Läs projektrapporten. - Högskolan i Jönköping

Karin Wennström
2009‐06‐17
Blended Learning och formativ examination på nätet
Erfarenheter från MKVb (31‐60hp): Vetenskaplig metod (7,5hp), vt 2009.
Resurscentrum för flexibelt lärande (RFL) arbetar på Rektors uppdrag med en mängd
högskolegemensamma projekt – gemensamt finansierade, framtagna och erbjudna att använda.
Projektet Vetenskaplig metod på nätet del 1 1 , 2008 bestod av ett omfattande arbete från idé till en
första mycket omfattande kursmomentbank. Projektet Vetenskaplig metod på nätet del 2, 2009
kommer att fortsätta detta arbete, men vi kommer också att vidareutveckla bland annat Blended
Learning‐konceptet och former för examination på nätet, samt sprida erbjudandet bland kolleger. 2
Fallstudien: MKV
MKV‐programmet består av 3 MKV‐terminer. MKVa, termin 1 med 4 delkurser, varav den första
heter MKVs grunder, vilken vi – just för denna studentgrupp(KV08), ht 2008 – specialdesignat för att
ge en gedigen ingång i MKV‐programmets forskningsbas, inriktningar samt det vetenskapliga
”tänket”. Termin 2 består av 4 delkurser, varav del 3 är den i detta projekt aktuella kursen i
vetenskaplig metod och del 4 består av b‐uppsats, alltså ett ypperligt tillfälle att testa sina
vetenskapliga metodkunskaper i så att säga skarpt läge. 3 MKVc‐kursen infaller termin 5 och består av
3 delkurser: Vetenskaplig teori (7,5hp); Vetenskaplig metod (7,5hp); C‐uppsats (15hp). 4
Kursresursen för MKVb, delkurs 3 – vetenskaplig metod, är 48 arbetsdagar för 100 studenter
(motsvarande 48 x 7.60 timmar= 365 timmar) Det finns 100 studentplatser, men då KV08‐gruppen,
som antogs ht 2008, fortfarande består av fler studenter än studieplatser startade vi B‐kursen med
113 studenter. Då kursresursen grundas på ”HumSam‐studentpeng”, med bidrag från
lärarutbildningens studentpeng räcker kursresursen egentligen inte till de 15
1 Madelene Zetterlind: Ansökan om medel för kvalitetsförstärkning inom HJS‐området, Resurscentrum för
flexibelt lärande (RFL) 2007‐04‐10.
2 Madelene Zetterlind: Projektplan 2009, RFL 2009‐03‐12.
3 Att kursen varit en god grund för det fortsatta arbetet fick vi också veta 5 veckor senare när vi och våra
kollegor examinerade 53 B‐uppsatser. Av deras kvalitet att döma är metodkursen ett lyckokast. En
studentkommentar efter avslutat värv: ”Tack för en trevlig opponering, för den var faktiskt trevlig. Det trodde
jag ej, hi!”
4 Karin Wennström: Progression, 2008‐05‐19.

lärarundervisningstillfällen (föreläsningar) som vi – av tradition – erbjuder våra MKV‐studenter, samt
en salstentamen. Under de senaste åren har vi dessutom försökt att tillmötesgå studentönskemålen
om att få träffa lärare i mindre grupper och att helst kunna få individuell respons, åtminstone på
något moment av kursens kunskapsmål, trots att antalet studenter är så stort. Det har nämligen,
studentomgång efter studentomgång, visat sig vara svårt att gripa och begripa det trots allt väldigt
abstrakta ”tänket” om man är helt ny i detta sätt att förhålla sig till kunskapens alla dimensioner.
Kursutveckling
Inom ramen för Vetenskaplig metod på nätet‐projektet, del 1, såg vi en möjlighet att ta ett
resursallokeringssteg till. Med Blended Learning‐konceptet och den nyinspelade nätkursen 5 skulle vi
kunna frigöra kursresurser till att möta våra studenter i smågrupper vid upprepade tillfällen.
Samtidigt skulle vi kunna erbjuda ett betydligt bredare spektrum av kunskapsstoff och
inlärningsstilar, för det är fortfarande många som inte lär sig på sitt mest optimala sätt i en
föreläsningssal, även om de flesta uppskattar närheten och gemenskapen som uppstår i en fullsatt
gradängsal. Då Vetenskaplig metod på nätet‐projektet, del 1, dessutom kommit så långt att det var
dags att pröva kursmomenten i olika studentgrupper 6 såg vi vår möjlighet. HLK skulle då bli först att
integrera nät‐kursmoment i en metodkurs.
I augusti 2008 fick vi utbildningschefens godkännande att genomföra den första integrerade
testomgången av Metod på nätet. Därefter vidtog kursutveckling med studentrepresentanter 7 ,
lärarrepresentanter 8 och kontaktbibliotekarie 9 . Den reviderade kursplanen 10 togs av MKV‐nämnden
och PUL‐projektet Formativ examination på nätet 11 kunde genomföras.
Studieplan 12
Blended Learning‐konceptet kom i vår kurs att bestå av:
• Introducerande föreläsningar:
1. Kursintroduktion – Vetenskaplig metod
2. Kvantitativ metod
3. Kvalitativ metod
5 Madelene Zetterlind: Vetenskaplig metod på nätet, RFL 2008.
6 Ht 2008 delar på IHH (Ingrid Grosse), HHJ (Jörgen Lind) samt JTH (Kristina Säfsten).
7 Som skrev denna kommenter den 2009‐02‐24: ”Jag har kollat igenom och kollat massa på pingpong och det
ser verkligen jättebra ut!”
8 Madielene Wetterskog och Karin Wennström
9 Paola Johansson
10 Medie‐ och kommunikationsvetenskap B, 31‐60 högskolepoäng, reviderad 2008‐12‐01.
11 Karin Wennström & Madelene Zetterlind: Ansökan om medel för att utveckla och prova hur nätbaserade
självrättande test kan användas för kontinuerlig, formativ examination, RFL 2009‐02‐12.
12 Karin Wennström: Februaribrev, 2009‐02‐15, samt Metodmoment på nätet, 2009‐03‐24.

4. Från idé till PM
5. Vetenskaplig sökning
• Obligatoriska seminarier 13 i grupper om 9 studenter och en lärare:
1. Vad är vetenskaplig metod?
2. Metodgranskning av b‐ och c‐uppsatser
3. PM‐genomgång
• Handledd vetenskaplig sökning (erbjudande)
• SPSS‐laborationer (obligatorisk närvaro)
• ”Rå‐plugg”‐moment, av kursens samtliga statistikdelar, på egen hand, ur Vetenskaplig metod
på nätet 14 , via lärplattformen Pingpong, samt tentamen. 15
Våra erfarenheter
Det har varit en spännande och på många sätt utmanande tid, både för studenterna och för de
inblandade lärarna. Kursutveckling och test av koncepten Blended Learning samt formativ
examination har skett samtidigt – i sann formativ kvalitetsutvecklingsanda.
En student skriver efter tentan:
”Vilket jättejobb ni lagt ner på nät‐tentan – stort tack!!! Efter tredje försöket blev jag godkänd. Hua,
törs knappt erkänna. Statistik är nog inte min starkaste sida … Men tack och lov att det var möjligt att
få göra fler försök.”
Konceptet Blended Learning har visat sig vara en utmaning både att förstå och använda på bästa
sätt. 16 Det visade sig att omfördelningen av kursresurs från traditionella föreläsningar och
salstemtamen till ”rå‐plugg”‐moment på egen hand till förmån för resurser till 3 seminarier med
individuellt för‐ och efterarbete, var en mycket lyckad satsning.
13 Karin Wennström: Februaribrev, 2009‐02‐15.
14 Karin Wennström: Metodmoment på nätet, 2009‐03‐24, där det även finns anvisningar till vilken föreläsning
respektive vilket seminarium nät‐momenten hör, samt vilka nät‐moment som examineras via lärplattform.
15 Därtill kom just dessa studenter att erbjudas 9 statistikföreläsningar utöver och parallellt med kursen, vilket
gör att ett av de planerade projektmomenten föll. Vi har alltså inte någon möjlighet att bedöma på vilket sätt
Metod på nätet‐momentens innehållsliga kvalitet kan synas i kunskapsutfall. Detta delsyfte föll därmed i PULprojektet
Formativ examination på nätet. Att det varit svårt för studenten att veta vad som egentligen tillhört
kursen och vad som inte hört dit, utan erbjudits därutöver, är den huvudsakliga anledningen till
utvärderingskommentarer som handlar om bristande kommunikation.
16 Madielene Wetterskog (red.): Sammanställning Kursutvärdering Metod och b‐uppsats samt Kursvärdering –
metod på nätet, juni 2009.

Två studenter sammanfattar:
”Här kommer lite åsikter om blended learning-konceptet.
När det kommer till blended learning-konceptet anser vi att fördelarna är många jämfört med
traditionell föreläsningsform. Genom seminarier känner vi att vi har lärt oss hur man analyserar andras
uppsatser, som har gett oss en fördel när det kommer till vårat egna skrivande. Dock har vi haft lite
problem med nätföreläsningarna, så det ultimata hade varit att ha alla föreläsningar på campus samt
seminarier men förstår att resurserna inte räcker till. Vi anser att seminarierna har varit till stor hjälp
och nytta och borde därför få vara kvar och prioriteras. Genom att höra andras åsikter får man en
annan klarhet i tidigare svåra områden.
Svagheterna har helt klart varit otydlighet med de olika momenten, ett problem som antagligen
kommer försvinna i och med att systemet sätts i fullt bruk. Nätföreläsningarna kändes inte vara av lika
stor vikt som övriga moment och hamnade därmed lite i skymundan. Att verkligen sätta sig ner
hemma och titta på dem krävde mycket självdisciplin, men det är väl bra att man lär sig det. Ett
konsekvent val av informationskanal hade även underlättat. Och förhindrat ryktesspridningen som
förekommit.
Fortsätt med seminarierna! Det underlättar nåt enormt!!!!”
(2009-06-05)
Men det visade sig också att denna frihetsgrad ställde helt andra krav på egen motivation och ansvar
på den enskilde studenten, än vad somliga förväntat sig, vilket inte var så omtyckt av alla, se
utvärderingskommentar. Att hitta, förstå och ta ansvar för sin egen inlärning var nytt för somliga och
därför skrämmande. Men som en student sa till sin skärrade vän: ”Hur kan man tro sig om att kunna
bli en bra informatör eller jobba med CC (Coperate Communication, min anm.) om man inte kan eller
vill hantera olika kanaler och en stor medieblandning?”
Andra insåg dock snabbt och gjorde bruk av de inbyggda möjligheterna, men de framförde gång på
gång en enträgen önskan om att inte helt lämnas utan föreläsningar i framtiden. De har, trots våra
vardagsföreställningar om 80‐talisters digitala uppväxt och individualism, ett stort och för många
oersättligt behov av att sitta bredvid varandra i en gradängsal. Denna studentgrupp föredrar
definitivt Blended Learning framför en helt nätbaserad kurs, eller campuskurs.
Formulerat av en student:
”Det har gått bra att följa föreläsningarna via nätet. Fördelar/Möjligheter är främst att man kan titta
på dem när och var man vill. Det är också väldigt bra att man kan göra det i sitt eget tempo, spola
tillbaka om man missat något och anteckna under tiden. Nackdelar/hinder är att man lätt blir
distraherad och det är svårt att fokusera när man inte måste sitta stilla i ett klassrum.
Kursinnehållet var väldigt omfattande och mycket kändes inte särskilt relevant för vår kurs. En del
kändes mer specifikt anpassat för JTH eller HHJ. Kursformen är bra som alternativ till salsföreläsningar
och andra metoder. Hur bra föreläsningarna är beror väldigt mycket på föreläsarna, en del är väldigt
nervösa och har diverse tics som gör det svårt att fokusera på vad det är de säger.
Utvärderingsverktyg?? Öppna frågor i mailform? Ja, det fungerar nog som insamlingsverktyg. Bra
frågor som tar upp det mest väsentliga. En annan bra fråga skulle kunna vara om allting har fungerat
rent tekniskt. Jag anser att det har det men det är svårt att titta på föreläsningar om man inte har
tillgång till bredband. Jag försökte med mobilt bredband men då behövdes det buffra hela tiden.”
(2009-04-28)

Vårt arbete med att göra konceptet formativ examination till fungerande verklighet har visat sig ligga
i framkant av nordiskt utvecklingsarbete kring moderna pedagogiska grepp. Vi är i gott sällskap med
både Köpenhamns 17 och Bergens universitet, samt Stockholm universitet 18 när det gäller kursdesign,
examinationskreativitet och ”nättänk”. Här pågår liknande arbeten som vårt kring The Digital Gap 19 ,
Formative Assessment 20 och digital epistemologi 21 .
Värt att särskilt omnämna, för att sedan bilda grund för beslut om den fortsatt utveckling är våra
erfarenheter av:
• Resursallokering
• Kvalitetsoptimering
• Möta och komplettera för skilda lärstilar – bredd av inlärnings‐ och utvecklingsmöjligheter
• Skalbarhet
• Prioriteringsverktyg
• Flexibilitet i tid och rum (förutom inlärningsstilar och utvecklingsnivå)
• Kvalitetsdrivande
• Dokumentation och arkivering
• Anonymiseringsmöjligheter och plagiatkontrollverktyg
• Tentamen på nätet 22
Eller som en student uttryckte det:
”… tack för en underbar kurs med alltifrån förvirring och stress till roliga och lärorika moment som
har gett effektivt resultat.”
Tänkt fortsättning
Med våra nuvarande erfarenheter och begreppet Formative Assessment – i vår vokabulär formativ
examination – har vi en spännande utvecklingsutmaning framför oss. För vad kan vi åstadkomma om
vi i nästa steg problematiserar assessment med inspiration från projektet Teach as We Preach vid
Bergens universitet. 23 Vi kan delta i det spännande kvalitativa språnget – från digital epistemologi till
digital didaktik – genom att operationalisera formative assessment och undersöka
utvecklingspotentialerna i begreppen feed back, feed up 24 , feed forward. 25
17 Lars Kayser m fl., maj 2009. Låt vara att de har nobelpristagare bland sina föreläsare, det har inte vi – ännu.
18 Johan Thorbiörnson, Math.se, RCN (Resurscentrum för nätundervisning)
19 Utvecklingsutmaningen att överbrygga klyftan mellan digitala immigranter och digitala infödingar.
20 Värdering/utvärdering under processens gång, till skillnad från den summativa utvärdering som enbart kan
vara tillbakablickande.
21 En kunskapsteori kring lärobjekt, aktiviteter, processer och utveckling.
22 Ett äventyr som slutade väl mycket tack vare ett gediget förarbete och kvalificerad problemlösningsförmåga
hos medarbetarna. Det uppmärksammandes även av studenter: ”Det talas mycket gott (på facebook, min
anm.) om din insats kring tentan, Madde! Eloge till dig!”
23 Rune J Krumsvik, maj 2009.
24 Förhoppningsvis inte fed up, SIC

Under MKVc (termin 5) ht 2009 fortsätter vi att vidareutveckla ett formativt examinationsdrivet –
Learning Outcomes – kurs och programmålrelaterat lärande. 26
Vi avser att vidareutveckla examinationsinstrument för att vi skall kunna få underlag för graderade
betyg 27 , examination 28 individuell och i sammanhang av och vidarekoppling till gruppuppgifter och
gruppexamination, samt Call Center Solution for Tuturing 29 , samt en första bekantskap med Crowd
Sourcing 30 . Allt detta ett bidrag till att förstå sig på och börja skriva in sig i den, för många, så
svårgenomträngliga vetenskapliga skrivprocessen. Sann vetenskaplig verkstad med progression som
ledstjärna och ”transcendentalt våld” 31 som drivkraft i utvecklingsutmaningen.
Vidare kommer vi att analysera och vidareutveckla en studieplansmodell i överensstämmelse med
modellen för formativ examination 32 , säkra examinationsformerna 33 , samt vidareutveckla
examination på nätet‐strategier 34 .
Därtill förslag på hur den högskolegemensamma kursen kan utvecklas genom fortsatt samarbete
över kurser och fackhögskolor, bland annat genom en modell av Question Writer Groups 35 .
Dessutom ser vi en framtid utan en svans av efterhängsna resttentor. Vi har visat att bara genom att
erbjuda 48 timmars examination via lärplattform har vi lyckats få alla kursens studenter godkända på
statistikdelen. Om de istället varit hänvisade till de ordinarie omtentatillfällen på HLK hade de behövt
8 år(!) för att få ihop lika många chanser. Därtill får vi ett fungerande, alltid öppet
kompletteringsinstrument Bridge Courses att erbjuda.
25 Se t ex Mayer 2001, Shute 2008.
26 Karin Wennström: Metodkurs på nätet – allmänbildning vt 2009/C‐kursmoment ht 2009.
27 Denna först omgång (MKVb‐metod) mätte vi kunskap av faktakaraktär, dvs. kursmålsuppfyllelse på
godkändnivå i statistikdelarna av metodkursen. Betygsunderlag för graderade betyg kommer från de tre
examinationsseminarier vi genomförde i smågrupper; individuella skriftliga förarbeten, muntlig tentamen, samt
skriftliga review‐uppgifter efter varje seminarium.
28 Modell för formativ examination i direkt samband med respektive kursmoment; inläsningsanvisningar,
instuderingstest via lärplattformen (diagnos av past‐/failtyp, 100% för G), föreläsning via lärplattformen,
examination via lärplattformen (individuellt av past‐/failtyp 100% för G, därefter grupperad via Student Lounge
för att gemensamt lösa examinationsuppgift – problemlösning ‐ av fördjupande kunskapskvaliteter, med
förståelse‐, färdighets‐ och förtrogenhetsdimensoner, graderade betyg). Därefter har studenten möjligt att gå
vidare till nästa moment i kursen.
29 Ett mentor‐/Inter Face system med både innehållslig och teknisk support inom väl definierade RL‐ramar samt
HIQ.
30 Se t ex Surowiecki: The Wisdom Crowds, samt Maria Mattus, diss. 2008.
31 Från Derrida, med innebörden att det inte är bekvämt eller enkelt att utmanas i grunden, men att det
nödvändigt för mänsklig mognad. En utvecklingsutmaning som någon student vänder sig emot, se
utvärderingskommentar.
32 Se not 28.
33 Modell för studentprofilering där det går att följa progression och eventuella avvikelser, lösenord,
datasalstentamen med blockerad nätåtkomst, samt säkrad identitet och legitimation/skrivvakter.
34 Karin Wennström: Bra att veta: Examination via nätet på delkursmoment statistik och kvantitativ metod
inom ramen för kursen: MKVb vetenskaplig metod, 7,5hp, vt 2009, 2009‐04‐24. Lärplattformens styrkor och
svagheter leder oss över i det fortsatta arbetet med möjligheter och hinder; frågekonstruktionsalternativ,
åtkomst, produktionsverktyg under pågående examination, sökfunktioner, statistikuppföljning på olika nivåer
och i olika dimensioner (individuellt och grupp), tillgång till kursen för vem? när? var? hur?,
poängsättningsprinciper, tidsintervall och testtid. Säkerhetsrutiner och back up‐system.
35 Förutsättningar och villkor för en gemensam bank av frågor, områden, nivåer och sökstrukturer.

BILAGA 1:

BILAGA 2:
Resurscentrum för flexibelt lärande, RFL
Projektet “Vetenskaplig
metod på nätet” fas II
Madelene Zetterlind 2009-03-12
Projektplan 2009
Lägesbeskrivning och projektets mål
Under 2008 utvecklades ”Vetenskaplig metod på nätet” såväl på svenska som på engelska. Arbetet är i
princip klart i den svenska versionen och kursmaterialet har testats två kurser. Ytterligare tre kurser
kommer att använda materialet under våren (vad vi vet nu). När det gäller den engelska versionen saknas
fortfarande ett antal föreläsningar men inspelningar är planerade. Det materialet som är färdigt har använts
som en extraresurs i en kurs för masterstudenter. En första presentation av kursmaterialet har presenterats
på ett RFL-seminarium i december 2008 och info har även spridits vid ett personalmöte på
Hälsohögskolan. Mot denna bakgrund vill vi göra följande i projektets fas II.
• Färdigställa de delar som saknas i ”grundversionen” av Vetenskaplig metod på nätet (främst i den
engelska versionen – beräknas kunna användas till hösten).
• Fortsätta att arbeta med information om möjligheten att använda Vetenskaplig metod och i
samband med det även hur man kan arbeta med nätbaserad utbildning (implementering).
• Utvärdera användningen av ”Vetenskaplig metod på nätet” och även modellen för HJ-gemensam
kursutveckling.
• Fortsätta utveckla innehållet i resursbanken med de inslag som användare upplever att de saknar.
• Undersöka möjligheten till annan finansiering för att utveckla konceptet vidare. T ex utveckla
nätbaserade test(PKU) och öppna lärresurser inom området (EU-projekt).
Aktiviteter
Aktivitet Ansvar Tidsplan Ekonomi - uppskattning
Projektledning
Zetterlind & Keller 2009 4 tim/vecka x 6 mån =ca
‐ Möten och samordning
30 000 kr
‐ Ping-pong adm.
‐ Upphovsrätt
‐ EU-ansökan (för utveckling av
öppna lärresurser, start 2010
om ansökan beviljas)
Utvärdering & beskrivning av
modell för HJ-gemensam
kursutveckling
Arbete med implementering
t ex information, överflyttning av
kurser, bollplank vid användning
etc
Zetterlind & Keller VT 2009 Ca 2 veckors arbete =
25 000 kr
Zetterlind & Keller VT & HT 2009 Ca 1 veckas arbete =
12 500 kr
Fortsatt utveckling av lärobjekt TV-pedagoger HLK VT & HT 2009 Ca 25 000 kr

Utveckling och inspelning av
föreläsningar
Lärare vid HJ
2 lärobjekt per fackhögskola
och termin på både engelska
och svenska (= 4
inspelningar)
VT & HT 2009
8 tim/föreläsning=32
totalt. Lönekostnad
(baserad på 35 tkr/mån=
ca 335kr/tim)
32 tim x 335kr
Tanken är att dessa lärobjekt
kan utvecklas inom ramen
för ordinarie kursbudget.
Fackhögskolornas bidrag
=10 720 kr/termin=21 440
kr/år
Projektgruppens arbete
Kontaktperson på fackhögskolan
‐ Ansvar för att rätt personer får
info och att kursen används på
lämpligt sätt.
Utveckling av nätbaserade test.
Syftet är formativ examination med
möjlighet till feedback, framförallt
när det gäller faktakunskaper.
Mindre tid på tentarättning och
mer tid för
t ex seminarier
Karin Wennström, HLK
Kristina Säfsten, JTH
Jörgen Lindh, IHH
Anders Johansson, HHJ
Mattias Lorentzi, Biblioteket
Hela 2009 8 möten x 2 tim = 16
16 x 335 kr= 5360 kr
Fackhögskolornas bidrag =
5360 kr
Projektgruppen (se ovan) Hela 2009 20 tim x 335 kr = 6700 kr
Karin Wennström och
Mattias Lorentzi
VT &HT 2009
Övrigt 3419
Modell för fortsatt fackhögskolegemensam utveckling
Fackhögskolornas bidrag =
6700 kr
PKU bidrar med
projektmedel 50 tkr
Vi ser stora fördelar om man kan arbeta med fackhögskolegemensam kursutveckling men vi har under
projektets gång insett att det finns strukturella problem vi behöver överbrygga. Fackhögskolorna har t ex
olika ersättningssystem för de som deltar i projektet och det finns vid fackhögskolorna ingen ”naturlig
påse” att ta pengarna ifrån. Risken är att man betraktar den tid som läggs ned på utveckling enbart som en
kostnad och inte som en investering. Vi tycker ändå att den modell för gemensam kursutveckling som vi
vill använda (även när det inte finns avsatta projektmedel) borde vara tilltalande (se figur).
Bidrag från
IHH
25 %
Bidrag från
HHJ
25 %
Bidrag från
HLK
25 %
Bidrag från
JTH
25 %
Används av
IHH, HLK,
HHJ och JTH
100 %
Utvecklingsmodellen innebär att varje fackhögskola bidrar med 25 % av kursutvecklingen och tar del av
den färdiga kursen till 100 %. Ett exempel på detta kan vara att varje fackhögskola bidrar med två
föreläsningar och får ta del av åtta. En person per fackhögskola skall utses av respektive utbildningschef
för att bidra till utvecklingsarbetet och att ansvara för att kursen används på ett lämpligt och optimalt sätt
på varje fackhögskola. Eftersom belöningen för att vara med i projektet blir tydligt (en win-win-situation)

med detta arbetssätt tror vi att det kan överbrygga de svårigheter med fackhögskoleövergripande
kursutvecklingsarbete som finns idag.
Vid möte med utbildningscheferna i HJUS den 23 februari fick Zetterlind i uppdrag att specificera en
kostnad för arbetsgruppens arbete samt inspelning av kompletterande föreläsningar. Enligt budgeten
ovan föreslår projektgruppen att varje fackhögskola bidrar med 33 500 kronor till projektet under
2009 (16 750 kr /termin).
Kostnader för projektledning, implementering, utvärdering och TV-pedagoger bekostas av resterande
projektbudget. Utveckling av nätbaserade test bekostas av projektmedel från PKU.

BILAGA 3:
Progression MKV1 – MKV2 – MKV3
Version 080519
Betoning Fokus Fakta
(Jag vet att …)
Förståelse
(Jag vet varför
…)
Färdighet
(Jag vet hur …)
Förtrogenhet
(Jag vet vad …)
A
MKVgrunder
”Tänket”
Literacy –
språkriktighet,
stilistik
Teknologi
Massmedier
Politisk
kommunikation
B Empiri Visuell
kommunikation
(organisations-)
Kommunikation
Orality –
muntlighet,
ljud
C Teori Skriftlig
framställning –
verklighet,
vetenskaplighet
Perspektiv på
kunskap
Perspektiv på
kunskapsbygge
Teori Metod Medie- och
kommunikationsvetenskapliga
teorier och
modeller
Vetenskapsteori
Epistemologi
Kvantitativ
metod
Kvalitativ
metod
Innehållsanalys
och survey
Textanalys och
tolkande analys
Examinationsformer
(första tillfället i
programmet)
Vetenskaplig
litteratursökning och
analys
Pingpong mm
Workshop/Laboration
Teamarbete
Litteraturseminarium
Salstentamen
Hemtentamen
Projektarbete
SPSS (univariat,
bivariat analys)
Examinationsseminarium
Reflekterande
minnesanteckning
Vetenskapligt PM
B-uppsats
C-uppsats
SPSS (multivariat
analys)
Källkritik
D Analys Master/Magister

BILAGA 4:

BILAGA 5 : Utvalda delar
Kursplanen fastställd av MKV nämnden 2007-12-06
Gäller vt-09
Reviderad 2008-12-01
Kurskod: LKPB17
Ämnesnivå: B
Utb.omr: SA 90%, TE 10%
Medie- och kommunikationsvetenskap B, 31-60
högskolepoäng
Media and Communication Studies, 31-60 higher education credits
Grundnivå B
Allmänt
Kursen ingår i det Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet under första
året och utgör en del av programmets huvudområde. Kursen vänder sig också till
studenter som läser Medie- och kommunikationsvetenskap som fristående kurs. Kursen
avser att ge fördjupade kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder inom Medie- och
kommunikationsvetenskap. Kursen bygger på grundläggande kunskaper i
samhällsvetenskapligt och humanistiskt inriktad forskning i Medie- och
kommunikationsvetenskap. Särskild betoning läggs vid frågor som rör jämställdhet,
interkulturella aspekter, hållbar utveckling, IT-kunskaper och språk.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas den studerande
• ha fakta, förståelse för och färdighet i grundläggande vetenskapliga teorier och
metoder.
• vara förtrogna med att använda ett väl fungerande vetenskapligt och
kommunikativt språk.

• kunna identifiera sitt informationsbehov, välja sökverktyg, värdera sökresultat,
samt redogöra för den vetenskapliga publiceringens struktur.
Delkurs 3 Kommunikationsvetenskapliga metoder, 7,5 hp
Communication Research Methods, 7.5 credit points
Innehåll och former
• Grundläggande vetenskap och vetenskaplig teori
• Metodteori, metodologi och metodlära
• Några av den medie- och kommunikationsvetenskapliga domänens
flervetenskapliga metoder, framför allt datorstödd bearbetning univariat
(beskrivande) statistik, hypotesprövande metod och innehållsanalys inom
kvantitativ metod, samt introduktion till intervju, observation och textanalys
inom kvalitativ metod
• Grundläggande vetenskaplig informationssökning
Undervisning sker i form av föreläsningar och obligatoriska seminarier, samt obligatoriska
workshops/laborationer med tillämpningsuppgifter. Våren 2009 är delar av kursen
nätbaserad.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas den studerande
• ha grundläggande kunskaper om vetenskapliga teorier och metoder
• börja kunna se metodologiska samband och skillnader mellan olika medie- och
kommunikationsvetenskapliga datainsamlingsmetoder, analysmetoder och
ansatser.
• under handledning och självständigt kunna välja, analysera, använda,
systematiskt tolka och diskutera vetenskapliga metoder, med särskild betoning på
kvantitativa metoder.
• ha grundläggande kunskaper i att datorbearbeta forskningsdata
• kunna använda och bedöma grundläggande informationssökning
Examination
• PM över den kommande uppsatsen
• Aktivt muntligt deltagande vid tre obligatoriska seminarier
• Individuell skriftlig tentamen med litteratur
Obligatorisk närvaro vid SPSS-undervisning och bibliotekssök

Delkurs 4 Uppsats, 7,5 hp
Paper, 7.5 credit points
Innehåll och former
Inom delkursen skall den studerande bedriva empiriskt och teoretiskt arbete inom den
medie- och kommunikationsvetenskapliga domänen. Uppsatsarbetet kan företrädesvis ske
i anslutning till någon av forskningsprofilerna inom MKV.
Undervisning inom delkursen bedrivs i form av seminarier och handledning. Den
studerande skall författa en vetenskaplig uppsats av empirisk och teoretisk karaktär som
vetenskapligt kritiskt granskas på ett uppsatsseminarium genom oppositionsförfarande.
Lärandemål
Efter avslutad kurs förväntas den studerande
• ha grundläggande kunskaper om det vetenskapliga arbetet
• ha självständigt och i grupp genomfört ett vetenskapligt arbete, inklusive att
vetenskapligt opponera och respondera
• ha integrerat vetenskaplig teori och metod i ett vetenskapligt arbete
Examination
• Uppsats (text, respondentskap, opposition)
• Aktivt deltagande vid obligatoriska seminarier
Förkunskapskrav
Genomgången kurs i Medie- och kommunikationsvetenskap A, 1-30 högskolepoäng eller
motsvarande.
Kursuppläggning/lärandets former
Se delkursernas beskrivningar.
Examination och betyg
Som betyg på delkurser används något av uttrycken Väl Godkänd, Godkänd eller

Underkänd.
För betyget Väl Godkänd på hela kursen krävs Väl Godkänd på minst 22,5 hp.
Kursvärdering
Kursvärdering sker enligt anvisningar i utbildningsplanen.
Kurslitteratur
Kurslitteratur förtecknas i särskild bilaga.
HLK
Reviderad 2008-12-01
KURSLITTERATUR
Vt 2009
Medie- och kommunikationsvetenskap B, 30 hp
A
Delkurs 1
Barnard, Malcolm (2001) Approaches to understanding visual culture . Basingstoke:
Palgrave.
212
Bergström, Bo (2007) Effektiv visuell kommunikation – om nyheter, reklam och profilering
i vår visuella kultur, sjätte upplagan. Stockholm: Carlsson.
Kurskompendium med kompletterande texter
Delkurs 2

Angelöw, Bosse & Jonsson, Thom (2000). Introduktion till socialpsykologi.
2:a upplagan. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-00597-0
Erikson, Peter (2005). Planerad kommunikation: strategiskt ledningsstöd i företag
och organisation. Upplaga 4. Malmö: Liber. ISBN 91-47-07724-7
Falkheimer, Jesper & Heide, Mats (2003). Reflexiv kommunikation: nya tankar för
strategiska kommunikatörer. Malmö: Liber. ISBN 91-47-06448-X
Holmberg, Ingalill & Wiman, Mats (2002). En varumärkt värld: några ledmotiv.
Malmö: Liber. ISBN 91-47-06590-7
Wahl, Anna & Holgersson, Charlotte (2004). Det ordnar sig: arbetsbok kring frågor om
organisation och kön. Lund: Studentlitteratur. ISBN 91-44-02679-X
Delkurs 3 och 4
Ejvegård, Rolf (2003): Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur. 176
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997): Forskningsmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Svenska språknämnden (2006): Svenska skrivregler. Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten (2007): Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber.
Östbye, Helge m.fl. (2004): Metodbok för medievetenskap. Stockholm: Liber.

Fördjupningslitteratur omfattande 600 sidor, varav minst 2 arbeten på ett internationellt
gångbart språk, för uppsatsarbetet. Väljs i samråd med handledare och/eller examinator.
Dessutom tillkommer kompendiematerial i anslutning till vissa delar av kursen.
BILAGA 6:

2009‐02‐12
Ansökan
Till gruppen för Pedagogisk
Kompetensutveckling vid HJ
Ansökan om medel för att utveckla och prova hur nätbaserade självrättande test kan
användas för kontinuerlig, formativ examination
Nätbaserad examination är numera relativt enkelt att producera t ex med hjälp av Pingpong.
Svårigheten ligger inte i ”produktionsverktygen” utan i den pedagogiska utmaningen, t ex att ställa
”rätt frågor” så att man mäter det man avser att mäta och att frågor formuleras så att de kan
återanvändas och inte inbjuder till fusk. Nätbaserade test används i mycket liten omfattning vid
Högskolan i Jönköping och vi anser att kompetensen kring detta bör utvecklas.
Vi vill i detta projekt utveckla test som används för kontinuerlig, formativ examination där studenter
ges möjlighet till feedback. Testen ska fungera som ett lärtillfälle, en möjlighet ”att kolla om man
hängt med” och som ett stöd att fördela arbetsinsatser jämnt över kursen.
Genom att dessa test är självrättande kan tid omfördelas i kurser. Självrättande test ger mindre tid
för att rätta tentor och mer tid för t ex seminarier eller andra uppgifter där förståelse för
ämnesområdet står i fokus. Testen avser främst att följa upp faktakunskaper. Tanken är att dessa
test ska användas som komplement till andra examinationsformer.
Vi anser att ”Vetenskaplig metod på nätet” är en lämplig kurs att testa detta utvecklingsarbete på.
Detta med tanke på att den planeras att användas av många studenter och utvärdering underlättas.
Den används också av många lärare och med tanke på detta kan generell kunskap kring nätbaserade
test spridas.
Projektet planeras att starta våren 2009. Tanken är att tester utformas under våren och prövas under
hösten i en kurs med ca 100 studenter som ges på MKV‐programmet. Efter genomfört
utvecklingsarbete är tanken att de test som utvecklats ska kunna användas av alla kurser där
”Vetenskaplig metod på nätet” används. Karin Wennström, lektor i Medie och
kommunikationsvetenskap kommer att leda utvecklingsarbetet.
Tanken är också att kunskaper kring utveckling av nätbaserade test ska spridas vidare till lärare vid HJ
vid ett RFL‐seminarium. De viktigaste erfarenheterna från projektet dokumenteras också kortfattat
och redovisas i ”Verktygslådan”.
Vi ansöker härmed om 50 000 kr för att utveckla och genomföra test samt för att utvärdera och
dokumentera arbetet.
Jönköping 2009‐02‐12
Arbetsgruppen för utveckling av ”Vetenskaplig metod på nätet/Research Methods Online” genom
Karin Wennström & Madelene Zetterlind
BILAGA 7: ”Februaribrev”

Karin Wennström
fil dr, univ. lektor
delkursansvarig
MKV B: delkurs 3 och 4
090215
Välkommen till B‐kursens och vårens senare del. Jag skriver redan nu då vi av erfarenhet vet att du och dina
studiekamrater kan behöva gott om tid att fundera innan denna del av din utbildning sätter igång. Så här är det
tänkt:
Kursens lärandemål:
Efter avslutad kurs förväntas den studerande
• ha fakta, förståelse och färdighet i grundläggande vetenskapliga teorier och metoder.
• vara förtrogna med att använda ett väl fungerande vetenskapligt och kommunikativt språk.
• kunna identifiera sitt vetenskapliga informationsbehov, välja sökverktyg, värdera sökresultat, samt
redogöra för den vetenskapliga publiceringens struktur.
•
Kursen ingår i detta större sammanhang:
Progression MKV1 – MKV2 – MKV3
Version 071011
Betoning
Att lyckas med
högskolestudie
r
Fakta
(Jag vet att …)
Förståelse
(Jag vet varför …)
Färdighet
(Jag vet hur …)
Förtrogenhet
(Jag vet vad …)
Hp
”Studieteknik”
Forskningsprocessen
Perspektiv på
kunskap
Språkriktighet
Examinationsformer
A
MKVgrunder
Muntlig
framställning
Teori Metod Medie‐ och
kommunikationsvetenskapliga
teorier
och modeller
PM
Pingpong
7,5
B Empiri Språkriktighet
”literacy”
Vetenskapsteori
Kvantitativ metod
Innehållsanalys och
survey
B‐uppsats
SPSS (univariat och
bivariat analys)
15
C Teori Skriftlig
framställning
Epistemologi Kvalitativ metod Textanalys och tolkande
analys
C‐uppsats
SPSS (multivariat)
30
D Analys Master/Magister
Kursens innehåll betonar framför allt:
• Kvantitativ metod: beskrivande statistik, hypotesprövande metod och innehållsanalys.
• Introduktion till kvalitativ metod: intervju, observation, dokument‐ och textanalys.
• Datorstödd vetenskaplig datainsamling och analys.
• Vetenskaplig informationssökning.

Undervisning består av både föreläsningar, seminarier med gruppdiskussioner, praktisk tillämpning och
laborationer. Schema och lokaler hittar du på hemsidan. Det är alltid denna nätversion som gäller om det skulle
förekomma olika uppgifter. Det tillkommer fler moment (till exempel SPSS, biblioteket) och en del
lokaländringar, från gradängsalar till grupprum, då det visat sig vara ett vinnande koncept med så många
smågrupper som möjligt inom ramen för kursresursen för att få hjälp att förstå tänket. Vi gör dock vårt bästa
för att lägga alla moment inom den ordinarie arbetsdagen, det vill säga måndag – fredag, kl 8‐17.
Examination
• Aktivt deltagande under gruppdiskussioner, samt reflekterande minnesanteckningar från momentet
Varför vetenskap?, samt peer review.
• Aktivt deltagande under gruppdiskussioner, samt reflekterande minnesanteckningar från momentet
Metodgranskning, samt peer review.
• Författargruppens PM om B‐uppsats.
• Aktivt deltagande vid SPSS, samt inlämningsuppgifter.
• Aktivt deltagande vid momentet Bibliotekssök.
• Tentamen.
Mål att uppnå – för G
Jag • känner till vetenskapliga teorier och metoder, vetenskapligt språk
och vetenskaplig sökning.
Jag kan • förstå samband mellan
• beskriva
• använda
• avbilda
• genomföra
• aktivt delta i arbete med
Jag har • inblick i
• kunskaper om

Mål att uppnå – för VG
Jag kan • reflektera kring
• föreslå relevanta
• genomföra arbete med
• visa med relevanta exempel på
• bedöma
• analysera
• förklara
• motivera val av
• resonera kring
• överväga alternativa
• motivera
• uppfatta innebörd, mening med
hjälp av
• planera arbete utifrån
• utföra arbete med
• dokumentera
• utveckla problemformulering i
relation till
• komponera design med
• organisera arbete med
• använda
• lösa vetenskapliga problem med
• hantera oförutsedda situationer
med
• tolka
• värdera
Jag har • viss säkerhet i bedömningen av
vetenskapliga teorier och metoder, vetenskapligt språk
och vetenskaplig sökning.

Examinationsseminarium 1:
VARFÖR VETENSKAP?
Läs texterna.
Att diskutera:
1. Välj en text i taget.
2. Är texten intressant?
3. Varför?
4. För vem? Vem är den tänkta mottagaren?
5. Av vem? Vem är avsändaren?
6. Vad är budskapet?
7. Vilken ny kunskap presenteras i texten?
8. Vilka teorier bygger denna kunskap på?
9. Vilka teorier tar texten avstånd ifrån?
10. Hur gör författaren/författarna för att övertyga?
11. Håller det?
12. Varför/varför inte?
13. Hur har man kommit fram till det man påstår? Vilka metoder har man använt?
14. Vad får denna kunskap för praktiska konsekvenser?
15. Är kunskapen användbar? Var? Varför? Praktiska konsekvenser?
16. Är detta ett exempel på vetenskap?
17. Varför?
18. Välj en ny text och diskutera den på liknande sätt.
19. Slutligen.
20. Diskutera föreläsningens fråga: Vetenskaplig metod – varför och till vad?

Examinationsseminarium 2:
METODGRANSKNING
MKVb:3
Avsikten med seminariet är dels att ge dig:
• inblickar i forskningsprocessens vedermödor,
• möjlighet att visa vad du kan som underlag för delkursens betygsättning.
Din uppgift är att:
• På ett ”vetenskapligt sätt” läsa de B/C‐uppsatser som är bilagda.
• Relatera delkursens innehåll till dessa uppsatser.
• Testa, pröva, tolka, förhålla dig till deras respektive vetenskaplighet.
• Förhålla dig till de resultat som författarna kommit fram till och berättat om i sina uppsatser.
Vi skickar med några frågor – som starthjälp. Dessa och liknande frågor kommer du sedan att få
diskutera tillsammans med din grupp under examinationen.
På vilket sätt är rapporten intressant?
Vilken ny kunskap presenteras?
Vilka nya insikter får vi del av?
Vilka nya perspektiv lanseras?
Vilka teorier bygger den på?
Vilka teorier spjärnar den emot och tar avstånd ifrån? Hur?
Vilka teorietiska konsekvenser får resultatet?
Håller resonemanget? Hur?
Hur är det tillförlitligt, om det nu är det?
Vilken är den metodologiska grunden? Håller den?
Vilka är de praktiska konsekvenserna?
Går det att handla utifrån rapportens resultat? Är det användbart? För vem?

Delkurs 4: B‐uppsats
Introduktion måndagen den 4 maj 2009, kl 13‐15. Ta med: utbildningsplan, kursplan, detta brev och
kurslitteraturen.
Men innan dess är det bra om du funderar över uppsatsidéer. Under delkurs 3 kommer du att få ta del av en
del tankeverktyg och få hjälp med att formulera dina idéer, men den inre lusten och motivationen står du själv
för. Vi som jobbar i detta yrke vet att: Tankar Tar Tid – så börja redan nu!
Diskutera också dina idéer med tänkbara författarkolleger.
Efter introduktionsföreläsningen kommer du att få 3 handledningstillfällen/uppsats med din handledare. Tid
och plats kommer ni själva överens om. Examination (slutseminarium) sker genom opposition och
respondentskap, samt genom aktivt deltagande i seminariediskussionen under ett slutseminarium v 23. Din
handledare/examinator meddelar dig vilken dag din uppsats skall examineras. Då kommer du också att få veta
den urkundsadress som din text skall skickas till.
Slutseminariet är dessutom att betrakta som ett sista handledningstillfälle, eftersom detta är den allra första
uppsatsexaminationen för de allra flesta. Därefter skriver du – till/om/tar bort/rättar till – innan examinatorn
får din ”sluttext” för bedömning. Skickar du den (lämnar den i postfacket hos dem som vill ha det så) senast
måndagen den 8 juni 2009 kan ditt betyg finnas i LADOK den 30 juni 2009. Vill du slipa mer på din uppsats går
det också bra, men se till att bli klar och godkänd senast i maj det år då du skall läsa MKV C (tröskelkrav). (Även
godkänd metodkurs är ett krav för C‐behörighet, så om du efter att vi avslutat denna period restar på delkurs 3
är det mycket viktigt att du tar chansen att göra omtenta vid något av de omtentatillfällen som erbjuds fram till
och med maj 2010.)
För att du skall kunna bilda dig en första uppfattning om vad som förväntas av dig och din B‐uppsats skickar jag
med en mall för bedömningar. Mer får du veta och lära när vi ses senare i vår.

Bedömningsunderlag
U G VG
Forskningsanknytning Fragmentarisk Viss bredd, visst djup Stor bredd, stort djup
Teoretisk medvetenhet Fragmentariskt Viss bredd, visst djup Stor bredd, stort djup
Syfte Oklar Avgränsad Tydlig, välformulerad
Problemformulering Oklar Avgränsad Tydlig, välformulerad
Metod Ytlig, fragmentarisk, oklar Acceptabel Välmotiverad, noggrann,
uppslagsrik
Analys/resultat Fragmentarisk, svag Adekvat Korrekt, kreativ
Diskussion
Fragmentarisk, svag, saknar
anknytning till syfte och
problemformulering
Anknuten till syfte och
problemformulering
Korrekt, kreativ, anknuten
till syfte och
problemformulering
Formalia, struktur,
språklig utformning
Ofullständig, otillräcklig Tydlig, enhetlig Utmärkt, god layout,
utmärkt språk
MKV‐relevans Svag Acceptabel Används kreativt i
framställning och analys
Forskningsfrågorna
besvarade
Nej Acceptabel Utförligt
Bilaga: Studieplan 2009

BILAGA 8: studieplan (kommer senare)

BILAGA 9:
WeKa 090324
Metodmoment på nätet – B‐kursen
Modul Del Rubrik Behandlas Examineras
Intro - Vetenskaplig metod på nätet – en introduktion
1 - Vetenskapsteoretisk och vetenskapshistorisk orientering
1 Vetenskapens uppkomst – en historisk översikt F 1 Sem 1
2 Vetenskapsteoretiska traditioner – en introduktion F 1 Sem 1
2 - Informationssökning
1 Vetenskaplig publicering F5 (B-uppsats)
2 Källor och deras användningsområde F5 Sem 1
3 Källkritik F5 Sem 1
5 Sökverktyg F5 (B-uppsats)
7 Citera och referera F5 (B-uppsats)
3 - Att skriva vetenskaplig rapport
1 Rapportskrivning F 8 Sem 2
2 Om uppsatsskrivning F 8 Sem 2
4 - Forskningsprocessen
1 Forskningsprocessen F 8 Sem 2
3 Hjälp vid problemformulering F 8 Sem 3
5 - Forskningsmetoder och tekniker för datainsamling
1 Att välja metod – några riktlinjer F 11 Sem 3
2 Hjälp vid problemformulering F 11 Sem 3
1 Urvalsprocessen F 11 Sem 3
2 Lite mer om urval F 11 Sem 3
1 Fallstudie F 11 Sem 3
1 Survey Individuell TEST 1
1 Intervju Individuell TEST 2
1 Enkät Individuell TEST 3
- Mätning Individuell TEST 4
6 - Metoder för dataanalys
- Beskrivande statistik Individuell TEST 5
1 Grundläggande begrepp Individuell TEST 5
2 Tabeller och diagram – kvantitativa diskreta variabler Individuell TEST 6
3 Tabeller och diagram – kvantitativa kontinuerliga variabler Individuell TEST 7
5 Genomsnittsvärden Individuell TEST 8
6 Spridningsmått Individuell TEST 9
7 Regression Individuell TEST 10
8 Korrelation Individuell TEST 11
- Grunder i hypotesprövande statistik Individuell TEST 12
1 Grundläggande begrepp Individuell TEST 12
- Kvantitativ innehållsanalys Individuell TEST 13
Kurslitteratur till de individuella delarna:
Ejvegård kap 2
Holme del 4,
Östbye kap 6-9.

Metodkurs på nätet – allmänbildning vt 2009/C‐kursmoment ht 2010
Modul Del Rubrik
Intro Vetenskaplig metod på nätet – en introduktion
1 Vetenskapsteoretisk och vetenskapshistorisk orientering
3 Vetenskap och ovetenskap - demarkationskriterier
4 Några kunskapsfilosofiska perspektiv på vetenskap och utveckling
2 Informationssökning
4 Sökstrategi
6 Sökteknik
7 Citera och referera (fd Litteraturreferenser, Plagiera)
3 Att skriva vetenskaplig rapport
4 Forskningsprocessen
2 Olika perspektiv på forskningsprocessen
4 Att utvärdera forskningsrapporter
5 Forskningsmetoder och tekniker för datainsamling
1 Fallstudie
1 Aktionsforskning
1 Observation
- Litteraturgenomgång/review
6 Metoder för dataanalys
- Beskrivande statistik
4 Tabeller och diagram – kvalitativa variabler
- Grunder i hypotesprövande statistik
1 Grundläggande begrepp
2 Parametriska test – t-test
3 Parametriska test – ANOVA
4 Ickeparametriska test – Wilcoxons tester
5 Chi-två-test
- Kvalitativ textanalys

BILAGA 10:
Kursutvärdering Metod och B­uppsats
24 besvarade enkäter (21%)
Helhetsintryck: 2,5
brister:
kommunikationsproblem mellan lärare
för många kommunikationskanaler/rörigt
för lite lärarledda föreläsningar
styrkor:
bra med lång framförhållning
Behållning av föreläsningar/lektioner: 3,0
brister:
för få lärarledda föreläsningar
dålig kommunikation mellan lärarna
för många kommunikationskanaler
styrkor:
genomförda föreläsningar bra
Litteratur: 3,1
brister:
litteraturen inte helt relevant, passar bättre i uppsatskursen
för många andra uppgifter gjorde att man inte kunde lägga tid på litteraturen
styrkor:
bra litteratur
användbar i uppsatsskrivandet
Redovisningsformer: 3,3
brister:
nätkonceptet måste utvecklas för att fungera ordentligt
svåra uppgifter
rörigt
bristande kommunikation
styrkor:
seminarier i små grupper mycket bra
bra med nätbaserad tentamen
Arbetsbelastning: 3,6
Engagemang: 3,5
Relevans: 2,6
Förslag på förändringar:
Tydligare och bättre kommunikation
Större sammanhang och fokus i kursen

Mer pingpong som kommunikationskanal
Fler föreläsningar
Kursvärdering – metod på nätet
29 besvarade enkäter (26%)
Uppfyllande av lärandemål – kunskap och förståelse: 3,1
brister:
ojämn nivå på föreläsningar
information i filmer som inte hör till b‐nivån
rörigt
styrkor:
bra föreläsningar
bra filmer
lärorik kurs
seminarier
Uppfyllande av lärandemål – färdighet och förmåga: 3,0
brister:
för lite chans till diskussioner
Examinationens förmåga att mäta lärandemålsuppfyllelse: 3,0
brister:
tentan tog bara upp valda delar av kursen
styrkor:
både tenta och seminarier gav stora möjligheter till inlärning
Kursens föreläsningar bidrag till förståelse: 3,0
brister:
vissa orelevanta fakta
vissa webbföreläsningar överflödiga
aningen för få föreläsningar
styrkor:
genomgående mycket bra föreläsningar
bra med nätföreläsningar
Kursens seminariers bidrag till förståelse: 3,6
brister:
otydliga seminarieuppgifter
styrkor:
seminarier lärorika
Kursens instuderingsfrågors bidrag till förståelse: 2,9
brister:

för många föreläsningar för att kunna svara på alla frågor
frågor saknade djup
Kursens kurslitteraturs bidrag till förståelse: 3,1
brister:
dyra böcker
omfattande
två likartade böcker
föreläsningarna gav mer
styrkor:
bra för fördjupning
Tekniska problem: 3,1
brister:
tentamen var fel
fungerade inte med mobilt bredband
styrkor:
enkelt och smidigt
Information om kursens genomförande: 2,8
brister:
oklar information
informationsbrist hur man kom åt föreläsningar på nätet
Feedback via lärandeplattformen: 3,1
brister:
feedback kunde vara bättre
tog lite tid ibland
styrkor:
snabb feedback
aktiv och vänlig feedback
Feedback för att lösa uppgifterna i kursen: 2,7
brister:
dålig kommunikation mellan lärarna
dålig feedback
styrkor:
hög tillgänglighet av lärarna
Feedback från andra studenter inom avvisad tid: 1,6
brister:
fanns på facebook som lärarna inte besökte
peer review fungerade inte
styrkor:
alla villiga att hjälpa varandra

Feedback från andra studenter för att lösa uppgifterna: 2,3
brister:
inte använt pingpong
dåligt med feedback under seminarie 3
styrkor:
breddade tänket
Kursen pedagogisk upplagd: 2,3
brister:
mer struktur och klar information
utveckla det pedagogiska
filmer bör bygga på litteraturen i kursen
Informationstillgång via läroplattformen: 2,9
brister:
för många olika kommunikationskanaler
Lätt att hitta på lärplattformen: 3,1
brister:
för många kanaler för information
några delar var utformade så det var lätt att miss en föreläsning eller material
Teknisk support: 3,2
styrkor:
behövde ingen support
bra support under tentamen
Bra med kursen:
examinationerna bra (både tenta+seminarie)
man får disponera tiden själv
webföreläsningarna hög kvalitet
Förslag på förbättringar:
tydligare information
vissa föreläsningar ej relevanta
lärarna bör vara konsekventa o konkreta med vad som är viktigt
en informationskanal
bättre kommunikation mellan lärare och lärare/student
Nätkursens som komplement:
bra sätt att undervisa
bra som repetition på föreläsningar
fungerade inte som komplement
möjligheter till repetition

BILAGA 11:
WeKa 090424
Bra att veta:
Examination via nätet på delmomenten statistik och kvantitativ metod inom ramen för kursen: MKVb
vetenskaplig metod, 7,5hp, vt 12009
Testet är öppet tisdagen den 28 april kl 18.00 till fredagen den 30 april kl 18.00.
Logga in på metodkursens nätdel, på vanligt sätt.
Testet är tidsbegränsat till 80 minuter.
Time out‐tiden är 2 timmar.
Testet är direkträttande.
Frågorna slumpas fram.
Frågorna mäter grundläggande fakta och förståelse, motsvarande G i förhållande till lärandemålen i
kursplanen. Mer kvalificerade nivåer av kunskap, (underlag till gradering av betyget på kursen),
hämtar vi från seminarier och inlämningsuppgifter.
Rättning sker enligt poängmodellen: 0, 1, n
För G krävs 80% rätt .
Kurslitteratur och föreläsningsanteckningar, samt seminarieanteckningar får användas som
hjälpmedel.
OM något tekniskt fel eller hinder uppstår skicka e‐post om detta till daniel.linder@hlk.hj.se och
elisabet.olsson@jth.hj.se. De analyserar och tar ställning till problemet. Om det blir aktuellt med
någon åtgärd i realtid kommer alla att få en gemensam e‐post om detta.
OM något innehållsligt fel eller hinder uppstår skicka e‐post om detta till karin.wenntrom@hlk.hj.se
och madielene.wetterskog@hlk.hj.se. De analyserar och tar ställning till problemet. Om det blir
aktuellt med någon åtgärd i realtid kommer alla att få en gemensam e‐post om detta.
Därutöver vill vi gärna veta hur det var att examineras via nätet – din metaanalys. Skriv en e‐post till
karin.wenntrom@hlk.hj.se och madielene.wetterskog@hlk.hj.se om dina erfarenheter och
funderingar, dels kring plattformen (pingpong), dels kring examinationen som form, samt dels om
examinationen som innehåll. Ditt bidrag blir ett mycket viktigt bidrag till vår HJ‐gemensamma
utveckling av nätkurser och nätexamination, samt värdefull information till oss, som examinerar dig,
om villkoren inom kursens ram för inlärning/utveckling när vi skall sätta kursbetyg.