en sjömanskyrkogård på Sandhamn - Stockholms läns museum

Könsbestämning
I den osteologiska delen av anläggningsbeskrivningarna hänvisas bland annat
till följande kriterier för könsbestämning: könskriterierna runt orbita, käkpartiet;
kraftiga/klena muskelfästen i nackregionen; generellt stora/små leder på de långa
rörbenen; könskriterier i bäckenregionen.
På kraniet med underkäken finns en stor del av de morfologiska könskriterier
som används. Runt orbita (ögonregionen) används ögonhålans övre kant som
är mer avrundad hos mannen och ”vass” hos kvinnan. Den yttre begränsningen
av ögonhålan (utskottet mot okbenet) är bredare och kraftigare hos mannen.
Ögonhålans form ger också en vägledning vid bestämningen. Området strax
ovanför ögat samt området ovanför näsroten är båda kraftigare utvecklat hos
mannen än hos kvinnan som generellt är plattare kring dessa partier. Likaså har
mannen klart större och kraftigare muskelfästen i nacke och vid utskotten under
örat. Underkäkens könskriterier syns dels i lederna och dels på hakspetsens
och underkantens konturer.
Mannens ledytor är generellt större tillika med mer markerade muskelfästen.
För bäckenets vidkommande har de klassiska kriterierna använts förutom pubisdelen
eftersom denna i samtliga fall varit upplöst. Det manliga bäckenet har en
trång U-formad och det kvinnliga har en öppen V-formad inskärning (incisura
ischiadica major) på höftbenet nedanför leden mot korsbenet. Höftbenets ledyta
mot korsbenet är ofta konkav hos mannen och mer upphöjd hos kvinnan.
Totalt kunde 39 av de 44 vuxna individerna könsbestämmas och av dessa
befanns 27 stycken (drygt 69 %) vara män och 12 stycken kvinnor. Av dessa är
tre av männen osäkra bestämningar (med ?) och av kvinnorna har två bestämningar
frågetecken.
Kroppslängd
Eftersom kvarlevorna inte skulle omhändertas utan snarast återbegravas konstruerades
en mätbräda för att i fält kunna erhålla nödvändiga mått för
kroppslängdsberäkning. Av alla 52 individer hade endast 14 stycken så pass
stabila ben så att de kunde mätas. Av dessa är nio män och fem är bestämda till
kvinnor. Endast lårbenet fanns att tillgå i alla begravningar där mått kunde tas
och till beräkningarna har längdmåttet på lårbenet i naturlig position använts
(Femur 2 i Sjövold 1990:tabell 2, sid 445). Den av Sjövold utarbetade formeln
lämpar sig speciellt bra för material där populationens ursprung är okänt.
MÄN
A 3 = 176,4 ± 3,96 cm.
A 7 = 170,1 A14 = 171,3
A 8 = 165,6 A39:1 = 163,5
A11 = 173,7 A39:2 = 166,2
A13 = 177,3 A39:3 = 166,2
A20:1 = 186,6
A22 = 163,8
A41 = 186,3
A43 = 172,2
KVINNOR
A 9 = 159,8 ± 3,96 cm
Medelvärdet för män är 174,7 ± 3,96 cm och för
kvinnor 165,4 ± 3,96 cm.
20