Forskningens uppgifter i samhÃ¤llet - en analysmodell (pdf) - IVA

More documents

Recommendations

Info

1. Bakgrund Inom Agenda för forskning har en analysmodell för forskningspolitisk diskussion utvecklats. Genom att diskutera forskningen som en samhällskraft med fyra huvudsakliga uppgifter vill vi på ett systematiskt sätt utveckla den viktiga insikten att forskningspolitiken har ett antal mål som inte automatiskt går hand i hand. Kanske är det till och med så att vissa mål står i konflikt med varandra när det gäller att fatta enskilda politiska beslut? Vi har beslutat att pröva tanken att formulera en sammanhängande beskrivning av forskningspolitikens olika mål–medelrelationer ur ett samhällsperspektiv. Framför allt vill vi systematiskt diskutera hur olika explicita eller implicita forskningspolitiska målsättningar relaterar till forskningens olika uppgifter i samhället respektive till mått på måluppfyllelse/kvalitetsbegrepp. Tänkta fördelar med denna ansats är • att forskningspolitiken genom att beskrivas från ett samhällsperspektiv sätts i relation till andra politikområden • att den hjälper oss hålla isär projektets analytiska ambition från den politiska uppgiften att prioritera mellan olika målsättningar • att diskussioner om differentierade kvalitetsbegrepp och om forskningspolitisk utvärdering kan föras inom en gemensam struktur • att en lång rad forskningspolitiska frågor (till exempel frågan om i vilken mån forskningspolitiken kan/bör vara ”svensk” och frågan om i vilken mån vi behöver öka resurskoncentrationen till så kallade starka forskningsmiljöer) kan relateras till olika forskningspolitiska målsättningar (olika svar på frågorna för olika målsättningar), vilket synliggör synergier och motsättningar mellan olika mål. 4
2. Från offentligt finansierad forskning till samhällsnytta Forskningen har ett flertal viktiga uppgifter i ett modernt samhälle. I arbetet med Agenda för forskning har vi använt oss av en kategorisering i fyra övergripande uppgifter. Uppgift 1: Forskning skapar kulture lla och bildningsmässiga värden i samhället Det vetenskapliga arbetet utgör en slags infrastruktur för organiserat vetande och diskuterande som ger avtryck i det offentliga samtalet och i människors normer och självuppfattning. I vissa fall är dessa avtryck ett resultat av direkta ambitioner från forskarens sida, i andra fall uppstår dialog mellan forskning och andra samhällssfärer på mer indirekta vägar. Forsknings arbete skapar kulturella och bildningsmässiga värden exempelvis genom att ge nya perspektiv på människors beteenden och känsloliv, genom att göra nya rön om världens beskaffenhet tillgängliga för en bredare publik och genom att belysa ett specifikt skeende. Exempel: • Ett forskningsprojekt inom humaniora kastar nytt sken över en kulturell företeelse. • En forskare sammanfattar aktuella naturvetenskapliga rön på ett för allmänheten tillgängligt sätt. Uppgift 2: Forskning har en banbryt ande uppgift Forskning bidrar till att kartlägga naturens lagar, avtäcka dolda strukturer och slå hål på tidigare generationers myter och föreställningar. Genom att utvinna ny generaliserbar kunskap bryter forskningen ny mark åt mänskligheten. 1 Det är viktigt att påpeka att vi här inte enbart syftar på det arbete som resulterar i vetenskapliga verk som av eftervärlden erkänns som banbrytande. En överväldigande majoritet av det forskningsarbete som möjliggör banbrytande framsteg får aldrig någon uppmärksamhet utanför det specifika forskningssamhälle som arbetar med liknande frågor. Forskning som lägger bitar i det teoretiska pussel som till slut framstår som ett banbrytande framsteg och studier som empiriskt blottlägger generaliserbara mönster bidrar dock till den övergripande uppgiften så länge de förmår väcka intresse hos andra forskare. Exempel: • Ramvillkoren för en nyligen presenterad teori undersöks. • En förbättrad empirisk metod föreslås. Uppgift 3: Forskning lägger grunden till lärande vid universitet och högskolor Högskoleutbildning bör stå i kontakt med den ständiga utvecklingen inom forskningen. För att detta samband ska upprätthållas är det viktigt att studenterna under sin utbildning kommer i kontakt med lärare som själva har aktuell erfarenhet av forskning. Givetvis är det stor skillnad mellan olika utbildningar; det är till exempel inte självklart att det krävs internationellt erkända forskare för att bedriva en förstklassig A-kurs i företagsekonomi. Men överlag gäller att forskningsarbete som utförs av undervisande personal spelar en central roll för högskoleutbildningens kvalitet, och därmed för den höga samhällsnytta som förknippas med högre utbildning. Exempel: • Genom att forska inom ett område får en högskolelektor en överblick över kunskapsfronten, som förmedlas i hennes undervisning inom området. • En forskare för in uppdaterade rön i undervisningen genom att författa ett läromedel. Forskning bygger även upp förmågor hos de som aktivt deltar i forskningsarbete. En ansenlig del av den offentligt finansierade forskningen utförs i anknytning till forskarutbildning. Ett synbart resultat av denna forskning är det kontinuerliga examinerandet av forskarutbildade, som förväntas träda in på arbetsmarknaden med högspecialiserade kunskaper och förmågor. Genom vidare forskning ges tillfälle till förkovran bland befintliga forskare och internationell rörlighet av forskarutbildade uppstår.
Page 1 and 2: FORSKNINGENS UPPGIFTER I SAMHÄLLET
Page 3: Innehåll 1. Bakgrund .............
Page 7 and 8: 3. En analysmodell Forskningens upp
Page 9 and 10: inder upp ansenliga resurser som ma
Page 11 and 12: TABELL II: KVALITETSBEGREPP FÖR FO
Page 13 and 14: TABELL IV: METODER FÖR BEDÖMNING
Page 15: Fotnoter 1. Även om de två först

Forskningens uppgifter i samhÃ¤llet - en analysmodell (pdf) - IVA

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?