Moderna LÃƒÂ¤kare nr 5 2009 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

More documents

Recommendations

Info

AT-SPUR hävstång för gehör – Som AT-studierektor skall man se AT-SPUR som en hjälp, säger Hans Berglund, AT-studierektor på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge och Solna. Han ser AT-SPUR-resultatet som en hävstång för att få gehör från ledningen, inte minst verksamhetschefer, för att förverkliga förbättringar för AT-gruppen på sjukhuset. – Jag skulle absolut rekommendera andra sjukhus att genomföra AT-SPUR. Jag tror det är väldigt nyttigt! Man lär känna sin egen verksamhet, dels eftersom man som studierektor måste tänka igenom, kartlägga och beskriva verksamheten, dels genom speglingen från kloka inspektörer, berättar Hans Berglund. Eva Östblom, AT-studierektor på Södersjukhuset, instämmer: – AT-SPUR är ett bra sätt att få ett omdöme av oberoende personer vilket alltid är nyttigt och man ska inte dra sig för att låta genomföra en inspektion. Se det som en möjlighet att bli ännu bättre. En givande diskussion – Vi behövde ge AT-administratören i uppdrag att planera för AT-SPUR. Inspek tionen önskade från början en längre tids axel för genomförande. Men med god planering fick AT-inspektörerna träffa 60 AT-läkare, sjukhusdirektören, FoUU-direktören, personalchefen och mig. Jag hade dessutom cirka en månad tidigare skickat in underlag om hur verksamheten var organiserad. Och det samlades in enkätsvar från över 120 personer, berättar Hans Berglund. – Det blev en väldigt givande diskussion när SPUR-inspektörerna presenterade munt ligt sin rapport på ett nyanserat sätt. Jag har inte brytt mig så mycket om siffrorna, det är mest för att ha ett objektivt underlag. Det intressanta var beskrivningen av verksamheten, styrkorna och svagheter som följde med. Och en lista på förbättringsförslag som överensstämde i stort väl med vad jag hade sett som studierektor, fortsätter Hans Berglund. Vinst för alla På Södersjukhuset var det förra studierektorn som i samråd med personalavdelningen initiera de inspektionen. Två inspektörer besök te Söder sjukhuset under två dagar då de mötte AT-läkare, dåvarande studierek tor och AT-ansvariga på de olika klinikerna. För Eva Östblom var vinsten inte bara för AT-läkarna och sjukhuset, utan också för hennes egen tjänst. – Vi har varit tvingade att tydligt genomlysa de områden vi fått kritik för. Det har också varit ett bra dokument att ha som utgångspunkt i diskussioner med berörda kliniker. Dessutom bra plattform för mig som då nytillträdd studierektor, säger Eva Östblom. Fördelar visade sig direkt – Redan under pågående SPUR öppnades förhandlingsläge med verksamhetschefer, som till exempel på akutkliniken. Vi har planerat en reform under hösten 2009 med en länge sammanhållande placering på akutverksamheten (både medicin- och ki rurg akuten samt akutvårdsavdelningen). Akut kliniken skulle också ta större ansvar för AT-intro duk tionen. Vi tror att kontinuiteten kan ge en för stärkt tillhörighet och att AT-läkaren kan få ta ansvar för mer avan ce rade arbetsupp gifter under handledning. AT-läkare skulle därmed gå ifrån ”super kandidat”- stämpeln som ofta har varit en be last ning på de stora sjukhusen, berättar Hans Berglund. – Dessutom fick jag argument för att AT-läkare verkligen skall få delta vid de fasta seminarierna på fredagar och för att arbeta mot att AT-läkare skall få ta ut sin schemalagda studietid. Överblick och motbild – AT-SPUR har givit en överblick över verksamheten för AT-läkarna hos oss på Södersjukhuset och inom psykiatri och öppen vården. Det har också bidragit till en bra dialog mellan oss som arbetar med AT-läkarna, representanter för de olika klinikerna och sjukhusledningen, säger Eva Östblom. – För att få ut ännu mer av inspektionen vore det bra om SPUR-inspektionens utlåtande nyanserades ytterligare så att det klart framgår vilka delar av verksamheten som avses för de olika synpunkterna, men sammanfattningsvis har AT-SPUR varit mycket positivt, avslutar Eva Östblom. – Inför AT-SPUR tvingas studierektor inventera vad som pågår och noga granska av verksamheten. Inspektörerna lämnar en rapport med en beskrivning utifrån många synpunkter, studierektor får en tydlig motbild. Beskrivningens för- och nackdelar ger möjlighet till förbättringar, men man behöver inte följa SPUR, sammanfattar Hans Berglund. Mara Bybrant, SYLF – Ta reda på om du behöver administrativ hjälp eftersom det blir ett stort administrativt uppdrag. Försköna inte din egen verksamhet, visa en så ärlig och nyanserad bild som möjligt. Läs rapporten noggrannt. Kritiska synpunkter är bra för att kunna förbättra verksamheten, säger AT-studierektor Hans Berglund. – Se det som en möjlighet att bli ännu bättre! Be om att få om dömen där det klart framgår om de är generella eller gäller en särskild klinik. Samla sjukhus- och klinikledning och visa AT-SPUR för att få viljan till förändring hos dem som har beslutmandat, säger AT-studierektor Eva Östblom. – AT-SPUR var trevlig, men det kändes som om inspektörerna hade bestämt sig från början, säger Johan Zelano som gör forskar-AT på Karolinska Universitetssjukhuset, Solna. Det bästa tyckte han var att prata om AT med en utomstående. Jenny Alkén gjorde AT på SÖS under AT-SPUR och upplevde det som en genomgång av vad som hänt sedan förra SPUR, vilka förändringar som gjort och vad som planerades. – Bäst var att man tog re sultatet på allvar och initierade förändringar efter genomgången. 4
Hur går en inspektion till? AT-SPUR syftar till att granska, stärka, säkra och höja kvaliteten i AT. Målbeskrivningen för AT utgör grunden och inspektörerna utvärderar verksamhetens möjligheter att ge yrkesträning och utbildning. Det innebär att både den fysiska miljön och personalstyrkan så väl som huruvida utbildningsresurserna och ut bild ningsklimatet utnyttjas utvärderas. Det räcker inte att en verksamhet har bra lokaler och många disputerade läkare om inte AT-läkarna har möjlighet att delta i intern undervisning eller får utrymme på kliniken. Verksamhetens bredd och allsidighet värderas också då detta är en viktig förutsättning för en bra allmäntjänstgöring. Inspektionen har därmed många dimen sioner och ställer stora krav på inspektörerna som i regel är studierektorer med stort utbildningsintresse. Kräver mycket planering AT-inspektionerna kräver mycket planering eftersom AT ser olika ut på olika orter och för att tjänstgöringen genomförs på flera olika kliniker samt ute i primärvården. Kontaktperson på sjukhuset, förslagsvis studierektorn för AT, samordnar inspektionen ihop med två inspektörer. Centralt, och något som kräver hygglig framförhållning, är koordineringen av alla – kontaktperson, inspektörer, AT-läkare, studierektorer och verksamhetschefer. Inspektionerna genomförs under två, eller undantagsvis tre, dagar. Förutom intervjuer får samtliga AT-läkare samt de läkare som avslutat AT se naste året, studierektorer och verksam hets chefer svara på en enkät. Materialet sam manställs före inspektion så att inspek törerna får en bild av verksamheten. Till sammans med informationen om sjuk husets AT utgör detta underlag för de diskus sioner och intervjuer som görs under in spek tionen. Intervjuer och uppföljning Under inspektionen genomförs intervjuer med samtliga AT-läkare. En fördjupad diskussion görs med de AT-läkare som är på vårdcentral samt de som har avslutat sin AT. Sedan intervjuas studierektorer och verksamhetschefer. En viktig uppgift är att återföra information och synpunkter till verksamheterna. Efter intervjuerna gör inspektörerna en preliminär sammanställning och diskuterar denna med alla inblandade. Inspektörerna gör till sist en utförlig skriftlig rapport till verksamheterna. Beställaren har sedan möjlighet att diskutera ändringar och frågor med inspektörerna och slutversionen skickas till SPUR-kansliet. Detta görs för att kunna följa arbetet och utveckla och förbättra inspektionskvaliteten. Inspektörerna skickar även en poängbedömning och en kort skriftlig be dömning till SPUR-kansliet som utgör under lag för publicering i Läkartidningen. Cirka sex månader efter inspektionen skickar SPUR-kansliet en enkät till beställaren för att följa upp inspektionen. Även eventuella åtgärder som vidtagits efter inspektionen efterfrågas. Heidi stensmyren 40 har inspekterats • Under 2009 har Ludvika, Falun, Avesta, Varberg, Halmstad, Karlstad och Södertälje inspekterats och i november följer Jönköping, Umeå och Torsby. Inför 2010 har Arvika beställt inspektioner och troligtvis kommer Danderyd att inspekteras under 2010. Sedan starten 2004 har 40 sjukhus besökts. En normalstor inspektion kostar idag 85 000 kronor. I Stockholm har Söder sjukhuset samt Karolinska Huddinge och Solna inspekterats. Förmånliga försäkringar för dig som är student! MSF och SalusAnsvar har ett samarbete där en av våra största uppgifter bland annat är att se till att du som medlem har tillgång till ett brett utbud av försäkringar. Ett exempel är att du kan teckna personoch hemförsäkringarna som är anpassade för dig som är student, både till innehåll och pris. Ring SalusAnsvar, 0200-87 60 70, eller besök www.salusansvar.se/msf i samarbete med SalusAnsvar — En del av Moderna Läkare 05/2009 5
Page 1 and 2: moderna läkare ORGAN FÖR SVERIGES
Page 3: ledare Högre krav och mer struktur
Page 7 and 8: ordförande har ordet Vi kan inte f
Page 9 and 10: Skola för verksamma och blivande f
Page 11 and 12: Jonas Spaak Ålder: 38 år. Familj:
Page 13 and 14: kräver be hand ling och kontinuerl
Page 15 and 16: Läkare med stil Seika Lee - läkar
Page 17 and 18: Medicinsk vetenskap och kvalitetsar
Page 19 and 20: AT-beachvolleyboll i Halmstad stör
Page 21 and 22: Ankans tankar Från och med nästa
Page 23 and 24: TILLS | FOTO: RENATO TAN FÖR ALLA:
Page 25 and 26: fortsättning föregående sida ton
Page 27 and 28: Handledning- Kirurgikursen, Termin
Page 29 and 30: Kirurgterminen i Linköping Under t
Page 31 and 32: Klinisk handledning i Uppsala Sten
Page 33 and 34: Stockholm om handledning x3 I Stock
Page 35 and 36: handledning?! DEN GENOMSYRANDE HUVU

Moderna LÃƒÂ¤kare nr 5 2009 - Sveriges lÃƒÂ¤karfÃƒÂ¶rbund

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?