Magasinet+nummer+2+2012

Ett magasin från 

ÖstErsunds kommun 

# 2/2012 

Riv hindren 

Vinterstad för alla 

Drömmen 

Kan stadion bli cyklisternas nya eldorado? 

Gilla kommunen! 

Nu finns vi på Facebook 

Ståtlig 100-åring 

Alla är välkomna på kalas för att fira Rådhuset 

Eldsjälar 

Möt byn där det glöder 

Möt byn där det glöder

leDARe 

Östersund har goda 

förutsättningar 

Det sägs att vädret är svenskarnas mesta samtalsämne. Jag vet inte om den 

gångna sommaren har gett upphov till andra samtalsämnen, men någon riktig 

sommar blev det inte. 

Det kan medföra att det är flera som känner det lite tungt inför hösten och vintern. 

Avsaknaden av sol och värme kan ju sänka humöret på den mest positiva. 

Men inte bara vädret påverkar oss. Nyheterna från vår omvärld berättar om 

fortsatt ekonomisk kris, arbetslösheten är fortsatt hög och vi ser flyttströmmar 

från landsbygden till storstäderna. 

Östersund är ingen isolerad ö på jorden, utan påverkas av händelser i omvärlden. 

Visserligen fick vi inte skidskytte-VM 2017 och Facebook valde Luleå. 

Men Östersund har en stark ekonomi vilken ger en bra grund att jobba utifrån. 

Vi är tio i topp i landet när det gäller ekonomi. Det känns bra. Sedan finns det en 

politisk enighet om att vi bör se över tillväxtprogrammet och utvärdera det för att 

säkerställa att programmet innehåller åtgärder som leder till ökad befolkning. 

För att kunna attrahera företag och locka människor, måste Östersund vara bland 

de bästa, inte bara i Sverige utan även i Europa. Det gäller inte bara i fråga om 

näringslivsklimat, utan också kring värden som utvecklingsbenägenhet, en god 

livskvalitet och omtanke om de människor som bor i kommunen. 

Jag är övertygad om att Östersund har alla förutsättningar att vara en vinnare 

i kampen om jobben och invånarna. 

AnnSofie om 

…kommunens huvudsida på Facebook 

Det är på tiden att vi gör en sådan här 

Facebooksida. Den kommer att underlätta 

din kontakt med kommunen på ett bra sätt. 

gå in på Facebook och gilla sidan, så får du 

in flödet från kommunens sida i din logg. 

…Storsjö Strand 

Planeringen av Storsjö Strand som bostads- 

och verksamhetsområde fortskrider. 

området är som en oslipad diamant som 

kan bli ett lyft för hela staden. Få städer 

Ett magasin från 

ÖstErsunds kommun 

# 2/2012 

Riv Riv hindren hindren 

Drömmen Drömmen 

Gilla Gilla kommunen! 

kommunen! 

Ståtlig Ståtlig 100-åring 100-åring 

Vinterstad Vinterstad för alla 

Kan Kan stadion stadion bli cyklisternas cyklisternas nya eldorado eldorado 

Nu finns finns vi på Facebook Facebook 

Alla är välkomna välkomna på kalas kalas för att fira Rådhuset Rådhuset 

Eldsjälar 

Eldsjälar 

Möt Möt byn där det glöder glöder 

2 öSteRSuND 

AnnSofie Andersson 

har en lika fin utsikt och läge som Östersund 

och Storsjö Strand. Hoppas att 

många investerare inser vilket guldläge 

det är. 

…Rådhusets 100-årsjubileum 

Missa inte det! kom till Rådhuset och fira. 

Jag älskar det här stora pampiga huset som 

verkligen lever. Här har hundratals personer 

sina arbetsplatser och det är liv och 

rörelse hela tiden. Rådhuset är medborgarnas 

hus, så välkommen in! 

På omslaget: christer Wall trivs i sin smedja. Läs mer om christer 

och andra eldsjälar som bidrar till en positiv utveckling i Lillsjöhögen på 

sidorna 20-21. 

magasinet Östersund delas ut 

tre gånger per år till hushåll 

i Östersunds kommun. 

du hittar alla numren på 

www.ostersund.se/magasinet 

iNNehåll 

”unga i huset” 4 

samisk satsning 6 

stadion 2.0 8 

Vinterstad för alla 11 

På jobbet 12 

marité 14 

rådhuset 100 år 16 

Visionen 19 

din kommundel 20 

facebook 22 

storsjö strand 24 

Efter nya skollagen 26 

Jämtlandsdagen 29 

Boendestödgruppen 30 

fairtrade City 32 

Ekonomi 33 

näringsliv 34 

rena nyheter 36 

sommaren på frösöstrand 38 

REDAktioNSANSVARig: 

kommundirektör Bengt marsh 

REDAk t ioN : 

informationschef Eva Larsson 

infobyrån, Östersunds kommun 

gRAFiSk FoRM: 

mattis karlsson 

tRyck : 

tryckservice aB, Ängelholm 

oMSLAgSFoto: 

sverker Berggren

Så funkar QR-koden 

en QR-kod påminner om en streckkod. Det är en bild som 

innehåller inbäddad information. För att kunna läsa koden 

behöver du en smartphone med kamera och ett program (app) 

som kan läsa QR-koder. 

om du använder en sådan app och klickar på QR-koden här 

intill kan du surfa direkt till www.ostersund.se. 

Du kommer att hitta fler QR-koder i magasinet. 

App för lugn och ro 

Känner du dig stressad och har 

svårt att hitta lugnet? Då kanske 

AspAppen är värd att testa. Det är 

en app anpassad för smarta mobiler 

där du hittar övningar i avspänning, 

mindfulness och basal kroppskännedom. 

Övningarna är speciellt anpassade för personer med 

Asperger syndrom men kan användas av alla. AspAppen är 

gratis att ladda ned och skapad av sjukgymnasten Hanna 

Molin som jobbar på kommunala habiliteringsteamet LSS. 

Grön Flagg för två förskolor i torvalla 

ljudlekar, skräpplockardagar och egna 

odlingar. På förskolorna ottfjället och 

Blåhammaren står miljön i fokus och de 

har nu belönats med grön Flagg. Det är en 

miljöutmärkelse för skolor och förskolor 

som kan visa att de jobbar för en hållbar 

utveckling ur ett tydligt barn- och ungdomsperspektiv. 

– Barnen tycker att det är roligt och 

självklart är vi stolta - det är ett bevis för 

att vi jobbar aktivt för vår miljö, säger 

Elsa Jonsson på Blåhammarens förskola. 

Där har temat varit kretslopp. Barnen 

har bland annat planterat en blomma i en 

glasburk med lock för att skapa ett slutet 

kretslopp, gjort en varmkompost och odlat 

i eget trädgårdsland. 

ottfjällets förskola har jobbat utifrån 

temat Livsstil och hälsa och bland annat 

haft som mål att sänka ljudnivån inomhus. 

Under en månad har förskolan haft ljudtema 

där barnen har lyssnat på olika ljud, 

gjort egna ljud och lekt ljudlekar. 

Läs mer på 

www.hsr.se/gronflagg 

NoteRAt 

”De har lärt sig att se 

ett värde i avfall” 

Nu har sophanteringsprojektet 

med kommunen Alfred Nzo i 

Sydafrika avslutats. Resultatet 

— en återvinningsanläggning där 

kommunens invånare kan byta 

sina sopor mot pengar. Man tar 

med sig sina sorterade sopor till 

anläggningen och får ett kvitto 

i utbyte. genom kvittot får man 

andelar i det kollektiv som sköter 

avfallsstationerna. kollektivet 

generar sedan sysselsättning och 

inkomst till familjerna. 

– De har lärt sig att det finns 

ett värde i avfall. Det har vi inte 

riktigt lyckats med i Sverige. Det 

beror förstås till stor del på deras 

utsatta situation. Men jag tror att 

även vi skulle vinna mycket på att 

värdesätta saker på ett annat sätt 

än vi gör idag, säger ola Skarin, 

chef för Renhållning Östersund. 

15 miljoner på kläder 

och utbildning 

Östersunds kommun satsar totalt 

15 miljoner kronor extra på personal 

inom Vård- och omsorgsförvaltningen 

under 2013-2014. 

Pengarna ska gå till utbildningsinsatser 

och fria arbetskläder 

för vårdpersonalen. i september 

gav Vård- och omsorgsnämnden 

i uppdrag åt förvaltningen att 

sätta igång en upphandling med 

målet att vårdpersonal ska få fria 

arbetskläder under 2013. 

öSteRSuND 3

Med kompassen inställd 

Det blåser friska vindar på NavigatorcENtrum. i höst drar 

två nya projekt som är tänkta att hjälpa unga vuxna in i arbetslivet 

igång. ett av dem är ”unga i huset”. text elisabet aagård foto sverker berggren 

– För mig är det ett sätt att komma ut och 

träffa andra. Det finns ingen press i en sådan 

här verksamhet utan personalen kan ta hänsyn 

till hur jag mår, säger 22-åriga Elin Engstrand 

som tillsammans med Linnea Edvinger och 

kevin Ejnebrand sitter i ”Unga i husets” 

lokaler i tingshuset. 

elin har varit sjukskriven en tid. Ungdomarna 

som kommer till Navigatorcentrum får ibland 

tampas med oflexibla myndigheter och regelsystem. 

Här kan man få hjälp att navigera rätt. 

Nu har Navigatorcentrum fått pengar från 

Samordningsförbundet* för att driva det 

tvååriga projektet ”Unga i huset”. Sammanlagt 

80 unga vuxna ska få hjälp med att stöta 

och blöta tankar och idéer, lockas till initiativ 

och kreativitet samt få hjälp med att skapa 

rutiner. 

– Hälsan är i fokus här. Att få ordning 

på rutiner kring mat, sömn och rörelse är 

själva basen i att kunna fungera i arbetslivet, 

förklarar Jenny Edlund, socionom och projektmedarbetare. 

För arbetslivet är målet och ”Unga i huset” 

finns till för dem som behöver lite extra tid 

för att hitta dit. Platsen, tingshuset, är noga 

vald. Huset andas redan kreativitet och här 

får ungdomarna möjlighet att testa attraktiva 

och spännande arbetsuppgifter som film– eller 

matproduktion i en lite tryggare miljö. Här får 

de möjlighet att växa utifrån sina egna förutsättningar 

och behov. 

– Det är speciellt att vara på ett ställe där 

kraven kan anpassas till mig. Personalen kommer 

med förslag som vi får ta ställning till. 

och när vi själva har idéer så hjälper de oss att 

genomföra dem, förklarar Linnea. 

Plug in är Navigatorcentrums andra stora 

projekt för hösten. Det är ett EU-finansierat 

4 öSteRSuND 

projekt där sex regioner, däribland Jämtland, 

ingår. Målet är att få ungdomar att fullfölja 

sina studier. På Navigatorcentrum kommer 

ungdomarna att jobba med sina egna planer 

kring studier och arbete och även berätta om 

sina erfarenheter från grundskola och gymnasium. 

Detta ska sedan ligga till grund för en 

förändring så att fler kan gå ut med godkända 

betyg i framtiden. 

Navigatorcentrum arbetar sedan tidigare 

också med särskilda ungdomsanställningar. 

Det är en form av betald praktik inom kommunen 

för att ge ungdomar en första kontakt 

med arbetslivet. 

– För mig som är matlagningsintresserad 

passade det perfekt, berättar kevin om sin 

ungdomsanställning i ett kommunalt kök på 

Solliden. 

innan han kom dit hade han varit arbetslös 

i princip sedan studenten. Nu efteråt, får 

han hoppa in som vikarie ibland. Men ungdomarna 

på tingshuset kommer i stället att få 

arbetsträna, både inom och utom tingshusets 

väggar. 

– Att arbetsträna kräver lite mer handledning 

och insats från arbetsplatsens sida än 

en vanlig praktikplats som ibland kan vara 

svår att hitta. Men i gengäld ger det otroligt 

mycket för ungdomarna, berättar Jenny. 

Men även samhället tjänar på insatserna. En 

utvärdering av Navigatorcentrums verksamhet 

visar att samhällets insats för varje ungdom 

betalar sig redan efter fyra månader. 

* Samordningsförbundet i Jämtlands län är ett av Sveriges lite drygt 

80 samordningsförbund där kommun, landsting, försäkringskassa och 

arbetsförmedling verkar för att samordna rehabiliteringsinsatser.

Navigatorcentrum är en samarbetsplattform för unga vuxna 

mellan 16-25 år. Navigatorcentrum möter och coachar unga på väg ut mot 

vuxenlivet med speciellt fokus på dem som behöver extra stöd. Alla med frågor och 

funderingar om sin framtid är välkomna. 

om du eller någon du känner behöver få kontakt med Navigator centrum 

är du välkommen att besöka lokalerna på kyrk gatan 49, öppet måndag till 

torsdag klockan 13-16. 

Läs mer på www.ostersund.se/navigatorcentrum, 

kolla in facebooksidan eller ring på 063-143020 

Elin Engstrand, kevin Ejnebrand och 

Linnea Edvinger får hjälp att komma ut 

i arbetslivet genom navigatorcentrum. 

Christer Sundin, VD Diös 

varför tycker du att det är viktigt 

med ta emot unga på praktik? 

– För det första för att få in ny 

kompetens i vårt företag och visa ungdomarna 

att det finns andra alternativ 

än att flytta härifrån. För det andra 

för att jag tycker att jag som företagare 

har ett ansvar att försöka minska 

ungdomsarbetslösheten och det ansvaret 

tycker jag att andra ska ta också. 

Robert Baudin, treälvens förskolekök 

vad har du för erfarenhet av att ta 

emot ungdomsanställda? 

– Det är bara positivt! De som är 

hungriga och positiva, de får jobb till 

slut. En tjej, som slutade sin ungdomsanställning 

här i våras, har inte varit 

ledig en dag sedan dess. Hon ska vikariera 

för mig i morgon. 

öSteRSuND 5

Samisk satsning på biblioteket 

i höst kommer det samiska språket och kulturen att synas och 

märkas allt mer hos länsbiblioteket i östersund. ett samiskt rum 

är bara en del i satsningen. text mattias eliasson foto roger strandberg 

intresset för de regionala språken och 

kulturen i Jämtland har alltid varit stort. 

inte minst märker man det på länsbibliotekets 

stora avdelning för Jämtland och 

Härjedalen. Det har sedan länge funnits 

en önskan om att kunna lyfta fram och 

presentera de samiska delarna av denna 

samling och nu har tillfället kommit. 

– Ja, det är ju en specialitet som vi 

nu har möjlighet att både presentera 

bättre och att utveckla. Det känns väldigt 

inspirerande att vara igång, säger 

bibliotekarien Bengt Engdahl som just 

nu jobbar för fullt med det nya rummet. 

Det samiska rummet ligger på bibliotekets 

andra våning. Här finns ett tvärsnitt 

av bibliotekets ämneskategorier men 

med det samiska som gemensam nämnare. 

6 öSteRSuND 

Det finns mycket språkvetenskap, historia 

och etnologi men också fotoreportage och 

många vackra böcker om samiskt hantverk. 

På hyllorna hittar man även skönlitteratur 

på de samiska språken. 

– Vi har fått extra pengar för att förstärka 

samlingarna. Det ska vi göra även 

på biblioteken i torvalla och Brunflo 

samt i biblioteksbussen. Vi kommer dessutom 

att köpa in fler samiska tidskrifter. 

Det är mycket välkommet, säger Bengt. 

Satsningen på det samiska hänger även 

ihop med att Östersunds kommun sedan 

2010 är en del av förvaltningsområdet 

för samiska språk. Samarbetet med 

kommunens språkambassadör, Anna 

kråik och med gaaltije, det Sydsamiska 

kulturcentrumet, är också viktigt. 

Bengt Engdahl är glad över 

att den samiska samlingen 

nu fått ett eget rum. 

Service på samiska 

om du tillhör en nationell 

minoritet, same, sverigefinne, 

tornedaling, rom eller jude, så 

har du förbättrade rättigheter 

sedan januari 2010. 

Östersunds kommun är 

samisk förvaltningskommun inom 

sydsamiskt område. Det innebär 

att du kan kräva kom munal 

service på samiska, som till 

exempel barnomsorg och äldreomsorg. 

i kontakt med kommunen, 

muntligt eller skriftligt, 

ska du kunna använda samiska. 

Har du frågor? Läs mer på 

www.ostersund.se/spraklag 

eller prata med Anna kråik som 

är Samisk språkambassadör. iLLUStRAtioN: gUStAV kAAPE LiNDQViSt 

– Vi har både nytta och glädje av samarbetet. 

Under hösten kommer vi även 

att ha studiecirklar hos oss för en revitalisering 

av sydsamiskan. Det är ett initiativ 

av Samiskt språkcentrum, säger Bengt. 

Även rent visuellt kan vi förvänta oss 

att se mer av det samiska. Det samiska 

rummet kommer att inredas och inom 

en inte alltför avlägsen framtid kommer 

biblioteket att skyltas tvåspråkigt, både 

invändigt som utvändigt. 

Några låneord från samiska 

vaja 

kåsa 

jokk 

kåta 

rajd 

sarv 

härk 

mudd 

jojka 

pulka 

nåjd

nya skulpturen på 

sollidens förskola 

av konstnären Ekta 

(daniel götesson). 

Alpin åkning på nära håll 

”Bättre än åre. Du hinner hundra åk 

på en timme. Nästan i alla fall. Man 

behöver inte köa och lutningen är 

perfekt för sköna carvingsvängar”, 

säger Lina Johansson, informatör på 

teknisk förvaltning. 

Det är förstås Ladängen vi pratar 

om. Östersunds nya skidområde och 

ett självklart tillhåll för jibbande 

tonåringar, snowboardentusiaster och 

blivande alpinstjärnor. Backen har två 

breda nedfarter, en värmestuga och 

en grillplats. Parkering finns både på 

Byvägen och vid Frösötornet. 

hitta till konsten genom webben 

Letar du efter spännande konst att vila ögonen på? Östersund 

är fullt av konstverk som bara väntar på att upptäckas 

av dig. Men konsten kan ibland vara lite svår att hitta och 

dessutom lite lurig att se i verkligheten eftersom en del verk 

är placerade på bland annat äldreboenden. 

tur då att konstwebben finns där du kan uppleva många 

verk genom ett bildspel. Där hittar du också verken utsatta 

på en karta vilket gör det lättare att planera 

en egen konstrunda. Med tiden kommer 

färdiga konstrundor finnas att skriva ut. 

Du hittar konstwebben på: 

www.ostersund.se/konstwebben 

utveckling i torvalla kommunens projekt för områdesutveckling i torvalla 

pågår för fullt. genom dialoger med boende i de olika områdena har invånarnas idéer 

samlats in och arbetsgrupper bildats för att genomföra några av idéerna. 

Exempel på arbetsgrupper är torvalladagen och Vinterfestivalgruppen. Utifrån 

ett av förslagen från dialogerna bygger nu också Östersundshem en plan för 

utomhusaktiviteter som till exempel basket och fotboll i Ängsmon. 

Stad i Neon 

östersund är en av de städer i Sverige som har flest 

bevarade neonskyltar. Ända sedan början av 1940-talet 

har till exempel ”Frälsningsarmén” på Rådhusgatan och 

”Frisör” på Prästgatan lyst upp staden. 

För att få en ökad kunskap om vad som ses som en ”vacker del i stadsbilden” fick 

Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppdrag att göra en inventering av neonskyltarna i 

Östersund. 

Den blivande landskapsarkitekten och Uppsalastudenten Anna-karin Paulsson blev 

den som under sommaren fick gå på jakt efter de lysande skyltarna. Resultatet finns nu 

i en skrift som ska delas ut till fastighets- och skyltägare. Den är tänkt att fungera som 

vägledning och inspiration för bevarande och framtida skapande av neonskyltar. 

Mingla i 70-talsmiljö 

Jamtlis senaste rollspels miljö, 

1975, har fått stor uppskattning 

från besökarna. Villan, pensionärshusen, 

gröna vågen-torpet 

och Fem Myror-miljön har gett 

vuxna en nostalgitripp medan 

yngre besökare älskar 70-talets 

prylar och färgsättnig. 

På grund av succén planerar 

Jamtli att erbjuda grupper att 

boka 1970-talsvillan som en nostalgimiljö 

för mingel och fest. 

kontakta Jamtlis bokning 

för mer info: 063-15 01 07. 

Aufguss på Storsjöbadet, 

vad är det? 

googla på aufguss och du får 

upp följande; ”tysk bastukultur 

där en bastuvärd använder en 

handduk för att vifta ner värmen 

och sprida doften av olika aromer 

i bastun. En vanlig sittning 

varar i cirka 20 minuter och har 

ofta olika teman. Mjukgörande 

honung eller peelande salt är inte 

ovanliga produkter som används 

för att uppnå diverse effekter.” 

Det kanske inte låter så 

märkvärdigt. Men det är precis 

vad det är. Märkvärdigt och 

alldeles underbart. 

Läs mer på 

www.ostersund.se/ 

storsjobadet 

NoteRAt 

myskväll i 1970-talsvillans gillestuga. 

Foto: JAMtLi 

öSteRSuND 7

8 öSteRSuND 

Stadion 2.0 

Nästan 50 miljoner kronor ska läggas på att förbättra skidstadion. Men blir 

Nästan 50 miljoner kronor ska läggas på att förbättra skidstadion. Men blir 

stadion med alla sina spår sedan en fulländad 2.0-version? eller kan området bli 

ännu attraktivare, exempelvis genom terrängcykling under barmarksperioden? 

Kommunens utredare liselotte Johansson kikar in i spåkulan. 

text jörgen vikström 

Foto: MAttiAS FREDRikSSoN

Guds försyn eller inlandsisen? Svårt 

att veta. Vi tackar för säkerhets skull 

båda för den sagolika terrängen runt 

skid stadion. En dröm för såväl ursnabb 

världselit som mer sävliga amatörer med 

sina backar och åsar i oändliga variationer. 

Spåren sammanstrålar på ett eller 

annat sätt i Vinterstadens finaste smycke 

– skidstadion. 

Fast smycket kan bli bättre sett ur ett 

internationellt perspektiv: internationella 

skidskytteförbundet kräver flera förbättringar 

för att stadion ska få behålla sin 

A-licens, som är en förutsättning för att 

Östersund ska få arrangera världscuptävlingar. 

– Utan ett nytt mediacenter och omfattande 

förbättringar av skjutvallen och 

målområdet blir det tufft att konkurrera 

om världscuper i framtiden. Vi måste 

göra det här om vi vill behålla vår 

Liselotte Johansson, utredare på 

kultur- och fritidsnämndens kansli. 

”Vi måste göra det här om vi vill 

behålla vår framskjutna position” 

framskjutna position som tävlingsarrangör, 

säger Liselotte Johansson, utredare 

på kultur- och fritidsnämndens kansli. 

Förbättringarna kostar 47,3 miljoner 

kronor. kommunen står för 24,7 

miljoner, och kommer även att söka 

pengar från EU och regionförbundet. 

vad får östersundarna ut av 

investeringarna? 

– tävlingarna i sig är mycket uppskattade, 

det vet vi. Nu är det vår uppgift 

att se till att investeringarna kommer 

till nytta även de fyrtioåtta veckor 

som det inte är tävlingar på området. 

Föreningar, däribland kampsportare 

och dansare, har redan visat intresse att 

hyra lokaler i media centret. Vi hoppas 

självklart att centret kommer att fyllas 

resten av året, säger Liselotte. 

Fortsätter på nästa sida >>> 

Stafettraffel under 

världscupveckan 

lördagen den 24 november 

kommer världens bästa skidskyttar 

till Östersund för 

säsongspremiär i världscupen. 

Normalt stannar världscupen 

i tre eller fem dagar på varje 

ställe, men i Östersund lägger 

man en vecka. 

Det innebär ytterligare tre till 

fyra gästnätter för omkring tusen 

personer. 

– Förklaringen till att det blev 

en vecka är att vi fick en extra 

tävling, mixstafetten, en tävling 

där hälften av sträckorna körs 

av kvinnor och den andra halvan 

av män. Den blir högintressant, 

säger tävlingsgeneralen Patrik 

Jemteborn. 

Högintressant, på vilket sätt? 

– Nationerna satsar allt hårdare 

på mixstafetten, inte minst 

för att den tävlingen får oS-status 

i Sochi 2014. Stafetten är en 

publikfriare med stor dramatik 

då det är först över mållinjen som 

gäller, säger Patrik. 

Ni brukar ha festligheter på 

torget. Hur blir det med det? 

– Vi jobbar på det. Vi vill gärna 

göra det tillsammans med en 

partner och diskuterar nu med 

city Östersund. Lördagen den 

1 december planerar vi en 

ceremoni på Stortorget med 

alla deltagare och östersundare. 

tanken är ju att vi inviger vintern 

i Vinterstaden. Vi får återkomma 

med detaljer, avslutar Patrik. 

öSteRSuND 9

Stadion 2.0 

”Det finns många goda exempel på 

att cyklingen lyft barmarksperioden 

i vintersportorter” 

gör ni något mer? 

– kommunen har tagit ett viktigt 

strategiskt beslut om att ordna ytterligare 

en snölagringsplats som dubblar 

vår möjlighet att lagra snö. Det får stor 

betydelse för att kunna säkra tidig snö 

till alla Östersunds skidåkare men även 

för att locka fler skidgäster. Försäsongsträning 

är eftertraktad både nationellt 

och internationellt. om vi blir ännu 

bättre lockas fler att resa hit vilket leder 

till fler gästnätter och ökade intäkter för 

hotell och restauranger, säger Liselotte 

och fortsätter: 

– Vi tror också på ett framtida koncept 

där flera företag etableras inom området, 

att Nationella Vintersportcentret finns 

där med test- och laboratorieresurser, 

liksom hotell- och pensionatsboenden med 

skidspår precis utanför entrén. 

skidåkning, snö och vinter. men 

sommaren då? 

– Någon stor sommarsatsning är 

10 öSteRSuND 

inte beslutad men vi vet att området 

har en stor utvecklingspotential. Redan 

i dag är det ett populärt område för 

terränglöpare och rullskidåkare men 

det kanske finns nya behov, exempelvis 

inom cykel sporten, säger Liselotte och 

tillägger: 

– Det finns många goda exempel på 

att cyklingen lyft barmarksperioden 

i vintersportorter. i Östersund kan 

terrängen runt stadion kanske bli 

terräng cyklisternas eldorado, samtidigt 

som Ladängen på Frösön kan ha banor 

för downhill. 

du låter taggad! du hoppas på det här! 

– Ha ha, ja, nåt åt det där hållet 

i vart fall. Fast jag tar inte besluten, 

det gör politikerna. i vilket fall som 

helst kan vi vara säkra på stadion 

kommer att förändras kontinuerligt för 

att möta nya behov, både från elit och 

motionärer, vinter som sommar, säger 

Liselotte. 

så här kommer det nya 

mediacentret att se ut. 

Beslut om kommunens 

medverkan i ny 

kandidatur under vintern 

östersund fick inte skidskytte- 

VM 2017. Nu ska skidskytteförbundet, 

kommunen, regionförbundet, 

länsstyrelsen och 

näringslivet bestämma om de går 

vidare och söker VM 2019. 

Vem som får arrangemanget 

beslutas i september 2014. 

– kommunen kommer att 

bestämma sig någon gång under 

vintern. kostnaden måste som 

vanligt vägas mot andra utgifter, 

säger Bengt Marsh, kommundirektör. 

Han konstaterar dock att det 

finns en stark politisk uppslutning 

bakom att Östersund ska försöka 

få flera internationella arrangemang. 

De ger stora intäkter för 

näringslivet och besöksnäringen 

i kommunen. 

– Där finns absolut ingen 

tvekan som jag ser det. Viljan är 

stark men varje kampanj är unik 

med nya omständigheter som 

måste bedömas. Vi måste få tid 

på oss att ta ställning till vad en 

ny kandidatur innebär innan vi 

ger besked om vår medverkan 

till skidskytteförbundet, säger 

Bengt.

Fler besökare 

i Vinterstaden 

FÖr alla 

Resmål som är tillgängliga för alla, även 

personer med funktionsnedsättning, är 

något som efterfrågas alltmer. Nu vill 

östersund bli den första tillgängliga 

vinterstaden. 

text linda bylund foto sverker berggren 

hela 1,8 miljoner människor i Sverige har någon form av 

funktionsnedsättning. Det kan gälla syn, hörsel, rörelseförmåga 

eller något annat. gruppen skulle kunna handla för 

nästan 105 miljarder kronor varje år, enligt konsumentverket 

och Svensk Handel. 

Antalet människor med funktionsnedsättning i Europa är 

50 miljoner. Lägg till äldre människor som vill och kan resa. De 

utgör snart 25 procent av Europas befolkning, enligt European 

Network for Accessible tourism, en ideell organisation som 

jobbar för att öka den tillgängliga turismen. 

tillsammans med sina familjer talar vi om nästan 130 miljoner 

människor. 

– Det är en växande och köpstark grupp som vill ha tillgängliga 

resmål, säger karin Riddar, utredare vid Östersunds 

kommun. karin är spindeln i nätet i en förstudie kring ökad 

tillgänglighet som tillväxtfaktor i vår stad. Förstudien började i 

höstas och pågår under 2013. 

i europa finns redan flera städer som satsar på tillgänglighet, 

men ingen med vinterprofil. i Vinterstaden Östersund 

finns unika möjligheter för turister. kultur, friluftsliv och bra 

konferens möjligheter ligger sida vid sida. genom att röja undan 

olika sorters hinder i stadskärnan vill Östersund bli lätt framkomligt 

för alla, året runt. 

– Blir vi tillgängliga på vintern med snö och halka, tänk då 

så tillgänglig staden blir sommartid, reflekterar karin. 

Karin har många idéer som hon vill förverkliga. En vision är 

att ta bort trösklar vid entréer på gågatan, en annan att hitta 

tekniska lösningar som att kunna höja volymen på ljudsignalen 

vid övergångsställen. 

– ta bort hindren. ingen kommer att sakna tröskeln eller 

trappstegen utanför affären, menar hon. 

karin berättar också att en gPS skulle kunna hjälpa 

när magasinet efterlyste 

tillgängliga ställen i stan tipsade 

tim Wallinder om rampen utanför 

butiken Hamm&nilsson. med hjälp 

av den tar han sig lätt in i butiken. 

”Ingen kommer att sakna 

tröskeln eller trappstegen” 

karin Riddar om att göra Vinterstaden tillgänglig för alla. 

synskadade att hitta gångstråk med minimal lutning. Möjligheterna 

är många. 

– Det som är nödvändigt för några är bekvämt för alla, 

både turister och östersundare, säger karin entusiastiskt. 

karins strategi för att lyckas är smart planering från början 

samt att försöka få ekonomisk draghjälp av EU-medel. Allra 

viktigast är det att få snurr på ett gott samarbete mellan kommun, 

näringsliv och fastighetsägare. 

– Det här är en win-win-situation, alla tjänar på det här, 

säger karin. 

öSteRSuND 11

På JoBBet 

En dag med Gisela och therese 

therese Fernström på tEam barN ocH familj och Gisela Gudding på 

hVB-hemmet* aNkarEt arbetar, var och en på sitt sätt, med att hjälpa 

och stödja barn och deras familjer. Vi följde dem en dag i september. 

07.48 morgon på socialförvaltningen 

När therese kommer in på kontoret har 

hon redan flera arbetsuppgifter som 

väntar på henne. Det är mejl som ska 

besvaras och två meddelanden i röstbrevlådan. 

Med en kopp kaffe vid sidan 

tar hon itu med jobbet. 

09.00 telefontid 

Mellan klockan nio och kvart i tio har 

therese telefontid. Det första samtalet 

kommer från en kontaktfamilj för en 

11-årig flicka. De har funderingar kring 

att flickan inte velat åka hem till sin 

mamma när det var dags för det, förra 

helgen. therese ger råd. 

10.07 utredningssamtal med förälder 

therese har ett inbokat besök den här 

dagen. Det är en ensamstående pappa 

till en liten pojke som tar plats 

i besöksrummet. Personalen på pojkens 

förskola har lagt märke till att han varit 

ovanligt ledsen den senaste tiden. Dessutom 

har de noterat blåmärken, och 

tycker att pojkens relation till pappan 

verkar ha förändrats. Förskolan har 

anmält att de misstänker att pojken far 

illa i hemmet. 

En utredning om barnets situation 

har inletts. Samtalet handlar bland 

annat om pojkens och pappans relation. 

12 öSteRSuND 

text mattias eliasson foto roger strandberg 

13.14 På ankaret 

gisela börjar jobba tidigare i dag, 

eftersom hon senare ska träffa therese 

för ett uppföljningsmöte. tillsammans 

ska de tala med en familj som sedan en 

månad tillbaka bor på Ankaret. 

Mamman och pappan i familjen har 

svårt att klara det dagliga livet med sitt 

barn och har önskat att få stöd. Nu ska 

de prata om hur tiden på Ankaret varit 

och om hur man går vidare. 

Samtidigt på förvaltningen sätter 

sig therese i bilen för att tillsammans 

med en kollega åka iväg till mötet. 

13.30 uppföljningsmöte 

Man utgår alltid från barnens bästa i 

arbetet men oftast går det hand i hand 

med att hela familjen fungerar och mår 

bra. Det blev ett bra möte. Familjen är 

på god väg att anpassa sig till det nya 

livet och glädjen börjar återvända. Den 

här familjen kommer att klara sig fint 

i framtiden, tänker gisela. 

15.00 konsultation på skola 

therese deltar i ett elevhälsoteamsmöte 

på en skola. Personalen känner oro för en 

av sina elever och har konsulterat therese. 

17.11 slut för dagen 

Arbetsdagen är nu över för therese. 

De sista timmarna har ägnats åt att 

dokumentera dagens händelser, ringa 

några telefonsamtal och att få råd av 

och stämma av med teamchefen. 

19.36 om att vara mamma 

gisela sitter tillsammans med en ung 

nybliven mamma i lekrummets stora 

soffa. Hennes bebis har äntligen somnat 

och nu finns chansen att prata av 

sig. Samtalet är lättsamt och gisela 

får tillfälle att dela med sig av en del 

praktiska råd. Hur gör man egentligen 

för att hjälpa ett barn som har ont 

i magen? gisela visar på en docka. 

02.00 Nyvaket 

Det låter i den elektroniska barnvakten 

i personalens övernattningsrum. En 

bebis har vaknat och gisela vet att hans 

föräldrar inte alltid kommer ihåg alla 

saker som behöver göras för att han 

ska komma till ro igen. Hon går över till 

lägenheten för att prata och visa. 

Sedan får hon gå och lägga sig igen. 

Det är svårt att somna om men händer 

det inget mer under natten så blir det 

i alla fall inte så mycket att rapportera 

till dagpersonalen i morgon. 

* HVB-hem betyder hem 

för vård eller boende.

En ensamstående pappa till en 

liten pojke pratar med therese då 

personalen på pojkens förskola har 

lagt märke till att han varit ovanligt 

ledsen den senaste tiden. 

På JoBBet 

det finns gott om nallar 

i lek rummet. Här nattar 

gisela en bebis. 

En ung nybliven mamma 

får råd och stöd av gisela. 

öSteRSuND 13

Snabba ryck 

efter branden i Marité lade kommunen in en extra växel. en snabb handläggning 

gör att fastigheten kan stå klar redan i maj 2013. text jörgen vikström foto roger strandberg 

Natten den 23 maj. Staden är på väg 

in i vargtimmen när en skarp ringsignal 

skär tystnaden i strimlor i Jan Högbergs 

sovrum. 

– Marités ägare berättade att fastigheten 

som de hyr av kommunen stod 

i lågor. Jag åkte ner och insåg rätt snart 

att byggnaden var förlorad. Jag förstod 

även att vi måste jobba snabbt för att 

minimera skadorna, berättar Jan. 

han är fastighetschef i Östersunds 

kommun och menar att det som sedan 

hände på Marité är ett exempel på att 

kommunen har en extra växel att lägga 

”Jag förstod att vi 

måste jobba snabbt 

för att minimera 

skadorna” säger Jan 

Högberg, fastighetschef 

i kommunen. 

14 öSteRSuND 

in när situationen så kräver. 

– i det här fallet fanns misstankarna 

om att branden var anlagd. Dessutom 

stod vi inför sommarsäsongen där hamnen 

är viktig för besökare och de som 

bor här. Det gjorde att vi direkt kände 

att vi måste jobba snabbt, berättar Jan 

och framhåller att flera tjänstemän 

direkt förstod allvaret. 

en av dem är Marcus Holmqvist, risk- 

och säkerhetshandläggare på kommunen. 

Han har koll på alla försäkringar 

och skötte kontakterna med försäkringsbolaget. 

– Den 28 maj fick finansutskottet ett 

underlag där jag kunde visa att det var 

en bra affär för kommunen att bygga 

upp fastigheten igen. grovt sett kan 

man säga att det kostar kommunen en 

miljon kronor att få samma fastighet, 

fast uppgraderad till dagens standard, 

berättar han. 

Marcus och Näringslivskontoret samlade 

”byråkratin” för att hyresgästen 

skulle kunna beskriva sin idé en gång, 

istället för flera gånger per tillstånd. 

– Besluten togs snabbt, utan att man 

genade i kurvorna. Resultatet blev att 

verksamheten kunde fortsätta i en annan 

form efter en kort tid, säger Marcus. 

Redan fem veckor efter branden var 

verksamheten igång igen i ett tält. 

– Vi förstod nog inte vilken betydelse 

Marité hade för östersundarna och besöksnäringen. 

Men kommunens snabba 

agerande gjorde det klart för oss. Vi är 

otroligt nöjda med kommunens arbete, 

säger Micke Eriksson, delägare i kMM 

Nöje som driver Marité. 

Även bygglovshandläggaren Jenny 

Sundin jobbade snabbt. Rivningslov 

beviljades redan den femte juni och den 

24 augusti hade anbud från sex byggföretag 

kommit in. Bygglov kunde beviljas 

den 29 augusti och den 5 september 

fick trångsvikens Bygg besked om att de 

fick jobbet. Byggnationerna påbörjades 

i månadsskiftet september/oktober. 

i slutet av maj ska fastigheten stå klar. 

– Jag hoppas verkligen det. Då kan 

Marité slå upp dörrarna lagom till nästa 

sommarsäsong, avslutar Jan Högberg.

Simon håller koll på oljan 

i östersunds kommun finns 400 olika yrken. Men det kan vara svårt att veta vad man vill 

jobba med. Därför kan man göra som Simon Strömqvist. han tog en projektanställning 

för att testa hur det är att arbeta hos Vatten östersund. text & foto roger strandberg 

simon strömqvist kollar att 

larmsensorn fungerar i en av 

kommunens oljeavskiljare. 

– om jag drar upp den där sensorn så ska larmet 

gå, säger Simon samtidigt som han pekar på en 

vajer som försvinner ner i brunnens mörker. 

När andra har haft sommarsemester har han 

åkt runt hos bilverkstäder, fordonstvättar, bensinmackar 

och tankställen för att ta reda på vilka 

som har oljeavskiljare och att de fungerar som de 

ska. Det är Vatten Östersunds ansvar att inventera 

oljeavskiljare i kommunen. 

– En oljeavskiljare är otroligt viktig. Den ska 

fånga upp större partiklar samt bensin och olja 

som försvinner ner i avloppet från bland 

annat biltvättar, verkstäder och tankställen. 

Utan oljeavskiljare skulle allt åka direkt ut i sjön 

via dagvattenledningarna eller avloppet ner till 

vattenreningsverket, säger Simon. 

– Men det räcker inte enbart med att ha en oljeavskiljare, 

den måste underhållas också, fortsätter 

Simon. Dels måste sensorerna fungera och larma 

om det blir för mycket olja i avskiljaren. Dels måste 

den tömmas med jämna mellanrum så att den inte 

blir överfull. om det händer tappar den sin funktion 

och oljan försvinner ut genom rören istället. 

När Magasinet träffar Simon gör han sin sista 

dag i projektet. Det märks att han tycker om sitt 

uppdrag och att han har lärt sig mycket. 

– Jag har trivts fantastiskt bra med det här 

jobbet och framför allt med arbetsplatsen. Det 

har varit en bra introduktion och jag har trevliga 

arbetskamrater. Det är minst lika viktigt som att 

man trivs med jobbet. Jag kan mycket väl tänka 

mig att jobba med miljö i framtiden. Det är viktigt, 

ligger i tiden och är dessutom intressant. 

– Men än så länge är jag ung och vill prova lite 

olika yrken först, medan jag har chansen, avslutar 

Simon. 

oljeavskiljare En oljeavskiljare är en stor tank som det rinner vatten genom. tanken består oftast av två delar, en 

slam- och en oljeavskiljardel. i slamavskiljardelen sjunker grus och partiklar som är tyngre än vatten ner till botten av 

tanken och hålls kvar av en mellanvägg. i oljeavskiljardelen stiger vätskor som är lättare än vatten (till exempel olja och 

bensin) uppåt och lägger sig ovanpå vattnet i ett oljelager. oljelagret hålls kvar av en mellanvägg eller annan anordning. 

öSteRSuND 15

RåDhuSet 100 åR 

Följ med in i medborgarnas eget hus 

Det har kallats ett riktigt skrytbygge, 

utsetts till Sveriges bästa kommunhus 

och i snart hundra år varit i centrum 

för stadens händelser. Vi talar förstås 

om medborgarnas alldeles eget hus 

– rådHusEt. 

16 öSteRSuND 

text liselotte olsson foto sverker berggren 

2 

3 

När järnvägen kom till östersund 1879 började staden växa 

intensivt. Under 30 år flerdubblades medborgarantalet och 

nya byggnader kom till. Det var också då som planerna på ett 

stadshus började ta form och en arkitekttävling utlystes. Frans 

Bertil Wallberg från Skåne ritade det vinnande bidraget och 

tre år senare, 1912, stod Rådhuset färdigt. Det ståtliga bygget 

i nationalromantisk stil blev en viktig symbol för den växande 

staden. 

För den som idag besöker Rådhuset finns oändligt mycket 

att titta på och imponeras av. En stor del av den ursprungliga 

interiören som valdes med stor omsorg finns kvar. Här kan du 

se jämtländsk hantverkskonst av finaste kvalitet med bland 

annat vävd linnetapet, mäktiga ljuskronor och parkettgolv. 

Men bland alla ståtliga pelare, byster och valv gömmer sig 

också små roliga detaljer som har sin egen historia. 

Magasinet följde med läraren tomas Frank, som tidigare 

guidat besökare i Rådhuset i över tio år, på en rundtur. 

1

1 stadENs födElsE 

”Ett av de mest uppskattade 

konstverken” 

i hallen på andra våningen 

i Rådhuset kan besökaren 

blicka upp mot den runt fyra 

meter höga muralmålningen 

”Stadens födelse”. Målningen 

är en noggrann beskrivning 

av hur det såg ut 1786 när 

åskådaren tillsammans med 

två soldater från Frösö läger 

blickade ut från Frösön över 

sundet mot den plats där 

staden Östersund ska byggas. 

göte Hennix målade ”Stadens 

födelse” 1933 i Rådhusets övre 

trapphall. 

2 lökkuPolEN 

”Bönderna skulle kunna 

känna igen sig” 

När Rådhuset byggde 

spände man musklerna och 

satsade en halv miljon kronor. 

Ändå räckte inte pengarna 

utan byggmästaren gick 

i konkurs och ytterligare 

50 000 kronor fick skjutas till. 

Många som kom in till 

stan tyckte att det var ett 

skrytbygge och glåpord såväl 

som stenar lär ha kastats mot 

bygg jobbarna. 

kanske hade arkitekten 

Frans Bertil Wallberg försökt 

4 

blidka bönderna då han ritade 

lökkupolen på tornet? 

kupolen är nämligen inspirerad 

av jämtländska klockstaplar 

från bland annat 

Frösön och Håsjö. tanken 

var att bönderna som kom till 

stan skulle känna igen sig och 

säga ”titta på taket, det ser 

ut som klockstapeln hemma”. 

3 aHlbErgs två 

rEliEfEr i domsalEN 

”Magnifika och håller mycket 

hög klass” 

Återigen har den skicklige 

jämtlandsskulptören olof 

Ahlberg varit framme och 

skapat två reliefer i Domsalen. 

i väggen över domarens plats 

finns en urtavla infälld med 

förgylld botten och inramad 

av de tolv stjärntecknen i 

5 

Zodiaken. På den motsatta 

sidan kan man skåda det goda 

som ska bekämpa det onda 

genom Sankt göran som 

dödar den ondskefulla draken. 

4 cigarrlådorNa 

”Berättar om en annan tid” 

om du strosar omkring 

i Rådhusets övre hall får 

du inte missa de två cigarrlådorna, 

en rolig detalj som 

vittnar om en annan tid. En 

tid som präglades av allt annat 

än rökförbud och där män 

med både mage och pondus 

kunde lägga ifrån sig cigarren 

innan det var dags att gå in i 

fullmäktige. 

För det var främst välbeställda 

herrar som styrde 

och ställde i Östersund. 1916 

satt bara en kvinna i stads- 

6 

fullmäktige som långt ifrån 

var en återspegling av medborgarna 

i Östersund. 

5 mystiska 

HaNdavtryck 

”Vet inte hur de har kommit dit” 

Då och då vågar sig 

hantverkare ut på det brant 

sluttande Rådhustaket för 

att göra reparationer och 

se till att allt bevaras i sitt 

fina skick. På ett ställe kan 

den uppmärksamme se flera 

svarta handavtryck. Det är 

oklart vems avtryck det är 

men antagligen tillhör de en 

modig reparatör som använt 

en hel del olja. 

6 valurNaN i 

rådHussalEN 

”Passar även utmärkt som 

vinkyl”. 

i Rådhusssalen finns en pampig 

valurna som kommunen 

fick i gåva från Hantverksföreningen 

i Östersund 1913. 

Förutom att fungera som ett 

verktyg i den demokratiska 

processen upptäckte även 

några festdeltagare att urnan 

hade ypperliga egenskaper 

som vinkyl. För att förhindra 

diverse utflykter sitter den 

numera fastkedjad i väggen. 

öSteRSuND 17

RåDhuSet 100 åR 

nedräkning till storslaget 100-årskalas 

en oslagbar kombination av historia, mys och festligheter. Det väntar den som 

deltar i firandet av Rådhusets 100-årsjubileum. text liselotte olsson foto sverker berggren 

– Det kommer att vara en härlig stämning 

med sång, musik, liv, rörelse och ljus. 

För karin Henriksson, projektledare 

för Rådhusets 100-årsjubileum, börjar 

nu festen äntligen att bli verklighet. 

i över ett års tid har det planerats hur 

medborgarnas hus bäst ska firas och 

programmet är nästintill spikat. 

– Det har varit intensivt men lärorikt, 

vi har fått ta del av så mycket historia 

och den här byggnaden blir bara mer och 

mer intressant ju mer man får veta. 

Karin tycker att alla östersundsbor 

ska ta chansen att komma och fira den 

23-25 november, inte minst för att få en 

riktig historieinjektion. 

– Dels får man se originalritningar 

och hur byggnaden kom till. Men Rådhuset 

är också ett maktcentra som alltid 

varit mitt i händelsernas centrum på ett 

eller annat sätt. På så vis får man ju 

också ta del av Östersunds historia. 

under festligheterna kommer guidade 

turer erbjudas, där gästerna får uppleva 

18 öSteRSuND 

Rådhusets historia, interiör och arkitektur. 

Skådespelare från Jamtli kommer 

också att iscensätta en rättegång från en 

mordbrand som ägde rum 1912. 

Allt enligt de originalprotokoll som finns 

bevarade. 

Men firandet innebär inte bara en 

tillbakablick utan innehåller också en del 

framtidsfokus. Alla barn i förskolan och 

elever upp till årskurs fem har fått vara 

med i en teckningstävling där de ska 

måla vad de tror att Rådhuset kommer 

att användas till om 100 år. 

– Vår ambition är också att försöka 

genomföra en aktivitet utifrån barnens 

förslag, säger karin. 

För henne är Rådhuset framför allt en 

arbetsplats men hon har också 

personliga minnen, precis som de flesta 

östersundare. 

– Jag firade min student här. Sen 

tycker jag om att Rådhuset är så öppet och 

tillgängligt. Det är verkligen värt att fira. 

Några höjdpunkter 

under firandet av 

Rådhuset den 23-25 

november 

• Rättegång med skåde spelare 

från Jamtli 

• Guidade turer 

• Bildspel som visar Östersund 

och Rådhusets historia 

• Sketcher från Kulturskolan 

• Rådhuskören sjunger 

• Fairtradefika 

För att se ett mer detaljerat 

program, gå in på 

www.ostersund.se/radhuset 

På hemsidan kan du också dela 

med dig av dina egna minnen från 

Rådhuset.

Ett socialt hållbart Östersund 

Vad bEtydEr dEt? 

”ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart östersund”. 

Så lyder kommunens politiska vision. i de tidigare numren har vi berättat 

om de ekologiska och ekonomiska delarna. Nu fortsätter vi med den 

sociala för att i nästa nummer avsluta med den demokratiska. 

text lina johansson foto sverker berggren 

”Varje slösad skattekrona är en stöld från folket”. citatet kommer ursprungligen 

från en politiker från förra seklet men kommundirektör Bengt Marsh 

instämmer gärna i det. 

– kommunen omsätter närmare fyra miljarder kronor och har 6 000 

anställda. Vad vi gör har stor betydelse för människors liv. Vi arbetar för medborgarna. 

Det är inget självändamål, det vi håller på med, säger Bengt. 

Det är tydligt att Bengt menar det han säger. På kvällarna brukar han ofta 

fråga sig själv om han medverkat till att medborgarna fått ut det mesta möjliga 

av varje skattekrona. 

– Jag känner förstås inte alltid att jag har gjort det. Det är viktigt att ha en 

ifrågasättande och självkritisk attityd. Men det är min ambition och mitt mål att 

göra det. 

han berättar att detsamma gäller för alla som arbetar i kommunen. 

Varje undersköterska, varje stenläggare, varje lärare 

och varje socialarbetare ska känna ett ansvar att sköta sina 

arbeten på ett så bra sätt som möjligt. och det gör de. Det 

är viktigt att uppmärksamma det goda arbete som görs. 

– När jag är på besök i våra verksamheter ser jag 

många duktiga anställda. Vi gör dessutom undersökningar 

vartannat år som visar att våra medborgare är 

nöjda med den service vi ger. Att våra medarbetare är 

duktiga på det de gör. Det får vi inte glömma, säger han. 

trygghet är en av kärnfrågorna i den sociala dimensionen 

i kommunens verksamheter och något som Bengt 

ofta återkommer till. genom att hålla hög kvalitet 

inom skola, vård och omsorg skapas trygghet för 

människor. kommunen satsar till exempel varje år 

1,5 miljoner kronor för att ge stöd till att få fram 

mötesplatser för ungdomar. 

– Social hållbarhet innebär att vi ska ha ett 

samhälle där människor känner sig trygga. Ett samhälle 

där vi bryr oss om varandra och där människor 

känner sig delaktiga. Det ska vara vår passion, vår 

vision och vårt mål, avslutar Bengt. 

social hållbarhet innebär att vi ska ha ett 

samhälle där människor känner sig trygga, 

säger kommundirektören Bengt marsh. öSteRSuND 19

i lillsjöhögen är det 

föreningarna som förenar 

långt österut i vår kommun ligger lillsjöhögen. Natur, gemenskap och eldsjälar bidrar 

till en positiv utveckling och ökande befolkning. text örjan carlbring foto sverker berggren 

lockan är nio en torsdagsmorgon 

i september när vi rullar in på 

grusplanen framför bygdegården. 

Vi är nästan så långt österut man kan 

komma i vår kommun. Här finns skog, 

sjöar, vattendrag och ett öppet kulturlandskap 

i en skön förening. Man blir liksom 

varm i hela kroppen trots snålblåsten. 

När vi kliver ur bilen kommer göran 

Nilsson emot oss med ett brett leende 

och en utsträckt hand. 

– Välkommen till Lillsjöhögen, säger han. 

Göran är en av eldsjälarna i byn och 

har sedan sin pensionering tillsammans 

med sina vapendragare göte Falkman 

och christer Wall egenhändigt sett till 

att Lillsjöhögen fått ett nytillskott. En 

av landets få stavkyrkor, byggd med 

ursprungliga tekniker. 

idén föddes vid en resa till 

20 öSteRSuND 

Mannaminne vid Höga kusten 2007, där 

det finns en liknande kyrka. 

– kan de så kan vi, sa göte och 

göran till varandra. 

Eftersom det är handlingskraftiga 

män vi möter stod kyrkan färdig drygt 

tre år senare. 

Medan göran och christer berättar 

får vi kliva in i den nätta kyrkan som ligger 

vackert med utsikt över kråksjön, på 

bekvämt avstånd från bygdegården. 

– Vi började med att välja ut träd 

i skogen och sågade till planken själva. 

christer som är smed har gjort varenda 

beslag och till och med låset är handgjort, 

berättar göran. 

Snickerierna har göran och göte 

stått för. 

– kyrkan invigdes för drygt ett år 

sedan och vi har redan haft fyra dop och 

två bröllop här. i gästboken finns säkert 

Christer Wall hettar upp ett 

järnstycke i sin egen ässja. 

tusen namn från både när och fjärran, 

säger christer. 

– kyrkan är inte knuten till svenska 

kyrkan eftersom vi vill att alla religioner 

och trosuppfattningar ska kunna använda 

den, fyller göran i. 

en stund senare sitter vi i den trivsamma 

timrade bakstugan med varsin kopp 

kaffe i handen och en ugnsvarm stut med 

getmese i den andra. Bakstugan ligger i 

direkt anslutning till bygdegården och är 

en produkt av en timringskurs för tio år 

sedan. 

Vi får veta att det finns minst sju 

aktiva föreningar i byn med sina 200 invånare. 

Det är byalag, byutvecklingsförening, 

bygdegårdsförening, sportklubb, vägförening, 

samt jakt- och fiskevårdförening. 

– Vid behov sammankallar vi ett 

”Öråd” där alla föreningar i byn samlas

och tar gemensamma beslut, berättar 

ingrid Nilsson samtidigt som hon skjutsar 

in en ny laddning tunnbröd i den 

vedeldade bakugnen. 

ingrid är ordförande i bygdegårdsföreningen 

och den som håller 

i ”Öråden”. Hon ser dock betydligt vänligare 

ut än Paolo Roberto i Robinson. 

– Föreningslivet för folk samman och 

vi tar hand om varandra, fyller maken 

göran i. 

– Lillsjöhögen är ett fantastiskt 

ställe att växa och bo i, både för barn 

och vuxna. Natur, trygghet och gemenskap, 

lägger christer till. Vi har en udda 

befolkningspyramid med få gamla och 

många unga, så framtiden ser ljus ut. 

När vi förflyttat oss några hundra meter 

till den kommunala förskolan får vi den 

bilden bekräftad. Vi möts av 13 glada 

barn mellan två och sex år som sitter 

och slevar i sig fiskpinnar. Barnen har 

mycket att berätta och även om allt inte 

är tydligt eftersom munnarna är fulla 

med käk så är det inget fel på humöret. 

isabelle nilsson, mira trapp och Emma näslin 

skyfflar in fisk och potatis med god aptit. 

göran nilsson och Christer Wall framför 

sin egenhändigt snickrade kyrkport. 

ingrid nilsson kavlar tunnbröd i 

den gemensamma bakstugan. 

– Vi har 13 förskolebarn och 18 

fritidsbarn, berättar therese Nilsson, 

inte utan en viss stolthet i rösten. Jag 

har jobbat här i 19 år och i slutet av 

1990-talet hade vi bara fyra barn och 

var nedläggningshotade, tillägger hon. 

therese är inne på samma linje som 

göran och christer. Det aktiva föreningslivet 

har bidragit till en positiv trend 

och många som vuxit upp i Lillsjöhögen 

väljer att flytta hem när det är dags att 

bilda familj. Det är också ett antal 

familjer utan tidigare anknytning som valt 

att bosätta sig här. Alla är välkomna men 

just nu finns inte ett enda hus till salu. 

Granne med förskolan möter vi christer 

igen i sin smedja. Han har jobbat som 

smed hos familjeföretaget i 52 år men 

är nu pensionerad och smider så mycket 

han vill och känner för. 

– Det här är en kopia av min morfars 

fars smedja, berättar han. Morfars far 

kom till Fillsta efter en lång gesällvandring 

som gick både via tyskland och 

Ryssland. 

Anfadern byggde dessutom den första 

järnfärjan i Storsjön. 

– Sedan dess har smedyrket gått i 

släkten, avslutar christer samtidigt som 

han blåser på i ässjan* så att gnistorna yr. 

* En ässja är en öppen glödhärd 

som är tillräckligt varm för att man ska 

kunna bearbeta järnet. Den eldas med 

sten- eller träkol och får lufttillförsel 

med hjälp av blåsbälg eller fläkt. 

Stavkyrkor började byggas 

på 1100-talet när norra 

Europa kristnades. Namnet har sin 

grund i att kyrkan är byggd på en 

bärande konstruktion av stolpar. 

Mellan stolparna utgörs väggarna av 

stående plankor, stavar. 

i Sverige finns endast en bevarad 

ursprunglig stavkyrka. Den ligger 

i Hedared och uppfördes omkring år 

1500. Med kyrkan i Lillsjöhögen finns 

det hittills sex nyuppförda stavkyrkor. 

öSteRSuND 21

”Ytterst handlar det om demokrati” 

Kanske har du redan sett att kommunen nu har en officiell sida på Facebook. 

Genom att trycka på gillaknappen får du enkelt koll på vad som är på gång. 

Aktuell, angelägen och snabb information, lovar kommunens egen 

Facebookredaktör Jörgen Vikström. 

varför finns östersunds kommun 

på facebook? 

– Vi vill ha en öppen informationskanal 

där vi snabbt kan dela med oss av nyheter 

från den kommunala världen, men 

också göra det lättare för medborgare 

att komma i kontakt med oss. Runt 

30 000 av östersundarna har Facebook 

och det är självklart att kommunen ska 

finnas där medborgarna finns. 

kommunen har redan en webbplats 

med nyheter och information, 

behövs verkligen facebook? 

– Den största skillnaden är att medborgaren 

direkt på Facebook kan dela med 

sig av egna kommentarer och reflektioner. 

tidigare har man kunnat göra det 

genom att mejla, ringa eller skriva ett 

medborgarförslag - det här blir en mer 

direkt dialog. 

varför är det viktigt? 

– ytterst handlar det ju om demokrati 

såklart, att medborgare enkelt ska kunna 

berätta vad de tycker, men det är också 

en fråga om service. Det är viktigt att 

kommunicera så effektivt som möjligt 

och där ingår Facebook i en större strategi 

som handlar om att medborgaren, 

både lättare och snabbare, ska kunna få 

svar på sina frågor. 

vilka utmaningar finns? 

– Vi vill att Facebooksidan ska spegla 

kommunens breda verksamhet, det ska 

inte vara ett forum för enskilda frågor 

eller politisk debatt. Det forumet finns 

redan genom lokal media. Samtidigt är 

22 öSteRSuND 


vi väl medvetna om att sociala medier 

formas av sina användare. Det vi ska 

försöka göra är att ge sidan en viss 

inriktning där innehållet motsvarar de 

förväntningar som medborgarna har. 

Det är en utmaning. 

varför ska jag ”gilla” östersunds 

kommun? 

– För att få senaste nytt från kommunen 

och ta del av viktig information som berör 

dig. genom att följa flödet får du koll 

på eventuella driftstörningar, snöröjning 

eller badets öppettider. Du får också en 

inblick i kommunens verksamhet genom 

kortare filmer, reportage och intervjuer. 

finns det några risker med att kommunen 

finns på facebook? 

– Såklart finns det risker men vi följer 

noga de riktlinjer för sociala medier som 

SkL, Sveriges kommuner och landsting, 

och E-delegationen har tagit fram. Vi 

kommer att se till att inläggen följer 

lagen, vi accepterar till exempel varken 

främlingsfientliga eller personliga 

påhopp. Vi kommer också att utvärdera 

Facebooksidan kontinuerligt ur det här 

perspektivet. 

kan jag ställa vilken fråga som 

helst till kommunen via facebook? 

– När det gäller mer personliga ärenden 

och frågor ska man kontakta sin 

handläggare direkt, däremot kan man 

via Facebook få hjälp med var man ska 

vända sig. Det är viktigt att man tänker 

på att inte skicka känslig information, 

som exempelvis personuppgifter. 

registreras det jag skriver på kommunens 

facebooksida någonstans? 

– Vissa inlägg eller meddelanden som 

skrivs på Facebook kan komma att 

diarieföras, precis som när man skriver 

ett brev eller mejlar kommunen. Vi 

har duktiga registratorer som kommer 

att hjälpa till med att bedöma vad som 

behöver diarieföras. 

Hur använder du själv facebook? 

– Jag var ganska tidigt ute med att använda 

Facebook och tycker att det är ett 

bra sätt att hålla sig uppdaterad på. Sen 

tycker jag att det är viktigt att sociala 

medier inte ersätter personliga möten. 

i stället kan man använda Facebook 

till att uppmuntra människor att 

mötas genom att sprida information 

om öppna möten och debatter. 

vad skulle få dig att gilla en 

kommuns facebooksida? 

– Det viktigaste är att kommunen är 

snabb, alert och att jag får nödvändig 

information. Ambitionen är att Östersunds 

kommuns Facebooksida ska vara 

precis så. Angelägen för medborgaren 

helt enkelt.

östersunds kommun i sociala medier 

Förutom Facebook finns vi på youtube och Flickr. 

Flera verksamheter har också egna Facebooksidor, några 

exempel är: Ett drogfriare Östersund, Lediga Jobb i Östersund, 

Storsjöbadet, Vi som vill ha grönare trafik i Östersund, Östersunds 

Städ & Hemservice, Ungdomsrådet Östersund. 

Du hittar kommunens officiella Facebooksida på 

www.facebook.com/ostersundskommun 

”Genom att följa flödet 

får du koll på eventuella 

driftstörningar, snöröjning 

eller badets öppettider.” 

öSteRSuND 23

tyck till om 

StorSjÖ Strand 

Var ska bostäderna ligga? hur ska husen se ut? Ska det finnas 

torg och mötesplatser? Frågorna kring vad som kommer att 

hända på Storsjö Strand är många. Än finns inga tydliga svar 

men gott om idéer och förslag. text lina xxxxxx johansson foto sverker berggren 

– Vi välkomnar alla förslag. För oss är 

det viktigt att allmänheten är med och 

tycker till. området ska vara till för både 

boende och besökare, säger Anne-katrin 

Ångnell, projektledare och chef för avdelningen 

Mark och exploatering. 

under våren har gymnasieungdomar, 

företagare, experter och allmänheten 

bjudits in till workshops. Där har man 

kunnat bygga modeller av området och 

ge tips på hur de allmänna ytorna ska utnyttjas. 

Ett av förslagen handlar om att 

bygga ett ”ungdomens hus”. Ett annat 

om att skapa en lång strandpromenad 

längs vattnet där det kan finnas restauranger 

och caféer. Ett tredje handlar om 

att bygga små kurer där de som vill ta 

ett dopp i sjön kan byta om. 

24 öSteRSuND 

– Alla förslag skickas till finansutskottet 

för att politikerna ska kunna ta 

del av dem. Förhoppningen är att de sedan 

ska väga in dessa när de fattar beslut om 

stadens utveckling. Det går fortfarande att 

lämna tips på www.storsjostrand.nu, säger 

Anne-katrin. 

under hösten tas det fram ett så kallat 

gestaltningsprogram för Storsjö Strand. 

Det ska ge svar på flera av de frågor som 

just nu är obesvarade och öppna upp för 

möjligheterna att bygga en levande och 

hållbar stadsdel. 

– Hållbarhet är ett nyckelord. Vi 

ställer höga krav på social, ekonomisk 

och miljömässig hållbarhet. Förhoppningen 

är att bygga in smarta lösningar 

i husen. Det ska vara enkelt att leva 

hållbart. Enkelt att göra rätt, menar 

Anne-katrin. 

en annan utmaning är att skapa en 

levande stadsdel. tanken är att det i 

bottenplanen på flera av husen ska finnas 

caféer, restauranger och butiker. Man vill 

skapa mötesplatser som lockar människor 

och uppmuntrar därför företagare 

som kan ge området en unik karaktär. 

– kanske det skulle passa med en 

fiskrestaurang nere vid vattnet? Eller 

företag som håller på med närodlat 

mathantverk nere i de fina gamla 

byggnaderna? Vi vill kunna erbjuda 

något nytt och annorlunda som passar 

in i den unika miljön, snarare än att konkurrera 

med butiker och restauranger i 

innerstaden, avslutar Anne-katrin. 

Foto: SVERkER BERggREN

i förslaget finns många gröna ytor 

planerade på innergårdarna. 

Så kan bostäderna se ut 

Arken Arkitekter har tagit fram en skiss över hur husen på Storsjö Strand 

skulle kunna se ut. Det här är dock endast ett förslag och ingen färdig lösning. 

BeVARA FJÄllutSiKteN Som man kan se på bilden är 

några av husen lägre. Syftet är att bevara så mycket utsikt 

som möjligt för de hus som ligger ovanför järnvägen. 

StÄNGA ute ViNDeN kvarteren ska utformas och placeras 

så att vinden stängs ute. Även gator, torg och allmänna platser 

ska i så stor utsträckning som möjligt skyddas från vind. 

ett leVANDe KVARteR i några av kvarteren kommer det 

Storsjö 

Strand 

App ger svar på dina frågor 

Nu har Storsjö Strand fått en alldeles 

egen app. Där hittar du vanliga frågor 

och svar om projektet. Du kan också se 

STORSJÖ 

de senaste nyheterna och ställa frågor. 

STRAND 

Vi skyltar upp En stor informationsskylt 

nere vid vattnet visar besökare 

att projektet är i gång. Mer detaljerad 

information finns på www.storsjostrand.nu 

tidplan Under hösten ska marken vid 

Storsjö Strand fördelas och säljas till de 

investerare som ska bygga första etappen. 

Storsjö 

Strand 

i början av 2013 ska detaljplanen ut 

på samråd. Det betyder att fastighetsägare 

och andra berörda får tycka till 

om planen. 

För att öka STORSJÖ 

tillgängligheten i området 

ska det byggas en bro STRAND 

över järnvägen. 

Bron kommer att ligga intill lokstallarna . 

Byggstart är planerat till 2013. 

Under vintern 2013/14 ska den 

kommunala infrastrukturen utformas. 

Det innebär bland annat att gator och 

grönområden planeras och byggs. 

Förhoppningen är att de första 

bostäderna kan börja byggas 2014. 

att vara möjligt för företagare att driva restauranger, caféer 

och butiker i bottenplanen. 

GRöNSKANDe GåRDAR På innergårdarna ska det finnas 

mycket grönytor, både för att göra det trevligare men även för 

att regnvattnet ska kunna tas om hand inom den egna gården. 

eN StADSDel FöR AllA En lång och allmän strandpromenad 

och en stor park är inplanerade. 

Storsjö 

Strand 

Kolla in vår nya webbplats 

Nu är Storsjö Strands nya webbplats 

klar. På www.storsjostrand.nu kan du 

läsa om vad som är på gång just nu, 

se filmer från olika workshops och 

tycka till. 

iLLUStRAtioN: ARkEN ARkitEktER 

öSteRSuND 25

Ett år med nya skollagen 

– hur har det gått? 

Ny läroplan, ny betygsskala och införande av lärarlegitimation. Nyheterna är 

flera i skollagen och har engagerat många som jobbar inom skolan. Men vad är 

det egentligen som har förändrats? text liselotte olsson foto sverker berggren 

kratta, skrattar eller skrattade? 

Femteklassarna på tavelbäcksskolan 

är i full färd med att böja 

verb. två och två sitter de framåtlutade 

över bänkar med skolböcker. 

Men det är inte tyst i klassrummet. 

Eleverna pratar ivrigt med varandra och 

med läraren. Precis som det ska vara, 

enligt den läroplan som infördes 

i samband med att nya skollagen trädde 

i kraft den 1 juli 2011. 

– Den nya läroplanen ställer högre 

krav på elevers muntliga förmåga. Det 

ska pratas och resoneras om hur man 

löser problem bäst, säger cecilia Hjelm, 

vikarierande rektor och lärare på tavelbäcksskolan. 

26 öSteRSuND 

hon är en av de lärare som inför den nya 

skollagens införande har fungerat som så 

kallad nyckelperson. Hon fick utbildning 

av Skolverket och i uppgift att sprida 

kunskap om läroplanen till kollegor. Men 

än återstår en hel del arbete. 

– Det är viktigt att vi låter det ta tid. 

Vi måste skynda långsamt, det är ju inte 

förrän vi har praktiserat det här 

i verkligheten som vi ser hur det 

fungerar, säger hon. 

De nya kursplanerna som ingår i läroplanen 

innebär inte så stor skillnad i 

lärarnas praktiska arbete utan mer ett 

annorlunda synsätt. 

– Vi ska till exempel inte längre en- 

Jenna Hermansson, nowa Lagergren, 

ida näs och Ebba kjesbo går i årskurs 

fem på tavelbäcksskolan. 

bart fokusera på hur många rätt en elev 

har på ett prov. Nu handlar det mer om 

att bedöma elevens förmåga att reflektera 

och dra slutsatser, säger cecilia. 

Att eleverna ska kunna analysera, 

argumentera och föra ett resonemang 

löper också som en röd tråd genom 

kursplanerna oavsett vilket ämne det rör 

sig om. 

torgny Röhdin, rektor på Östbergsskolan, 

säger att det första året med 

den nya skollagen har varit speciellt men 

att han ser många fördelar med den nya 

betygsskalan som löper från A-F. 

– Delvis innebär det ju såklart en 

nyansering i betygssättningen med fler

steg. Men framför allt har det blivit tydligare för 

både elever och föräldrar vad som krävs för att nå 

ett visst betyg. 

tydligare har det också blivit för lärarna som har 

fått lättare att planera och sätta ord på vad som 

krävs för ett visst betyg. Samtidigt har samarbetet 

mellan lärare förbättrats. 

– Vi planerar undervisningen tillsammans, samarbetar 

mer ämnesövergripande och kan också göra 

sambedömningar, säger torgny. 

en annan reform i nya skollagen är införandet av 

lärarlegitimation. kravet på att förskollärare och 

lärare ska ha legitimation var först tänkt att träda 

i kraft under sommaren 2012. Skolverkets arbete 

med att gå igenom alla ansökningar tog dock längre 

tid än beräknat och därför har datumet blivit uppskjutet 

till december 2013. i Östersunds kommun vet 

man ännu inte hur många lärare som har ansökt om 

och fått legitimation. 

– Vi har försökt att göra kartläggningar men 

det har varit lite för tidigt, dessutom har det visat 

sig vara en ganska komplex fråga. Men vi kommer 

att göra nya försök nästa år, säger verksamhetsplaneraren 

gunnar Forsberg som hoppas att många 

lärare så snart som möjligt skickar in sina ansökningar. 

– Vi saknar inte kompetent personal men för att 

vi ska kunna planera verksamheten på bästa sätt 

och också uppskatta vilka insatser som behövs är vi 

beroende av att lärarna söker sin legitimation. 

Läraren katarina marcus hjälper Jenna Hermansson 

och Linnea Hemmingsson. den nya läroplanen 

ställer högre krav på att elever ska kunna prata och 

resonera sig fram till hur man löser problem. 

mellan verb och mattetal är det 

viktigt att få springa av sig lite. 

tre förändringar i den nya skollagen 

• Ny läroplan med kursplaner i alla ämnen som talar om vad 

syftet med undervisningen är. i kursplanerna finns också ett centralt 

innehåll som beskriver innehållet i undervisningen och är obligatoriskt 

för alla skolor. kunskapskraven ersätter betygskriterier och beskriver 

vad eleverna ska kunna i årskurs tre. i årskurs sex och nio används de 

som underlag till betyg. 

• Ny betygsskala med sex grader där A är högsta betyg och F underkänt. 

Nationella kunskapskrav finns för stegen E, c och A. Från höstterminen 

2012 får också elever i årskurs sex betyg. 

• Lärarlegitimation införs i december 2013. Då ska alla lärare- och 

förskollärare som har blivit anställda efter den 1 juli 2011 vara 

legitimerade för att få undervisa och sätta betyg. Lärare som blivit 

anställda före 1 juli 2011 får fortsätta sätta betyg fram till juni 2015. 

öSteRSuND 27

Ett år med nya skollagen – hur har det gått? 

Så ska vi bli 

ännu bättre 

hur vet man egentligen att det man gör 

är bra? och hur vet man vad man ska göra 

för att bli bättre? Det tar just nu skolorna 

i östersund reda på. 


Vardagen i skolan kan vara stressig. Prov ska rättas, elever få 

stöd och undervisning planeras. För att hinna tänka långsiktigt 

behövs struktur. 

i den nya skollagen finns också ett förtydligat krav på att 

skolor och förskolor ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete. 

Personalen på Barn- och utbildningsförvaltningen har länge 

jobbat aktivt med de här frågorna. 

– Vikten av ständiga förbättringar i vardagen har blivit 

ännu tydligare med tiden. Med stöd från den nya skollagen kan 

vi jobba mer systematiskt. Var är vi just nu? Vart ska vi? Hur 

gör vi? Hur vet vi att vi nått dit vi vill? säger Britta gyllebring, 

biträdande förvaltningschef. 

Rektor och förskolechef på varje skola och förskola analyserar 

och sammanställer resultaten som varje år skickas till 

ledningen för Barn- och utbildningsförvaltningen. 

– Där funderar vi på vilka frågor som behöver lyftas. Hur 

ser behoven ut? klarar rektorn det själv eller behövs det mer 

stöd utifrån? Det kan vara alltifrån utveckling av föräldra - 

inflytande till att eleverna behöver bli duktigare i ett ämne, 

säger Britta. 

om det behövs stöd utifrån så är utvecklingsgruppen en viktig 

resurs. Det är en grupp med pedagoger som har till uppgift att 

titta på hur målen ska förverkligas utifrån varje förskolechefs 

och rektors bedömning. Behöver lärarna ute på skolorna mer 

utbildning? Behövs något speciellt hjälpmedel? 

Även om det ibland kan vara svåra prioriteringar som ska göras 

så menar Britta att det systematiska kvalitetsarbetet är viktigt. 

– Det gör det lättare att komma ihåg att allt jobb som vi 

gör ska utgå från barnen och eleverna, det är för dem vi ska 

göra skillnad. 

i nästa nummer av magasinet berättar vi mer om hur den 

nya utvecklingsgruppen jobbar. 

28 öSteRSuND 

”allt jobb som vi gör ska utgå från barnen”, säger 

biträdande förvaltningschefen Britta gyllebring. 

Vardagen i skolan kan vara vara stressig. för 

att hinna tänka långsiktigt behövs struktur. 

för lärarna har den nya skollagen inneburit mycket 

att sätta sig in i. Här ser vi katarina marcus som 

undervisar femteklassarna på tavelbäcksskolan.

jämtland i Stockholm 

många drömmer om att lämna storstan. 

På Jämtlandsdagen kan man bland 

annat få tips om jobb och boende. 

under Jämtlandsdagen satsar fem kommuner tillsammans för att locka och hjälpa 

potentiella hemvändare. Den 19 oktober var det dags för ett av tillfällena. Då förvandlades 

Nordic Sea hotel i Stockholm till en bit av Jämtland. text mattias eliasson foto sverker berggren 

Många svenska kommuner delar utmaningen att locka inflyttare. 

Fler människor i arbetsför ålder behövs för att ett 

samhälle ska utvecklas och kunna erbjuda god service. 

i Östersund finns stor efterfrågan på hög kompetens. Samtidigt 

drömmer många om att få möjlighet att flytta från 

storstaden. Landsbygden och de mindre städerna har mycket 

att erbjuda. 

– Det finns en hel del att vinna på sam arbete mellan kommunerna 

i Jämtland när det gäller att locka hit människor. 

Mycket av det vi vill visa upp har vi gemensamt, som naturen 

och friluftslivet. Samtidigt är staden oerhört viktig även 

för landsbygden runt omkring, säger karin Henriksson, som 

jobbar med marknadskommunikation på Östersunds 

kommun. 

Kommunen har genom tillväxtprogrammet i uppdrag att 

jobba för att vi blir fler. Längtan hem och viljan att flytta 

finns redan hos många. Men det är många pusselbitar som 

först ska falla på plats. ofta handlar det om att det inte 

räcker med att en person ska få jobb, utan två. Det gäller 

också att hitta ett bra boende och har man barn vill man 

känna trygghet i barnomsorg och skola. 

– Vi vet att det finns många ”gamla östersundare” som gärna 

skulle vilja flytta hem igen. tanken har ofta väckts när de 

har fått barn. kanske har de goda minnen av sin egen uppväxt 

och vill nu ge de egna barnen samma möjligheter, säger karin. 

under Jämtlandsdagen finns möjlighet för potentiella 

inflyttare att anmäla sitt intresse och att få skräddarsydd 

information utifrån egna önskemål och behov. Man får träffa 

kommunernas representanter, tips om jobb och boende, man 

knyter kontakter och får inspiration. Syftet är att drömmarna 

ska få näring och trösklarna ska bli lägre. 

– Jämtlandsdagen är tänkt att vara en återkommande 

händelse och är en del i en långsiktig process för att knyta dem 

som är intresserade närmare oss. Även om alla pusselbitar inte 

är på plats på en gång, vill vi inte tappa kontakten. Vill man 

hem till Östersund så ska vi göra allt vi kan för att uppfylla den 

drömmen, avslutar karin. 

öSteRSuND 29

”Vi ska hjälpa andra att hjälpa sig själva” 

ett år efter att boendestödsgruppen i torvalla startade 

ser personalen redan resultat. Nu fortsätter de att jobba 

för att personer med psykisk funktionsnedsättning ska 

få en bättre vardag. text liselotte olsson foto sverker berggren 

Regina Jakobsson håller telefonen mot 

örat och lyssnar på signalerna som går 

fram. inget svar. 

– Så här kan det vara, det är inget 

ovanligt. ibland orkar eller vill inte personerna, 

brukarna, träffa oss och då får 

vi respektera det. De bestämmer. 

hon har precis kommit tillbaka till 

personalens samlingsplats i torvalla 

centrum efter ett besök hos en brukare. 

När det här besöket blir inställt så kan 

hon kanske tillbringa lite mer tid hos en 

annan brukare på eftermiddagen. 

– För många kanske det inte ser ut 

som att vi gör så mycket. Men det är ju 

poängen, vi ska hjälpa andra att hjälpa 

sig själva. Däremot kan jobbet ibland 

vara ansträngande mentalt, säger 

30 öSteRSuND 

Regina och kollegan karin Nilsson nickar 

instämmande. 

– Man måste alltid vara helt närvarande. 

Allt bygger på att brukarna 

känner förtroende och tillit för oss. 

tillsammans med kent Nilsson och 

Mattis Prestberg utgör Regina och karin 

personalstyrkan i boendestödsgruppen 

i torvalla. Den har funnits ungefär ett 

år och är den enda i sitt slag i kommunen. 

gruppen vänder sig till personer 

med psykisk funktionsnedsättning som 

har blivit beviljade boendestöd av kommunens 

biståndshandläggare. Det var 

biträdande enhetschefen Susanne Ågren 

som tog initiativet till att starta gruppen. 

– Jag såg att det fanns ett stort 

behov som vi inte riktigt kunde tillgodose 

i hemtjänstgruppen. i hemtjänsten gör 

man specifika insatser som att hjälpa till 

med frukost, men när det gäller den här 

målgruppen handlar det mer om motivationsarbete. 

Susanne bestämde sig för att skapa 

en egen grupp för brukare med psykisk 

funktionsnedsättning och började sin 

jakt på personal. När hon hade en grupp 

om fyra personer så läste de tillsammans 

en kurs i psykiatrisk omvårdnad vid 

Mittuniversitetet. Personalen fick också 

utbildning i ESL-metoden. ESL står för 

Ett Självständigt Liv och går ut på att 

brukarna ska känna delaktighet och få 

hjälp att självständigt lösa problem 

i vardagen. 

– Vår uppgift är att hjälpa personen 

att nå sina mål. tillsammans med brukaren 

tittar vi på vilka behov personen 

har och hur vi kan stötta på bästa sätt, 

säger Susanne. 

För Karin som tidigare jobbat inom 

äldreomsorgen är det här ett helt nytt

till vänster: 

Personalen i den nystartade boendestödsgruppen. 

från vänster: karin nilsson, 

kent nilsson, regina Jakobsson, 

saga Beutelrock (praktikant), 

susanne ågren och mattias Prestberg. 

till höger: 

regina Jakobsson är på väg för att besöka 

en brukare i torvalla. 

Boendestöd Personer med 

psykisk funktionsnedsättning kan 

beviljas bistånd i form av boendestöd. 

Boendestöd ska vara ett personligt 

stöd i vardagen i och utanför hemmet. 

Målet är att ge individuellt stöd med 

hänsyn och respekt för brukarens behov. 

eSl-metoden Verksamheten ska 

präglas av kontinuitet genom kontaktmannaskap 

och tydliga genomförandeplaner. 

Arbetet med enskilda personer ska 

ledas av konkreta mål och strukturerad 

problemlösning. 

regina Jakobsson hjälper till med disken hos en 

brukare. Även om hennes jobb framför allt går 

ut på att stötta och motivera så behövs ibland 

också mer handgripliga insatser. 

sätt att jobba som skiljer sig från den 

vanliga hemtjänsten. 

Hon tar som exempel en brukare 

som vill klara av städningen hemma. Då 

är karins roll att uppmuntra och stötta 

för att göra det lättare för personen 

att komma igång. inte att göra själva 

städningen. 

– ibland kan det vara frustrerande 

och man vill bara ta tag i situationen 

själv. i stället får man då ta ett steg tillbaka 

och sätta sig ned med personen och 

tillsammans fundera på vad det var som 

gjorde att städningen inte blev av och hur 

man ska göra för att komma igång. 

För personalen är det viktigt att hela 

tiden påminna varandra om att det 

faktiskt går framåt. Boendestödsgruppen 

har bara funnits i ett år men 

man har redan sett goda resultat. 

– En del som kanske tidigare suttit 

i sina lägenheter går nu ut och handlar, 

det är ett stort framsteg, säger Regina. 

Dessutom gjordes en enkätundersökning 

som visade att brukarna var 

nöjda med den hjälp de får. 

– Jobbet kan vara tungt men jag är 

glad över att kunna hjälpa människor att 

få en fungerande vardag, säger Regina. 

öSteRSuND 31

Var med när Östersund 

blir en rättvis stad 

Det började med ett medborgarförslag. Nu diplomeras östersund 

till att bli Fairtrade City. text linda bylund foto fairtrade 

Den 23 november, i samband med att 

Rådhuset fyller 100 år, sker ceremonin då 

Östersund diplomeras till Fairtrade city. 

glädjen är stor när ännu ett steg tas på 

vägen mot ett hållbart samhälle. kom och 

lyssna, känn stämningen och låt dig bjudas 

på Fairtrademärkt kaffe som serveras 

under hela dagen. 

Maya Backteman på avdelningen Miljö 

och Hälsa har just tagit över arbetet med 

Fairtrade city. Hon gillar att märkningen 

under lättar för konsumenterna. 

– Ska jag köpa ett kaffepaket så kan 

jag lätt se vilket paket som står för de 

rättvisa värderingar som jag har. 

i Sverige finns ett femtiotal kommuner 

av olika storlek som kallar sig Fairtrade 

Fairtrade City Anmäl att du säljer Fairtradeprodukter eller att ni fikar 

Fairtrade på din arbetsplats på www.ostersund.se/fairtrade 

Du kan också få mer information av Maya Backteman, 

maya.backteman@ostersund.se eller på Fairtrades svenska hemsida www.fairtrade.se 

32 öSteRSuND 

city. För att få diplomeras ställs flera krav. 

Östersund har nu en bred styrgrupp med 

representanter från företag, organisationer, 

arbetsplatser, kyrkor och matbutiker. 

De har bland annat i uppgift att se 

till att kraven följs. Ett antal produkter 

märkta med Fairtrade erbjuds också, både 

hos företagen och i den kommunala verksamheten. 

till exempel serveras Fairtrademärkt 

kaffe både i Rådhuset och i fikarummen 

på många olika arbetsplatser. 

För att få fortsätta kalla sig för Fairtrade 

city gäller det sedan att hela tiden 

förbättra sig och öka utbudet av Fairtrademärkta 

varor. 

– Diplomeringen är ett startskott. 

Nu ska vi jobba för att hålla kvar titeln, 

säger Maya. 

Varför erbjuder ni 

Fairtradeprodukter? 

Per Starlander, Starlanders 

kaffebar o Snabblunch: 

– Vi försöker göra det i så stor 

utsträckning som möjligt. Det är 

för ett gott ändamål. Det är bra 

för både folk och miljö. 

Gabrielle evertsson, grändens 

Deli: 

– Vi tycker det är viktigt att det 

går rätt till, vi vill värna om människan. 

Vi försöker ha mycket 

lokala produkter och gynna småskaligheten. 

Anders larsen, Willys: 

– För att kunderna ska kunna 

välja schyssta produkter.

inte läge för obehagliga överraskningar 

Budgeten för 2013 antogs i september. i december kommer beslutet 

möjligen att kompletteras, men klart är att det inte kommer att finnas 

utrymme för några oväntade fördyringar nästa år. text & foto jörgen vikström 

i mitten av september tog kommunfullmäktige 

beslut om budgeten för 2013. Det 

blev den politiska majoritetens förslag som 

vann, men det råder stor samstämmighet 

mellan partierna när det gäller prioriteringarna 

kring vård, skola och omsorg samt 

åtgärder mot ungdomsarbetslösheten. 

Normalt brukar kommunens tjänstemän 

inte recensera politiska förslag, fast det 

gjorde man inför det här budgetbeslutet. 

kommundirektören Bengt Marsh och 

ekonomidirektören Anneli Svensson 

poängterade att budgeten är svag, trots ett 

resultat på plus 45 miljoner. 

– Resultatet borde vara 60, kanske 70 

miljoner. Vi vill att minst två procent ska 

gå till en buffert för oförutsedda utgifter, 

till amortering av lån och direktinvesteringar. 

Nu blir det inte så och det gör att 

budgeten är att betrakta som svag, säger 

Anneli. 

enligt henne innebär det att inga obalanser 

i verksamheternas ekonomi kommer 

att tolereras framöver. 

– Det blir självklart så eftersom vi 

inte kan se några reservpengar någonstans. 

Den här budgeten står inte för god 

ekonomisk hushållning och det får vi leva 

med. Nu vill det verkligen till att alla har 

full koll på kostnaderna i hela kommunen, 

säger Anneli. 

Kommunalrådet AnnSofie Andersson (S) 

är självklart nöjd med budgeten. Men är 

hon irriterad över att kommunledningsförvaltningen 

klagar på att den är svag? 

– Nej, inte alls. Det är deras uppgift 

att ge oss ett bra underlag till beslut. 

Fast sedan kan vi dra olika slutsatser 

och nu vill vi att de här pengarna ska 

komma verksamheterna till del. Vi 

satsar resurserna för att motverka lågkonjunkturen. 

På motsvarande sätt gör 

ju regeringen på det nationella planet. 

Pengarna behövs verkligen och vi tror 

att kommunens ekonomi på lång sikt 

klarar ett år där vi har lite lägre marginaler, 

säger AnnSofie. 

Budgetens större 

satsningar 

Budgeten för 2013 kan sägas ha 

en skolprofil i och med att det 

är inom skolans område som de 

större satsningarna görs. 

ytterligare 10 miljoner kronor 

under 2013 till inköp av itläromedel, 

utöver redan budgeterade 

3,5 miljoner per år. 

Fem miljoner kronor satsas 

på kompetenshöjning för skolpersonal 

under åren 2013 och 

2014. 

10 miljoner på fria arbetskläder 

för vårdpersonal, anställda 

av kommunen under 

2013 samt ytterligare fem 

miljoner under 2014. 

10 miljoner läggs under 2013 

och 2014 på en satsning för att 

minska ungdomsarbetslösheten. 

öSteRSuND 33

NÄRiNGSliV 

På besök 

hos Stefan 

Den femte november ger sig Kommunstyrelsen ut på 

företagsbesök runt om i östersund. ett stopp blir Saab 

i lugnvik, där Stefan Ryckenberg hälsar välkommen. 

text mattias eliasson foto roger strandberg 

et är ett väldigt bra tillfälle att få 

visa upp företaget och berätta om 

min bild av staden, säger Stefan, 

som är platschef på Saab Östersund. 

Stefan vill presentera den unika verksamhet 

som företaget bedriver här. Samtidigt 

vill han berätta om de utmaningar och behov 

som han ser framför sig. 

Saab är ett teknikföretag inom försvarsindustrin 

vilket gör det lite speciellt i förvaltningsstaden 

Östersund. Det är en stor 

utmaning för svenska teknik företag att locka 

till sig ingenjörer i tuff konkurrens. En annan 

utmaning är att säkra återväxten. 

– Jag tar gärna emot tips på hur vi kan 

hjälpa till att öka intresset för teknik bland 

barn och unga men vi behöver också stöd 

i vår rekrytering på kort sikt, säger Stefan. 

Det är Näringslivskontoret som arrangerar 

kommunstyrelsens företagsbesök. 

– Det är viktigt att förtroendevalda kommer 

ut för att få förståelse för företagarnas situation, 

problem och möjligheter, säger Magnus 

Lindgren, näringslivschef på kommunen. 

Den här typen av företagsbesök brukar 

arrangeras en gång per år. Förtroendevalda 

och personal från Näringslivskontoret delas 

34 öSteRSuND 

upp i mindre grupper för att hinna hälsa på 

så många och olika företag som möjligt. 

Varje grupp besöker två företag. 

– Besöken brukar vara uppskattade, både 

av de förtroendevalda och företagen, säger 

Magnus. 

När det gäller att hitta lösningar för att 

kunna rekrytera från andra orter är samarbete 

med kommun och landsting extra 

viktig, menar Stefan. Östersund är attraktivt 

men ofta behöver man kunna presentera en 

paketlösning som gör det möjligt för en hel 

familj att ta steget att flytta hit. 

– om jag exempelvis har en ingenjör som 

är intresserad av att flytta hit och hennes 

make är sjuksköterska, så är det ju toppen 

om man kan erbjuda båda ett jobb. Sedan 

kanske de har barn, som behöver skola och 

barnomsorg. Boende är en annan mycket 

viktig pusselbit som jag tror att kommunen 

kan hjälpa oss med, säger Stefan. 

Fler invånare är ett av de övergripande 

målen i kommunens tillväxtprogram. 

– Saab är ett exempel på ett företag som 

kan locka högutbildade familjer. Därför är 

det viktigt att kommunen har en nära dialog 

med företagsledningen. Precis som med alla 

andra företag i kommunen, säger Magnus. 

stefan ryckenberg, platschef 

på saab Östersund, vill locka 

nya östersundare, bland annat 

med hjälp av en spännande 

arbetsmiljö.

hallå, Jimmy! 

NÄRiNGSliV 

Jimmy Skogsäter, till vardags konsumföreståndare 

i torvalla, är initiativtagare till den 

nybildade företagarföreningen i området. 

Föreningen vill spela en aktiv roll i kommunens 

projekt för områdesutveckling i torvalla. 

kan du berätta lite om hur den kom till? 

– i torvalla finns det ett 30-tal företag och de 

flesta har mycket att vinna på att sam arbeta. tanken är inte heller ny, 

det har funnits en förening tidigare men det har varit en del administration 

för att komma igång. Nu i höst kör vi på allvar. 

vad är det långsiktiga målet med föreningen? 

– Att göra torvalla mer attraktivt för näringslivet och för alla andra, 

det går hand i hand. Vi vill ha ett forum för att prata om gemensamma 

utmaningar och projekt. Samtidigt vill vi bidra till områdets utveckling 

i stort. torvalladagen är ett exempel på ett positivt evenemang där vi 

tror att vi kan bidra. 

vad är på gång just nu? 

– om ett par veckor sparkar vi igång och träffas för att planera. En 

viktig fråga är att ordna bra information. Det handlar om skyltning vid 

våra infarter men också om att öppna en gemensam webbplats så att folk 

ser att vi finns och kan ta kontakt. 

Vässar samspelet 

Den 3-5 oktober bjöd kommunens företagslots in till en annorlunda övning 

för tjänstemän och förtroendevalda. genom att spela brädspelet 

”Samspelet med företagen” fick de tillsammans öva på samarbete och 

kommunikation. tärningsspelet har tagit fram av SkL, Sveriges kommuner 

och landsting, och innehåller händelser, servicefrågor och faktafrågor. 

– Spelet är ett av de verktyg vi har när vi jobbar med att få samarbete 

och service att fungera bättre mot företagen. Vi tror att det kan 

vara ett lättsamt sätt att jobba med viktiga frågor, säger kommunens 

näringslivschef, Magnus Lindgren. 

Det är i själva diskussionerna som spelets mervärde ligger. Här kan 

frågor om till exempelvis tillstånd, tillsyn eller annan kommunal service 

luftas och olika synsätt komma till tals. 

öSteRSuND 35

En sopnidings bekännelser 

utan att klaga tar den hand om allt, även 

det felsorterade. Det handlar om soptunnan, 

som skribenten jörgEN vikström här 

bekänner sina sopnidingsynder inför. 

text jörgen vikström 

36 öSteRSuND 

Förlåt för allt som jag har felsorterat. ibland av okunskap. 

Men oftast av ren och skär slöhet. 

Som när du fick ta hand om min salig faders bra-attha-låda 

med plexiglasbitar, märkliga karvningsverktyg och 

läderflärpar. 

Eller de osorterade torxskruvarna som jag hittade i mina 

snickarshorts innan jag skulle tvätta dem i augusti. 

För att inte tala om all plast runt falukorvarna. Jag vill 

inte slänga korvplasten i plasten så att säga, tror att det ska 

börja lukta illa. 

Varför gör jag så här mot dig? Du förtjänar min respekt; du 

har ju sett mig när jag varit som mest miserabel, som när jag 

försökte sluta snusa och med stirrig blick sökte igenom ditt 

innandöme. i pannlampas blekgula sken grävde jag igenom 

gammal havregrynsgröt, söndagsmiddagens revbensspjäll 

och annat mer eller mindre obestämbart som nog borde ha 

slängts i matavfall. 

Allt för att hitta en enda använd portionssnus. 

om du varit en människa hade du förskjutit mig. kastat mig 

i soporna. Lämnat mig. 

Men du stod stumt kvar som en tålmodig företrädare för 

den gemensamma strävan att skapa en ren och hållbar värld. 

Jag vet att varje felsorterad sopa är en skymf mot de som 

ska leva på jorden när jag är borta. Ändå gör jag det. Det är 

obegripligt egentligen. Det är ju inte så svårt att göra rätt. 

Ändå gör jag det som ofta är svårare. 

Fel alltså. 

Du representerar en långt bättre lösning än den jag växte 

upp med i en grå forntid. Då åkte allt på bränngropen. 

grågrön rök steg då och då från soporna och la min 

hemby i ett osande töcken och ingen verkade bry sig. 

Så vill jag inte ha det. 

Nåja. här kommer soppåsen. osorterade och rätt illaluktande 

fragment ur mitt liv de senaste två dagarna. 

Förlåt. Nu ska jag skärpa mig. Jag lovar. 

tack. Vi ses.

iLLUStRAtioN: kRiStoFFER RiDDAR 

överfullt sopkärl – hundra spänn! 

Gratis kompostpåsar 

Nu kostar sophämtningen hundra kronor extra 

varje gång sopkärlet är överfullt så att soppåsar 

och skräp ramlar i backen när kärlet töms. 

Det handlar i första hand om insamlingspersonalens 

arbetsmiljö. 

– Varje gång vi tömmer ett överfullt kärl 

måste vi ägna tid och krafter åt att 

städa också, säger krister Hjelm, 

arbetsledare på Renhållning, och 

fortsätter: 

– Den extra hundringen kanske 

kan sporra till en bättre utsortering 

av förpackningar. Eller också behövs 

kanske ett större kärl och då går det 

bra att kontakta oss så byter vi. 

Den kompostkorg och de kompostpåsar du behöver hemma kan 

du hämta på återvinningscentralerna i odenskog, Lit och Brunflo 

samt i Rådhusets reception. 

Du får bara använda komposterbara påsar till ditt matavfall. 

De ska vara certifierade enligt EN 13432. 

Påsarna som kommunen tillhandahåller är tillverkade av ett 

naturmaterial och de håller inte längre än ett år. Välkommen att 

hämta dina rullar! 

ReNA NYheteR 

öPPettiDeR för våra återvinningscentraler 

oBS! Vi har återgått till vintertider och stänger 

klockan 13 på lördagarna. 

odenskog: 

Måndag, onsdag 7–19 

tisdag, torsdag, fredag 7–16 

Lördag 9–13 

Brunflo: 

tisdag, torsdag 16–19 

Lördag, jämna veckor 9–13 

lit: 

Måndag, onsdag 16–19 

Lördag, udda veckor 9–13 

30 oktober är alla återvinningscentraler stängda 

på grund av utbildning 

Alla helgons dag 3 november 

är det stängt på återvinningscentralerna. 

Jul- och nyår 

Julafton, juldagen och annandag jul: Stängt 

27–29 december: Öppet enligt ordinarie öppettider 

nyårsafton och nyårsdagen: Stängt 

Välkommen åter den 2 januari! 

Renhållning 063-14 31 00 

telefontid klockan 8–12 

renhallning@ostersund.se 

www.ostersund.se/sopor 

Det är lätt att undvika att bli en sopniding 

Östersundsborna är mycket bra på att slänga allt som är miljöfarligt avfall på rätt ställe, 

men vi kan bli betydligt bättre på att sortera ut annat. 

Bara hälften av alla förpackningar och tidningar som slängs går till återvinning. 

Resten hamnar i soppåsen och eldas upp i värmeverket i Sundsvall. 

Att sortera rätt ökar återvinningen och sparar på jordens resurser. 

Det måste vi alla hjälpas åt med. 

Alla hushåll i kommunen har fått sopsorteringsguiden Allting brinner hem i brevlådan. 

om du inte har kvar den kan du ladda ner den på www.ostersund.se/sopor. 

för inte är väl du en sopniding? 

öSteRSuND 37

Artur Jonsson i närkontakt med skogens konung. 

Några hade önskat att få besöka Moosegarden 

och fyra av dem samt tre ur personalen gjorde 

slag i saken och åkte på utflykt. 

Livsnjutare. Vem har sagt det måste vara 

slut på det goda bara för att maten är 

uppäten och glaset tomt? På väg hem från 

stråket passade man på att avnjuta en glass 

i Badhusparken. 

”Ja, tack gärna” blev 101-åriga Sigrids svar på 

personalens förfrågan om hon skulle kunna 

tänka sig att gå ut en sväng på Stråket. 

Här assisterar bordsdamen Isabell Näs 

henne så att hon får lite god mat i magen. 

Artur Jonsson matar getter på Jamtli. 

För en välbehövlig dos nostalgi bestående 

av musik och hembakt till kaffet 

passade äldreboendet på att besöka 

friluftsmuseet. 

Sommaren på Frösöstrand 

en 101-åring som inte tackar nej till en öl på Stråket. Närkontakt med älgkalvar. 

Jordgubbsfest, glass i solen och besök på gårdsmejeri. frösöstraNds äldrEboENdE 

vill gärna dela med sig av sin härliga sommar. text liselotte olsson foto frösöstrands äldreboende 

Sommartider kan vara tuffa tider med både semestrar och 

många nya vikarier. Just den här sommaren var inte heller 

vädergudarna på sitt bästa humör vilket gjorde att kyla och 

regn präglade staden. trots detta lyckades personalen på 

Frösöstrand erbjuda både social gemenskap och upplevelser 

med guldkant. 

Förutom besök på tivars gårdsmejeri, Jamtli, Moosegarden 

och krogstråket på Storsjöyran har det bjudits på jordgubbsfest 

och kolbullar. 

38 öSteRSuND 

Här sitter Roland Annerstedt, Arne Lagergren, 

Edith Karlsson och Ingrid Karlsson från 

Frösöstrands äldreboende och myser mitt i vimlet 

på Stråket. 

– Alla deltar inte i alla aktiviteter, men vi försöker 

vara utomhus så mycket som möjligt. Vi tar ofta promenader 

ner till Storsjöns strand, säger biträdande enhetschef 

Mona Andersson. 

hon säger att det är medarbetarnas engagemang och lust som 

gör det hela möjligt. Dessutom får de lite extra hjälp på sommaren. 

– Våra ferieungdomar är ovärderliga. De gör det där lilla 

extra, som att högläsa tidningen, baka eller ge manikyr till 

damerna. Regniga dagar blir det ofta Fia med knuff.

På gång i östersund 

onsdagar Lunchkonsert 

NoV i gamla kyrkan 

3 Latinparty, Storsjöteatern 

8 guldgalan 2012, oSD 

9 Jamtlinatt, Jamtli 

17 Eva Dahlgren live - 23 sånger, oSD 

23-25 Östersunds rådhus 100 år! 

25 nov–2 dec Världscuppremiär 

i skidskytte, Östersunds skidstadion 

28 Revy med garvsyra, oSD 

1-2 Dawes dansshow, 

DeC Storsjöteatern 

2 Julskyltning, Östersund 

5,9,12,16 Julvandring med guide, 

turistbyrån 

7-9 Jamtli Julmarknad 

8 Norra Brunn, Storsjöteatern 

12 Luciakonsert med kulturskolan, oSD 

Sök bygdemedel 

Östersund är en av de kommuner som har rätt till bygdemedel, ett särskilt stöd 

för områden där vattenkraftföretagen har verksamhet. Stödet ska underlätta 

för näringslivet och utveckla bygden. Föreningar kan till exempel få stöd för 

investeringar, reparationer av byggnader eller renovering av bygdegårdar. 

Bygdemedel ansöker man om hos länsstyrelsen, senast den 31 januari. kommunen 

lämnar sedan förslag på vilka åtgärder som man tror skulle kunna göra mest nytta 

innan länsstyrelsen fattar beslut. i år fanns drygt 420 000 kronor 

att fördela. kanske känner du till ett projekt som skulle kunna få 

stöd nästa år? 

Mer info hittar du på 

www.ostersund.se/bygdemedel 

21-22 Z-slöjdarnas julmässa, 

Storsjöteatern 

22 Dans till Jannez, oSD 

2013 

JAN 

2 Julvandring med guide, 

turistbyrån 

4 – 6 januari Skandinavisk cup – längdskidåkning, 

Skidstadion 

5 jan–9 feb Östersundsrevyn, 

S torsjöteatern 

6 Julvandring med guide, turistbyrån 

12-13 Arctic cat cup, gräfsåsens 

skoterstadion 

31 Östersund Super Snow-X, 

Jämtkraft arena 

Du hittar fler evenemang på 

www.visitostersund.se 

håll koll på snön 

elitåkare, entusiast eller 

motionär? i Östersund finns 

skidspår för alla. Är du 

tävlingssugen kanske du väljer 

milspåret på Skidstadion. Vill du 

uppleva lugnet med medhavd fika 

och vacker utsikt är Spikbodarnas 

motionsspår ett bra alternativ. Har 

du med dig din fyrfota vän är det 

förstås hundspåret du ska satsa på. 

På www.ostersund.se/sparstatus 

kan du dessutom hålla koll på när 

spåren har dragits och hur mycket 

snö som har fallit. 

Söndagsöppet på 

länsbiblioteket 

Huvudbiblioteket på Rådhusgatan 

har söndagsöppet klockan 11-15 

under perioden september 2012 

– mars 2013. 

Fullständiga öppettider och 

annan information hittar du 

på www.bibliotekmitt.se 

inflyttarträff på Jamtli 

Östersunds kommun bjuder in alla 

nyinflyttade till Jamtli fredagen 

den 7 december mellan klockan 

14-17. Vi finns på plats vid stora 

entrén. Passa på att uppleva en 

traditionsrik julmarknad i Jamtlis 

gamla stadskvarter. Vi bjuder på 

inträdet och fika i caféet. 

Välkommen att anmäla dig! 

telefon: 063-14 40 93 

E-post: inflyttarservice@ostersund.se 

Anmäl dig före den 23 november. 

Mår någon i din 

närhet dåligt? 

NoteRAt 

Som anhörig har du rätt att må 

bra trots att personer i din närhet 

missbrukar eller har psykisk ohälsa. 

På Fjärilen träffas vuxna, barn 

och ungdomar för att i grupp dela 

med sig av sina funderingar. Här 

får man lära sig att man inte är 

ensam om sina upplevelser. gruppverksamheten 

leds av socionomer. 

Behöver du någon att prata med 

för att få stöd och information kan 

du kontakta Fjärilen. 

Ring 063-12 76 53 eller mejla 

fjarilen@ostersund.se 

Du kan också läsa mer på 

www.ostersund.se/fjarilen 

öSteRSuND 39

SiSt... 

lika MEn ändå olika 

”Jag vill sjunga för människor. Jämt. hela tiden. lära känna människor och låta 

dem få komma nära.” Stefan åberg från teaterensemblen tEatEr barda 

strålar när han berättar om sin framtidsdröm. text lina johansson foto roger strandberg 

Stefan spelar Fredrik i föreställningen 

Är du störd eller? som nyligen framfördes 

på Storsjöteatern i Östersund. Historien 

handlar om Fredrik som blir kär i Jenny. 

Hon blir också kär i honom. 

Vad är kärlek, frågar man sig på 

scenen. ”kärlek är när man är kär i någon 

som man tycker mycket om”, säger 

Fredrik. Men hur känns det att vara kär? 

”Jag drömde att jag dansade naken på 

hans huvud. Jag är väl störd men jag tror 

att det betyder något bra”, svarar Jenny. 

Föreställningen handlar också om 

mobbning, utanförskap och om vem det 

egentligen är som bestämmer vad som 

är normalt. ”Det är kungen”, utbrister 

någon. ”Nej, det är ju regeringen”, säger 

någon annan. Man beslutar sig för att 

det som de flesta tycker är normalt också 

är normalt och det som de flesta tycker 

är onormalt är onormalt. 

Stefan berättar att han själv blev mobbad 

när han var yngre. Han blev retad för 

att han var lång och klumpig. teatern är 

ett sätt att kunna hjälpa andra. 

– Jag vill inte göra någon skillnad på 

människor. Jag vill berätta om mitt handikapp 

och visa att alla är lika, säger han. 

Förutom teater finns det mycket annat 

i Stefans liv. Han berättar om jobbet 

på kommunens Micagrupp där han sorterar 

pressklipp och torkar bord, dansen 

på sporthallen och flickvännen Helen som 

han varit tillsammans med i snart 13 år. 

– Jag dansar Zumba också, säger han 

plötsligt. 

– Varför då, undrar jag. 

– Jo, för att man ska lära sig att ta 

hand om kroppen. Hålla formen. Det är 

viktigt, konstaterar han. 

Naturligtvis, tänker jag. Det behöver 

inte vara mer komplicerat än så. 

Precis som svaret på en av frågorna i 

föreställningen. ”Vad kallar man människor 

med ett funktionshinder? Förståndshandikappad, 

handikappad, funktionshindrad eller 

bara hindrad? Måste vi heta någonting? 

kan vi inte bara kallas människor? Människor 

som är lika men ändå olika.” 

teater Barda är en scenkonstgrupp där skådespelarna består av personer med en utvecklingsstörning eller ett psykisk 

funktionsnedsättning. teatern är ett samarbete mellan Estrad Norr, Regionförbundet Jämtland och Micagruppen, Östersunds 

kommun. Föreställningen Är du störd eller? har spelats 118 gånger, främst på högstadieskolor runt om i länet men även på teatrar. 

Den 4 december spelar teater Barda En störd jul på Storsjöteatern och repetitionerna är redan i full gång.

Magasinet+nummer+2+2012

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?