Nr 2 2009 - Byggnadsarbetaren

’’
Kommuner och landsting
borde passa på att bygga just
nu eftersom det är billigare.
’’
– mattias wennerberg, betongarbetare
Fakta renoveringen
Vad görs?
n Stambyte och värmekonventering från
direktel till vattenburen fjärrvärme.
Vem gör det?
n Skanska Direkt är totalentreprenör.
Just nu arbetar ett femtiotal hantverkare.
Hur mycket tjänar de?
n Anställda på Skanska Direkt har
månadslön på 26 500, plus egen
överenskommelse om ett mätbart tillägg
på 10 kronor timmen baserat på bland
annat besiktning. Betongborrarna tjänar
151 kronor i timmen plus tillägget.
När är det klart?
n Skanska Direkts kontrakt sträcker
sig till augusti. Då är sju hus stambytta.
Arbetet kommer antagligen att fortsätta
minst fem år till. Värmekonverteringen
ska vara klar 2010.
Fakta råslätt
l Påbörjades i mitten av 60-talet och
var klart i början av 70-talet. Är en del av
miljonprogrammet.
l Här bor cirka 4 500 människor i 2 300
lägenheter och 500 studentrum.
l Kommunala bostadsbolaget
Vätterhem äger och förvaltar
lägenheterna.
Fakta miljonprogrammet
l En bostadspolitisk satsning som gick ut
på att bygga en miljon bostäder mellan
1964–1975.
l Byggprojekten fick statliga lån och
tekniken var väldigt industrialiserad.
l Totalt byggdes 1 006 000 bostäder,
varav cirka en tredjedel är småhus och
två tredjedelar är flerfamiljshus.
Liksom så många andra miljonprogram
ligger Råslätt utslängt på
ett fält flera kilometer från närmaste
stadskärna – i det här fallet småländska
Jönköpings. Och liksom i
så många andra miljonprogram är det liv och
rörelse i bostadsområdet fast klockan bara är
förmiddag. Till skillnad från många andra
miljonprogram har det kommunala bostadsbolaget
Vätterhem under åren renoverat lite
smått. I början av 1980-talet rustades parkeringshus,
källare och entréer upp och den
gråa fasaden piffades till med pastellfärger.
Nu är det 2000-tal och då ska även insidan
renoveras.
För cirka två år sedan vann Skanska Direkt
kontraktet av Råslätts omgörning. Sedan
dess pågår arbetet med nya stammar,
fläktsystem, tilläggsisolering av vindarna
och direktverkande element byts ut mot vattenburna
som ansluts till fjärrvärme. Här är
ingen byggnadsarbetare varslad. Och bolaget
har kontrakt till semestern. Sedan väntar ny
upphandling.
– Det pratas om att göra mer, fönster till
exempel. Det är bra slitet här ute. Och så
ser det ju ut på många ställen i landet, säger
snickaren Johan Claesson.
Mattias Wennerberg, betongarbetare, och Johan
De flesta är överens om att miljonprogrammen
måste rustas upp. Till och med oheliga
allianser som fack och arbetsgivarorganisationer
har ju gemensamma intressen här. Hur
många bostäder det handlar om är oklart.
När Boverket för sex år sedan gjorde en genomgång
av renoveringsbehovet i hus från
60- och 70-talen kom man fram till att mellan
en halv miljon och 1,3 miljoner lägenheter
behöver renovering de närmaste femton
åren.
Eftersom ingen vet exakt hur många lägenheter
det handlar om, finns heller inga
exakta uträkningar om hur många byggjobb
en storsatsning skulle ge. Siffrorna varierar
beroende på avsändare. Allt mellan 3 000
och 30 000 nya jobb per år har nämnts.
– Det råder väldigt delade meningar om
hur stort upprustningsbehovet i miljonprogrammen
är. Det krävs mycket mer detaljerade
undersökningar än de som gjorts, säger
Hans Lind, professor i bygg- och fastighetsekonomi
på KTH i Stockholm.
Dessutom är ekonomin i många kommunala
bostadsbolag allt annat än bra. Och sedan
finanskrisen drämde till byggbranschen har
frågan om staten ska gå in och stötta kommuner
för att rusta upp miljonprogrammen
blivit ännu hetare.
– Vi har jobbat länge för att komma bort
från subventioner, men ska man ändå ge råd
till regeringen är det att satsa på ombyggnad
i miljonprogramsområdena. Då slipper man
en uppgång i arbetslöshet bland byggnads­
Clae
26 byggnadsarbetaren nr 2 februari 2009
BYG 0209_s26 26 09-02-02 14.25.09