Bengt Operatörsgränssnitt och Simulatorer - Uppsala universitet

Larmproblemet
Här ska bara några korta aspekter på problem i samband med larm nämnas. Generellt
gäller att om man utgår från styrprincipen ”control/management by awareness” så ska
operatören hela tiden hålla fokus på processen och följa vad som sker. Larm ska i detta
fall varna för att något mycket viktigt skett, och bör då ge så mycket information som
möjligt till operatören. Vad har skett? Var? Vad innebär detta? Vad är viktigt att beakta
och åtgärda? Hur ska detta göras? Vad blir effekterna? Normala larm leder ofta till stora
problem, t ex att många larm går samtidigt. Utformning av stödjande och ”intelligenta”
larm är ett stort och delvis olöst problem. Några viktiga aspekter att förstå är:
Större störningar inträffar alltmer sällan
Den "automatikens ironi" som forskaren Bainbridge talar om redan på 80-talat gäller det
faktum att ju mer som automatiseras desto svårare blir det för människan att klara av de
uppgifter som automatiken inte klarar. Ju färre tillfällen att öva desto svårare blir det att
hantera en störning när den väl kommer. Många av dagens operatörer har aldrig varit med
om en stor störning. Ett vanligt önskemål är att få träna störningar i en simulator.
Stor mängd larm under kort tid
De loggar över inträffade störningshändelser som vi studerat visar att det verkligen kan
vara fråga om kaskader av larm på upp till 100 larm per minut. Dessutom varar
larmkaskaderna ibland lång tid (60-120 minuter). Genom jämförelse med publicerade
uppgifter om riktlinjer för vad som är maximalt antal larm som en operatör kan förväntas
klara av kan vi också konstatera att larmfrekvenser i praktiken ofta överskrider detta.
Orsak ej urskiljbar från följder
Gemensamt är också att det under störningens initiala skede är mycket svårt för att inte
säga omöjligt att avgöra vad av alla larm som är orsak och vad som är följdverkningar.
Mängden av tänkbara orsaker är överlappande med mängden av tänkbara
följdverkningar.
Stor mängd möjliga orsaker
En strategi för att hantera den initiala delen av en störning är att systematiskt kontrollera
de störningsorsaker som man erfarenhetsmässigt vet brukar förekomma. Ett gemensamt
problem härvidlag är att det finns en mycket stor mängd tänkbara orsaker, varav många
kan vara händelser som uppträder ytterst sällan.
Kakofoni av ljud
I intervjuerna med operatörer har samstämmigt beskrivits den stress som upplevs när de
akustiska larmen ständigt ljuder i samband med en larmkaskad. Vissa kontrollrum har
möjlighet att tillfälligt undertrycka det akustiska larmet för en kortare period. Men de är
ändå ett stressmoment när de ganska snart återkommer.
Larmlistan oanvändbar
En traditionell larmlista i textform är oanvändbar i samband med en större störning. Nya
larm kommer in i en takt så att det blir omöjligt att överblicka än mindre läsa. Kvittering
av larm orsakar dessutom omsortering i listan så att man tappar orienteringen. Larmlistan
är mycket likartad utformad för de tre tillämpningsområdena. Rent perceptuellt kräver
den hög kognitiv kapacitet för tolkning eftersom färg, form och position inte utnyttjas
som informationsbärare i någon nämnvärd utsträckning.
Slitsamt återuppbyggnadsskede
Gemensam är också beskrivningen av ett mycket slitsamt och även långdraget skede
under efterförloppet med att säkra och återuppbygga funktionaliteten efter identifiering
-23-