Nummer 4 - 2012 - Karlstads universitet

MAGASINET
Karlstads universitet Nr 4/2012
Livet är en dans
Sid 8-9
Estetiskt lärande
Sid 13-15
TEMA:
INGESUND
Musikhögskolan
Ingesund låter bäst
på universitetet
Karlstads universitets andra campus ligger strax utanför
Arvika. Här utbildas blivande musiklärare. Ingesunds
speciella miljö tilltalar studenterna och musikhögskolan
är kommunens stolthet.
SID 4-8

Ledare
ÅSA BERGENHEIM REKTOR
Ett kulturimpregnerat universitet
I september gav vår gästprofessor Ale Möller,
multi-instrumentalist och musikfenomen, en
gratiskonsert. Aula Magna var fullsatt och publiken
jublade. Ett konstverk i vit neon, ”Nobody puts
Baby in a corner”, väckte debatt och plötsligt var vi i
centrum för en diskussion om vad konst egentligen är.
Äntligen! säger jag. Att ett universitet är centrum för en
kulturdebatt är utmärkt, och därtill en injektion för vår
kreativa verksamhet.
Min mening är att kultur – i olika former – helt
enkelt borde vara ett självklart och aktivt redskap för att
utveckla den akademiska verksamheten. Universitetet
borde genomsyras av en nära relation mellan vetenskap
och kultur.
Och hur då? All
akademisk verksamhet
bygger på kreativitet,
en förmåga
att söka, upptäcka
och utnyttja oväntade likheter och samband mellan
fenomen, aspekter, upplevelser och skeenden. Det
handlar om ett särskilt sätt att tänka, tolka och angripa
problem och utmaningar. Det handlar om fantasi.
Albert Einstein sa: ”Fantasi är viktigare än kunskap.
Kunskapen är begränsad. Fantasin omgärdar världen.”
Det handlar om att utmana sanningar, föreställningar,
slutsatser och normer, om att ”vända på kuttingen”
om och om igen. I allt detta kan kultur och kulturella
upplevelse öppna våra sinnen, vidga våra tankar och
utmana det som är.
Låt oss kulturimpregnera vårt universitet!
Åsa Bergenheim, rektor
Innehåll
4-5
6
7
8
9
10
11
13-15
16
17
18
19
20
Den spelande pedagogen. Musiklärarutbildning på
Musikhögskolan Ingesund.
Upplevelsen ska börja i foajén. Ingesund får nya, fina lokaler.
Vad gör en professor i violin?
Möt Magnus Ericsson med hela världen som arbetsplats.
Ingesunds historia.
De älskar dansen. Möt studenterna Enzo och Karoline
som dansar på skoltid.
Framtidens innovationer – idag. Design på schemat.
Konsten att skriva en hitlåt.
Estetiska lärprocesser i teori och praktik. Lära för livet.
Pris till engagerad matematiklärare. Bengt Alm hyllas av
Ångpanneföreningens forskningsstiftelse.
Samverkanspris och Bästa läraren. Björn Jennbacken och
Carolina Camén uppmärksammas.
De prisas av universitetet. Årets pedagogiska stipendium går till
Helén Williams, Fredrik Wikström och Katarina Wetter Edman.
Så påverkas du av butikens musik.
Krönika: Nils Landgren
Kalender
DECEMBER
8 dec Musikhögskolans julkonsert
En årlig konsert som bjuder på julstämning
utöver det vanliga. Julklanger från olika vinklar
då både små och stora ensembler bjuder på
en omväxlande och stämningsfull julrepertoar.
Pampigt, lekfullt, finurligt och vackert.
Entré: 150 kr, 80 kr ungdomar t o m 18 år,
50 kr barn t o m 12 år, tid: 16.00 – 18.00
Plats: Arvika Sporthall
kau.se/musikhogskolan-ingesund
13 dec
14 dec
Luciamorgon i Aula Magna
Karlstads universitet
Universitetskörerna Söt likör och CMB medverkar,
gratis, öppet för allmänheten i mån av plats
Examenskonsert med Anders Dahlheim, el-bas.
Fri entré, tid: 19.00 – 20.00
Plats: Aulan, Musikhögskolan Ingesund, Arvika
9 8
4-5
13-15
JANUARI
29-30 jan Konferensen Klimat och säkerhet
För femte året i rad är det dags för konferens
Klimat och säkerhet, mötesplatsen för alla som
arbetar med naturrisker. Temat är riskkommunikation
och det blir fördjupning i frågor om media,
varning och vattennära planering. Aktuella
föredrag varvas med utställning, verkstäder och
studiebesök. Plats: Karlstad. Mer information
och anmälan: kau.se/klimat-och-sakerhet
31 jan
Geogebra-konferens
För lärare, skolledare, IT-pedagoger, utvecklingsansvariga
och lärarutbildare. Föreläsningar och
workshop om Geogebra. kau.se
FEBRUARI
11 feb Sommarjobbsmässa, här kan företag och
organisationer finna studenter som vill sommarjobba.
Frågor och anmälan: kau.se/samverkan
Magasinet
Karlstads
universitet
Redaktör och ansvarig utgivare:
Christina Celsing
054–700 10 74
magasinet@kau.se
Redaktion:
Avdelningen för kommunikation och
studentsamverkan, Karlstads universitet
Layout och tryck:
Universitetstryckeriet
Upplaga: 8 000
Utkommer fyra gånger per år.
Adress:
Avdelningen för kommunikation
och studentsamverkan
Karlstads universitet
651 88 KARLSTAD
magasinet@kau.se
Alumnifrågor:
Ingrid Hansson,
Grants and Innovation Office,
tfn 054–700 10 31, ingrid.hansson@kau.se
Material:
Citera gärna, men ange källan:
Magasinet, Karlstads universitet.
Kopiering av Magasinets artiklar får inte
göras utan tillstånd från redaktionen. Vi
ansvarar inte för insänt material som vi
inte har beställt.
Åsikter i krönikan är
skribentens egna. De behöver
inte sammanfalla med Karlstads
universitets syn eller policy.
Foto första sidan:
Maria Obed
Violin: Jessica Grenberg
Kontrabas: Tobias Kaufmann
Sång: Marika Appelholm
ISSN 2000-7647
15 dec Examenskonsert med Achilleas Manisalis, gitarr MARS
En introduktion till den klassiska gitarrens 11-15 mars
repertoar, inom den Sydamerikanska traditionen.
Dessutom en svit för luta av J. S. Bach,
arrangerat för gitarr.
Fri entré, tid: 16.00 – 17.00
Plats: Kammarmusiksalen, Musikhögskolan
APRIL
Ingesund, Arvika
10 april
Examenskonsert med Madeleine Kvick, sång
Fri entré, tid: 18:00: - 19:00:
Plats: Aulan, Musikhögskolan Ingesund, Arvika
Karriärveckan, tillfälle för företag och organisationer
att knyta kontakter med studenter,
blivande medarbetare. Frågor och anmälan:
kau.se/samverkan
Hotspot, tillfälle för företag och organisationer
att knyta kontakter med studenter, blivande
medarbetare. Frågor och anmälan:
kau.se/samverkan
MAGASINET | NR 4 2012 3

Andreas Gunnarsson uppskattar att han som
student på Musikhögskolan Ingesund får god
övning i att undervisa musikelever.
Annie Persson tycker om den
speciella miljön som finns på
Ingesund, den ger studenterna
ro att fokusera på musiken.
Musiklärarprogrammet
går att söka på sex olika
lärosäten i landet.
I och med den nya
reformen för lärarutbildningen
utbildas studenterna
till gymnasielärare vilket
innebär behörighet att
undervisa på högstadium,
gymnasium samt kompetens
att undervisa på
musik- och kulturskolor.
Den spelande pedagogen
Musikhögskolan Ingesund är beläget vid natursköna Glafsfjorden
utanför Arvika. Här, på Karlstads universitets andra campus, har man
skapat sig en egen profil som tilltalar framtida musiklärare.
Vad är det som gör att blivande musiklärare
väljer Värmland?
– För att bli riktigt bra på sitt instrument är det
viktigt att få spela kontinuerligt under hela sin
utbildning, säger Göran Lindskog, linjeledare för
det nya Musiklärarprogrammet vid Musikhögskolan
Ingesund. Därför har vi på Ingesund valt att låta
studenternas huvudämne, till exempel klassisk sång,
löpa över alla fem åren de studerar här, vilket vi är
ensamma om. Som sitt andra ämne kan de sen välja
Instrument och ensemble, Musik i klass, Musikteori
och komposition eller Musik- och ljudproduktion.
Vill du försörja dig både som lärare och musiker är
vår utbildning den ultimata utbildningen. Inte minst
eftersom du dessutom måste ha en legitimation för
att få arbeta som lärare. Vi brukar tala om den spelande
pedagogen.
Både lärare och musiker
Annie Persson från Ludvika spelar piano och går andra
året på Musiklärarprogrammet. Och hon är mycket
nöjd med sitt första år på Ingesund.
Vi lever ett eget liv
här på Ingesund!
Musicerande är en
färskvara och du måste
öva kontinuerligt.
– Jag hade hört gott om Ingesund av både kompisar
och lärare som gått här. De hade rätt! Jag har en jättebra
pianolärare och eftersom skolan ligger så avskilt,
nära naturen, får vi studiero. Jag har bott på internat
och det är en otrolig förmån att få vara så nära skolan.
Man lär känna alla här; ledning, personal och studenter
vilket gör skolan väldigt personlig. Vi lever ett eget liv
här på Ingesund!
Gitarristen Andreas Gunnarsson från Skara är
också nöjd. Kanske mest eftersom Musikhögskolan
Ingesund är det enda lärosätet än så länge som bara
har lärarutbildning.
– Jag har kompisar som går på de större musikhögskolorna
och de läser allt i block. Den första tiden spelade
de inte alls och det är inte bra. Musicerande är en
färskvara och du måste öva kontinuerligt. Här läser vi
teorin parallellt med att vi spelar. Och vi är dessutom
mycket engagerade i olika ensembler och konserter
vilket är otroligt värdefullt. Utöver det får vi tidigt öva
i att tillsammans med handledare undervisa elever vid
olika kultur- och musikskolor. Vi blir rustade för att
komma ut i arbetslivet, både som lärare och musiker!
Första lektionen ska kännas trygg
Profilen för Musikhögskolan Ingesunds särskiljer sig
alltså lite från de andra musikhögskolorna i landet.
Vad vill högskolan skicka med sina studenter när de
tar sin examen?
– Med utbildningens mix av utbildningsvetenskaplig
kärna, teori, pedagogisk praktisk del och musicerande
vill vi att våra studenter ska känna sig trygga och säkra
inför den första lektionen de håller i ute i arbetslivet. Vi
hoppas och tror att de också har möjlighet att skaffa sig
ett rikt eget musicerande och att lusten finns att spela i
och utanför sin genre i samarbete med lärarkollegor.
Text: Charlotte Gustavsson / Foto: Maria Obed
4
MAGASINET | NR 4 2012 MAGASINET | NR 4 2012 5

Carina Hauge-Rouass heter
Musikhögskolan Ingesunds prefekt
och hon ser stora möjligheter med
skolans nya och upprustade lokaler.
Upplevelsen ska börja i foajén
Njuter du av att lyssna på levande musik? På Musikhögskolan Ingesund sjuder
det av konsertverksamhet och oavsett om det handlar om en examenskonsert
eller en större produktion är du alltid hjärtligt välkommen.
Under ett år besöker cirka 7 500 personer de
100-talet konserter som Musikhögskolan Ingesund
ger. Detta gör musikhögskolan till den största
konsertarrangören i länet.
– Vi vill gärna locka ännu fler besökare att besöka det
rika utbud vi har, säger Carina Hauge-Rouass, prefekt
för Musikhögskolan Ingesund.
En omfattande renovering av Musikhögskolan
Ingesund sker nu. Det handlar om både ombyggnation
och utbyggnad och sker i samarbete med Arvika
kommun. Renoveringen av aulan är en del som
påbörjas sommaren 2013 och som kommer att få stor
betydelse för verksamheten.
– Vi får en helt annan miljö där vi med mer
Kanske kommer vi också
på sikt att kunna erbjuda
vår nya fina aula för möten,
konferenser och andra
arrangemang för aktörer
i länet.
utrymme kan erbjuda ett helhetskoncept och sätta
besökaren i fokus. Upplevelsen ska börja redan i foajén
och vara ända till besökaren lämnar oss igen. Kanske
kommer vi också på sikt att kunna erbjuda vår nya fina
aula för möten, konferenser och andra arrangemang för
aktörer i länet, arrangemang som sen kan avslutas med
underhållning av våra studenter.
Arvika kommun är stolta över Musikhögskolan
Ingesund och betonar högskolans betydelse för regionen.
– Musikhögskolan färgar oss väldigt starkt i bygden,
säger kommunalrådet Claes Pettersson. Inte minst
eftersom skolans studenter på många sätt bidrar till
musiklivet under sin tid här och dessutom, i många
fall, blir kvar i Arvika efter sin examen.
– Musikhögskolan Ingesund profilerar Arvika i allra
största grad och vi gör vi nu en stor investering i skolan
tillsammans med Karlstads universitet. Ett samarbete
som jag hoppas ska utvecklas och växa ännu mer.
Text: Charlotte Gustavsson
Foto: Andreas Reichenberg
Vad gör en
professor i violin?
En professor i violin lever ett mycket omväxlande
liv visar det sig när jag pratar med Magnus Ericsson.
Med världen som arbetsfält men rötterna och hemmet
i Arvikatrakten kombinerar han konsertturnéer med
undervisning vid Musikhögskolan Ingesund.
– Att jag började spela violin
föll sig ganska naturligt och det var
som det ofta är att det fanns inom
familjen, säger Magnus Ericsson.
Min pappa Gunnar Ericsson
var pianist och rektor för den
kommunala musikskolan i Arvika
och min äldre bror Mikael spelade
cello. Jag var väl i fyraårsåldern när
jag började spela violin.
Till Prag som 15-åring
Redan som 15-åring flyttade Magnus
Ericsson sedan till Prag för att fortsätta
med violin på Konservatoriet
och Musikakademin där.
– I Prag har man ju en fantastisk
stråktradition och det blev totalt
fyra år av studier i det dårvarande
Tjeckoslovakien som var en hård
diktaturstat på den tiden.
Efter tiden i Prag fortsatte
Magnus Ericsson sina musikstudier
under fyra år till, då i Stockholm.
Därefter återvände han till Värmland
och efter en tid på den kommunala
musikskolan började han
arbeta på Musikhögskolan Ingesund.
– Även på Ingesund har vi
Jag var väl i fyraårsåldern
när jag började spela violin.
en stark stråktradition. Det har
naturligtvis spelat en viss roll att
Valdemar Dahlgren, som grundade
skolan, själv var violinist.
Turnéer i hela världen
Magnus Ericsson har varit på
konsertturnéer i så gott som alla
europeiska länder och dessutom
även i USA, Canada, Japan,
Sydkorea, Taiwan och Kina.
– För oss som sysslar med musik
blir det ofta en kombination av
undervisning och eget musicerande.
Det ser vi också när vi kontaktar
våra tidigare studenter. Vi jobbar
aktivt med att få tidigare studenter
att komma tillbaka till skolan
och berätta om vad de gör efter
studierna. Många tidigare studenter
kommer gärna tillbaka och pratar
mycket gott om sin studietid. Vi har
också en fantastisk omgivning här
i Arvika och en mycket god social
miljö vid skolan och internatet.
Senare i höst kommer Magnus
Ericsson att resa till sin gamla
skola i Prag.
– Jag blev inbjuden att ge några
seminarier där under ett par dagar.
Några av mina tidigare studiekamrater
är kvar som lärare så jag
ser mycket fram emot att besöka
Musikakademin i Prag.
Text: Carina Olsson
Foto: Privat
Magnus Ericsson blev 1992
professor i violin vid Norges
Musikhögskole i Oslo där han
också varit verksam under mer
än tio år.
Han har verkat som konsertmästare
vid Oslofilharmonien,
Göteborgs Symfoniker och
Kungliga Filharmoniska
Orkestern i Stockholm.
6
MAGASINET | NR 4 2012
MAGASINET | NR 4 2012 7

Ingesunds historia
Karoline Åslund och Enzo Molina
studerar dans på Karlstads universitet.
Musikhögskolan Ingesund utbildar idag musiker, dansare och musiklärare.
Den har sina rötter i folkhögskolan från 1905.
Folkliga musikskolan grundas
med en stiftelse i ledningen.
Eleverna musicerar och
studerar, men de har varken
inträdesprov eller möjlighet
att ta någon examen.
Skolan håller till på gården
Agneteberg. Detta år har
skolan 35 elever som kommer
från tio landskap i Sverige.
Skolan är trångbodd
och nya
lokaler byggs.
Invigning 1933.
Landstinget tar
över huvudmannaskapet
för skolan.
Musikhögskolan
Ingesund blir en
del av Karlstads
universitet
1905-1909 1923 1925 1933 1954 1965 1978 2002
Musikhögskolan Ingesund har
sina rötter i Västra Värmlands
folkhögskola. Folkhögskolan
började sin verksamhet i Säffle
1905, men flyttade redan 1909
till Arvika.
Grundare och rektor var Valdemar
Dahlgren som kom att leda
skolan ända fram till sin 72-årsdag.
Stiftelse bidrar
till dansen
Berit och Carl Johan Wettergrens
stiftelse har beviljat bidrag för en
lärartjänst i danspedagogik vid
Karlstads universitet. Bidraget
ska finansiera ett lektorat i
danspedagogik på halvtid under
två år. För tiden därefter svarar
universitetet för kostnaden.
– Vi är mycket glada för detta
besked! Detta innebär en tydligare
möjlighet för dansämnet att fortsätta
att utveckla sin ämnesmiljö och
de utbildningsidéer som är på gång,
säger Carina Hauge-Rouass, prefekt
för Institutionen för konstnärliga
studier vid Karlstads universitet.
– Stiftelsens styrelse ser mycket
positivt på universitetets satsning
Ingesunds
herrgård, strax
utanför Arvika, köps
1925 och året därefter
flyttar Folkhögskolan
och Folkliga
musikskolan in.
på utveckling inom det danspedagogiska
området och vill gärna stödja
projektet, säger Lars Hammar,
styrelseordförande i Berit och Carl
Johan Wettergrens stiftelse.
Antagningsprov
i grupp
En ny rektor,
Nils Wallin, tar
över. 2-årig musikinstruktörslinje
införs,
och pedagogik
hamnar på schemat.
Från och med nu
sker en yrkesutbildning
på Ingesund.
Säg dans och man kanske tänker
på stenhårda antagningsprov som i
Idol eller musikalen A Chorus Line.
Men riktigt så går det inte till på
Karlstads universitet.
Antagning till de stora heltidskurserna
består av både betyg och
antagningsprov. Tidigare danserfarenhet
krävs. Provet innebär att de
sökande dansar tillsammans och
bedöms av en grupp med lärare och
Folkliga Musikskolan
blir
Musikhögskolan
Ingesund som
ger musiklärarutbildning
på
högskolenivå.
studeranderepresentanter. Ingen
står ensam inför en jury. Det som
bedöms är individens möjlighet
att utvecklas inom området. De
sökande intervjuas också.
Dansen vill växa
Idag finns det ettåriga utbildningar
på universitetet, men ämnet vill växa.
– Siktet är inställt på en tvåårig
danspedagogutbildning, men det
ligger några år fram i tiden, säger
Cecilia Bjertoft, universitetsadjunkt.
Hur kan dans vara akademiskt?
– Dans vilar, liksom musik, sång
och bild, på en konstnärlig bas. Vi
har en god grund att stå på, bland
annat tack vare samarbetet med
Musikhögskolan Ingesund.
De älskar dansen
“Låt era kroppar bli del av havsbotten, låt armar och ben vara som sjögräs.”
Det är morgon på Karlstads universitet och studenterna i Dans 60 har lektion
i improvisation.
Läraren Jenny Davidsson håller i trådarna och Enzo
Molina och Karoline Åslund är två av studenterna som
låter kroppen bölja i takt med musiken. Koncentrationen
bryts inte ens av att någons mobiltelefon ringer ilsket.
Här och nu är dansen viktigast.
– Vi har jättebra lärare. Jag trodde jag visste vad dans
var innan jag började här, men jag har upptäckt en helt
ny värld av dans, säger Karoline och får medhåll av Enzo:
– Lärarna ser möjligheter och vi får verkligen chans
att växa som personer. Här får vi verktygen att utvecklas.
De är överens om att dansutbildningen på Karlstads
universitet är mycket bra. Trots att de bara hunnit ett par
månader in på terminen är gruppen väl sammansvetsad.
Karoline Åslund vill satsa på dans och sökte till just
Karlstad för att det är ganska nära hem till norra Värmland.
– Jag hade flyttat runt ganska mycket, och nu kändes
det bra att få komma hem till Värmland.
2001 första kurserna i dans, som delar i den dåvarande
lärarutbildningen och som fristående kurser
2009 startade första ettåriga heltidskursen, Dans 60
2012 startade Dans och lärande 1, en ettårig heltidsutbildning
inriktad mer på didaktik, det vill säga
lärandet i och om dans
Enzo Molina, som ursprungligen kommer från Chile,
har gått en danslinje på folkhögskola och ville gå vidare
och studera dans på universitetsnivå. Då var Karlstad
med sin ettåriga utbildning ett bra alternativ till de
längre programmen i Stockholm och Piteå.
Och så här säger de om framtidsplanerna:
– Jag vill verkligen ta dansen så långt jag kan. Jag vill
vara dansare. Men senare kan jag tänka mig att bli
något annat, gärna arkitekt, säger Karoline Åslund.
– Jag har bestämt mig för att bli ämneslärare, mixa
dans och matematik. Jag har redan en halv civilekonomutbildning
från Chile, men nu vet jag att jag vill jobba
med unga människor, dela med mig av mina kunskaper,
säger Enzo Molina.
Text: Christina Celsing
Foto: Hans M Karlsson
• Antal studenter 2012: cirka 60 i de fristående
kurserna och 32 personer i heltidskurserna samt ett
antal till som läser dans i andra utbildningar.
• Dans innehåller mer än dansträning: bland annat
sceniskt perspektiv, historia, anatomi, fysiologi,
pedagogik, näringslära, koreografi och musik.
8 MAGASINET | NR 4 2012
MAGASINET | NR 4 2012 9

Framtidens innovationer – idag
Förpackningsdesign av kaffekapslar, nytänkande kontor och flaskåtervinning i
Uganda. När innovations- och designingenjörsstudenterna ställer ut sina examensarbeten
är det i flera fall morgondagens produkter som ser dagens ljus.
För många studenter är uppsatsopponeringen
själva crescendot under examensarbetet. Men för
studenterna på Högskoleingenjörsprogrammet i
innovationsteknik och design är det slutliga målet deras
traditionsenliga utställning på våren. Det är också första
gången deras examensarbeten visas upp publikt.
Riktiga projekt ger bäst resultat
600 timmar. Det är ungefär den tid varje student lägger
på sitt examensprojekt. Redan under höstterminen
börjar den långa resan mot vårens utställning. Alla
projekt görs på riktigt åt en uppdragsgivare. Ibland
har studenterna etablerat kontakt med företag tidigare
under studietiden, andra gånger hjälper universitetets
samverkanskoordinatorer studenterna att hitta företag
som behöver hjälp med projekt.
– Vi har sett att det blir bäst resultat med en extern
uppdragsgivare. Studenterna har under utbildningen
lärt sig designprocessen, nu får de möjlighet att
använda kunskaperna på riktigt, säger Monica Jakobsson,
programledare för Högskoleingenjörsprogrammet i
innovationsteknik och design.
En del studenter arbetar med produktutveckling,
som hur man kan förbättra en joystick. Andra jobbar
med tjänstedesign, till exempel hur man minskar
smittspridningen på en ortopedklinik. Och vissa
jobbar mer med form, Löfbergs fick hjälp med
förpackningar och kaffekapslar.
Behovet på marknaden styr
Johanna Eriksson Åberg gjorde, tillsammans med
studiekamraten Jesper Karlsson, ett projekt för handsktillverkaren
Granqvists. Uppdraget gick ut på att ta
fram en helt ny handskfamilj.
– Vi var på företagets fabrik i Polen i ungefär en
månad där vi bland annat fick hjälp att sy upp våra
modeller, berättar hon.
Några av de företag som studenter gjorde examensarbeten för i år:
• Volvo Construction Equipment
• Löfbergs
De utvecklade
fem olika handskmodeller
baserade
på resultat från
egna kundundersökningar.
Den
genomgående
tanken var att skapa
handskar där
användningsmöjligheterna
var
bredare än hos
vanliga handskar.
– Modellerna
vi gjorde har lösningar som möjliggör tumvante och
femfingerhandske i en och samma produkt. Det
framgick också att kunderna efterfrågade handskar av
miljöanpassat material, så en stor del av arbetet gick åt
till att laborera med det, säger Johanna Eriksson Åberg.
En inkörsport till arbetslivet
Enligt Monica Jakobsson har både företag och studenter
mycket att vinna genom samarbetet.
– Företagen får chansen att testa en presumtiv
anställd som har ett nytt och fräscht synsätt. Dessutom
får de, genom studenterna, tillgång till all kompetens
som finns på universitetet. För studenterna kan
examensarbetet innebära en inkörsport till arbetslivet.
Inte alla examensarbeten blir i slutändan riktiga produkter
eller tjänster. Men många av projekten kan flera
år senare hamna på marknaden, ibland i ett annat format
än vad som ursprungligen var tänkt. Ofta tack vare att en
student sådde ett frö genom sitt examensarbete.
Text: Olle Hallberg
Foto: Jesper Karlsson
• Moelven Eurowand
• Billerud Fresh Services AB
När både design och funktion
spelar roll. Vantar som examensarbete,
skapade av studenterna
Johanna Eriksson Åberg och
Jesper Karlsson.
• Räddningstjänsten
• Uganda Innovation Factory
Konsten att skriva en hitlåt
Med dagens teknik finns det stora möjligheter att kreera musikaliskt hemma.
Men många alster hamnar i byrålådan och många låtskrivare vet inte hur de ska
få ut sin musik. Nu finns det möjlighet att lära sig det på Karlstads universitet.
Kursen Musikproducent, låtskrivare och
entreprenör vänder sig till låtskrivande och musikproducerande
personer som också vill lära sig musikbranschen,
att marknadsföra sin musik och hitta
samarbetspartners. Det har varit ett stort intresse för
kursen, sammanlagt var det 180 sökande till 30 platser.
Men kan vem som helst bli hitmakare?
– Har du talang kan du det, säger Carl Utbult,
huvudansvarig för kursen. Men för att bli framgångsrik
krävs det mer. Du bör vara både konstnär och
entreprenör. Är du konstnär men saknar entreprenörsandan
måste du omge dig med rätt nätverk för
marknadsföring och distribution.
Komponerande i skarpt läge
Vad lär sig studenterna på kursen?
– De får riktiga uppdrag där de ska skriva för olika
förlag och i olika genrer. Bland annat gästas vi
av en förläggare från Nashville som berättar vad
deras artister söker. Studenterna får skriva direkt till
förlaget och några av alstren kommer att resultera i
demoinspelningar i Nashville. Allt detta sker via Skype.
Studenten får vara med och producera sin musik
och mixa den. Som hjälp på traven kommer även
professionella låtskrivare att föreläsa om arbetsflödet
De får riktiga uppdrag
där de ska skriva
för olika förlag och i
olika genrer.
i en musikproduktion, entreprenörskap och eget
varumärke. En möjlighet, som vi får ha i åtanke till
kommande år, är också att kunna lägga in praktik i
Stockholm, i USA eller någon annanstans.
Ambition, talang, tur och tajming
Du är själv aktiv låtskrivare och arbetar i både USA och
Japan. Vad är ditt hetaste tips till morgondagens hitmakare
som bara väntar på att få komma ut i världen med sin musik?
– Presentationen av en låt är viktigare än vad man
tror. Därför är produktionsarbetet så otroligt viktigt.
Vi kopplar ihop våra studenter med internationella
producenter och skivbolag och serverar dem
möjligheten. Sen hänger det på ambition, talang, tur
och tajming.
Text: Charlotte Gustavsson
Foto: Ateljé Clas
10
MAGASINET | NR 4 2012
MAGASINET | NR 4 2012 11

Nyheter i korthet
skola & LÄRARUTBILDNING
Myt Om snusare Och
mindre karies
Det är en myt att dagens snusare har
mindre karies. Däremot innehåller
vissa typer av nikotinfritt
snus både kolhydrater och stärkelse
som ökar risken för hål i tänderna.
Det visar en avhandling av Lena
Hellqvist, universitetsadjunkt i
oral hälsa vid Karlstads universitet.
Forskningen har skett vid Sahlgrenska
akademin, Göteborgs universitet.
Lena Hellqvists avhandling visar
också att tobaksbruket totalt sett
minskat de senaste tjugo åren men
att antalet snusare samtidigt ökat –
en uppgift som får stöd i flera andra
nationella studier.
Carina Olsson
Foto: Jan Nordström, Nordic photos
Nytt testcenter
för IT i vården
Karlstads universitet, Landstinget i
Värmland och Compare Karlstad
gör en gemensam satsning för att
etablera ett nationellt testcenter för
IT-system inom vården.
Det kommer att bli ett leverantörsoberoende
och öppet testcenter
där företag i samverkan med landsting
och kommuner kan utveckla,
testa och på ett säkert sätt införa nya
och innovativa IT-tjänster.
Tillsammans satsar Karlstads
universitet, Landstinget i Värmland
och Compare Karlstad närmare 20
miljoner kronor i samarbetsprojektet
varav 8 miljoner kronor är statligt
bidrag från innovationsmyndigheten
Vinnova. Projektet stöds även av
Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut
(SP).
– Det här är ett klockrent exempel
på hur vi når framgång genom
samverkan mellan universitet, offentlig
sektor och näringslivet. Den
här satsningen har stor betydelse för
alla människor i hela regionen, säger
rektor Åsa Bergenheim.
Susanne Sävenfalk
Fler speciallärare
utbildas i Karlstad
150 yrkesverksamma lärare söker
till 30 platser på Speciallärarutbildningen
inom Lärarlyftet II vid
Karlstads universitet. Nu beslutar
Skolverket att utöka programmet
med tio platser.
Utbildningen, som är en uppdragsutbildning,
är totalt på 90
högskolepoäng och genomförs på
distans och halvfart. Behovet av
vidareutbildning är stort.
– Kraven har skärpts rejält för lärare
som arbetar inom särskolan. Bara
20 procent av de yrkesverksamma
lärarna i särskolan har idag rätt
behörighet enligt de krav som nu
ställs, säger Eva Rhöse Martinsson,
programledare för Speciallärarutbildningen
inom Lärarlyftet II på
Karlstads universitet.
Kerstin M. Haraldsson
Rekordstort intresse
för program
Antalet sökande till vårterminen till
Karlstads universitet har ökat med
tolv procent, vilket är långt över
riksgenomsnittet på dryga tre procent.
Intresset för programmen vid
Karlstads universitet är rekordstort
och antalet som sökt en programutbildning
som sitt förstahandsval
ökar med 27 procent.
– Det här är fantastiskt roligt. Vi
har ökat flera år i rad. Och inte nog
med det, förstahandsansökningarna
till våra program ökar kraftigt. Det
visar att vi har både angelägna och
attraktiva utbildningar, säger rektor
Åsa Bergenheim.
Totalt har 14 900 personer sökt en
utbildning vid Karlstads universitet
inför vårterminen. 4 300 av dessa
söker en programutbildning, en
ökning med omkring 1 000 personer
jämfört med ifjol. Förstahandsansökningarna
ökar från 981 till 1248.
De mest sökta utbildningarna vid
Karlstads universitet är socionomprogrammet,
sjuksköterskeutbildning och
det nya civilekonomprogrammet.
Årets bibliotek
hittar du här
Dan Guttke
Bibliotek Värmland är utsett till
Årets bibliotek av fackförbundet
Dik. Bibliotek Värmland är ett
samarbete mellan de offentliga biblioteken
på kommuner, sjukhus och
universitetet i Värmland. Karlstads
universitetsbibliotek ingår i det nu
prisbelönade samarbetet.
Samarbetet innebär bland annat
att man kan låna en bok på ett bibliotek
för att senare lämna tillbaka
den på ett annat. Dessutom fungerar
ett och samma lånekort på samtliga
bibliotek som ingår i samarbetet.
Olle Hallberg
Foto: Hans M Karlsson
Estetiska lärprocesser
i teori och praktik
Estetiskt lärande ska gå som en röd tråd genom utbildningen. Men hur omsätter
man det i praktiken? Det diskuteras i projektet Estetiska lärprocesser.
I maj startade andra omgången av projektet
Estetiska lärprocesser. Bakom står *Regionalt
utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads universitet.
Denna gång sker det i samarbete med Region Värmland
och Värmlands museum.
Målgruppen är lärare från förskola till gymnasiet
samt museipedagoger, konstnärer och andra
kulturarbetare. De cirka 80 deltagarna träffas sju gånger
under det år projektet pågår. Mellan de gemensamma
träffarna genomför lärare och konstnärer egna projekt
där de tillsammans med barn och elever utforskar hur
man kan arbeta med estetiska lärprocesser. De träffas
även i mindre lärgrupper och diskuterar teorier och det
egna arbetet.
– Syftet är att verksamma inom skolan ska möta
konstnärer och kulturarbetare för att ta del av ny
forskning, utbyta erfarenheter och fördjupa sin egen
kunskap och förståelse för hur estetiskt arbete kan stödja
elevers lärprocesser, berättar projektledarna Arno Sarnak
och Mia-Marie Sternudd Groth på Karlstads universitet.
Man lär med alla sinnen, lust
och kunskap hänger ihop.
Utgår från skollagen
Projektet utgår från den nya skollagen, förskolans
läroplan samt Lgr 2011 och Lgy 2011. Läroplanerna
pekar på att såväl de intellektuella som de praktiska,
sinnliga och estetiska aspekterna ska uppmärksammas i
skolarbetet
– Deltagarna sätts samman i lärgrupper och får
välja ett tema att utforska. Temat ska vara förankrat
i läroplanen. Estetiska lärprocesser är inget som ska
ligga utanför det ordinarie arbetet, utan är ett uppdrag
som finns formulerat i läroplanen, säger Mia-Marie
Sternudd Groth. Genom konsten sätts många processer
i hjärnan igång. När barnet är konstnärligt skapande
sker en process i hjärnan. Detta binder samman både
det logiska och kreativa tänkandet med arbetsminnet.
Det utvecklar både barns kreativa tänkande och
koncentrationsförmåga.
Arno Saarnak uttrycker samma sak:
– Lek är inget som står i motsats till lärande. Man lär
med alla sinnen, lust och kunskap hänger ihop.
En kreativ arbetsprocess
Det första som händer i projektet är att deltagarna får
reflektera över sin egen syn på estetiska lärprocesser.
– Det skapar en gemensam värde- och
kunskapsgrund. Det är också viktigt när gruppen ska
bestämma sig för vilket tema de vill utforska. Med ett
gemensamt fokus har de stort utbyte när de reflekterar
över vad som händer i arbetet med eleverna, även om
en lärare jobbar med förskolebarn och den andre med
en gymnasieklass, säger Mia-Marie Sternudd Groth.
En litterär text, film eller konstverk kan vara en bra
utgångspunkt.
Men hur kan det då gå till i praktiken? En skola
som arbetat mycket med estetiska lärprocesser är
Råtorpsskolan i Karlstad. På nästa sida kan du läsa mer
om hur de jobbar med det estetiska lärandet.
Text: Maria Nilsson
RUC
Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads
universitet är ett nätverk mellan universitetet och
kommunerna i regionen. Syftet är att förbättra och
fördjupa arbetet med skolutveckling, lärarutbildning
och forskning.
12
MAGASINET | NR 4 2012 MAGASINET | NR 4 2012 13

skola & LÄRARUTBILDNING
skola & LÄRARUTBILDNING
Det handlar
mycket om
hur vi är mot
varandra, vår
värdegrund.
Lära för livet
Vi är nog många som tragglat oss genom långa och tunga läroböcker. Räknat,
skrivit och läst. Och försökt pränta in hur det nu var med den där kungen. Vad
gjorde han egentligen och när var han född? Och är verkligen Krakow huvudstad
i Ungern?
– Redan när jag började
som pedagog 1975 använde
jag bild, berättelse och fantasi i
undervisningen, säger Karin Sandin,
lärare på Råtorpsskolan i Karlstad.
Men då visste jag inte att det var
estetiska lärprocesser.
Hon började på Råtorpsskolan 1991.
–Då var vi några lärare som försökte
närma oss ämnena på ett nytt sätt,
berättar Karin Sandin. Vi drog i
gång temaarbeten av olika slag där
vi använde oss av musik, drama och
bild. Det behövs egentligen så lite.
– Eleverna har till exempel
spelat teater med Gustav Vasa i
huvudrollen. Barnen i årskurs
6 reser i fantasin ut i världen.
Femmorna gör resebroschyrer, de
bjuder in föräldrar, marknadsför
sina länder i Europa och ”säljer”
resor. Förutom svenska, matematik
och geografi kommer även
entreprenöriellt lärande in i
undervisningen. Och jag tror att
kunskapen sätter sig mycket bättre
när man använder fler sinnen, man
minns helt enkelt bättre.
Även storsamlingarna är en viktig
del för Råtorpsskolans estetiska
lärprocesser. De startades på 90-talet
då Karin Sandin och hennes
kollegor ville stärka banden mellan
olika årskurser och hitta fler former
för ett estetiskt lärande. Och
storsamlingarna finns kvar.
– Det handlar mycket om hur vi
är mot varandra, vår värdegrund.
En torsdagsmorgon varje månad
samlas hela skolan, från förskolan
till årskurs 6. De olika årskurserna
turas om att ansvara för vad som
Hampus Anjemo och Erika Olsen är i full färd med att klippa, klistra och
färglägga olika geometriska figurer under dagens matematiklektion.
Även läraren Karin Sandin tycker att lektionen blir rolig.
ska hända. Ibland är det teater,
ibland spelar och sjunger eleverna.
Förutom det estetiska lärandet blir
det ett tillfälle att både vara publik
och att ha publik. När man själv har
stått på scen förstår man hur viktigt
det är att publiken är bra. Det tar
barnen med sig till de tillfällen de
själva är publik.
Bygger för estetiskt lärande
På Råtorpsskolan byggs det just
nu för fullt. En ny idrottshall stod
klar i april och till våren ska ett
nytt hus för årskurs 4-6 samt den
nya matsalen stå färdig. Och allt
byggs för att möjliggöra estetiska
lärprocesser. Rektor Maria Holm
har suttit på många byggmöten
de senaste åren och är en stark
drivande kraft.
– Jag har tillsammans med
övrig personal varit med och
utformat bygget. I idrottshallen kan
exempelvis ribbstolarna fällas ner
och bli en scen. Mellanstadiet byggs
så att man kan öppna upp rummen,
det ger en ökad flexibilitet. Det
kommer inte att bli en massa
färdig utsmyckning på väggarna.
De ska vara tomma för att ge plats
åt elevernas arbeten. Fönstren blir
lågt sittande för att ge ljus och
inspiration.
– Men det gäller att vara med
och tänka tidigt i processen, redan
på ritningsstadiet, sen blir det
svårare. Alla byggmöten kan ta
tid, men det är värt det. Jag vill ha
en skola som underlättar estetiska
lärprocesser. Även om vi har en del
speciallösningar har det inte kostat
mer.
Både Maria Holm och Karin
Sandin är eniga om att estiskt
lärande är ett sätt att lära för livet.
Att dansa, måla och spela teater
väcker känslor, man blir berörd och
då sätter sig kunskapen bättre. Och
det är ett lustfyllt lärande.
Text: Maria Nilsson
Foto: Maria Obed
14 MAGASINET | NR 4 2012 MAGASINET | NR 4 2012 15

Pris till engagerad
matematiklärare
Ångpanneföreningens forskningsstiftelse
ger Bengt Alm, universitetsadjunkt
i matematik på Karlstads
universitet, Lärarpriset 2012.
Bengt Alm har arbetat som matematiklärare i Karlstad
i snart trettio år. Han har varit nominerad till bästa
lärare av studentkåren vid Karlstads universitet vid ett
flertal tillfällen och fått två förstapriser och två andrapriser.
Nu får han det nationella Lärarpriset 2012 av
Ångpanneföreningens forskningsstiftelse.
– Jag försöker att lyssna av studenterna ganska noga
för att, om så behövs, stanna upp och vinkla uppgiften
på ett lite annorlunda sätt. Sedan vet jag att de uppskattar
att jag kopplar matematiken till andra kurser
och till tillämpningar av olika slag, säger Bengt Alm.
– Logiken, mönstret, när man hittat tråden, hur
mycket man faktiskt kan få ut av matematiken - det är
otroligt vackert. Och man kan komma väldigt långt
med gedigna grundkunskaper.
Ångpanneföreningens forskningsstiftelse delar
årligen ut ett pris till särskilt duktiga tekniklärare
vid landets högskolor och universitet. Syftet är att
premiera goda lärarinsatser, uppvärdera lärarrollen
och stödja en god högskoleutbildning. Förslagen till
priskandidater kommer från studenterna själva.
Text: Christina Celsing
Anhöriga vill gärna vara en resurs, men behöver
mera stöd för att kunna vara det. Det framgår av
Bente Weimands avhandling om anhörigas möte med
sjukvården.
– Mina studier visar att anhörigas liv är mycket
påverkat av livet med den som lider av psykisk ohälsa.
Anhöriggruppen har sämre hälsa än befolkningen i
övrigt, säger hon.
De anhöriga balanserar mellan en rad av behov och
hänsyn, tvingas göra svåra val, kämpar med motstridiga
tankar och känslor. De motstridiga och svåra känslorna
är knutna till både den som har psykisk ohälsa men
Bengt Alm
Anhörigas roll vid psykisk ohälsa
också till sjukvården. De letar efter hopp och mening i
en mycket svår situation.
– Det framkommer tydligt att de anhöriga känner
sig svikna och utelämnade till sig själva med ett
överväldigande ansvar. Trots övervägande negativa
erfarenheter finns det ändå exempel på positiva
erfarenheter av bemötandet.
Bente Weimand disputerade vid Karlstads universitet
och är forskare vid FoU-Avdelingen i Divisjon Psykisk
helsevern, Akershus universitetssykehus i Norge.
Text: Carina Olsson
Samverkan genom praktik
Björn Jennbacken tilldelas Årets samverkansstipendium för sitt arbete med
praktikplatser på Handelshögskolans magisterprogramm Skatterätt och ekonomi.
– Det är roligt att arbetet
med praktikplatser
uppmärksammas. Inte minst
för det goda arbete som alla
våra samarbetsparter lägger
ner: Skatteverket,
revisionsbyråerna,
Förvaltningsrätten i Karlstad
och företag.
Björn Jennbacken I utbildningen har praktik
ingått sedan tio år tillbaka, men universitetsvärlden har
inte alltid varit så positiv till praktik. Det ansågs inte
som tillräckligt akademiskt. Idag är de flesta övertygade
om att det bästa är en kombination där studenterna
får både vetenskaplig teori och metod samt praktisk
erfarenhet ute på arbetsplatser.
– Det är en omvälvande förändring. Och mycket
Carolina Camén
välkommen för studenterna som alltid har frågat efter
mer koppling till yrkeslivet.
Projekt med Drivhuset
Hans studenter kommer också att få prova på att vara
”rättskonsulter” till andra studenter som driver egna
företag och får hjälp av Drivhuset.
– Vi har precis inlett ett samarbete med Malin
Eide på Drivhuset. Det ska bli väldigt roligt och
en bra erfarenhet för studenterna. En eloge också
till personalen på Vägvalet, numer Karriärkontoret,
som hjälper till att koppla ihop studenterna med
praktikplatserna.
Varje stipendium ger, förutom äran, 25 000 kronor
att använda till någon form av kompetensutveckling.
Text: Christina Celsing
Hon är Bästa läraren 2012
Vartannat år utser Karlstad Studentkår universitetets bästa lärare. År 2012
går den prestigefyllda titeln till Carolina Camén på Handelshögskolan vid
Karlstads universitet.
Hon får utmärkelsen för
sin förmåga att engagera och
utmana studenterna.
Carolina Camén är lärare
och forskare i företagsekonomi
och undervisar även i juridik.
Hon forskar om kontraktets
roll i tjänster och är knuten
till CTF, Centrum för
tjänsteforskning.
Carolina Camén tilldelas priset med motiveringen:
”Carolina ställer väldigt höga krav på studenterna redan
från start, men även på sig själv. Hon utmanar studenterna
ständigt med frågor för att få igång diskussion och skapa ett
bredare engagemang. Det märks på Carolina att hon tycker
att det är kul att föreläsa och det drar med studenterna att
engagera sig.”
– Det här känns jätteroligt. Det är ett samspel med
studenterna, så priset är lika mycket deras. Men visst
känns det väldigt uppskattande, särskilt med tanke på
motiveringen. Jag ställer verkligen höga krav. En del
studenter tycker att det är jobbigt i början, men sedan
förstår och uppskattar de kraven, säger hon.
Utmärkelsen ”Bästa lärare” är studenternas eget pris
och utgår från vad studenterna själva uppfattar som
god pedagogik. Studenter har fått lämna in förslag och
motiveringar som studentkårens utbildningsutskott
sedan arbetat vidare med.
– Det är viktigt att goda pedagogiska insatser
uppmärksammas. Utmärkelsen är ett sätt för
studentkåren att uppmärksamma lärarnas pedagogiska
färdigheter utifrån ett studentperspektiv, säger
Valerija Varga, ordförande i Karlstad Studentkår.
Text: Christina Knowles
16
MAGASINET | NR 4 2012 MAGASINET | NR 4 2012 17

Från vänster: Katarina Wetter Edman,
Helén Williams och Fredrik Wikström
Nyheter i korthet
Miljövänligare med
avancerad bergvärme
Akademiska Hus satsar i samarbete
med Karlstads universitet på ett
nytt och miljövänligt sätt att värma
och kyla universitetets byggnader.
Satsningen är en av de största som
sker på ett campusområde i Europa
och kommer att göra Karlstads
universitet i stort sett självförsörjande
på värme och kyla. För att
ytterligare minska klimatpåverkan
ska geoenergianläggningen
kompletteras med ett antal solceller
på campusområdet.
Forskning om ålderns
betydelse i arbetslivet
Hur ålder spelar roll i arbetslivet ska
ett treårigt forskningsprojekt vid Karlstads
universitet reda ut. FAS, Forskningsrådet
för arbetsliv och socialvetenskap,
satsar 4,5 miljoner kronor
på forskningsprojektet som leds av
Clary Krekula, docent i sociologi.
– Projektet ska också ge kunskap
om hur, varför och när människor
åldersdiskrimineras i arbetslivet,
vilket också ökar kunskapen
om hur åtgärder mot sådan
diskriminering bör utformas. Detta
är viktig kunskap eftersom man
i samhällsdebatten lyfter fram
ett ökat behov av att fler arbetar
och av att de arbetar längre. Inte
minst viktigt är att nyckelaktörer
och personer på chefsnivåer inom
arbetslivet får denna kunskap, säger
Clary Krekula.
Så påverkas du av butikens musik
Nu de igång, julsångerna. På radio, i tv, i skolor – och inte minst i butikerna, från
stora matbutiken till lilla exklusiva klädboutiquen. Här väljs musiken med omsorg
för att stärka varumärket och för att få oss kunder att bete oss på ett visst sätt.
De prisas av universitetet
Tre personer med starkt engagemang och goda idéer har tilldelats Karlstads
universitets pedagogiska stipendium 2012. Det går till Fredrik Wikström,
Helén Williams och Katarina Wetter Edman.
Trion som belönas står bakom kursen Design och
hållbar utveckling. Temat för årets stipendium är just
Hållbar utveckling, så det passade alldeles utmärkt.
– Grattis till oss, säger Helén Williams, Fredrik
Wikström och Katarina Wetter Edman glatt till varandra.
Engagerade lärare
– Det är jätteroligt att vi får stipendiet. Vi vet att
studenterna brukar tycka att kursen är intressant och
att vi lärare är engagerade, och det är alltid roligt att få
positiv uppmärksamhet från universitetet.
Kursen startar för fjärde gången nu till hösten och nu
tycker de tre att de börjar få till det riktigt bra. Det tar
tid att finna ett upplägg som verkligen fungerar.
– Sedan varierar det år från år beroende på studentgruppen
också. Det är en kurs som kräver en hel del av
studenterna i form av analyserande och resonerande.
– Kursen brukar öppna deras ögon; de inser vilken
betydelse deras kommande arbete har.
Se möjligheterna
En utbildning som handlar om vart världen är på väg
med dagens miljöpåverkan kan verka lite deprimerande,
men även den aspekten har lärarna hanterat väl.
– Vi brukar beskriva det som att det finns en
ångestdel där man ser alla problem, och en del med
möjligheter. Det gäller att balansera, att både öppna
ögonen för problemen samtidigt som man visar
möjligheterna. Och att det är här deras yrkesprofession
kommer in. Vi ökar designfrågans komplexitet, öppnar
upp nya perspektiv och ger studenterna fler verktyg
inför deras kommande arbete.
Text: Christina Celsing
Lugn musik gör att du stannar i butiken längre
och handlar mer. ”Rätt” musik gör att tonårssonen
köper statusbootsen. Eller? Trots att musik i butiker,
hotell och till och med på arbetsplatser har funnits
sedan 1930-talet, har förvånansvärt lite forskning gjorts
på området. Fram tills nu. Vid CTF, Centrum för
tjänsteforskning, bedrivs sedan ett par år tillbaka ett
projekt tillsammans med flera ledande butiker. Här har
man bland annat studerat hur cirka 1 000 personer i
olika butiker på ett köpcentrum i Karlstad reagerade
på affärsmusik. Anders Gustafsson är professor i
företagsekonomi och forskar om olika kundbeteenden:
– Det blir inte alltid som man tror. Vår undersökning
visade att viss musik fick motsatt effekt. Och det var
skillnad på hur män och kvinnor reagerade. När en
matvaruaffär spelade lugn, mixad, anonym musik
stannade kvinnorna kortare tid i affären och handlade
mindre. Däremot ökade deras köplust när man
spelade populärmusik med lite högre tempo, även om
de var negativa till musiken. Männen blev inte alls
lika påverkade av musiken. När det var helt tyst var
kunderna nöjdare, men handlade inte lika mycket.
Det finns två huvudsakliga syften med musiken i
butiken: man vill påverka kundernas beteende på ett
visst sätt och man vill stärka ett varumärke. Tanken
med varumärkesbyggandet är att kunderna ska kunna
identifiera sig med en viss grupp, en viss livsstil, när de
handlar. Musiken signalerar att kunden är i ”rätt” butik,
som stärker hans eller hennes status.
– Musiken är en del av helhetsintrycket, tillsammans
med ljussättning, dofter, färger, hur det är möblerat
och hur trångt det är, berättar Pernille K Andersson,
doktorand i konsumentspykologi vid CTF.
Och julmusiken då? Ja, så länge den är tillräckligt
välbekant så stjäl den inte uppmärksamheten från vårt
huvudsakliga syfte för butiksbesöket. Återstår att se om
det blir fler julklappsinköp i år till tonerna av ”White
Christmas”…
Du kan höra Anders Gustafsson berätta mer om
forskningen på youtube.com, sök på CTF.
Text: Christina Knowles / Foto: Arne Eklund, Pixgallery
18
MAGASINET | NR 4 2012 MAGASINET | NR 4 2012 19

Returadress: Karlstads universitet, 651 88 Karlstad
Mitt liv började i Karlstad 1972. Så kändes det.
Jag hade turen att komma in på den nystartade
musiklinjen.
Innan dess såg jag en framtid i grått. Järnverket
i Degerfors, supa på helgerna och kanske spela lite
trombon i musikkåren. Inget dåligt liv men inte det jag
ville ha. Så jag sökte och kom in.
Det kändes som att flytta till New York. Bo själv.
Nyfikna likasinnade som villigt sög åt sig allt de kunde.
Så kom Ingesund in i bilden. Jag fick chansen till
gratis lektioner av trombonläraren på skolan, Rune
Asp. En gentleman, som fick mig att söka ledigt från
engelskan för att en gång i veckan ta tåget till Arvika för
lektion.
1974 kom jag in på Ingesund. Där fanns mycket att
upptäcka. Till exempel, ingen jazz på dagtid. Strängt
förbjudet. Efter att lärarna gått hem var det fritt fram.
Tror nog att Rektor Eskil Burman egentligen gillade
jazz, men bara i smyg.
Min bror Håkan var med i ett band på skolan som
hette Krokus. Ville jag va med? Såklart!
Jag hamnade bland dom som satt i den övre delen av
fikarummet. Bar basker, rökte gula Gitane maïs utan
filter och drack skånerost. Mådde illa på lektionerna,
men ville ju vara ball.
1975 dog Rune tragiskt i cancer och jag tog ledigt. Jag
kom tillbaks 1977.
Hade jobbat med Björn Skifs och upplevdes nog som
lite apart i mina Loisjeans och Fryeboots.
Den nya trombonläraren, Ingemar Roos, förändrade
för evigt min syn på musik. Tack vare honom spelar
jag idag som jag gör. Utan Ingemar så hade jag
dessutom blivit relegerad.
Jag hade fått för mig att jag skulle spela cembalo
istället för piano, vilket inte kunde accepteras av
ledningen. Barockmusik var min grej men kanske i
ännu högre grad cembalolärarinnan.
Ingemar pläderade för att jag skulle få stanna och det
fick jag. Vilken tur.
Flyttade ihop med min kompis Walter i en tvåa i
Dottevik. Vi övade som galningar varje dag samtidigt
som vi läste dubbla årskurser.
Jag inofficiellt, hade blivit underkänd i sång när jag
sökte pedagoglinjen. Sjöng för svagt, hette det.
Att öva blev nu som en slags drog, närsomhelst
kunde man ta en rejäl dos trombon. Skolan stod öppen
dygnet runt.
Tröttnade vi så kunde vi åka till den nya pizzerian
och njuta av den snyggaste servitrisen i Arvika. Hon
vägrade skriva upp beställningarna och det blev alltid
fel men, vad gjorde väl det?
Jag förstår nu vilken frihet vi åtnjöt på Ingesund.
Där fanns en humanistisk helhetssyn som svävade
över skolan. Vidsynta lärare, en trubbig men underbar
rektor och lokaler som på den tiden inte hade någon
motsvarighet. Vi var extremt bortskämda, men förstod
det inte då.
När jag ser tillbaks på min tid på Ingesund så
känner jag en stor tacksamhet. Tacksamhet till den
skola som format mitt musikaliska liv. Till Karlstad
som förberedde mig på det och till Värmland som
alltid generöst tagit emot mig alltsedan jag slutade på
Ingesund, utan betyg, men med en övertygelse om att
jag kunde klara allt.
Tack Arvika, Ingesund!
Nils Landgren
Läs mer om den
världsberömde
trombonisten på
nilslandgren.com
Nästa nummer
Av magasinet
Kommer i mars 2013