Bengt Operatörsgränssnitt och Simulatorer - Uppsala universitet

till ökande användning av grafik eller mimikbilder. Grafiska bilder anses vara en
användbar lösning på problemet med bristfälligheten i leverantörernas standardbilder
(översiktsbilder och larmbilder) för operatörens övervakande och uppdaterande
arbetsuppgift under normala processtillstånd.
För designbesluten gällande gränssnitt, förlitade sig leverantörerna i ökad utsträckning
på medverkan från sina kunder. Den här utvecklingen gjorde dock inte slut på
operatörernas klagomål. Det verkar som om designingenjörers uppfattning om hur
processen/anläggningen skall köras och hur styrsystemens gränssnitt skall användas,
bättre stämmer överens med leverantörernas synsätt - ”management-by-exception” - än
med hur operatörer faktiskt arbetar. Följaktligen leder inte medverkan av
designingenjörer nödvändigtvis till ett särskilt annorlunda och bättre sätt att arbeta vid
gränssnittsdesign. Om styrsystemets gränssnitt skall accepteras av de faktiska
användarna, dvs operatörerna, bör driftpersonal medverka under konstruktions- och
designfasen. Endast på detta sätt kan driftpersonalens behov och krav inlemmas i
designarbetet.
Operatörer - vid de få tillfällen de har medverkat vid design av de grafiska bilderna -
har oftast heller inga helt nya idéer om bilddesign, utan håller sig nära det välkända P&Idiagrammet
(Pipes and Instruments) som en utgångspunkt för design av bilderna. Denna
grafiska representation av anläggningen eller en del av anläggningen, kompletteras av
olika typer av detaljinformation om processen som de vill kontrollera regelbundet. På
detta sätt blandas översiktsinformation med detaljinformation i samma bild. I många fall
resulterar det i bilder fullproppade med information. Vanligtvis motiverar operatörer sitt
val av grafiska bilder fulladdade med information med ursäkten att "det är bäst att ta det
säkra före det osäkra". De använder argumentet att all visad information kommer att
behövas någon gång. Likaså föredrar operatörer att ha så få bilder som möjligt, därför att
de vill reducera det kognitivt belastande bläddrandet fram och tillbaka mellan olika typer
av bilder. Detta resulterar i bilder som kan användas vid normal drift såväl som vid
störningshantering.
• Riktlinjer för utformning av operatörsgränssnitt. Detta omfattar bl a utveckling av
generella principer för presentation av information så att man optimalt kan stödja
operatörer i deras arbete, minimera kognitiva belastningar m.m. En annan viktig del
handlar om att utveckla riktlinjer för gränssnittsutformning för den framtida
tågtrafikstyrningen mer specifikt. Sådana riktlinjer måste vara baserade på en
grundläggande analys av hur operatörerna arbetar idag och i framtiden.
En preliminär uppsättning designregler
Ett regelverk för design av användargränssnitt måste på sikt formuleras i form av en för
tågtrafikstyrning specifik (domänspecifik) style-guide. Med en style-guide menar vi ett
dokument innehållande dels ett regelverk för hur gränssnitt inom domänen ska utformas,
dels en uppsättning gränssnittselement som ska användas vid design och konstruktion. I
och med att man definierar de byggstenar som gränssnitten ska konstrueras med, samt
regler för hur dessa ska användas, förenklar man designarbetet och garanterar konsekvens
i alla delar av gränssnittet.
Följande regler på en mer generell nivå, baserade på de problemställningar och mål som
beskrivits ovan, kan här formuleras:
• Designa för skickliga användare
Operatörer använder sina gränssnitt, ”körbilder”, ofta och under lång tid. De ska därför
vara mycket effektiva att använda även om det innebär att det tar längre tid att lära sig att
använda dem. Nybörjare, när det gäller hanteringen av gränssnittet, ska man vara under
relativt kort tid, medan man som skicklig yrkesarbetare är beroende av effektivitet i det
-18-