till 

de kommungemensamma posterna hör kostnader för 

utbetalningar av pensioner, löneskatt, arbetsgivaravgifter, 

avsättningar till pensionsavgifter och förändring av 

semesterlöneskulder. Interna intäkter från nämnderna 

i form av personalomkostnadspålägg och internräntor 

ingår också. Nettot för de kommungemensamma posterna 

under 2011 var positivt och bidrog till att sänka 

verksamhetens nettokostnad med 1 mnkr. 

Bland de kommungemensamma posterna finns en 

budgetpost som benämns Kommunstyrelsens oförutsedda 

eller ofördelade. I denna post finns vid ingången 

av budgetåret bl.a. medel till årets löneökningar. Merparten 

av denna budget fördelas ut till nämnderna 

under året. 

Driftkostnaderna ökade med 145 mnkr 

Verksamhetens totala driftskostnader år 2011 var 2 420 

mnkr. Det är en nettokostnadsökning med 145 mnkr 

eller 6,4 %, i förhållande till 2010. En stor del av ökningen 

beror på 2010 års realisationsvinster som uppstod 

vid försäljning av kvarteren Lorensberg och Kanngjutaren. 

Motsvarande realisationsvinster saknas år 

2011. Dessutom har Kommunstyrelsen 2011 reserverat 

15 mnkr för återställning av deponier. Bortser man från 

dessa två poster stannar nettokostnadsökningen vid 79 

mnkr, vilket motsvarar en ökning med 3,4 %. 

Nämnderna (tkr) Netto 2010 Netto 2011 Förändr. netto % Budget 2011 Budgetavvikelse 

Kf, Val, Revision och Överförmyndare -6 719 -6 962 3,6 -6 158 -804 

DRIFTREDOVISNING 

Kommunstyrelse -131 075 -222 941 70,1 -198 302 -24 640 

varav exploateringsverksamhet 46 613 -685 101,5 11 910 -12 595 

varav avsättning till tunnel -17 621 -17 401 -1,2 -11 600 -5 801 

varav avsättning till deponier -15 000 0 -15 000 

Barn- och utbildningsnämnd -1 096 619 -1 145 297 4,4 -1 128 918 -16 378 

Socialnämnd -801 283 -799 834 -0,2 -847 229 47 395 

varav försörjningsstöd -25 519 -27 651 8,4 -25 000 -2 651 

Byggnadsnämnd -8 265 -9 704 17,4 -9 989 285 

Miljö- och räddningsnämnd -48 562 -50 883 4,8 -51 874 991 

varav räddningstjänst -41 918 -42 639 1,7 -43 534 895 

varav miljö- och hälsoskyddskontor -6 645 -8 244 24,1 -8 340 96 

Hamn- och gatunämnd -65 252 -73 667 12,9 -66 738 -6 929 

varav hamnavdelning 2 992 -2 454 182,0 0 -2 454 

varav gatu- och parkavdelning -67 706 -70 656 4,4 -66 123 -4 533 

Kultur- och fritidsnämnd -95 568 -96 079 0,5 -101 336 5 258 

Servicenämnd -27 839 -16 015 -42,5 -13 357 -2 658 

varav fastighetsförvaltning -4 927 -4 709 -4,4 -1 427 -3 282 

Totalt nämndernas drift -2 281 182 -2 421 381 6,1 -2 423 902 2 521 

Kommungemensamma poster 5 902 1 080 81,7 -18 847 19 927 

varav medel för oförutsett 0 0 -10 961 10 961 

varav pensionsutbetalningar -41 870 -47 395 13,2 -46 119 -1 276 

Verksamhetens nettokostnad -2 275 280 -2 420 301 6,4 -2 442 749 22 448

51 


Den största nettokostnadsökningen har Kommunstyrelsen, 

vilket förklaras dels av uteblivet överskott 

från exploateringsverksamheten, dels på en avsättning 

för deponier och indexuppräkning av medfinansiering 

av järnvägstunneln, som inte budgeterats. Överföringen 

av upphandlingsavdelningen till Kommunledningskontoret 

står också för en del av kostnadsökningen. 


Nettokostnaderna ökade med drygt 48 mnkr, vilket 

dels beror på ett ökat antal barn och elever, dels förklaras 

av ökad omsorgstid inom förskoleverksamheten. 

Detta är även en förklaring till budgetavvikelsen, som 

också beror på kostnaderna för datorsatsningen ”Entill-En”. 

Samtidigt har flera rektorer valt att överskrida 

sin budget genom att utnyttja tidigare års överskott. 

Socialnämnd 

Nämndens nettokostnad minskade med drygt 1 mnkr 

jämfört med föregående år. I redovisningen för 2011 

ingår en intäkt på 8 mnkr från Försäkringskassan som 

avser år 2010. Nettokostnaden år 2010 skulle varit 

8 mnkr lägre, samtidigt som den borde vara 8 mnkr 

högre 2011. Detta skulle ge en nettokostnadsökning på 

15 mnkr, vilket motsvarar 1,9 % som kan anses vara en 

rimlig utveckling. Även efter en korrigering av budgetavvikelsen, 

med dessa 8 mnkr, har nämnden utfört sitt 

uppdrag till en lägre kostnad än vad som beräknats. En 

del av överskottet i förhållande till budget förklaras av 

att planerna på två nya boende inte kunnat förverkligas. 


Miljö- och hälsoskyddskontoret svarar för en stor del av 

nettokostnadsökningen, när tillsynen utökats med hjälp 

av extra personal. Budgetmässigt visar såväl miljö- och 

hälsoskyddskontoret som räddningstjänsten en positiv 

avvikelse. 


Den kraftiga nettokostnadsförändringen inom Hamnoch 

gatunämnden återfinns till största delen hos 

hamnen som försämrat sitt resultat från 2010 med 5,4 

mnkr. Renoveringen av Tullhuset bidrar till den stora 

förändringen. Gatuavdelningens nettokostnadsförändring 

kommer främst från det ökade beläggningsunderhållet. 

Budgetavvikelsen nämnden uppvisar beror dels 

på Tullhusets renovering och dels på att budgeten för 

årets snöröjning överskreds med 3,5 mnkr. 


Den låga nettokostnadsökningen beror delvis på 

ändrade redovisningsprinciper av föreningsbidrag, men 

även på ökade intäkter. Budgetavvikelsen om drygt 

5 mnkr beror också på lägre personalkostnader, p.g. a. 

vakanser under året. 

Servicenämnd 

De minskade nettokostnaderna beror delvis på att upphandlingsavdelningen 

överförts till kommunstyrelsens 

förvaltning, men främst på att övriga verksamheter 

minskat sina nettokostnader. Årets budgetavvikelse 

beror på en planerad ökning av fastighetsunderhållet. 

Driftredovisning • Ekonomisk redovisning 

Renovering av Tullhuset.

52 

Ekonomisk redovisning • Investeringsredovisning 

Ombyggnad av biblioteket till kulturhuset Komedianten som invigs i januari 2012. 

Investeringsredovisning 

Under 2011 har kommunen genomfört investeringar för 

123 mnkr. I budgeten fanns investeringsobjekt för drygt 

161 mnkr upptagna. Dessutom fanns investeringar, överförda 

från tidigare år, för ytterligare 106 mnkr. 

Ambitionen var att genomföra investeringar för totalt 

267 mnkr, vilket uppnåddes till endast 46 %. 

Det behövs en ordentlig genomgång av investeringsprocessen 

för att synliggöra flaskhalsar, men också 

en acceptans och planering utifrån den tidsram som 

krävs för att genomföra investeringar. Även om behoven, 

av framför allt lokaler men även lösningar inom 

infrastrukturen, kan vara akuta, behövs tid för planläggning, 

projektering, och anbudsförfarande innan 

byggandet kommer igång. Väl bearbetade behovsprognoser 

och trafik- och lokalförsörjningsplaner bör resultera 

i en bättre framförhållning och en mer realistisk 

investeringsbudget. 

Större enskilda investeringar 

Det enskilt största investeringsprojektet under 2011 

är kulturhuset Komedianten, med ett utvidgat och 

uppdaterat bibliotek, konsthall och lokaler för barnkultur. 

Från den första planläggningen år 2007 fram till 

invigningen i januari 2012 har projektet kostat knappt 

70 mnkr, varav drygt 52 mnkr belastar 2011. En del 

utgifter återstår ännu, men de beräknas rymmas inom 

projektets budget. Biblioteksdelen kommer liksom kommunens 

övriga lokalbibliotek att använda ny teknik för 

bok- och medialån. 

Idrottshallen vid Väröbacka skola har färdigställts 

under 2011 och invigdes i januari 2012. Om- och 

tillbyggnaden av Veddige ishall avslutades samtidigt. 

Dessa båda anläggningar har delfinansierats med investeringsbidrag 

från Sparbankstiftelsen. På Sjöaremossens 

bandybana har kulverten till pisten renoverats och 

kylanläggningen uppgraderats. 

En ny förskola i Åskloster har börjat byggas och ska 

vara klar i september 2012. Uppförandet av ett gruppboende 

på Vipvägen i Veddige har startat och inflyttning 

planeras till i april. 

Investeringar infrastruktur 

Många projekt avser gator, cykelvägar och allmän plats. 

Arbetet med torget vid Hamnpaviljongen, cykelvägen 

utmed del av Västra Vallgatan, ny brygga i innerhamnen, 

samt väg och cykelvägar runt Göthriks skola har 

slutförts. 

Det finns också många projekt som blivit fördröjda, 

t.ex. gång- och cykelvägar vid Buavägen, mellan Lind-

53 

berg och Trönninge, utmed vägen mellan Rolfstorp och 

Skällinge, samt Kattegattleden. I de flesta fall är kommunen 

endast delfinansiär och fördröjningen beror på 

förseningar hos Trafikverket. 

Försenade större byggprojekt 

Flera större byggprojekt har försenats. Ny förskola i 

Träslövsläge samordnas med ombyggnaden av Ankarskolan, 

som kommer igång 2012. Bygget av förskola vid 

Göthriks skola har ännu inte startats. Ombyggnaden 

av Väröbackaskolans gamla gymnastiksal och övriga 

lokaler i byggnaden upphandlas i början av 2012, precis 

som den nya ungdomsgården på Håstensområdet. 

Ungdomsgården beräknas stå klar till hösten. 

Varbergs ishall skulle enligt planeringen till största 

del ha byggts under 2011. Bygget kommer nu igång 

först 2012 och ishallen beräknas stå klar till sommaren 

2013. Utgiften för utrednings- och projekteringsarbeten 

uppgår till knappt två miljoner kronor. 

Energisparåtgärder genom bland annat utbyte och 

förnyelse av verksamhetslokalernas uppvärmningssystem 

fortlöper, liksom verksamhetsanpassningar av 

lokaler. Även mindre fastighetsinvesteringar har delvis 

försenats på grund av att ramavtalsleverantörerna inte 

har haft resurser tillgängliga för att utföra arbetet. Ombyggnaden 

av Stadshus B har flyttats fram till 2012. 

Fordon, maskiner och inventarier 

Investeringar i fordon, maskiner, inventarier och datautrustning 

har uppgått till knappt 13 mnkr. Datorsatsningen 

”En-till-En” inom grundskola och gymnasium 

har medfört ett högre investeringsbehov inom kommunens 

datanätverk. Uppgraderingen av nätverken och 

övriga investeringar i datautrustning uppgår till drygt 

fem miljoner kronor. 

Ett räddningsfordon är beställt men levereras först 

i mars 2012. Införandet av ny teknik för utalarmering 

av räddningsstyrkor har försenats. Dessa omställningskostnader 

för räddningstjänsten uppkommer 

under 2012. 

investeringsredovisning • Ekonomisk redovisning 

Investeringsprojekt (tkr) Netto 2011 Budget 2011 Avvikelse 2011 Netto t.o.m. 2011 Proj.budget 

investeringar 

Markförvärv -9 613 -10 000 387 Löpande/år 

varav mark i Spannarp 

för återvinningsstation -2 875 – 

varav mark vid Göthriks skola -2 765 

varav Lottastugan -500 – 

Försäljning av fastigheter 6 129 500 5 629 Löpande/år 

varav f.d. förskolor i Spannarp och Tvååker 2 300 – 

Gator, cykelbanor och allmän plats -17 640 -34 481 16 841 

varav torg vid Hamnpaviljongen -1 502 -1 500 -2 -1 502 -1 500 

varav ny väg Göthriks skola -4 783 -5 041 258 -5 242 -5 500 

Hamninvesteringar -1 790 -4 000 2 210 

Investeringar nya fastigheter -66 667 -114 273 47 606 

varav Komedianten -56 004 -63 127 10 535 -69 720 -76 841 

varav Vipvägen gruppbostad -6 361 -22 300 15 939 -6 706 -22 300 

varav Ungdomsgård Håsten -409 -9 346 8 937 -1 063 -10 000 

Idrotts och fritidsanläggningar -11 236 -52 535 41 299 

varav Väröbackaskolans idrottshall -20 502 -18 492 -2 010 -22 010 -22 800 

Investeringsbidrag Väröbacka idrottshall 10 000 10 000 0 – 

varav ishall i Varberg -1 298 -39 487 38 189 -1 811 -68 436 

varav Sjöaremossens isbana -1 905 -2 500 595 -1 905 -2 500 

Övriga fastighetsinvesteringar -9 464 -28 930 19 466 

Inventarier, IT-investeringar m.m. -12 864 -23 787 10 923 

Investeringar totalt -123 145 -267 506 144 361

54 

Exploateringsredovisning 

Ekonomisk redovisning • Exploateringsredovisning 

Tillgången på mark för bostads- och verksamhetsändamål 

är en väsentlig förutsättning för kommunens fortsatta 

utveckling. Under året har investeringar i mark för bostads- 

och verksamhetsändamål skett med 33 mnkr, varav 20,6 

mnkr avser bostadsområden. Kommunen har samtidigt sålt 

tomtmark för 33 mnkr. 

Bostadsområden 

Byggnationen i kvarteret Lorensberg, förra årets stora 

markförsäljning, pågår för fullt. Under 2011 har parkeringsgarage 

färdigställts, som är öppna för allmänheten. 

Kommunen kommer att ha fortsatta utgifter under 

2012, för gator och anläggande av busshållplatser i 

området. 

Försäljning av småhustomter på Stockrosstigen 

pågår efter att ett parkeringsområde omvandlats till 

tomtmark. På Breared har ny gata färdigställts vid 

Bovieran för att förbättra tillgängligheten i området 

och nya markanvisningar är på gång. 

Vid Göingegården samt i Trönningenäs och Tvååker 

färdigställs gator och VA, enligt avtal med privata 

exploatörer. Under 2011 har utbyggnad av gator och 

VA kommit igång vid Kvarndammsvägen i Bua. Fördelning 

av tomter i området startades i början av 2012. 

Verksamhetsområden 

När det gäller verksamhetsområden har en rondell 

vid kvarteret Hajen färdigställts och försäljningen av 

industritomter har fortsatt på Nedregården, etapp 4. 

Området Västra Gunnestorp är näst intill färdigställt 

och försäljning av tomter och byggnation har kommit 

igång. Det som återstår är anläggandet av ett par dagvattendammar 

under 2012. 

Nästa stora verksamhetsområde, Holmagärde Öster, 

håller på att planläggas. Här beräknas ske investeringar 

i markberedning och industrispår för 75 mnkr. 

Avslutade och justerade 

exploateringsområden 

Resultatet av exploateringsverksamheten påverkas 

av att 30 exploateringsområden har avslutats eller 

justerats i samband med bokslutet. I de flesta fall beror 

avslutet på att arbetet med markberedningen, VA och 

gatuanläggning är slutfört och att inga aktiviteter eller 

transaktioner berört områdena under de senaste fem 

till tio åren. Några områden har tidigare inte avslutats 

eftersom det fortfarande har funnits någon tomt kvar 

att avyttra. I dessa fall har kvarvarande tomtmark 

överförts till ett samlingskonto för framtida försäljning. 

21 av totalt 65 områden med bostadsmark har 

avslutats eller justerats i samband med bokslutet. Bland 

de avslutade områdena återfinns Prästakullen, Norra 

Nygård och Storegården i Tvååker. Totalt har avslut och 

justeringar av bostadsmark förbättrat resultatet med 

5,4 mnkr. Samtidigt har nio objekt inom verksamhetsområden 

avslutats, vilka påverkat resultatet negativt 

med nära 6,1 mnkr. Den enskilt största posten här 

avser Inre Hamnområdet, där arbetet är slutfört. 

Området kommer i framtiden att generera inkomster 

genom arrenden. 

Områden (tkr) Ingående balans Inkomster 2011 Utgifter 2011 Netto 2011 Avslut/just. Utg. balans 

Exploatering 

Lorensberg/Kanngjutaren -16 800 0 1 251 1 251 0 -15 549 

Stockrosstigen 109 -2 600 155 -2 445 0 -2 336 

Träslöv, Nygrannes 3 103 -1 024 53 -971 0 2 132 

Breared 3 168 -9 2 156 2 147 0 5 315 

Tvååker, Smeakalles 842 -2 569 3 604 1 035 0 1 877 

Bläshammar 9 752 -2 776 133 -2 643 0 7 110 

Göingegården 27 075 -4 045 1 070 -2 975 0 24 100 

Trönningenäs 5:29, omr. A2 817 0 1 885 1 885 0 2 701 

Bua, Kvarndammsvägen 1 200 0 3 766 3 766 0 4 966 

Övriga områden 3 063 -811 6 540 5 729 5 429 11 101 

Mark för bostäder 32 328 -13 834 20 613 6 780 5 429 41 417 

Kv. Hajen 288 -1 800 1 294 -506 0 -218 

Nedregården, etapp 4 10 728 -8 980 2 139 -6 841 0 3 887 

Holmagärde öster 32 302 0 1 982 1 982 0 34 284 

Gunnestorp västra 849 -8 532 2 006 -6 526 0 -5 677 

Övriga verksamhetsområden 10 055 -620 5 356 4 735 -6 082 8 708 

Mark för verksamhet 54 222 -19 932 12 776 -7 156 -6 082 40 984

Externa inkomster och utgifter 

55 

Externa inkomster och utgifter omfattar kommunens 

utgifter och inkomster för den löpande verksamheten, 

investeringar och exploateringar. Det är ett sätt att 

mäta kommunens totala omsättning, som 2011 ökade 

med 127 mnkr till totalt 3 076 mnkr. Ökningen uppgår 

till 4,3 % av utgifterna. 

Utgifter 

Utgifterna för löner och pensioner har ökat med 33 

mnkr eller 2 %, vilket ungefär motsvarar beräknad löneökning. 

Trots det minskar andelen personalrelaterade 

utgifter från 55,7 % till 54,6 % av de totala utgifterna. 

Istället ökar andelen externt köpta tjänster från 31,6 % 

till 34 %. Mer vård, omsorg och utbildning utförs av 

externa entreprenörer, samtidigt som byggentreprenaderna 

inom investeringsredovisningen har ökat från en 

låg nivå år 2010. Ett högre ränteläge i kombination med 

ökade lånevolymer bidrar till att ränteinkomster och 

ränteutgifter ökat med ca 20 mnkr. 

Inkomster 

De totala inkomsterna har ökat med 38 mnkr, vilket 

motsvarar en ökning på 1,2 %. Denna låga inkomstökning 

beror på lägre exploateringsinkomster och 

utjämningsbidrag. År 2010 var utjämningen extra 

stor eftersom ett speciellt konjunkturstöd betalades 

ut till kommunerna. Skatteinkomsterna ökar med 

109 mnkr eller 5,5 %, och utgör nu 66,6 % av de 

totala inkomsterna. 

externa inkomster och utgifter • Ekonomisk redovisning 

2007 2008 2009 2010 2011 

Externa inkomster och utgifter 

Inkomster 

Avgifter VA, renhållning, parkering och hamn 137,4 143,3 22,7 22,2 21,4 

Avgifter för social omsorg 63,0 66,2 70,0 70,9 75,6 

Övriga avgifter och hyror 160,3 185,7 200,5 227,2 239,6 

Statsbidrag 91,2 112,8 110,7 126,4 125,7 

Övriga driftbidrag inklusive utjämning 382,4 369,2 369,6 425,2 401,6 

Övriga inkomster 59,8 53,6 62,2 192,8 110,7 

Skatter 1 754,1 1 878,2 1 901,8 1 977,1 2 085,6 

Räntor, räntebidrag 38,3 44,9 25,9 51,6 71,0 

Summa inkomster 2 686,5 2 853,9 2 763,4 3 093,4 3 131,2 

Utgifter 

Löner, pensioner och avgifter 1 543,4 1 613,5 1 610,1 1 617,2 1 650,2 

Övriga personalkostnader 28,8 31,0 27,1 26,0 28,8 

Fastigheter, inventarier m.m. 12,2 53,7 17,3 87,5 26,7 

Material 152,6 161,3 145,1 146,3 156,4 

Tjänster 820,3 849,8 860,0 931,3 1 045,9 

Bidrag inklusive vårdnadsbidrag 86,4 86,4 97,9 97,5 104,7 

Räntor 24,8 34,7 16,4 43,4 63,2 

Summa utgifter 2 668,5 2 830,4 2 773,9 2 949,2 3 075,9 

3,4% 2,1% 

18,6% 

Inkomster 

4,0% 

10,8% 

66,6% 

Skatter 

Utgifter 

34% 

54,6% 

Personal 

Material, inventarier 

Avgifter 

Tjänster 

Statsbidrag 

Övriga inkomster 

6,0% 

Bidrag 

Räntor

Verksamhetsberättelse

Kommunfullmäktige, kommunens 

revisorer och Överförmyndarnämnd 

Nyvalda kommunfullmäktige har haft tio sammanträden. 

Kommunrevisionen granskade bl.a. inköp och projekthantering. 

Behovet av goda män och förvaltare ökar. 

Verksamhetsområde 

Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska 

organ och beslutar i ärenden av principiell karaktär, 

t.ex. om mål och riktlinjer, budget, skatt och avgifter 

samt årsredovisning. 

Kommunens revisorer har till uppgift att årligen 

granska den verksamhet som bedrivs av styrelser 

och nämnder, i den omfattning som följer av god 

revisionssed. 

Överförmyndarnämnden fullgör överförmyndarens 

uppgifter enligt föräldrabalken, samt enligt annan lag 

eller förordning. 

Verksamhet 2011 

Kommunfullmäktige, som består av 61 ledamöter och 35 

ersättare, har sammanträtt vid tio tillfällen under 2011. 

Kommunrevisionen har under 2011 bestått av nio 

politiskt tillsatta revisorer. Utöver den obligatoriska 

granskningen av delårsrapport och årsredovisning har 

revisorerna granskat kommunens webbsida och följt 

upp tidigare granskning av kommunens IT-verksamhet. 

Överförmyndarens förvaltning har bestått av 1,5 

tjänst. Kommunjuristen har under 2011 förstärkt verksamheten 

och fungerat som dess chef. Beslut har fattats 

om att utöka en halvtidstjänst till heltid. 

Framtid 

Kommuncheferna i Kungsbacka, Varberg och Falkenberg 

har tagit fram ett förslag om att de tre kommunerna 

bör bilda en gemensam överförmyndarnämnd. Den politiska 

behandlingen av förslaget kommer att ske under 

2012 och en gemensam nämnd kan inrättas först 2015, 

efter nästa allmänna val. 

Resultat och ekonomisk analys 

Ökade arvodeskostnader, bl.a. beroende på genomförd 

utbildning för den nyvalda fullmäktigeförsamlingen, 

har medfört ett underskott med 0,5 mnkr. Kommunrevisionen 

har haft lägre kostnad för de sakkunniga 

revisorerna, samtidigt som arvodeskostnaderna för 

de förtroendevalda revisorerna ökat, vilket lett till ett 

nollresultat. 

Överförmyndarnämnden redovisar ett underskott 

med 0,2 mnkr, trots ett tilläggsanslag. Kostnaderna för 

gode män och förvaltare har ökat. 

57 

Kommunfullmäktige, kommunens revisorer och Överförmyndarnämnd • verksamhetsberättelse 

Tkr Intäkt Kostnad Netto Budget Avvikelse Netto 2010 

resultat 

Kommunfullmäktige 7 -3 175 -3 169 -2 627 -542 -2 583 

Kommunrevision 0 -1 561 -1 561 -1 561 0 -1 792 

Valnämnd 19 -46 -27 0 -27 -686 

Överförmyndarkansli 74 -2 280 -2 205 -1 970 -235 -1 658 

100 -7 062 -6 962 -6 158 -804 -6 719

58 


verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse 

Ny internationell policy och utvecklade e-tjänster för 

invånare och företag har framtagits. Samarbetsförbund 

för arbetslivsinriktad rehabilitering har bildats. Yrkes- 

högskolan är störst i Halland. 


Kommunstyrelsen ska leda och samordna kommunens 

uppgifter samt uppmärksamt följa frågor som har 

betydelse för kommunens utveckling och ekonomiska 

ställning. 

Kommunledningskontoret är kommunens centrala 

administrativa resurs, som handlägger kommunövergripande 

frågor. I kommunledningskontoret ingår 

kommundirektör, enhet för strategisk utveckling, 

ekonomikontor, personalkontor, planeringskontor och 

kommunkansli. 


Övergripande samhällsplanering 

En handelsutredning och ett utkast till handelspolicy 

har tagits fram. Två seminarier har genomförts med 

handlare, fastighetsägare, förtroendevalda och tjänstemän 

från kommunen. Policyn kommer att remissbehandlas 

i början av 2012. 

Miljö och naturvård 

Månatlig provtagning av fosfor- och kvävehalter i 

13 vattendrag har utförts. Vattenråd finns i Viskans, 

Himleåns, och det södra kustområdets avrinningsområden 

(Törlan, Uttran och Ramsjökanal). Kommunen 

deltar aktivt i alla vattenråden samt i samverkan mellan 

vattenråden i Halland. 

MMOVE för hållbara transporter 

Inom ramen för EU-projektet MMOVE (Mobility 

Management Over Europe) har planeringskontoret 

tagit fram ett förslag på två snabba busslinjer med 

hög turtäthet, som förbinder ytterområdena med 

stadskärnan och järnvägsstationen. I samverkan med 

Hallandstrafiken AB har planeringsarbetet startat, för 

att genomföra förslaget. 

Kommunledningskontor 

Internationellt arbete 

För att utveckla den egna verksamheten deltar kommunen 

i allt fler internationella projekt. Med hjälp av 

West Swedens EU-Projekt Analystjänst (WEPA) har 

ett arbete påbörjats för att analysera möjligheterna att 

genomföra kommunens visioner och långsiktiga utvecklingsmål 

med stöd från EU:s sektorsprogram. 

Kommunfullmäktige har antagit en ny internationell 

policy. Tillsammans med de norska och danska 

vänorterna har kommunen arbetat fram förslag till 

samarbetsprojekt. Arbetet med förankring och projektutveckling 

pågår. 

IS/IT 

– Informationssystem och informationsteknik 

IS/IT står inför stora utmaningar. Samtidigt som kraven 

på säkerhet höjs för vissa grupper inom verksamheten, 

så innebär EU:s PSI-direktiv (Public Sector Information) 

krav på en allt öppnare tillgång till data och system. 

Även i undervisningen är öppenhet en nyckelfaktor för 

framgång. 

En uppföljning av verksamheten, som skett på uppdrag 

av kommunens revisorer, visar att i stort sett alla 

de brister som framkom vid en tidigare granskning, har 

eller håller på att rättas till. Under året har också kommunens 

IS/IT-strategi omarbetats med utgångspunkt i 

förändrade behov i samhället. 

Utveckling av e-tjänster för invånare och företag sker 

i samverkan mellan Region Halland och kommunerna i 

regionen. Målet är att utveckla en gemensam plattform 

för e-tjänster. Förberedelser för upphandling pågår. 

Nordiska cykelstäder 

EU-projektet ”Nordiska cykelstäder” syftar till att utveckla 

cyklingen i Varberg genom gränsöverskridande 

samarbete, erfarenhetsutbyte, konceptutveckling samt 

att genomföra aktiviteter. Projektet löpte ut vid årsskiftet 

2011/2012. Flera studieresor har genomförts med en 

slutkonferens i Fredrikshamn. Under våren anordnades 

en cykelfestival där kampanjen Bara Fördelar lanserades. 

På barafordelar.se fortsätter kampanjen. En rad 

mindre aktiviteter för att främja cyklismen har genomförts 

inom projektet. 

Arbetsmarknadsenhet 

Arbetsmarknadsenhetens insatser har förändrats, eftersom 

deltagarna haft en längre tid till att bli anställningsbara 

och att flera personer behövt insatser som 

inte erbjuds, exempelvis sjukvård i kombination med 

ordinarie verksamhet. 

En viktig resurs för samlat stöd på vägen till arbete 

skapas genom bildandet av Samordningsförbundet Halland. 

Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region 

Halland och kommunerna har bildat förbundet för att 

samordna och utveckla arbetslivsinriktad rehabilitering. 

Feriearbete och sommarlovsentreprenörer 

Ungdomar som gick gymnasieskolans årskurs 2 kunde 

söka feriearbete i kommunen. 143 ungdomar sökte 

och alla fick ferieplats. Ett nytt inslag var ”Sommarlovsentreprenörer”, 

där ungdomar fick utbildning, 

starthjälp och handledning för att utveckla idéer för 

entreprenörskap, genom ett samarbete med barn- och 

utbildningsförvaltningen. 

Centrum för Livslångt Lärande 

Vuxenutbildning och svenska för invandrare 

Satsningen för att utveckla gymnasial yrkesutbildning 

i samverkan med utbildningsanordnare, region och

59 

andra kommuner har fortsatt. Vuxenutbildningen har 

genomfört 192 statligt finansierade utbildningsplatser, 

vilket är en hög nivå i förhållande till befolkningstorlek. 

Antalet elever inom svenska för invandrare, SFI, ökar 

stadigt och har fördubblats under de senaste fem åren. 

Flest elever kommer från Kosovo, Thailand, Bulgarien 

och Polen. SFI erbjuder nu även studier på kvällstid till 

drygt 30 elever som arbetar. 

Yrkeshögskola – Campus Varberg 

Yrkeshögskolan i Varberg är Hallands största med sju 

utbildningar. Campus Varberg är huvudman för sex av 

dessa. Konkurrensen om att få bedriva yrkeshögskoleutbildning 

är stor. Ingen av förra årets fyra ansökningar 

från CLL till Myndigheten för yrkesutbildning 

beviljades. Efter kartläggning av näringslivets kompetensbehov 

har elva nya ansökningar ingivits, där besked 

väntas i början av 2012. 

Högre utbildning – Campus Varberg 

För att utveckla och svara upp mot efterfrågan av högre 

utbildning nätverkar CLL på många olika sätt för att 

behålla och ta fram nya utbildningar. Studenternas kontakt 

med forskning och utveckling har vidareutvecklats 

genom projekt med koppling till Alexandersoninstitutet 

och de befintliga utbildningarna. 

Skydd och säkerhet 

Arbetet har varit koncentrerat på projektet StyrEL, den 

kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalysen 

och ett handlingsprogram för skydd mot olyckor och 

extraordinära händelser. Krisledningsnämnden har utbildats 

och övningar har genomförts med förvaltningar 

och krisledningsstab. 

Framtid 

Kommunledningskontor 

Näringsliv och arbetsmarknad 

Kommunstyrelsens uppdrag i näringslivs- och arbetsmarknadsfrågor 

ska förtydligas, efter överföringen av 

arbetsmarknadsenheten till Socialnämnden. Avtalet 

med Marknad Varberg går ut 2012-12-31 och tidigt 

under 2012 kommer underlag för en upphandling att 

utarbetas. 

Informationssystem/informationsteknik 

Den stora utmaningen för IS/IT kommer de närmaste 

åren vara att försöka balansera kraven på öppenhet 

med kraven på informationssäkerhet och integritet. 

Svårigheten ligger inte minst i att det finns motsatta 

intressen och ofullkomligheter i lagstiftningen om 

exempelvis integritet och patientsäkerhet. En förnyelse 

av riktlinjerna för säkerhet kommer att bli nödvändig. 

Kommunstyrelse • verksamhetsberättelse 

Centrum för Livslångt Lärande 

Yrkeshögskola 

Hela utbudet av yrkeshögskoleutbildningar är föremål 

för omsökning, vilket innebär en osäkerhet som i ett 

extremfall skulle kunna innebära att verksamheten 

helt försvinner. Det är dock rimligt att anta att ett 

flertal av de framgångsrika utbildningar som finns idag 

får fortsätta. 

Högskoleutbildning 

Ett par högskoleutbildningar som idag erbjuds kan 

försvinna från Campus Varberg, till följd av besparingar. 

Det socialpedagogiska programmet, med 

Högskolan Väst som huvudman, kommer ej att starta 

i Varberg 2012. Ytterligare något utbildningsprogram 

kan komma att avvecklas inför 2013 beroende på högskolornas 

fortsatta utveckling. Detta kompenseras av 

Högskolan i Borås satsningar på fler utbildningsplatser 

inom lärarutbildningen. 

Campus Varberg med Kattegatt som närmsta granne. 

www.campus.varberg.se

60 Resultat och ekonomisk analys 

verksamhetsberättelse • Kommunstyrelse 

För kommunstyrelsens totala verksamhet redovisas ett 

underskott med 24,6 mnkr, vilket främst förklaras av 

en avsättning för framtida återställning av deponier 

med 15 mnkr och uteblivna budgeterade nettointäkter 

från exploateringsverksamheten med 12,6 mnkr. 

Kommunledningskontoret visar ett totalt överskott 

på 5,4 mnkr. Införandet av kommunens nya beställningssystem 

kom igång senare än beräknat, vilket 

medförde ett överskott på 2,4 mnkr. Dessutom har endast 

65 % av budgeterade medel för särskilda personalsatsningar 

såsom lönebidragsstöd, personliga tjänster 

m.m. utnyttjats, vilket medförde ett överskott med 

1,6 mnkr. Det låga utnyttjandet beror på att planerad 

medarbetarutveckling flyttats fram till 2012. 

Centrum för Livslångt Lärande visar ett resultat som 

är 1,7 mnkr bättre än budget. Satsningen på Yrkesvux 

har lett till ökade intäkter, utan att kostnaderna ökat 

lika mycket. 

Nettokostnaden för kommunstyrelsen har ökat från 

2010 till 2011 med nästan 92 mnkr. Anledningen är 

dels intäkter 2010 av engångskaraktär; 46 mnkr för försäljning 

av Kanngjutaren/Lorensberg, och retroaktiva 

arrendeintäkter på 6,4 mnkr, och dels lägre kostnader 

genom uteblivet driftsbidrag till Varberg Event med 5,6 

mnkr. För 2011 har avsättningen till framtida återställning 

av deponier med 15 mnkr ökat nettokostnaden. 


resultat 

Kommunstyrelse 309 -20 556 -20 247 -5 509 -14 738 -4 568 

Kommunledningskontor 44 547 -187 004 -142 457 -129 442 -13 015 -69 008 

Arbetsmarknadsenhet 14 340 -35 654 -21 314 -22 457 1 143 -22 351 

Centrum för livslångt lärande 35 262 -73 821 -38 559 -40 301 1 742 -34 940 

Skydd och säkerhet 1 610 -1 975 -365 -593 228 -208 

96 068 -319 010 -222 942 -198 302 -24 640 -131 075 

Inkomst Utgift Netto Budget Avvikelse Netto 2010 

Investeringar 24 780 -102 733 -77 953 -176 339 98 386 -111 917 


“En till En” innebär att elever i årskurs 6-9 och gymnasieskolan 

får personliga elevdator. Förskolan har förändrats 

med ny läroplan. En ny gymnasiereform har införts. 

Satsning på läsutveckling och matematik i grundskolan 

har startats. 


Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområden 

innefattar omsorg och utbildning för barn och ungdomar 

1–20 år och undervisning inom särvux. Vuxenutbildning 

på grundläggande- och gymnasienivå genomförs 

på uppdrag av kommunstyrelsen. 

Verksamheten är indelad i förskoleverksamhet för 

barn 1–5 år, förskoleklass, grundskoleverksamhet och 

skolbarnsomsorg för barn och ungdomar 6–15 år, gymnasieskola 

för ungdomar över 15 år, särskoleverksamhet 

för barn och ungdomar upp till 20 år samt Särvux 

och kommunal vuxenutbildning. 


Elevdatorer – ”En till En” 

I januari 2011 beslutade Barn- och utbildningsnämnden 

att genomföra en omfattande satsning på elevdatorer. 

Satsningen ”En-till-En” innebär att elever i grundskolans 

årskurs 6–9, särskolans årskurs 6–9, gymnasieskolans 

årskurs 1–3 och gymnasiesärskolans årskurs 1–4 

får personliga elevdatorer. Totalt omfattas cirka 4 000 

elever. Målet är att öka lusten till lärande hos elever 

och pedagoger, förbättra elevernas måluppfyllelse och 

resultat samt att skolorna utvecklar arbetsformer och 

metoder anpassade till IT som pedagogiskt lärverktyg. 

Utvecklare Skola–Näringsliv 

Skola–Näringslivsutvecklare finns i grund- och gymnasieskolan 

med uppgift att utveckla samspelet skolanäringsliv 

och stimulera unga människors kreativitet, 

drivkraft och entreprenörskap. Arbetet ska löpa som en

öd tråd från förskoleklass till årskurs tre i gymnasieskolan, 

genom att utmana och uppmuntra såväl elever 

som pedagoger. 

Förskola 

Arbetet fortsätter med att utveckla och förändra förskolans 

verksamhet mot läroplanens mål. Utvecklingsarbetet 

bedrivs genom aktionsforskning, som syftar till 

att utveckla den egna professionen och därmed arbetet i 

verksamheten. I processen prövar man genom handling 

och följer upp handlingen genom reflektion och analys. 

Den professionella kompetensen tas både till vara 

och kan utmanas. Insatsen bedöms leda till avsevärda 

förbättringar av barnens utveckling och lärande. Att 

stimulera barnens intresse för naturvetenskap, teknik 

och matematik är ett väsentligt inslag. 

En teknikutvecklare har anställts, för att öka barnens 

och personalens intresse för ämnena teknik och 

naturvetenskap i förskolan. 

Grundskola och obligatorisk särskola 

Språkutvecklare har till uppgift att genomföra lokalt 

utvecklingsarbete och fungera som vägledare till 

forsknings- och inspirationsmaterial i alla kommunala 

grundskolor. Utvecklingsarbetet inom läs- och skrivområdet 

har bestått av utbildning, nätverksträffar och 

skolbesök. Språkutvecklarna har även varit handledare 

för pedagoger i den särskilda satsningen på läsutveckling 

i årskurs 2. 

Lärare på samtliga grundskolor har utsetts till läsoch 

skrivmentorer, för att arbeta direkt med elever som 

behöver stöd i sin läsutveckling, samt stödja ett processdiagnostiskt 

förhållningssätt. 

Lärare i årskurs 4–6 har utbildats i den s.k. Rydaholmsmetoden 

för att fånga upp och arbeta med elever 

som behöver särskilt stöd i sin läsutveckling. Dessutom 

har en särskild satsning gjorts på förskoleklassens förskolelärare 

för att öka förståelsen för ljud och ljudbilder, 

som en viktig förberedelse inför att barnen ska lära 

sig läsa och skriva. 

Gymnasieskolan 

Den nya läroplanen för gymnasieskolan, GY11, infördes 

den 1 juli 2011 för de elever som började i årskurs 1. 

Samtidigt infördes ett nytt betygssystem, med en 5-gradig 

skala från A till E. Reformen innebär förändringar i 

programutbudet, med bl.a. nya program. Mycket arbete 

har ägnats åt gymnasiereformens alla nya kurser samt 

bedömning och betyg, vilket också dominerat lärarnas 

fortbildning. 

Gymnasiereformen innebar att alla specialutformade 

program togs bort, däribland det populära Naturestetiska 

programmet. Skolverket godkände i februari en 

ansökan om att istället införa en estetisk variant av det 

naturvetenskapliga programmet, med inriktningarna 

bild, dans, musik, och teater, som eleverna i årskurs 9 

kunde söka till. 

Peder Skrivares skola beviljades Teknikcollegecertifiering 

hösten 2011, efter drygt två års förberedelser. 

Utbildning med lärardatorer på Peder Skrivares skola som ingår i 

satsningen ”En till En”. 

För eleverna på yrkesprogrammen innebär gymnasiereformen 

att de ska vara anställningsbara i sitt yrke 

efter avslutad utbildning. Tidigare har utbildningen 

varit yrkesförberedande. Antalet sökande till yrkesprogrammen 

har minskat, liksom i landet i övrigt. 

Till vård- och omsorgsprogrammen har det länge 

varit svårt att rekrytera elever, vilket är ett problem för 

både skolan och branschen. Under året har arbetet för 

att bli ett certifierat Vårdcollege påbörjats. 

”Learndesk” är ett EU-finansierat samarbetsprojekt 

mellan Osterholz i Tyskland, samt Lindbergs och Peder 

Skrivares skolor för att pröva alternativa arbetssätt för 

undervisning, kontakt med elever och vägledning, med 

hjälp av datorer. 

Från läsåret 2011/12 har skolan en utbildad EU-ambassadör 

med ett övergripande ansvar för EU-frågorna. 

Genom temadagar, adoption av en EU-parlamentariker, 

som ska hålla kontinuerlig kontakt med skolan, samt 

EU-bibliotek och stöd vid ansökan om bidrag till 

fortsatta internationella kontakter, har EU-kunskapen 

ökat. 

Elever på flera program i årskurs 3 har deltagit 

i skogsindustrins ”Framtidsdag” och fått inblick i 

branschen och olika yrken, samt information om internationella 

kontakter och möjligheter till utlandsjobb. 

Gymnasiesärskola 

Sydafrikaprojektet arbetar med integration mellan gymnasieskolans 

och gymnasiesärskolans elever, där utbyte 

med två sydafrikanska skolor ingår. Värdegrund, solidaritet, 

allas lika värde, förståelse, kulturell mångfald 

och internationalisering har utgjort kärnan i projektet, 

som bl.a. uppmärksammades på Skolforum 2011. 

61 

Barn- och utbildningsnämnd • verksamhetsberättelse

62 

verksamhetsberättelse • Barn- och utbildningsnämnd 

Gymnasiesärskolans elever har tillsammans med 

gymnasieelever och WIC-85 organiserat och genomfört 

en innebandyturnering, med deltagare från ett flertal 

gymnasiesärskolor i Västsverige. 

Elever och personal från gymnasiesärskolans individuella 

program har skrivit, repeterat och uppfört musikproduktionen 

”Drömmen” tillsammans med elever 

från gymnasieskolans estetprogram. 

En elevassistent har fungerat som jobbcoach i samband 

med elevernas praktik och samverkat med studieoch 

yrkesvägledningen och pedagogerna inför och efter 

praktikperioderna. 

Framtid 

Särskilda satsningar under det kommande året: 

❚❚ 

ökad samverkan mellan alla yrkesutbildningar och 

aktuella branscher 

❚❚ 

fortsatt arbete för att bli certifierad som Vård- och 

omsorgscollege höstterminen 2012 

❚❚ 

skapa internationella kontakter för samtliga program 

❚❚ 

införa nya och alternativa arbetssätt från projektet 

”Learndesk” med anledning av införandet av ”En-till-En” 

❚❚ 

pedagogiska lärspridare ska inspirera sina kollegor att 

utnyttja de möjligheter datorsatsningen ”En-till-En” och 

ny teknik innebär 

❚❚ 

intensivmatematiksatsningen 2012–14 ska stödja elever i 

årskurs 8 och 9, som inte har betyg E i ämnet 

❚❚ 

inskrivnings- och utskrivningsteam i grund- och 

gymnasiesärskolan. 


Verksamhetens nettokostnad uppgick till 1 145 mnkr, 

vilket är en ökning jämfört med 2010 med knappt 

49 mnkr. Jämfört med budget redovisar nämnden ett 

underskott med 16,4 mnkr. Avvikelsen beror främst på 

datorsatsningen ”En-till-En” och demografisk förändring, 

att antalet barn och elever i verksamheten ökat 

samt ökad vistelsetid inom förskola. Även gymnasieskolans 

svårigheter att anpassa sin organisation när 

antalet elever minskar påverkar avvikelsen, men framförallt 

ökad interkommunal gymnasiekostnad. Kostnaderna 

för en dator till varje elev i gymnasieskolan och 

grundskolans årskurs 6-9 har under det första året uppgått 

till totalt 6,4 mnkr, varav 2 mnkr budgeterats och 

där resten tas ur fond. 

Personalkostnaderna har ökat med 22 mnkr, varav 

9 mnkr avser den årliga löneöversynen. En utökad bemanning 

inklusive kostnader för vikarier svarar för 8 mnkr 

och resterande 5 mnkr avser utbetalade avgångsvederlag, 

tillfällig personal och ett ökat uttag av flex- och fyllnadstid. 

Kostnaderna för köp av tjänster och material har 

ökat med drygt 32 mnkr, vilket förklaras av både utökad 

verksamhet och prishöjningar. Måltidskostnaderna 

har ökat med 5 mnkr. IT- och datakostnaderna 

ökade med drygt 4 mnkr, främst beroende på datorsatsningen 

”En-till-En” som också krävt en förbättrad 

digital infrastruktur. Hyreskostnaderna har däremot 

minskat med 2 mnkr. 

Förskoleverksamhetens kostnader har ökat med nära 

20 mnkr, varav 11 mnkr avser ökade personalkostnader 

och kostnaderna för enskild verksamhet har ökat med 

drygt 3,5 mnkr. 

Grundskola och fritidshemsverksamhet har ökat 

sina kostnader med drygt 23 mnkr, varav 11,5 mnkr 

avser ökade personalkostnader. Köp av material och 

tjänster har ökat med lika mycket. 

Gymnasieskolans kostnader har ökat med 2 mnkr, 

jämfört med 2010. Lönekostnaderna har dock sjunkit 

med 0,5 mnkr. Den nya gymnasiereformen har krävt 

ytterligare fortbildning, vilket förklarar att den kostnaden 

ökat med 0,5 mnkr. De interkommunala kostnaderna 

har ökat med 1,5 mnkr, beroende på att fler 

elever går i friskolor eller studerar i andra kommuner. 

Komvux har ökat sin nettokostnad med 1 mnkr. Fler 

kurser och behov av ändamålsenliga lokaler har medfört 

att lokalkostnaderna ökat. 

Skolskjutsverksamheten kostade nära 38 mnkr. Samordnade 

turer har medverkat till att kostnadsökningen 

blev marginell, endast 0,2 mnkr. 


resultat 

Barn- och utbildningsnämnd 0 -2 962 -2 962 -2 503 -459 -2 376 

Central administration 13 979 -92 811 -78 832 -79 370 538 -78 426 

Förskoleverksamhet 37 416 -357 988 -320 572 -315 903 -4 669 -300 777 

F-9 verksamhet 33 991 -514 725 -480 734 -477 155 -3 579 -457 255 

Gymnasieskola 13 266 -231 731 -218 465 -209 701 -8 764 -217 195 

Komvux 7 610 -12 825 -5 215 -5 354 139 -4 050 

Varbergs yrkesvägledare 0 -4 255 -4 255 -4 382 127 -4 142 

Särskola 8 895 -43 156 -34 261 -34 550 289 -32 398 

115 157 -1 260 453 -1 145 296 -1 128 918 -16 378 -1 096 619 


Investeringar 0 -5 113 -5 113 -6 069 956 -2 100

Socialnämnd 

63 

Kundcentrum ökar tillgängligheten och kundvalet utvidgas. 

Projekt genomförs för ökade sociala aktiviteter för äldre. 

Satsningar sker på rehabilitering av äldre och på förebyggande 

insatser. Familjecentral är en naturlig mötesplats för 

barn, föräldrar och andra vuxna. 


Socialnämnden arbetar för social och ekonomisk trygghet 

för kommunens invånare. Nämnden ansvarar för 

omsorg om äldre och funktionshindrade samt för stöd, 

rådgivning och andra insatser till barn, ungdomar och 

vuxna. 


Omsorg om äldre och funktionshindrade 

Försöket med ”Äldrelots”, som startade 2010, ledde 

fram till att ett kundcenter har inrättats, för att öka 

tillgängligheten för dem som söker socialförvaltningens 

tjänster. Syftet är att informationen ska vara lätt att nå 

och anpassad till kundernas behov. 

Kundval har införts för anhörigavlösning. Inom 

hemtjänsten har kundval tillämpats sedan 2007 och 

där utförs nu ca 40 % av timmarna av externa utförare. 

Fritt val har införts för de särskilda boendena inom 

äldreomsorgen. Valbara boende finns i hela kommunen 

och kunden kan välja mellan boenden som drivs av 

kommunen eller av en entreprenör. Syftet är att öka 

kundens inflytande. 

För att öka kvaliteten har ersättningen höjts till utförare 

inom särskilt boende i äldreomsorg och av daglig 

verksamhet för funktionshindrade, enligt LSS. 

För att stimulera bostadsföretag att inrätta fler trygghetsbostäder 

för äldre, har nämnden beslutat införa 

en möjlighet för dem att söka bidrag till skapandet av 

sådana bostäder. 

För kunder inom hemtjänsten har timtaxa införts 

och ersatt tidigare schablonavgifter. Kunden betalar nu 

för den tid som hemtjänst utförts. 

”Omvårdnadslyftet” är regeringens satsning för 

att stärka den grundläggande kompetensen för undersköterskor 

och vårdbiträden inom äldreomsorgen. En 

första utbildningsomgång för 60 personer, för personal 

både bland externa utförare och i kommunal verksamhet, 

påbörjades i oktober 2011. 

Socialnämnden har ansökt om prestationsmedel 

hos Socialstyrelsen för att utveckla värdighetsgarantier 

inom äldreomsorgen. Arbetet med att ta fram lokala 

värdighetsgarantier har startat. 

Varbergs Sociala Tjänster har påbörjat ett samarbete 

med övriga stora arbetsgivare inom vård- och omsorgsområdet 

i regionen samt utbildningsanordnarna. 

Syftet är att få en mer verklighetsanpassad utbildning 

för undersköterskor och därmed underlätta framtida 

rekrytering. 

Projekt 

Kommunerna i Halland och Region Halland startade 

2010 ett arbete för en strategi för regionala och interkommunala 

frågor och processer inom det sociala 

området. En beskrivning av ansvar och uppdrag har 

genomförts. Avsikten är att ge bästa nytta för den enskilde, 

genom väl fungerande vårdkedjor och utvecklat 

samarbete. 

Projektet ”Sociala innehållet” i ordinärt och särskilt 

boende för äldre, har fortsatt under året med många 

aktiviteter. Dagverksamheten har under året påbörjat 

ett internt projekt i syfte att arbeta förebyggande med 

sociala aktiviteter för alla. Målgruppen omfattar även 

personer, som inte har biståndsbeslut om dagverksamhet. 

Projektet kommer att utvärderas i mars 2012. 

Genom projektet ”Demensprocessen i Hallands län” 

ska kommunerna i Halland och Region Halland skapa 

en jämlik vård i hela länet för personer med demenssjukdom 

och stöd till deras anhöriga. 

socialnämnd • verksamhetsberättelse

64 Med stimulansmedel för utvecklingsarbete inom 

rehabiliteringsområdet har Hallands kommuner och 

Region Halland påbörjat ”Rehabilitering för äldre i 

samverkan” för att ta fram en generell modell för sådan 

rehabilitering. Modellen ska kunna anpassas till alla 

patientgrupper och diagnoser, men till en början inriktas 

på rehabilitering av personer med strokediagnos. 

verksamhetsberättelse • Socialnämnd 

Läkemedelsgenomgångar 

Strukturerade läkemedelsgenomgångar har genomförts 

för kunder både i särskilt och ordinärt boende. Syftet är 

att undvika över- och felmedicinering. 

Förebyggande 

Kvalitetsregistren ”Senior alert” och ”Palliativa registret” 

har införts, för att identifiera risker och stärka 

det förebyggande arbetet. I ”Senior alert” finns en 

nationell databas, som skapar förutsättningar att värdera 

en vårdtagares vårdepisod, samt jämför insatser 

både i den egna verksamheten och gentemot andra vårdgivare. 

Ett mål är att skapa en modell för att rapportera, 

åtgärda, utvärdera och återkoppla riskbedömningar, 

med hjälp av ”Senior alert”. ”Palliativa registret” är, 

likt ”Senior Alert”, ett nationellt kvalitetsregister för 

sjukvården, med syfte att successivt förbättra vården i 

livets slutskede. 


Familjecentralen Västra Vall startade sin verksamhet i 

början av 2011, genom ett samarbete mellan Barn- och 

utbildningsnämnden, Region Hallands mödra- och 

barnavårdscentral, och Socialnämnden. Familjecentralen 

ska vara en mötesplats för barn, föräldrar och andra 

vuxna. 

För att hjälpa unga under 25 år med försörjningsstöd 

till snabbare självförsörjning, startades en insats med 

social coach. Tidsbegränsad sysselsättning infördes i 

maj för dem som har ett missbruk och är i behov av försörjningsstöd. 

Insatsen ska ge stöd till klienten att vara 

nykter och drogfri, för att kvalificera sig för insatser 

från Arbetsmarknadsenheten och Arbetsförmedlingen. 

Ungdomsrådgivningen har startats för att utan 

biståndsbeslut verka förebyggande och ge råd när det 

gäller alkohol och droger. Verksamheten vänder sig till 

ungdomar under 25 år och deras anhöriga. 

Barn- och tonårsverksamheten fick under 2011 möjlighet 

att ta emot barn i olika riskmiljöer utan biståndsbeslut. 

Mottagnings- och utredningsgrupperna har därmed fått 

en minskad ärendevolym, när de fått möjlighet att hänvisa 

direkt till denna pedagogiska verksamhet. 

Samarbete har inletts med polisen för att utveckla 

socialtjänstens medverkan i förhör som rör minderåriga. 

En gruppbostad för personer med neuropsykiatriska 

funktionshinder har under året ändrat sin inriktning 

till barn och ungdomar med särskilda behov. Barn som 

tidigare vårdats på institution, har därmed kunnat tas 

om hand i kommunen. 

Barn- och familjeenheten inom uppdragsavdelningen 

har infört metoden Barnens Behov I Centrum, BBIC, 

med tydliga behovsområden och beslut som följd. Ett 

ständigt förbättringsarbete görs i de olika grupperna 

med hjälp av metodhandledare och BBIC-coacher samt 

regelbundna samarbetsmöten med utförarna. 

Tillsyn av alkohol, tobak och receptfria läkemedel 

Den nya alkohollagen medförde nya tillståndstyper och 

prövningar, vilket krävt omfattande samverkan och 

utbildning. Tillsynsverksamheten har även utökats med 

tillsyn av handeln med tobak och receptfria läkemedel. 

Framtid 

Personer med mer komplicerade medicinska behov vårdas 

i allt större utsträckning i hemmet, vilket leder till förändringar 

i verksamheten. Dessutom förekommer en 

ökad psykisk ohälsa bland äldreomsorgens kunder. 

Kvalitetshöjande ombyggnationer och ombyggnad 

av kök kommer att ske på vissa äldreboenden. En uppdatering 

av trygghetslarmen kommer att genomföras. 

Satsningen på Omvårdnadslyftet och arbetet med 

värdighetsgarantin fortsätter, liksom de projekt som bedrivs 

runt läkemedelsgenomgångar, sociala aktiviteter, 

Demensprocessen i Hallands län samt Rehabilitering 

för äldre i samverkan. 

Under 2012 fortsätter arbetet med att se över vilka 

verksamheter som kan konkurrensutsättas enligt Lagen 

om Valfrihetssystem. 

Handlingsplanen avseende kvinnofrid ska uppdateras 

under våren 2012. 

Förändringsarbetet av missbrukarvården kommer 

att fortsätta med fokus på öppenvårdsinsatser och lösningar 

på hemmaplan. 

Det strukturerade arbetet fortsätter för att varje in-

divid i största möjliga mån ska uppnå självförsörjning. 

Institutionsplaceringarna ska minska genom tydligare 

uppdrag från uppdragsavdelningen. Arbetet med 

att förverkliga metoden Barnens Behov I Centrum, 

BBIC, fortsätter, så att barnens behov blir vägledande. 

Nya lokala riktlinjer för tillstånds- och tillsynsverksamheten 

kommer att tas fram enligt en modell från 

Folkhälsoinstitutet. Samtidigt sker en översyn av bl.a. 

serveringstiderna. 

Mottagningen av ensamkommande flyktingar kommer 

att utredas vidare och målsättningen är att verksamheten 

utökas. 

Verksamheten för dövblinda barn på Vidars gränd 

är byggd som korttidsboende för barn upp till tolv års 

ålder. När flera av dessa barn nu närmar sig tonåren 

behövs en ny placering, som tillgodoser deras fortsatta 

behov. 


Verksamhetens nettokostnad, inklusive försörjningsstödet, 

uppgick till 800 mnkr, jämfört med 801 mnkr 

år 2010. Socialnämnden redovisar ett överskott i förhållande 

till budget med 47 mnkr. Nämnden har inom 

ramen för sin budget kunna fatta beslut om flera åtgärder 

för att öka kvaliteten i verksamheten, möta nya och 

förändrade behov samt olika myndighetskrav. 

Den totala nettokostnaden har minskat med 1 mnkr. 

Kostnaderna för externt utförd äldreomsorg har ökat 

med 14 mnkr, medan kostnaderna för omvårdnad i egen 

regi minskat med 16 mnkr. Insatserna inom förvaltningens 

individ- och familjeomsorg har kostat 2 mnkr mer än 

2010 och kostnaderna för köpt verksamhet ökade med 

0,6 mnkr. Nettokostnaden för verksamhet enligt LSS 

har minskat med 6 mnkr, men då ingår en retroaktiv 

återbetalning från Försäkringskassan med drygt 8 mnkr. 

Kostnaden för försörjningsstöd uppgick till 27,7 mnkr, 

vilket är en ökning med 2,1 mnkr jämfört med 2010. 

Av Socialnämndens överskott i förhållande till budget 

på 47 mnkr förklaras 24 mnkr av att två planerade 

boenden inte kunnat realiseras samt av att de medel 

som avsatts till oförutsedda kostnader inte behövt tas 

i anspråk. Tillförda statliga stimulansmedel, bl.a. för 

olika projekt, har medfört att socialförvaltningens administration 

och övriga verksamhet visar ett överskott 

med 5 mnkr. 

Omsorgen om funktionshindrade visar ett överskott 

på 13 mnkr, varav drygt 8 mnkr avser en 

retroaktiv återbetalning från Försäkringskassan. 

Kostnaderna för institutionsvård var 22 mnkr högre 

än budget och uppgick till 56 mnkr. Detta förklaras 

främst av fler omhändertaganden med stöd av lagstiftningen 

avseende vård av unga respektive missbrukare. 

Ambitionen att öka andelen vårdinsatser på hemmaplan 

har inte tillräckligt kunnat förverkligas. Övrig 

individ- och familjeomsorg uppvisar ett överskott med 

8 mnkr. 

Kostnaderna för äldreomsorg från externa utförare 

var drygt 125 mnkr, vilket är 5 mnkr mer än vad som 

budgeterats. Äldreomsorgen i egen regi har lyckats 

nå och i vissa fall underskrida den kostnadsnivå som 

ersättningarna tillåter. Denna verksamhet visar ett 

överskott på 25 mnkr. 

65 

socialnämnd • verksamhetsberättelse 


resultat 

Socialnämnd 0 -2 611 -2 611 -2 335 -276 -2 171 

Förvaltningsledning/ 

gemensam administration 39 881 -77 224 -37 343 -69 370 32 027 -38 788 

LSS-verksamhet 46 539 -169 106 -122 567 -135 910 13 343 -129 018 

Individ- och familjeomsorg 6 224 -138 724 -132 500 -118 782 -13 718 -129 751 

Försörjningsstöd 950 -28 601 -27 651 -25 000 -2 651 -25 519 

Äldreomsorg 86 863 -564 026 -477 163 -495 832 18 669 -476 036 

180 457 -980 292 -799 835 -847 229 47 394 -801 283 


Investeringar 0 -141 -141 -4 536 4 394 -576

66 

Byggnadsnämnd 

verksamhetsberättelse • Byggnadsnämnd 

Nybyggnationen av bostäder minskar men däremot ökar 

om- och tillbyggnadsärenden. Flera detaljplaner och 

planprogram har tagits fram. Värdefulla kulturmiljöer i 

innerstaden har pekas ut. Dubbelspåret kräver omfattande 

detaljplanearbete. 


Byggnadsnämnden svarar för kommunens uppgifter 

inom plan-, byggnads- och lantmäteriväsendet samt har 

ansvaret för olika stadsbyggnadsfrågor. 


Den nya plan- och bygglagen, som trädde i kraft i maj 

2011, ställer högre krav på insatser i bygglovsskedet. 

Handläggningstiden för bygglovsärenden får vara högst 

10 veckor och planbesked ska lämnas inom fyra månader. 

Kommunens planprocess har setts över, för att göra 

handläggningen effektivare. En viss ökning av bemanningen 

på stadsbyggnadskontoret har skett under 2011. 

Produktionen av nya bostäder har mattats av under 

senare delen av året. Antalet bygglovsärenden har emellertid 

varit fortsatt högt. Flest bostäder har tillkommit 

på Göingegården och i innerstaden. Efterfrågan på 

villatomter på landsbygden är något lägre än föregående 

år. Rotavdragen har inneburit ett större antal om- och 

tillbyggnadsärenden. Uppföljningen av enkelt avhjälpta 

hinder har pågått under året. 

Nya detaljplaner, som ger möjlighet till tätare 

bebyggelse i stadsområdet, har tagits fram, bl.a. för 

kvarteren Kavalleristen och Gamleby samt för Håstens 

Torg. Flera nya detaljplaner för olika verksamheter har 

blivit klara, bl.a. för hamnen söder om Getterövägen, 

nytt fjärrvärmeverk i hamnområdet och begravningsplats 

vid Träslövs kyrka. Dessutom har en detaljplan 

tagits fram för att ge utbyggnadsmöjligheter för Stadshotellets 

restaurang mot torget. 

Planprogram för Östra Årnäsområdet och Ås-Bäck 

i Åskloster har färdigställts. Ett planprogram för 

verksamhetsområdet Holmagärde har tagits fram för 

samråd. Dessutom pågår arbetet med ett trettiotal 

detaljplaner, bl.a. för flerbostadshus i kvarteren 

Ryttaren, Atle och Mandarinen i staden. Detaljplaner 

har också färdigställts för bostäder i Veddige och Bua. 

Ett underlag för att precisera värdefulla kulturmiljöer 

i Varbergs innerstad har färdigställts under året. 

Framtid 

Utbyggnaden av Västkustbanan till dubbelspår kommer 

att kräva ett omfattande arbete de närmaste åren för att 

ta fram detaljplaner. Arbetet omfattar även planeringen 

av ett nytt resecentrum. Förändringen medför utvecklingsmöjligheter 

som kräver fördjupad stadsplanering. 

Minskningen av bostadsbyggandet, som inleddes 

under 2011, beräknas fortsätta under 2012. Planberedskapen 

förväntas dock förbättras de kommande åren. 


Byggnadsnämnden redovisar en nettokostnad på 9,7 

mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 0,3 mnkr. 

Anledningen till att kostnaderna överstiger budget 

beror på ökade konsultkostnader. 


resultat 

Byggnadsnämnd 0 -1 141 -1 141 -1 000 -141 -959 

Stadsbyggnadskontor 17 193 -25 755 -8 562 -8 989 427 -7 305 

17 193 -26 896 -9 703 -9 989 286 -8 264


67 

Kvarteret Renen kräver stor sanering. Fjärrvärmeverks- 

etableringen har miljöprövats. Risk- och säkerhetsanalys 

för handlingsprogram för skydd mot olyckor har gjorts. 


Miljö- och räddningsnämnden ansvarar för räddningstjänsten 

samt för prövning och tillsyn inom miljö-, 

hälsoskydds- och livsmedelsområdena. Nämnden ansvarar 

även för tillämpningen av miljökvalitetsnormerna 

avseende buller och luft. 


Flera utredningar om förorenad mark har genomförts. 

I kvarteret Renen i Varberg fordras en stor sanering. 

Nämnden söker statligt stöd för att kunna genomföra 

sanering i kvarteret Traktorn i Varberg och för utredning 

av föroreningar på en industrifastighet i Tvååker. 

Miljö- och räddningsnämnden har under året prövat 

etableringen av fjärrvärmeverket intill reningsverket, 

samt förelagt hamnoch gatuförvaltningen att åtgärda 

bullernivån för en del fastigheter i tätorten. 

Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen har ingått i den 

brukarenkät som genomförts i Halland. Förvaltningen 

fick ett sammanlagt betyg strax under fyra på en femgradig 

skala. All personal har utvecklat sitt bemötande, 

genom olika kurser. 

Räddningstjänsten har genomfört ett brett olycksförebyggande 

arbete. Över tiotusen personer har fått 

information om och utbildning i brandskydd. Inom 

BoBra-samverkan med socialförvaltningen har personer 

med rörelsehinder varit en prioriterad grupp. Brister 

i brandskyddet i deras hem har identifierats och håller 

på att åtgärdas. Hotell, vårdanläggningar och särskilda 

boenden har varit tema för räddningstjänstens 

tillsynsarbete. 

En övergripande risk- och sårbarhetsanalys har tagits 

fram, för att ligga till grund för ett nytt handlingsprogram 

för skydd mot olyckor. Nytt avtal om utlarmning 

av räddningstjänsten har slutits med SOS-Alarm. 

Försvarsdepartementet har tillsatt en utredare för att se 

över hanteringen av larmnumret 112 och larmningen av 

”Blåljusmyndigheter”. 

Räddningstjänsterna i Falkenberg och Varberg har 

utrett förutsättningarna för en fördjupad samverkan för 

att öka tryggheten för och servicen till befolkningen. 

Framtid 

Inga större förändringar i nämndens verksamhet väntas 

under 2012. Metodutveckling, samverkan och arbetsmiljö 

är nyckelbegrepp för räddningstjänstens kommande 

utveckling. 


Miljö- och räddningsnämnden redovisar en nettokostnad 

på 51 mnkr, vilket innebär ett budgetöverskott på 

1 mnkr. Räddningstjänstens andel av överskottet är 0,9 

mnkr. Nettokostnaden har ökat med 2,3 mnkr, jämfört 

med 2010. 

Verksamheterna har haft större intäkter än beräknat, 

vilket också medfört delvis högre kostnader. 

Miljö- och hälsoskyddskontoret har med hjälp av extra 

personal kunnat utöka tillsynen, som också bidragit till 

ökade intäkter. 

miljö- och räddningsnämnd • verksamhetsberättelse 


resultat 

Miljö- och räddningsnämnd 0 -893 -893 -869 -24 -852 

Miljö- och hälsoskyddskontor 6 828 -14 179 -7 351 -7 471 120 -5 793 

Räddningstjänst 7 475 -50 641 -43 166 -43 534 368 -41 920 

14 303 -65 713 -51 410 -51 874 464 -48 565 


Investeringar 0 -27 -27 -5 471 5 444 -154

68 


verksamhetsberättelse • Hamn- och gatunämnd 

Sträng vinter krävde snöröjning, halkbekämpning och 

omfattande reparationer. Sänkt hastighet har införts i 

innerstaden. 


Hamn- och gatunämnden ansvarar för gator, trafikfrågor, 

offentlig plats, park- och naturområden, 

badplatser, det kommunala flygfältet och de kommunala 

spåranläggningarna till Södra Cell och Susvind. 

Förvaltningen ansvarar även för infrastrukturen för 

sjöfarten, med farleden till Varbergs och Träslövsläges 

hamnar. 


Gator och vägar 

En utredning visar att beläggningsstandarden för 

kommunens huvudgator har blivit bättre, jämfört med 

standarden år 2005. Genom ett extra anslag på 3 mnkr 

har beläggningen på främst huvudgatorna kunnat 

förbättras. 

En lång vinter med snö och djup, ihållande tjäle 

har medfört långa perioder med halka, vilket krävt 

omfattande sandning, samt behov av omfattande 

snöröjning. Upptagningen av sand blev förskjuten, 

eftersom entreprenören inte hade tillräckliga resurser 

för sitt uppdrag. Förvaltningen fick därför hjälpa 

till med sandupptagningen. Årets kostnader för 

vinterväghållningen blev högre än budgeterat. 

Utvecklingen av energieffektiva lampor och armaturer 

sker fortlöpande. Kvicksilverlamporna i Varberg 

har ersatts med högtrycksnatriumlampor, som i sin 

tur kommer att bytas mot induktionslampor eller LED 

lysdiodlampor med vitt ljus. Därmed sänks effekten 

från 125 till 20–30 W per lampa. Vid nybyggnation 

monteras genomgående LED-armaturer. 

När bebyggelsen i staden förtätas minskar mängden 

allmänna parkeringsplatser, vilket leder till ett minskat 

behov av underhåll. Ett större underhållsarbete har 

dock genomförts på parkeringen på Magasinsgatan – 

Norra vägen. 

Vägföreningar med åretruntboende har fått driftoch 

underhållsbidrag som täcker hela kostnaden. Höga 

kostnader för vinterväghållningen har inneburit att 

det inte har funnits något ekonomiskt utrymme för 

förnyelse av slitlager. 

Kommunala driftbidrag har utbetalats till 190 vägsamfälligheter 

med ansvar för enskilda vägar med 

statsbidrag. Bidrag har även utbetalats till 224 enskilda 

utfarter. 

Hastigheten har sänkts från 50 km/tim till 30 km/tim, 

inom Varbergs innerstad mellan Västra och Östra Vallgatan 

och mellan Engelbrektsgatan och Södergatan. 

Myndighetsutövning 

Ett förslag till ny hastighetsplan har tagits fram av 

konsultföretaget Vectura för Varberg med Träslövsläge, 

Tvååker, Veddige och Bua, enligt Trafikverkets metod 

”Rätt fart i staden”. 

Allmän plats 

Antalet torghandlare har minskat de senaste åren. 

Genom särskilda marknadsdagar, dialogmöten och 

annonskampanjer har förvaltningen tillsammans med 

Marknad Varberg genomfört en satsning för att locka 

nya handlare till torget. 

Den hårda vintern gjorde att isen tryckte sönder 

trappor, bryggor och räcken vid utomhusbaden Goda 

Hopp och Skarpe Nord, vilket krävde reparationer till 

en kostnad på cirka 400 tkr. 

Omkring 170 badvattenprover har tagits på kommunens 

27 badplatser. Trots en ovanligt regnig sommar 

har resultaten i stort sett varit godkända. 

Parker och lekplatser 

Kaktusgruppen uppmärksammade att Varberg firade 

200 år som kurort. I samarbete med Jernhusen har 

cykelparkeringen vid järnvägsstationen byggts om. 

Samtidigt ändrades och förnyades sittytor och sommarrabatter 

i Järnvägsparken. 

En ”Hälsans stig” har anlagts i Brunnsbergsområdet. 

Tre lekplatser på Karlberg har förnyats och rustats 

upp, samtidigt som två andra lekplatser i området tagits 

bort. 

Nya parkytor har tillkommit, bl.a. på Göingegården 

och Breared. Den nya, stora lekplatsen på Breared har 

fordrat mycket skötsel under 2011. 

Hamn 

Hamnavdelningen övertog skötseln av gästhamnen 2011. 

Miljötillståndet, som möjliggör planering och 

utbyggnad av Farehamnen, blev klart under året. 

Godsvolymen var oförändrad, jämfört med 2010. 

Färjegodset ökade, medan godsmängden hanterad av 

Varbergs Hamn AB:s minskade något. 

Utöver normalt underhåll har Lossekajen i Träslövsläge 

reparerats för 170 tkr. 

Framtid 

Boendemiljö och rekreation 

En mötesplats kommer att anläggas centralt i Rolfstorp, 

som ett resultat av EU-projektet LISA. Platsen planeras 

tillsammans med invånarna så att den blir ett utropstecken 

för samhället. 

Som en del i grönyteplanen görs en satsning för att 

utveckla lekplatserna. En eller ett par väljs ut för att under 

året utvecklas till trivsamma platser med lekutmaningar 

för olika åldrar och smaker. För de större barnen fortsätter 

arbetet för att skapa en aktivitetspark med skate. 

Under 2012 kommer skateåkare att få möjlighet att delta i 

en tävling om utformningen av en enkel skatemöbel. 

Cykelvägar 

Arbetet för att få ihop ett sammanhängande cykel-

69 

vägnät längs Västra Vallgatan fortsätter. Under 2012 

byggs sträckan mellan Lasarettsgatan och Bäckgatan. 

Förvaltningen uppmärksammar att Strandpromenaden 

fyller 100 år 2012. Räcken och en del möbler 

kommer att bytas ut och en bastu byggs vid damernas 

nakenbad Skarpe Nord. 

Kommunens badplatser kommer under året att få 

bättre information med nya skyltar. Toaletterna på 

badplatserna i Björkäng och Träslövsläge kommer att 

renoveras. 

Trafiksäkerhet 

Trafikmiljön i norra Karlberg kommer att bli säkrare, 

när den görs om enligt riktlinjerna för lokalt gatunät 

indelat i 30-zoner. En ny plan med förslag för att ytterligare 

förbättra tillgängligheten i Varbergs tätort samt 

en trafikplan kommer att tas fram av förvaltningen. 

Stadsmiljö 

I Societetsparken planeras en temalekplats i dialog med 

invånarna. Lekplatsen kommer att byggas under senare 

delen av året och blir förhoppningsvis ett dragplåster 

för barnfamiljer och en attraktion i samband med besök 

på Fästningen och i centrala Varberg. 

Badhusparken är en strategiskt viktig plats mellan 

stadskärnan, hamnen, strandpromenaden och Fästningen. 

Den har varit parkering, men under våren kommer förvaltningen 

att pröva en ny utformning som inbjuder till 

lek, evenemang och vistelse. 

Hamn 

I januari 2012 startade muddring för att återställa 

djupet i Farehamnen och farleden. Cirka 30 000 kubikmeter 

ska muddras och fraktas bort. 

Väster om hamninfarten hårdgörs 8 500 kvadratmeter 

för hantering av flis, som lastas ut på tågset till 

Norge. Norr om det befintliga saltmagasinet ska en yta 

på 16 500 kvadratmeter hårdgöras, där Varbergs Hamn 

AB ska bygga ett pelletsmagasin. 

En ny servicebrygga byggs vid gästhamnskontoret 

och fyra nya fasta båtplatser tillkommer under 2012. 

Trådlöst internet byggs ut för de fasta båtplatserna 

och gästhamnen, för att öka servicegraden. Ytterligare 

Underhåll i Lassabackarondellen. 

bänkar placeras ut på kajerna för att öka trivseln i 

hamnen. 

Flygfältet 

Fältet är i ett dåligt skick och i stort behov av asfaltering. 

Sker inte det måste åtminstone en översyn och 

rensning av dräneringssystemen göras, för att fältet ska 

kunna användas. 


Hamn- och gatunämnden redovisar en nettokostnad på 

74 mnkr, vilket innebär ett underskott med 7 mnkr i 

förhållande till budget. 

Gata 

Hela verksamheten redovisar ett underskott med 

4,6 mnkr. För gator och vägar uppkom ett underskott 

med totalt 4,4 mnkr. Nettodriftkostnaden uppgick till 

47,6 mnkr. Vinterväghållningen svarar för den största 

avvikelsen, som uppgick till 3,5 mnkr, på grund av den 

snörika vintern. 

Hamn 

Hamnverksamhetens del av underskottet uppgår till 

2,5 mnkr, vilket till största del beror på kostnaderna för 

renoveringen av Tullhuset. 

Verksamheterna i handelshamnen redovisar ett 

överskott på 1,1 mnkr. Kostnaden för renoveringen av 

Tullhuset har uppgått till 4,5 mnkr, vilket var 3,9 mnkr 

över budget. 

hamnoch gatunämnd • verksamhetsberättelse 


resultat 

Hamn- och gatunämnd 0 -557 -557 -615 58 -537 

Gata och Park 68 378 -139 034 -70 656 -66 123 -4 533 -67 706 

Hamn 28 882 -31 336 -2 454 0 -2 454 2 992 

97 260 -170 927 -73 667 -66 738 -6 929 -65 251 


Investeringar 3 272 -23 516 -20 244 -35 482 15 238 -14 643

70 

Kultur- och 

fritidsnämnd 

verksamhetsberättelse • Kultur- och fritidsnämnd 

Ett nytt kulturoch fritidspolitiskt program har tagits fram. 

Kulturhuset Komedianten skapar nya förutsättningar. 

Många kulturarrangemang har genomförts. 


Kultur- och fritidsnämnden svarar för det kommunala 

kulturoch fritidsutbudet samt för verksamheten vid 

Kulturskolan. 


Kultur- och fritidsförvaltningen har genomgått en 

organisationsförändring för att uppnå en tydligare 

ledningsstruktur och utveckla målstyrningen. Kvalitet 

och kundperspektiv är områden som ska utvecklas 

ytterligare. 

Kultur- och fritidsnämnden har utarbetat ett kulturoch 

fritidspolitiskt program, som ska ligga till grund för 

förvaltningens långsiktiga arbete. 

Bibliotek 

Varbergs bibliotek ger kulturoch informationsservice 

över hela kommunen. Stadsbiblioteket har under året 

hållit till i provisoriska lokaler i Gamlebyskolan, under 

tiden som ombyggnaden av kulturhuset Komedianten 

pågått. 

Behovet av upprustning av lokalbiblioteken har 

inventerats. Verksamheten vid skolbiblioteken har analyserats 

med hjälp av en bred enkät. Båda insatserna ska 

ge underlag för utveckling av verksamheten. 

Konst och kultur 

Konst- och kulturavdelningen verkar för att konst, kultur, 

föreningsliv och folkbildning ska vara tillgänglig i 

hela kommunen. Genom anställningen av en konstpedagog 

har det blivit möjligt med visningar, workshops och 

konstnärssamtal för skola och allmänhet. Konsthallen/ 

Hamnmagasinets utställningsprogram har omfattat 

internationella, regionala och lokala konstnärer. 

Under året har följande offentliga kulturarrangemang 

genomförts i samarbete med lokala och regionala 

institutioner, kulturutövare, föreningar och näringsliv: 

Varbergs Kulturbad, Musik vid Kattegatt, Varberg 

Jazzfest, Frukostakademin, Parkmusiken och Nationaldagsfirandet. 

Arrangemangen har varit välbesökta 

och uppskattade av allmänheten. Jan Eliassons tal och 

Louise Hoffstens konsert under Nationaldagsfirandet 

var en av många höjdpunkter. 

Kulturskolan 

Kulturskolan är en frivillig verksamhet där barn och 

ungdomar i åldern 5–20 år kan utveckla sin kreativitet 

och få utbildning inom ämnesområdena drama, dans, 

bild, musik och film. Verksamheten omfattar undervisning, 

läger, konserter, föreställningar och vernissager. 

Kulturskolan har medverkat i och arrangerat många 

Kulturhuset Komedianten. 

aktiviteter, däribland lärarkonsert på Varbergs teater 

och i Varbergs kyrka, skolturné med konserter för samtliga 

barn i årskurs 2 och 3 i kommunen, Öppet hus, 

konserter på landsbygden, orkesterresa till Slovenien 

med Kustbandet, utbildningsdagarna Pascal samt 

Spezialdagen, Schlagerkonsert för kör och danselever 

på Varbergs Teater, Folkmusikfesten i Halland, Skräckvandring 

på Rosenfred, dans och brass på Vindkulturdagarna, 

Halländsk studiedag, studioproduktion med 

köreleverna, elevutflykter till bl.a. Arken i Köpenhamn 

och Louisiana, medverkan vid Mimers trumpetdagar, 

Horndagen i Partille och Levande Julkalendern samt 

grafittiworkshop för bildelever, workshop för alla 

elever på kulturskolan med bl.a nutida kompositör Lars 

Carlsson, cirkus med Martin Bröms, samt master 

class och clinics med Markus Kvint, Trey Gunn, 

Midaircondo, Henry Kaiser och Aranis, 

Det nya utbudet film och animation har integrerats 

med övrig verksamhet. Ett pedagogiskt forum har startats 

för att bl.a genomlysa verksamheten med tanke på 

utbud, utbildningstradition, sätt att nå nya elever och 

utveckla undervisning för barn med särskilda behov. 

Planer har tagits fram för förberedande undervisning 

och för Kulturskolans Avancerade Program, KAP. 

Ungdomsverksamhet och föreningsstöd 

Verksamheten består av sex ungdomsgårdar och Ungdomens 

Hus, samt en föreningsdriven ungdomsgård i 

Skällinge. Enheten ansvarar också för fritid för funktionshindrade 

samt ger föreningsbidrag till föreningar med 

ungdomsverksamhet. Ett program med fritidsaktiviteter 

för funktionshindrade sammanställs vår och höst, samtidigt 

som denna verksamhet integreras i övrig verksamhet, 

t.ex. på ungdomsgårdarna. 

Under februarilovet genomfördes tre deltävlingar i 

Rockkarusellen 2011 i Ungdomens Hus, med en publik 

på 80–135 per gång. Bandet ”Klara & Drömmarna”, 

som blev tvåa i distriktsfinalen, var sedan förband på 

skolavslutningen. 

På skolavslutningsdagen den 15 juni samlade ett arrangemang, 

med lokala band och Daniel Adams Ray 

som huvudattraktion, 5 000 besökande på Varbergs

torg. En nykterhetstävling genomfördes samtidigt för 

300 ungdomar. 

Anläggningar 

Anläggningarna skall tillgodose allmänhetens behov 

och främja föreningslivet genom att erbjuda 

träningstider. Ansvarsområdet innefattar idrottsplatser, 

idrottshallar, isbanor, vandrings- och ridleder, 

IP Skogen samt Håstens simhall, Veddige simhall och 

Simstadion. 

Veddige ishall har byggts till med caféteria och två 

omklädningsrum, som kan användas för både fotbolloch 

ishockeyspelare. Dessutom har en ny resultattavla 

installerats. Väröbacka nya idrottshall togs i bruk i 

december. 

Den snörika vintern medförde mer snöröjning på 

konstgräsplanerna. Kraftiga regn under sommaren 

medförde att gräsplaner fick stängas. Till Påskbergsvallen 

har en ny resultattavla köpts in. Varbergs BOIS 

framgångar kommer att kräva ytterligare insatser. 

Framtid 

Bibliotek 

Under 2012 inleds arbetet med en biblioteksplan, för att 

utveckla biblioteksverksamheten. 

Konst och kultur 

Det nya kulturhuset skapar bättre förutsättningar för 

samverkan med olika aktörer och ett fördjupat samarbete 

med biblioteket. Barnteatern/Hörsalen och den 

konstpedagogiska verkstaden möjliggör ett utökat utbud 

främst för barn och ungdomar, men det ska finnas verksamhet 

för alla åldrar. Varje lördag blir det barnteater 

och på söndagar är skaparverkstaden i det konstpedagogiska 

rummet öppen för allmänheten. 

Den nya konsthallen kommer att ha ett gediget program 

med visningar, konstnärsamtal, föreläsningar och 

debatter. 

Under våren 2012 lanseras konceptet ”Musik på 

Komedianten”, med en serie konserter med artister i 

olika genrer och stilar. 

Kulturskolan 

En större kulturfestival i Societetsparken för alla elever 

planeras till juni 2012. Från hösten 2012 kommer 

barn och ungdomar att erbjudas delta i förberedande 

undervisningsgrupper och i Kulturskolans avancerade 

program. Arbetet med att bredda verksamheten för att 

öka elevantalet fortsätter. 

Anläggningar 

En ny ishall börjar byggas på Håstens idrottsområde 

i mars 2012. Påskbergsvallen uppgraderas och förses 

med planbelysning. En flerårig handlingsplan för 

anläggningarna tas fram i samverkan med de föreningar 

som utnyttjar dem. Arbetet med att renovera 

Sjöaremossen fortsätter. En utredning om simhallens 

status och förslag till åtgärder ska redovisas. 

Verksamheten ”Fysisk aktivitet på recept” ska utvidgas 

genom samarbete med Hallands Idrottsråd och 

Lokala nämnden Varberg inom Region Halland. 


Kultur- och fritidsnämnden redovisar en nettokostnad 

på 96,1 mnkr, vilket innebär en ökning med 0,6 mnkr 

jämfört med 2010. Resultatet för 2011 ger ett överskott 

i förhållande till budget med 5,3 mnkr. Samtliga verksamheter 

visar överskott, utom ungdomsverksamheten 

som haft personalkostnader som överskridit budget 

med 0,1 mnkr. 

Idrotts- och fritidsverksamheten, med simskola 

och uthyrning av lokaler, uppnådde ett överskott på 

1,9 mnkr. Det beror till största del på ökade intäkter 

samt på att elkostnaden blev lägre än beräknat. 

Redovisningen av kostnaderna för lokalt aktivitetsstöd 

sker nu utan periodisering, vilket påverkar årskostnaden. 

Tidigare har 1,6 mnkr periodiserats. 

Biblioteksverksamheten visar ett överskott med 0,7 

mnkr. Huvuddelen beror på lägre personalkostnader 

när återbesättningen av tjänster skett senare eller bara 

till viss del. Dessutom har städkostnaderna för de provisoriska 

lokalerna varit längre än budgeterat. 

Övriga avdelningar visar endast mindre budgetavvikelser. 

71 

Kultur- och fritidsnämnd • verksamhetsberättelse 


resultat 

Kultur- och fritidsnämnd 1 -1 920 -1 919 -2 031 112 -1 351 

Förvaltningsledning 54 -3 435 -3 381 -4 234 853 -3 940 

Anläggningsverksamhet 23 888 -54 991 -31 103 -33 003 1 900 -30 976 

Biblioteksverksamhet 649 -20 200 -19 551 -20 202 651 -19 215 

Kulturverksamhet 324 -10 037 -9 713 -9 720 7 -8 617 

Föreningsstöd och 

fritidsgårdsverksamhet 835 -19 259 -18 424 -20 000 1 576 -20 241 

Kulturskola 2 120 -14 107 -11 987 -12 146 159 -11 229 

27 871 -123 949 -96 078 -101 336 5 258 -95 569 


Investeringar 150 -3 994 -3 844 -5 676 1 832 -349

72 

Servicenämnd 

2009 2010 2011 

verksamhetsberättelse • Servicenämnd 

Kostpolicy, energieffektivisering och anpassad transport- 

och distributionsverksamhet har utretts av serviceförvaltningen 

under 2011. 


Servicenämndens verksamheter riktar sig till kommunens 

samtliga nämnder och kärnverksamheter. 

Nämnden ansvarar för att tillgodose behovet av 

intern service. Kunder är de nämnder som använder 

de tjänster som servicenämnden utför. De slutliga 

användarna av dessa tjänster är såväl kommunens 

personal som kommuninvånare. 


En kommungemensam kostpolicy har arbetats fram 

under året. Politiker och tjänstemän från berörda 

nämnder respektive förvaltningar har medverkat i 

arbetet. Beslut om policyn kommer att ske under 

våren 2012 och om den antas, börjar den tillämpas i 

verksamheten. Livsmedelsupphandlingen, som gjordes 

2010, har lett till minskade livsmedelskostnader. 

I ett energieffektiviseringsprojekt för kommunens 

skolor har ventilation, värme m.m. justerats i förhållande 

till verksamhet och lokalernas användning. 

Åtgärderna har givit en energibesparing på 6 GWh 

(6 000 000 kWh) per år. Projektet bedrivs med egna 

resurser och egen kompetens. 

En anpassning av kommunens transport- och distributionsverksamhet 

har skett i förhållande till den 

förändrade konkurrenslagstiftningen. De tjänster som 

tidigare sålts till kommunala bolag har avvecklats. En 

ny organisation har skapats, med avdelningen Fordon 

och Logistik. 

Mycket arbete och stora resurser har lagts ned för 

att göra skolans datorsatsning ”En-till-En” möjlig att 

genomföra. Införande av Windows 7 har genomförts 

för de administrativa förvaltningarna. Uppgraderingen 

av kommunens e-postmiljö och internwebb pågår. 

En ny modell för månatlig ekonomisk uppföljning 

har tagits fram för att förbättra verksamhetsstyrningen. 

De flesta verksamheterna har en väl genomarbetad 

och periodiserad budget för att kunna jämföra mot 

NYCKELTAL 

Fastighetsförvaltning 

Förvaltad yta, tusen m 2 

Ägda 278,2 280,3 281,7 

Inhyrda lokaler 45,4 41,9 44,0 

IT-drift 

Antal PC i nätverk 3 877 4 717 6 659 

redovisningen. En förbättrad modell för intern kontroll 

har tagits fram och införs under 2012. 

Framtid 

Arbetet med att se över kommunens kommunikationslösningar 

fortsätter. Ett förslag till teknisk plattform, 

med växellösning, samt att identifiera olika användargrupper 

och vilka behov de har, ingår i arbetet. 

Förstudie och pilotprojekt påbörjas under 2012. 

Fastighetsavdelningens arbete med energieffektivisering 

enligt W3 projektet fortsätter och under 2012 

kommer åtgärderna att inriktas mot förskolorna. 

Skolans datorsatsning ”En-till-En” innebär att 

IT-service fortsätter sitt arbete för att säkerställa väl 

dimensionerade och fungerande nätverk. Användarnas 

önskemål att kunna utnyttja strömmande media ställer 

ökande krav på nätverken. Även databasmiljöerna 

behöver uppgraderas för att möta ökande behov i kommunens 

verksamhet. 


Servicenämnden har sålt tjänster för 532 mnkr. Kostnaderna 

har uppgått till 547 mnkr och nämnden har en 

budgetram på 13,4 mnkr. Nämnden redovisar ett underskott 

i förhållande till budget på 2,7 mnkr. Underskottet 

har begränsats av att planerade underhållsåtgärder 

inom fastighetsavdelningen inte kunnat genomföras 

p.g.a. resursbrist hos ramavtalsleverantören. 

Det budgeterade underskottet för fastighetsunderhållet 

på 11 mnkr har minskats till 3,3 mnkr. IT-service 

gör ett underskott på 2,3 mnkr. Kost- och städverksamheten 

har ett resultat i nivå med budget, medan kaféverksamheten 

redovisar ett underskott med 0,6 mnkr. 

Underskottet för fastighetsunderhållet avräknas från 

underhållsfonden och nämnden har beviljat IT-service 

att reglera sitt underskott mot resultatutjämningsfonden. 


resultat 

Servicenämnd 0 -784 -784 -627 -157 -679 

Serviceförvaltning 

exkl. fastighetsavdelning 209 885 -220 408 -10 523 -11 303 780 -22 228 

Fastighetsavdelning 321 616 -326 325 -4 709 -1 427 -3 282 -4 933 

531 501 -547 517 -16 016 -13 357 -2 659 -27 840 


Investeringar 6 -15 830 -15 824 -33 933 18 109 -9 280

Varbergs Stadshus AB 

73 

De kommunala bolagen har till uppgift att erbjuda service 

och tjänster till invånarna. Bolagen har tillkommit för att 

tillgodose kommunala behov och utgör därför en del av 

den kommunala organisationen. 

År 2005 bildades Varbergs Stadshus AB där Varberg 

Energi AB, Varbergs Bostads AB, Varbergs Fastighets 

AB, Varbergs Hamn AB, Varberg Event AB och Varberg 

Vatten AB ingår. Varbergs Hamn AB har under 

året gjort en namnändring från Terminal West AB. 

I slutet av 2010 sålde kommunen aktierna i Varberg 

Vatten AB till Varbergs Stadshus AB. Varberg Vatten 

AB ingår därmed i Varbergs Stadshuskoncernen som 

ett helägt bolag. 

Finansiering 

Ändrade skatteregler fr.o.m. 2009 gjorde att bolagets 

interna revers på 500 mnkr ersattes av ett externt lån 

2009 på samma belopp, för vilket Varbergs kommun 

tecknade borgen. För 2009 har bolaget kostnadsfört 

ränta för den interna reversen och gjort ett s.k. 

öppet yrkande i deklarationen för inkomståret 2009. 

I februari 2011 beslutade Skatteverket att underkänna 

ränteavdraget och bolaget valde att inte överklaga 

beslutet. Under våren 2011 slogs det fast att kvarskatten 

från 2009 slutade på 1,9 mnkr. 

Varbergs Stadshus AB erlägger en borgensavgift 

på 0,5 % av det externa lånet till kommunen. Dotterbolagen 

till Varbergs Stadshus AB finansierar sedan 

andra halvåret 2010 samtliga sina lån via kommunens 

internbank och kommunen lånar upp motsvarande 

belopp på den externa marknaden. I samband med 

utlåningen tar kommunen en administrationsavgift 

på 0,35 % av bolagen. 

Ekonomi 

Rörelseresultatet för Varbergs Stadshuskoncernen är 

128,1 mnkr. Det är en förbättring jämfört med 2010 

års rörelseresultat, som var 103,4 mnkr exklusive 

Varberg Vatten AB:s rörelseresultat som ingår först 

2011. De finansiella nettokostnaderna ökade med 

26,7 mnkr, varav 9,4 mnkr beror på att Varberg 

Vatten AB räntenetto inkluderas 2011. Utöver det så 

påverkas nettot av ökade kostnader för kapitalbindning 

samt att bolagen nu betalar en mer följsam räntekostnad 

mot kommunens verkliga upplåningskostnad. 

Koncernbidrag till moderbolaget Varbergs Stadshus 

AB har lämnats från Varberg Energi AB med 

12 mnkr, från Varbergs Hamn AB med 1,3 mnkr och 

från Varbergs Fastighets AB med 2 mnkr. Varberg 

Event AB har erhållit koncernbidrag med 0,5 mnkr 

utöver kommunens driftbidrag som avser hyresbidrag 

för kommunens verksamhet i Sparbankshallen. Dessutom 

föreslås Varbergs Bostads AB lämna utdelning med 

357 tkr, vilket ej är medräknat i resultatet för moderbolaget 

Varbergs Stadshus AB. 

Balansomslutningen i koncernen ökade med 55,7 

mnkr och det egna kapitalet med 28,5 mnkr. Soliditeten 

ökade med 0,7 % till 14,2 %. 

Varbergs Stadshus koncernen resultat 

(Mnkr) 2009 2010 2011 

Intäkter 838,8 916,3 1 088,7 

Kostnader -620,0 -683,9 -801,7 

Avskrivningar -127,8 -129,1 -159,0 

Rörelseresultat 91,0 103,4 128,1 

Finansnetto -55,8 -55,2 -81,9 

Resultat efter 

finansiella poster 35,2 48,2 46,1 

Balansomslutning 2 774,8 3 170,9 3 226,6 

Soliditet, % 14,2 13,5 14,2 

Investeringar 178,5 328,9 322,5 

Antal anställda, medeltal 276 280 283 

varbergs Stadshus AB • verksamhetsberättelse 


Varbergs Stadshus resultat 

Kostnader -0,5 -1,1 -1,1 

Koncernposter 12,1 9,4 14,9 


Finansnetto -10,1 -8,3 -16,0 


finansiella poster 1,5 0,0 -2,2 

Balansomslutning 739,7 736,0 731,0 

Soliditet, % 30,1 29,6 29,3 

Investeringar 0 2 0 

Antal anställda, medeltal 0 0 0

74 

Varbergs Bostads AB 

verksamhetsberättelse • Varbergs Bostads AB 

Varbergs Bostads AB är Varbergs största bostadsföretag med 

5 167 hyreslägenheter samt 161 affärs- och kontorslokaler. 

Fastighetsbeståndet omfattar 85 fastigheter fördelat på 

Varbergs tätort, Bua, Väröbacka, Veddige, Träslövsläge och 

Tvååker. 

Bolaget har, enligt ägardirektiven, till uppgift att 

främja bostadsförsörjningen i kommunen och att vara 

kommunens främsta instrument för en social bostadspolitik. 

Verksamheten ska bedrivas utifrån affärsmässiga 

och långsiktigt hållbara principer. Miljöaspekterna 

av bolagets verksamhet ska beaktas, kvaliteten för 

de boende främjas och det bostadssociala ansvaret 

tydliggöras. 

Hög efterfrågan och lång väntetid 

Efterfrågan på bostäder är fortsatt mycket hög. Den 

genomsnittliga väntetiden för att få en lägenhet i 

Varbergs Bostads bestånd uppgår 2011 till cirka åtta år, 

vilket är en ökning med ett år sedan 2010. Väntetiden 

är längre för centrala eller havsnära lägen i Varbergs 

tätort och kortare utanför tätorten. 

Hyreslediga lägenheter förmedlas via bolagets 

uthyrningsservice, BoButiken. Det övervägande antalet 

lägenheter fördelas efter hur lång tid den sökande stått 

i bostadskön. En del lägenheter förmedlas med social 

förtur, efter samråd med socialförvaltningen. För personer 

som har fast anställning i Varbergs kommun och 

mer än 10 mil till sin bostad, finns en näringslivsförtur. 

Under år 2011 hyrdes 572 lägenheter ut. Av dessa 

gällde 102 omflyttning bland befintliga hyresgäster, 

medan 34 var förturer. Jämfört med 2010 är detta en 

marginell minskning. 

Fler lägenheter och ökad tillgänglighet 

Många söker lägenheter, samtidigt som en åldrande 

befolkning har behov av bostäder lämpade för människor 

med rörelsehinder. Att anpassa befintliga äldre 

hus är dyrt och kräver ofta stora ingrepp i byggnaderna. 

Ungefär hälften av bolagets lägenheter har hiss eller 

ligger i markplan. 

Hösten 2011 färdigställdes 20 lägenheter i kvarteret 

Ljungpiparen på Egnahemsgatan. Detta är den första 

nybyggnationen sedan 2007, då 156 lägenheter på 

Söderhöjd i Varberg och 21 lägenheter i Tvååker färdigställdes, 

utöver de 18 lägenheter som tillfördes genom 

ombyggnad av Storegården i Tvååker under 2009. 

Nybyggnation och fler planer 

Två punkthus på Sörsedammsområdet med totalt 

44 lägenheter projekteras för närvarande. Byggstart är 

möjlig år 2012 om projektet inte överklagas. 

Detaljplanen för två planerade trevåningshus på 

Lilla Drottninggatan med sammanlagt 33 lägenheter är 

godkänd och projektering startas år 2012. 

Detaljplanen för nybyggnation på Håstens Torg är 

antagen av kommunstyrelsen. 

Varbergs Bostads AB har även presenterat flera 

projekt för att kunna bygga fler bostäder, bland annat 

64 lägenheter på Brunnsberg, 52 lägenheter i kvarteret 

Falkenbäck, ytterligare två punkthus med 44 lägenheter 

på Sörsedammsområdet och 38 lägenheter i Bua. 

Hållbar utveckling 

Bolaget bedriver ett aktivt miljöarbete för att bidra till 

ett kretsloppsanpassat samhälle, samtidigt som hyresgästerna 

erbjuds en sund och trivsam boendemiljö. 

Den största miljöpåverkan från fastigheter sker i 

form av energianvändning för uppvärmning samt vatten. 

Varbergs Bostads AB arbetar sedan lång tid tillbaka 

för att reducera energiförbrukningen. Fossila bränslen 

och direktverkande el har successivt fasats ut och 

Utsikt från sjunde våningen på Egnahemsgatan.

75 

ersatts av fjärrvärme. Källsortering och lokala kompostering 

är andra exempel på åtgärder för att minska 

miljöpåverkan. 

Nöjda hyresgäster 

Hyresgästerna är fortsatt positivt inställda till 

Varbergs Bostads AB. I förra årets kundenkät uppgick 

bolagets nöjd-kundindex till 4,2 på en femgradig skala. 

I Hyresgästföreningen Region Västra Sveriges kundundersökning 

2010 fick bolaget ett Nöjd-Förvaltnings- 

Kvalité-Index på 74, på en hundragradig skala, vilket 

placerade Varbergs Bostads AB på andra plats, bland 

de allmännyttiga bolagen. Nya kundundersökningar 

planeras 2012. 

krav på minst 4 % avkastning på totalt kapital, medan 

soliditetsmålet hållits sedan år 2004. 

Utsikter för 2012 

Resultatet för 2012 är främst beroende av om bolaget 

i hyresförhandlingarna kan få kompensation för den 

allmänna kostnadsutvecklingen och ett tillägg för att 

minska skillnaden i hyresnivåer gentemot jämförbara 

bostadsbolag. Vidare är resultatet ett enskilt år starkt 

väderberoende. Kostnaderna för uppvärmning, snöröjning 

och halkbekämpning kan variera med upp till 

10 mnkr mellan enskilda år. 

varbergs Bostads AB • verksamhetsberättelse 

Låg hyresnivå motverkar nyproduktion 

Varbergs Bostads AB har en hyresnivå som ligger cirka 

14 procent under genomsnittet i Sverige och cirka 

17 procent lägre än genomsnittet i Halland. Denna 

låga hyresnivå bidrar till höga index i kundundersökningarna, 

men gör också att bolaget inte når upp till 

ägarens resultatkrav. Eftersom nyproduktion ger upphov 

till nästan dubbelt så höga hyror, som Varbergs 

Bostads AB:s genomsnittshyra, kan det dessutom vara 

svårt att hyra ut nybyggda lägenheter. Detta begränsar 

i sin tur möjligheten till nyproduktion. 

Ekonomi 

Bolagets omsättning har ökat till 324 mnkr, jämfört 

med 317 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt uppgår till 16,2 mnkr, jämfört 

med 8,8 mnkr 2010. Soliditeten har ökat till 36,3 %, 

jämfört med 35,4 % år 2010. Årets investeringar uppgår 

till 37 mnkr. Det genomsnittliga resultatet de 

senaste fem åren uppgår till 17,5 mnkr. Såväl årets 

resultat som resultatet över tiden ligger under ägarens 

Varbergs Bostads AB resultat 


Intäkter 313,0 317,1 323,8 

Kostnader -224,5 -235,4 -236,8 



Finansnetto -27,4 -29,7 -27,4 



Balansomslutning 1 346,2 1 297,2 1 283,1 

Soliditet, % 33,7 35,4 36,3 



76 

verksamhetsberättelse • Varberg Energikoncernen 

Varberg Energikoncernen 

Vindkraftverk i Utteros. 

Varberg Energi AB, VEAB, och dotterbolaget Varberg Energimarknad 

AB, VEM, bedriver verksamhet inom områdena 

elnät, elhandel, elproduktion, naturgas, fjärrvärme, IT och 

kabel-tv samt energi- och entreprenadtjänster. Under året 

har investeringar gjorts i ökad fjärrvärmeverksamhet, vindkraft 

och fibernät. 

Varberg Energimarknad AB 

Året inleddes med sträng kyla i stora delar av landet 

samtidigt som många kärnkraftreaktorer återigen stod 

stilla, vilket medförde högre elpriser. Under årets tre 

sista månader var det onormalt varmt, med betydligt 

lägre konsumtion och därmed kraftigt fallande elpriser. 

Elpriset på spotmarknaden har minskat från 62,8 

öre/kWh i januari till 30,6 öre/kWh i december. Medelspotpriset 

för 2011 blev 43,9 öre/kWh. 

Rekordstor elproduktion 

Både vatten- och vindkraftsproduktionen blev betydligt 

högre än budget. Totalt hade 75,1 GWh budgeterats, 

medan det verkliga resultatet blev 11 GWh högre. 

Den nya vindkraftparken i Gummaråsen, som driftsattes 

vid årsskiftet, har producerat mer el än förväntat 

det första driftåret. Produktionen har varit ca 15 % 

högre. 

Omsättningen för elproduktionen blev 59,5 mnkr, 

jämfört med 55,5 mnkr i budget. Resultatet var budgeterat 

till 19,3 mnkr. Utfallet blev hela 24,4 mnkr, vilket 

motsvarar mer än hälften av koncernens totala vinst. 

Förprojektering av nya vindkraftparker pågår i samarbete 

med bl.a. Varbergsortens Elkraft och Deromegruppen. 

Tyvärr är tillståndet för vindkraftparken i 

Västra Derome överklagat. 

Gashandel 

Omsättningen ökade i första hand p.g.a. flera oplanerade 

stopp av värmeleveranser från Södra Cell. Detta 

har medfört extraavgifter för överskriden abonnerad 

effekt. Resultatet blev något sämre än budget. 

Resultat 

Resultatet för Varberg Energimarknad AB blev 

30 mnkr, varav 24,4 mnkr kommer från vind- och 

vattenkraftproduktion. 

Varberg Energi AB 

Elnät 

Tillgängligheten i elnätet har varit mycket god, med få 

störningar trots ett antal stormar i slutet på året. 

Tack vare årets kalla inledning och större anslutningsintäkter 

ökade nätomsättningen till 87,3 mnkr. 

Nätavgifter och abonnerad effekt har minskat p.g.a. 

hög vindkrafteffekt i eget nät. Resultatet blev 17,8 

mnkr. 

Gasnät 

Volymen blev 49,8 GWh jämfört med 42,6 GWh i 

budget. Ökningen beror på flera oplanerade stopp av 

restvärmeleveransen från Södra Cell. Resultat understiger 

budget på grund av ökade effektkostnader. 

Nettoresultatet är ett underskott med 0,6 mnkr. 

Fjärrvärme 

Värmeförsäljningen budgeterades till 161,6 GWh. Året 

inleddes med kraftig kyla med ett stort ökat värmebehov 

men avslutades med en onormalt mild höst och vinter. 

Detta medförde att försäljningen endast blev 148 GWh, 

fördelat på 135,8 GWh i det centrala fjärrvärmenätet 

och 12,2 GWh i de fyra närvärmenäten. 

Resultatet för fjärrvärmeverksamheten blev betydligt 

sämre än budgeterat p.g.a. minskade försäljningsvolymer 

och högre bränslekostnader för att ersätta

utebliven värmeleverans från Södra Cell. Under 

året har Södra haft totalt nio oplanerade stopp av 

restvärmeleveranserna. Bränslekostnaderna översteg 

budget med 3 mnkr på grund av dessa stopp och blev 

hela 46,3 mnkr. 

Nettoresultatet för fjärrvärmen var budgeterat till 

3,7 mnkr. Resultatet blev en förlust med 3,2 mnkr. 

Av underskottet består 2,1 mnkr av avvikelser i 

närvärmenäten. 

Avskrivningstiden för fjärrvärmenäten har ändrats 

från 20 till 35 år, vilket motsvarar branschens 

avskrivningstid. 

Ny fjärrvärmeanläggning i hamnen 

Varberg Energi beställde två nya biobränslepannor för 

flis om vardera 10 MW, inkluderat rökgaskondensering 

och rökgasrening av KMW Energi AB. Projektet 

har fördröjts med sex månader p.g.a. förseningar i 

den slutgiltiga tillståndsprocessen och av kompletterande 

myndighetskrav. Driftsstart är nu planerad 

till årsskiftet 2012/13. 

De nya flispannorna ska säkerställa värmeproduktionen 

vintertid och vara reserv för Södra Cell vid 

planerade och oplanerade stopp. Förutom de nya pannorna, 

flyttas två befintliga reservpannor om vardera 

10 MW till den nya anläggningen. 

Det nya värmeverket kommer således ha en total 

produktionskapacitet om 40 MW. Anläggningen 

kommer ha en ackumulatortank för värmelagring, 

för att jämna ut värmelasten och dygnsvariationerna 

vintertid, och därigenom minska produktion med dyr 

naturgas. 

Utbyggnad av IT utanför bolagets eget distributionsområde 

på Trönningenäs inre har fortsatt under 2011. 

Fiberförbindelse mellan Ringhals och Lahall utfördes 

under sommaren. Kvarteret Kung Rane är ett av de 

större projekten med samlade anslutningar. 

Ombyggnad av kommunens gatubelysning diskuteras 

med hamnoch gatuförvaltningen och inriktningen 

är en energibesparing på 60 – 70 %. Detta kan 

uppnås med LED- och induktionsteknik. All belysning i 

nya villaområden och på GC-vägar kommer att byggas 

med LED-teknik. 

Ekonomi 

VEAB – Omsättning och resultat 

Omsättning ökade från 236,6 mnkr till 241,1 mnkr. 

Resultat för VEAB, efter beslutade nedskrivningar av 

närvärmenäten, blev 11,9 mnkr, jämfört med budgeterade 

17,6 mnkr. 

Investeringar 2011 

Budgeterade investeringar för VEAB var 130,4 mnkr. 

På grund av förseningar i tillståndsprocessen för det nya 

värmeverket uppgick investeringarna istället till 102,9 

mnkr, där huvuddelen avser det nya värmeverket. 

För Varberg Energimarknad budgeterades investeringar 

för 93,5 mnkr. Eftersom tillståndsprocessen försenats 

för Västra Derome vindkraftpark, investerades 

endast 23,8 mnkr vilket avser 70 % ägande av ett nytt 

vindkraftverk i Fjärås Vindkraftpark, Kungsbacka. Där 

har fyra vindkraftverk med 2 MW:s effekt uppförts. 

Parken driftsattes i slutet av december. 

77 

varberg Energikoncernen • verksamhetsberättelse 

IT-verksamhet 

IT-verksamheten net@seaside ökar som planerat. 

Antalet anslutningar har ökat med 700 till 9 900. 

Antal aktiva hushåll uppgår till 7 035. Kabel TV-nätet 

fortsätter att fasas ut, men kommer finnas kvar till 

mindre del även nästa år. Nettoresultatet uppgår till 

4,4 mnkr, vilket är 1,8 mnkr bättre än budget. 

Varberg Energikoncernen 

Omsättning och resultat 

Koncernomsättningen uppgick till 460 mnkr exklusive 

interna transaktioner mellan koncernbolagen. Resultatet 

efter finansiella poster blev 41,9 mnkr. 

Omfattande entreprenadverksamhet 

Det nya värmeverket på Östra Hamnvägen med sanering, 

markarbeten och anslutningsledningar är hittills 

det största projektet under verksamhetens 75-åriga 

historia. 

Utbyggnad av fjärrvärme och IT har fortsatt på 

Karlbergsområdet, Blomgränd, Prästgatan, Falkenbergsgatan, 

Hummels väg, Slottsgatan, Krabbes väg 

samt anslutning av Skansliden, kvarteret Lorensberg 

och studentlägenheter på Östra vägen. 

Utbyggnad av el, fjärrvärme, IT och belysning har 

fortsatt på Göingegården, Breared, Holmagärde samt 

i det nya bostadsområdet Smeakalles Äng i Tvååker. 

Arbetet med att ersätta luftledningar i högspänningsnätet 

med markförlagd kabel har fortsatt i 

Tvååkersområdet enligt plan. Det största projektet 

under 2011 har genomförts i Björkängsområdet. 

Större entreprenader är ombyggnad av gas, fjärrvärme 

och slamledningar för VIVABs VA-anläggning 

på Getteröverket, som slutförts 2011. 

Varberg Energikoncernen resultat 


Intäkter 381,6 459,8 460,3 

Kostnader -288,8 -344,6 -333,1 



Finansnetto -11,5 -11,6 -15,9 



Balansomslutning 913,5 1 056,3 1 058,1 

Soliditet, % 37,9 36,1 36,4 



78 

Varberg Event AB 

verksamhetsberättelse • Varberg Event AB 

Sparbankshallen byggdes 2004 för att ge skolan och 

föreningslivet tillgång till ändamålsenliga lokaler, samtidigt 

som invånarna och näringslivet skulle erbjudas både 

större arrangemang såsom idrott och konserter, och tillgång 

till större konferensutrymmen, fest- och mässlokaler. 

Varberg Event AB bildades för att sköta verksamheten 

i Sparbanks- och Nöjeshallen. Bolaget har i uppdrag 

att medverka i kommunens, medborgarnas och 

näringslivets utveckling, genom att saluföra Varbergs 

kommun som evenemangs- och mässort. 

Varberg Event ska tillhandahålla lokaler och 

koncept samt i egenskap av arrangör genomföra för 

kommunen, medborgarna och näringslivet attraktiva 

arrangemang. Förutom de arrangemang som 

skapas genom Varberg Event eller andra arrangörer 

används Sparbankshallen dagligen av skolan och 

idrottsföreningar. 

10 mässor, 2 större konserter, 66 teaterföreställningar 

varav 40 för barn, 12 danstillställningar och 

42 sportevenemang genomförts i samverkan med många 

olika aktörer. Av sportarrangemangen svarade Warberg 

IC för 17. 

Ekonomi 

Driftkostnaden för all verksamhet uppgår till totalt 

18,2 mnkr. Med rörelseintäkter på 11,4 mnkr samt ett 

driftbidrag på 6,3 mnkr redovisar bolaget ett underskott 

på 0,5 mnkr som täcks av ett koncernbidrag. 

Fyra affärsområden med ökande omsättning 

Inom Varberg Event finns de fyra affärsområdena 

Konferens/Kongress, Mässa, Nöje och Sport. Bolaget 

hyr även ut möbler m.m., servar kommunen 

med vaktmästartjänster och hyr ut lokaler m.m. till 

Eventrestaurangen. 

Bolagets omsättning har ökat med cirka 20 %, 

jämfört med 2010. Verksamheten har ökat ungefär 

lika mycket inom alla affärsområden förutom på 

mässor, som minskat något. Detta beror på att mässan 

BoMarknad, som är verksamhetens ”flaggskepp”, 

minskade sin omsättning med 25 %. 

Många arrangemang 

I Varberg Events anläggningar har 71 konferenser, 

Varberg Event AB resultat 


Intäkter 16,6 16,5 17,7 

Kostnader -16,4 -16,4 -18,0 


Rörelseresultat 0,0 -0,1 -0,5 

Finansnetto 0,0 0,0 0,0 


finansiella poster 0,0 -0,1 -0,5 


Soliditet, % 14,0 23,9 45,8 


Antal anställda, medeltal 6,5 6 7 

Varbergsgalan 2011, en fest för Varbergs näringsliv.

Varbergs Fastighets AB 

79 

Verksamheten har dominerats av två stora projekt, kvarteret 

Komedianten på uppdrag av kommunen och ombyggnad för 

Varbergs Stadshotell i kvarteret Läkaren. 

Kommunens nya kulturhus, med utvidgat bibliotek, 

konsthall och lokaler för barnkultur, färdigställdes i 

december 2011. Omfattningen är 1 800 kvm nybyggnad 

och 3 075 kvm ombyggnad. Byggtiden var 16 månader 

och investeringsutgiften uppgår till 77,5 mnkr. 

I december 2010 påbörjades ombyggnaden av 

kontorsvåningarna, längs Västra Vallgatan i kvarteret 

Läkaren, till hotellrum. När ombyggnaden är klar i februari 

2012 får hotellet 66 nya rum med hög standard. 

Investeringen uppgår till 50 mnkr, exklusive inredning. 

Under 2012 ska 11 av de äldre rummen byggas om 

som komplement till Spa-avdelningen. Dessutom ska en 

tillbyggnad av restaurangen utföras mot torget. Hotellet 

får efter dessa förändringar 178 rum. 

Övriga projekt 

Den nya Hamnpaviljongen blev klar i april och det 

kringliggande torget i november 2011. Investeringsutgiften 

för paviljongen blev 7,9 mnkr. Torget har anlagts 

på uppdrag av kommunen, till en kostnad på 1,5 mnkr. 

I kvarteret Lorensberg kommer fastighetsbolaget att 

äga två parkeringsdäck med 474 platser. En del av dessa 

togs i bruk i juni 2011 och hela parkeringsanläggningen 

blir klar i december 2012. Bolaget har hittills investerat 

61 mnkr i anläggningen. 

Idrottshall, gruppbostad, ishall 

Utöver Komedianten har fastighetsbolaget färdigställt 

en idrottshall i Väröbacka och i Veddige pågår uppförandet 

av en gruppbostad. Projekteringen av en ny 

ishall färdigställdes i december och anbudsförfarande 

pågår. 

Ekonomi 

Rörelseresultatet för 2011 blev 16,9 mkr jämfört med 

13,9 mnkr för 2010. Resultatet före bokslutsdispositioner 

och skatt blev 4,6 mnkr, vilket är en minskning 

med 4,4 mnkr från 2010. Detta beror uteslutande på 

räntekostnaderna, som ökade med 7,6 mnkr. Den 

genomsnittliga kostnadsräntan ökade från 1,4 % till 

3,7 %. Avskrivningskostnaderna minskade däremot 

med 3,8 mnkr. Detta beror på att många paviljonger 

var slutavskrivna. 

Bolaget lämnar ett koncernbidrag på 2 mnkr, som 

redovisas över det egna kapitalet. Avsättning görs till 

periodiseringsfond med 0,6 mnkr. Resultatet efter skatt 

blir då 2,9 mnkr. 

Investeringarna blev 87,7 mnkr, jämfört med 52,1 

mnkr 2010. Värdet av anläggningstillgångarna ökade 

från 375 mnkr till 448 mnkr. 

Soliditeten är oförändrad, 11,8 %. 

Byggnationen som utförts åt kommunen ökade till 91 

mnkr, jämfört med 52 mnkr 2010. Sammanfattningsvis 

blev omslutningen av drift och investeringar 232 mnkr, 

vilket är en ökning med 45 % jämfört med 2010. 

varbergs Fastighets AB • verksamhetsberättelse 


Varbergs Fastighets AB resultat 

Intäkter 122,2 107,0 143,8 

Kostnader -89,9 -74,7 -112,2 



Finansnetto -6,1 -4,9 -12,4 




Soliditet, % 12,0 11,8 11,8 



Byggnation åt kommunen 67,0 52,5 90,5 

Den nya Hamnpaviljongen med ett kringliggande torg.

80 

verksamhetsberättelse • Varbergs Hamn AB 

Varbergs Hamn är Sveriges största hamn för export av sågade trävaror. 

Varbergs Hamn AB 

Varbergs Hamn AB tillhandahåller hamn-, stuverioch 

logistiktjänster. Bolaget har under 2011 ändrat namn från 

Terminal West AB, som det haft sedan bolaget grundades 

år 1972. Den totala godsmängden, som bolaget hanterar 

över kaj, uppgick till 1,1 miljoner ton, vilket är en minskning 

med 5 % jämfört med 2010. 

Hanteringen av skogsprodukter, främst sågade trävaror, 

pappersmassa, massaved och sågtimmer, är basen 

för Varbergs Hamns verksamhet. Genom Timberbridge, 

som etablerats på riksnivå under 2011, har innovativa 

och effektiva logistiklösningar för export av 

sågade trävaror skapats. Branschen har därigenom fått 

helt nya förutsättningar att förstärka sin konkurrenskraft 

på en allt mer krävande världsmarknad. Varbergs 

hamn stärker genom Timberbridge sin starka position 

inom hantering av skogsprodukter. 

Hallands Hamnar utreds 

Bolagets verksamhet och inriktning utreds av Varbergs 

kommun. Under 2012 väntas flera beslut som påverkar 

bolagets framtida inriktning. Bland annat ska frågan 

om ett gemensamt produktionsbolag tillsammans med 

Halmstads Hamn AB avgöras. Det nya bolaget föreslås 

heta Hallands Hamnar AB. 

Ytterligare ett år med svag utveckling 

Bolaget har lyckats förstärka sina marknadsandelar på 

de viktigaste marknaderna. Trots detta har mängden 

sågade trävaror minskat med 10 %. Den förväntade 

hanteringen av olja uteblev nästan helt. Ett beslut 

om att avveckla hanteringen av skrot har också tagits. 

Inom övriga produktslag har hanteringen varit i stort 

sett oförändrad. Detta har lett fram till att den totala 

volymen har minskat med omkring 5 %. 

Ekonomi 

Intäkterna uppgick till 92 mnkr, jämfört med 86 mnkr 

för 2010. Resultatet efter finansiella poster är en vinst 

med 1,0 mnkr. För 2010 redovisades en vinst med 

samma belopp. 

Varbergs Hamn AB rörelseresultat 


Intäkter 80,4 86,2 92,0 

Kostnader -69,6 -76,2 -82,1 



Finansnetto -0,7 -0,8 -0,9 




Soliditet, % 41,5 42,3 43,2 



Varberg Vatten AB 

81 

Bolaget äger sedan 2009 vatten- och avloppsanläggningarna 

samt återvinningscentralerna i Varbergs kommun. 

Varberg Vatten AB är huvudman för den allmänna vatten- 

och avloppsverksamheten samt svarar för den kommunala 

renhållningen. 

VA-verksamheten 

Provkörning av membranfilter vid Kvarnagården har 

avslutats. Planering inför investering i ny mikrobiologisk 

barriär är påbörjad. Utbyte av ventilation och 

värmepump har skett vid Kvarnagårdens vattenverk. 

Tillstånd till vattenuttag i Sibbarp har meddelats och 

projektering av nytt vattenverk har påbörjats. 

Den tredje etappen av reservvattenledningen från 

Ragnhilds källa är klar, men den har inte tagits i drift. 

En ventilkammare skall också färdigställas. Vattenledning 

till Ringhals är klar, men ännu inte inkopplad. 

VA-nätet har byggts ut i flera nya områden, 

däribland Göingegården, Holmagärde, Kvarndammsvägen 

Bua, Smeakalles äng, Gunnestorp och 

Bläshammar. Utbyggnad av kommunalt VA i Stämmet 

har försenats p.g.a. markägarfrågor. 

Delar av avloppsledningsnätet har filmats och en 

stor insats för att renovera svavelväteangripna ledningar 

har genomförts. Sanering av ledningsnät i Himle 

pågår. 

Flera stora översvämningar har inträffat under 

året. Utredningsarbete för att fastställa orsaker och 

planera lämpliga åtgärder pågår. Kapacitetsberäkningar 

för ledningsnätet ingår i detta. 

Provkörning av nya råvaror för gasproduktion 

har genomförts i den nya anläggningen vid Getteröverket. 

Gasuppgraderingsanläggningen är ännu ej 

färdigställd. 

Planerad renovering av vattentornet avbröts, då 

beräkningar visar att det behövs ett nytt vattentorn 

på annan plats i samband med utbyggnad av ny stadsdel 

i östra Träslöv. 

Planering för framtida VA-försörjning pågår i 

samarbete med berörda förvaltningar i kommunen. 

Renovering av anläggningar pågår enligt plan. 

matavfall och användning av vikttaxa. 

Lakvattenvolymerna från Bösarps deponi har varit 

extremt höga under året. Lakvattenledningen till Tofta 

pumpstation planeras bli färdig under 2012. 

Ekonomi 

Bolaget gör ett nollresultat efter finansiella poster. 

Kärnverksamheternas resultat regleras mot tidigare 

bokförd skuld till respektive abonnentkollektiv. Investeringarna 

uppgick till 62 mnkr. 

VA-verksamheten ger ett underskott på 3,0 mnkr. 

Resultatet förklaras av ökade kostnader för underhållsarbeten 

på svavelväteangripna ledningar och att medel 

reserverats i samband med översvämningarna. På plussidan 

finns ökade intäkter från anläggningsavgifter 

och lägre kapitalkostnader än i budget p.g.a. försenade 

investeringar. 

Avfallsverksamheten ger ett positivt resultat på 0,1 

mnkr. Kostnaderna har varit höga för bl.a. lakvattentransporter. 

Intäkterna från återvinningscentralerna 

för trä och skrot är större än budgeterat. 

Varberg Vatten AB resultat 


Intäkter 129,7 127,4 140,3 

Kostnader -114,9 -102,9 -118,2 



Finansnetto -9,1 -8,3 -9,4 


finansiella poster -4,4 4,4 0,0 


Soliditet, % Neg 0,7 0,6 



varberg Vatten AB • verksamhetsberättelse 

Avfallsverksamheten 

Markfrågan för den nya mottagnings- och omlastningsstationen 

löstes under året. Projektering av anläggningen 

är påbörjad. Fördelaktiga avtal för bl.a. 

trä och skrot har tecknats. 

Arbete med återställningsplaner för Veddige och 

Hunnestads deponier pågår. 

Planering pågår för kommande upphandling av 

fastighetsrenhållning. En viktig förutsättning har 

varit att Varbergs och Falkenbergs kommuner har 

bestämt sig för samma system, med utsortering av 

Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång!

82 

Revisionsberättelse 

verksamhetsberättelse • Revisionsberättelse 

Varbergs kommun 2012-04-04 

Revisorerna 

Revisionsberättelse 

kommunfullmäktige i Varbergs kommun 

Vi har granskat styrelsens och nämndernas verksamhet under år 2011. Vår granskning 

har utförts enligt kommunallagen, god revisonssed i kommunal verksamhet och 

kommunens revisionsreglemente. De sakkunnigas rapport avseende granskning av årsredovisningen 

och lekmannarevisorernas granskningsrapporter avseende de kommunala 

bolagen finns bilagda i revisionsberättelsen. Övriga rapporter som de sakkunniga har 

färdigställt under revisionsåret har fortlöpande översänts till fullmäktiges presidium. En 

kortare redogörelse för genomförda granskningar bifogas revisionsberättelsen. 

Revisorerna skall bedöma om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för den 

ekonomiska förvaltningen som fullmäktige beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen 

samt om rättvisande räkenskaper föreligger. 

Vi bedömer att: 

❚❚ 

årsredovisningen – med undantag av extra pensionsavsättning - i allt väsentligt uppfyller 

kraven enligt den kommunala redovisningslagen 

❚❚ 

resultatet är förenligt med kommunens finansiella mål för år 2011 

❚❚ 

redovisningen, när det gäller verksamhetsmålen fortsätter att utvecklas. För att kunna 

bedöma om god ekonomisk hushållning föreligger ur ett verksamhetsperspektiv anser vi 

att jämförelser över längre tid behövs. 

Vi tillstyrker att 

❚❚ 

Kommunstyrelsen, kommunens nämnder samt att de enskilda förtroendevalda i dessa organ 

och i gemensamma nämnder beviljas ansvarsfrihet 

❚❚ 

kommunens årsredovisning godkänns. 

Rune Andersson Gösta Gustafsson Erling Andersson 

Inger Cederholm Leif Fredriksson Hans Hjortsjö 

Ralph Jirander Margareta Jönsson Markus Svensson

Kommunens organisation 

83 

Kommunens organisation • verksamhetsberättelse

I Varbergs kommun finns ett omväxlande inland, med många 

vackra landskap och varierad natur. Årsredovisningens bilder 

speglar vårt inland och olika kommunala verksamheter. 

Kommunens uppgifter är många och viktiga för invånare, 

besökare och näringsliv 

Ekonomikontoret 

Besöksadress: Östra Långgatan 27. Östra Vallgatan 12 

Postadress: 423 80 Varberg 

Telefon växel: 0340-880 00 

E-post: ks@varberg.se 

Webbplats: www.varberg.se

Årsredovisning 2011 - Varbergs kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?