Protokoll KF 130304 - Karlshamn

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 2 38 (62) 

Kommunfullmäktige 2013-03-04 

Sammanträde den 4 mars 2013 i Rådhussalen, Rådhuset 

Kommunfullmäktige består av 51 ledamöter och ersättare enligt bifogad närvarolista. De är 

valda för tiden 2010-11-01--2014-10-31. 

Kommunfullmäktiges presidium består av ordförande Ethel Duvskog (S), förste vice 

ordförande Kenneth Hake (S) och andre vice ordförande Carl-Eric Birgersson (M). 

Kommunjurist Ann Åstrand tjänstgör som kommunfullmäktiges sekreterare. 

Närvaro 

Enligt bifogade närvarolista. 

Kungörelse 

Kungörelse med uppgift om tid, plats för sammanträdet och de ärenden som ska behandlas 

har anslagits på kommunens anslagstavla, översänts till biblioteken, lagts ut på hemsidan 

samt översänts med post till varje fullmäktig och ersättare. 

Kungörelse om tid och plats för sammanträdet har införts i Karlshamns Allehanda, 

Sydöstran och på kommunens webbplats 2013-02-23. 

Justering 

Kommunfullmäktige utser Kerstin Gustafson (S) och Edward Törnqvist (M) att 

tillsmans med ordförandenjustera protokollet 2013-03-08 klockan 15.00 på 

kommunkansliet, Rådhuset, Karlshamn. 

Omfattning 

Vid sammanträdet behandlas de i det följande under§§ 25 - 40 upptagna ärendena. 

Sammanträdet pågår kll7.00- 19.50 med ajournering kll9.00- 19.15. 

Vid protokollet 

Justerat 

.o l 

Avw.A ?krwvtd 

Ann Åstrand 

.t/J/ dk~ 

./ Ethel Duvskog (S) 

A'/~./7 " 

~~t;Y'>trÄ -- 

Kerstin Gli! afson (S)

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 2 

39 


Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2013-03-08. 

I tjänsten 

Aili Martinsson 

Jl 

/P.E/1V ..

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF 2 40 


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

§ 25 Ny ersättare i kommunfullmäktige- Ingvar Andersson (S) 

§ 26 Karlshamns Hamn AB - bolagsinformation 

§ 27 Karlshamnsfastigheter AB - bolagsinformation 

§ 28 Värdering av aktier i stadsvapnet i Karlshamn AB samt nedskrivningsbehov i 

Karlshamnsfastigheter AB 

§ 29 Taxor och hyror i Lokstallarna 

§ 30 Revidering av reglementen för nämnderna och kommunstyrelsen 

§ 31 Antagande av detaljplan för del av fastigheten Matvik l :54 m fl 

(Matviks hamn) 

§ 32 AKT A trafiksäkerhetsprojekt 

§ 33 Fler och nya fritidsbåtplatser-begäran om investeringsmedel 

§ 34 Inkomna motioner 

Motion om kommunala planteringar-AndersEnglesson (MP) och Sara 

Månsson Mällergren (MP) 

Motion om !andel- Anders Englesson (MP) 

Motion om busshållplatsers placering- Sara Månsson Mällergren (MP) 

§ 35 Fyllnadsval som nämndeman vid Blekinge tingsrätt- Christel Englesson (MP) 

§ 36 Fyllnadsval som huvudman i Sparhanken i Karlshamn- Magnus Olsson (M) 

§ 37 Fyllnadsval som nämndeman vid Blekinge tingsrätt- Johan Abrahamson (M) 

§ 38 Angående nämndemannauppdrag i Blekinge tingsrätt- Ida-Christina Lindgren (M) 

§ 39 Anhållan om att få behålla politiska uppdrag vid tillfållig flytt från kommunen- Jan 

Jonsson (S) 

§ 40 Entledigande från politiska uppdrag- Lars Präjtz (M)

Sida 43 

Datum 2013-03-04 

Nr Namn När- Anteckning 

Vara 

Ersättare Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Inger Lötblom-Sjöberg s x 

2 Sirkim Kahilainen s x 

3 Christer Floren s x 

4 Marie Sällström s x 

5 Bo Rösler s -- 

6 Zofia Lindgren s x 

7 Roland Ohlsson s x 

8 Annika Westerlund s x 

9 Siri Näslund s -- 

JO Ingvar Andersson s x 

. 

Il Lena Häggblad c x 

12 Ola Persson c -- 

13 Gun Hedlund FP -- 

14 Lars Bergenvass FP 

15 Britt Jämstorp KD 

-- 

-- 

16 LennartUng KD x 

17 Robert Elmstedt M x 

18 Richard Jönsson M -- 

19 Asa Nilsson M -- 

20 Pirkko Karppi M -- Förhinder 

21 Nils Odenberger M x 

22 Magnus Olsson M -- 

23 GunHedlund MP -- 

24 Ingrid Ågård MP x 

25 Thomas Qvarnström MP -- 

26 Tommy Larsson v x 

27 Karin Johansson v -- 

28 Nielas Petersson SD -- 

29 Tim Remen OBER -- 

30 vakant SD 

31 vakant SD 

32 UlfOlsson K -- 

33 LeifNiklasson K x

Sida 42 

Datum 2013-03-04 

Nr Namn När- 

Varo 

§ 29 Ersättare 

Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

31 Britt Kilsäter M x x 

32 P e• EflasEisse!l M -- x Robert Elmstedt 

33 !rene Ahlstrand-Mårlind M x x 

34 bafs l'Fäj!~ M -- x Nils Odenberger 

35 Anders Svensson M x x 

36 Magnus Gärdebring M x x 

37 Cecilia Holmberg M x x 

38 Edward Törnqvist M x x 

39 Anders Englesson MP x x 

40 Anna Almander MP x x 

41 Sara Mänsson Möllergren MP x x 

42 Johanna Karlsson MP -- x Ingrid Ågård 

43 Per Almander MP x x 

44 J ens Henningsson v x x 

45 eva Glssefl :Qengtssea v -- x Tonuny Larsson 

46 Stig Werner OBER x x 

47 Karl MUller SD -- 

48 Kent Sohl OBER -- 

49 Karin Lange SD -- 

50 Henrik Gustafsson SD x x 

51 Lars J eppsson K x x LeifNiklasson 

§§ 25-28, 17.00-19.00 §§ 29-40, 19.00-19.50

Sida 41 

Datum 2013-03-04 

Nr Namn Närvar 

o 

§ 29 Ersättare 

Ledamot Ja Nej A vs Ja Nej A vs Ja Nej A vs 

l Ethel Duvskog, ordf s x x 

2 Kenneth Hake, l v ordf s x x 

3 Carl-Eric Birgersson, 2 v ordf M x x 

4 Sven-Åke Svensson s x x 

5 Christel Friskopp s x x 

6 Anita Martinsson s x x 

7 J an Bremberg s x x 

8 S\i~EffiEe s~~~enssen s -- x Inger Löfblom-Sjöberg 

9 Per-Ola Mattsson s x x 

lO Tobias PoJkesson s x x 

Il Lena Sandgren s x x 

12 Johnny Persson s x x 

13 Anders Karlsson s x x 

14 Anki Hansson s x x 

15 Jan-Åke Berg s x x 

16 Viviatme Andersson s x x 

17 LeifHåkansson s x x 

18 Kerstin Gustafson s x x 

19 Jeaar.Hes ~lilssea s -- x Sirkka Kahilainen 

20 Ingrid Hagberg-Hake s x x 

21 Göran Svensson s x x 

22 Marco Gustafsson c x x 

23 Per-Ivar Ivarsson c x x 

24 Gert Åkesson c x x 

25 Paul Hedlund FP x x 

26 Lennarth Malm FP x x 

27 J onna Lindell FP x x 

28 Laila Johansson KD x x 

29 Marco Paulsson M x x 

30 Bärthil Ottosson M x x 

) 

J;t 

r 

~~El



§ 25 2012/498 

Besked från länsstyrelsen om fyllnadsval i kommunfullmäktige 

Kommunfullmäktiges beslut 

att lägga beskedet till handlingarna. 

Sammanfattning 

Länsstyrelsen i Blekinge län utser från och med 2013-02-18 till och med 2014-10-31 

Ingvar Andersson (S) till ny ersättare efter Owe Fridlund (S). 

Protokollet ska skickas till 

Matrikeln 

Lönesarnordnare Agneta Samuelsson 

W ebben



§ 26 

2013/24 

Karlshamns Hamn AB informerar 


att ta informationen till dagens protokoll. 


VD Mats Olsson, Karlshamn Hamn AB informerar om hamnens verksamhet. Han 

uppehåller sig vid hamnbolagets investeringar i en ny kran med förstärkning av kaj, nya 

cisterner och utbyggnad av kombiterminaL De två senare investeringarna sker genom 

nya bolagsbildningar. Godset består mindre av sten och flis och mer av vindkraftverk. 

RoRo-verksamheten utvecklas positivt. Godshanteringen sker mindre som bulk och mer 

i containrar. Inför framtiden finns en förväntan att trafiken österut kommer att öka och 

det förutsätter en anpassad infrastruktur inom landet. Karlshamns Hamn arbetar hårt 

tillsammans med Volvo och IKEA för en järnvägsförbindelse mellan Karlshamn och 

stambanan Malmö-Stockholm. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.



§ 27 

2013/24 

Karlshamnsfastigheter AB informerar 


att ta informationen till dagens protokoll. 


VD Marie Wahlström, Karlshamnsfastigheter AB informerar om fastighetsbolagets 

verksamhet. Hon presenterar bolagets fastigheter och ger en bakgrund till kommunens 

engagemang i Svängsta för att fYlla tomma industrilokaler med ny verksamhet för att ge 

sysselsättning och underlag för en fortsatt samhällsservice i en av kommunens tätorter. 

Bolagets fastigheter på Östra Piren presenteras och fullmäktige får ta del av en rad ITföretag 

som har sin grund i högskolan och som startats upp, stannat kvar, växer och 

utvecklas i Karlshamn. 

Kommunfullmäktiges ledamöter får möjlighet att ställa frågor.


47 


§ 28 2013/69 

Värdering av aktier i stadsvapnet i Karlshamn AB samt nedskrivningsbehov 

i Karlshamnsfastigheter AB 


att moderbolaget genomför en uppskrivning av aktierna i dess dotterbolag 

Karlshamnsbostäder AB om l 00 mnkr samt 

att moderbolaget lämnar ett aktieägartillskott till dotterbolaget Karlshamnsfastigheter 

AB om 15,8 mnkr för att genomfåra en nedskrivning av fastighetsvärdena i bolaget samt 

att såsom för egen skuld medge en utökning av borgensramen för stadsvapnet i 

Karlshamn AB:s låneförpliktelser med 15,8 mnkr från dagens 239 mnkr till254,8 mnkr 

jämte därpå löpande ränta och kostnader. 


Karlshamnsfastigheter AB har under flera år gått med underskott. Underskottet beror på 

låga driftnetton i kombination med höga produktions-/anskaffningskostnader. Detta 

medfår i sin tur att avkastningsvärdena på fastigheterna är låga. Styrelsen och bolagets 

revisorer har varje år diskuterat fastighetsvärdena och ett eventuellt behov av 

nedskrivningar. Under 2012 har bolaget låtit göra en extern värdering och den visar att 

marknadsvärdena framförallt på Pirenfastigheterna, Badhuset, Frisholmen och 

Söderport, understiger de bokförda värdena. Frågan om nedskrivning har därfår 

accentuerats. 

Samtidigt har en utredning genomförts av stadsvapnets vice VD och dess auktoriserade 

revisor för att se över värderingen av moderbolagets aktier i dotterbolagen och belysa 

möjligheterna att genomfåra en uppskrivning av dessa. Effekten av detta medfår en 

förstärkning av det egna kapitalet i moderbolaget. 

stadsvapnets vice VD presenterar fårslaget till beslut. 

Beslutsunderlag 

• stadsvapnet i Karlshamn AB protokoll2013-02-12 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-03-19, § 32. 

Yrkanden 

Per-Ola Mattsson (S), med instämmanden av Sven-Åke Svensson (S), LeifHåkansson 

(S), Paul Hedlund (FP), Jan-Åke Berg (S), Anders Karlsson (S), Jens Henningsson (V), 

Carl-Eric Birgersson (M) och AndersEnglesson (MP), yrkar bifall till 

kommunstyrelsens förslag. 

·.;, 

~#er-at/-·


48 


Forts§ 28 

Proposition 

Ordforanden ställer proposition på kommunstyrelsens forslag och finner att 

kommunfullmäktige bifaller förslaget. 


stadsvapnet i Karlshamn AB 


Ekonomichefen

ST ADSV APNET I KARLSHAMN AB 

PROTOKOLL nr l 

2013-02-12 

§ 4 Beslutsärenden 

l. Värdering av aktier i stadsvapnet i Karlshamn AB samt nedskrivningsbehov i 


Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar föreslå konnnw1styrelsen hemställa 

hos kommunfullmäktige 

att kommunfullmäktige beslutar 

att moderbolaget genomför en uppskrivning av aktierna i dess dotterbolag 

Karlshamnsbostäder AB om l 00 mnkr samt 

att moderbolaget lämnar ett aktieägartillskott till dotterbolaget Karlshamnsfastigheter AB 

om 15,8 1m1kr för att genomföra en nedskrivning av fastighetsvärdena i bolaget samt 

att såsom för egen skuld medge en utökning av borgensramen för stadsvapnet i Karlshamn 

AB:s låneförpliktelser med 15,8 nn1kr från dagens 239 nn1kr till254,8 mnkr jämte därpå 

löpande ränta och kostnader. 

Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar för egen del 

att ge vice VD i uppdrag att för bolagets räkning låna upp ett belopp om 15,8 mnkr. 

Bakgrund 

Karlshamnsfastigheter AB har under flera år gått med W1derskott. Underskottet beror på 

låga driftnetton i kombination med höga produktions-/anskaffningskostnader. Detta medför 

i sin tur att avkastningsvärdena på fastigheterna är låga. Styrelsen och bolagets revisorer 

har varje år diskuterat fastighetsvärdena och ett eventuellt behov av nedskrivningar. Under 

2012 har bolaget låtit göra en extern värdering och den visar att marknadsvärdena 

framförallt på Pirenfastigheterna, Badhuset, Frisholmen och Söderport, understiger de 

bokförda värdena. Frågan om nedskrivning har därför accentuerats. 

Samtidigt har en utredning genomförts av stadsvapnets vice VD och dess auktoriserade 

revisor för att se över värderingen av moderbolagets aktier i dotterbolagen och belysa 

möjligheterna att genomföra en uppskrivning av dessa. Effekten av detta medför en 

förstärlming av det egna kapitalet i moderbolaget. 

Paragrafen förklaras omedelbart justerad. 

3(4)

2013-02-08 

Till 


Värdering av aktier i stadsvapnet i Karlshamn AB samt 

nedskrivningsbehov i Karlshamnsfastigheter AB 

Bakgrund 

Karlshamnsfastigheter AB har under flera år gått med underskott. Underskottet beror på låga 

driftnetton i kombination med höga produktions-/anskaffningskostnader. Detta medför i sin tur 

att avkastningsvärdena på fastigheterna är låga. Styrelsen och bolagets revisorer har varje år 

diskuterat fastighetsvärdena och ett eventuellt behov av nedskrivningar. Under 2012 har 

bolaget låtit göra en extern värdering och den visar att marknadsvärdena framförallt på Pirenfastigheterna, 

Badhuset, Frisholmen och Söderport, understiger de bokförda värdena. Frågan 

om nedskrivning har därtör accentuerats. 

Samtidigt har en utredning genomförts av stadsvapnets vice VD och dess auktoriserade revisor 

för att se över värderingen av moderbolagets aktier i dotterbolagen och belysa möjligheterna att 

genomföra en uppskrivning av dessa. Effekten av detta medför en förstärlming av det egna 

kapitalet i moderbolaget. 

Förslag till beslut 

Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar föreslå kommunstyrelsen hemställa hos 

kommunfullmäktige 

att kommunfullmäktige beslutar 

att moderbolaget genomför en uppskrivning av aktierna i dess dotterbolag Karlshamnsbostäder 

AB om l 00 mnkr samt 

att moderbolaget lämnar ett aktieägartillskott till dotterbolaget Karlshamnsfastigheter AB om 

15,8 mnla för att genomföra en nedslaivning av fastighetsvärdena i bolaget samt 

att såsom för egen skuld medge en utökning av borgensramen för stadsvapnet i Karlshamn 

AB:s låneförpliktelser med 15,8 mnla från dagens 239 mnkr till254,8 mnkr jämte därpå 

löpande ränta och kostnader. 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn· Tfn 0454-811 00 ·Fax 0454-810 40 

E-post: stadsvapnet@karlshamn.se ·Hems ida: www.karlshamn.se

Styrelsen för stadsvapnet i Karlshamn AB beslutar för egen del 

att ge vice VD i uppdrag att för bolagets rälminglåna upp ett belopp om 15,8 mnkr. 

Karlshamn2013-02-08 

Kommundirektör och VD i stadsvapnet 

~1/!fl#;/J 

Hans Hyllstedt 

Ekonomichef och vice VD i stadsvapnet 

2



§ 29 2012/64 

Taxor och avgifter i Lokstallarna 


att fastställa lokaltaxor för Lokstallarna som infårlivats i taxor och avgifter för hyra av 

lokaler som beslutades av KF§ 7, 2011-02-07, enligt utbildningsförvaltningens förslag 

att kommunfullmäktige delegerar till fritidsnämnden att årligen justera lokaltaxan för 

Lokstallarna med hänsyn till ändringar av SCB:s index för uthyrning av egna lokaler, 

årligen med basår 2012 samt prövas minst var fjärde år och 

att den nya taxan ska gälla från det datum kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. 

Reservation 

Samtliga fullmäktigeledamöter, som tillhör Moderata Samlingspartiet och Stig Werner 

(OBER) reserverar sig mot beslutet till förmån för Marco Paulssons (M) yrkande. 


Kulturnämnden har beslutat föreslå kommunfullmäktige att fastställa lokaltaxor för 

Lokstallarna enligt utbildningsförvaltningens förslag samt att fullmäktige även delegerar 

till fritidsnämnden att årligen justera lokaltaxan. 

Arbetsutskottet beslutade 2012-11-27 remittera kulturnämndens förslag angående taxor 

och avgifter i lokstallarna till kommunledningsförvaltningen. Detta för att få en 

kompletterande utredning avseende nämndernas ansvar för lokaltaxan. 

Föreligger förtydligande vad som gäller vid hyra av lokaler för kommunens egna 

verksamheter. Någon debitering skall ej ske vid dessa tillfåll en. 


• Taxor och hyror i Lokstallarna- komplettering avseende nämndernas 

ansvar för lokaltaxan, administrative chefens komplettering 2012-12-28 

• Kulturnämndens protokoll2012-10-29 § 72 

• Förslag till reviderade taxor och avgifter för hyra av lokaler 

• Kommtmstyrelsens protokoll2013-02-19 § 31. 

Yrkanden 

Marco Paulsson (M) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag med följande tillägg: 

att fristående skolor ska ingå i taxa l.


so 


Forts § 29 

Sven-Åke Svensson (S), med instämmande av Jan-Åke Berg (S), yrkar bifall till 

kommunstyrelsens förslag. 

Propositioner 

Ordföranden ställer först proposition på kommunstyrelsens förslag och finner att 

kommunfullmäktige bifaller kommunstyrelsens förlag. 

Ordföranden ställer därefter proposition på bifall eller avslag på Marco Paulssons (M) 

tilläggsyrkande och finner att kommunfullmäktige avslår tilläggsyrkandet 

Omröstning 

Omröstning begärs och följande propositionsordning godkärms: 

Ja-röst för avslag på Marco Paulssons (M) tilläggsyrkande. 

Nej-röst för bifall på Marco Paulssons (M) tilläggsyrkande. 

Omröstningsresultat 

Enligt avprickningslista återgiven på sidorna 41-42 avges 35 ja-röster och 13 nej-röster. 

Kommunfullmäktige beslutar därmed att avslå Marco Paulssons (M) tilläggsyrkande. 


Kulturnämnden 

Fritidsnämnden 

Författningssamlingen

Datum 

2012-12-28 

Diarienummer 

2012/64 

Kommunstyrelsen 

Taxor och hyror i Lokstallarna - komplettering avseende 

nämndernas ansvar för lokaltaxan 

Bakgrund 

I april 2011 överlämnade lokstallsforeningen driften av Lokstallarna till 

kommunen. Kulturnämnden utarbetade därfor under våren 2012 forslag till 

taxor och i hyror, vilka överenstämde med Lokstallsforeningens. Dock var 

de inte anpassade till kommunens gemensarmua taxor och avgifter fcir hyra 

av lokaler, varfor kommunstyrelsens arbetsutskott 2012-02-28 beslutade 

uppdra åt kommunledningsforvaltningen att om-/inarbeta fOrslaget i 

gällande laxekategorier och principer for lokaluthyrning. De framtagna 

revideringarna remitteras sedan av arbetsutskottet till kulturnämnden 2012- 

08-14. Kulturnämnden beslutade 2012-10-29 att föreslå reviderade taxor 

med kompletterande skrivning om att fullmäktige delegerar till 

fritidsnämnden att årligen justera lokaltaxan enligt fastslagen 

index beräkning. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade 2012-11-27 remittera 

kulturnämndens forslag angående taxor och hyror i lokstallama till 

kommunledningsforvaltningen. Detta for att få en kompletterande utredning 

avseende nämndernas ansvar for lokaltaxan. 

Nuvarande regler 

Kommunfullmäktige beslutade 2011-02-07 fastställa taxor och avgifter for 

hyra av lokaler. Med detta beslut samordnades all uthyrning av kommunens 

lokaler. Samhällbyggnadsbyggnadsforvaltningen fick i uppdrag att handha 

lokaluthyrning och får med detta beslut 2,5% av utbildningsforvaltningens 

intäkter for att handha lokal uthyrningen. Indexregleringen delegerades till 

dåvarande fritidsnämnden, enligt SCB:s index for uthyrning av egna lokaler, 

samt prövas minst vart fjärde år. 

Kommunens lokaler ägs av kommunstyrelsen och forvaltas av tekniska 

nämnden genom samhällsbyggnadsforvaltningens fastighetsenhet 

Nä1=derna betalar via sin budget hyra for de lokaler de nyttjar for att 

bedriva sin verksmnhet. 

Karlshamns Kommun • Kommunledningsförvaltningen • Kansli 

Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax0454-810 40 

E-post: kommunkansli@karlshamn.se • Internet: www.karlshamn.se

2 

Bedömning 

En ökad lokalanvändning, som uthyrning medför, innebär såväl intäkter som 

ökade kostnader. En ökad uthyrning medför större kostnader i drift och 

underhåll vilka främst bärs av tekniska nämnden, emedan intäkterna hamnar 

hos de nämnder som är huvudnyttjare av lokalerna. 

I och med beslutet om gemensamma taxor och avgifter fick kommunen 

enhetliga regler för och administration av lokaluthyrningen. Att sedan 

fritidsnämnden fick i uppdrag att ärligen pröva indexreglering, hindrar inte 

övriga nämnder att föreslå fullmäktige om att justera taxorna utöver index 

om de anser att detta erfordras för att täcka ökade lokalkostnader. Dock 

skall sådana förslag passera kommunstyrelsen, som är ägare av kommunens 

lokaler, för yttrande. 

Önskas en annan ansvarsfårdelning än nuvarande bör detta göras i ett större 

sammanhang där samtliga effekter av ett fårändrat ansvar belyses. 

Kommunstyrelsen har under 2012 beslutat inrätta en lokalplaneringsgrupp 

under ledning av samhällsbyggnadschefen vars uppgift är att arbeta med 

lokal- och fastighetsfrågor. 

Med hänvisning till ovanstående anser undertecknad att ett fullgott 

beslutsunderlag i ärendet fåreligger.

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KN 6 

8 

Kulturnämnden 2012-10-29 

§72 2012/50 

Taxor och hyror i Lokstallarna 20 11( 61-1 

Kulturnämndens beslut 

att fastställa lokaltaxor för Lokstallama enligt utbildningsförvaltningens fårslag 

att revidera taxor och avgifter~~m beslutades av KF § 7, 2011-02-07, enligt utbildningsförvaltningens 

förslag 

att kommunfullmäktige delegerar till fritidsnämnden att årligen justera lokaltaxan 

med hänsyn till ändringar av SCB:s index för uthyrning av egna lokaler, årligen 

med basår 2012 samt prövas minst var fjärde år och 

att den nya taxan ska gälla från det datum kommunfullmäktiges beslut vunnit 

laga kraft. 


Ekonom Lotta Lindskog redovisar ärendet gällande taxor och hyror i Lokstallarna. 

Taxekategorierna för Lokstallarna ska ingå i kommunens gemensamma taxetabell. 

De centrala formuleringarna ska ändras efter kulturenhetens behov med 

tilläggen "Pensionärs- och handikappfåreningar, kulturföreningar samt studieförbund 

som är registrerade och bidragsberättigade" under taxa l b och "Korpföreningar 

och Kulturinstitutioner inom Sydost regionen" under taxa 2 c. 


• Lokaltaxor på Lokstallarna, f.d förvaltningschef Jörgen Funestad, daterad 

2012-08-15 

• Taxekategorier för uthyrning av lokaler i Lokstallarna, 2012-01-19 

• Lokaler får uthyrning i Lokstallarna, 2012-01-19 


Kommunfullmäktige 

Ekonom Lotta Lindskog 

T .f kultur- och bibliotekschef Thomas Andersson

2012-08-15 

Lokaltaxor på Lokstallarna 

Bakgrund 

Driften av Lokstallarna övergick i kommunal regi från april 2011. 

Det har inte skett några större förändringar mot tidigare när Lokstallsföreningen 

ansvarade för driften. De föreslagna taxorna är i nivå 

med övriga jämförbara lokaler i kommunens regi 

De taxekategorier som är beslutade av KF§ 7 2011-01-07 föreslås revideras 

för att anpassas till Lokstallarnas lokal uthyrning. Tillägg under 

taxa 1b bör vara "Pensionärs- och handikappföreningar, kulturföreningar 

samt studieförbund som är registrerade och bidragsberättigade". 

Tillägg under 2 c börvara "Korpföreningar och Kulturinstitutioner 

inom Sydost regionen". 

Lokaltaxan föreslås indexuppräknas från 2013 med 2012 som basår. 


Kulturnämnden förslår kommunfullmäktige besluta 

att fastställa lokaltaxor för Lokstallarna enligt utbildningsförvaltningens 

förslag. 

att revidera taxor och avgifter som beslutades av KF§ 7, 2011-02-07, 

enligt utbildningsförvaltningens förslag. 

att kommunfullmäktige delegerar till fritidsnämnden att årligen justera 

lokaltaxan med hänsyn till ändringar av SCB:s index för uthyrning 

av egna lokaler, årligen med basår 2012 samt prövas minst vart fjärde 

år. 

att den nya taxan ska gälla från det datum kommunfullmäktiges beslut 

vunnit laga kraft. 

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 

Jörgen Funestad 

Förvaltningschef 

Lotta Lindskog 

Ekonom 

l

~ 

IIKARLSHAMNS KOMMUN 

FÖRFATTNINGsSAMLING 

Taxor och avgifter fOr hyra av 

Jolmler 

Reviderad KF 

Taxor och avgifter för hyra av lokaler 

Taxekategorier 

Taxa l 

a) Föreningar och organisationer som är registrerade och bidragsberättigade samt vars 

huvudsakliga verksamhet vänder sig tillrmgclomar under 20 år. 

b) Pensionärs- och handikappföreningar, !s1J1Jlo!L[\r,;ninm\r samt studieforhund som iir registrerade 

och bidragsberättigade, 

Taxa2 

a) Ideella föreningar och organisationer inom Karlshamns kommun som inte faller under taxa l, 

b) Privatpersoner, som hyr flir personliga tillställningar, ex 50-års kalas, bröllop och dänned 

j äm f()rli gt 

c) Korpföreningar QS;!lJg!lJminstitutioner inom S_ydo1Jtn;gion9J}, 

Taxa3 

a) Företag, föreningar och organisationer tHm kommunen som inte firller under taxa l eller 2, ex 

ekonomi ska fcireningac 

b l Privatpersoner från som hyr för ex knytkalas. 

c) Fristående skoloL 

d) Privatpersoner, föreningar och organisationer från andra kommuneL 

Taxa 4 

a) Enligt avtal (ex regelbunden uthyrning) eHer särskilt uppli\tclsekontrakt 

Taxa 4 gäller vid kommersiellt arrangemang med ett kommunalt, kulturellt eller idrottsligt 

intresse. 

Kommunens egna verksamheter skall ej erlägga någon avgift vid hyra av lokaler for eget bruk

o 

Karlshamns kommun 

FÖRFATTN]NGSS~L~G 


Regler för uthyrning av samlingslokaler 

Bekräftelse 

Beställning av lokal gäller fOrst sedan denna bekräftats skriftligt Beställaren måste ha fyllt minst 20 

år och måste själv närvara i lokalen under hyrd tid 

Uppsägning av kontrakt 

Avbeställningsavgift tas ut om avbeställning görs inom fem veckor från bokat datrun (om inget 

annat anges) . För Bellevueparkcn gäller inom tio veckor fi·ån bokat datum. 

Avbeställningsavgiften är 20 'Yo av hyrcsavgiJlen om avbeställningen görs under fem veckor tOre 

hyresdagcn. Av1,riften ökar med 20 % av hyresavgiften per vecka ju nännarc hyresdagen 

avbeställningen görs. För Bellevueparkens lokaler gäller l 0% per vecka . 

Full hyresavgift erlägges om avbeställningen görs inom en vecka före b yresdagen o 

Avbeställningsavgift tas ut även om lokalen hyrs utan kostnad . 

Karlshamns kommun äger rätt att säga upp hyreskontraktet på samma villkor 0 

Upprättat kontrakt gäller med reservation för th1mtida hyreshöjningar. 

Kortfristiga beställningar 

För kortti'istiga beställningar gäller specieila regler som meddelas vid beställningen" 

Lokaldisponering 

Beställare äger endast rätt att disponera lokal och utrustning som finns angiven på beställningen och 

under den tid som finns på densamma. Om lokallämnas efter angiven tid debiteras extra avgift. 

Ordningsföreskrifter 

När lokalen lämnas ska god ordning rada i den. Möbler och annan utrustning ska vara återställda på 

sina ordinarie platser eller på plats som anvisas av vaktmästare. Lokalen ska vara städad. Då kök 

använts ska detta vara välstädat, porslin och husgeråd mm ska vara väldiskade och inställda i 

respeklive fOrvaringsutrymmeno 

Om uthyraren orsakas extra arbete p g a att ovanstående ej beaktas kommer kostnaderna för detta 

arbete att debiteras beställaren. 

Karlshamns kommun forbehåller sig rätten att ta ut högre taxa om beställaren inte följer reglerna for 

uthyrning av samlingslokaler. 

Skador och inventariefOrluster 

Vid skador på lokal, inventarier, utrustning samt vid förlust av inventarier eller utrustning debiteras 

beställaren kostnaden för reparation eller nyanskaffning" 

Tillstånd . 

Om det inbokade arrangemanget räknas som offentlig tillställning ät beställaren skyldig att skaffa 

sig nödvändiga til.lstand samt svara för kostnaderna fiir tlllstånd, ordningsvakter m m 

2


FÖRF ATTNINGSSAMLING 

Taxor och avgifter fiir hyra av 1o1mler 

Kostnadsansvar 

BestäLlare är ansvarig för full reglering av samtliga enligt avtal och regler uppkomna kostnader. 

Detta galler även i fall da dessa slutligen ska betalas av arrangemangsdeltagare var f(ir sig. 

Force Majeure 

Karlshamns kommun är inte ansvarig om lokalen ej kan upplåtas p g a lagbud, myndigheters 

åtgärd, strejk, lockout och bojkott. Gäller även om Karlshamns kommun själv vidtar eller är 

±Orem.ål för en sådan konHiktåtgärd. 

Brandskydd 

Det ankommer på den som är lokalhyrare/ansvarig arrangemangsamordnare att vara ansvarig 

fOr arrangemangets brandskydd . 

Ansvaret innefattar: 

att tillse att brand inte uppstår, 

att nödutgångar inte är blockerade, 

att de närvarande i arrangemanget är informerade om var utrynmingsvägama finns , 

att vidtaga erforderliga åtgärder vid brand d ler brandtillbud såsom utrymma lokal, larma brandkår 

och dylikt. 

D.-ogfritt under 18 år 

Arrangör som genomför verksamhet som i huvudsak viincler sig till ungdomar under I 8 år ska 

ansvara feir att denna verksamhet blir drogfri. 

Detta innebär: 

att det ska framgå i reklam tör arrangemanget att detta är drogll:itt, vem som är arrangör samt 

telefonnummer till denna person och alt nykterhetskontroll tinns vid entren, 

att det under arrangemanget ska t1nnas minst fem vuxna personer över 20 år närvarande, utöver de 

ordningsvakter som polistillståndet kräver. 

Betalning 

Karlshamns kommun bestämmer bur hyreskostnaden ska erläggas samt äger rätt att begära 

kontant- eller mrskotts betalning. Vid säsongsuthyrning faktureras i regel hyran i efterskott. 

Heservation 

Uppgii1:ema i foldern gäller med reservation får tryckfel och taxeändringar. 

Hyra vid kommersiellt syfte anger taxa vid förhyrning i kommersiellt syfte, knytkalas ,annan fest, 

utställning. entrebelagd tillställning eller vad som kanjämfOras därmed. Lägsta limdebitering vid 

dessa tiH±1Hlcn är f:yTa tirmnar. 

3

Karlshamns kornmun 


Taxor och avgifter fUr hyra av lokaler 

Regler för uthyrning av idrottslokaler 

Bekräftelse 

Beställning av lokal gäller först sedan denna bekräftats" Beställare måste ha fyllt minst 18 år och 

måste själv närvara i lokalen under hyrd tid. 


Bokad tid som ej utnyttjas debiteras om återbud ej lärmras till Karlshamns kommun minst 2 veckor 

före den aktuella tiden. Förening som använder lokal utan bokning omklassas till hö~:,>re taxa" 

Karlshamns kommun förbehåller sig rätten att inställa och säga upp kontrakt vid speciella 

arTangemang eller av andra orsaker, 

Alla lokaler hyrs i be±lntligt skick och med befintlig utrustning" 

Upprättat kontrakt gäller med reservation fcir ti·amtida hyreshöjningaL 


Lokalerna far endast användas på bokade tider. 

Ordningsföreskrifter 

Idrottsloknlema far endast beträdas med gymnastikskor. Ej skor med dubb eller fårgad sula som 

färgar av sig. 

Vid f(Jtbollsträning far endast lättare boll användas. 

Använda lokaler ska avsynas eflcr varje användning och kvarglömda tillhörigheter ska samlas in 

Material, liksom framflyttande eller vända bänkar, måste återställas till sina platseL 

Nyckel-/taggansvarig ska lämna lokalen sist, se till att belysningen är släckt, fOnster stängda och 

dörrar· låsta. 

Om någon skada uppstatt på lokal eller utrustning ska detta omedelbart meddelas till vaktmästare 

eller fri tidsenheten. 

Lokalupplåtare ansvarar ej för personskador som uppstatt vid användning av lokalerna eller för 

kläder/personlig utrustning som f(irvaras i omklädningsrum eller idrottslokaler. 

Lokala regler, samt regler som anges vid eventuell utkvittering av nyckelitagg tiillokal. gäller 

också, 

Den som använder kommunallokal får ej använda otillåtna preparat enligt RF :s dopingregler. 

Ej heller inneha, fårsiilja eller förmedla dylika preparat Alla som utövar någon fonn av 

idrott/motion i kommunallokal anmodas att deltaga i dopingtest, när så ertördras. 

Om reglerna ej följs upphör rätten att disponera lokalen. 

Skador och inventarieförluster l~'" 

Lokalhyrare är ekonomiskt ansvarig för skador som uppstår på lokaler eller utrustning. 

4




Tillstånd 

Om det inbokade arrangemanget räknas som offentlig tillställning är beställaren skyldig att skaffa 

sig nödväneliga tillstand samt svara mr kostnaderna för tillstånd, ordningsvakter mm, 


Bestä!lare är ansvarig f(ir full reglering av samtliga enligt avtal och regler uppkomna kostnadeL 

Detta giiller även i fall då dessa slutligen ska betalas av arrangemangsdeltagare var for sig, 

Force Majeure 

Karlshamns kommun är inte ansvarig om lokalen ej kan upplåtas p g a lagbud, myndigheters 

åtgärd, strejk, lockout och bojkott Giiller även om Karlshamns kommun själv vidtar eller är 

fciremål fOr en sådan konfliktåtgärd , 

Brandskydd 

Det ankommer på den som är lokalhyrare/ansvarig arrangetmmgsamordnare att vara ansvarig mr 

arrangemangets brandskydd , 


att tillse att brand inte uppstår, 

att nödutgångar inte är blockerade, 

att de närvarande i a1Tm1gemanget är infonnerade om var utrymningsvägarna finns, 

att vidtaga erförderliga åtgärder vid brand eller brandtillbud såsom utrymma lokal, larma brandkår 

och dylikt 

Betalning 

Karlshamns kommun bestämmer hur hyreskostnaden ska erläggas samt äger rätt att begära 

kontant- eller f1irskottsbetalning, Vid säsongsuthyrning faktureras i regel hyran i efterskott 

Reservation 

Uppgifterna i f(lldern gäller med reservation fiir tryckfel och taxeiindringar, 

Hyra vid kommersiellt syfte anger taxa vid förhyming i kommersiellt syfte, 

entrebelagd tillställning eller vad som kan jämföras därmed, Lägsta limdebitering vid dessa 

till fäll en är fyra timmar 

5



Taxor och avgifter mr hyra av lokaler 

Regler för uthyrning av skollokaler 

Beställning 

Beställning av lokal får kvä!Isverksamhet skor via kanslist på fritidskontoret Beställningen 

ska göms inför varje ny termin och minst 14 dagar innan kursstart. Studieorganisationcma bör 

sträva efter att avsluta kursverksamheten senast vecka 20. 

Målsättningen vid fördelningen av lokaler är att de blir jämt belastade. 

Uneler skollov sker ingen uthyrning av slöjd- och skolköks lokaler. 

Endast studief(\rbund eller föreningar äger rätten att hyra slöjd- och skolköks lokaler p g a 

ansvarsfrågan. 

Bekräftelse 

Beställning av lokal gäller först sedan denna bekräftats skriftligt. Beställare måste ha fyllt 

minst 20 år. Ansvarig kursledare och dennes ersiittaTe ska vara utsedda. Någon av dessa måste 

s j älv närvara i lokalen tmder hyrd tid. 


Bokad tid som ej utnyttjas debiteras om återbud ej lämnas till Karlshamns kommun minst 

2 veckor m re den aktuella tiden. Förening som använder lokal utan bokning omklassas till 

högre taxK 

Karlshamns kommun förbehåller sig rätten att inställa och säga upp kontrakt vid speciella 

arrangemang eller av andra orsaker. 

Alla lokaler hyrs i befintligt skick och med befintlig utrustning- fiir mer in fonnation se 

specialregler! 

Upprättat kontrakt gäller med reservation for framtida hyreshöjningar. 


Lokatema får endast användas på bokade tider. 

Introduktion av handledare 

Nyttjandet av visa lokaler, exempelvis slöjdsalar, verkståder och skolkök fördrar att handledaren 

introduceras om lokalerna. utrustningen och gällande regler. För att möjliggöra detta ska 

handledaren i god tid innan kursstart ta kontakt med lokalens kontaktpersorL Introduktionen 

ska vara förd innan kursstart 

studieförbundet eller foreningen ansvarar Hir att handledaren är behörig för eller besitter tillräcklig 

dokumenterad kompetens och erfarenhet får att få tillgång tilllokalen och dess utrustning. 

Ordningsforcslo·iftcr 

När lokalen lämnas god ordning råda i den. Möbler och annan utrustning ska vara återstiillda på 

sina ordinarie platser eller på plats som anvisas av vaktmästare. 

Lokalen ska vara städad och nyttjat materiel ska vara rengjort och inställt på respektive 

mrvm·ingsutry:mmc. 

6


FÖRFATTNINGSSAMLING 

Taxm· och avgifter mr hyra av lokaler 

Om uthyraren orsakas extra arbete p g a att ovanstående ej beaktas kommer kostnaderna for 

detta arbete att debiteras bestiil.laren. 

Nyckel-/taggansvarig ska lämna lokalen sist, se till att belysningen är släckt, fonster stängda 

och di.irrar låsta. 

Om någon skada uppstått på lokal eUer utrustning ska detta omedelbart meddelas till 

vaktmästare och eller kontaktperson. 

Lokalupplåtare ansvarar ej för personskador som uppstått vid användning av lokatema eller 

för kläder/ personlig utrustning som Hirvaras i uthyrarens lokaler. 

Lokala regler, samt regler som anges vid eventuell utkvittering av nyckel/tagg tilllokal gäHer 

också. För mer införmation ~se specialregler! 

Om reglema ej följs upphör rätten att disponera lokalen. 

Skador och inventarieförluster 

Vid skador på lokal, inventarier, utrustning samt vid f()rlust a\ inventarier eller utrustning debiteras 

beställaren kostnaden t\ir reparation eller nyanskaffning. Detta ska meddelas till vaktmästare 

och! eller kontaktperson. Jourtclefon: 0454~819 99. 

Tillstånd 

Om det inbokade arrangemanget räknas som offentlig tillställning beställaren skyldig 

att skaffa sig nödvändiga tillstånd samt svara for kostnaderna för tillstånd, ordningsvakter mm, 


Bestä!Iare är ansvarig fc\r full reglering av samtliga enligt avtal och regler uppkomna kos11wdec 

Detta gäller även i fall då dessa slutligen ska betalas av arnmgemangsdeltagarc var för sig. 

Force Majeure 

Karlshamns kommun är inte ansvarig mn lokalen ej kan upplåtas p g a lagbud, myndigheters 

åtgärd. strejk. lockout och bojkott. Gäller även om Kaxlshamns kommun själv vid tar eller iir 

mrcmål mr en s{Jdan kon n iktåtgärd. 

Brandskydd 

Det ankommer på den som lokalhyrare ansvarig arrangemangssamordnare att vara ansvarig 

för anangemangels brandskydd. 


att till.sc att brand inte uppstår. 

att nödutgångar inte är blockerade. 

al:t de närvarande i arrangemanget informerade om var utrymningsvägar finns. 

att vidta erli1rderliga vid brand eller brandtillbud såsom utrymma lokal, larma brandkår 

och d likt. 

Betalning 

K.arlshamns kommun bestämmer hur hyreskostnaden ska erläggas samt äger rätt a11: begära 

kontant- eller forskottsbetalning. Vid säsongsuthyrning faktureras i regel hyran i efterskott. 

7



Taxor och avgifter ftlr hyra av lokaler 

Reservation 

Uppgifterna i f(> l dem gäller med reservation for tryckfel och taxeändringar. 

Hyra vid kommersiellt syfte anger taxa vid fc\rhyming i kommersiellt syfte, entrebelagd 

ti.Ilställning eller vad som kanjämföras därmed. Lägsta rimdebitcri.ng vid dessa tillfiillcn är fyra 

timmar. 

Uppfiiljning och utvärdering 

Ovanstående regler, inklusive specialreglerna for slöjd- och skolköks lokaler, ska utvärderas 

av f(\rvaltningen tillsammans med berörda efter ett år från det att beslut tas och reglerna börjar 

ti!Himpas. Utvärderingen ska utgöra underlag tör en ev. revidering av regel verket. 

8




' 

SAMLINGSLOKALER ' ' ' ,,',,',,., ,. t ',', storlek, m 2 " 

SAMMANFÅTTNING 

.. ,,. 

,, ,.... ', ',', '., .. ,... ,,, 

, 

' ,,,;' 

":T~axahtalper~on~r ••••••••• , 

l\'IED)JOR.Gt\RHQSETISVÄ,NGSTA''; >, ,, ,,,,,,;,,,,,;;, ,:t,"', ',,>',,,,,, l i ,, •• ,, ,' ,,"' i,.,,,.,,, t. 

Stora salen 183+57 m' 370 

Gillestuga 70 m' 70 

studielokal 

22m' 

FR.I'J'IQ§!:iÅRJ!~NJ,\,SA_]lUI\:f ,,, ',, ', ,;, >> ,'' l t ••., . ',',',',,0' 

l,',,.,>'; >O,'', •. '.'.'' ' 

S to ra och lilla salen 200 

Stora salen 110m" 

Lilla salen 

72 m' 

~p ..:i\.,]lYDS!\:(JM!YIIJI!IIAP'JiUS 

'i'' 'c > O '' ', ; ',',,,: ·, 

Stora salen ·'· ,' ' 94 m' 80 

.. 

Gillestuga 

BELLEVDEPARKEN 

DANSINN 

... ,, 

l : ',··'·••.· ; .,, >1100 ,;;, ' : 

BE.LLEVOEPARKEN,~ PLAYHOUSE ·. < l,: ·...·., ......... .· ..,· 600 . ' 

.. ·. 

LOKSTALLARNA 

' L



Taxor och avgifter flir hyra av lokaler 

SAMLINGsLOKALER 

l. Hyra vid ord fåreningsvht 

2. Hyra vid kommersiellt syfte, lägst 4 tim. 

MEDBORGARHUSETISVÄNGSTA 

l,'ris, (ler(imll1~ om •.·•. _• •• · • · 

l 45 50 Enlök 

.. _._. •. 

l 45 84 Enlök 370 225 Overhead finns 

2 !54 246 246 Enlök 

•. (O;illestu~a m~d 

> 

pentry•·•••·" 

l 45 50 En! ök 70 45 

2 74 120 120 En! ök 

·. 

Studielokaler 

3 bord, l O stolar 

l 37 45 En! ök 

MötiODSlok31-- ~ . 3 bordtennisbord 

l 40 80 

FRITIDSGÅRDEN l ASARUM 

:Pd_S' pe[>dOlme_ om .Täxa l TaXa 2 Tåx·a-3 •.Taxa4 MaX B9rdsplac-ering •• ·.· .. > .... 

illg'et'åiuiåt ange;-- · : ·.· .. ·. 

.. 

·. .·· .... --.. 

ant:il-per ·., .·· •••· · Ovrigt ··•· ;. 

••••••••••••• 

.'Kök 

• • • • •• • •• 

l 45 50 En! ök 

2 57 63 6R Rnl ök 

: -:St_~ra:O_~h _l_i,IJa salen_,-_ 200 !52 Ca 190 stolar 

d~ g~da·används 

samtidigt·.· ... 

l 45 84 Enlök Overhead, duk, 

2 !54 246 246 En! ök proj.bord +hörslinga. 

Stora salen •. . •. 80 Mindre ljudanläggning, 

l 45 84 En! ök kan användas vid möte 

2 !54 246 246 En! ök men ej musik 

Lilla salen ; .. 72 

l 45 73 En! ök 

2 92 120 120 En! ök 

HÅLLARYDS KOMMUNALHUs 

~-ti,~(-P~r-:~i!P:~-e-:0~', --: Hxal Taxa2 TilXa3 

l



Taxor och avgifter 11lr hyra av Ioimler 

BELLEVUEPARKEN- DANSINN eller PLA YHOUSE 

~_ä 11 ~~()r~;-::~J 'h~Ig:~~g~r- 'Q~:~Jt~ig_~rtnåf-~ -, 

Lägsfalimil~bihirirti< 4 tim' , ,,,i .,....•:' 

l 84 151 

2 285 397 

151 Bingo 

397 Bingo 

Pds:per 

even:~~S:il~~ 

J?r_e~son.-, ....•• ; · .·.·........... Ta~~3 V Taxa4 

Heldag (8 timmar), ord föreningsvht 520 l 040 2 080 

Timme vid ord föreningsvht 70 140 280 

Heldag (8 timmar), kommersiellt syfte 720 l 680 3 360 

Timme vid kommersiellt syfte 95 220 440 

.. 

Extra utrustnmg och/eller ommoblenng kan medfora extra kostnader . 

.. · •· .. ·. · .. . ··· ............. 

· Hyresglfsf .· ; . 

. ..·... ·. ·. . Jlyra/iir •• ··•·.. Hyra/månad 

•·•··•••· .< •••• 

Teatersmedjan 94 100 7 842 

Musikfonnn 91 660 7 638 

Sandelius & Co/AB Kultur&Nöje 16 725 J 394 

Total kvm pa Lol{stallarna 2 937 

11

•. Taxn 



Taxor och avgifter f!ir hyra av lol ...•• l { •.• ... Taxa: l Taxa2 1 .. Taxa3 Taxa 4 1\'!~x åntai~er 

••••• • 

Halv dag l 000 l 500 2 000 Enlök 628 

Hel dag l 500 2 250 3 000 Enlök 

VÄGGASALEN 

. 

f .. ··········: ....... 

... ra-x;a 1 Taxa2 

Tåia"3 

...... r,~.·· 4 •···•·•• Max antal per 

• 

•••••• 

Halv dag 800 l 200 l 600 Enlök 260 

Hel dag l 200 l 800 2 400 Enlök 

AULA 

Enlök 250 

__fM!lag- - 750 l 125 l 500 En! ök 

Halv dag 500 750 l 000 Enlök 125 

Hel dag 750 l 125 l 500 Enl ök 

MATSAL/CAFETERIA 

Pris per halv/hel dag < .• J :.· ..·. 

•• Taxa 'l · Ta~a2 l Tax'a 3 . T3xa"4 BofdSp_l_liCei"irig 

Vägga cafeteria+ kök, halv dag 400 600 800 Enlök 50 

Vägga cafeteria+ kök, hel dag 600 900 l 200 Enlök 50 

V ägg a, Måsen, hal v dag l 600 2 400 3 200 Enlök 360 

V ägga, Måsen, hel dag 2 400 3 600 4 800 En! ök 360 

Österslättskolans matsal, halv dag 600 900 l 200 En! ök 250 

Österslättskolans matsal, hel dag 900 l 350 l 800 Enlök 250 

Ovriga grundskolor, halv dag 300 450 600 En! ök 

Övriga grundskolor, hel dag 450 675 900 En! ök 

.. .. 

For stadnmg/d1sknmg debtteras 230 kr per timme+ moms . 

När egen städning sker debiteras 50 }{r fdr materialkostnader. Vid utlåning av porslin debiteras 50 kr. 

LEKTIONsSALAR 

Pris: ~'er)irit :-:-- .... Tax3.1 •••••••• 

1 .. Taxa4 __- :Ma,:!( antairer 

····. •·••· Ta~a3 

Vanligt klassrum 60 90 120 Enl ök 30 

; .Taxal l< Taxa-2 Taxa•3 • _- TaX::a 4 

•• 

Specialsal- Slöjd och hemkunskap 120 180 240 En! ök 

PrfS)1~r .tjm + moms ·. ·• .· .• . ••···.· .··· .· 

Arraneemane som kräver extra vaktmästare/tekniker debiteras enligt nedan+ moms 

.· . ·.·. 

••• 

. . . ·. . : > • Klock~~ 

.... · ..· . Pris/tim_ 

Vardagar 07:00-16:00 270 

16:00-18:00 415 

Övrig tid + helger 560 

12




DIVERSE UTHYRNINGSMATERIAL 

H ämtpr1s .. m Il { moms. K an l evereras mot avg1 'f t. A nvändaren ansvarar f ör matenalet 

Stodek/forritåt 

. Jl.rtike]·················· ··>.. ·.· ... f\1tal i.·· ..... T#al Qvdga t~Xor 

> •••••• 

.~fis/d~~n/st ·.. ·....·. !iriStövlilitst 

• 

stolar 

l 400 7 9 

Bord ca 80*180 30 19 26 

Scendelar/bruna 240*120*40 35 39 56 

Toavagn 4 pers* 

l 000 kg l 223 447 

UTHYRNING AV AV-UTRUSTNING 

Priser inkl moms 

Artikel :. 

••• .... stortek/format 

·.. •••.(. 'faX~} :: :.::::9~Ii:~a}:~~:or 

l < • .. ~::f._nft~j neuevuep_ark~Jl M- 

Högtalare, axelrem 

Högtalare, trådlös 

Högtalaranläggning 

Högtalaranläggning stor 

Högtalaranläggning liten 

Sladdlös mi c * 

CD-bandspelare * 

Bärbar, batt.driv m 

Batteridriven 

Batteridriven, 8 st 

(exkl batteri) 

*Nätansl. 

utomhusbruk 

*Nätansl. 

utomhusbruk 

••••• . ••···· pns/dygn/st l• . /p.ris/~ygn/st 

61 

84 

83 

446 

390 

279 

56 

112 

162 

162 

726 

614 

279 

112 

Bokas te! 812 60 

Bokas tel812 60 

* Kostnad för toalettunnar 

och tömning tillkommer 

Bokas tel812 60 

Bokas te! 812 60 

Bokas te1812 60 

Bokas te1812 60 

UTHYRNING AV FLAGGOR och FANOR 

_:. Pris per dag -'



Taxor och avgifter mr hyra av lokaler 

IDROTTSHALLAR 

l. Hyra vid ord föreningsvht 

2. Hyra vid kommersiellt syfte 

VÅGGAMALLEN 

Ptis .. pertimllle,. 

l· .. · ·.··· 

l 40 80 166 Enlök 

2 228 En! ök 

TENNISHALLEN 

P~ispertimme. .· ····.·;;· ··.:;· ,: : •• ; ·.; Ta;xal ;::'' ra~a:z- .. Taxa 3 . ·:. ·. T:ix:l4 

l •· 

Å'baiien ; .. ; '. .; ; •·· 

l 49 93 314 En! ök 

2 228 En! ök 

NORREVÅNGSKOLANSIDROTTSHALL 

Prfs}JCi: ti'mm'e · 

.. ··· •· ., 

l >>··;.; Tax•il 1·•;.:::•· Taxi2 ..... .•·.•·.· Tllxll3 .. .. ·; TaXa4 

A~bållen . ... . 

; ' >':::>·'".• •·•· . 

l 49 93 314 En! ök 

2 228 En! ök 

Bordtennishall · ';· •• 

·.···. 

l 40 80 166 

2 228 

STENBACKASKOLANSIDROTTSHALL 

Pris per tiiP~,e '- ·- ;·· 

. 

..· . T3,xi l Taxa2 1 • · ;·· Taxa3 l ..· 

. • .Taxa 4 

1·.•··· ··. 

' ' '' ' 

A-ballen . ; .. . 

l 49 93 314 En! ök 

2 228 Enlök 

AAKHALLEN 

l ~ris per tilllille 

Taxa l l 

!50 

14



Taxor och avgifter fOr hyra av lokaler 

GYMNASTIKSALAR (utanför skoltid) och JUDOLOKALEN I FOLKETS HUS 

Bodestorp-, Hällaryd-, Klockeback-, Korpadals-, Möllegårds-, Mörrums-, Prästslätts-, Sternö- och 

Österslättsskolans A- och B-sal. Judolokalen i Folkets hus 

166 En! ök 

IDROTTSANLÄGGNINGAR UTOMHUS 

FOTBOLLSPLANER,GRÄS 

Pri$ P"r. tim:T··: ··.:·::;..• •·... · •..• 

·.. •••••••• . >' .• •.·.· .· .......... . 

V~g~a, lJ? ~, J\:&ir,~lll;, ;,~_öfrU_~t!',-sv a ng-~ta~ 

.... : .·· · · 

, : Häll~tyd, 'IV~~r~e~-~ -f11_, '-~~lit~-~~~;, :--- , __ ,, , 

Ringamåla,;Strömn~a- QCh Hö~W(latj\,7_;9Ctt:'~?::>: 

l planer •>: : • • • • ,< . • • • • · • ·· ·" < 

l 49 

Föreningsan· med entre ellikn avgifter via 

programblad, abonnemang el dyl. 

~~:~::;iMörrum,Märserum,C- och ......................... . 

']'a~al l Taxa 2 . Taxa 3 ) T~xa ~ försäsongsträning 

228 

80 314 En! ök 

Vid spel i div. II 

och högre samt 

vid spec 

arran Temang. 

l 20 

Flygfältet Asarum o.ch Runnemara •• • ····.: .. :•·' 

1 49 

2 228 

FOTBOLLSPLANER GRUS 

' 

PriS per ·timm·e . ·· 

i .. · · • 

. ...... 

• 

. ·. ..·.. · 

VäggaiP,.,\sal'uT,Mör~um ochHällaryd. 

Får disponeras utan avgift veckorna 12 "05 ; • • :• · 

l 

Omklildningsruiri, deblt~ras JJk3 timmar 

Med bastu 

Utan bastu 

·. •.•. ···•·· .. 

En! ök 

80 314 En! ök 300 

En! ök 300 

. Taxa l .. Taxa 2 .· Taxa3 . Taxä4 

40 80 166 En! ök 

22 49 117 En! ök 

22 35 80 En! ök 

JÖSSARINKEN och VÄGGARINKEN 

.Pris pertini.Nyi{iandeiid 50'min · .·. ••· • • • ;•·. •• ·:•• • •·••• < Taxli I Taia2 :•· Taxa 3 • . • · • • Taxa 4 

:JöSSarrnkeii ;::-stot~ biilri_R'it : ..... ·.·· . .... 

l 49 93 682 Enlök 

Föreningsan med entre ellikn avgifter via l 676 kr vid 3 000 kr vid 

programblad, abonnemang el dyl. trän.match med seriematch 

entre ellikn 

div l 

JöSsarin k en -J illa :banan-,· VäggariD k en 

••••• 

l 49 93 560 En! ök 

Omklädningsrum; de h· per· 3 tim '< 

.... 

Med bastu 22 49 117 En! ök 

Utan bastu 22 35 80 En! ök 

TENNISBANOR 

Pl~i> ·. Bo)



§ 30 2012/424 

Revidering av reglementen 


att revidera reglementena för nämnderna och kommunstyrelsen i enlighet med bilagda 

förslag. 


Under arbetet med att se över kommunens fårfattningssamling uppmärksammades bland 

annat att den kommunala förvaltningens organisation delvis slog genom reglementena 

för nämnderna och styrelsen. Kommunstyrelsen beslutade därför, 2012-09-08, § 238, att 

uppdra åt administrative chefen att inkomma med fårslag till justeringar av reglementena. 

F örslaget som remitterats till samtliga nämnder innebar att paragrafen som stadgar 

"att den administrativa personal som biträder nämnden vid fullgörandet av nämndens 

uppgift ingår i xxx förvaltning" skulle utgå. Detta då reglementena syftar till att fastställa 

ansvars- och befogenhetsfördelningen mellan och arbetsformerna inklusive sammansättning 

får de olika politiska organen, varför tjänstemarmaorganisationen inte hör 

hemma i detta sammanhang. 

Överfårmyndarnämnden, valnämnden, socialnämnden, omsorgsnämnden, nämnden för 

arbetsmarknad och vuxenutbildning, gymnasienämnden, nämnden för barn, skola och 

ungdom samt kulturnämnden ställer sig bakom eller har inget att erinra mot fårslaget 

Fritidsnämnden, tekniska nämnden och byggnadsnämnden har dock en kritisk hållning 

till förslaget om syftet med revideringen är att centralisera förvaltningsadministrationen. 


o Administrativa chefens tjänsteskrivelse 2013-01-21 



Samtliga nämnder och kommunstyrelsen 

Författningssamlingen

Datum 

2013-01-21 

Diarienummer 


REVIDERING AV REGLEMENTEN 

Bakgrund 

Under arbetet med att se över kommunens fårfattningssamling 

uppmärksammades bland annat att den kommunala förvaltningens organisation 

delvis slog genom reglementena får nämnderna och styrelsen. 

Kommunstyrelsen beslutade därför, 2012-09-08 § 238, att uppdra åt 

administrativ chef att inkomma med fårslag till justeringar av reglementena. 

Förslaget som remitterats till samtliga nämnder innebar att paragrafen som 

stadgar" att den administrativa personal som biträder nämnden vid 

fullgörandet av nämndens uppgift ingilr i xxx förvaltning" skull~;: utgå. Dt:lta då 

reglementena syftar till att fastställa ansvars- och befogenhetsfårdelningen 

mellan och arbetsformerna inklusive sammansättning får de olika politiska 

organen, varfår tjänstemannaorganisationen inte hör hemma i detta 

sammanhang. 

Nämndernas synpunkter 

Överfårmyndarnämnden, valnämnden, socialnämnden, omsorgsnämnden, 

nänmden får arbetsmarknad och vuxenutbildning, gymnasienämnden, nämnden 

får barn, skola och ungdom samt kulturnämnden ställer sig bakom eller har 

inget att erinra mot fårslaget 

Fritidsnämnden, tekniska nämnden och byggnadsnämnden har dock en kritisk 

hållning till fårslaget om syftet med revideringen är att centralisera 

fårvaltningsadministrationen, "fullskalig centralisering av tex 

fårvaltningsekonomer/assistenter, personalutvecklare/assistenter och 

nämndsekreterare. Att centralisera denna typen av funktioner leder inte sällan 

till att sakkunskap/operativ kunskap och insikt om respektive förvaltningsenhet 

på sikt fårsvinner i dessa kompetensområden och därmed också påverkar 

nämndens ansvarsområde." 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-81 O 40 


Övervägande 

Syftet med foreslagna revideringar är att renodla reglementena så att dessa är 

fullmäktiges redskap for ansvars- och befogenhetsfordelningen mellan och 

arbetsformerna inklusive sammansättning for de olika politiska organen. 

Vad gäller vissa nämnders farhågor är kommunstyrelsen redan idag 

kommunens personalmyndighet och ansvarar enligt reglementet for 

övergripande organisationsfrågor. 

Då såväl den politiska som forvallningsorganisationen av olika anledningar 

ibland måste forändras oavhängigt av varandra är det otympligt att reglera 

delar av fOrvallningsorganisationen i reglementena. Detta då forändringar av 

reglementen hanteras av fullmäktige emedan organisationsfrågor avseende 

forvallningen hanteras av kommunstyrelsen. 


Kommunledningsforvaltningen foreslår: 

Kommunstyrelsen foreslår kommunfullmäktige: 

att revidera reglementena for nämnderna och kommunstyrelsen i enlighet med 

bilagda forslag. 

2 

J ens Odevall 

Administrativ chef

~ 

IKARLSHAMNS KOMMUN 


Reglemente f6r kommunstyrelsen 

Utgivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli 

Gäller fr. o m: Lagakraftvunnet beslut 

Antagen: KF§ 72, 2011-05-02 

Reviderat: KF§ 25, 2012-03-05 

Reglemente för kommunstyrelsen 

Utöver vad som foreskrivs i kommunallagen och andra fårfattningar får kommunstyrelsen och 

dess verksamhet gäller bestämmelserna i detta reglemente. 

Sammansättning och arbetsformer 

Sammansättning 

l§ 

Kommunstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. 

2§ 

Bland kommunstyrelsens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordforande, 

en fårste vice ordfårande och en andre vice ordforande. Ordforanden och förste vice 

ordföranden nomineras av majoriteten medan minoriteten nominerar andre vice ordföranden. 

Bland kommunstyrelsens ledamöter och ersättare utser kommunstyrelsen ett arbetsutskott 

bestående av 7 ledamöter och 7 ersättare samt ett personal- och organisationsutskott bestående av 

5 ledamöter och 5 ersättare. För varje utskott ska utses en ordfårande och minst en vice 

ordförande. 

Den som innehar uppdrag som ordforande respektive l :e vice ordforande i kommunstyrelsen 

är tillika ordforande respektive vice ordforande i kommunstyrelsens arbetsutskott. 

Kommunstyrelsen utser en festivalkommitte bestående av 5 ledamöter. Kommitten är att 

betrakta som en nämndsberedning under kommunstyrelsen. 

Kommtmstyrelsen utser en arvodesgrupp bestående av 4 ledamöter. Gruppen är att betrakta som 

en nämndsberedning under kommunstyrelsen. 

Arbetsformer 

3§ 

För kommunstyrelsens sätt att arbeta gäller "Arbetsordning for styrelse och nämnder i 

Karlshamns kommun".



Reglemente får kommunstyrelsen 

Övergripande ansvar 

Ledning och samordning 

4§ 

Kommunstyrelsen är det ledande politiska förvaltningsorganet och har ansvar för hela 

kommunens utveckling och ekonomiska ställning. 

Kommunstyrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi 

och verksamheter. 

5§ 

I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna bland annat 

utveckling av den lokala demokratin och medborgarinflytandet 

personalpol i tiken 

utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart samhälle ur ekologisk, ekonomisk och social synvinkel 

den översiktliga planeringen av mark och vatten 

markoch bostadspolitiken och se till att en tillfredställande markberedskap upprätthålls samt 

att bostadsförsörjningen och samhällsbyggandet främjas 

6§ 

energiplaneringen samt främja energihushållningen 

informationsverksamheten 

utvecklingen av infrastruktur, kollektivtrafik och kommunikation i vid bemärkelse 

arbetet med att reformera det kommtmala regelbeståndet 

arbetet med att effektivisera och utveckla administrationen 

utvecklingen av brukarinflytandet 

Kommunstyrelsen ska vidare med uppmärksamhet följa 

miljövårds- och naturvårdspolitiken och verka för en god miljö i kommunen 

räddningstjänsten och verka för ett tryggt och säkert samhälle 

socialtjänsten och verka för att socialtjänstlagens mål kan uppfyllas

Karlshamns lm m mun 


Reglemente f6r kommunstyrelsen 

- den kommunala äldreomsorgens- och handikappverksamheten och verka får en 

god omsorgsverksamhet 

den k01rununala hälso- och sjukvården och verka får en god kommunal hälso- och sjukvård 

- den kommunala förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och verka får att 

lagstiftningens mål inom området uppfylls 

- skolväsendet och verka får att skollagstiftningens mål kan uppfyllas 

fritids- och kulturpolitiken och verka får en god fritids- och kulturverksamhet i kommunen 

integrations- och arbetsmarknadspolitiken och verka får en bra integration och 

arbetsmarimad i kommunen 

- den telmiska verksamheten och verka får en bra försörjning och service av 

kommunens fastigheter, parker, turist- och fritidsanläggningar, vatten- och 

avloppsanläggningar, gator mer mera 

Styrning 

7§ 

I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att: 

- leda arbetet med och samordna utformningen av övergripande mål, riktlinjer och 

ramar får hela den kommunala verksamheten och initierar målfrågor, som inte är 

fårbehållna annan nämnd 

- övervaka att de av fullmäktige fastställda målen samt planerna och programmen får 

verksamheten och ekonomin efterlevs och att kommunens löpande fårvallning sköts 

rationellt med god ekonomi och kvalitet 

- se till att samtliga nämnder följer upp hur verksamheten utvecklas och hur den 

ekonomiska ställningen är under budgetåret och lämnar redovisning till 

fullmäktige 

- ta ansvar får samordningsträffar med nämndspresidierna och förvaltningscheferna får 

att utveckla relationerna mellan kommtmstyrelsen och de övriga nämnderna 

- fortlöpande ha uppsikt över sådana kommunalförbund, gemensamma 

nämnder och andra samverkansorgan som kommunen är medlem i 

- fortlöpande ha uppsikt över verksamheten i de företag, som kommunen helt eller 

delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och 

efterlevnad av uppställda direktiv 

men också i avseende på övriga fårhållanden av betydelse får kommunen 

- tillvarata kommunens intressen vid bolags- och fåreningsstämmor och 

andra liknande sammanträden i de företag kommunen helt eller delvis äger 

eller armars har intresse i




-upprätta övergripande strategi och liktlinjer for hur säkerhetsarbetet ska bedrivas i 

kommunala verksamheter 

Övriga verksamheter 

Ekonomisk förvaltning 

8§ 

Kommunstyrelsen ansvarar for den sammantagna kommunala medelsforvallningen 

enligt fullmäktiges foreskrifter. I medelsforvallningen ingår 

- placeling och upplåning av medel 

- bevakning av att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i rätt tid samt vidta 

de åtgärder som behövs for indlivning av förfallna fordringar 

9§ 

Kommunstyrelsen har vidare ansvar for att 

- underhålla och forvalta kommtmens fasta och lösa egendom i den mån inte detta ansvar 

åvilar annan nämnd eller kommunalt foretag. 

- forvalta under kommunens vård ställda donations- och fondmedel 

- forvalta kommunens konstinnehav 

- kommunens behov av forsäkringsskydd är tillgodosett samt besluta i forsälaingsoch 

skadeståndsärenden 

- kommunövergripande upphandlingar inomvaru-och tjänsteområdet i enlighet med 

av kommunfullmäktige antagen upphandlings- och inköpspolicy, övriga upphandlingar 

av stor principiell vikt och upphandlingar som sker samordnat med annanlandra 

kommuner 

- foreningsbidrag och utdelning ur fonder 

- ärenden om kommunens heraldiska vapen. 

Personalpolitiken 

10 § 

Kommunstyrelsen ansvarar for frågor som rör forhållandet mellan kommunen som arbetsgivare 

och dess arbetstagare såsom: 

- med bindande verkan för kommunen genom kollektivavtal reglera frågor, som rör 

förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och dess arbetstagare 

- forhandla på kommunens vägnar enligt gällande lagstiftning om forhandlingsrätt utom vad 

gäller 11-14 och 3 8 §§lagen om medbestämmande i arbetslivet inom andra nämnders 

verksamhetsområden




- avgöra frågor om tolkning och tillämpning av lag, avtal och andra 

bestämmelser som rör förhållandet mellan kommunen som arbetsgivare och 

dess arbetstagare 

- övergripande organisationsfrågor 

- personalförsörjning 

- ansvar för likabehandlingsarbete och arbetsmiljöpolitik 

-lämna uppdrag som avses i den kommunala delegationslagen (1954:130) 

- besluta om stridsåtgärder. 

- svara för information till kommunens personal. 

Uppgifter enligt speciallagstiftning 

11§ 

Kommunstyrelsen är arbetslöshetsnämnd enligt lag (1944:475) om 

arbetslöshetsnämnd. 

Kommunstyrelsens arbetsutskott är tillika krisledningsnämnd enligt lagen 

(2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära 

händelser i fredstid och höjd beredskap. 

Kommunstyrelsen svarar för räddningstjänsten enligt lag (2003 :778) om skydd mot 

olyckor genom kommunförbundet Räddningstjänsten Västra Blekinge. 

Kommunstyrelsen är arkivmyndighet enligt arkivlag (1990:782). 

Kommtmstyrelsen har ansvar för kommunens anslagstavla enligt lagen ( 1970:462) om 

vissa anslag på kommunens anslagstavla. 

Kommunstyrelsen ansvarar för tillståndsgivning och tillsyn enligt alkohollagen 

(1994:1738), tillsyn med stöd av tobakslagens 12 §och 12a § (1996:941), kontroll av 

näringsidkare som anmält till Läkemedelsverket att man bedriv er handel med vissa 

receptfria läkemedel enligt lag (2009:730) om handel med vissa receptfria läkemedel, 

tillstånd enligt lotterilagen (1994: l 000) och som remissinstans tilllotteriinspektionen 

avseende lag om anordnande av visst automatspel (1982:636) 

Kommunstyrelsen är registeransvarig för de personregister som styrelsen får i sin 

verksamhet och fårfogar över enligt personuppgiftslagen (1998:204). 

Verksamhetsbaserade ansvarsområden 

12 § 

Kommunstyrelsen har vidare ansvar får följande verksamhetsområden:




- strategiska frågor avseende en hållbar samhällsplanering vad avser infrastruktur, 

logistik, IT, exploatering, miljö, energi, klimat, folkhälsa, mångfald, delaktigbet och 

trygghet 

- bevaka komrutmens intressen vid fastighetsbildning, fastighetsbestämning, 

planläggning och byggnadsprojekt med mera 

- bidra till en positiv utveckling av näringslivet 

- kommunens marknadsforing och centrala informationsverksamhet 

turismverksamheten 

- Östersjöfestivalen och andra evenemang av större omfattning 

övergripande regionala, nationella och internationella kontakter samt medverkan i projekt 

reformering och fårenkling av kommunstyrelsens regelbestånd 

- beslut i frågor som rör tillämpningen av 2 kap tryckfrihetsforordningen (1949:105) och 

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 

Kommunstyrelsen svarar dessutom for de forvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som 

inte uppdragits åt annan nämnd. 

Fullmäktiges beredningsorgan 

13§ 

Styrelsen ansvarar for beredning av ärenden fåre beslut i kommunfullmäktige. Fullmäktige kan 

tillsätta beredningsorgan i vissa frågor som kan få motsvarande uppgift. 

Delegering från fullmäktige 

14 § 

Kommunstyrelsen får besluta i foljande grupper av ärenden. 

- vid behov besluta att ta upp lån samt konvertera och lösa in lån i enligbet med fullmäktiges 

riktlin j er 

- borgenshantering 

- på begäran av nämnd orofordela medel som anslagits till nämnden inom den budgeterade 

verksamhetsvolymen och av fullmäktige fastställd beloppsram och andra riktlinjer 

- på begäran av nämnd orofårdela medel inom budgetram och mellan investeringsprojekt för 

nämnd/styrelse som så begär 

- på begäran av nämnd fatta startbeslut for investeringsprojekt då bruttoinvesteringsutgiften för 

projektet överstiger 7 mnkr



Reglemente får kommunstyrelsen 

- på begäran av nämnd godkäm1a att entreprenadavtal får tecknas vid investeringsprojekt där 

bruttoinvesteringsutgiften överstiger 7 mnkr 

- kommunens förvaltningsorganisation inom de riktlinjer som fullmäktige fastställt, 

- mellan bolagsstämmorna tillvarata kommunens intressen i kommunala företag och 

därvid företräda kommunen som "ägare". 

-utse ombud i företag där kommunen har minoritetsandel. 

- utarrendera, uthyra eller annars upplåta fastighet, byggnad eller del av dessa som 

tillhör kommunen om inte denna beslutanderätt ligger hos annan nämnd. 

- köp, försäljning, byte, gåva, fastighetsreglering, expropriation eller inlösen med stöd av planoch 

bygglagen av fastighet eller del av fastighet samt upplåtelse av tomträtt inom av fullmäktige 

fastställda riktlinjer beträffande belopp och villkor i övrigt 

- ärenden enligt lagen om fårvärv av hyresfastigheter m.m. som inte avser utövande av 

förköpsrätt vid aktieöverlåtelse. 

- mål och ärenden, där det ankommer på kommunstyrelsen att fåra kommunens talan, på 

kommunens vägnar träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord, ingå 

förlikning och sluta avtal. 

- yttrande som ankommer på kommunfullmäktige om inte yttrandet är av principiell betydelse 

för den kommunala självstyrelsen. Kommunstyrelsen får dock besluta i sistnämnda slag av 

yttranden om remisstiden inte medger att ärendet behandlas på ordinarie sammanträde med 

fullmäktige. 

- yttranden enligt lagen om övervakningskameror m.m. 

- yttrande över antagande av hemvärnsmän 

Ansvar och rapporteringsskyldighet 

15 § 

Kommunstyrelsen ska se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer 

som kornmunfullmäktige har bestämt, de föreskrifter som kan finnas i lag eller fårordning 

samt bestämmelser i detta reglemente. 

Kommunstyrelsen ska regelmässigt rapportera till fullmäktige hur verksamheten utvecklats och 

hur den ekonomiska ställningen är under budgetåret.




Kommunstyrelsens ordförande 

16 § 

Kommunstyrelsens ordförande är tillika kommunalråd och engagerad på heltid. 

17 § 

Det åligger kommunstyrelsens ordfårande att: 

- närmast under kommunstyrelsen utöva uppsikt över hela nämndsförvaltningen 

- uppmärksamt följa frågor av betydelse för kommunens utveckling, ekonomi och effektivitet 

samt att ta initiativ i dessa frågor 

-främja samverkan mellan kommunstyrelsen och kommunens övriga nämnder 

- representera kommunstyrelsen vid uppvaktningar hos myndigheter, konferenser 

och sammanträden om inte kommunstyrelsen bestämt annat i ett särskilt fall 

- företräda styrelsen i egenskap av företrädare för kommunen vid domstolar och andra 

myndigheter med rätt att därvid sätta annan person i sitt ställe. 

18 § 

Kommunstyrelsens ordförande får närvara och delta vid sammanträden med annan nämnd, men 

inte delta i besluten. Kommunstyrelsens ordförande har också rätt att få sin särskilda mening 

antecknad i protokollet. Närvarorätten gäller inte ärenden som rör myndighetsutövning mot 

någon enskild. 

Kommunstyrelsens administrativ:a organ 

Kommunstyrelsen biträEis av: 

kommundirektören meEI enhet för strategisk atveekling, :1treEiningar oeh projekt 

kommunleEiningsförvaltningen meEI kansli , ekonomi , personal oeh näringslivsenhet

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 6 

108 

Nämnden för 

barn, ungdom och skola 2012-12-04 

§ 85 

Revidering av BUS-nämndens reglemente 9-0 (Q_ J i( ;;l}{ 

2012.353 

BUS-nämndens beslut 

att ställa sig bakom framtaget förslag till reglemente för BUS-nämnden. 


Begäran om yttrande över fårslag till revidering av reglemente för nämnden får 

barn, ungdom och skola (BUS-nämnd), har inkommit från kommunkansliet Enligt 

förslaget ska paragraf 9 (Personal) strykas. 

Paragraf 9 lyder: 

"den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid 

fullgörande av nämndens uppgifter ingår i utbildningsförvaltningen ··. 


• Protokoll från BUS-nämndens arbetsutskott 2012-10-24, BUS au §48 

• Begäran om yttrande över förslag till revidering av reglemente får nämnden 

får barn, ungdom och skola (BUS-nämnd), 2012-10-03 


Kommunkansliet 

Författningssamling

~ 

liKARLSHAMNS KOMMUN 


Nämnden för barn, ungdom och 

slwla 

Gäller fr o m: Lagahattvunnet beslut 

Beslut: KF§ 72, 2011-05-02 

Reglemente för nämnden för barn, ungdom och 

skola 

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen får nämnder och dess verksamhet gäller 

bestämmelserna i detta reglemente. 



1 § 

Nämnden får barn, ungdom och skola består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 

2§ 

Bland ledamöterna i nämnden får barn, ungdom och skola utser fullmäktige ett presidium bestående 

av en ordförande, en vice ordfårande och en andre vice ordförande. 

Bland ledamöterna och ersättarna i nämnden får barn, ungdom och skola utser nämnden ett 

arbetsutskott bestående av 5 ledamöter och 5 ersättare. För arbetsutskottet utser nämnden en 

ordfårande och en vice ordförande. 

Arbetsformer 

3§ 

F ör nämnden gäller "Arbetsordning får styrelse och nämnder i Karlshamns kommun". 

Nämndens ansvar och befogenheter 

Ansvarsområden 

4§ 

Nämndens ansvarsområden omfattar:



Reglemente för nämnden för barn, ungdom och skola 

försko le- och fritidshemsverksamhet 

grundskola, inklusive särskola, 

fritidsgårdar, 

musikskola, samt 

natur- och kultursko la. 

Demokrati och medborgarinflytande 

5§ 

Nämnden ska på ett aktivt sätt, inom sina ansvarsområden, medverka till utveckling av den lokala 

demokratin och att medborgamas perspektiv är i fokus. 

Generellt 

6§ 

Nämnden ska inom sina ansvarsområden: 

ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuelllagstiftning 

ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 

ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. 

rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat 

månadsvis, med undantag för januari, mars, juni, juli, oktober och december månads utfall, 

genomföra budgetuppföljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 

ekonomi för redovisning vid konnnunstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppföljningsmånads utgång. 

leda och utveckla den laxefinansierade verksamheten. 

föra dialog med kommunstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 

verkställighet. Nämnden ska aktivt samverka med kommunstyrelsen då denna utövar sin 

uppsikt över nämnden. Nämnden ska medverka vid de presidiekonferenser som anordnas av 

kommunstyrelsen. 

medverka till att kommunövergripande politiska avvägningar mellan behov och resurser 

grundas på bästa möjliga beslutsunderlag 

7§ 

Utöver vad som anges i 4-6 §§ ansvarar nämnden för att 

samråda med övriga kommunala nämnder, andra myndigheter och med organisationer som 

berörs av nämndens ansvarsområde, 

med uppmärksamhet aktivt följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt hos 

kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller övriga kommunala nämnder göra de 

framställningar som befinns påkallade, 

lämna information till allmänheten om sin verksamhet, 

verka för reformering av nämndens regelbestånd, 

2



Reglemente för nämnden för barn, ungdom och skola 

vara registeransvarig for de personregister som nämnden for i sin verksamhet och forfogar 

över, 

besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsforordningen (1949: l 05) och 

offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), 

ansvara for vård och forvallning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag och 

kommunens arkivstadgar, samt 

fullgöra de forvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 

överlämnar till nämnden. 

Särskilda uppgifter 

8§ 

Nämnden ska svara for de myndighetsuppgifter som åvilar nämnden enligt skollagen och 

gnmdskoleforordningen. 

Nämnden ska verka for att smmåd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser 

behov och genomforande av tjänster som hör tilllokalforsörjning, drift, skötsel och underhåll av 

olika utbildningslokaler. 

Nämnden ska vårda den fasta och lösa egendom som står under nämndens förvaltning. 

Nämnden ska svara for upphandlingar, som inte är kommunövergripande eller avser samordnad 

upphandling med andra kommuner eller annars är av stor omfattning och/eller principiell natur. 

Nämnden ska handlägga fondverksamhet inom verksamhetsområdet. 

Personal 

Den administrativa organisation o sh Jlersenal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av 

nämndens UJ3j3gifter ingår i



Reglemente får nämnden för barn, ungdom och skola 

Samrådsskyldighet 

i u§ 

Nämnden ansvarar får att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommunstyrelse eller 

annan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. 

Nämnden ska verka för att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. 

4

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL GY 6 

100 

Gymnasienämnden 2012-10-22 

§ 70 2012/353 

Revidering av gymnasienämndens reglemente 

Gymnasienämndens beslnt 

att gymnasienämnden inte har något att erinra mot fårslaget till revidering av 

nämndens reglemente 


Begäran om yttrande över fårslag till revidering av gymnasienämndens reglemente, 

har inkommit från kommunkansli et. Enligt förslaget ska paragraf 9 

strykas. Paragraf 9 lyder "den administrativa organisation och personal som 

ska biträda nämnden vid fullgörande av nämndens uppgifter ingår i utbildning~förvaltningen 

", 


• Begäran om yttrande över förslag till revidering av gymnasienämndens 

reglemente, daterad 2012-10-03 


Kommunkansliet

~ 



Reglemente för gymnasienämnden 

Utgivare: Kommunledningsf6rvaltningen Kansli 

Gäller fr o m: Lagakraftvunnet beslut 

Beslut: KF § 72, 2011-05-02 

l '- . 

Reglemente för gymnasienämnden 

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen för nämnder och dess verksamhet gäller 




l§ 

Gymnasienämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. 

2§ 

Bland gyronasienämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordforande, en 

vice ordforande och en andre vice ordforande. 

Arbetsformer 

3§ 

För gyronasienämnden gäller arbetsordning for styrelse och nämnder i Karlshamns kommun. 



4§ 

Nämndens ansvarsområden omfattar: 

- gymnasieskola inklusive gymnasiesärskola 

samverkan skola-näringsliv 

antagning av elev till gymnasieskola och 

- uppföljningsansvar for ungdomar upp till 20 år.



Reglemente får gymnasienämnden 


5§ 


demokratin och att medborgarnas perspektiv är i fokus. 

Generellt 

6§ 


ansvara for att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuelllagstiftning 

ansvara for regelmässig uppfoljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 

ändarnål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll. 


månadsvis, med undantag for januari, mars, juni, juli, oktober och december månads utfall, 

genomfora budgetuppfoljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 

ekonomi for redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde nännast efter respektive 

uppfoljningsmånads utgång 

leda och utveckla den laxefinansierade verksamheten 

fora dialog med kommunstyrelsen och forvallningschefen beträffande verksamhet och 

verkställighet. Nämnden ska aktivt samverka med kommunstyrelsen då denna utövar sin uppsikt 

över nämnden. Nämnden ska medverka vid de presidiekonferenser som anordnas av 



grundas på bästa möjliga beslutstmderlag 

7§ 

Utöver vad som anges i 4-6§§ ansvarar nämnden för att 



med uppmärksamhet aktivt folja utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt hos 




verka for reformering av nämndens regelbestånd, 

vara registeransvarig for de personregister som nämnden for i sin verksamhet och forfogar 

över, 



ansvara for vård och forvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 

och kommunens arkivstadgar, samt 

2


FQjli' ATTNINGSSAMLING 

Reglemente for gymnasienämnden 

fullgöra de fcirvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 



8§ 

Nämnden ska verka fcir att samråd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser 

behov och genomforande av tj ärrster som hör tilllokalfcirsörjning, drift, skötsel och underhåll av 



Nämnden ska handlägga fondverksamhet inom verksamhetsområdet. 

Nämnden svarar fcir upphandling, som inte är kommunövergripande eller avser samordnad 

upphandling med andra kommuner eller annars är av stor omfattning och/eller principiell natur. 

Personal 

Den admiRistrativa orgaRisation o oh personal som ska biträda nämndoo vid fullgiiraRdet av 

nämndens uppgifter ingår i utbildRingsRirvaltningen. 

Övrigt 

Namn och profilfrågor 

19§ 

Nämnden ska samråda med kommtmstyrelsen i beslut om namn och profilfrågor. Detta gäller även 

andra frågor där det anges särskilt att beslut ska fattas efter samråd med styrelsen. 

Förande av talan 

110 § 

Nämnden har inom sina ansvarsområden rätt att själv eller genom ombud fcira kommunens talan i 

mål och ärenden samt träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord och sluta annat 

avtal. 


In§ 

Nämnden ansvarar fcir att smmåd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs fcir att kommunstyrelse eller 


Nämnden ska verka fcir att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. 

3

KARLSHAMNS KOMMUN 

Nämnden för arbetsmarknad 

och vuxenutbildning 

PROTOKOLL NAV 6 

2012-10-15 

78 

§ 62 

2012/353 

Revidering av reglemente för nämnden fOr arbetsmarknad .o,ch 

vuxenutbildning 

~ /~4'6(:; 

Nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildnings beslut 

att nämnden får arbetsmarknad och vuxenutbildning inte har något att erinra 

mot fårslaget till revidering av nämndens reglemente 


-'1' 

Begäran om yttrande över fårslag till revidering av nämnden får arbetsmarknad 

och vuxenutbildnings reglemente, har inkommit från kommunkansliet Yttrande 

ska lämnas senast 2012-10-26. Enligt fårslaget ska paragraf 9 strykas. Paragraf 9 

lyder "den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden 

vidfullgörande av nämndens uppgifter ingår i utbildningsförvaltningen ". 


• Begäran om yttrande över förslag till revidering av nämnden får arbetsmarknad 

och vuxenutbildnings reglemente, daterad 2012-1 0-03 


Kommunkansliet

~ 

.KARLSHAMNS KOMMUN 

Utgivare: Beslutsstöd Kausli 

Gäller från: lagakraftvunnet beslut 

Antagen: KF § 72, 2011-05-02 


Reglemente för arbetsmarknad och 


Reglemente för nämnden för arbetsmarknad och 


Utöver vad som fåreskrivs i kommunallagen får nämnder och dess verksamhet gäller 




1 § 

Nämnden for arbetsmarknad och vuxenutbildning består av 7 ledamöter och 7 ersättare. 

2§ 

Bland ledamöterna i nämnden for arbetsmarknad och vuxenutbildning utser fullmäktige ett 

presidium bestående av en ordforande, en vice ordforande och en andre vice ordforande. 

Arbetsformer 

3§ 

För nämnden for arbetsmarknad och vuxenutbildning gäller "Arbetsordning får styrelse och 

nämnder i Karlshamns kommun". 


Nämndens ansvarsområden 

4§ 


kommunal vuxenutbildning inklusive särvux och svenska for invandrare 

eftergymnasial utbildning inom det kommunala ansvarsområdet 

uppdragsutbildning 

insatser som främjar arbete och sysselsättning



Reglemente för arbetsmarknad och vuxenutbildning 

studie- och yrkesvägledning for vuxna 

informationsansvar for ungdomar som fullgjort sin skolplikt och som inte fYllt 20 år samt utökat 

informationsansvar for ungdomar upp till 25 år 


5§ 

Nämnden ska på ett aktivt sätt, inom sina ansvars01måden, medverka till utveckling av den lokala 


Generellt 

6§ 








ekonomi for redovisning vid kommtmstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppfo ljningsmånads utgång 


fora dialog med k01mnunstyrelsen och forvallningschefen beträffande verksamhet och 

verkställighet. Nänmden ska aktivt samverka med kommunstyrelsen då denna utövar sin uppsikt 





7§ 









vara registeransvarig for de personregister som nämnden for i sin verksamhet och forfogar över, 

2



Reglemente för arbetsmadmad och vuxenutbildning 

besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen (1949:105) och 


ansvara för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 


fullgöra de förvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 



8§ 

Nämnden ska verka för att samråd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser 

behov och genomförande av tjänster som hör tilllokalförsörjning, drift, skötsel och underhåll av 



Nämnden svarar för upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med 

andra kommuner eller annars av stor omfattning och/eller principiell natur. 

Personal 

9-§ 

Den administrativa orgaaisation oeh personal som ska biträda nämnden vid fullgiiraadet av 

nämndens uppgifter ingår i utbildningsförvaltaingen. 


19§ 

Nämnden ska samråda med kommunstyrelsen i beslut om namn och profilfrågor. Detta gäller även 



!to§ 

Nämnden har inom sina ansvarsområden rätt att själv eller genom ombud föra kommunens talan i 


avtal. 


In§ 

Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommtmstyrelse och andra nämnder när så erfordras 



Nämnden ska verka får att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. 

3



Reglemente för arbetsmarknad och vuxenutbildning 

4

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KN 6 9 

Kulturnämnden 2012-10-29 

§ 73 2012/353 

J. o 1 fl/ f :21 

Remiss- revidering av kulturnämndens reglemente 

Kulturnämndens beslut 

att godkänna revidering av kulturnämndens reglemente enligt forslaget 


Kommundirektör Göran Persson och administrativ chef Jens Odevall har gjort 

en översyn över alla nämnders reglementen, och de anser att det endast ska finnas 

en fordelning av beslutsbefogenheter i reglementena och inte hur kommunen 

orgamseras. 


• Reglemente för kulturnämnden 


Kommunfullmäktige

~. 



Reglemente för kulturnämnden 

Utgivare: Konununledningsförvaltningen Kansli 








l§ 

Kulturnämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. 

2§ 

Bland kulturnämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordfårande, en 

vice ordfårande och en andre vice ordfårande. 

Arbetsformer 

3§ 

För kulturnämndens sätt att arbeta gäller "Arbetsordning får styrelse och nämnder i Karlshamns 

kommun". 



4§ 

Kulturnämndens ansvarsområden omfattar: 

Kulturverksamhet med kulturarrangemang av olika slag såsom Alice Tegnerdagarna, 

Kulturnatten och aktiviteter i kulturkvarteren. 

Konstverksamhet, kulturmiljövård, offentlig utsmyckning, samverkan med museer och 

hembygdsgårdar samt kulturevenemang såsom film, teater, utställningar m.m. 

stadsbiblioteket med filialbibliotek 

Service till fåreningar inom kulturområdet. 

Konsumentverksamhet 

Energisparrådgivning 

Budgetrådgivning





5§ 



Generellt 

6§ 


ansvara för att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuelllagstiftning 

ansvara för regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 



månadsvis, med undantag för januari, mars, juni, juli, oktober och december månads utfall, 

genomföra budgetuppföljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 

ekonomi för redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppföljningsmånads utgång 


föra dialog med kommunstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 



kommunstyrelsen 



7§ 

Utöver vad som anges i 4-6 §§ allSvarar nämnden för att 


berörs av nänmdens ansvarsområde, 





verka för reformering av nämndens regelbestånd, 

vara registeransvarig för de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar 

över, 

besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsförordningen ( 1949: l 05) och 


2



Reglemente får kulturnämnden 

ansvara får vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 





8§ 

Nämnden ska verka får att samråd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser 

behov och genomfårande av tjänster som hör tilllokalfårsörjning, drift, skötsel och underhåll av 

olika kulturlokaler. 


Nämnden svarar får upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med 

andra kommuner eller annars av stor omfattning och/principiell natur. 

Nämnden ska fåra register över kommunens konstinnehav. 

Nämnden ska handlägga fåreningsbidrag och fondverksamhet inom verksamhetsområdet. 

Personal 

Den administfatiYa organisation oeh Jlersonal sorn ska biträda nämnden vid fullgerandel aY 

nämndens upjlgifter ingår i utbildningsfiirvaltningen. 

Övrigt 


19§ 




j to§ 


mål och ärenden samt träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord och sluta mmat 

avtal. 

3





In§ 

Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 


aunan nämnd ska kunna fullgöra sina uppgifter. 


4

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 22(27) 

Telmiska nämnden 2012-10-24 

TN § 191 2012.1197.204 

Revidering av reglementen 

Tekniska nämndens beslut 

att anta fårvallningschef Peter Perssons yttrande som nämndens eget 


Kommunledningsfårvaltningens kanslienhet har begärt yttrande avseende föreslagna 

fårändringar i Tekniska nämndens reglemente. Förslaget innebär att nuvarande 11 §tas 

bort i sin helhet. 

Nuvarande 11 § "Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden 

vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i samhällsbyggnadsfårvaltningen." 

Syftet med fareslagen förändring uttalas inte i remissen. Genom fårslaget ges dock 

möjlighet till omorganisation inom kommunens hela fcirvaltningsadministration, fullskalig 

centralisering av t. ex. fårvaltningsekonomer/assistenter, personalutvecklare/assistenter och 

nänmdsekreterare. 

Om detta är syftet har nänmden en kritisk hållning till den typen av organisationsfcirändring. 

Att centralisera delilla typen av funktioner leder inte sällan till att 

sakkunskap/operativ kunskap och insikt om respektive fårvaltningsenllet på sikt fårsvilmer 

i dessa kompetensområden och dänned också påverkar nämndens ansvarsområde. 


• Tjänsteskrivelse från fårvallningschef Peter Persson daterad 2012-10-15 


t}7 ' 

Kommunkansliet . " J 

Fimolto!og"hofPo

KARLSHAMNS KOMMlf' 

Tillhör tekniska nämndens 

Beslut ./.:{.(.rf:f.,lf. .... § .. .l~/.. ..... 

Yttrande, förslag till lindring i Tekniska nämndens reglemente 

Kommunledningsförvaltningens kanslienhet hat begärt yttrande avseende föreslagna föränd· 

ringar i Tekniska nämndens reglemente. Förslaget innebär att nuvarande 11 § tas bort i sin 

helhet. 

Nuvarande 11 § "Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid 

fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen." 

Syftet med foreslagen förändring uttalas inte i remissen. Genom förslaget ges dock möjlighet 

till omorganisation inom kommunens hela fcirvaltningsadministration, fullskalig centralisering 

av t. ex. forvaltningsekonomer/assistenter, personalutvecklare/assistenter och nämndsekrete· 

rare. 

Om detta är syftet har nämnden en kritisk hållning till den typen av organisationsförändring. 

Att centralisera denna typen av funktioner leder inte sällan till att saldumskap/operativ kunskap 

och insikt om respektive forvallningsenhet på sikt försvinner i dessa kompetensområden 

och därmed också påverkar nämndens ansvarsområde. 

P eter Persson 


Samhällsbyggnadsförvaltning

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL l (27) 

Tekniska nämnden 2012-10-24 

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED TEKNISKA NÅlVINDEN 

Plats och tid: Mörrumssalen, Rådhuset kll3: 15-16:00. Ajournering kl14:45-15:00 

Deltagande: Närvarande ledamot och ersättare markerade med x, ersättare 

tjänstgörande som ordinarie xx 

x 

x 

x 

x 

x 

Ledamöter 

Leif Håkansson, ordförande (S) 

Mats Dahlbom, l v ordforande (C) 

Britt Kilsäter, 2 v ordf (M) 

Anita Martinsson (S) 

Per Almander (MP) 

Stig Johansson (S 

Stig Nygren (M) 

Ersättare 

x J an-Erik Abrahamsson (S) 

x Katrin Johansson (S) 

Carl-Magnus Kälvestam (M) 

Anders Bö1jelid (FP) 

xx Sten Hedlund (MP) 

xx Roy Johansson © 

Jitmnie Andersson (M) 

Tjänstemän 

x Peter Persson, förvaltningschef, §§ 175-196 

x Susanne Andersen, ekonom, §§ 175-179 

x Bm'ith Håkansson, personalutvecklare, § 189 

x Perlngströmer, trafikingenjör,§§ 182-184 

x Jonas Johansson, gatuingenjör, §§ 175-188, 190-191 

x Gertrud Persson, sekreterare, §§ 175-196 

Tid för justering: 2012-10-30 

Justering av protokollet har tillkätmagivits på kommunens ansla tavla i Rådhuset 2012- 

10-30

"IIAAI!." 



Tekniska nämnden 

Utgivare: Komrnunledningsforvaltningen Kansli 

Gäiler fr o m: Lagakraftvunnet beslut 

Beslut: KF§ 72,2011-05-02 

Reglemente för tekniska nämnden 

Utöver vad som föreskrivs i kommunallagen får nämnder och dess verksamhet gäller 




l§ 

Tekniska nämnden består av 7 ledamöter och 7 ersättare. 

2§ 

Bland tekniska nämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordförande, en 

vice ordfårande och en andre vice ordförande. 

Bland tekniska nämndens ledamöter utser tekniska nämnden ett arbetsutskott bestående av telmiska 

nämndens presidium med samma ordfårande och vice ordfårande som i tekniska nämnden. 

Arbetsformer 

3§ 

För telmiska nämnden gäller "Arbetsordning får styrelse och nämnder i Karlshamns kommun". 


Nämndens ansvarsområde 

4§ 

Nämndens ansvarsområde omfattar 

huvudmannaskap får vatten och avlopp med undantag får frågor av stor principiell betydelse




förvaltning, drift och underhåll av kommunens fastigheter, rekreations- och produktionsskogar 

(på landsbygd och tätortsnära men fritidsnämnden har ansvar för bostadsnära skog), gator, gångoch 

cykelvägar, lekplatser (på skolor/förskolor men fritidsnämnden har ansvar för allmänna 

lekplatser) och andra trafikanläggningar om inte förvaltningen uppdragits åt annan. Nämndens 

ansvar avser mark, byggnad och anläggning i den utsträckning som kommunstyrelsen fastställt i 

egenskap av ägare. Förändringar i ansvarsområdets omfattning är kommunstyrelsens angelägenhet. 

i fråga om fritidsanläggningar omfattar ansvaret hela byggnaden eller anläggningen och inte 

bara drift och underhåll. Fritidsnämnden anger förutsättningar för verksamheten och har 

upplåtelse- och resultatansvar. 

kommunens väghållning vad avser gata, väg och parkeringsplatser 

trafiksäkerhet och trafikteknik 

enskilda vägar 

kommunens städservice, kostservice och dataservice 

drift av sotningsverksamhet (inte myndighetsutövning) 

upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med andra kommuner 

eller annars av stor omfattning och/principiell natur 

Tekniska nämnden är tillika trafiknämnd och kommunal väghållningsmyndighet 


5§ 

Nämnden ska verka för att åstadkomma en från kommunalekonomiska utgångspunkter effektiv 

kommunal fastighetsförvaltning. Nämnden ansvarar därvid för att 

anskaffa, upplåta, hyra in och säga upp lokaler utifrån en lokalförsörjningsplan. 

förvalta byggnader som ägs av kommunen 

genomföra ny-, om- och tillbyggnad av fastigheter och anläggningar inom tilldelad ekonomisk 

ram 

med tmdantag för parlanark och bostadsnära skog förvalta och sköta mark som ägs av 

kommunen, 

upplåtanyttjanderätt till kommunal mark i de fall upplåtelsetiden understiger fem år, 

inom samtliga ansvarsområden verka för att samråd och överenskommelser sker med dem som 

använder nämndens tjänster med avseende på tjänsternas omfattning och kvalitet, 

vårda den lösa egendom som inom samtliga ansvarsområden står under nämndens förvaltning, 

samt 


2


FÖltF ATTNINGSSAMLING 


Uppgifter i samband med byggande och förvaltning 

6§ 

Nämnden ansvarar for forvaltningen av kommunala byggnader. I ärenden som avser uppfårande av 

byggnad eller aunan ändring (om- och tillbyggnad) åligger nämnden att 

avge yttrande över nämndemas forslag av lokalbehov såväl vid nybyggnad som 

ändringsåt gärder, 

efter beslut av kommunfullmäktige om anvisande av anslag for byggnadsärende- svara for att 

beslutet verkställs, 

bevaka bidragsmöjligheter inom sitt ansvarsområde samt 

till berörd nämnd, kommunstyrelse och i forekommande fall kommunfullmäktige amnäla 

eventuella avvikelser från upprättade planer samt söka samråd om hur avvikelsen ska hanteras. 

Nämndens arbetsuppgifter 

7§ 

Nämnden ska ägna särskild uppmärksamhet åt: 

samordning av nämndens verksamhet med byggnadsnämnden och kommunstyrelsens markoch 

exploateringsverksamhet 

samordning av personal, lokaler, fordon och arbetsmaskiner 

effektivitet i upphandling 

bygg-, anläggnings-, och driftsekonomi 

standard- och kvalitetsfrågor i projekt som genomförs av nämnden 

underhållsplanering av fastigheter och anläggningar på såväl kort som lång sikt 

konkurrensfrågor 

avvägning mellan egenregiverksamhet och entreprenad 

tillgänglighet 

säkerhet och trygghetsfrågor 

åtgärder for en effektiv energianvändning och särskilt beakta möjligheten att använda fomybar 

energi 

att använda produkter och metoder som främjar en god miljö och långsiktigt hållbart samhälle 

ge god service och verka for bekvämlighet och trivsel åt medborgarna 


8§ 



3




Generellt 

9§ 


lO§ 



ändamål ska nämnden tillämpa en effektiv intern kontroll 




ekonomi for redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppfoljningsmånads utgång. 


fora dialog med kommunstyrelsen och forvaltningschefen beträffande verksamhet och 

verkställighet. Nämnden ska aktivt samverka med kommunstyrelsen då denna utövar sin uppsilct 
















ansvara for vård och forvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 




4




Personal 

Den administfativa arganisalien eeh persanal sem ska bitfäda nämnden vid fullgörandet av 

nämndens uppgifter ingår i sambällsbyggnadsfiirvaltningen. 

Övrigt 


l u§ 




112 § 


mål och ärenden saml träffa överenskommelse om betalning av fordran, anta ackord och sluta annat 

avtal. 

Samrådssl


Fri tidsnämnden 

DELEGATIONSBESLUT 

2012-10-23 


§ A6 

Dnr 2012/1197.204 

Yttrande över förslag till revidering av reglemente för fritidsnämnden 

Kommunledningsförvaltningens kanslienhet har begärt yttrande avseende föreslagna 

förändringar i fritidsnämndens reglemente. F örslaget innebär att nuvarande l O § tas bort i 

sin helhet. 

Nnvarande l O § "Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden 

vid fullgörandet av näl=dens uppgifter ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen." 

Syftet med föreslagen förändring uttalas inte i remissen. Genom förslaget ges dock 

möjlighet till omorganisation inom kommunens hela förvaltningsadministration, fullskalig 

centralisering av t. ex. förvaltningsekonomer/assistenter, personalutvecklare/assistenter och 

nämnds sekreterare. 

Om detta är syftet har nänmden en kritisk hållning till den typen av 

organisationsförändring. Att centralisera denna typen av funktioner leder inte sällan till att 

sakkunskap/operativ kunskap och insikt om respektive förvaltningsenhet på sikt försvinner 

i dessa kompetensområden och därmed också påverkar nämndens ansvarsområde. 

Dtii/U 

~;i!f(al~kog 

Ordförande 

Peter Persson 


Expediering: 

Kommunledningsförvaltningen

~ 

iiJ



Reglemente för fritidsnämnden 

Nämndens verksamhetsansvar 

5§ 

Nämnden har ansvar får: 

bidrag till föreningar inom nämndens verksamhetsområde 

upplåtelse av kommunens idrottshallar, gymnastiksalar, idrottsplatser och båtplatser 

simhall, utomhusbad, allmänna badplatser, allmänna lekplatser och spontanidrottsplatser 


6§ 

Nänmden ska på ett aktivt sätt, inom sina ansvarsområden, medverka till utveckling av den lokala 


Generellt 

7§ 


ansvara får att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuelllagstiftning 

ansvara får regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 



månadsvis, med undantag får januari, mars, juni, juli, oktober och december månads utfall, 

genomfåra budgetuppföljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 

ekonomi får redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppföljningsmånads utgång 

fåra dialog med kommunstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 


över nämnden. Nänmden ska medverka vid de presidiekonferenser som anordnas av 




8§ 








2

Karlshanms kornmun 







ansvara for vård och forvallning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 


fullgöra de forvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 



9§ 

Nämnden ska dessutom 

verka for att tekniska nämnden uppmärksammas på behov av tjänster som hör till drift, skötsel 

och underhåll av olika fritidsanläggningar 


upphandling som inte är kommunövergripande eller avser upphandling med andra kommuner 

eller anaars av stor omfattning och/principiell natnr 

Personal 

Den administrativa erganisatien ech persenal smR ska biträda nämnden vid fnllgiiFBndet av 

n-åtBI!dens uppgifter :ngår i samMllseyggnoosförvakllingen. 

Övrigt 


110 § 

Nämnden ska samråda med kommunstyrelsen i beslut om namn och profilfrågor. 


lll § 

Nämnden har inom sina ansvarsområden rätt att själv eller genom ombud fora kommunens talan i 


avtal. 

3


FÖB.F ATTNINGSSAMLING 



112 § 

Nämnden ansvarar fcir att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 




4

KARLSHAMNS KOMMUN· PROTOKOLL 374 

Byggnadsnämnden 2o12-11-01 ~tO. p. lA 

tl'~ 

§ 271 2012/1197.204 

Yttrande över reglemente för bvggnadsnämndcn 

Byggnadsnämndens beslnt 

att anta stadsarkitekt Emina Kovacics yttrande som nämndens eget, se bilaga. 


stadsarkitekt Emina Kovacic informerar i korthet om kansliets begäran om 

yttrande avseende reglering av reglemente för byggnadsnämnden. 

Yrkande 

Ordförande Jan B remberg yrkar att nämnden antar staelsarkitekt Emina Kovacics 

yttrande som nämndens eget. 

Proposition 

Ordförande Jan B remberg ställer proposition på att anta stadsarkitekt Emina 

Kovacics yttrande som nämndens eget och finner att nämnelen bifaller förslaget. 


Konm1unkansliet 

Förvaltningschef Peter Persson 

stadsarkitekt Emina Kovacic

i~ 

~ 

KARLSHAMN 

BILAGA § 21{ .o~DIL ( ) 

Till 

Kansliet 

Yttrande över reglemente för byggnadsnämnden 

Från kansliet har det inkommit begäran om yttrande avseende revidering av reglemente fOr 

byggnadsnämnden. Förändringen innebär att paragraf nio utgår, dvs att den administrativa 

personal som biträder nämnden vid fullgörandet av nämndens uppgifter ingår i 

samhällsbyggnadsforvaltningen. 

Borttagande av denna paragraf skapar möjlighet till en mera flexibel organisation genom att 

det öppnar upp for tex möjlighet att anordna en central administrativ funktion. 

Byggnadsnämnden ställer sig kritisk till det. 

Byggnadsnämnden anser att det är viktigt att även i fortsättningen ha tillgång till 

administrativ personal på stadsmiljöavdelningen då byggnadsnämnden är en 

myndighetsnämnd. I praktiken innebär det att den som ansvarar for nämndens 

administration handlägger även ett stort antal överklagade bygglovsärenden och detaljplaner 

och ombesörjer utskick mm. 

Närhet till handläggande tjänsteman är därfor av stor vikt for att minska risken for 

eventuella fel vid handläggning av dessa känsliga ärenden. 

Byggnadsnämnden i Karlshamns kommun

~' 

IJKARLSHAMNS KOMMUN 


Reglemente för byggnadsnämnden 

Utgivare: Beslutsstöd Kansli 

Gäller frän: lagakraftvunnet beslut 



Utöver vad som fOreskrivs i kommunallagen får nämnder och dess verksamhet gäller 




l§ 

Byggnadsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 

2§ 

Bland byggnadsnämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordförande, en 

vice ordförande och en andre vice ordförande. 

Arbetsformer 

3§ 

För byggnadsnämnden sätt att arbeta gäller "Arbetsordning får styrelse och nämnder i Karlshanms 

kommun". 



4§ 


fysisk planering- innefattar översiktsplaner, områdesbestämmelser och detaljplaner, 

bygglov, marklov, rivningslov, fOrhands besked, strandskydd och vindkraftsetableringar 

byggkontroll och tillsyn, energideklarationer samt 

mätning, kartproduktion, GIS-samordning och lägenhetsregister.





5§ 



Generellt 

6§ 


7§ 


ansvara for regelmässig uppföljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 




genomfora budgetuppföljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 

ekonomi for redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde nännast efter respektive 

uppf6ljningsmånads utgång 


fora di al o g med kommunstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 






Utöver vad som anges i 4-6 §§ ansvarar byggnadsnämnden fOr att 








vara registeransvarig for de personregister som nämnden för i sin verksamhet och förfogar 

över, 

besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsforordningen (1949:105) och 


ansvara för vård och förvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 


2







8§ 

Nämnden ansvarar för de myndighetsuppgifter som åvilar nämnden enligt planoch bygglagen och 

annan därmed hörande lagstiftning. 

I ärenden som avser fysisk planering ska samverkan och dialog om initiativ, genomförande och 

ekonomi ske med kommunstyrelsen. 

Nämnden ska vidare : 

Verka för en god byggnadskultur samt en god stads- och landskapsmilj ö. 

Följa den allmänna utvecklingen inom kommunen och dess närmaste omgivning samt ta de 

initiativ som behövs i frågor om planläggning, byggande och fastighetsbildning 

Samarbeta med myndigheter, organisationer och enskilda vilkas arbete och intressen berör 

nämndens verksamhet. 

Övervaka efterlevnaden av planoch bygglagen och med stöd av lagen meddelade föreskrifter 

och beslut. 

Ta tillvara de möjligheter lagen ger att förenkla och underlätta ärenden för enskilda. 


andra kommuner eller annars av stor omfattning och/principiell natur 

Personal 

Den administrativa organisation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av 

nämndens llppgifter ingår i samhällsbyggnadsförvaltningen. 

Övrigt 


19§ 



l 


lo§ 

Nä1=den har inom sina ansvarsområden rätt att själv eller genom ombud föra kommunens talan i 


avtal. 

3





In§ 

Nämnden ansvarar for att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs for att kommunstyrelse eller 


Nämnden ska verka for att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. 

4

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL ON 9 161 

Omsorgsnämnden 2012-10-25 

§ 142 2012/637 

Revidering av omsorgsnämndens reglemente 

Omsorgsnämndens beslut 

att ställa sig bakom framtaget förslag till reglemente för omsorgsnämnden. 

Sammanställning 

Ann Åstrand, kommun jurist, har lämnat förslag på reviderat reglemente för 

omsorgsnämnden. Omsorgsnämndens förvaltningsjurist har gått igenom förslaget 

och föreslår att nämnden ställer sig bakom framtaget förslag till reglemente. 


F örslag till reglemente för omsorgsnämn den. 


Förvaltningsjurist J ohanna Arvidsson 

Kommunledningsförvaltningen

~ 

~~KARLSHAMNS KOMMUN 


Reglemente för omsorgsnämnden 

Ut~ivare: Kommunledningsförvaltningen Kansli 

Gäler fr o m: Lagakraftvunnet beslut 

Beslut: KF § 72, 2011-05-02 






l§ 

Omsorgsnämnden består av 11 ledamöter och 11 ersättare. 

2§ 

Bland omsorgsnämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordförande, en 

vice ordforande och en andre vice ordförande. 

Bland omsorgsnämndens ledamöter och ersättare utser nämnden ett arbetsutskott med 5 ledamöter 

och 5 ersättare. För arbetsutskottet utser nämnden en ordförande och en vice ordförande. 

Arbetsformer 

3§ 

F ör omsorgsnämnden gäller "Arbetsordning för styrelse och nämnder i Karlshamns kommtm". 



4§ 


äldreomsorg och 

handikappomsorg.





5§ 



Generellt 

6§ 


7§ 

ansvara får att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning, 



rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat, 




uppföljningsmånads utgång, 

leda och utveckla den laxefinansierade verksamheten, 

fåra dialog med kommunstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 





grundas på bästa möjliga beslutsunderlag, 

Utöver vad som anges i 4-6 § § ansvarar nämnden för att 







verka får reformering av nämndens regelbestånd, 

vara registeransvarig får de personregister som nämnden får i sin verksamhet och fårfogar över, 

besluta i frågor som rör tillämpning av 2 kap. tryckfrihetsfårordningen (1949: l 05) och 



och konununens arkivstadgar, samt 



2





8§ 

Nämnden ska svara för de myndighetsuppgifter som åvilar nämnden enligt socialtjänstlagen (SoL), 

med tillhörande lagstiftning såsom lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), lag 

om assistansersättning (LASS) samt lag om bostadsanpassningsbidrag mm (LBAB) hälso- och 

sjukvårdslagen (HSL) och där till hörande lagstiftning. Nämnden ska särskilt fokusera på att: 

göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen, 

medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, 

föreningar och enskilda främja goda livsmiljöer i kommunen, 

genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda 

levnadsförhållanden samt 

svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård. 

Därutöver ska nämnden: 

svara för upphandling, som inte är kommunövergripande eller avser samordnad upphandling 

med andra kommuner eller annars är av stor omfattning och/eller principiell natur, 

handlägga föreningsbidrag inom verksamhetsområdet, 

verka får all samråd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser behov och 

genomförande av tjänster som hör tilllokalförsörjning, drift, skötsel och underhåll av olika 

lokaler som används inom äldre- och handikappomsorg samt 

vårda den fasta och lösa egendom som står under nämndens förvaltning. 

Personal 

Den administrativa organisation oeh personal som ska l3iträda nä!l1flclen vid fullgöranclet av 

nämndens clppgifter ingår i omsorgsförvaltningen. 

Övrigt 


110 § 




In§ 



avtal. 

3

Karlshamns konnnun 

FÖili' ATTNINGSSAMLING 

Reglemente for omsorgsnäumden 


112§ 

Nämnden ansvarar får att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs får att kommunstyrelse eller 


Nämnden ska verka får att samråd sker med dem som utnyttjar dess tjänster. 

4


Socialnämnden 

PROTOKOLL SocN 23 

2012-10-24 

7 

§ 298 

2012.637 

Yttrande till Kommunledningsförvaltningen avseende reglemente för 

socialnämnden 

Socialnämndens beslut 

att ställa sig bakom framtaget Hirslag till reglemente för socialnämnden 


Kommunledningsförvaltningen har för yttrande, översänt förslag till reviderat 

reglemente för socialnämnden. 


Omsorgsförvaltningens missiv 2012-10-12 Yttrande till Kommunledningsförvaltningen 

avseende reglemente för socialnämnden 

Kommunledningsfcirvaltningens remiss 2012-10-03 

Förslag till revidering av reglemente för socialnämnden 


Kommunledningsfcirvaltningen

~ 



Reglemente fil r socialnämnden 




Reglemente för socialnämnden 





l§ 

Socialnämnden består av 7 ledamöter och 4 ersättare. 

2§ 

Bland socialnämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordfårande, en 

vice ordfårande och en andre vice ordfårande. 

Arbetsformer 

3§ 

För socialnämnden gäller "Arbetsordning får styrelse och nämnder i Karlshamns kommun". 



4§ 


individ- och familjeomsorg, 

socialpsykiatri och 

HVB-hem (hem får vård och boende) får ensamkommande flyktingungdomar samt 

mottagning och introduktion av nyanlända invandrare.


"\ 

FORF ATTNINGSSAMLING 



5§ 



Generellt 

6§ 


ansvara for att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuell lagstiftning. 

ansvara fOr regelmässig uppfoljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 


rapportera hur nämnden fullgjort uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. 



ekonomi for redovisning vid kommunstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppf


•' 



fullgöra de fårvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 



8§ 

Nämnden ska svara får de myndighetsuppgifter som åvilar nämnden enligt socialtjänstlagen (SoL), 

lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (L VU), lag om vård av missbrukare i vissa fall 

(L VM), lag om etableringsinsatser får vissa nyanlända invandrare, föräldrabalken, ärvdabalken, lag 

om psykisk tvångsvård (LPT), lag om rättspsykisk vård (LRV), hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 

och annan därtill hörande lagstiftning. Nämnden ska särskilt fokusera på att: 

göra sig väl fårtrogen med levnadsförhållanden i kommunen, 

medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, 

föreningar och enskilda främja goda livsmiljöer i kommunen, 

genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja fårutsättningarna får goda 

levnadsförhållanden, 

svara får omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och annat 

bistånd till familjer och enskilda som behöver det, 

Därutöver ska nämnden: 

svara får upphandling, som inte är kommunövergripande eller avser samordnad upphandling 

med andra kommuner eller annars är av stor omfattning och/eller principiell natur, 

handlägga fåreningsbidrag och fondverksamhet inom verksamhetsområdet, 

verka får att samråd och överenskommelser sker med tekniska nämnden vad avser behov och 

genomfårande av tjänster som hör tilllokalfårsörjning, drift, skötsel och underhåll av de lokaler 

som används inom verksamheten samt 

vårda den fasta och lösa egendom som står under nämndens förvaltning. 

Personal 

Den administrativa orgamsation och personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av 

nämndens Bj3]3gifter ingår i omsorgsförvaltningen. 

Övrigt 


19§ 

Nämnden ska samråda med kommtmstyrelsen i beslut om namn och profilfrågor. Detta gäller även 


3

Ka';lshamns kommun 




110 § 



avtal. 


]n§ 

Nänmden ansvarar fcir att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 


annan nänmd ska kunoa fullgöra sina uppgifter. 


4


PROTOKOLL ÖFN Il 

Överfönnyndamämnelen 2012-10-25 

ÖFN § 143 

Revidering av överfdrmvndarnämndens reglemente 

Överfd rmyndarnämndens beslut 

att nämnelen inte har något att erinra 


Det har till nämnelen inkommit en begäran om yttrande över det gällande reglementet for 

överfdrmyndamämnden. Överfdrmyndamämnelen finner inte anledning att ändra det 

gällande-reglementet. 

~cl:f(J ~)A

KARLSHAMNS KOlvitdUN 

PROTOKOLL ÖFN Il 

Överfönnyndarnämnden 20 12-l 0-25 

PROTOKOLL FRÅN SAMMANTRÄDE MED ÖYERFÖRMYNDARt"ÄMNDEN 

Tid och plats: Överfcirmyndarkontoret, Rådhuset, 2012-10-25 kl. 14.00-17.30 

Närvarande: (markeras med x, i ledamots ställe tjänstgörande ersättare med xx) 

Ledarnöter 

x Marianne Abelsson, ordforande (S) 

x Ingvar Gustavsson, vice ordforande (S) 

x Cecilia Holmberg (M) 

Ersättare 

Andreas Saleskog (S) 

Elna Hansson (S) 

Pierre Eriksson (M) 

Tjänstemän 

Elisabeth Adolfsson, handläggare 

Tid får justering: 2012-10-29 kl. 09.00 

Vid sammanträdet behandlades ärenden: §§ 138-153 

Justeringsledamöter 

Sekreterare/Handläggare 

~s:J.-,:,__()1-.--~"'~~ 

rJarianne Abelsson 

brfilMIJ4 NiJL 

Elisabeth Adolfsson 

Justering av protokollet har tillkännagivits på kommunens anslagstavla i Rådhuset 

2012-10-29 . -~ 

I tjänsten, K\~ cc~_Q)~~~~ ,J-gJk~- 

Elisabeth Adolf~/n J\

~ 


Utgivare: Beslutsstöd • Kausli 


Antagen: KF§ 94,2011-06-15 

FÖRF A TTNINGSSAMLING 

Reglemente för 

överförmyndarnämnden 

Reglemente för överförmyndarnämnden 





l§ 

Överfcirmyndamämnden består av 3 ledamöter och 3 ersättare. 

2§ 

Bland överfcim1yndamämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en 

ordförande och en vice ordfcirande. 

Arbetsformer 

3§ 

För överfcinnyndamämndens sätt att arbeta gäller "Arbetsordning fcir styrelse och nämnder i 

Karlshamns kommun". 


Ansvarsområde 

4§ 

Nämnden svarar fcir och fullgör kommunens uppgifter vad avser överfcirmyndarfrågor och vad som 

i lag anges om överfcirmyndamämnd och överfcirmyndare. 


5§ 

Nämnden ska på ett aktivt sätt, inom sitt ansvarsområde, medverka till utveckling av den lokala 

demokratin och att medborgamas perspektiv är i fokus.


FQRF ATTNINGSSAMLING 

Reglemente för överförmyndamämnden 

Generellt 

6§ 

Nämnden ska inom sitt ansvarsområde: 

7§ 

ansvara får att verksamheten bedrivs i enlighet med kommnnala mål och aktuelllagstiftning 






ekonomi får redovisning vid kommnnstyrelsens sammanträde närmast efter respektive 

uppföljningsmånads utgång. 

fåra dialog med kommnnstyrelsen och förvaltningschefen beträffande verksamhet och 




medverka till att kommnnövergripande politiska avvägningar mellan behov och resurser 


Utöver vad som anges i 4-6 §§ ansvarar nämnden får att 



följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt hos kommunfullmäktige, kommunstyrelsen 

eller övriga kommunala nämnder göra de framställningar som befinns påkallade, 



vara registeransvarig får de personregister som nämnden får i sin verksamhet och fårfogar 

över, 







2

Kanlshamns kommun 


Reglemente för överförmyndamämnden 


8§ 

Nämnden är tillsynsmyndighet för förmyndare, gode män och förvaltare. Nämnden tar ansvar för att 

verksamheten bedrivs i enlighet med vad som föreskrivs i föräldrabalken, 

förmynderskapsförordningen, lag om god man för ensamkommande barn samt övriga författningar 

som reglerar nämndens verksamhet. 

Nämnden ska verka för att det finns tillräckligt med lämpliga och erfarna personer som är villiga att 

bli förordnade förmyndare, gode män och förvaltare för att enskildas hjälpbehov ska kunna 

tillgodoses inom rimlig tid och på ett rättssäkert sätt. 

Nämnden ansvarar för att det finns rutiner för att säkerställa att förordnade förmyndare, gode män 

och förvaltare får information om vad det innebär att vara ställförestädare och att dessa får skäliga 

arvoden för sina uppdrag. 


andra kommuner eller armars av stor omfattning och/principiell natur. 

Personal 

Den aEiministmtiva organisation oeh personal som ska biträda nämnden vid fullgiiraadet av 

nänmdeas uppgifter ingår i kommunledningsrorvaltaingen. 

Övrigt 


19§ 




110 § 



avtal. 


111 § 

Nämnden ansvarar för att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att vara behjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs för att kommtmstyrelse eller 

annan nänmd ska kunna fullgöra sina uppgifter. 


3

~ 



Reglemente fOr valnämnden 




Reglemente för valnämnden 





l§ 

Valnämnden består av 5 ledamöter och 5 ersättare. 

2§ 

Bland valnämndens ledamöter utser fullmäktige ett presidium bestående av en ordförande och en 

vice ordförande. 

Arbetsformer 

3§ 

F ör valnämndens sätt att arbeta gäller "Arbetsordning för styrelse och nämnder i Karlshamns 

kommun". 


Ansvarsområde 

4§ 

Nämnden har att svara för kommunens uppgifter vad avser allmänna val och folkomröstningar 

enligt vallagen. Nämnden ansvarar också för de övriga uppgifter som enligt författning skall 

fullgöras av den kommunala nämnden inom området. 


5§ 


demokratin och att medborgamas perspektiv är i fokus.


FÖRFATT~GSS~L~G 

Reglemente för valnämnden 

Generellt 

6§ 

Nämnden ska inom sitt ansvarsområde: 

ansvara får att verksamheten bedrivs i enlighet med kommunala mål och aktuelllagstiftning 

ansvara får regelmässig uppfåljning och utvärdering inom sina ansvarsområden. För detta 




genomfåra budgetuppfåljningar och bokslutsprognoser avseende såväl verksamhet som 


uppfåljningsmånads utgång. 

fåra dialog med kommunstyrelsen och fårvallningschefen beträffande verksamhet och 






7§ 

Utöver vad som anges i 4-6 §§ ansvarar nämnden får att 



med uppmärksamhet aktivt fålja utvecklingen inom sitt ansvarsområde samt hos 





vara registeransvarig får de personregister som nämnden får i sin verksamhet och fårfogar 

över, 



ansvara får vård och fårvaltning av verksamhetens arkivhandlingar enligt arkivlag (1990:782) 


fullgöra de fårvaltnings- och verkställighetsuppgifter i övrigt som kommunfullmäktige 


2



Reglemente får valnämnden 

Personal 

Doo aElmimstrativa organisation eeh personal som ska biträda nämnden vid fullgörandet av 

nämndens Uflpgifter ingår i kommunledningsförvaltningen. 

Övrigt 


is§ 

Nämnden ska samråda med kol1ll1ltmstyrelsen i beslut om namn och profilfrågor. Detta gäller även 



19§ 

Nänmden har inom sina ansvarsområden rätt att själv eller genom ombud föra kommunens talan i 


avtal. 


110 § 

Nämnden ansvarar fcir att samråd sker med kommunstyrelse och andra nämnder när så erfordras 

samt att varabehjälplig med de yttranden och uppgifter som behövs fcir att kommunstyrelse eller 

aru1annärnnd ska k=a fullgöra sina uppgifter. 


3


52 


§ 31 2011/70 

Antagande av detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m.fl 

(Matviks hamn) 


att anta förslag till detaljplan för del av fastigheten Matvik l :54 m.fl enligt 5 kap 

27 §planoch bygglagen 2010:900. 


Planens syfte är att Matviks hamns potential som centralpunlct eller bashamn för 

skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs får såväl boende som 

friluftsliv. Planområdet omfattar småbåtshamnens område på land och i vattnet 

samt den bebyggelse öster och söder om Matvikshamnsvägen som inte är planlagd. 

Med anledning av länsstyrelsens granskningsyttrande angående upphävande av 

strandskydd, har den sydvästra delen av planområdet tagits bort i antagandeskedet 

Ändringen bedöms inte innebära sådana förändringar att de medför ett nytt 

granskningsskede. 


• Byggnadsnämndens protokoll2013-0l-23. 

• Planhandlingar 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-02-19 § 30. 


Länsstyrelsen i Blekinge län 

Byggnadsnämnden


PROTOKOLL 

6 

Byggnadsnämnden 2013-01-23 

§4 

.201! l 'l(} 

Detaljplan över Matviks halll-n~ beslut om antagande 

2003/2036.214 

Byggnadsnämndens beslut 

att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat granskningsutlåtande, daterat 

2013-01-23 

att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat förslag till antagandehandling, 

daterad 2013-01-23 

att byggnadsnänmden godkäm1er förslaget till detaljplan och överlämnar 

detsanmm till kommunfullmäktige med anhållan om antagande enligt 5 kap. 27 

§ PBL 2010:900. 


Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hamns potential som centralpunkt 

eller bashamn för skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs för 

såväl boende som friluftsliv och turism. Planen har varit föremål för granskning 

enligt planoch bygglagen, PBL, under tiden 19 november- 21 december 2012 

och ett gransirningsutlåtande har upprättats. Med m1ledning av länsstyrelsens 

granskningsyttrande angående upphävande av strandskydd, har den sydvästra 

delen av planområdet tagits bort inför antagandeskedet Ändringen bedöms inte 

innebära sådana förändringar att de medför ett nytt grm1slmingsskede. 


• Antagandehandlingar, daterade 2013-01-23 (sedan tidigm-e beslutade 

handlingm så som MKB-checklista skickas inte nt men finns att tillgå på 

stadsmiljöavdelningen) 

• Tjänsteskrivelse, daterad 2013-01-07 



stadsarkitekt Emina Kovacic 

Exploateringsingenjör Magnus Runesson 

Landskapsmkitekt Amm Terning 

Lars Clementsson, Mal vikshamnsvägen 377, 374 94 Trcnsum


Tillhör byggnadsnämndens 

B e s l u t. @.!.l~.~ ?!l:l.3. § ... ~ ............ .. 

Handläggare: A1ma Terning 

2013-01-07 

Dnr 2003/2036.214 

Detaljplan över Matviks hamn -beslut om antagande 


Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hamns potential som centralpunkt 

eller bashamn for skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs for 

såväl boende som friluftsliv och turism. Planen har varit föremål for granskning 

enligt planoch bygglagen, PBL, under tiden 19 november- 21 december 2012 och 

ett granskningsutlåtande har upprättats. Med anledning av länsstyrelsens 

granskningsyttrande angående upphävande av strandskydd, har den sydvästra delen 

av planområdet tagits bort inför antagandeskedet Ändringen bedöms inte innebära 

sådana förändringar att de medför ett nytt granskningsskede. 

Redogörelse for ärendet 

Den 27 april2011, § 117, beslutade byggnadsnämnden att uppdra till 

stadsmiljöavdelningen att statia arbetet med upprättande av mbricerad detaljplan, 

enligt PBL 20 l 0:900. Enligt 5 kap. l O § PBL, ska om kommunen bedömer att det 

behövs for att underlätta detaljplanearbetet, kommunen ange planens utgångspunkter 

och mål i ett särskilt program. I aktuellt ärende bedömdes det vara lämpligt att ett 

program upprättas. 

Planen syftar till att ta tillvara och utveckla Matviks hamns potential som 

centralpunkt eller bashrunn for skärgårdsområdet. Området planläggs huvudsakligen 

som småbåtshamn med möjlighet att utveckla verksamheter med marin anknytning. 

Ä ven befintlig bostadsbebyggelse, som i dagsläget inte ingår i en detaljplan, 

planläggs. Plat10mrådet är beläget ca en mil öster om Karlshamns tätort och tre km 

söder om Treusum och omfattar stön-e delen av den kommunägda fastigheten Matvik 

l :54 samt flera privatägda fastigheter, totalt ca 12,5 ha markoch vattenområde. 

Byggnadsnänmden beslutade den 29 juni 20 Il att genomfora programsamråd. 

Samråd genomfordes under tiden 25 juli- 2 september 20 Il. Efter programsrunrådet 

tecknades planavtal med fastighetsägaren till Matvik l :21 för att pröva möjligheten 

att plru1lägga fastigheten for bostadsändamåL Länsstyrelsen har dock i sitt 

granskningsyttrande, daterat 12-12-06, ställt sig mycket tveksam till upphävru1de av 

strandskyddet på denna fastighet då det inte finns något särskilt skäl att åberopa. Den 

sydvästra delen av planområdet (fastigheten Matvik l :21, del av fastigheten Matvik 

l :32 samt del av vattenområdet) har med anledning av detta tagits bort från 

plankartan inför antagandeskedet Ändringen bedöms inte medfora ett nytt 

granskningsskede då det inte hmebär forsäJmade forhållanden for de boende eller for 

allmänheten. 

Ett beslutsunderlag for behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvensbeskrivning har upprättats. Samråd med Länsstyrelsen har 

genomförts. Byggnadsnämnden beslutade 2011-06-29 § 186 att ett genomfOrande av 

detaljplanen inte bedöms få betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 4 kap

34 § planoch bygglagen och att en MKB därfår inte krävs. Länsstyrelsen delar 

kommunens uppfattning. 

Byggnadsnämnden beslutade den 27 juni 2012, att samråd skulle genomfåras kring 

planfårslaget Samråd genomfårdes under tiden 9 juli- l O september 2012. Efter 

genomfort samråd heaTbetades planfårslaget något och 2012-11-07 beslutade 

byggnadsnämnden om granskning av detaljplanefcirslaget. Granskningen 

genomfårdes under tiden 19 november- 21 december 2012. 

Samtliga, under granskningen, inkomna synpunkter finns återgivna och 

kommenterade i av stadsmiljöavdelningen upprättat granskningsutlåtande daterat 

2013-01-23. 


• Antagandehandlingar, daterade 2013-01-23 (sedan tidigare beslutade 

handlingar så som MKB-checklista skickas inte ut men fillils att tillgå på 

stadsmiljöavdelningen) 

• Tjänsteskrivelse, daterad 2013-01-07 


att godkällila av stadsmiljöavdelningen upprättat granskningsutlåtande, 

daterat 2013-01-23. 

att godkänna av stadsmiljöavdelningen upprättat fårslag till antagandehandling, 

daterad 2013-01-23. 

att byggnadsnämnden godkänner fårslaget till detaljplan och överlämnar detsamma 

till kommunfullmäktige med anhållan om antagande enligt 5 kap. 27 § PBL 

2010:900. 


stadsarkitekt Emina Kovacic 

Exploateringsingenjör Magnus Runesson 

Landskapsarkitekt Allila Teming 

Lars Clementsson, Matvikshanmsvägen 377, 374 94 Treasurn

~ 

KARLSHAMN 

2013-01-23 

Dnr: 2003/2036.214 

PLANBESKRIVNING 

Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1 :54 mfl. (Matviks 

hamn), Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län 

Antagandehandling • Normalt planförfarande 

Program beslut 

Samrådbeslut 

Granskningsbeslut 

Godkänd för antagande 

Antagandebeslut 

Laga kraft 

BN 2011-06-15 

BN 2012-06-27 

BN 2012-11-07 

BN 2013-01-23 

KF 20XX-XX-XX 

20XX-XX-XX 

Kommunens handläggare: Anna Terning, landskapsarkitekt 

stadsmiljöavdelningen • Samhällsbyggnadsförvaltningen

2013-01-23 Antagandehandling • Normalt planförfarande 

Innehållsförteckning 

Inledning ............................................................................................................................................... 3 

Planprocessen ....................................................................................................................................... 3 

Tidplan ..................................................................................................................................................... 3 

Handlingar ............................................................................................................................................. 3 

Planens syfte ......................................................................................................................................... 4 

Bakgrund ................................................................................................................................................. 4 

Syfte ......................................................................................................................................................... 4 

Planens förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken ............................................................................. 4 

Plandata ................................................................................................................................................ 4 

Läge och avgränsning .............................................................................................................................. 4 

Markägoförhållanden och areal .............................................................................................................. 5 

Tidigare ställningstaganden ................................................................................................................... 5 

Översiktsplaner ....................................................................................................................................... 5 

Detaljplaner ............................................................................................................................................. 6 

Program för planområdet. ....................................................................................................................... 6 

Miljöbedömning ...................................................................................................................................... 6 

Övriga kommunala beslut och ställningstaganden ................................................................................. 6 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser ................................................................................... 7 

Riksintressen och övriga regleringar/intressen ....................................................................................... 7 

Störningar, miljö- och risl

Antagandehandling • Normalt planförfarande 2013-01-23 

Inledning 

En planbeskrivning har till uppgift att beskriva hur planen ska förstås och genomfåras. Den ska 

därför innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå planen. 

Planbeskrivningen ska redovisa planeringsförutsättningarna, planens syfte, hur planen är avsedd 

att genomföras samt de överväganden som har legat till grund för planens utformning med 

hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Om planen avviker från 

översiktsplanen ska det anges på vilket sätt den i så fall gör det och skälen för avvikelsen. 

I planbeskrivningen ska det framgå vilka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och 

fastighetsrättsliga åtgärder som behövs för att planen ska krnma genomföras på ett samordnat 

och ändamålsenligt sätt samt vilka konsekvenser dessa åtgärder får för fastighetsägarna och 

andra berörda. 

Planprocessen 

Enligt 5 kap. lO§ planoch bygglagen 2010:900, PBL, ska om kommunen bedömer att det 

behövs för att underlätta detaljplanearbetet, planens utgångspunkter och mål anges i ett särsldlt 

program. I aktuellt ärende har ett program upprättas. Under planarbetets gång ställs 

handlingama ut på pro gramsamråd, samråd och granskning med mö j tighet för alla att ge 

synpunkter. Handlingarna ställs ut på stadsmiljöavdelningen på Rådhuset, på stadsbiblioteket, 

på biblioteket i Hällaryd och finns tillgängliga på kommunens hemsida. 

Tidplan 

Planarbetet genomförs med normalt planförfarande. En preliminär tidplan har upprättats och 

ser ut som följer: 

• Programsamråd och samråd om behovsbedömning MKB 

• Samråd om förslag till detaljplan 

• Utställning av förslag till detaljplan 

• Beslut i byggnadsnämnden om att överlämna för antagande 

• Beslut om antagande i kommunfullmäktige 

• Laga kraft tidigast 4 veckor efter antagande 

aug/sept 2011 

juli/sept 2012 

nov 2012 

jan 2013 

mars 2013 

Handlingar 

Detaljplanen omfattar följande handingar: 

• Plankarta med bestämmelser, skala l: 1000, daterad 2013-01-23 

• Illnstrationskarta samt strandskyddskarta, daterad 2013-01-23 

• Planbeskrivning, daterad 2013-01-23 

• Granskningsutlåtande, daterat 2013-01-23 

• Samrådsredogörelse del2, daterad 2012-11-07 

• Samrådsredogörelse del l, avseende planpro gram, daterad 2012-02-20 

• Grundkarta skala l: l 000, upprättad 2011, fastighetsredovisningen avser förhållandena 

2012-07-04, kontrollerad 2012-11-05 

• Fastighetsförteckning, daterad 2012-07-04, kontrollerad 2012-11-05 

• Beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvens beskrivning, 

daterad 2011-06-15 

• Planprogram, daterat 2011-06-15 

• Natnrvärdesbedönming, daterad 2011-12-02 

• Bottenundersökning, daterad 2012-05-14 

• Miljöteknisk markundersökning i Matviks hanm, daterad 2012-10-09 

Planbeskrivning • Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, Hällaryd 3

2013-01-23 


Planens syfte 

Bakgrund 

Planområdet ligger vid havet i Matvik och omfattar bland am1at Matviks hanru, vilken är 

kommunens största småbåtshanm. Från Matvik går skärgårdsbåt till många öar i skärgården. 

Skärgården i Karlshanrus kommun är unik och en stor tillgång för boende, besökare, turism och 

rörligt friluftsliv. Karlshanrus kommun arbetar för en långsiktigt hållbar utveckling utifrån 

ekonomiska, ekologiska, sociala och kulturella aspekter. Det övergripande målet är en attraktiv 

kommun där människor vill och har förutsättningar att bo, verka och må bra. I visionen för 

Karlshanm har den goda livsmiljön lyfts fram som en viktig faktor för en positiv befollmingsoch 

näringslivsutveckling. skärgårdsområdet är därvid en stor tillgång och av riksintresse. Det 

ingår också i ett biosfårområde, Blekinge Arkipelag, i Blekinges skärgårds- och kustlandskap. 

Efter programskedet gick fastighetsägaren till Matvik 1:21 in i planarbetet för att pröva 

möjligheten att planlägga denna fastighet för bostadsbebyggelse. Efter granskningsskedet har 

dock denna fastighet samt del av fastigheten Matvik l :32 och del av vattenområdet i 

planområdets sydvästra dellyfts ut. Detta då det inte fums något särskilt skäl att åberopa för att 

upphäva strandskyddet inom Matvik 1:21och länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande, 12-12-06, 

ställt sig mycket tveksamma till förslaget om upphävande. 

Syfte 

Syftet med aktuell planläggning är att Matviks hanms potential som centralpunlct eller bashanm 

för skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecldas som resurs för såväl boende som friluftsliv 

och turism. 

Planens förenlighet med 3, 4 och 5 kap. miljöbalken 

De åtgärder som medges i detaljplanen bedöms inte: 

• stå i konflikt med de grundläggande bestämmelserna för hushållning med markoch 

vattenonu·åden (MB kap. 3) 

• stå i konflilct med de särskilda bestämmelserna för hushållning med mark och vatten för 

vissa områden i landet (MB kap. 4) 

• medverka till att miljökvalitetsnormerna överskrids (MB kap. 5) 

Se vidare bilagan "Beslutsunderlag j/Jr behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvens beskrivning, MKB" daterad 2011-06-15. 

Plandata 

Läge och avgränsning 

Planmmådet är beläget i Matvik, ca en 

mil öster om Karlshamns tätort och 3 

km söder om Tränsum. Området 

omfattar småbåtshanmens område på 

land såväl som i vattnet san1t den 

bebyggelse öster och söder om 

Matvikshanmsvägen som inte är 

planlagd. 

On1rådet nås från gamla riksvägen 

mellan Karlshanru och Brälme Ho by 

via Matvikshanmsvägen. Man kan 

också nå området via Matviksvägen. 

Bild l. Planområdets läge markerat med röd ring. 

4 Planbeskrivning • Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, Hällaryd


2013-01-23 

Markägoförhållanden och areal 

Planområdet omfattar större 

delen av den kommunägda 

fastigheten Matvik l :54 samt 

flera privatägda fastigheter, 

totalt ca 12,5 ha markoch 

vattenområde. Planområdet 

är anpassat till intilliggande 

plangränser och befintliga 

fastighets gränser. Se kartbild 

2. 

Tidigare ställningstaganden 

Översiktsplaner 

Översiktsplanen för Karlshamns kommun antogs av kommunfullmälctige 2007-03-05 och anger 

bland annat som kommunens viljeinriktning för Hällaryd följande: 

• Att utveckla Matviks Hamn som attraktiv boendemiljö. 

Bland kommunens generella viljeinriktning när det gäller näringslivsfrågor så kan följande 

nämnas som bedöms som relevant för det aktuella planområdet och den R'lsedda exploateringen: 

• Att utveckla marimadsfäring och besöksnäring. 

• Att stärka Karlshamns profil som kommun att bo, leva och verka i. 

• Att ha en god planoch markberedskap för företag som vill expandera eller etablera sig. 

För att genomföra kommunens viljeinriktning för näringslivet nämns bland annat följande som 

bedöms ha anlmytning till det aktuella planområdet 

• Att verka för och ge stöd för fortsatt landsbygds- och skärgårdsutveckling ... 

• Att verka för att kommunens besöksmål och tnrism utvecldas. 

Under kapitlet "Turism (besöksnäring)" nämns att utbyggnaden av småbåtshamnar samt 

möjlighet tilllogi i skärgården är några exempel på den potential som finns i kommunen för att 

utveckla turismen. 

Strax sydväst om liksom norr om planområdet finns i gällande översiktsplan från 2007 två 

utbyggnads-områden för bostäder redovisade. Detaljplaner har tagits fram för dessa områden. I 

Vettekulla- Matvik har flera detaljplaner för nya bostäder tagits fram de senaste åren och ett 

markreservat för ny väg redovisas (ÖP 2007) norr om bebyggelsen längs kusten. Den nya vägen 

möter Matviksvägen, ca 200 meter väster om nu aktuellt planområde. Det nu aktuella 

planarbetet bedöms vara i enlighet med intentionerna i Översiktsplan 2007. 


2013-01-23 


I gräns med/inom det aktuella planområdet 

, fi1ms tre detaljplaner/områdesbestämmelser: 

D 20: Planen varmlaga kraft 2011-09-08. 

Syftet med planen är dels att ersätta 

: områdesbestämmelser för Matvik, antagna 

! 1995 och en mindre detaljplan från 1971, samt 

l möjliggöra ny bostadsbebyggelse. Planen 

tillåter ny bebyggelse både som förtätning 

i inom den befintliga bebyggelsestrukturen och 

! som nyexploatering. Sammantaget tillåter 

! planen ca 50 nya tomter i området. Planen 

i upphävdes av högsta förvaltningsdomstolen 

12012-11-06. Arbete pågår på nytt med att 

! upprätta en detaljplan för området. 

[D 15: Planen vann laga kraft den 25 mars 

[1998. Syftet är att mö j liggöra byggande av 7 

l stycken friliggande enbostadshus. En av 

l tomterna är i dagsläget fortfarande obebyggd. 

! Den östra delen av planen ersättas i nu aktuell 

l planläggning. 

är att 

1,, 

Program för planområdet 

I aktuellt planärende har ett programskede genomförts där samråd hållits. Inkonma synpunkter 

har varit till stor hjälp i arbetet med denna detaljplan. Se vidare i "Sarnrådsredogörelse dellavseende 

program", daterat 2012-02-20, med sammanställda synp1111kter. 

Miljöbedömning 

Kommunen, det vill säga byggnadsnämnden, som P BL-ansvarig är den som i första hand avgör 

om genomförandet av en detaljplan medför en "betydande miljöpåverkan". Kommunen ska 

alltså för varje enskild detaljplan bedöma om det krävs en miljökonsekvens beskrivning, MKB, 

samt fatta ett beslut i frågan. 

Byggnadsnänmdens ställningstagande till behovet av en miljökonsekvensbeskrivning i alctuellt 

planärende är att ett genomförande av detaljplanen inte innebär någon betydande miljöpåverkan 

i den mening som avses i planoch bygglagen. En MKB enligt 4 kap. 34 § PBL erfordras 

därmed inte. ställningstagandet fattades av byggnadsnämnden i samband med beslut om 

prograrnsarnråd. Länsstyrelsen meddelade i sitt yttrande att de instämmer i kommunens 

bedömning. Motiven till ställningstagandet framgår av handlingen "Beslutsunderlagför 

behovsbedömning/avgränsning av miljökonsekvens beskrivning, MKB ". 

Övriga kommunala beslut och ställningstaganden 

Kommru1styrelsen gav byggnadsnämnden i uppdrag att upprätta områdesbestämmelser för 

område tillhörande Matviks hamn redan i januari 2004. I maj 2006 antog kommunfullmäktige 

ett kommunalt handlingsprogram för skärgården. Detta program är en av pusselbitarna i 

kommunens vision om att kommunen ska erbjuda goda möjligheter till boende, arbete och 

försörjning, trygghet och säkerhet, kultur- och fritidsverksarnheter, allt i en god livsmiljö. För 

att öka förutsättningarna att nå visionen inriktas handlingsprogrammet på fem strategiska 

områden som ska stå i fokus för kommunens insatser under de närmaste ären. Dessa är boende 

6 Planbeskrivn'lng • Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fJ, Hällaryd


och kommunikationer, näringsliv och service, friluftsliv och turism, Matviks hamn samt vatten 

och avlopp. l det av kommunfullmäktige, i november 2007, antagna förslaget till fortsatt arbete 

enligt skärgårdsprogranunet avseende åren 2008-2010 anges att byggnadsnänu1den ska lägga 

fram förslag till områdesbestämmelser för Matviks hanu1område för antagru1de i 

kommunfullmäktige under 2008. Byggnadsnämnden har dock under ett antal år inte haft 

möjlighet att prioritera arbetet med planläggning i Matviks hamn, då andra planarbeten givits 

högre prioritet. I maj 2009 beslutade byggnadsnämnden om att istället för områdesbestämmelser 

upprätta en detaljplan for Matviks hamn, då detta ansågs lämpligare. Beslutet delgavs 

kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. En beställning om upprättande av detaljplan i 

enlighet med beslut i kommunstyrelsen i mars 2011 inkom till byggnadsnämnden i april 2011. 

Byggnadsnämnden uppdrog i april 2011 till stadsmiljöavdelningen att i maj 2011 starta arbetet 

med upprättande av detaljplan för Matviks hamn. 

Unesco har utsett Blekinge Arldpelag till biosfårområde. Området omfattar kust och skärgård i 

Karlshamn, Karlskrona och Roillleby kommuner. Biosfårområden är modellområden för en 

hållbar utveckling där det gäller att stödja, bevara och utveckla området så att dess särart 

bevaras samtidigt som den ekonomiska utvecklingen och möjligheterna till fortlevnad utvecklas. 

Biosfårområdet Blekinge Arkipelag, har mycket höga natur- och kulturarvsvärden, med få, om 

ens några motsvarigheter på andra håll i världen. I Bleldnge Arkipelag är det i första hand natur, 

kultur och entreprenörskap som skall vara ledord i utvecklingsarbetet for att stimulera områdets 

utveckling. 

Förutsättningar, förändringar och konsekvenser 

Riksintressen och övriga regleringar/intressen 

Riksintresseför friluftslivet, mi(jöbalken, MB 3 kap 6 § 

Delar av hamnplanen samt vattenområdet ligger inom område som är utpekat som riksintresse 

för friluftslivet. En1igt miljöbalken ska områden som är av riksintresse för friluftslivet skyddas 

mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Kommunens ställningstagande i 

frågan framgår av Översiktsplan 2007 och illlebär att riksintresseområdena ska skyddas mot 

åtgärder som skadar eller påverkar riksintresset negativt. Åtgärder får heller inte vidtas som 

hindrar allmänhetens möjligheter att utnyttja riksintresseområdena. 

Riksintresseområdet som berörs är ett av två utpekade riksintressen för friluftslivet i 

Karlshamns kommun. I Översiktsplan 2007 benämns det aktuella området som FK 4 - Hällaryds 

skärgård- Etiksberg- Tjärö- Järnavik, se bild 4 på kommande sida. 

Förslag och konsekvenser 

Detaljplanens syfte är att tillvarata och utveckla Matviks hamn för bland annat friluftsliv och 

turism. Ett genomförande av avsedd detaljplan bedöms inte påverka riksintresset negativt. 

Riksintresse i kustområdet, mi(jöbalken 4 kap 4 § 

Större delen av planområdet ingår i det kustområde som är av riksintresse. I miljöbalkens 4 kap, 

särskilda hushållnings bestämmelser, finns särskilda bestämmelser för mark och 

vattenanvändningen i hela landet. Vissa geografiska områden finns utpekade, områden som har 

särsldlt stora värden när det gäller natnr- och kulturvård, turism och friluftsliv. 

Områdena är därför i sin helhet av riksintresse. Staten har ett särskilt ansvar beträffande markoch 

vattenanvändningen inom de angivna områdena. 

Kommunens ställningstagande som framgår av översiktsplanen är att riksintresseområdet ska 

skyddas mot åtgärder som skadar eller påverkar riksintresset negativt. I kustzonen (område 2 på 

kartan nedan) fär enligt miljöbalkens 4 kap l och 4 §§ exploateringsföretag och andra ingrepp i 

miljön leonuna till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets 



natur- och kulturvärden. Fritidsbebyggelse får kommatiii stånd endast i form av 

kompletteringar till befintlig bebyggelse. Om det finns särskilda skäl får dock annan 

fritidsbebyggelse komma till stånd, företrädesvis sådan som tillgodoser det rörliga friluftslivets 

behov eller avser enkla fritidshus i närheten av de stora tätortsregionerna. I översiktsplanen 

anges att prövning ska ske genom detaljplan eller områdesbestämmelser med syfte att reglera 

bygglovsplikten. Befintliga områden med samlad fritidsbebyggelse ska regleras med detaljplan 

eller områdesbestärnmelser. 


h1om aktuellt planområde finns befintlig bebyggelse i den östra delen. Planen föreslår endast att 

ny mark tas i anspråk för bebyggelse av servicebyggnader samhöriga med småbåtshamnen. Ett 

genomförande av avsedd detaljplan bedöms inte påverka riksintresset negativt. 

Bild 4. Utdrag ur Översiktsplan 2007. 

Riksintresse för frilzifts/ivet nedan. 

Riksintresse i kustområdet, 2, till höger. 

Ekologiskt känsliga områden, miljöbalken 3 kap 3 § 

Miljöbalken anger att markoch vattenområden som är särskilt 

känsliga från ekologisk synpunkt skall så långt möjligt skyddas 

mot åtgärder som kan skada naturmilj ön. 

I Karlshamns kommun har ett femtontal markoch 

vattenområden pekats ut som ekologiskt känsliga, bland annat 

Hällaryds skärgård inom vilket planområdet ligger. I 

kustlandskapet rör det sig främst om områden särskilt känsliga 

för utsläpp eller olika former av vattenföretag som t. ex. 

muddring, utfyllnader och fiskodlingar. 

Förändringar och konsekvenser 

Planen föreslår att några befintliga bryggor förlängs och att en 

ny brygga anläggs i den norra delen av planområdet 


Antagandehandling o Normalt planförfarande 2013-01-23 

Planen föreslår även att servicebyggnader får uppföras. Vid allt anläggningsarbete ska hänsyn 

tas till naturmiljön. 

Brukningsvärdjordbruksmark, miljöbalken 3 kap 4 § 

Mindre del av planområdet är, enligt 

översiktsplanen, klassad som brukningsvärd 

j ordbruksmark enligt MB 3 kap 4 §. 

Brnlmingsvårdjordbruksmark får tas i anspråk 

för bebyggelse eller anläggningar endast om det 

behövs för att tillgodose väsentliga 

samhällsintressen och detta behov inte kan 

tillgodoses på ett från allmän synpunlct 

tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i 

anspråk. Sicall sådan mark tas i anspråk bör 

ingreppen utformas på ett sätt som medför minsta 

möjliga inverkan på jordbruket. 

Inte alla de i översiktsplanen utpekade 

markområdena är brulmingsvärd j ordbruksmark 

enligt miljöbalken. 

Bild 6. Regionalt underlagsmaterial för 

jordbruksmark (brukningsvärdjordbruksmark) 

(Länsstyrelsen). 

Länsstyrelsen anser att vid ställningstagande omjordbrnlcsmarken skall betralctas som 

brulmingsvärd enligt MB 3 kap 4 § bör hänsyn tas till avkastningsförmåga, brukbarhet och 

arrondering (fåltform, storlek och total areal inom ett rimligt brulmingsavstånd). 

Inom alctuellt planområde berörs endast en mindre yta mellan Kalvösundsvägen och 

parkeringsytan i de norra delarna av planområdet, se bild 6. Marken här brukas inte idag, utan 

kan ses som en grönyla mellan bebyggelsen och parkeringsytan. 


Marken utpekad som brukningsvärd jordbruksmark inom planområdet föreslås planläggas som 

parkmark Några negativa konsekvenser av planens genomförande är inte att förvänta. 

Landskapsbildsskydd, miljöbalken 7 kap 9 § 

I översiktsplan 2007 anges att för flera områden inom kommunen finns förordnande om 

landskapsskydd enligt naturvårdslagen (NVL 19 §). Naturskyddsbestämmelserna i 

naturvårdslagen återfinns numera i miljöbalken och dessa områden bör behandlas som 

kulturreservat enligt miljöbalken 7 kap 9 § eftersom förordnandet i de flesta fall motiveras av 

det kulturpräglade landskapet m.m. Avsikten är dels at\ värna om den vackra landskapsbilden, 

dels att främja det rörliga friluftslivets intressen. I Karlshamns kommun har områden i 

skärgården givits landskapsbildsskydd, bland annat Hällaryds skärgård som beskrivs som ett 

stort, särpräglat skärgårdsområde med tilltalande landskapsbild. Landskapsbildsskyddet i 

Hällaryds skärgård ligger i gräns med avsett planområde, se bild 8. 

Planbeskrivning o Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, Hällaryd 9



Planförslaget innebär ingen stön-e förändring av landskapsbilden i området. Platsen är redan 

ianspråktagen på det sätt som planen avser lägga fast. Vissa kompletteringar kommer dock att 

kunna ske. Dessa ska placeras och utformas med hänsyn tilllandskaps bild, natur- och 

kulturvärden samt miljö- och klimataspekter. Avsikten är att främja en ändamålsenlig struktur 

och en estetiskt tilltalande miljö. Området som omfattas av landskapsbildsskydd bedöms inte 

påverkas negativt av ett genomförande av avsedd detaljplan. 

Strandskydd, miljöbalken 7 kap. 13-18 § 

Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och 

vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 

trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång 

till strandområden, och bevara goda livsvillkor för 

djur- och växtlivet på land och i vatten. Strandskyddet 

omfattar land- och vattenområdet intill l 00 meter från 

strandlinjen vid normalt medelvattenstånd 

(strandskyddsområde). 

För stora delar av planområdet gäller idag strandskydd, 

dock består ingen av dessa delar av orörd natur. I den 

södra och norra delen av planområdet finns 

vassbevuxen naturmark med bryggor ut i vattnet. Den 

största delen av planområdet består av småbåtshamn 

med hamnplan och bryggor. Ä ven delar av 

bostadsområdet berörs av strandskydd. 

Att upphäva strandskyddet genom en bestämmelse i en detaljplan förutsätter att det finns 

särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c§ miljöbalken. Vid prövning av frågan får man som särskilda 

skäl bara beakta om det område som upphävandel avser: 

l. redan har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för 

strandskyddets syften, 



2. genom en väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering är väl 

avskilt från området närmast strandlinjen, 

3. behövs för en anläggning som för sin funktion måste ligga vid vattnet och behovet 

kan inte tillgodoses utanför området, 

4. behövs för att utvidga en pågående verksamhet och utvidgningen kan inte 

genomföras utanför området, 

5. behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan 

tillgodoses utanför området eller 

6. behöver tas i anspråk för ett annat mycket angeläget intresse 


I samband med upprättandet av detaljplanen avser kommunen genom en planbestännnelse 

upphäva strandskyddet inom delar av planområdet De särskilda skäl som åberopas i aktuellt 

ärende är skälen l, 3 och 4. Marken och vattnet för småbåtshanmen och därtill hörande 

funktioner är områden som redan är ianspråktagna och planerad utvidgning gäller pågående 

verksamhet. Funktionen hanm är även sådan att anläggningen måste ligga vid och i vattnet. De 

åtgärder som fcireslås i planen avser att säkra och utveckla allmänhetens och det rörliga 

friluftslivets tillgänglighet till kust, hav och skärgård och därmed medverka till att syftet med 

strandskyddet värnas. Delar av den vassbevuxna naturmarken i söder planläggs för parkering, 

vilket möjliggör att hanmen utvecklas som centralpunkt. Resterande naturmark i söder samt den 

i norr planeras som naturmark och därigenom säkerställs möjlighet till passage genom området. 

Ä ven planerad parkmark säkerställer att befintliga gröna värden i området bibehålls. 

Anmälan om vattenverksamhet 

Vattenverksamhet regleras i 11 kap. MB och i den tillhörande förordningen 

(1998: 1388) om vattenverksamhet m.m., samt dessutom angående rådighet över vatten i 

lag (1998: 812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet Vad som är en 

vattenverksamhet framgår av 11 kap. 2 § MB. Typiska vattenverksamheter är t. ex. byggande 

eller utrivning av danm1ar, markavvattning, byggnad i vatten, eller grävning, sprängning och 

rensning i vattenområden om åtgärden syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Föreslagen 

placering av flytande handel inom område markerat "WH" kräver troligen ett större vattendjup 

än dagens nivå och botten måste därmed muddras. Prövning av vattenverksamhet kommer att 

ske som separat ärende då exploatering blir aktuellt. 

Störningar, miljö- och riskfaktorer 

Förorenade områden 

Inom planområdet fnms två platser som av 

länsstyrelsen markerats som potentiellt förorenade 

områden. Båda avser identifierade verksamheter; den 

norra stjärnan avser ett mindre avloppsreningsverk, 

den södra stjärnan sjötrafik och hamn. 

Reningsverket anlades i samband med att tomterna vid 

Kalvösundsvägen bebyggdes i slutet av 1990-talet. Det 

är inte längre i drift då området numera är anslutet till 

kommunala avloppsledningar. 

Samlingsprov av marken har tagits i sex punkter i 

hamnområdet. Halter av metaller och P AH 

förekommer i halter under riktvärden för mindre 

känslig mark och det bedöms inte kräva några 

markerade med stjärnor. 

åtgärder inom området för hanm och 

båtuppställningsplats. Vid schaktarbeten bedöms det dock att ytterligare undersökningar och 

provtagning av massor bör utföras for att utreda hur massor ska hanteras. 




Planforslaget innebär att området där reningsverket är beläget planläggs för handel och kontor. 

Då reningsverket endast var i bruk under en kort tid innan fastigheterna kopplades på det 

konununala systemet och då inga amnälningar om driftstörningar som skulle kunna innebära 

utsläpp till mark är käoda bedöms detta inte behöva utredas ytterligare i det fortsatta planarbetet 

Hantering av brandfarliga vätskor 

Under programsamrådet framkom önskemål om en marin drivmedelsstation i hamnen. 


Föreslaget äodamål för hamnområdet "V 1 - småbåtshamn", innefattar all den verksamhet som 

hör till småbåtshamnen men befinner sig på land, exempelvis "sjörnack". En sjömack kan också 

placeras i vattnet vilket tillåts inom område med anväodningsändamålet WV 1 "Småbåtshamn, 

bryggor får finnas.". Vid hantering av brandfarliga vätskor måste särskilda avstånd beaktas. 

Myodigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, (tidigare Räddningsverket) anger att 

mellan mätarskåp och båtplatser där övernattning ombord kan tänkas ske ska avståndet vara 25 

meter. Minsta avstånd från mätarskåp till övriga båtplatser, det vill säga där övernattning inte 

förekonuner, är 12 meter. Minsta avstånd mellan lossningsplats för tankfordon eller tankfartyg 

med bensin och båtplatser där övernattning kan tänkas ske är 25 meter. 

Buller och luft 

Planområdet är beläget relativt nära bostadsbebyggelse och omfattar även bostadsäodamål, 

vilket ställer krav på att de verksamheter som planförslaget medger inte är störande för boende i 

närområdet. 


Detaljplanen medger verksamheter knutna till marina aktiviteter. Verksamheternas 

omgivningspåverkan regleras genomplanbestänunelse om att: "Verksamheter inom 

planområdet får inte vara störande för omgivningen, innebärande att vedertagna riktvärden 

och gällande gränsvärden beträffande buller, utsläpp till hift eller annat liknande som omfattas 

av miljöbalken, MB, inte får överskridas vid fastighetsgräns .". 

Den föreslagna detaljplanen bedöms inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer för 

omgivningsbuller (SFS 2004:675) eller utomhusluft (SFS 2001:527) överslaids. 

Vattenkvalile 

V attemnyndigheten för södra Östersjöns 

vattendistrikt har beslutat om föreskrifter 

avseende kvalitetskrav för 

vattenförekomster i distriktet 

(författningssamling för Kalmar läo 

2009:81). För vattenfårekomsten, 

Matviksfjärden (se karta nedan), har den 

ekologiska potentialen i 

ytvattenförekomsten klassificerats till 

måttlig och Vattemnyodigheten har 

bedömt att det finns skäl att fastställa Bild Il. Vattenforekomsten MatviksjJärden blåmarkerad 

miljökvalitetsnormen till god ekologisk 

potential med tidsfrist till2021. Den kemiska ytvattenstatusen ( exldusive kvicksilver) har 

klassificerats till god och skall därför bedömas vam uppfylld till2015. 


Vattenområdet är utpekat som ekologiskt känsligt ( miljöbalken 3 kap 3 §),vilket måste beaktas 

vid framtida åtgärder i vattenområdet. Det är också viktigt att beakta att området är känsligt för 



utsläpp. Genomförandet av planen bedöms inte påverka miljökvalitetsnormen för 

Matviks fjärden. Inte heller berörs forordningen om fisk- och musselvatten (SFS 2001 :554). 

Radon 

1997 gjordes en radonutredning för planområdet vid Kalvösundsvägen. Marken Idassades som 

normalradonmark På markradonöversikt (SGU:s karta i skala l :50 000) ligger planområdet 

inom område där risken for höga markradonhalter bedöms som förhöjd på grund av risk för 

höga uranhalter i marken (uran> 8 ppm). För de norra delarna av planområdet visar 

geostrålningskarta (SGU:s karta i skala l :50 000) granithalter >30 uR/h. 


En planbestämmelse om att "byggnad där människor stadigvarande vistas ska utföras i 

radonskyddat utförande" gäller inom hela planområdet. Kravet innebär att byggnadsdelar som 

står i kontakt med jorden utformas så att luft från marken forhindras att tränga in i byggnaden. 

Speciell uppmärksamhet måste därvid ägnas åt håltagningar i golvet för genomföringar etc. 

Förändrat klimat 

Ett förändrat klimat kan innebära ökade regmuängder och ett högre vattenstånd. Detta kan 

medföra översvämningar och risk för ras och skred. Enligt ett beslut taget av BN 2007-12-05 § 

32 ska grundläggning ske på lägst +2,5 meter för att säkerställa tillräcklig nivå mot framtida 

havsytehöjning. 


Tillräcklig nivå mot framtida havsytehöjning regleras genom planbestämmelse om att "Lägsta 

tillåtna grundläggningshöjd är +2,5 meter i kommunens koordinatsystemför höjd (RHOO). 

Undantag kan göras för enklare oisolerad byggnad samt för konstruktion som genom särskild 

grundläggningsteknik inte riskeras skadas av vatten, exempelvis sjöbodar". Se bild 12 . 

. Exempel t()rjmrgi•urid 

Bild 12. Illustration lägsta grundläggningshöjd 

Mark- och vattenområden 

Landskapsbild, markoch vegetation 

Planområdet är komplext på så sätt att det inom planområdet möts fyra olika typer av 

landskapskaraktärer, se bild 13. Dessa karaktärer beskrivs i översiktsplanen från 2007. I 

följande stycken beskrivs de olika karaktärerna. 

Den södra delen av planområdet har klassats som "Kustzon med bebyggelse, kuperad'' (Kb K) 

och beskrivs på följande sätt: "Lövskogsdominerad kust, omväxlande halvöppen till sluten, mer 

eller mindre flikig och med utpräglad kupering. inslag av hällmarker förekommer. Landskapet 

ger storslagna vyer och perspektiv. Detförekommer ett tämligen stort inslag av 

bostadsbebyggelse,främst av fritidskaraktär." De rekommendationer som ges for de1ma 

landskapskaraktär är följande: "Den yttersta kustzonen har höga landskapsbildsvärden och är 

generellt sett känsligför exploatering av alla slag. Detta på grund av att alla tillägg blir starkt 



exponerade och att den smala kustzonen är starkt utnyttjat av det rörligafriluftslivet såväl till 

lands som till sjöss. De tillägg som kan komma ifråga bör förläggas något indragetfrån 

kustlinjen och ansluta till eller helstförläggas inne i skogsklädda höjdpartier. Öppna partier 

mellan dungar och höjder bör undantas från bebyggelse. ". 

Den norra delen av planområdet, från våndplanen på Kalvösundsvägen och norrut, är klassad 

som "Mosaikartad odlingsbygd" (M) och beskrivs på följande sätt: "Landskap med 

omväxlande flack eller svagt kuperad öppen mark, främst i form av åker- och betesmark samt 

kuperad eller dramatiskt kuperad skogsmark, främst löv. Sprickdalarna är ofta tydliga genom 

att smala öppna flacka fält skär igenom skogklädda bergspartie r. Inslaget av vägar, åar, 

enskilda hus, gårdar och byar är ibland stort, men karaktären domineras av spelet mellan slätt 

och åkerholmar/omgivande skog. Landskapet ger vyer och perspektiv. " De rekommendationer 

som ges för denna typ av landskapskaraktär är följande: "Karaktären har stora 

landskapsbildmässiga värden. Den visuella känsligheten är främst relaterad till de öppna 

ytorna, särskilt när dessa utgörs av smala dalgångar och stråk. Däremot kan de uppstickande 

höjderna tåla en hel del kompletterande byggda inslag, t ex bostadsbebyggelse, om dessa 

placeras i sluttningszoner, på högplatåer eller i anslutning till befintliga samhällen. Y/krävande 

industriella anläggningar kan vara mycket svåra att få att smälta in i landskapsbilden och de 

öppna ytorna bör definitivt undvikas härvidlag. Karaktären är ganska känsligför påverkanfrån 

vindkraftverk, då dessa med sin stora skala kanförta dramatiken hos landskapet. Känsligheten 

är också stor när det gäller infrastrukturella element. Det är viktigt att eventuella nya vägar 

placeras i gränsen mellan öppen mark och skogklädd höjd. Karaktären är mycket känsligför 

skogsplanteringar. ". 

Del av vattenområdet i norr är klassat som 

"Aar i flackt öppet landskap" (ÅF) och 

beskrivs på följande sätt: "Aar i flackt 

öppet landskap, ofta med meandrande 

form. Ab rinken är ofta trädbevuxen, 

främst med al. I det flacka landskapet 

åtföljs ån ibland av våtmarker ochfUktiga 

ängar. ". För denna landskapskaraktär 

rekommenderas följande: "Denna 

landskapstyp är relativt ovanlig i 

kommunen och zonen närmast åarna bör 

skyddas från exploateringar av alla slag. 

An ska ge intryck att varafri i sitt 

meandrande lopp.". 

Del av det södra vattenområdet är klassat Bild 13. Landskapskaraktärernas avgränsning. 

som "Skärgård, öppen" (SgÖ) och beskrivs på följande sätt: "Skärgård med kupering där 

öarnafi·ämst består av hällmarker, men inslag av enstaka träd och dungar förekommer. Denna 

typ av skärgård har en påtaglig visuell kontakt med havet. Landskapet ger storslagna vyer och 

perspektiv. Enstakafritidshus förekommer. ". För denna landskapskaraktär rekommenderas 

följande: "Den öppna skärgården har höga landskapsbildsvärden och är generellt sett mycket 

känsligfor exploatering av alla slag. Detta på grund av att alla tillägg blir extremt exponerade 

och att skärgården är starkt utnyttjat av det rörligafi·iluflslivet såväl tilllands som till sjöss. 

Tillägg i bebyggelsen bör komma i fråga endast i undantagsfall och då i anslutning till befintlig 

bebyggelse. Friluftslivets intressen ska särskilts beaktas. " 

På hamnplanen genom området löper en asfalterad väg från Matvikshamnsvägen. I övrigt finns 

få hårdgjorda ytor inom planområdet Hamnplanen, uppläggningsområdena samt parkeringsplatserna 

består huvudsakligen av olika typer av grus/stenmateriaL Bostadsbebyggelsen i 

området ligger i de flesta fall på en högre nivå ån hamnplanen. Nivåskillnaden består av gröna 

ytor med gräs, lövträd och buskvegetation, eller så är tomtema kuperade med huset högt 



placerat. Strax nordost om planområdet finns tre markeringar (länsstyrelsen) avseende hotade 

arter. 


I aktuell planläggning sker inga stora förändringar beträffande markoch vattenanvändningen. 

Avsikten med planläggningen är att tillvarata och utveckla den potential som småbåtshamn som 

Matviks hamn har. Slörsta delen av planområdet redan idag ianspråktaget för bostads- och 

småbåtshamnsändamåL Resterande del består av grön- och vattenområden. Mötet mellan de 

olika landskapskaraktärerna sker ute i vattenområdet och på en yta ianspråktagen för 

hamn verksamhet, vilket innebär att karaktärerna inte är utpräglade i detta läge. 

I den norra delen av planområdet finns möjlighet att förlänga en av de befintliga bryggorna. I 

övrigt föreslås inga förändringar utan marken längst i norr planläggs som natur för att värna den 

befintliga grönytan. Planen bedöms inte påverka de hotade arter som länsstyrelsen pekat ut. 

underlaget består av två olika stenmaterial. 

Bild 15. Nivåskillnad mellan hamnområdet och 

intilliggande bostadsområde. 

Bild 16. Grusade ytor for båtuppläggning och 

parkeringsplats samt gräsyta mot bostäderna. 

Bild 17. Planområdets norra del med Kalvö i 

bakgrunden. 

Bild 18. Strandkanten med sprängsten. 

Bild 19. Trädäck och mastkran. 

Planbeskrivning ·Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1:54 m fl, Hällaryd 15


Friytor 

Utanför Matvik ligger Hällaryds skärgård, Blekinges västligaste skärgård, bestående av ett 50- 

tal öar och lika många holmar. Matvik är en idealisk utgångspunkt för båtturer till öarna i de1ma 

vackra del av kustskärgården. Badvikar med sand finns bland annat på Östra Bokö, Bockö och 

Tärnö. 


Planens syfte är att utveckla hanmen för bland annat turism och friluftsliv och ett genomförande 

av planen ses därmed som positivt. 

Geotekniska förhållanden 

1997 gjordes en geoteknisk utredning för planområdet vid Kalvösundsvägen. Inom nuvarande 

planområde har ingen utredning gjorts. På berggrundskarta (SGU:s karta i skala 1:50 000) 

framgår att berggrunden består av gnejs. På jordartskartan (SGU:s karta i skala 1:50 000) 

framgår att stora delar av hamnplanen är utfylld mark. Sluttningen mellan den högt belägna 

bebyggelsen vid Kalvösundsvägen och hamnplanen består av silt, lera och sand men även berg i 

dagen. De högre partierna består av morän. 


För de områden där planen medger bebyggelse kommer geotekniska undersökningar utföras vid 

ex p l oateringsskedet. 

Fornminnen 

I vattenområdet mellan den fjärde och femte bryggan 

norrifrån finns en fartygs-/båtlämning registrerad. En 

fartygs-/båtlämning innebär en farkost som förolyckats, 

övergivits eller sänkts för mer än l 00 år sedan. 

Lämningen har inte kunnat återfinnas i falt, men är 

känd via en skriftlig källa. Lämningen är registrerad 

2009-06-03. Såväl kända som okända fornlämningar är 

skyddade genom kulturminnes lagen. 

Vid en bottenundersökning, gjord 2012-05-14, 

undersöktes stora delar av planområdet med 

ekolod/sonar. På den utmärkta platsen för fartygs 

/båtlämningen gjordes bottenundersökning med video 

och dykare. Inga fartygslämningar eller övriga fornlämningar påträffades. 


Genomförd bottenundersökning konstaterar att det inte fim1s någon fornlämning inom 

vattenområdet. Om fornlämningar ändå påträffas ska detta anmälas till Länsstyrelsen 

K ulturmiljölhistorik 

Matvik var en gång ett viktigt centrum för stenindustrin i Blekinge. Stora stenbrott låg alldeles i 

närheten. Under 1920-talet arbetade nppåt 300 man inom stenindustrin. Här fanns en lastplats 

och en 4 km lång järnväg från de närbelägna stenbrotten. Stora mängder sten exporterades 

härifrån ut i Europa. En lång bank av skrotsten längs Matvikshamns vägen minner än i dag om 

verksamheten. En annan viktig näringsgren var fisket. Här har också fi.mnits en lotsstation. 

F/i rslag och konsekvenser 

Det vore positivt och värdefullt för besökare om upplysningar om platsens historik kan ges 

genom informationstavlor. Det är dock inget som styrs i planläggningen. Planens genomförande 

bedöms inte påverka kulturmilj ön enligt ovan. 



Båtuppställningsplats 

Den norra delen av planområdet utgörs idag av en stor grusad yta med funktionen 

båtuppställningsplats under den tid då båtarna inte ligger i vattnet. Ytan delas i en västlig och en 

östlig del av vägen som leder ner till hamnplanen från Matvikshamnsvägen. Ytan är väl tilltagen 

och fyller dagens och framtida behov. På ytan finns vintertid båttält uppställda som skydd för 

båtarna. Enstaka tält tas inte ned då båtarna sjösätts utan står uppställda året runt. 


Området planläggs med användningen V 1 "Småbåtshamn; byggnader och anläggningar med 

anknytning till marin verksamhetfår uppföras.". För den västra delen regleras användningen 

genom bestämmelse n 1 "Ytanfår under vinterhalvåret användas som uppläggningsområdeför 

fritidsbåtar och under sommarhalvåret som allmän parkering. Ställplats för husbil och husvagn 

får anordnas". Bestämmelsen medför att ytan ska vara tillgänglig för parkerande bilar under 

sommm·halvåret och att båtuppställningsanordningar så som båtvaggor då måste vara undanplockade. 

Ä ven husbilar och husvagnar kan parkera inom detta område och särskilda platser, sk 

ställplatser, får anordnas. Tiderna för vinter- och sommarhalvår ska följa uppsatta regler för 

hamnen (idag är brytdatum 31 maj och l september). Parkeringsplatser med möjlighet för det 

östra området återfinns inte denna bestämmelse, utan detta område kan fungera som 

samlingsplats för ovan nänn1da båtuppställningsanordningar, men även som parkeringsplats om 

utrymme finns. 

V ad som gäller för 

båttält beskrivs på 

sidan20. 

Vattenområdet 

Befintligt 

vattenområde står 

omskrivet under 

rubriken 

"Landskapsbild, 

markoch 

vegetation" på 

sidan 14. 

Förslag och 

konsekvenser 

Det centrala 

vattenområdet i 

Matviks hamn 

planläggs för 

ändamålet WV 1 "Småbåtshamn, bryggor fårfinnas", vilket bekräftar dagens användning av 

området. Det finns efterfrågan för fler båtplatser i området. Båtplatser kan tillskapas genom att 

förlänga befintliga bryggor, vilket främst är aktuellt i söder, samt att anlägga en ny brygga i 

norr. Dessa förändringar bedöms inte medföra några betydande konsekvenser för 

omgivningarna. Ett mindre vattenområde centralt i hamnen planläggs för flytande handel WH 

för att här möjliggöra för ldosk!cafe, se vidare under rubriken "Hamnen och dess bebyggelse, 

verksamheter och anläggningar" på sidan 19. V altenområdet längst i norr samt det i söder 

plmläggs som W 1 "Öppet vattenområde, bryggor får finnas". mom vattenområde för 

småbåtshamn samt flytande handel upphävs strandskyddet genom planbestämmelse på 

plankartan. mom övrigt vattenområde måste upphävande av strmdskyddet sökas separat om 

åtgärder som kräver strandskyddsdispens ska göras. 


2013-01-23 


Bebyggelseområden 

Bostäder 

Inom planområdet finns ett l O-tal fastigheter med pennanentbostäder alternativt fritidshus. I 

dagsläget ligger fastigheterna inom sammanhållen bebyggelse (bebyggelse på tomter som 

gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parlanark). 

Föreslagen förändring 

Anpassning av befintlig och tillkommande bostads- och fritidsbebyggelse sker till de 

bestämmelser som finns för bebyggelsen längs Kalvösundsvägen och för kustbebyggelsen i 

övrigt i Matvik enligt gällande detaljplaner. Byggnadsarean för bostadsbebyggelse begränsas 

genom bestämmelsen e 2 till200 m 2 . För två fastigheter överstiger befintlig bebyggelse denna 

gräns och där begränsas byggnadsarean istället ti1114 % av fastighetsarean genom 

bestämmelsen e 1 . 

Inom hela planområdet begränsas totalhöjden till 7,5 meter för huvudbyggnad, skorsten ej 

inräknad och ti114,5 meter för komplementbyggnader. Annan totalhöjd anges får område med 

sjöbodar, flytande handel samt det norra området avsatt för handel och kontor se rubriken 

"Hamnen och dess bebyggelse, verksamheter och anläggningar". 

För att bebyggelsens utseende ska få ett samstämmigt utseende med övrig bebyggelse i området 

regleras fasadmaterialet till att: "Ny bebyggelse ska uppföras med huvudsakligen träjasader" 

genom en generell planbestämmelse gällande för hela planområdet 

På fastigheten Matvik l :30 fareslås ett bebyggelsefritt område i söder, mot havet. 

Konsekvenser 

Ett genomförande av planen bedöms inte påverka omgivande och inom planområdet belägna 

bostäder negali v t. Begränsning av totalhöjden till 7,5 meter möjliggör bebyggelse i 1-1,5 plan. 

Detta gör att bakomliggande bebyggelse, från havet sett, inte kommer att störas av bebyggelsen 

på sannna sätt som om den tillåtits gå upp i två hela våningar. 

Det bebyggelsefria området i söder inom fastigheten Matvik l :30 föreslås för att hålla området 

nännas! havet fritt från bebyggelse för att på så sätt minska bebyggelsens påverkan på 

riksintresset för kustområdet, strandskyddet och den befintliga naturmarken. 

Hamnen och dess bebyggelse, verksamheter och anläggningar 

Inom planområdet finns kommunens största småbåtshamn, 600 båtplatser vid l O bryggor ( stolpoch 

Y-bomsfårtöjning) finns inom området. Vattendjupet är mellan 0,5 och 3 meter. På land 

inom planområdet finns ca 150 uppläggningsplatser, vissa servicebyggnader såsom mastskjul, 

toaletter, kiosk/butik samt miljöstationer och runt 35 sjöbodar finns också. Inom planområdet 

finns också sjösättningsramp och mastkran. Det 

finns idag bland annat efterfrågan på fler 

båtplatser vid bryggorna, fler sjöbodar, 

klubblokal till båtklubben, en bättre anordning 

för miljöstationen i norr m.m. 

Föreslagen förändring 

Diskussioner om en ny placering av kiosk/ 

butiksbyggnaden har förekommit då det inte är 

lämpligt att bekräfta befintlig byggnad på dess 

nuvarande plats med hänsyn till 

byggnadsnämndens riktlin j e om lägsta 

grundläggningsnivå och de grundläggande 

bestämmelserna i 2 kap. 5 §planoch 

bygglagen, PBL. Bland rumat har en plats 

Bild 22. Sjöbodar inom planområdet. 



strax söder om där Matvikshamnsvägen mynnar i hamnplanen studerats. Platsen består i norr av 

berg och i söder av våtmark och utpekades i programmet som en tänkbar placering av framtida 

Idosk/butik utifrån riktlinjen om lägsta grundläggningsnivå. Platsen är dock svårbebyggd 

avseende landskapsinverkan, utsiktsinverkan, grundläggning, tillgänglighet mm. I aktuell 

planläggning föreslås en placering av Idosk/butik/restaurang på fastigheten Matvik l :32 norr om 

befintlig servicebyggnad och mastskjul, där tidigare omnämnt avloppsreningsverk är beläget. På 

denna fastighet medges ändamålet H 1 K "Handel, service och kontor med anknytning till marin 

verksamhet." . Fastigheten Matvik l :39 är idag bebyggd och planlagd för bostadsändamål 

genom detaljplanen Dl5. Aktuellt planförslag möjliggör att även denna fastighet utvecklas för 

handel och kontor med anknytning till marin verksamhet, men även bostadsändamål medges, 

BH 1 K. Detta förslag har lagts fram för att på sikt möjliggöra utveckling av service, !dask/butik, 

restaurang på fastigheterna Matvik l :32, l :39 och del av l :54 och på så sätt få en stor 

sammanhållen yta som möjliggör en god utveclding för hamnen. Fastigheterna är strategiskt 

belägna med utsikt över hamnen och med närhet till både parkering och hamnplan en. Det finns 

även goda möjligheter att anordna ramper från parkeringsplatsen i norr via parkmarken för att 

skapa god tillgänglighet för alla. Möjlighet finns också att anordna klubblokal på dessa 

fastigheter, med möjlighet till samverkan mellan klubblokal och kiosk/bntik/restaurang. 

Byggrätten på denna del av Matvik l :32 begränsas i byggnadsarea till l 50m 2 och byggnadens 

höjd begränsas till en våning. På övriga fastigheter nämnda ovan, Matvik l :39 och l :54 medges 

byggnadsarean till200m 2 och totalhöjden regleras till 7,5 m, skorsten ej inräknad. 

Möjlighet för Idosk/butik finns även inom vattenområdet med bestännnelsen WH "Flytande 

handel, bryggor får anordnas.". Här kan man tänka sig att handel sker från en båt eller att en 

byggnad uppförs på pontoner. I det senare fallet begränsas byggrätten i byggnadsarea tilll4% 

av den utpekade ytan med bestämmelsen WH, vilket ger en byggnad på ungefår 80m 2 . 

Byggnaden begränsas även i höjd genom att endast en våning får uppföras. I detta läge vid 

hamnplanen är det särskilt viktigt med ett prydligt utseende som överensstämmer med övrig 

bebyggelse i hamnen. Planbestämmelsen f 3 reglerar utseendet: "Ny bebyggelse ska utformas 

med god gestaltuing avseende skala, form och material. ". I anslutning till detta område finns på 

land bestänunelsen servering innebärande:" Uteserveringfår anordnas. Platsför grillplats. ". 

På denna plats finns redan en grillplats och denna kan kompletteras med bord och stolar. 

Bild 23. Fotomontage som visar en framtida bild av Matviks hamn med en flytande byggnadför handel 

och uteservering mitt i bilden och fler sjöbodar och en restaurang till höger i bilden. 

I samrådsskedet framkom önskemål från fastighetsägarna till Matvik l :29 och l: 126 om att 

dessa fastigheten inte endast ska planläggas som bostadsfastigheter utan även för verksamheter. 

Skälet till önskemålet är fastigheternas strategiska läge centralt i hamnen och båda fastigheterna 

ges samma användningsändamål som fastigheten Matvik l :39, BH 1 K "Bostäder samt handel 

service och kontor med anknytning till marin verksamhet". 

De befintliga servicebyggnaderna innehållande bland annat mastskjul och toalett med mera, 

planläggs för småbåtsändamål men även för ändamålet tekniska anläggningar EV, då det i den 



östra servicebyggnaden finns en tryckstegringsstation, se även under rubriken "Teknisk 

försäljning" på sidan 24. 30 % av den markerade ytan får lov att bebyggas enligt 

planbestämmelse e 1 . 

Det kan i framtiden finnas behov av att komplettera även med andra servicebyggnader för 

småbåtshanmens behov inom hamnområdet och bestämmelsen V 1 , innebär att: "Småbåtshamn, 

byggnader och anläggningar med anknytning till marin verksamhetfår uppföras.". Ändamålet 

innefattar all den verksamhet som hör till småbåtshanmen men befmner sig på land, exempelvis 

kajer, "sjömack", magasin, transportanordningar, varv, lots byggnader, olika typer av 

servicebyggnader och uppläggningsområden för vinterförvaring av båtar. Ändamålet inrymmer 

också handel, kontor och service som hör till småbåthanmens behov. 

Enklare, oisolerade byggnader eller byggnader som genom särskild grundläggningsteknik inte 

riskeras skadas av vatten kan uppföras i det lågt liggande hamnområdet, exempel på denna typ 

av byggnad är de befintliga sjöbodarna. På område markerat med "plussmark" inom 

hamnområdet ges möjlighet att uppfora fler sjöbodar. I norr som komplettering vid befintliga 

sjöbodar och i söder, på befintlig parkering, som ett nytt och välkomnande inslag vid entren till 

hanmen från vattnet. I norr är det viktigt att det även fortsättningsvis finns vissa luckor i den 

befintliga sjöbodsraden för att behålla kontakten med vattnet och detta säkerställs genom 

prickmark i befintliga luckor:" Markenfår inte bebyggas". De befintliga sjöbodarna varierar i 

storlek, allt från 12 till40 m 2 . Storleken på nya sjöbodar regleras genom bestämmelse e 3 : 

"Största byggnadsareaför enskilda sjöbodar". I norr ges en maxarea på 25m', medan 

planerade sjöbodar i söder ska hållas mindre, max 12m 2 , på grund av utrymmesbrist beroende 

på befintliga ledningar i marken i öster och möjligheten att ersätta ianspråktagna 

parkeringsplatser i väster. Då området i söder utgör en viktig del av hamnens entre när man 

kommer från havet är det av stor vikt att byggnader och anläggningar här ges en enhetlig och 

prydlig karaktär. Placeringen regleras genom bestämmelsen p 1 "Sjöbodar ska placeras med 

gaveln mot havet. ". Högsta totalhöjd regleras genom bestämn1else till 3,0 meter och utseende 

regleras genom bestämmelserna f 1 "Tak ska utgöras av sadeltak:' och f 2 "Fasader ska vara 

målade i röd kulör". Även den generella bestämmelsen för planområdet angående fasadmaterial 

gäller för sjöbodarna: "Ny bebyggelse ska uppforas med huvudsakligen träfasad." Avsikten är 

att sjöbodarna ska vara enkla oisolerade förråds byggnader . 

. Fotomontage av som nya siöbo.1ar 

vänster i bilden och en flytande byggnadför handel med tillhörande uteservering mitt i bilden. 

Viss möjlighet att åstadkomma fler båtplatser bedöms fimms inom planområdet, 150-200 platser 

bör kunna anordnas genom en ny brygga i norr eller genom förlängning av befintliga bryggor. 

Längs med vattnet i den norra delen av hamnonn·ådet finns bestämmelse om att nmrken inte får 

bebyggas, vilket visas genom så kallad "prickmark". I den södra delen, söder om där 



Matvikshamnsvägen mynnar i hamnplanen, lämnas möjligheter för tidigare nämnda 

anläggningar. Här ges även plats för väderskydd till skärgårdstrafiken, h pi "Hållplats med 

väderskydd får anordnas". 

Många båtar förvaras under tält den tid de är uppställda på marken. Tält räknas enligt PBL som 

byggnad och kräver därmed bygglov. För att inte alla ska behöva söka bygglov för en sådan 

tillfållig uppställning ändras lovplikten angående detta genom planbestämmelse: "Bygglov krävs 

inte för uppställning av båttält och tälthall under vinterhalvåret. ". Är avsikten att tältet ska stå 

på platsen permanent måste bygglov sökas. Önskvärt vore om tälten kunde hålla en dov enhetlig 

färgskala för att inte bli så framträdande, men det är inget som regleras i plan. 

Konsekvenser 

Planläggningen syftar till att Matviks hanms potential som centralpunkt eller bashanm för 

skärgårdsområdet ska tas tillvara och utvecklas som resurs för såväl boende som friluftsliv och 

turism. Upprättande av en detaljplan ger förutsättningar för en utveckling av Matviks hanm med 

fler båtplatser och därmed samhörig service på mark som är synnerligen lämpad för ändamålet 

med hänsyn till läge, beskaffenhet och behov. Planen ska främja en god livsmiljö som är 

tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper och som ger en långsiktigt god hushållning 

med mark och vatten och goda miljöförhållanden i övrigt. 

Föreslagen byggnation på fastigheten Matvik l :32 kommer att påverka utsikten från 

fastigheterna väster om denna i det avsnitt där byggnaden placeras. Byggrätten har begränsats i 

storlek och höjd för att på så sätt minimera denna påverkan men med hänsyn till att föreslagen 

byggnation fortfarande ska knnna fungera som en offentlig byggnad. Endast en begränsad del 

av utsikten från väster om liggande fastigheter kommer att påverkas vid genomförandet av 

planen. 

Den foreslagna ytan for sjöbodar i söder ligger två meter från befintliga ledningar i mark. 

Rekommenderat avstånd är tre meter men då avsikten är att sjöbodarna ska vara små, enlda 

förrådsbyggnader, som på ett relativt enkelt sätt kan flyttas, kan två meter accepteras. Sjöbodar 

tillåts inte intill Matvikshamns vägen i söder på grund av siktförhållandena samt utrynnnesbehov 

vid sjösättning/båtupptagning via den befintliga rampen. 

Om en båttvätt uppförs i området ska tvättvattnet tas omhand och renas innan utsläpp sker i 

havet. 

Vid ytterligare båtplatser och service inom området kan fordonstrafiken till, från och inom 

området komma att ökajämfört med idag. Påverkan på omgivningen bedöms som ringa. 

Service 

Offentlig och kommersiell service finns till viss del i Hällaryd ca 5 km norr om planområdet, 

rumars i Karlshamns tätort, ca l mil från planområdet 



Förändring och konsekvenser 

Inom området ges möjligheter för viss service som närbutik, kiosk och restaurang. Vid 

utveckling av denna service kan trafiken till och från området komma att öka men påverkan på 

omgivningen bedöms som ringa. Planbestämmelse om störningsskydd reglerar att verksamheter 

inte får vara störande för omgivningen, se även mbriken "Buller och luft" på sidan 12. 

Tillgänglighet 

Tomt som tas i anspråk för bebyggelse ska (om inte är obefogat med hänsyn till terrängen och 

förhållandena i övrigt) kmma användas av personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga. Också den allmänna platsmarken ska utformas med hänsyn till 

möjligheterna för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga att använda den. 


Det område som föreslås för handel och kontor ligger högre beläget än själva hall11lplanen. 

Angöring till detta område ska utformas med tanke på tillgänglighet. Det finns goda möjligheter 

att från parkeringen i norr, via parkmarken, anordna anpassad entre till fastigheten Matvik l :32. 

Trygghet och säkerhet 

Utifrån brottsförebyggande synvinkel är det angeläget att ta hänsyn till det som kallas 

situationen brottsprevention. Det innefattar de åtgärder som minskar antalet situationer som kan 

resultera i brottslighet. Det kan till exempel handla om att göra brotten svårare att utföra och att 

öka risken att upptäckas. Ett exempel på situationell brottsprevention inom aktuellt planområde 

är att man inte tillåter iniutfart från hanmområdet i norr under vinterhalvåret. All trafik tvingas 

angöra hall11len från söder och därmed passera fler bostadsfastigheter. 

Föreslagen forändring och konsekvenser 

I nu aktuellt planförslag föreslås huvudinfarten till hall11len ske norrifrån, vilket kommer göra 

det omöjligt aU slänga av vägen, se avsnittet om "Vägar och trafik:' nedan. Tillgängligheten för 

brottslingar ökar därmed och så även möjligheten att fly. Å andra sidan kan de arbeta mer ostört 

på en avstängd gata. Med ökad trafik ökar tryggheten då fler människor rör sig i området, vilket 

i sig motverkar brottsligheten. En infart från norr medfor många fördelar för de boende i 

Matvik, vilket får vägas mot eventuellt negativa konsekvenser, se ytterligare resonemang nedan. 

Bild 26. Flygfoto över planområdet och del av Hällaryds skärgård. 



Vägar och trafik 

Vägnät, gång- och cykelvägar, kollektivtrafik 

Planområdet gränsar i väster till allmän väg 630, Matviksharnnsvägen, som i söder viker in i 

planområdet. Trafikverket år idag väghållare med ansvar för driften av Matvikshanrnsvägen. 

2005 gjordes en trafikräkning strax norr om planområdet på Matvikshamnsvägen. Denna visade 

på 424 fordon!årsmedeldygn, varav 3,9 %var tunga fordon. 

Från hanrnplanen finns en asfalterad väg i nord-sydlig riktning från vilken man når 

parkeringsytor, serviceanläggningar, båtnppläggningsområden, sjöbodar etc. inom området. 

Denna väg ansluter i norr till Matvikshanrnsvägen. Under vinterperioden är denna anslutning 

stängd för att på så vis minska stölder på båtuppläggningsplatsen. Någon gång- och cykelväg 

finns ej utbyggd till eller inom området. Från och med sommaren 20 Il bedriver 

Blekingetrafiken skärgårdstrafik med Matvik som hanrn. Viss skårgårdstrafik kommer också att 

bedrivas under hösten och våren av bolaget. Ingen kollektivtrafik trafikerar området idag. 

Förslag 

Den södra delen av Matvikshanrnsvägen, delen i öst-västlig riktning, planläggs som allmän 

plats, lokal gata, med kommunen som huvudman. Vägområdet breddas något för att i framtiden 

möjliggöra för eventuell gång- och cykelväg och/eller hållplats. Trafikverket föreslås fortsätta 

ansvara för driften av Matvikshamnsvägen. 

Lokalgatan fortsätter från hamnplanen norrut fram till befintlig anslutning till 

Matvikshanrnsvägen. Denna norra anslutning föreslås bli huvudentre till hamnen då den mesta 

trafiken till området kommer norrifrån. 

Då området utvecklas kan det finnas potential för att även utveckla kollektivtrafiken. På den 

södra delen av hamnplanen föreslås ett väderskydd för skärgårdstrafiken placeras. 

Konsekvenser 

Med en eventuell utökad service inom området kornmer trafiken till, från och inom området att 

öka något. Denna ökning bedöms dock inte vara av den grad att den medför betydande påverkan 

på omgivningen. Genom att leda trafiken till hanrnområdet via den norra anslutningen kan dock 

trafikmängden förbi befintliga bostadshus längs med Matviksharnnsvägen minskas. Detta 

medför ökad trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet. Sträckan till hamnen blir kortare och 

rent plantekniskt mer logisk och gen. En informationstavla vid entren kan upplysa om att de 

flesta parkeringsplatserna är lokaliserade i norr och på så sätt kan onödig trafik på hamnplanen 

och förbi serviceanläggningarna minskas, vilket även det skulle leda till ökad trafiksäkerhet. En 

allmän gata kan dock inte stängas av på det sätt som görs idag i brottsförebyggande syfte. Detta 

syfte anses dock inte väga tillräckligt tungt jämfört med de vinster för trafiksäkerhet och 

boendemilj ö som vägens öppethållande medför. Ökad trafik i området ger ur brottssynpunlct 

ökad trygghet. Vägens konstruktion kan behöva förstärkas då huvudentren flyttas till den norra 

anslutningen. 

En utveckling av kollektivtrafiken, så att Matvik även trafikeras med buss, skulle ses som en 

stor fördel och förbättring för området. 

Tillfart, angöring och parkering 

Det fnrns idag ett 30-ta1 markerade parkeringsplatser söder om Matvikshamnsvägen. Söder om 

båtuppläggningsområdet i den norra delen av planområdet finns en större grusad parkerings yta. 

Det finns också vissa andra begränsade parkeringsmöjligheter på hmm1planen. 


Ovan nänrnda parkeringsplatser planeras som allmän platsmark, det vill säga att de görs 

tillgängliga för allmänheten. På den östra sidan om lokalgatan får parkering endast ske på för 



ändamålet planlagt område P-PLATS och inom båtuppläggningsområdet. Övrig mark regleras 

med parkeringsförbud, ej parkering, på plankartan. Här ska man kunna stanna för att lasta ur, 

men inte parkera. På den västra sidan av lokalgatan, som under vinterhalvåret fungerar som 

båtuppställningsplats, ska allmän parkering kunna ske under sommarhalvåret, se även rubriken 

"Båtuppställningsplats" på sidan 17. 

I söder tas en del av befintliga parkeringsplatser i anspråk för sjöbodar. Nya parkeringsplatser 

anordnas på ytan väster om dessa, genom att marken här fylls ut. Angöringsplats för leveranser 

till verksamheter inom planområdet ska lösas på kvartersmark och redovisas i samband med 

bygglovsansökan. 

Användningsändan1ålet P-PLATS innefattar alla fordonsslag, även cykel. För tillgängligheten 

och för att göra det mer attralctivt att cykla bör cykelparkeringsplatser anordnas centralt i 

området. Planbestämmelsen "P-PLATS medger att cykelparkeringar förses med väderskydd: 

"Parkering, cykelparkering får förses med skärmtak. ". 

Teknisk försörjning 

VA och dagvatten 

Kommunalt vatten och avlopp finns utbyggt i området men inte något dagvattensystem. 

Centralt placerad i planområdet fmns en pumpstation som försörjer stora delar av skärgården 

med vatten och avlopp. Pumpstationen ger idag upphov till obehaglig lukt i dess närområde och 

påverkar såväl boende som besökare. Lukten uppkommer då vattnet i avloppsledningen blir 

stillastående. Flera försök med att få bulct med lukten har gjorts. 

En tryckstegringsstation för försäljning av skärgården planeras att byggas i det östra 

servicehuset norr om pumpstationen. 


Befintlig pumpstation, området runt denna samt befintliga servicebyggnader (mastsl


Värme 

Uppvärmningssätt regleras inte i detaljplan. Fjärrvånne finns inte inom eller i närheten av 

planområdet 

El 

E. ON är huvudman för allmänna elledningar i området. 

Tele 

Telia Sonera AB är huvudman för teleanläggningar. Inom planområdet förekommer ett flertal 

vitala telekommunikationsstråk 

Genomförandefrågor 

Administrativa frågor 

Genomförandetid 

Genomförandetiden förslås till 15 år från den dag planen vinner laga kraft. 

Upphävande av strandskydd 

Strandskyddet upphävs inom planområdet genom bestämmelse a 1 på plankartan. 

Organisatoriska frågor 

Ansvarsfördelning och huvudmannaskap 

Karlshamns kommun ansvarar för arbetet med detaljplanen. 

Kommunen är huvudman för allmänna platser inom planområdet Staten är väghållare för 

Matviksharnnsvägen. Kommunen är huvudman för allmänna vatten- och avloppsledningar och 

svarar för drift och underhåll fram till anvisad förbindelsepunkt 

Avtal 

Planavtal har upprättats mellan Karlshamns kommun och fastighetsägaren till Matvik l :21. 

Eventuell flytt av kablar m. m. får regleras i enlighet med ingångna avtal mellan ledningsägaren 

och Karlshamns kommun, samt genom överenskommelse mellan ledningsägaren och övriga 

fastighetsägare. 

Fastighetsrättsliga frågor 

Fastighetsbildning 

Den mark inom planområdet som är utlagd som gatumark ska genom fastighetsreglering 

tillföras en av Karlshanms kommun ägd fastighet. 

Ekonomiska frågor 

Planekonomi 

Planläggningen bekostas på kommunal mark av kommunstyrelsen. För privatägda, bebyggda 

fastigheter kommer planavgift att tas ut i samband med kommande bygglov. 

Genomförandeekonomi 

Karlshamns konunw1 ansvarar för planläggningen. 

Karlshamns kommun svarar för utbyggnad, drift och underhåll av vatten- och avloppsledningar 

fram till anvisad anslutningspunkt Utbyggnad och drift av elnätet åligger E. ON. 



Kostnader för utbyggnad av vatten- och avloppsledningar samt el återfås genom anslutningsoch 

brukaravgifter. 

Medverkande tjänstemän 

Planbeskrivningen har upprättats av Karlshamns kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningens 

stadsmiljöavdelning i samråd med kommunala tjänstemän inom berörda sakområden. 

Karlshamn den 23 januari 2013 

Anna Tenring 

Landskapsarkitekt 

Emina Kovacic 

stadsarkitekt 


111 

KARLSHAMN 

Sida 1 (11) 

2013-01-23 

Dnr: 2003/2036.214 

Antagand e ha n dl in g 

Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1 :54, (Matviks 

hamn) Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län 

GRANSKNINGSUTLATANDE 

Granskningsförfarandet 

Detaljplaneförslaget har varit föremål för granskning från och med den 19 november till och 

med 21 december 2012. Handlingarna fanns tillgängliga för granskining i Samhällsbyggnadsförvaltningens 

lokaler i Rådhuset i Karlshanm. Delar av granskningsmaterialet har även 

presenterats på Karlshamns kommuns hemsida, under adressen: www.karlshanm.se/planer. 

Kungörelse om granskning anslogs på kommunens anslagstavla fredagen den 16 november 

2012 och infördes i ortstidningarna lördagen den 17 november 2012. Den 15 november 

2012 sändes kopia på handlingar hörande till planförslaget till Länsstyrelsen i Blekinge län, 

övriga enligt sändlista, kända sakägare enligt fastighetsförteckning daterad den 5 november 

2012 och andra som bedömts ha ett väsentligt intresse av planförslaget. 

Synpunkter före granskningen 

Yttranden inkanrna i samband med samråden finns refererade och kommenterade i av byggnadsnänmden 

godkänd samrådsredogörelse del l, daterad 20 februari 2012, samt samrådsredogörelse 

del2, daterad den 7 november 2012. 

Inkomna yttranden under granskningstiden 

I samband med gransimingen inkom totalt 16 yttranden. Dessa sammanfattas nedan och 

kommentarer ges med kursiv text. Yttranden finns tillgängliga på stadsmiljöavdelningen. 

l. Länsstyrelsen i Blekinge län synpunkter 

2. Kommunstyrelsen ingen erinran 

3. Tekniska nänmden ingen erinran 

4. Fritidsnänmden synpunkter 

5. Utbildningsförvaltningen ingen erinran 

6. Socialnänmden ingen erinran 

7. Karlshanms energi ingen erinran 

8. Hyresgästföreningen ingen erinran 

9. Svenska kraftnät ingen erinran 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för Matvik 1:54, Hällaryd

2013-01-23 Antagand e ha n dl in g 

!O. E. ON Elnät Sverige AB 

synpunkter 

Il. Räddningstjänsten 

ingen erinran 

12. Trafikverket synpunkter 

13. Polismyndigheten ingen erinran 

14. Matviks samfällighet genom ordföranden synpunkter 

15. Eva och Mats Blomqvist, Mariann och Per Anders 

Hansson samt Elisabet och Andersson Mattiasson synpunkter 

16. Martin Svensson, Cecilia Håkansson Svensson, 

Jan-Birger Schram och Monika Voss Schram synpunkter 

Yttranden från myndigheter, organisationer, föreningar och 

företag 

1. Länsstyrelsen i Blekinge län (yttrande inkom den 10 december 2012) 

Länsstyrelsens synpunkter och råd 

Förslaget bedöms vara helt förenligt med kommunens översiktsplan fråo 2007 och länsstyrelsen 

ser positivt på planens syfte, att utveckla Matviks hamn som attraktiv boendemiljö och en resurs 

för friluftsliv och turism. Följande synpunkter bör dock beaktas under fortsatt planering. 

Intressen som berörs 

Delar av planområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB). 

Nästan hela området ingår även i det geografiska riksintresseområdet för kustzonen 

enligt 4 kap 4 §§ MB. Detta innebär bl. a. begränsningar när det gäller utbyggnad av fritidshus 

och att exploateringsföretag inte fär vidtas som påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden. 

Vattenområdet ingår i Hällary:ds skärgård, som pekats ut som ekologiskt känsligt område. I öster 

gränsar planområdet mot ett område som omfattas av landskapsbildsskydd enligt 7 kap 9 § miljöbalken. 

Länsstyrelsen gör bedömningen att förslaget är fårenligt med bevarandeintressena på 

platsen. 

Stora delar av området berörs av strandskydd, se nedan. 

Kommentar: Noteras. Ovan nämnda riksintressen och skyddsområden har beskrivits planbeskrivningen 

och beaktats i p/anarbetet. 

Strandskydd 

Stora delar av planområdet berörs av strandskydd. Enligt strandskyddslagstiftningen (2009:532) 

är det kommunen som är beslutsmyndighet för upphävande av strandskyddet. Kommunen avser 

att upphäva strandskyddet inom den kvartersmark som berörs, och har fört in bestämmelse om det 

på plankartan. På allmän platsmark (park och natur) kvarstår strandskyddet. Kommunen åberopar 

särskilda skäl p I, 3 och 4 enligt 7 kap 18 c-d § § och redogör för strandområdets värden för växtoch 

djurlivet och tillgängligheten för allmänheten, samt ger en beskrivning av konsekvenserna av 

planförslaget för dessa värden. 

Länsstyrelsen instämmer i kommunens motivering vad gäller småbåtshamnen, handel och kontor 

med ankuytning till marin verksamhet samt för de befintliga bostäderna, och anser att det där 

föreligger förutsättningar för att upphäva strandskyddet. 

För fastigheten Matvik l :21 föreslås ny bostadsbebyggelse. Fastigheten är idag väl tillgänglig för 

allmänheten. Länsstyrelsen ställer sig mycket tveksam till npphävande av strandskyddet här och 

ser inte att något av de särsidida skälen kan åberopas. 

2 Granskningsutlåtande • Detaljplan för Matvik 1:54, Hällaryd

Antagand e ha n d l in g 2013-01-23 

Kommentar: Plankartan ändras så attfastigheten Matvik 1:21 medflera lyfts ur planområdet. 

Planområdets utbredningförändras därmed i den sydvästra delen. 

Kulturmiljö 

Som länsstyrelsen tidigare framfört finns det en fartygs-/båtlämning utmärkt på skärgårdskort 

(sjökort) inom vattenområdet, ungefår mellan den fjärde och femte bryggan norrifrån. Fatygs 

/båtlärnningar som antas ha förlists eller sånkts för mer än l 00 år sedan räknas som fast fornlämning 

och skyddas enligt Lag om (1988:950) kulturminnen mm (KML). Det innebär blandarmat 

att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller genom bebyggelse, 

plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. Såväl kända som okända fornlämningar 

är skyddade genom KML. 

Enligt uppgifter har dock området muddrats på 80-talet. 

Kommunen har genomfört en bottenundersökning med video och dykare vid den angivna positionen 

mellan brygga 4 och 5, varvid inga fartygslänmingar hittats. I handlingama anges även att för 

övriga ställen utmed bryggorna har bottenundersökning gjorts med ekolodisonar utan att några 

övriga fom.länmingar hittats. Om fornlämningar ändå påträffas vid anläggandel av de nya bryggorna 

skall detta amnälas till Länsstyrelsen. 

Kommentar: Noteras. Detta står omskrivet på sidan 16 i planbeskrivningen 

Prövningsgrunder enligt 11 kap lO § PBL 

Ovan angivna synpunkter om upphävandel av strandskydd får den nya bostadsfastigheten behöver 

beaktas. I övrigt bedöms detaljplaneförslaget inte aktualisera några frågor som kan föranleda 

prövning enligt planoch bygg lagen 11 kap lO§ (PBL 2010:900) vad gäller riksintressen, mellankommunala 

frågor, miljökvalitetsnormer eller risken för olyckor, översvämning eller erosion. 

Kommentar: Noteras. Vad gällerfrågan om strandskydd, se tidigare kommentar. 

2. Kommunstyrelsen (yttrande inkom den 28 december 2012) 

Inte någon ytterligare erinran mot detaljplanen. 

Kommentar: Noteras. 

3. Tekniska nämnden (yttrande inkom den X december 2012) 

Driftsenheten, fastighetsenheten, gatuenheten, VA-enheten och trafikenheten har inget att erinra. 


4. Fritidsnämnden (yttrande inkom den 5 december 2012) 

Parkenheten har inga synpunkter. 

Fritidsenheten har inga synpunkter på förslaget förutom lokalgatan som är plm1erad genom 

båtuppställningsområdet Den bör ej vara genomfartsväg då området intill används av 

båtplatsinnehavare med allt vad det innebär. Vägen passerar också intill hanmens 

toalettbyggnad vilket där skulle utgöra ett faromoment för toalettbesökare som mer eller 

mindre skulle kliva rätt ut i vägen från befintlig byggnad. 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för Matvik 1:54, Hällaryd 3

2013-01-23 Antagandehandling 

Fritidsenheten föreslår istället lösningar enligt bifogad 

bild (till vänster): 

l. Infart till övre parkering sker genom ny föreslagen 

sträckning. Bom med lås kopplat till småbåtshamnarnas 

system placeras över väg för att 

hindra genomfartstrafik. 

2. Bom med lås kopplat till småbåtshamnarnas 

system placeras över väg för att hindra genomfartstrafik 

Kommentarer: Båtuppställningsområden längs 

med lokalgator är ingen ovanlig företeelse utan 

förekommer påjleraplatser inom kommunen. Syftet 

med att planlägga gatan som lokalgata är att 

skapa en genare sträckning till hamnen norrifrån ochför att det ger minskad trafik 

förbi de boende i området. Förhållandet mellan toalettbyggnaden och vägen kommer 

inte att förändras vid planens genoniförande mer än att vägen pekas ut som allmän. 

Toalettbyggnaden ligger knappt två meter från vägkanten och skulle problem uppstå 

kan ett räcke sättas upp för att undvika att någon från byggnaden går rakt ut på vägen. 

Syftet med planen är att utveckla hamnområdet och göra det mer attraktivt för allmänheten. 

Att sätta bommarför vägen och därmed minskaframkomligheten strider mot 

detta syfte och gynnar endast det enskilda intresset för båtplats innehavarna. Anledningen 

till att det under vinterhalvåretfinns en bom vid norra infarten idag är att försvåraför 

stölder inom båtuppställningsområdet genom att tvinga all trafikförbi de boende 

längs med Matvikshamnsvägen. Föreslagen placering av nya bommar förhindrar 

genomfartstrafik, men hindrar inte åtkomsten till huvuddelen av båtuppställningsområdet. 

Trafikmängden i området kan inte anses så stor att genomfartstrafik kan ses utgöra 

ett problem. 

5. Utbildningsförvaltningen (yttrande inkom den 3 december 2012) 

Inga synpunkter vad det gäller förslaget till detaljplan. 


6. Socialnämnden (yttrande inkom den 3 januari 2013) 

Avstår från att ge synpunkter. 


7. Karlshamns energi AB 

Inga synpunkter. 



Antaga n d e ha n dl i ng 2013-01-23 

8. Hyresgästföreningen (yttrande inkom den 11 december 2012) 

Inget att påverka för tillfållet. 


9. Svenska Kraftnät (yttrande inkom den 17 december 2012 samt 11 januari 

2013) 

Svenska kraftnät ber om förlängd svarstid på grund av sjukskrivning och hoppas kunna svara 

i januari 2013. Vid svar den Il januari 2013 meddelar Svenska Kraftnät att de inte har något 

att erinra mot upprättat förslag. 

Kommentar: Noteras 

1 O. E.ON El nät Sverige AB (yttrande inkom den 17 december 2012) 

E.ON Elnät Sverige AB har tagit del av inkomna handlingar och förutsatt att exploatören 

följer det tidigare yttrandet så har E. ON Elnät inget ytterligare att erinra i ärendet. 


11.Räddningstjänsten Västra Blekinge (yttrande inkom den 21 december 

2012) 

Inget att erinra. 


12.Trafikverket Region Syd (yttrande inkom den 18 december 2012) 

Trafikverket har yttrat sig i samrådsskedet och håller fast vid tidigare lämnade synpunkter. 

Med en utveckling i Matviksområdet är det viktigt att gående och cyklisters intressen tillvaratas. 

Från östra delarna av Karlshamn är det inte mer än ca 6 km till Matvik. En gång- och 

cykelväg är planerad längs Vettekulla vägen. En fortsättning på denna till Matvik skulle förbättra 

tillgängligheten avsevärt för cyklister. 

Med den utveckling som sker öser om Karlshamn är det relevant att se över kollektivtrafiken 

och eventuellt planera för att även Matviksområdet kan försörjas med busstrafik. 

Trafikverket har i övrigt inget att erinra mot planförslaget. 

Kommentar: Aven kommunen ser det som positivt med ett välutvecklat gång- och cykelvägnät 

men det är en större fråga än vad som inbegrips i detaljplanen och handlar i slutänden om 

prioriteringar. 

Kommunen ser det som positiv! om Matvik i framtiden trafikeras av kol/e/a iv trafik och inom 

detaljplanenfinns i det södra området möjlighetför uppförande av hållplats. 


2013-01-23 Antagand e ha n dl i ng 

13.Polismyndigheten (yttrande inkom den 19 december 2012) 

Inga synpunkter. 


14.Matviks samfällighet genom ordförande Per Anders Hansson (yttrande 

inkom den 18 december 2012) 

I rådande detaljplan finns ett servitut för en gångstig på fastigheten Matvik l :54, denna stig 

är en livsnerv till havet för bostäderna i samfälligheten. Således motsätter vi oss att detta servitut 

är borttaget! 

I rådande stund är inte stigen dragen enligt servitutet, men samfälligheten kan förbinda sig att 

efter samråd med markägaren korrigera detta. Förslagsvis vid en ev. byggnation på tomten. 

Kommentar: Servitutetfinns med som "ga 2" och "ga 3" på grundkartan ochfastighetsförteckningen 

tillhörande detaljplanen. Ett servitut kan endast upphävas genom en 

lantmäteriförrättning. Det är inte planens intention att ta bort denna gångstig, vilket 

innebär att någonförrättning inte är aktuellt. 

Yttranden från enskilda 

15.Eva och Mats Blomqvist, Matvik 1:114, Mariann och Per Anders Hansson, 

Matvik 1 :115 samt Elisabet och Anders Mattiasson, Matvik 1 :116 

(yttrande inkom den 18 december 2012) 

Vi har med blandade känslor mottagit granskningshandlingen daterad 2012-11-07. V är omedelbara 

reaktion på kommunens synpunkter gällande vår tidigare skrivelse daterad 2012-08- 

31 är att man har förstått och agerat genom att föreslå en begränsning avseende byggnation 

på Matvik 1:32 (den del där minireningsverket är beläget) till ett plan och 150 kvm. Vårt 

önskemål kvarstår dock oförändrat att man förbinder sig att inte bygga med en grundhöjd 

överstigande 2,5 m. ö. h. och en nockhöjd på maximalt 3 meter. Det skulle innebära att taknocken 

kom i höjd med det nuvarande taket på minireningsverket (6,6 m. ö. h.), och det skulle 

innebära att vi skulle få behålla den så värdefulla utsikten mot Eriksbergs knst. 

Kommentar: Det angivna ändamålet, handel och kontor, för ovan angiven fastighet innebär 

möjlighet till att en offentlig lokal uppförs, vilket inte kanjämställas med befintligt 

minireningsverk För publika lokaler måste höjden mellan golv och tak inomhus, 

rumshöj den, vara minst 2, 70 meter för attfölja Boverkets byggregler (BBR). Detta innebär 

att en nockhöjd på 3 meter inte är möjlig. Bestämmelsen om att byggnaden ska 

vara i maximalt ett plan vidbehålls därför. Att begränsa byggnadens grundhöjd till 

maximalt 2,5 meter över havet skulle antingen innebära en allt för stor inskränkning på 

byggnadens placering, eller medföra stora schaktningsar beten, vilket inte är önskvärt 

ur landskapsbildssynpunkt. 

Det går inte att jämföra nockhöjden på nuvarande byggnad för avloppsreningsverk och 

den bebyggelse somföreslås i planen då ändamålen är så olika och användningen av 

bebyggelsen skiljer sig så markant. 

6 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för Matvik 1:54, Häl!aryd

Antaga n d ehand l i ng 2013-01-23 

Det andra som vi absolut vill se ändrat i den nya detaljplanen är det nu tillkomna förslaget till 

byggnation på tomten tillhörande l :54 och som är belägen två tomter söder om l :32 och som 

anges avsedd för kontor och handel, igen med en byggnad på upp till 200 kvm och med 

nockhöjd som vida överstiger vad vi finner vara acceptabelt Från Kalvösundsvägen har flertalet 

fastigheter utsikt mot den fria havshorisonten över just denna tomt ( bifogatfoto visas 

inte här menfinns tillgängligt på stadsmiljöavdelningen J och om vi uppfattar utsikten mot 

Eriksbergs kust över l :32 ovan som storslagen finns vara uttryck som ovärderlig och omistlig 

för vad vi känner för den utsikt som vi nu ser som direkt hotad av det förslag till byggnation 

som alltså inte fanns med i tidigare förslag. Vi kunde av detta skäl inte heller specifikt kommentera 

saken då, men vår önskan nu är att våra synpunkter absolut respekteras. Vårt förslag 

är att endast en enplansbyggnad kan komma ifråga och att maximal höjd till nock inte heller 

här får överstiga 6,6 m. ö. h .. 

Kommentar: Ovan nämnda del av fastigheten Matvik l: 54 var även i samrådhandlingen 

tänkt för byggnation och är på plankartan utpekad med ändamål för handel och 

kontor. Det står klart uttryckt i planbeskrivningen attfastigheterna Matvik 1:32, 1:39 

samt del av l: 54 föreslås för service, kiosk/butik eller restaurang för att på så sätt få 

en stor sammanhållen yta som möjliggör en god utvecklingför hamnen. Några ändringar 

för denna fastighet har inte gjorts mellan samråds- och granskningsskede t. 

Mellan Kalvösundsvägen ochfastigheten Matvik 1:54 ligger den privatägdafastigheten 

Matvik 1:119. På dennafastighetfinns enligt gällande detaljplan D 15 en befintlig 

byggrätt, vilket innebär att ovan nämnda utsikt inte kan säkerställas i framtiden. Det 

finns även möjlighet att trädgårdens vegetation växer upp och skymmer utsikten. Detta 

är alltså inte anledning nog att ändra bestämmelserna för denna del av fastigheten 

Matvik 1:54. 

För tomt med hus gränsande till l :32 i söder bör nuvarande höjd på hus (8,4 m. ö. h.) inte 

överskridas vid eventuell framtida byggnation. 

Kommentar: Att begränsa höjdenför bebyggelsen på den idag bebyggdafastigheten 

Matvik 1:39, som menas ovan, skulle ge en stor begränsning i byggrätten, särskilt då 

fastigheten idag används för boende men även för framtida eventuella handels- och 

kontorsverksamhet. 

Den del av l :54 som gränsar till denna fastighet vid lokalgatan i hanmen är nu övervuxen 

med sly och ris och borde starkt kunna förbättras. För att förhöja intrycket och göra hela byn 

en tjänst bör man redan innan någon byggnation är aktuell på platsen stoppa det pågående 

förfallet och röja upp. Ett mer vårdat intryck skulle ligga mer i linje med övriga ansträngningar 

att betydligt höja intrycket av Matvik och värdet för alla av att vistas där. 

Kommentar: Detta är en ordningsfråga som inte kan styras genom detaljplanen. Att 

området hålls välskött och prydligt är en förutsättningför att det ska kunna utvecklas 

till ett än mer attraktivt område, vilket är detaljplanens syfte. Synpunkterna har förts 

vidare till ansvarig enhet inom kommunen. 

Vi tror nog att vår uppfattning att man bör gå försiktigt fram och tänka småskaligt egentligen 

vinner gehör hos alla och envar, men vi anar att med det beslut till grundläggning på en höjd 

på minst 2,5 m. ö. h. också följer att det finns få platser inom Matvik l :54 m. fl. tomter att 

bygga på. På samma vis som man planerar att inte bygga med nockhöj d överstigande 3 m. i 


2013-01-23 Antagandehan d l in g 

södra delen av området tycker vi att man ska kunna hålla sig till denna max-höjd också på de 

aktuella tomterna som är belägna mellan oss på Kalvösundsvägen (Matvik l :114- l :116m. 

fl.) och havet. 

Kommentar: Anledningen till att totalhöjden påföreslagen bebyggelsen i södra delen 

av området har begränsats till 3 meter beror på användningen av denna bebyggelse. 

Här får endast mindre komplementbyggnader (sjöbodar) uppföras ochför att få ett enhetligt 

uttryck har bebyggelsens utformning, däribland höjden, getts restriktioner. 

Denna bebyggelse ligger lågt placerad i järriförelse med den grundläggningshöjd som 

byggnadsnämnden beslutat om, vilket gör att någon mer permanent och påkostad bebyggelse 

inte kan tillåtas. Aven detta motiverar att totalhöjden begränsas. 

Den bebyggelse somföreslås på fastigheterna Matvik 1: 32, 1:39 och 1:54 skafungera 

för andra och mer avancerade ändamål med möjlighet till offentlig verksamhet, vilket 

föranleder större byggrätter. Det är många funktioner som ska samsas för att skapa ett 

attraktivt område och som nämns i yttrandet är den byggbara marken starkt begränsad 

till yta. För att detaljplanen inte ska bli inaktuell utan vara ett långsiktigt dokument för 

lång tid framöver, måste den tillåta att området utvecklas. Baraför att planen medger 

bebyggelse kommer det inte byggas förrän behov och ekonomi finns. 

16. Martin Svensson Cecilia och Håkansson Svensson, Matvik 1:126 

samt Monika Voss Schram och Jan-Birger Schram, Matvik 1:29 (yttrande 

inkom den 29 juni 2011) 

Inledningsvis vill vi tacka för hur våra synpunkter hittills har beaktats i arbetet med den nya 

detaljplanen och även den förbättring med en dagtidsöppen toalett för allmänheten som redan 

ordnats. Nedan följer ytterligare ett par synpunkter som vi vill framföra. 

Vattenområdet-flytande handel 

För området "Flytande handel, WH" anser vi att man även bör lägga till panbestämmelsen 

"W 1 " för att möjliggöra att även bryggor får finnas inom området. Detta gör att området kan 

utnyttjas optimalt oavsett om det bedrivs någon handel från vattnet eller ej. 

Kommentar: Plankartan ändras så att betydelsen av "WH" även innefattar att bryggor 

får anordnas. 

Sjöbodar i söder 

Gällande den föreslagna raden av sjöbodar i söder anser vi att man inte bör tillåta sjöbodar 

ända fram till korsningen där Matvikshamnsvägen mynnar i hamnplatsen dels p g a försämrade 

siktförhållanden i korsningen, men även eftersom den ytan ibland utnyttjas för att räta upp 

långa ekipage vid sjösättning och båtupptagning via rampen. 

Kommentar: Enligt illustrationen är den nordligaste sjöboden i detta avsnitt ritat ca 4 

meterfrån kanten på Matvikshamnsvägen (ca 2 meter från vägområdet). Detta avstånd 

bör vara tillräckligt för att ge plats vid sjösättning/båtupptagning och plankartan ändras 

enligtförslag ovan. 

En annan synpunkt vi har kring dessa sjöbodar, som kanske egentligen inte berör själva detaljplanen, 

är att eftersom dessa sjöbodar kan anses vara en del av hamnens ansikte ut mot 

havet och del av hamnens entre, bör de uppföras och ägas av kommunen för att säkerställa ett 


Antagand e ha n d l in g 2013-01-23 

enhetligt och prydligt utseende. Om byggandet släpps fritt åt respektive sjöbodsbyggare kan 

det bli olika takvinklar, storlek, kulör etc. och den tänkta fina entren till hamnen ger istället 

ett rörigt intryck. Sjöbodarna kan sedan hyras ut till intresserade. 

Kommentar: De utformnings-, placerings- och storleksbestämmelser som detaljplanen 

anger reglerar sjöbodarnas utseende med hänsyn till att skapa en samstämmighet i området. 

De regleringar som finns angivna i granskningshandlingen anses fullt tillräckligaför 

att uppfylla detta syfte. Vem som uppför sjöbodarna och hur den processen går 

till är inget som styrs i detaljplan. 

Teknisk försörjning - Pnmphnset 

Vi har sedan tidigare framfört att vi anser att pumphusets centrala placering i planområdet är 

högst olämplig med tanke på de luktproblem det medför, men vi har samtidigt full förståelse 

för problematiken kring en flytt av pumphuset och tillhörande anordningar. Vi tycker det är 

bra att våra synpunkter beaktas och att området planläggs så att förbättrande åtgärder möjliggörs. 

Vi anser dock att det är av största vikt att ev. ytterligare byggnation inom området markerat 

med "EV 1 ", inte sker på ytan söder om pumphuset dels för att det finns mycket ledningar 

i marken, men även för att den, p g a pumphusets placering, redan försämrade utsikten från 

Matvik l :22 skulle försämras ytterligare och att det redan korta skyddsavståndet till våra fastigheter 

krymper ytterligare. Förslagsvis begränsas markens bebyggande med "prickmark" 

och att marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar. Vi vill även belysa 

att det finns metoder får reducering av svavelvätebildning och därmed minskade luktproblem 

som inte behöver göras just på den aktuella platsen i och runt pumphuset utan i andra delar av 

avloppssystemet som ändå kan ha positiv inverkan på problematiken i Matvikshamn. Vi ser 

fram emot en fortsatt dialog kring detta arbete framöver. 

Kommentar: Ledningar i marken gör att det inte kan byggas i ovan nämnt område. För 

att tydliggöra att detta markområde är olämpligtför bebyggelse punktprickas marken 

och bestämmelse om att marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar 

infogas. Vad gäller tekniska lösningar för luktproblemen, så är det VA-enheten 

som är ansvariga. 

Hamnområdet i södra delen 

För hamnområdet söder om Matvikshamnsvägen, märkt med "hpl", anser vi att den föreslagna 

utnyttjandegraden som tillåter en sammanlagd byggnadsarea på 5 % är för stor i kombination 

med den föreslagna raden av sjöbodar. Hamnplanens ytor i denna del av området utnyttjas 

ofta till uppställning av stora kranar och transportfordon vid lyft av båtar och t ex materialtransport 

till skärgården. Vid arbete med mastkranen krävs även där en hel del svängrum 

för att arbete ska ske på ett betryggande och säkert sätt. Enligt uppgifter vi tagit del av ska 

ytan även användas som landningsplats för räddningshelikopter och uppställningsplats för 

räddningstjänstens fordon vid insatser i närområdet och i skärgården. Vårt förslag är att större 

delen av ytan blir "prickmark" och att det tydligare regleras var ev. byggnation får ske för att 

säkerställa att ytan kan användas till ovan nämnda användningsområden även fortsättningsvis. 

Kommentar: Angiven byggnadsarea på den södra hamnplanen ger detaljplanen önskvärd 

flexibilitet. Framtidaförändringar kan ge möjlighetför eller krav på nya verksamheter, 

vilket planen inte ska förhindra. Planläggningar är kostsamma projekt och 

betalas i slutänden med skattebetalarnas pengar och därför ska planerna vara så långsiktiga 

som möjligt. 


2013-01-23 Antagandehan dl in g 

Enligt uppgifter från sjöfartsverket så landar de ibland med räddningshelikopter i Matviks 

hamn då det är sjöräddningsförevisning. Det är dock inte någon ordinarie landningsplats 

och sjöfartsverket har inget att anmärka på om detaljplanen innebär att de 

inte kan landa just där. Räddningstjänsten har inte heller något att erinra mot detaljplanen, 

se deras yttrande på sidan 5. 

Tillgodosedda synpunkter och planändringar efter 

granskning 

För att tillmötesgå inkmnna synpunkter i granskningsskedet har planhandlingarna ändrats 

enligt nedan. 

Plankartan: 

• Fastigheten Matvik 1:21 samt intilliggande del av fastigheten Matvik 1:32 tas bort. 

• "WH" ändras till att även innefatta bryggor. 

• Avstånd mellan Matvikshamnsvägen och områdetför komplementbyggnader på södra 

hamnplanen irifogas. 

• Inom del av området betecknat med EV 1 läggs bestämmelse in om att marken inte får 

bebyggas och skall vara tillgängligför allmänna ledningar. 

Förutom ovan nämnda justeringar av plankartan och dess bestämmelser görs motsvarande 

justeringar av planbeskrivningen så att dessa blir samstämmiga. I övrigt görs endast redaktionella 

ändringar i planhandlingarna inför antagandet. Ändringarna är av mindre betydelse för 

allmänheten och föranleder inte att planen ställs ut för ny granskning. 

Ej tillgodosedda synpunkter 

Under sannåd och granskning har följande framfört synpunkter som stadsmiljöavdelningen 

bedömer inte fullt ut beaktats i detaljplanen: 

Fritidsnämnden - gatan genom planområdet bör inte planeras som lokalgata. 

Cecilia Håkansson Svensson och Martin Svensson, Matvik 1:126 samt Monilrn Voss Schram 

och Jan-Birger Schram, Matvik 1:29- Pumpstationens placering är olämplig, minskad byggnadsarea 

på södra hamnplanen. 

Liselott Arvidsson, Matvik 1:22- Vald plats för pumphuset är mycket olämplig. Planera in fler 

grönzoner. 

Eva och Mats Blomqvist, Matvik 1:114, Mariann och Per Anders Hansson, Matvik 1:115 

samt Elisabet och Anders Mattiasson, Matvik 1:116- Grunden till bebyggelse på del av fastigheterna 

Matvik l :32 och l :54 ska inte anläggas på annan höjd än 2,5 meter över havet och 

totalhöjden inte överstiga 6,6 meter över havet. Byggnadsarean ska inte överstigaJOO kvm. Totalhöjden 

för bebyggelsen på fastigheten Matvik l :39 ska begränsas till 8,4 meter. 

Linda och Mårten Eskilsson, Träusum 6:4 -Införa ett tal för hur många parkeringsplatser det 

ska finnas per båtplats inom området. Reglera planen så att bryggor inte kan byggas närmare än 

20 meter från vattengränsen. 

1 o Granskningsutlåtande ·Detaljplan för Matvik 1:54, Hällaryd

Antagandehand l i ng 2013-01-23 

Besvärsrätt 

Av de som framfört synpunkter under samråd och granskning och som inte fått dessa tillgodosedda 

så bedöms följande ha besvärsrätt och kommer att bli meddelade enligt 5 kap 29 § 

planoch bygglagen (2010:900), PBL, efter ett antagande av planförslaget: 

• Martin Svensson 

• Cecilia Håkansson-Svensson 

• Monika Voss-Schram 

• Jan-Birger Schram 

• Liselott Arvidsson 

• Mats Blomqvist 

• Eva Blomqvist 

• Mariann Hansson 

• Per-Anders Hansson 

• Elisabet Mattiasson 

• Anders Mattiasson 

Övriga som framfört synpunkter under samråd och granskning och som inte fått sina synpunkter 

tillgodosedda bedöms ej vara sakägare och saknar därför besvärsrätt. 

Samlad bedömning 

Med hänsyn till ovanstående och ärendet i övrigt föreslår stadsmiljöavdelningen att detaljplanen 

godkänns av byggnadsnämnden och överlämnas till kommunfullmäktige med anhållan 

om antagande. Antagande bedöms tidigast kunna ske på kommunfnllmäktiges sammanträde i 

mars 2013. 

Karlshamn den 23 januari 2013 

Anna Terning 


Emina Kovacic 

stadsarkitekt 

Granskningsutlåtande • Detaljplan för Matvik 1 ;54, Hällaryd 11

fil 

KARLSHAMN 

Sida 1 

2012-11-07 

Dnr: 2003/2036.214 

Granskning sh and l in g 

Detaljplan för del av fastigheten Matvik 1 :54 m fl ( Matviks 

hamn), Hällaryd, Karlshamns kommun, Blekinge län 

SAMRÅDSREDOGÖRELSE DEL 2 

Samrådsförfarandet 

Byggnadsnämnden beslutade den 27 juni 2012, § 143, att samråd skulle genomföras avseende 

rubricerad fastighet. Detaljplanen har varit föremål för samråd enligt 5 kap. 11 §planoch 

bygglagen 2010:900. 

Kungörelse om samråd, samråds brev, plankarta med bestämmelser, planbeskrivning, grundkarta, 

fastighetsförteckning samt beslutsunderlag för behovsbedömning/avgränsning av 

miljökonsekvensbeskrivning, MKB, med bilagor (Länsstyrelsens yttrande) har den 5 juli 

2012 sänts till länsstyrelsen, lantmäterimyndigheten, hyresgästföreningen, kommunala organ, 

sakägare enligt preliminär fastighetsförteckning dalerad den 4 juli 2012 och till övriga 

myndigheter, sammanslutningar och enskilda som bedömts ha väsentligt intresse av förslaget. 

Kungörelse om samråd och samrådshandlingen enligt ovan har funnits tillgänglig på Samhällsbyggnadsförvaltningen, 

Rådhuset i Karlshamn, vardagar kl. 08.00-12.00 och 13.00- 

16.00 och på biblioteken i Karlshamn och Hällaryd under ordinarie öppettider. Del av samrådsmaterialet 

har även funnits tillgängligt på Karlshamns kommuns hemsida: 

www.karlshamn.se/planer. 

Den 15 augusti 2012 inbjöds till ett allmänt samrådsmöte i Rådhuset i Karlshamn. Till mötet 

kom 14 personer, samt en representant för byggnadsnämnden. 

Samrådet kungjordes i ortstidningarna den 7 juli 2012. Angiven samrådstid varade från och 

med den 9 juli till och med den 10 sept 2012. Kungörelsen om samrådet anslogs på kommunens 

anslagstavla den 5 juli 2012. 

Samråd om behovet av MKB 

ED-direktivet om miljöbedömning av planer och program är infört i svensk lagstiftning och 

innebär bland annat att kommunens bedömning och ställningstagande om behovet av en 

miljökonsekvensbeskrivning ska göras tidigt i planprocessen. Innan kommunen tar ställning 

till om betydande miljöpåverkan kan antas uppstå så ska den eller de länsstyrelser, kommuner 

och andra myndigheter som berörs av planen eller programmet, ges tillfälle att yttra sig. 

Samråd med Länsstyrelsen om behovet av en miljökonsekvensbeskrivning skedde i samband 

med genomfört pro gramsamråd under tiden 25 juli till 2 september 2011. 

Samrådsredogörelse • Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl

2012-11-07 Granskningshand Ii ng 

Inkomna yttranden 

I samband med samrådet inkom totalt 22 yttranden enligt nedanstående förteckning. Yttrandena 

återges sammanfattade i samrådsredogörelsen och kommentarer ges med kursiv text. 

Yttranden i sin helhet finns tillgängliga på Stadsmiljöavdelningen, Samhällsbyggnadsförvaltningen. 

l. Länsstyrelsen Blekinge län 

2. Kommunstyrelsen 

3. Tekniska nämnden 

4. Fritidsnämnden 

5. Socialnämnden 

6. E. ON Elnät Sverige AB 

7. Svenska Kraftnät 

8. Blekinge Museum 

9. Polismyndigheten i Blekinge län 

10. Trafikverket Region Syd 

Il. Förs varsmakten 

12. Sjöfartsverket 

13. skogsstyrelsen 

14. Naturskyddsföreningen 

15. Hyresgästföreningen 

16. Martin Svensson, Cecilia Håkansson Svensson, 

Jan-Birger Schram och Monika Voss Schram 

17. Liselott Arvidsson 

18. Eva och Mats Blomqvist, Mariann och Per Anders 

Hansson samt Elisabet och Anders Mattiasson 

19. Britt och Göran Jämstorp 

20. Emma Johansson och Hans Nilsson 

21. Linda och Mårten Eskilsson 

22. Matviks bryggförening och Björn Rimer 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

ingen erinran 

synpunkter 

ingen erinran 

ingen erinran 

ingen erinran 

synpunkter 

ingen erinran 

ingen erinran 

ingen erinran 

synpunkter 

ingen erinran 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

synpunkter 

1. Länsstyrelsen i Blekinge län (yttrande inkom den 1 O sept 2012) 

Yttrandet biläggs i sin helhet denna samrådsredogörelse. 

Planens syfte och bakgrund 

Planområdet ligger i Matvik, ca en mil öster om Karlshamns tätort, och omfattar Matviks 

småbåtshamn och den närliggande bebyggelse som inte är planlagd. Planen syftar till att 

Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashamn för skärgårdsområdet ska tas till 

vara och utvecldas som resurs för såväl boende som friluftsliv och turism. 

En behovsbedömning har genomförts och kommunens ställningstagande är att ett genomförande 

av detaljplanen inte bedöms få betydande miljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning 

enligt 4 kap 34 § PBL (PBL 2010:900) inte erfordras. Länsstyrelsen instämmer 

i detta och samråd om behovsbedömningen har skett den 29 augusti 2011. 


2 Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl

Grans k ni ng s h and l i ng 2012-11-07 

Länsstyrelsens synpunkter och råd 

Förslaget bedörns vara helt förenlig med kornmunens översiktsplan från 2007 och länsstyrelsen 

ser positivt på planens syfte, att utveckla Matviks hamn som attraktiv boendemiljö 

och en resurs för friluftsliv och turism. Följande synpunkter bör dock beaktas under fortsatt 

planering. 


Delar av planområdet ligger inom riksintresse för friluftsliv enligt 3 kap 6 § miljöbalken 

(MB). Nästan hela området ingår även i det geografiska riksintresseområdet för kustzonen 

enligt 4 kap 4 §§ MB. Detta innebär bl a begränsningar när det gäller utbyggnad av fritidshus 

och att exploateringsföretag inte får vidtas som påtagligt skadar områdets natur- och 

kulturvärden. Stora delar av området berörs av strandskydd, se nedan. 

V attenarnrådet ingår i Hällaryds skärgård, som pekats ut som ekologiskt känsligt område. I 

öster gränsar planområdet mot ett område som omfattas av landskapsbildsskydd 

enligt 7 kap 9 § rniljöbalken. Länsstyrelsen gör bedömningen att förslaget är förenligt med 

bevarandeintressena på platsen. 

Kommentar: Samtliga ovan nämnda intressen samt planens eventuella påverkan på 

dessa redovisas och förklaras i planbeskrivning en, Länsstyrelsens bedömning av förslagets 

förenlighet med bevarandeintressena noteras. 

Strandskydd 

Stora delar av planområdet berörs av strandskydd. Enligt strandskyddslagstiftningen 

(2009:532) är d"l kommunen som är beslutsmyndighet för upphävande av strandskyddet. 

Kommunen avser att upphäva strandskyddet inom den kvartersmark som berörs, och har 

fört in bestämmelse om det på plankartan. På allmän platsmark (park och natur) kvarstår 

strandskyddet. Kommunen åberopar särskilda skäl p l, 3 och 4 enligt 7 kap 18 c-d § § och 

redogör för strandområdets värden för växt- och djurlivet och tillgängligheten för allmänheten, 

samt ger en beskrivning av konsekvenserna av planförslaget för dessa värden. Texten 

behöver korrigeras så att hänvisning sker till 7 kap 18 c§, eftersom 18 d§ rör landsbygdsutvedding 

i strandnära läge. 

Kommentar: Noteras, hänvisningen ändras till 7 kap 18 c .§. 

Länsstyrelsen instämmer i kornmunens rnoti ve ring vad gäller småbåtshamnen, handel och 

kontor med anknytning till marin verksamhet samt för de befintliga bostäderna, och anser 

att det där föreligger förutsättningar för att npphäva strandskyddet. 

För fastigheten Matvik 1:21, där ny bostadsbebyggelse föreslås, ställer sig dock länsstyrelsen 

tveksam till om något av de särskilda skälen kan åberopas. Fastigheten är idag väl tillgänglig 

för allmänheten. 

Kommentar: Fastigheten har av kommunen sedan tidigare setts som lämplig för bebyggelse, 

då den ligger i direkt anslutning och kan ses som en komplettering till befintlig 

bebyggelse. Positivt förhandsbesked lämnades för ett enbostadshus 2006. 

Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl 3

2012-11-07 Granskningshand l i ng 

Kulturmiljö 

Inom vattenområdet, ungefär mellan den fjärde och femte bryggan nmTifrån, finns en fartygs-/båtlämning 

utmärkt på skärgårdskort (sjökort) som delvis synligt. Enligt uppgifter har 

dock området muddrats på 80-talet. 

Fartygs-/båtlämningar som antas ha förlists eller sänkts för mer än l 00 år sedan räknas som 

fast fornlämning och skyddas enligt Lag om (1988:950) kulturminnen mm (KML). Det innebär 

bland annat att det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över 

eller genom bebyggelse, plantering eller på annat sätt ändra eller skada en fast fornlämning. 

Såväl kända som okända fornlämningar är skyddade genom KML. Påträffas fornlämningar 

skall detta anmälas till Länsstyrelsen. 

Kommunen har genomfört en bottenundersökning med video och dykare vid den angivna 

positionen mellan brygga 4 och 5, varvid inga fartygslämningar hittats. I handlingarna anges 

även att för övriga ställen utmed bryggorna har bottenundersökning gjorts med ekolod l 

sonar utan att några övriga fornlämningar hittats. 

Förorenade områden 

Som anges i handlingarna finns två platser med potentiellt förorenade områden inom planområdet. 

Det är positivt att eventuella föroreningar i anslutning till hamnverksamheten 

kommer att utredas vidare inför utställningen. Vad gäller det före detta reningsverket kan 

det vara värdefullt med uppgifter om slammets placering; om det lämnades på deponi eller 

om det placerades någonstans i området. 

Kommentar: Enligt ägaren till avloppspumpstationen tömdes denna av företaget 

Sita med ca ett och ett halvt års mellanrum under de tio år som det var i drift. 

Slammet togs omhand och kördes iväg, troligen till Stärnö reningsverk. Slammet 

lämnades därmed inte i området. 

Samråd med Trafikverket 

Trafikverket uppger att en gång- och cykelväg är planerad från Karlshamn längs med Vettekullavägen. 

Länsstyrelsen instämmer med Trafikverket om att en fortsättning av gångoch 

cykelvägen fram till Matviks hamn skulle vara positivt för tillgängligheten och trafiksäkerheten 

inom området, framför allt för cyklister. 

Kommentar: Även kommunen ser detta som positivt och det är en aktuell fråga som 

drivs vid sidan av nu aktuellt planarbete. 

Prövningsgrunder enligt 11 kap lO § PBL 

Ovan angivna synpunkter om uppbävandet av strandskydd för den nya bostadsfastigheten 

behöver beaktas. I övrigt bedöms detaljplaneförslaget inte aktualisera några frågor som kan 

föranleda prövning enligt planoch bygglagen Il kap 10 § (PBL 2010:900) vad gäller riksintressen, 

mellankommunala frågor, miljökvalitetsnormer eller risken för olyckor, översvämning 

eller erosion. 

Kommentar: Noteras. Upphövandet av strandskyddet på Matvik 1:21 kommenteras på 

sidan 3. 

4 

Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl

G rans k ni ng s h an d l i ng 2012-11-07 

2. Kommunstyrelsen (yttrande inkom den 3 sept 2012) 

Fortsatt planprocess bör utreda möjlighet för ytterligare parkeringar inom planområdet, 

förslagsvis inom ytan markerad som "grönzon" väster om befintlig parkering i söder. Planen 

bör även utreda ytor för båtbottentvätt och anläggning för tömning av båtseptitankar samt 

uppställningsplatser för husbilar. 

Kommentar: Ytan väster om befintlig parkering i söder utgör entreområdet till hamnen 

när man ankommer hamnen med båt. Förslag har inkommit om att i detta område 

uppföra sjöbodar. Detta jämfört med ytterligare parkeringsplatser, skulle tillföra ett 

välkomnande inslag i hamnmiljön och dessutom ge plats för fler eftertraktade sjöbodar 

för den marina verksamheten. Ytterligare parkering tillskapas istället i den norra 

delen av planområdet där befintlig parkering på västra sidan om vägenföreslås 

breddas. 

Användningsbestämmelsen V 1 "Småbåtshamn" medger att byggnader och anläggningar 

med anknytning till marin verksamhet får uppföras. På land är det inom den 

södra delen av hamnplanen som möjlighetför dessa anläggningar ges. För att tydligare 

ge möjlighetför anläggningar i vatten, exempelvis båtbottentvätt, kompletteras 

innebörden i bestämmelsen "WV1- Småbåtshamn, bryggor får finnas" till "WV 1 - 

Småbåtshamn, bryggor samt anläggningar för marin verksamhet får anordnas.". 

Plankartan ändras så att möjlighetför ställplatser av husbilar m. m. ges inom båtuppställningsområdet. 

3. Tekniska nämnden (yttrande inkom den 5 sept 2012) 

Tekniska nämnden beslutar att stödja de tekniska enheternas yttrande. 

Driftsenheten, fastighetsenheten och gatuenheten har inget att erinra. 


Trafikenheten 

Cykelväg bör byggas utmed Matvikshamns vägen. Väghållare på Matvikshamns vägen är 

Trafikverket I aktuell detaljplan ingår endast en kortare del av Matvikshamns vägen. 

Kommentar: Ytan för allmän platsmark- lokalgata -på Matviks hamnsvägen breddas 

i söder till JO meter i hela sträckningen för att på så sätt möjliggöra framtida anordnande 

av gång- och cykelväg. Övrig del av Matviks hamnsvägen ligger utanför 

planområdet. Då det är Trafikverket som är väghållare på Matvikshamnsvägen ligger 

anordnandet av gång- och cykelväg på Trafikverkets ansvar. 

VA-enheten 

Inom planområdet finns ett omfattande system av ledningar för vatten och spillvatten. Området 

närmast den kommunala spillvattenpumpstationen är en knutpunkt för hela skärgården 

där vatten går ut till flertalet skärgårdsöar som: Kalvö, ÖV Bokö, Mulö, Fölsö, Hallö, Styrsö, 

Ekö och Joggesö. Inom en nära framtid kommer även Tärnö att försörjas från detta håll. 


Det är viktigt att säkerställa skyddet av befintliga ledningar med u-område genom hela 

planområdet Upptagna u-områden måste noggrant stämmas av med befintliga ledningars 

läge. 

Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik i :54 m fl 5

2012-11-07 G ranskn i ngshandli ng 

Område för tekniska anläggningar vid befintlig pumpstation (spill) framgår ej särskilt enligt 

plankartan. I närliggande servicebyggnad kommer en tryckstegringsstation (vatten) för försörjning 

av skärgården att byggas. En avstämning av område för tekniska anläggningar behövs 

kring dessa. 

Kommentar: Område för teknisk anläggning för befintlig pumpstation ska läggas in 

på plankartan. Det är av stor vikt att detta område möjliggör eventuellaförändringar 

ochförbättrande åtgärder för att få rätt på luktproblematiken i området. En avstämning 

angående u-områden samt område för tekniska anläggningar ska ske med VAenheten 

inför vidare planarbete. 

4. Fritidsnämnden {yttrande inkom den 17 sept 2012) 

Fritidsenheten har inga synpunkter. 


Parkenhetens yttrande 

I en del av området föreslås PARK på plankartan. I planbeskrivningen står inte beskrivet 

vad tanken med området är. Ska det vara en intensivt skött parkyta. eller ett mer naturliknande 

grönområde? Om det sistnämnda är fallet är det bättre att benämningen på plankartan 

är naturpark istället för anlagd park. Det vore bra att även utveckla tankarna kring PARKytan 

i plan beskrivningen. 

Kommentar: Syftet med ändamålet PARK är att bevara befintlig grönyta. Avsatt yta 

består idag av öppen gräsmatta, med en ansamling av träd och buskar. Tanken är 

inte att denna yta ska ses som en ''fin park" med högt skötselbehov utan fungera som 

ett avgränsande grönt stråk mellan befintliga bostäder och parkeringen. Ytan ska vid 

behov även kunna användas till anläggande av tillgänglighetsanpassad gångstig till 

planerat områdeför handel och kontor på fastigheten Matvik 1:32. Planbeskrivningen 

kompletteras med en förklarande text om vad parkmarken innebär och planbestämmelsen 

PARK ändras till innebörden naturpark. 

5. Socialnämnden {yttrande inkom den 3 sept 2012) 

Socialnämndens beslut är att avstå från att avge synpunkter. 


6. E.ON Elnät Sverige AB {yttrande inkom den 3 sept. mars 2012) 

E.ON Elnät Sverige AB noterar atttidigare anförda synpunkier har blivit tillgodosedda i 

samrådsredogörelsen. Förutsatt att exploatören följer det tidigare yttrandet så har E. ON 

Elnät inget ytterligare att erinra i ärendet. 

Kommentar: Noteras 

7. TeliaSonera {yttrande inkom den 15 februari 2012) 


8. Svenska Kraftnät {yttrande inkom den 3 sept. 2012) 

Svenska kraftnät har ingenting att erinra mot upprättat förslag. 


Granskning s han d l i ng 2012-11-07 


9. Blekinge museum (yttrande inkom den 31 augusti 2012) 

Länsmuseet har inget att erinra. 


1 O. Polismyndigheten i Blekinge län {yttrande inkom den 5 sept. 2012) 

Polismyndigheten har inga synpunkter på rubricerat ärende. 


11. Trafikverket Region Syd {yttrande inkom den 4 sept. 2012) 

Vid utvecklingen av Matviksområdet är det viktigt att gående och cyklisters intressen tillvaratas. 

Mellan Matvik och de östra delarna av Karlshamn är det ca 6 km. En gång- och cykelväg 

är planerad längs Vettekulla vägen. Trafikverket skulle gärna se en fortsättning på 

gång- och cykelvägen på Matviksvägen till Matviks hamn för att på så sätt förbättra tillgängligheten 

och trafiksäkerheten för framför allt cyklister. Det är inte enbart gående och 

cyklister till Matviks hamn som skulle ha nytta av en gång- och cykelväg utan även boende 

längs vägen. 

Kommentar: Kommunen är generellt positiv till gång- och cykelvägar för att öka trafiksäkerheten 

och minska bi/beroendet. Knstnadenför en gång- och cykelväg mellan 

Karlshamn och Matviks hamn uppskattas som mycket hög. Den relativt långa sträckan 

gör att vägen till största delen skulle användas i rekreations syfte. Kostnaden måste 

ställas mot nyttan. Se även kommentar till Tekniska nämnden på sidan 5. 

För att inte riskera dåliga siktförhållanden i korsningen Matvikshamns vägen/ Kalvösundsvägen 

bör övervägas en hörnavskärning i det område som är utlagt som kvartersmark för 

bostäder. 

Kommentar: Plankartan ändras enligt Trafikverkets förslag. 

Trafikverket ser positivt på en eventuell utredning (som nämns i planprogrammets samrådsredogörelse) 

som klarlägger förutsättningarna för en utvecklad kollektivtrafik med buss till 

Mat vik. 

Kommentar: Även kommunen ser positivt på att en sådan utredning kommer till stånd 

och ser det som mycket positivt om Matviks hamn börjar trafikeras med övrig kollektivtrafik 

än skärgårdstrafiken. Utredningen kommer dock inte att tas fram inom 

planarbetet. 

Trafikverket har i övrigt inget att erinra mot föreslagen detaljplan. 



2012-11-07 Granskningshand Ii ng 

12.Försvarsmakten (yttrande inkom den 23 juli 2012) 

Försvarsmakten har inget att erinra. 


13.Sjöfartsverket (yttrande inkom 14 augusti 2012) 

Sjöfartsverket har inget att erinra mot detaljplanen. 


14.Skogsstyrelsen (yttrande inkom 29 augusti 2012) 

Sicagsstyrelsen meddelar att det inte föreligger skogliga hinder för de planerade åtgärderna i 

området. 


15.Naturskyddsföreningen Karlshamn (yttrande inkom den 10 sept. 

2012) 

Naturskyddsföreningen Karlshamn ställer sig positiv till en utveckling av Matvik som småbåtshamn. 

Intresset för båtliv i alla former ökar och Matvik är möjligt att bygga ut utan några 

nya kustområden behöver tas i anspråk. Planen omfattar främst redan befintlig markanvändning, 

men innebär också att mark i större utsträckning avsätts för service 

/näringsverksamhet 

Utbyggnaden av fler båtplatser bör i första hand ske genom förlängning av befintliga bryggor. 

Nya bryggor bör inte byggas allt för nära mynningen till Siggarpsån. Ökade aktiviteter 

från båtar nära mynningen kan påverka fågelarter som häckar och födasöker i anslutning till 

de värdefulla strandängarna vid mynningen. Ån har potential för uppvandrande öring, vilket 

också gör att området närmast mynningen bör fredas från ytterligare bryggor. 

Kommentar: Hela det öppna vattenområdet är i samrådsförslaget avsatt för ändamålet 

"WV 1 - Småbåtshamn, bryggor fårfinnas". Området längst i norr är mycket grunt 

och dess betydelse för djurlivet gör att dess lämplighet som småbåtshamn med ytterligare 

bryggor är tveksamt. För att freda detta område ändras användningsändamålet 

till "Wr Öppet vatten, bryggor får finnas". Strandskyddet upphävs inte genom detaljplanen 

inom detta område, innebärande att dispens från strandskyddet vid eventuella 

ändringar av bryggorna måste ansökas särskilt. 

Planen omfattar placering av eventuell båtrnack. Det anser vi vara positivt eftersom det troligtvis 

innebär en säkrare hantering av drivmedel med mindre oljeläckage i vattnet. Om det 

etablerar sig någon näringsverksamhet i Matvik hade det också varit önskvärt att det finns 

planutrymme för en båttvätt Det är viktigt att undvika att metaller från båtbottenfärger 

sprids i vatten och bottensediment Matvik har ett strategiskt läge innanför skärgården vilket 

innebär att många båtar kornmer att vara i närheten av Matvik och skulle kunna använda en 

båttvätt Båtar som finns i Matvik besöker däremot inte Vägga i lika stor utsträckning. 

Kommentar: Tanken är att en båtbottentvätt ska kunna inrymmas inom planområdet. 

Se även kommentar till nr 2 Kommunstyrelsen på sidan 5. 

8 


G rans k ni ng s hand l i ng 2012-11-07 

För att ytterligare stimulera det rörliga friluftslivet föreslår vi att en brygga/ramp byggs för 

att underlätta i och urstigning i kajaker. Detta skulle vara ett bra komplement till Nytäppet 

eftersom där även finns badande och begränsade parkeringsmöjligheter. 

Kommentar: Bestämmelsen "WV 1 " medger attfler bryggor anordnas. Hur bryggorna 

används regleras dock inte. 

16. Hyresgästföreningen (yttrande inkom 11 sept. 2012) 

Inget att påverka för tillfället. 


17.Cecilia Håkansson Svensson och Martin Svensson, Matvik 1:126 

samt Monika Voss Schram och Jan-Birger Schram, Matvik 1:29 (yttrande 

inkom 6 sept. 2012) 

Vi är väldigt positiva till arbetet med den nya detaljplanen och tycker det är trevligt att 

hamnen och området i Matvik kan göras ännu bättre både för alla besökare, skärgårdsfolket, 

båtplatsinnehav are, turister och för oss som bor där. 

Vi anser även att den nya detaljplanen stöds av och ligger helt i linje med det nya BUprojektet, 

Skärgårdshamnar som nav för tillväxt i Blekinge. Vi vill med denna bakgrund ge 

följande synpunkter: 

Övergripande synsätt 

I dagsläget är småbåtshamnarna i kommunen först och främst till för att serva de som har 

sina båtar i hamnarna. De förändringar och förbättringar som görs i hamnarna finansieras 

via båtplatsavgifter och ofta med hjälp av engagemang från de olika bryggföreningarnas 

medlemmar. Båthamnarnas toaletter och servicebyggnader är låsta så att endast de som har 

sina båtar i hamnarna har tillgång till denna service. De planer som nu finns för hamnen i 

Matvik och målet att ta till vara hamnens potential som centralpnnkt för skärgårdsområdet, 

samt utvecklas som resnrs för såväl boende som friluftsliv och turism anser vi måste medföra 

ett förändrat synsätt på hur finansieringen av förändringarna, förbättringar och underhåll i 

hamnarna skall ske, samt vilken service som skall finnas tillgänglig för allmänheten. T ex 

borde toaletter vara tillgängliga även för turister istället för att de som nu hänvisas till en 

torrklosett. Förändringarna och förbättringarna i hamnen kommer förhoppningsvis att leda 

till fler besökare och ökad turism, vilket ställer högre krav på underhåll av servicebyggnader, 

städning, skötsel av grillplatser, målning av parkbänkar, gräsmattor som skall klippas 

etc. och även denna typ av kostnader bör finansieras på annat sett än endast via fritidsenhetens/småbåtshamnarnas 

budget och via båtplatsa v gifter. 

Kommentar: Det stämmer att all utveckling av kommunens hamnar idag sker genom 

finansiering av hamnarna själva, det vill säga båtplatsavgifter. En större satsning på 

Matvikshamn som turisthamn måste kommafrån kommunstyrelsen och därmed också 

ges medel centralt från kommunen. Eventuellt kan det även finnas medel att söka från 

högre instanser. Det är inte meningen att båtplatsavgifter ska finansiera utvecklingen 

av turismen inom området. 

Handel från båt 

På platsen (märkt WH i plankartan), som föreslagits för handel från båt, finns vatten-, 


2012-11-07 G ranskn i ngshandli ng 

avlopps- och luftledningar på havsbotten och därför anser vi att det lämpar sig bättre med 

etablering av verksamheten på pontoner än en båt som kräver muddring. Begränsas flottens 

yta till ca 5m x 8m så borde befintliga båtplatser kunna användas även fortsättningsvis. 

Själva byggnaden/försäljningsstället på flotten kan regleras på samma sätt som för 

sjöbodarna avseende byggyta, höjd, fasadfärg, tak etc. för att på så sätt smälta väl in i 

omgivningen. Försäljningen kanske inte skall begränsas endast till sommaren utan även 

medges under våren/hösten, framför allt under helgerna då många besöker hamnen vid fint 

väder och båtägare underhåller sina båtar. 

Kommentar: Bestämmelsen om handel från båt syftar till att möjliggöra handel från 

en flytande anläggning, som inte påverkas av en förändrad havsnivå. Detta då hamnplanen 

ligger så lågt som den gör och därmed inte lämpar sig för permanent bebyggelse. 

För att möjliggöra att en annan sorts flytande anläggning än båt får uppföras, 

ändras bestämmelsen "WH- Handel från båt får anordnas sommartid." till "WH 

Flytande handel." En byggnad på pontoner eller liknande kan inte transporteras så 

som en båt och därför tas begreppet sommartid bort. Planbestämmelser som reglerar 

byggnadens storlek, höjd och utseende införs, för att få ett prydligt utseende, som 

passar in i den omgivande miljön. 

Luktstörningar 

Överföring av spillvatten via pumpstationer och tryckavloppsledningar från områden långt 

från centrum och långt från det befintliga självfallsnätet har länge varit en rationelllösning 

på avloppsproblemen. I en tid då sanering av enskilda avlopp och VA-utbyggnad i omvandlingsområden 

är högst aktuell, blir långa tryckavloppsledningar allt vanligare. 2003 byggde 

kommunen pumphuset söder om mastskjulet avsett för avloppet mellan Matvik och 

Karlshamn. 

Med långa avloppsledningar ökar dock uppehållstiden för spillvattnet, dessutom i en miljö 

där tillgången till syre är ytterst begränsad. Detta har inneburit ökande problem med 

svavelväte, som är en giftig, mycket illaluktande och aggressiv gas. 

Sedan pumphuset kom på plats har betydande luktstörningar i området varit ett faktum. 

Redan i samband med byggnationen av pumphuset satte sig berörda grannar (Matvik l :22) 

emot bygget på grund av dess olämpliga placering både ur ett utseende/utsikts hänseende, 

men framförallt med farhågor om kommande luktstörningar. Från kommunens sida lovade 

man att det inte skulle bli några som helst problem. 

Sedan något år tillbaka är även skärgårdens avloppsnät inkopplat i pumphuset vilket medfört 

ytterligare mängder spillvatten, med långa uppehållstider i avloppsledningarna och 

därmed ökad mängd svavelväte, som luftas ut via pumphuset. 

Efter påpekanden om luktproblemen har försök gjorts att få bukt med luktStörningarna med 

hjälp av kolfilter och barkfil ter, men problemen kvarstår. Den nuvarande konstruktionen 

med barkfilter strider mot gällande bygglov, Dnr 1178.2002.239. 

Kommentar: Den barkfilterkonstruktion som nämns ovan har bedömts vara en anordning 

som inte kräver bygglov. Användningsbestämmelsen för pumpstationen och 

10 


Gransknl ng s h and l i ng 2012-11-07 

dess närområde kommer dock ändras till "E- teknisk anläggning", för att detaljplanen 

inte skaförhindra åtgärder somförbättrar luktsituationen. 

Bo verkets riktlinjer anger 50 meter som skyddsavstånd mellan pumphus och bostäder. I 

detta fall har fem fastigheter bostadsutrymmen inom 50 meter från pumphuset och i 

detaljplanen föreslås grillplatser, handel från båt, servering etc. som innebär att ännu mer 

människor kornmer att vistas inom detta område och beröras av det illaluktande svavelvätet. 

Vi anser därför att befintlig placering av pumphuset är olämplig. Är pumphusets placering 

och konstruktion dimensionerat att klara översvämningar eller finns det risk att spillvatten 

spolas upp på hamnplanen? 

Kommentar: Vissa delar av spillvattennätet i Matvikshamn är uppbyggt som ett självfallssystem. 

Av uppenbara skäl placeras således alltid en pumpstation som betjänar 

ett självfallssystem i en lågpunkt eftersom denna måste ligga lägre än anslutna fastigheter. 

Vid en översvämning av hela hamnplanen är det mer troligt att vatten skulle 

läcka in i självfallsystemet än att spillvatten skulle spolas ut. Vid extremt hög nivå 

skulle vatten kunna läcka in via brunnslock samt via pumpstationens dörr och väggar 

vilket skulle riskera att skada den tekniska utrustningen. Detta kan hindras genom 

vattentäta konstruktioner (täta brunnslock), temporär invallning av pumpstation. mm. 

Inkommande ledningar från skärgården är däremot trycksatta och påverkas inte alls 

av någon förhöjd havsnivå. 

De planer som finns att bygga vidare avloppsnätet mellan Matvik, Siggarp och vidare till 

befintligt avloppssystern i Hällaryd kanske möjliggör en flytt av pumphuset till en placering 

som uppfyller bo verkets riktlinjer? I samband med en sådan utbyggnad av avloppsnätet 

norrut skulle kanske även en cykelväg kunna anläggas över avloppsledningarna, längs den 

smala och ganska hårt trafikerade Matviksharnnsvägen? Bättre cykelvägar till Matvik leder 

till färre bilar och mindre parkeringsproblem i Matviks hamn. 

Kommentar: Avloppspumphuset har placerats på den strategiskt mest lämpade platsen 

i området och det är mycket olyckligt att det medför olägenhet för boende och besökare. 

Kommunen är väl insatt i problematiken och försök pågår med att få bort 

luktproblemet. En flyttning av pumphuset är mycket kostsamt och enligt VA-enheten 

är det tveksamt om det överhuvudtaget kommer att bli aktuellt. 

För kommentar angående cykelväg till Matviks hamn se kommentar till Tekniska 

nämnden sidan 5 och Trafikverket på sidan 7. 

Trafil>/parkering 

Många av de som besöker Matvik kornmer norrifrån via Matvikshamns vägen och det är då 

naturligt att leda in den trafiken direkt genom infarten till hamnen i norr. För att upprätthålla 

säkerheten och skapa en trevlig miljö både för de som promenerar, cyklar och åker bil bör 

vägen utformas som ett så kallat gångfartsområde/gårds gata. Sätt även upp skyltar som informerar 

om att det är i denna del av området man ska parkera då man ska åka med skärgårdsbåtarna 

och informera hur nära det är till skärgårdsbåtarna, kiosk och servicebyggnader. 


2012-11-07 G ranskni ngshandl i ng 

Trafiksäkerheten kommer att förbättras genom att trafikbelastningen söderifrån förbi kiosken, 

iläggningsrampen, servicebyggnaderna och förbi bostäderna i Matvik, längs Matvikshamns 

vägen, minskar. 

Kommentar: Infart via den norra anslutningen regleras idag genom en bom. Sommartid 

när det rör sig mest människor i hamnen är denna bom öppen, medan den övrig 

tid är stängd. Bommen stängs som brottsförebyggande åtgärd; för att undvika 

genomfartstrafik ochför att tvinga hamntrafikenförbi bebodda områden. Möjligheten 

att ändra tillfarten till hamnområdet till den norra anslutningen ska studeras. Det 

vore positivt ur flera aspekter (trafiksäkerhet, trygghet och framkomlighet) att minska 

trafikenförbi befintliga bostäder. Även ur ett rent plantekniskt perspektiv är den norra 

anslutningen mer lämpad då det ger en kortare sträcka till hamnen och trafiken 

inte måste belasta själva hamnområdet för att parkera eftersom huvuddelen av parkeringsytorna 

är lokaliserade i norr. Hur vägen utformas och skyltas är ordningsfrågor 

som inte regleras i detaljplanen. 

Tidsbegränsa parkeringen närmast serveringen så att dessa platser inte ockuperas av de som 

är ute i skärgården, utan kan utnyttjas av försäljningsställets gäster. 

Kommentar: Detta är en ordningsfråga som inte går att reglera genom detaljplanen. 

Synpunkten har dock skickats vidare till berörd enhet inom kommunen. 

Med tanke på den stenindustri som tidigare varit i området kring Matvik kunde t ex huggna 

stenar från kommunens stora upplag vid Hunnemara användas som pollare vid de ytor där 

man vill hindra bilinfarter och parkering av bilar. 

Kommentar: Det är alltid positivt och trevligt att kunna använda lokalt anknutna material 

på offentliga platser. Det är dock inget som kan styras i detaljplanen. 

Cykelställ 

För att möjliggöra ordnad och säker cykelparkering bör det planeras för ett cykelställ inom 

området i hamnen. 

Kommentar: Beteckningen P-PLATS avser parkering för alla slags fordon, däribland 

även cyklar. Till bestämmelsen läggs att" cykelparkeringfår förses med skärmtak". 

För att skapa så gynnsamma jorhållanden som möjligt för cyklister, bör cykelparkering 

skapas så centralt som möjligt inom området. Ett avsnitt om cykelparkering infogas 

i planbeskrivningen. 

Ändrad användning av Matvik 1:126 och Matvik 1:29 

Vi önskar att planen, utöver boende, även medger näringsverksamhet inom våra fastigheter, 

Matvik 1:126 och Matvik 1:29. Fastigheternas strategiska läge i hamnen med närhet till 

både parkering och hamnplanen anser vi möjliggöra för kommande verksamhet med anknytning 

till besöksnäring och marin verksamhet. 

Kommentar: Användningen av fastigheterna Matvik 1:126 och Matvik 1:29 ändras 

enligt ovanstående önskemål till att förutom bostadsändamål även innefatta "H 1 K 

Handel, service och kontor med anknytning till marin verksamhet". Det är dock av 

stor vikt att verksamheten inte är störande för de boende i närområdet, vilket regleras 

12 

Samrådsredogörelse del 2 ·Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl

G ra nskni ng s handling 2012-11-07 

genom planbestämmelse på plankartan. Planavgift kommer att tas ut i samband med 

lov eller anmälan enligt PBL (2010:900) 12 kap 9 §. 

18. Liselott Arvidsson, Matvik 1:22 (yttrande inkom 6 sept. 2012) 

Nedanför min fastighet Matvik 1:22, finns idag ett pumphus som orsakar stora luktproblem 

för alla närliggande fastigheter, trots åtgärder, bl a byte av filter. Det orsakar även luktproblem 

för stora delar av hamnområdet där människor uppehåller sig. I detaljplanen finns 

förslag på att handel från båt, uteservering och grillplats skall upprättas nära pumphuset och 

då är vald plats för pumphuset mycket olämpligt. 

Kommentar: Se kommentarer till nr 17 på sidan Il. 

Placeringen av handel från båt baseras på det centrala läget i hamnområdet men 

även att denna placering tar minst båtplatsutrymme i anspråk samtidigt som den är 

skyddadfrån starka vindar. Uteservering och eventuell grillplats är kopplad till denna 

verksamhet och ska ligga i dess anslutning. 

Toaletten har under sommaren varit låst och det är mycket olyckligt då det är många människor 

som åker ut till öarna som inte är med i båtföreningen. Syftet med planeringen är att 

ännu fler människor skall kunna njuta av skärgården vilket kommer att kräva mycket mer 

tillgänglighet av olika servicebyggnader. 

Kommentar: Åtgärder i befintlig toalett ska ske under hösten 2012, för att öppna 

dennaför allmänheten. Åtgärden ska vara klar till säsongen 2013. Vid en satsning på 

Matviks hamn som turisthamn måste servicebyggnader, så som toaletter, finnas tillgängliga. 

Jag vill också framföra en vädjan om att ta hänsyn till de befintliga bostäder som finns inom 

området. Planeras det in fler grönzoner så blir hela området mer lättillgängligt för friluftsliv 

i olika former och den bebyggelse som finns upplever inte aktiviteterna så störande. 

Kommentar: Planerandet av grönzoner måste vägas mot andra intressen som ska 

rymmas i området. Matviks hamn är ett väl avgränsat område och detfinns många 

skilda aktiviteter att ta hänsyn till. Gröna områden är positivt för tillgängligheten och 

friluftslivet om de sköts på rätt sätt, men kan också leda till otrygga platser om de 

planeras fel. l samrådsförslaget till detaljplanenföreslås befintliga gröna områden 

planeras som natur och park, några nya områden föreslås inte tillkomma. De öppna 

ytorna i hamnen ger god tillgänglighet i området. 

Vid samrådsmötet den 15 augusti kom det fram ideer om att förlägga flera aktiviteter ute på 

bryggor eller i vattnet vilket jag tycker är en mycket bra ide. Då kan fler än husägare och 

båtägare njuta av den underbara naturen i Matviks hamnområde. Tänk om det fanns en 

brygga utan båtar som var handikappanpassad så att alla kan bada, sola och umgås mitt ute i 

havet. 

Kommentar: Detaljplanen medger att bryggor får finnas i vattenområdet men styr 

inte hur eller till vad de ska användas. 

Matvik var en gång i tiden ett viktigt centrum för stenindustrin i Blekinge. Ett sätt att visa 

det för allmänheten är att göra olika sittplatser, gångstigar mm av sten. Materialet kanske 

redan finns på plats om man letar lite i området. 


2012-11-07 Granskning s h an dl i ng 

Kommentar: Att använda lokala material är en fin ide som knyter an platsen med 

dess historia. Materialanvändning på offentliga platser är inte något som kan regleras 

i detaljplanen menförslaget har skickats vidare till berörd enhet inom kommunen. 

J ag har full förståelse för att en planering inom området behövs för att göra området mer 

lättillgängligt för allmänheten. Jag ber er att särskilt ta hänsyn till och bevaka möjligheterna 

för handikappade människor. Jag vill även att ni tänker på de människor som inte har båt 

eller hus men ändå vill njuta av miljön. 


19. Eva och Mats Blomqvist, Matvik 1 :114, Mariann och Per Anders 

Hansson, Matvik 1 :115 samt Elisabet och Anders Mattiasson, Matvik 

1:116 {yttrande inkom 5 sept. 2012) 

Vi gläder oss åt kommunens arbete med en detaljplan innehållande ett utvecklings- och förbättringsprogram 

för Matviks hamn. För att bidra till processen vill vi framföra ett antal förslag och 

synpunkter som vi hoppas ska kännas angelägna att ta under övervägande och förhoppningsvis 

också inlemma i planeringsarbetet. 

Det är av stor vikt att man anpassar hela planen till det unika geografiska läget och till miljön. 

Småskalighet och försiktighet måste vara två ledord som genomsyrar hela utvecklingsplanen. 

Det är viktigt att flera gruppers intressen så långt möjligt tas till vara i planeringen: 

kommunens invånare, de boende i området, båtägama och tillfälliga gäster. Vi tycker att goda 

exempel på hur man lyckats förnya och utveckla pittoreska små kustsamhällen, som Matvik 

självidart också skulle kunna bli, återfinns på svenska västkusten och vi önskar att kommunen 

tar intryck av kollegorna där. 

Att vi tillsammans bygger vidare på tidigare tagna beslut och planering inom området är ju 

självklart. Vi vill då påminna om förutsättningarna vid etableraodet av det nya bostadsområdet 

på Kalvösundsvägen, där vi som författat denna skrivelse bor, att den första punkten, liksom i 

samrådshandlingar från 2011 och 2012, gällande ställningstaganden och översiktsplaner står "att 

utveckla Matviks Hamn som attraktiv boendemiljö". 

De funktioner i kommunens plan som det nu huvudsaldigen handlar om avser parkeringsplatser 

för bilar, bryggor och båtplatser, servicehus, lagerlokaler, kommersiella inrättningar och liknande. 

Mycket av detta är alltså servicefunktioner som inte alls beböver, eller bör, ligga centralt 

placerade i området. Exempel på det är sophantering och lager för master (mastskjul). Bygg in 

sophanteringsområdet i anslutning till bommen för uppläggningsplatsen i det nmTa parkeringsoch 

båtuppläggningsområdet så att det blir funktionellt och snyggt för alla passerande att titta 

på. 

Kommentar: Det är möjligt att någrafunktioner skulle kunna flyttas. Detaljplanen möjliggör 

detta genom att medge viss byggrätt inom båtuppläggningsområdet i norr. I slutändan 

är det dock en ekonomisk fråga. Detfinns en praktiskfunktion av att mastskjulet är 

placerat relativt nära mastkranen, för att på så sätt göra det lätt att ta av masten inför 

vinterförvaring ochför att undvika onödiga transporter. 

Annat som hygienutrymmen och lokaler avsedda för kommersiella ändamål, inldusive en sjömack, 

bör vara lätt tillgängliga och mer centralt belägna, helst i anslutning till det område där 

det känns mest naturligt, nämligen hamnplanen där alla passerar (länsstyrelsens beskrivning: 


G ranskni ngshandli ng 2012-11-07 

"en central plats för service av olika slag, ett nav"). Använd och utveckla fram till dess så långt 

det går de idag befintliga servicebyggnaderna. 

Kommentar: Befintliga servicebyggnader ska givetvis användas och utnyttjas på bästa 

möjliga sätt. Detaljplanen medger ingen byggnation på den norra delen av hamnplanen, 

för att hålla området här öppet. På den södra delen av hamnplanen tillåts byggnader och 

anläggningar för marin verksamhet. 

Det finns idag en nyanlagd parkering i norra delen av området. Genom att under en mycket 

begränsad sommarperiod effektivisera användningen av denna parkering (genom att ta bort 

materiel avsedd för uppläggning av båtar) kan man helt avstå från att planera bilparkeringar i 

södra delen av planområdet Där kan man istället uppföra ett mindre antal sjöbodar. I samma 

område kan också den nu befintliga kiosken placeras. 

Kommentar: Detaljplanenföreslår att området längst i norr ska användas som båtuppläggningsplats 

under vinterhalvåret och som parkering under sommarhalvåret, vilket innebär 

att båtuppläggningsanordningar måste samlas ihop för att möjliggöra parkering. 

Det finns flera olika användningsändamål föreslagna för den södra delen av planområdet 

och många olika intressenter. Bilparkeringen kan inte helt tas bort då den behövs för 

personer som reser med skärgårdstrafiken. Ytan är dock det första man ser när man ankommer 

hamnenfrån havet och utgör därmed en entre till hela området. Att placera sjöbodar, 

liknande de i norr, skulle skapa ett välkomnande och gemytligt intryck och dessutom 

ge fler möjlighet till att få tillgång till en sjöbod. På grund av den låga marknivån kan 

inte någon mer påkostad bebyggelse än oisolerade sjöbodar komma i fråga. Möjligheten 

att placera sjöbodar i detta läge ska studeras närmare i fortsatt planarbete. 

Förläng brygga 6-9 maximalt, anlägg en ny brygga längst norrut, gör om bryggan längst söderut 

till gästbrygga. 

Kommentar: Detaljplanen möjliggör för förlängning av befintliga bryggor och även anläggande 

av nya bryggor inom användningsändamålet "WV 1 ·Småbåtshamn". Hur 

bryggorna används, kan inte styras i detaljplanen utan är en ordningsfråga. 

Utnyttja möjligheten att bygga det som behövs på pontoner, lägg dessa i södra delen av hamnen, 

det skulle bli ett unikt inslag i Blekinges skärgård. 

Kommentar: Se kommentar till nr 17 på sidan l O. 

I planeringen måste man väga in att säsongen för alla aktiviteter i hamnen är kort och även om 

vi pratar om sommarhalvåret så handlar det i verkligheten om tre månader varje år (juni-augusti) 

som det finns behov av service enligt ovan. Det finns därför goda skäl att uppföra enklare, d. v. s. 

oisolerade, byggnader och ett ytterligare argument är att man väsentligt kapar kostnaderna jämfört 

med isolerade byggnader. Efter att ha studerat kommunens bestämmelser så ser vi att det 

finns möjligheter att uppföra byggnader av "enklare konstruktion" vilket innebär att de ska vara 

oisolerade och av samma konstruktion som sjöbodarna. Den typen av byggnader passar väldigt 

väl in i den marina miljö som präglar hamnen i Matvik. 

När man går in och omstrukturerar i en befintlig miljö tycker vi alla att det är av största vikt att 

ta hänsyn till de värden som redan finns där. Ett av de absolut största värdena med att bo vid 

havet är möjligheten att kunna njuta av havsutsikten och detta är ju oftast: det helt avgörande 

argumentet när man bestämmer sig för att bo som vi gör. Det skulle alltså för oss alla vara ytterligt 

traumatiskt att bli av med havsutsikten. Det är alltså inte bara önskvärt, utan helt nödvändigt, 

att man från kommunens sida respekterar detta vid planeringen av Matviks hamn. Det gör 

att man inte bör planera in byggnader med högre höjd från golv till nock än tre meter (3 m) och 


2012-11-07 Granskning s handling 

att man givet bestämmelsen som säger att man ska anlägga grunden på nivån 2,5 m över havet 

eller över inte i något fall väljer att gå över denna 2,5 m-nivå för grundläggning. Det finns alltså 

anledning att bland alla intressegrupperna som nämndes ovan ta särsldld hänsyn till de boende 

som permanent vistas i den aktuella miljön. 

För oss som representerar de tre familjerna Blomqvist-Hansson-Mattiasson och som bor på 

fastigheterna Matvik l: 114-1:116 är det ett fullständigt självklart krav att det inte byggs så att 

man förstör den storslagna utsikt vi har ut över havet och bmt mot Eriksbergs stränder (se bilderna 

A och B på sidan 3) d.v.s. över den del av Matvik l :32 där det nedlagda minireningsverket 

är placerat ( bildernafinns tillgängliga på stadsmiljöavdelningen l. Samma sak gäller också 

de två angränsande tomterna som på det nu liggande planförslaget är märkta med H och K. Vi 

har ända sedan vi byggde/köpte våra hus verkat för att bevara den så viktiga havsutsikten för 

alla berörda. Vi har av den anledningen hållit häckar och annan växtlighet nere, vi har avstått 

från att plantera högväxande träd mm just för att få behålla utsikten. Vi motsätter oss därför helt 

och hållet ett uppförande av byggnad/er med höjd till nock överstigande tre meter och en själv 

Idar utgångspunkt är att grunden inte anläggs på annan höjd än 2,5 m över havet (BN 2007-12- 

05 § 32). Att man i den här miljön skulle tillåta byggnation upp till 200 kvm, som antyds i det 

nuvarande fårslaget till detaljplan, stämmer enligt vår mening inte med den respekt för småskalighet 

och försiktighet som krävs. Byggnation på den här avsedda tomten överstigande 100 kvm 

skulle kännas mycket främmande. 

Det kan inte vara rimligt att vi som bor i Matviks hamn ska berövas vår havsutsikt för att båtägare, 

friluftsälskare och turister ska erbjudas service; projektet måste kunna genomföras så att 

alla parter blir nöjda. 

Kommentar: Föreslagen bebyggelse för handel, service och kontor på fastigheten 

Matvik 1:32 avses kunna utgöra offentliga lokaler, så som klubblokal, cafe eller restaurang. 

Att begränsa ytan på byggnadför handel och kontor tillJOO m 2 skulle 

starkt begränsa användningsförutsättningarna på fastigheten. Vid framtida byggande 

av exempelvis en restaurang skulle extrautrymmen så som förråds- och lagerutrymmen 

begränsas. Detta skulle därmed medföra bland annat extra transporter, vilket 

inte är önskvärt. För att gå de boende väster om aktuell del av Matvik 1:32 till mötes 

minskas dock byggnadsarean til/150 m 2 . Bebyggelsen ska begränsas i höjd till en våning 

genom införande av planbestämmelse. Någon förändring i bestämmelsen om 

grundläggningshöjd införs inte. 

20.Britt och Göran Jämstorp, Kalvö (yttrande inkom 4 sept. 2012) 

Vi vill påpeka att det är önskvärt med möjlighet att bygga fler sjöbodar som passar in i storlek 

och utförande med de som redan finns. På samma gång som det är till nytta för folk som bor i 

skärgården är det också vackert med många sjöbodar i samma stil. 

Kommentar: Detaljplanen tillåter att fler sjöbodar byggs i den befintliga raden med sjöbodar 

samt i ytterligare en rad inom de två områdena längs i norr markerade med "+mark". 

Ytterligare möjlighetför uppförande av sjöbodar i södra delen av planområdet 

ska studeras. På plankartanfinns bestämmelser som reglerar sjöbodarnas utseende, just 

för att skapa en enhetlig stil och ett samlat karaktärsuttryck 

Vi vill även passa på att anmäla vårt intresse för att bygga/köpa en sjöbod i anslutning till småbåtshamnen. 

Vi har hus ute på Kalvö och har många gånger saknat ett ställe att sätta cyklar, 

reservhjul till bilen, åror till roddbåt mm. J a, allt sådant som är opraktiskt att ta ut till huset. En 

plats att låsa om. 

Om det inte går att på detta sätt söka om att få tillgång till en sj ö bod ber vi att ni meddelar oss 

hur vi ska gå tillväga för att få denna möjlighet. 


Granskningshandling 2012-11-07 

Kommentar: Innan det kan bli aktuellt med nya sjöbodar måste det nu pågående 

planarbetet ha resulterat i en lagakraftvunnen detaljplan. Först då kan marken användas 

på det sätt som detaljplanen anger. 

I dagsläget kan inte eventuelltframtida sjöbodar inomplanområdet "bokas". Yttrandet 

har dockför kännedom överlämnats tillfritidsenheten, vilka i dagsläget upplåter 

markför de sjöbodar som för närvarande finns inom området. Formerna för framtida 

tillkommande sjöbodars upplåtelse är i dagsläget inte klarlagt. 

21. Emma Johansson och Hans Nilsson (yttrande inkom den 7 sept. 

2012) 

I och med att planen möjliggör fler båtplatser i Matvikshamn, kommer biltrafiken att öka, likaså 

antalet gång- och cykeltrafikanter. Detta påverkar trafiksäkerheten. Vi anser att hastighetsbegränsningen 

(för närvarande 50 lan/h) bör sänkas. 

Kommentar: Fler båtplatser och ett attraktivare område för turister och besökare kommer 

med all sannolikhet att öka trafiken till hamnen. Möjligheten att använda den norra 

infarten som huvudinfart till hamnen ska undersökas. Detta skulle medföra att trafiken 

förbi befintliga bostäder söder om denna anslutningspunkt skulle minska. Hastighetsgränsningen 

på Matvikshamnsvägen beslutas av länsstyrelsen då det är en statlig väg. 

Om planen syftar till att öka Matvikshamns attraktionskraft för besökare och turister, borde 

rimligen hela uppställningsområdet tömmas på skrotbåtar och båttält/båthallar under sommartid. 

Kommentar: Med ett småbåtshamnsområde följer att det finns uppställda båtar och anordningar 

till dessa. Enligtförslaget till detaljplan ska uppställningsområdet sommartid 

användas som parkeringsplats, vilket medför att området varje vår ska iordningsställas 

for att ge plats för bilar. En gemensam samlingsplats för förvaring av uppställningsmaterial 

sommartid ska ses över i det fortsatta planarbetet. 

Vad gäller båttält/båthallar krävs det bygglov for uppförande av sådana anordningar. 

Bestämmelse om ändrad lovplikt för båttält under vinterhalvåret kommer införas på 

plankartanför att underlättaför tillfällig uppställning. 

22.Linda och Mårten Eskilsson, Tränsum 6:4 (yttrande inkom den 10 

sept 2012) 

Vi är ägare till Nytäppet (Tränsum 6:4) som gränsar med ca 300meter vattengräns till det tilltänkta 

planområdets västra sida. Vi är även brukare av betesmarken som gränsar i norr. 

Väg och parkering 

Den mesta trafiken till hamnen kommer norrifrån via Matviksharnnsvägen och enligt planen så 

ska vägen till området ansluta i den sydvästra delen. Parkeringen är planerad att ligga i nona 

delen varpå all trafik ska passera de flesta boende i området samt genom hela hamnen enligt 

planen. Det framgår inte av planen hur många parkeringsplatser det är planerat att bli i området 

men dock hur många fler båtplatser som det kan tänkas bli. Vi u·or att det blir problem om man 

planerar för fler båtplatser än vad det finns parkeringsplatser till. Kommunen har även en förhoppning 

om att skärgårdstrafiken ska utökas med fler turer vilket även det kommer att kräva 

fler parkeringsplatser. 

-Vi föreslår att man planerar så att trafiken kommer in i norra delen via den befintliga 

vägen där vägbommen är för att undvika både störningar i området samt en 

mer "bilfri" hamn. 

-Vi föreslår även att man i planen sätter ett tal för hur många parkeringsplatser det 

ska finnas per båtplats inom området, t ex 0,75 parkeringsplatser per båtplats och planerar utökningen 

av båtplatser därefter. 


2012-11-07 Gransknings hand l i ng 

Kommentar: Möjligheten att leda in trafiken till hamnen norrifrån ska ses över i fortsatt 

planarbete. Se även kommentar till yttrande nr 17 på sidan 12. 

Detaljplanen ger möjlighet att utöka bryggornaför att skapafler båtplatser men hur 

många båtplatser som sedan faktiskt skapas är inget som planen reglerar. Att sätta ett 

bestämt tal på antalet parkeringsplatser per båtplats så somföreslås ovan tar inte i beaktan 

övriga verksamheter inom området och inte heller möjligheten att iframtiden ta sig 

till området på annat sätt än med bil. En sådan bestämmelse kan därmed bli en oönskad, 

begränsande faktor. 

Vattengräns 

Den västra gränsen av planområdet gränsar mot vårt vatten med ca 300meter och enligt planförslaget 

så är det möjligt att bygga bryggor hela vägen ut till vår vattengräns. Vi vill att man 

drar in den gränsen ca 20 meter från vår vattengräns för att undvika problem i framtiden med de 

båtar som ska till och från sina bryggor i hamnen. Om vi börjar hyra ut bojplatser (båtar på svaj) 

på vårt vatten så kan det komma att bli trångt för de som har båtplats i harrmen. Idag är det ca 20 

meter till gränsen och det vore bra om det reglerades i planen för att undvika framtida problem. 

-Vi föreslår att det i planen regleras så att bryggorna inte kan byggas närmare än 20meter från 

vattengränsen. 

Kommentar: Enligt planoch bygglagenfår en detaljplan inte göras mer detaljerad än 

som är nödvändigt med hänsyn till syftet. För småbåtshamn krävs bygg lov. Längden på 

bryggorna kan därmed bevakas i bygglovsskedet. 

Estetisk planering 

Det bör finnas inskrivet i planen hur olika saker ska se ut inom området. Idag är det blandat 

uppställningsplatser med parkering och det finns stora tält som skämmer hela området. Ska det 

bli ett trevligt hamnområde för alla som vistas där och även ett attraktivt turistområde så krävs 

det att planen reglerar hur saker och ting får se ut. Förvaringstält borde inte tillåtas annat än 

möjligtvis under vintertid dvs. oktober- april. 

- Vi föreslår att vinteruppställningsplatsen städas upp varje vår och att allt uppställningsmaterial 

samlas på ett ställe av estetiska skäl. 

- Vi föreslår att tält endast tillåts mellan oktober - april. 

Kommentar: Se kommentarer till nr 21 på sidan 17. 

Ljusförorening 

Ljusförorening är ett begrepp som funnits ganska länge men som fått större uppmärksamhet 

med åren och vi tycker att hela hamnområdet i dag är ljusförorenat Oftast pratar man om att 

städer är ljusförorenade men glömmer bort landsbygden. yuset eller snarare mörleret i skärgården 

är en fantastisk upplevelse som t ex när månen speglar sig i vattnet över öarna. Men detta är 

ett minne blott då alla bryggor har fått vita starka lampor som lyser rakt ut hela natten och hela 

året oavsett om det är någon som vistas i området eller inte. Att det går energi i onödan brukar 

försvaras med att det är lågenergilampor men det är inte det som är problemet utan att man förstör 

området med ljus. En vanlig lugn kväll så speglar sig lamporna i vattnet och varje ljuskälla 

upplevs som flera. Vi bifogar en bild tagen från strandkanten på vår sida av viken för att visa 

effekten. 

-Vi föreslår att det i detaljplanen regleras vilken typ av ljus som får användas på bryggorna. Ett 

svagt nedåtriktat varmt ljus med rörelsevakt så ljuset används på rätt plats och vid rätt tidpunkt. 

En annan fördel med rörelsevakt är att man reagerar när någon rör sig på bryggan vilket borde 

vara en fördel för att hålla tjuvar borta på natten. 

18 Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik i :54 m fl

G ranskni ngshandli ng 2012-11-07 

Kommentar: Vilken typ av ljus som används i belysningsarmaturerna på bryggor och gator 

och när eller hur det ska tändas är inte frågor som kan regleras i detaljplan. Det är 

dock en relevant synpunktför upplevelsen av området och kommunen har tagitfram en 

belysningsstrategi för Karlshamns stad. Denna strategi sträcker sig dock inte ut på 

landsbygden, där ställning måste tas utifrån varje enskilt fall. Yttrandet har för kännedom 

överlämnats tillfritidsenheten, som beslutar om belysningen inom området. 

23.Styrelsen för Matviks bryggförening och kioskinnehavare Björn 

Rimer (yttrande inkom 24 sept. 2012) 

Efter att från Matviks bryggförenings sida studerat förslaget från KOMMUNEN på den nya 

detaljplanen för Matvikshamn så har det framkommit synpunkter och förslag från oss som vi 

tycker är relevanta och bör tas hänsyn till innan beslut tas. 

Matviks bryggförening fick en nystart för ca två år sedan och har sedan dess framförallt verkat 

för att höja säkerheten i hamnen, både för medlemmarna själva och deras båtar men även mot 

brottslig verksamhet i hamnen. Ett led i detta var när föreningens medlemmar ställde upp och 

hjälpte till med arbetskraft när de fina belysningsstolparna med belysning, vatten och el uttag 

monterades och kablar drogs inunder bryggorna. Belysningen är inte bara fin utan verkar också 

som ett passivt skydd mot brottslig verksamhet, det är risk att bli upptäckt, helt enkelt! 

Vi vill alltså att denna belysning skall vara tänd på kvällar och nätter året runt för det ligger 

båtar i havet även på vinterhalvåret och båtar på land alldeles intill. Vi skulle gärna se att denna 

belysning också utökas så småningom. 

Kommentar: Hur och när belysningen ska vara tänd är en ordningsfråga och inget som 

styrs i detaljplanen. 

Angående sjöbodarna så tycker vi att de har en given plats i denna hamnmiljö och ska vara kvar 

och även bli fler på flera platser. 

Vi vill gärna se en hel rad med bodar i erforderligt antal i området märkt "Grönzon", och längs 

hela parkeringen på västra delen av hamn planen. Detta blir ju faktiskt ansiktet för hela hamnen, 

tycker vi eftersom det är det första man ser när man kommer till turisthamnen för att ta en skärgårdstur 

eller när man kommer från havet in mot vår fina gästhamn, eller hur? Se gärna på västkustens 

fina hamnar. 

Kommentar: Kommunen instämmer i att detta område utgör entreområdet då man anländer 

hamnen med båt och att det därför vore trevligt att mötas av något annat än bara 

parkeringsytor. Se kommentar till nr 20 på sidan 16. 

Några exempel på vad man skulle kunna ha för verksamhet i dessa bodar är; 

Föreningslokal till Bryggföreningen 

Kursverksamhet, kanske i föreningens regi 

Museum/Utställning om stenhanteringen i Matvikshamn 

Förråd 

Uthyrning av t ex kanoter, segeljollar, cyklar, båtar, fiskeutrustning, massage mm 

Kommentar: På grund av befintliga ledningar i marken och att utrymme för parkering, 

bland annatför resanden med skärgårdstrafiken, ska finnas inom detta område måste 

eventuella sjöbodar i detta område begränsas i sin storlek. Det i sin tur begränsar sjöbodarnas 

användning. 


2012-11-07 Granskningshand l i ng 

Tillgängligheten till toaletterna måste finnas om det ska utvecklas turistverksamhet och kanske 

bli fler bryggplatser, som också lockar fler personer till vår fina hamn. Då bör även sopsorteringen 

flyttas till något mer lämpligt ställe, även pumpstationen till avloppet bör flyttas och förbättras 

mest med tanke på odör o dyl. 

Kommentar: Vid en satsning på Matviks hamn som turisthamn måste hänsyn tas till sådan 

service som toaletter. Se även kommentarer till nr 17 på sidan 9-10 samt nr 18 på sidan 

13. 

Detaljplanen medger viss byggrätt inom båtuppläggningsområdet i norr, dit exempelvis 

sopsortering kan flyttas, se även kommentar till nr 19 på sidorna 14-15. 

Enligt kommunens VA -enhet är det inte aktuellt att flytta pumpstationen och detaljplanen 

ska möjliggöra att åtgärder görs för attförbättra befintlig anläggning, se även kommentar 

till nr 17 på sidan 11. 

Fler bryggplatser och fler turister ställer också större krav på fler parkeringsplatser. Det är 

mycket viktigt att det kan lösas. En del går nog att lösa genom att rätta till och bredda den "nya" 

parkeringen som byggdes, rätar man ut den och markerar parkeringar så vinner man nog en hel 

del parkeringar där. 

Organiserar man då också vinteruppläggningsplatserna och markerar parkeringsplatser så kommer 

man nog åt många därtill, för där parkerar många som "krattor". 

Kommentar: I samrådsförslaget hade befintlig parkeringsplats breddats något för att ge 

plats för fler parkeringsplatser. Möjligheten att bredda denna ytterligare ska studeras i 

fortsatt planarbete. Illustrationen ger fårslag till hur parkeringsplatserna kan anordnas, 

men denjuridiskt gällande plankartan anger bara vilken yta som ska användas som parkering. 

Hur parkeringsplatserna ordnas och markeras kan inte styras i detaljplanen. 

Ett annat förslag vi står bakom är att man flyttar brygga 10, till cementbryggan där turistbåten 

Anemon lägger till, som en förlängning av den och skapa fler bryggplatser. Där brygga tio är 

fast i land fåster man en lång flytande vågbrytare som går rakt ut och sedan i en stor båge utanför 

förlängningen av cementbryggan. Detta för att skapa fler bryggplatser men framförallt för att 

skydda hamnen mot hårda vindar som kan drabba vår hamn från det hållet. Man kan tänka sig 

att man skulle kunna skapa minst ett sjuttiotal nya platser på vågbrytaren och där kunde även 

Anemon utgå ifrån på ett lämpligt ställe. Kanske även en sjömack kunde etablera sig där? Man 

kunde ju också tänka sig att hyra ut bryggplatser på utsidan för halva priset då där är ett väldigt 

utsatt läge framförallt när höststormarna drar igång. 

Kommentar: Förlängning av befintliga samt tillskapande av nya bryggor medges inom 

föreslaget användningsändamål. Hur bryggorna ska u(formas och exakt var de ska ligga 

styrs inte i detaljplanen. 

Ett annat problem att lösa är vägen till Matvikshamn. Då tänker vi främst på Matvikshamns vägen, 

som borde breddas för att klara av den eventuellt ökade bil och busstrafiken. Kanske det 

hade räckt att bygga en cykelbana för det är ju gång och cykeltrafikanterna som kommer vara 

mest utsatta på den smala vägen. Vi vill att ni lämnar detta vidare till den eller de ansvariga! 

Kommentar: Kommunen ställer sig positiva till anläggande av gång- och cykelväg längs 

med Matvikshamnsvägen, se nr 3, Tekniska nämndens yttrande, och kommentar till detta 

på sidan 5. 

20 


Granskning s hand Ii ng 2012-11-07 

Vi tycker det är mycket trevligt att kommunen har planer på att utveclda och förbättra vår fina 

hamn till en fullvärdig turisthamn, vi ser fram emot detta och vill på något sätt inte hindra några 

planer men vi vill gärna ta tillfället att förmedla våra tankar och ideer då vi har vistats i denna 

miljö i många år och har sett hur det har fungerat hittills. 


Sammanfattande bedömning 

stadsmiljöavdelningen gör bedömningen att, förutom vissa redaktionella ändringar, följande 

förändringar och analyser/utredningar bör göras och planhandlingarna kompletteras och 

bearbetas i nedan redovisade avseenden inför utställningen. 

Plankartan: 

Innebörden av användningsändamålet WVJ ändras till "Småbåtshamn, bryggor samt anläggningar 

för marin verksamhet får anordnas.". 

Möjliggöra ställplatser för husbilar och husvagnar inom båtuppläggningsområdet. 

Ytan för LOKALGATA i söder breddas. 

Område för teknisk anläggning för befintlig pumpstation ska införas. 

Planerade u-områden ses över. 

Ändamålet PARK ändras till innebörden naturpark. 

Hörnavskärning görs i korsningen Matvikshamnsvägen/Kalvösundsvägen. 

Användningsändamåletför det norra vattenområdet ändras till "W 1 - Öppet vattenområde, 

bryggor får finnas." 

Bestämmelsen WH "handel från båt får anordnas sommartid" ändras till WH "flytande 

handel" och utformningsbestämmelser för densamma införs. 

Till bestämmelsen P-PLATS förs texten: "cykelparkering får förses med skärmtak". 

Användningenför fastigheterna Matvik l: I 26 och l :29 ändras till att även innefatta H 1 K. 

Bestämmelse om ändrad lovplikt för båttält under vinterhalvåret införs. 

För fastigheten 1:32 avseddför handels- och kontorsändamål införs bestämmelse om våningsantal 

och byggnadsarean minskas till l 50m 2 • 

Upphävande av strandskyddsdispens läggs in i vattenområdet inom ändamålet WV 1 • 

Planbeskri vningen: 

Hänvisning till strandskyddsbestämmelserna ändras till7 kap 18c §. 

Syftet med planlagd parkmark utvecklas. 

Ett stycke om cykelparkering infogas. 

Följande bör studeras: 

Hur den södra ytan planlagd som NATUR väster om parkeringen ska utnyttjas. 

Om sjöbodar kan placeras på parkeringsytan i söder. 

Huvudentre till hamnen från norra anslutningen. 

Ytterligare utvidga befintlig parkeringsplats. 

Yta för förvaring av båtuppläggningsanordningar sommartid. 

Fortsatt planarbete 

Ett utredningsskede har följt mellan samråds- och grankningsskedet. När erforderliga utredningar 

har tagits fram och inarbetats i planen kan byggnadsnämnden fatta besluta om att 

Samrådsredogörelse del 2 ·Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl 21


ställa ut planen för granskning. Avsikten är att byggnadsnämnden ska ta ställning till samrådsredogörelsen 

i samband med beslut om granskning i november 2012. 

Kvarstående synpunkter 

Stadsmiljöavdelningen bedömer att följande synpunkter kvarstår från samrådet: 

Punkt 17, Cecilia Håkansson Svensson och Martin Svensson, Matvik 1:126 samt Monika 

Voss Schram och Jan-Birger Schram, Matvik 1:29- Pumpstationens placering är olämplig. 

Punkt 18, Liselott Arvidsson, Matvik 1:22- Vald plats för pumphuset är mycket olämplig. 

Planera in fler grönzoner. 

Punkt 19, Eva och Mats Blomqvist, Matvik 1:114, Mariann och Per Anders Hansson, 

Matvik 1:115 samt Elisabet och Anders Mattiasson, Matvik 1:116 -Grunden till verksamhetsbebyggelse 

på fastigheten Matvik l :32 ska inte anläggas på annan höjd än 2,5 m över havet. 

Byggnadsarean inte överstigaJOO kvm. 

Punkt 22, Linda och Mårten Eskilsson, Tränsom 6:4 -Införa ett tal för hur många parkeringsplatser 

det ska finnas per båtplats inom området. Reglera planen så att bryggor inte kan 

byggas närmare än 20meter från vattengränsen. 

Medverkande tjänstemän 

Samrådsredogörelsen har sammanställts av stadsmiljöavdelningen på Samhällsbyggnadsförvaltningen, 

Karlshamns kommun i samråd med berörda kommunala tjänstemän. 

Karlshamn den 7 november 2012 

Anna Terning 


Emina Kovacic 

stadsarkitekt 

Bilagor 

Minnesanteckningar från samrådsmötet 15 augusti 2012. 

Länsstyrelsens yttrande i samrådsskedet 

22 Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik i :54 m fl

Granskning s hand l i ng 2012-11-07 

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SAMRÅDSMÖTE 

Ärende: 

Plats: 

Samrådsmöte beträffande förslag till detaljplan för Matviks hamn 

Rådhussalen, Rådhuset i Karlshamn 

Tidpunkt: Onsdagen den 15 augusti 2012, kl. 18:00-20:00 

Närvarande: 

Inledning: 

Mötet: 

Emina Kovacic, stadsarkitekt 

Anna Terning, Landskapsarkitekt 

Göran Svensson, l vice ordförande byggnadsnämnden 

14 åhörare 

Inbjudan till mötet har funnits i kungörelsen om samrådet, på hemsidan 

samt i brev (se under rubriken samrådsförfarandet). Under mötet upplystes 

om att synpunkter ska lämnas skriftligen till kommunen. 

Emina hälsade alla välkomna och inledde med att kort redogöra för detaljplaneprocessen 

och ärendehanteringen. Anna redogjorde därefter för 

detaljplanens bakgrund och innehåll. Efter föredraget öppnades det upp 

för allmän frågestund. 

Nedan följer ett kortfattat referat över vad som framfördes vid mötet. 

Kommentarer anges i kursiv stil. Anteckningarna gör inget anspråk på att 

vara heltäckande. 

Frågor och synpunkter 

Vid planering av parkeringsoch båtplatser bör ett visst antal parkeringsplatser per båtplats 

vara riktvisande. 

Varför ska alla bilar med målpunkt hamnen köra på Matvikshamns vägen förbi de boende då 

det går att köra in i hamnområdet norrifrån. 

Detta är något vi själva har ifrågasatt. Att kunna stänga av vägen i norr har en 

brottsförebyggande funktion då det försvårar för obehörig trafik genom båtuppläggningsplatsen 

vintertid. Sommartid ska dock grinden vara öppen för att möjliggöra 

infart norrifrån. 

Vägen genom båtuppläggningsplatsen är i detta förslag planerad som kvartersmark. Det 

vore bättre om vägen vore klassad som allmän väg genom hela området för att få tillfarten 

till hamnområdet norrifrån. Hur ska vi gå tillväga för att lyfta frågan om en annan klassning 

av vägen? Idag går stora transporter in norrifrån. 

Detta är en fråga som vi måste kolla upp med kommunens trafikingenjör och trafikverket. 

Det är idag trafikverket som har driften av Matvikshamnsvägen. 

Ökat antal båtplatser kommer att medföra ökad trafikmängd på vägarna i området. Det är 

redan mycket trafik idag och ökar hela tiden. Vi befarar att en olycka är nära. Har det gjorts 

någon trafikräkning på vägarna. Det är många barnfamiljer som bor i området och som 

promenerar och cyklar på vägarna. 



Det finns ingen uttalad önskan inom kommunen om att bredda vägarna. Det finns 

dock ambitioner om en gång- och cykelväg men inget är beslutat. Kommunen vill 

inte främja bilåkandet och är därför för gång- och cykelväg. Vi har inga uppgifter 

om att det gjorts någon trafikräkning, det måste vi kolla med vår trafikingenjör och 

trafikverket. 

Gång- och cykelväg är önskvärt hit och även cykelställ, vilket bör anordnas redan idag. 

Cykelställ är en bra synpunkt som vi ska planera in för i det vidare arbetet. Gångoch 

cykelväg ligger utanför planområdet och är en fråga som ska tas upp med tekniska 

nämnden, då det är de som ansvarar för vägfrågor. Skicka gärna dessa synpunkter 

både till byggnadsnämnden och tekniska nämnden. 

Cykelbana till Vettekulla och Matvik har nu varit ett projekt i fem år. I påskas fick vi fastighetsägare 

ett brev om att det inte blir någon cykelväg här, den ska sluta vid Kulla vägen. 

Att den ska till Matvik eller Hällaryd är bara visioner minst tio år framåt. 

Det är viktigt att ha en plan för utvecklingen av infrastrukturen, det finns många 

projekt som måste rangordnas i en prioriteringslista. Vi kan inte svara på om och 

när det blir cykelväg hela vägen, det ligger hos tekniska nämnden. 

Det behövs inte bara parkering för båtägare utan även för turister. Det får inte bli att parkeringen 

inte räcker till för då parkerar man längs med vägarna och de är smala som de är. 

Antalet parkeringsplatser måste vara väl avvägt. Vi kan inte dimensioner utifrån 

värsta scenariot, exempelvis midsommarhelgen, det skulle ge stora ödeplatser resten 

av året. Tanken är att se över parkeringsfrågan tillsammans med kommunens 

trafikingenjör. Detaljplanen ska juridiskt styra upp vad som gäller. 

Det pratas mycket om turisthamn. Är det inte meningen att man ska kunna vistas och promenera 

inom hamnen, ska man bara åka här ifrån? Idag är Matviks hamn inte ett ställe man 

åker till, det ser fult ut och inte alls attraktivt. 

Självklart ska vi locka folk att stanna här. Bland annat därför planeras marken 

närmast havet hållas öppen genom prickmark, byggförbud, för att man på så sätt 

ska kunna få en tillgänglig strandpromenad. Stramare regler för båtuppläggningsplatsen 

skulle kunna styra upp utseendet där för att ja ett trevligare område. Kanske 

har båtföreningen möjlighet att skriva egna stadgar om hur området ska skötas. Exempel 

finns i våra storstäder, till exempel Limhamn. 

Turister är idag förvisade till ett utedass om de behöver uppsöka toalett. Anledningen till att 

de övriga toaletterna är låsta är att de är för båtägarna, som har nyckel. Nytillkommande 

anordningar och förbättringar finansieras genom båtplatsavgifter, som hamnfogden har hand 

om. Det kan ju inte vara meningen att en upprustning av området till turisthamn ska belastas 

från hamnfogdens konto och därmed båtägarna. 

Nej, hamnfogden har inte pengar till det. En satsning på området måste komma på 

kommunstyrelsens initiativ. På några av öarna har det nu byggts toaletter och där 

har kommunen kunnat ansöka om pengar från Länsstyrelsen. 

24 


G rans k ni ng s h and l i ng 2012-11-07 

Befintligt pumphus luktar mycket - olidligt ibland - vilket är något som drabbar både besökare 

och boende. Den förhärskande vindriktningen är västlig vilket bör uppmärksammas 

med tanke på den uteservering som föreslås väster om pumphuset. Flera försök till åtgärder 

har gjorts men inget har haft bra effekt. Ska området utvecklas måste lukten bort. 

Det som ni kan göra är att klaga, klaga och klaga. Ansvaret för att hitta en lösning 

ligger på VA -enheten. Placeringen är den bästa ur teknisk synpunkt men tyvärr inte 

för boende och besökare. Att flytta pumphuset skulle troligen innebära en orimlig 

summa. 

Hur många nya båtplatser är det planerat för? 

150-200 stycken. 

Varför görs inte fler bryggor i söder? Där finns ju ett stort öppen område. 

Det beror till mycket på verksamheten och befintliga anläggningar i området. Här 

lägger skärgårdstrafiken till, det finns iläggningsplats och mastkran. Hamnfogden 

har bedömt att det inte är möjligt med fler bryggor där. 

Kan planen utökas söderut? Om flytbryggan flyttades kunde nya bryggor anordnas i söder. 

Muddring för en ny brygga i norr skulle orsaka mer skada än vad som är värt för det antal 

nya båtplatser som det skulle ge. 

Detaljplanen gränsar i söder till befintlig detaljplan D20, som vann laga kraft 2011. 

För att utvidga nu aktuellt planområde söderut krävs att en ändring initieras. 

Finns det visioner för områdets utseende och estetik? Exempelvis så är ljuset på bryggorna 

idag kritvitt och på båtuppställningsplatsen finns fula tält året runt. Vi vill att det ska bli 

vackert! 

Enligt P BL finns inte möjlighet attförespråka utseende i detalj, ex ljusfärg, inom 

detaljplanen. Det är dock en bra synpunkt som vi vill att ni skickar in till oss. Det 

kan ligga till grund för diskussioner med den som har ansvar för sådana frågor 

inom kommunen. 

På hamnplanen ska det vara liv och rörelse. Kiosken är inte isolerad idag. Dansbanan är 

trevlig där sitter folk. Varför ska det tas bort? 

Nuvarande placering av kiosken var utdömd från början, därför endast tillfälligt 

bygglov. Platsen är för låg för sådan bebyggelse och kommunen måste tänka på 

skatteinvånarnas pengar och inte tillåta byggnation på sådana platser där byggnaderna 

riskeras skadas och kommunen bli skadeskyldig. Det går inte att jämföra en 

kiosk och en sjöbod i värde. 

Jag har i flera år anhållit av kommunen om mark strax söder om Matvikshamnsvägen där 

det nu planeras för parkering. Jag har med hjälp av arkitekt tagit fram flera ritningar på hur 

en byggnad där skulle kunna utformas, som en förstorad sjöbod. Ändamålet skulle vara för 

förvaring av uthyrningskanoter, material till seglarskola, undervisning, bryggföreningen 

skulle kunna vara där. Det skulle bara vara verksamhet på sommaren och därför skulle 

byggnaden vara oisolerad. Bygganden ska ses som navet på hamnplatsen, där allt händer. 

Samrådsredogörelse del 2 • Detaljplan för del av Matvik i :54 m fl 25

2012-11-07 Granskningshandling 

Nu planläggs det för parkering på bästa platsen, varför? Det passar inte med sådan verksamhet 

uppe i skogen där det föreslås. 

Byggnaden så somföreslogs blev för hög. Hela byggnaden skulle behöva utgöras av 

en ramp för att kunna ta sig upp. Det föll på tillgängligheten och hade ett motstånd 

från de boende i närområdet. De verksamheter du beskriver kräver toaletter, tillgänglighetsramp 

och mycket mer. Detfinns byggregler som måste efterföljas, kommunen 

skulle göra fel om vi tillät bebyggelse utan att dessa regler efterföljdes. Befintlig 

bostadsfastighet som föreslås även för handel och kontor kommer att få ett 

ökat värde då fastigheten kan användas till mer än bara boende. Baraför att planen 

föreslår ett ändamål måste det inte genomföras, men ger möjlighet till det. 

En båt och de anläggningar ni föreslår uppe på höjden är för stora investeringar jämfört med 

nyttan. 

Handel från en båt är vanligt och inget kontroversiellt. Planen måste se långsiktigt 

och ge möjligheter för hamnområdet att utvecklas. Kanske det inte finns underlag 

för affär/restaurang på höjden idag, men om tjugo år gör det kanske. Till dess kanske 

det räcker med en båt. 

Krävs 2,5 meters höjd ovan vattnet för hela hamnplanen och för all byggnation? 

Byggnader med kök, avlopp och betydande användning kräver 2,5 meter i underkant. 

Länsstyrelsen bevakar vad vi gör och vi kan därför inte medge bebyggelse på 

en lågt belägen plats. 

Gör ett kvarter som flyter där handel kan anordnas, och inte bara en båt. Det kan byggas på 

pontoner. 

Det är en tanke vi ska ta med oss. 

Behövs vattendom för vattenverksamhet inom detaljplanelagt område? 

Ja 

Då någon ansöker om vatten verksamhet, blir de intilliggande fastighetsägarna tillfrågade? 

Det är tilllänsstyrelsen man ansöker om vatten verksamhet. Vi vet inte exakt hur den 

processen går till utan det är bäst att kolla det med länsstyrelsen. 

Hur nära fastighetsgränsen får bryggor byggas inom detaljplaneområdet? 

Direkt intill om inte detaljplanen anger något annat. Finns det önskemål om att ett 

visst avstånd hålls måste ni inkomma med synpunkter om detta under planarbete t. 

Kommunen kan planlägga annans mark men måste då lösa in marken. 

Hur kan man veta var fastighetsgränsen går i vattnet. 

Vi har inom kommunen bra digitalt kartmaterial. 

Bör inte miljöpåverkan från båtuppställningsplatsen utredas i en MKB då den ligger så nära 

vattnet? 


G rans k ni ngshandl i ng 2012-11-07 

I planfrågan blir eventuelltförorenad markförst aktuell då användningen ska ändras. 

Länsstyrelsen har bedömt att planens genomförande inte innebär någon betydande 

miljöpåverkan och därmed krävs ingen MKB. Befaras problem i framtiden är 

det en fråga som styrs av miljöbalken och därmed ska anmälan göras till miljöförbundet. 

Finns det möjlighet att avsätta plats inom uppläggningsområdet för omhändertagande av 

miljöfarlig verksamhet från båtarna, ex skrapning av färg? 

Planen anger inom detta område ändamål för småbåtshamn där byggnader och anläggningar 

med anknytning till marin verksamhet får uppföras. 

När alla fått svar på sina frågor tackade tjänstemännen för visat intresse. 

Vid pennan: 

Anna Terning 

Landskapsarkitekt, Karlshamns kommun 

Samrådsredogörelse del 2 ·Detaljplan för del av Matvik 1:54 m fl 27

!ll'1 r u 

SAMRADsYTTRANDE 

l (3) 

Dnr 402-2437-12 

H 

• 

LÄNSSTVRELSEN 

BLEKINGE LÄN 

Samråd om detaljplanför del av fastigheten Matvik 1:54 m fl- Matviks 

hamn, i Hällaryd, Karlshamns kommun 

Handlingar till ärendet 

- Planbeskrivning 

- Plankarta med bestämmelser 

- Illustration av plankartan 

- Samrådsredogörelse del 1 avseende planprogram 

- Behovsbedömning 

- Naturvärdesbedömning 

- FörfrågningstLnderlag inför beställning av bottenundersökning 

- Fastighetsförteckning · 

2012-06-27 

2012-06-27 

2012-06-27 

2012-02-20 

2011-06-15 

2011-12-02 

2012-04-13 

2012-07-04 

Pl.anens syfte och ln~kgrund 

Planområdet ligger i Matvlk, ca.en mil öster om Karlshann1s tätort, o~h omfattar Matviks 

småbåtshamn den närliggande bebyggelse som inte är planlagd. Planen syftar till 

att Matviks hamns potential som centralpunkt eller bashanm för skärgårdsområdetska 

tas till vara och utvecklas som resurs för såväl boende som fHluftsliv .och turism. 

En behovsbedömning har genomforts och kommunensställningstagande är att ett genomforande 

av detaljplanen inte bedöms få betydande ri:tiljöpåverkan och att en miljökonsekvensbeskrivning 

enligt 4 kap 34 § .PBL (PBL 201 0:900) inte erfordras. Länsstyrelsen 

instämmer i detta och samråd om behovsbedömningen har skett den 29 augusti 

2011. . . . . . 

Länsstyrelsens synpunkter ocll råd 

Förslaget bedöms vara helt förenlig med kommunens översiktsplan från 2007 och 

länsstyrelsen ser positivt pä planens.syfte, att utveckla Matviks hamn som attraktiv 

boendemiljö och en resurs för frilnftsliv och turism. Följanc(e synpunkter bör dock 

beaktas under fortsatt planering. 


· Delar av planområdet ligger inom riksintresse för fi·Huftsliv enligt 3 kap 6 § miljöbalken 

(MB). Nästan hela området ingår även i det geografiska riksintresseområdet för kustzonen 

enligt 4 kap 4 §§ MB. Dettainnebär bl a begränsningar när det gäller utbyggnad av 

Postadress 

SE;371 86 KARLSKRONA 

Besöksadress 

skeppsbrokajen 4 

Telefon/Telefax 

010-22 40 000 

010-22 40 223 

E-postlwebbplats: 

Org.nr 

blekinge@lansstyrelsen.se 202100-2320 

www.lansstyrelsen.se/bleklnge

2 (3) 

D nr 402-243 7-12 

kÄNSSTYRELSEN 

BLEKINGE lÅN 

fi:itidshus oeh att exploateringsföretag inte f'ar vidtas som påtagligt skadar områ

3 (3) 

Dm 402-243 7-12 

verket kan det vara värdefullt med uppgifter om slammets placering; om det lämnades 

på deponi eller om det placerades någonstans i området. 

Samråd med Trafil

l' 

~--------------~--------------------~----------------~~ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

+ 

L 

t t + + t 

i l 

• Illustration över planområdet 

Befintlig byggnad 

Träd/vegetation 

~ 

Planerad byggnad 

Batar 

A~ v;, 

Komplementbyggnad 

IJI 

WJ 

Parkeringsplatser 

.. TransformatorSWtion 

lliiJ Föreslagen sjöbod 

Skraffelingen markerar området där strandskyddet är upphävt 

Skala 1:2000{A2) 1:4000 (M) 

J w ~ w M 100 200m 

' ' ' 

-lut 

Gom..,ing,_ 

bes>rt BN 

Godkändtik 

anr.~oflllo 

~'- 

Amagandebooi


53 


§ 32 2012/429 

AKTA trafiksäkerhetsprojekt 


att fastställa AKTA-dokumenten som avsiktsförklaring för trafiksäkerhetsarbetet i 

Karlshamns kommun. 


Trafiksäkerhetsprojektet AKTA i Blekinge arbetar med trafikfrågor för barn och unga 

för en sälcrare och mer tillgänglig trafikmiljö. I projektgruppen ingår ordföranden i 

tekniska nämnden, BUS-nämnden och omsorgsnämnden, verksamhetssamordnare 

utbildningsförvaltningen, upphandlare, trafikingenjör, räddningstjänst. 

Ansvariga fOrvaltningar är samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. 

Nämnden fOr barn, ungdom och skola och tekniska nämnden har beslutat föreslå 

kommunstyrelsen att fastställa AKTA-dokumenten som avsiktsförklaring för trafiksäl(erhetsarbetet 

i Karlshamns kommun. 

Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 9, att återremittera ärendet för att 

klarlägga formuleringen under rubriken "Trötta trafikanter" andra stycket. 


• BUS-nämndens protoko112012-09-13 § 60 

• Tekniska nämndens protokoll2012-12-05 § 217 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-0l-22 § 7 

• Kommunfullmäktiges protokoll2013-02-04 § 9 



BUS-nämnden 

Tekniska nämnden

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL BUS 4 73 

Nämnden för 

barn, nngdom och skola 2012-09-13 

§ 60 2012.299 


BUS-nämndens beslut 

att fåreslå kommunstyrelsen att anta dokument för AKTA i Blekinges fortsatta 

arbete. 


Ordförande Tobias Potkesson (S) informerar om trafiksäkerhetsprojektet AKTA 

i Blekinge. Projektgruppen arbetar med trafikfrågor för barn och unga. I gruppen 

ingår ordförande i tekniska nämnden, BUS-nämnden och omsorgsnämnden, 

verksamhetssamordnare utbildningsförvaltningen, upphandlare, trafikingenjör, 

räddningstjänst och polis. 

De olika områden som projektet omfattar är: 

• Säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö 

• Färre hastighetsöverträdelser 

• Synbarhet i trafiken 

• Trafiknykterhet 

• Trötta trafikanter 

• Fordonstillverkare 

• Användning av skyddsutrustning 

• Säkrare bilar 

• Räddning, utryckning 

• Transportlogistik 

• Biltrafik 

• Kollektivtratile 

• Gång- och cykelvägar 

• Föreningar 

• Skolorna 

Nämnden ska se till att inga beslut fattas som strider mot projektets intentioner 

om trafiksäkerhet. 


• Protokoll från BUS-nämndens arbetsutskott 2012-08-29, BUS au §39 

• AKTA, 2011-12-07 

Protokollet ska sldclms till 

Kommunkansliet 

AKT A i Blekinge 

Verksamhetssamordnare Ola Söderberg

KARJ"SHAMNS KOMMUN 

Tekniska nämnden 

PROTOKOLL 

25(35) 

'f"H') 1') l 

l t' IL ~-U· . 4 

TN § 217 

E"'"~T~I--~~~ -~-~~ ~ 

2006.70.512 

AKTA i Blekinge- trafiksäkerhetsprojekt 

Tekniska nämndens beslut 

att fcireslå kommunstyrelsen besluta att fastställa AKTA-dokumenten som 

avsiktsfcirklaring for trafiksäkerhetsarbetet i Karlshamns k01mnun 


Framtaget AKTA-dokument föresläs fastställas av kommunfullmäktige som styrdokument 

för trafiksäkerhetsarbetet i Karlshamns kommun. 


• AKTA-dokument daterat 2012-11-06 



Utbildningsförvaltningen 

Trafikingenjör Per Ingströmer

2013-02-13 

AKTA 

Deltagare: 

Leif Håkansson, ordförande i tekniska nämnden 

Tobias Folkesson, ordförande i BUS-nämnden 

Christel Friskop, ordförande i omsorgsnämnden 

Ola Söderberg, skolsamordnare 

Anna-Karin Landgren, upphandlare 

Per Ingströmer, trafikingenjör 

Ann-Sophie Jakobsson, räddningstjänsten 

Kikki Dyrvold, polisen 

Det finns ett delat ansvar i trafiken mellan systemutformaren och trafikanten. Målet med 

systemutformningen är att ett mänskligt misstag inte ska leda till dödsfall ifall samtliga 

regler följs och trafikanterna använder sig av befintlig utrustning och hjälpmedel. 

Nyktra trafikanter med bilbälte, cykelhjälm m.m. som håller rätt hastighet och följer 

samtliga trafikregler ska således inte dödas i trafiken. I dagsläget är det dock inte så utan 

ca hälften av dödsolyckorna har skett av laglydiga trafikanter. 

För att minska ner på trafikolyckorna måste alltså förbättringar ske både vad gäller 

utformningen av trafiksystemet och hos trafikanterna vad gäller efterlevnad av regler 

och användandet av befintliga hjälpmedel. 

Detta kommer att leda till en ökad säkerhet i trafiken, men även till att trafikens 

påverkan på miljön minskar och att folkhälsan förbättras.

Säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö 

De flesta allvarliga trafikolyckorna inom tättbebyggt område sker mellan fordon och 

oskyddade trafikanter, framförallt vid korsningar och övergångsställen. 

Därför ska tyngdpunkt läggas på att säkra dessa passager. 

Särskilt viktigt är att säkra skolvägarna, skolbusshållplatserna och trafikmiljön utanför 

skolorna. 

Genom att kombinera en säkrare utformning av trafikmiljön med information till 

skolelever om hur de ska bete sig i trafiken kan risken minskas att barn förolyckas i 

trafiken. För barn i högstadieåldern bör tyngdpunkten ligga på mopedkörning. 

Ä ven äldre och personer med funktionsnedsättning ska kurrna ta sig fram säkert och 

enkelt i trafiken. Åtgärder ska därför ske för att underlätta för dessa grupper, exempelvis 

genom handikappsanpassning av busshållplatser och fasning av trottoarkanter. 

Trafikmiljön ska kärmas trygg även när det är mörkt. GC-vägar bör därför anläggas i 

närheten av trafikerade vägar och bör belysas. 

En säker och tillgänglig trafikmiljö leder att fler vågar sig ut i trafiken vilket ger sociala 

effekter, minskar utanförskapet och förbättrar folkhälsan framförallt för äldre personer 

och personer med funktionsnedsättning. 

Ansvariga förvaltningar: Samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen 

Samarbete med polisen.

Färre hastighetsöverträdelser- information, utformning 

Vägarna ska i så hög grad som möjligt utformas så att skyltad hastighet upplevs som 

relevant och efterlevs i högre grad än idag. 

Ansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Information om konsekvenserna av hastighetsöverträdelser avseende ökad risk för 

allvarliga olyckor ska ske på skolorna. Beteendet hos barn och ungdomar kan lättare 

påverkas än för vuxna. 

Ansvarig förvaltning: Utbildningsförvaltningen 

Sarnarbete med polisen 

Synbarhet i trafiken- belysning, reflexer, utformning, information 

Bilisterna har svårt att upptäcka oskyddade trafikanter utan belysning och reflexer. 

Många olyckor kan undvikas med rätt utrustning. Information ska ske på skolorna. 

Ansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen 

Samarbete med polisen 

Trafiknykterhet 

Onyktra trafikanter ökar olycksrisken i trafiken. Information ska ske på skolorna. 

Åtgärder: 

Aleo-lås (kostade 2009 ca 8000 Kr/bil) 

Ansvarig förvaltning för inköp av bilar med Alco-lås: Kommunledningsförvaltningen 

Ansvarig förvaltning, information: Utbildningsförvaltningen 

Sarnarbete med polisen 

Trötta trafikanter 

Personer som inte är utvilade har en längre real(tionstid och en sämre 

uppfattningsförmåga och riskerar därför i högre omfattning att inblandas i en 

trafikolycka. 

Information om betydelsen av att undvika körning vid trötthet, framförallt vid längre 

resor, är därför en viktig del för att minska andelen trafikolyckor. Lämpligt är att denna 

ges på trafikskolorna.

Fordonstillverkare 

Fordonstillverkarna ska påverkas att tillverka krocksälaa bilar utrustade med 

säl(erhetsutrustning. Detta görs genom att kommunen vid upphandling av tjänstebilar, 

kollektivtrafikentreprenörer etc. kräver en viss utrustning i fordonen. 

Ett annat problem är att vissa mopedförsäljare säljer trimmade mopeder. Detta kan 

motarbetas dels genom kontroll av återförsäljama och dels genom att polisen utökar 

bevakningen. Om fler som åker på trimmade mopeder blir tagna minskar viljan att köpa 

en trimmad moped. 

Ansvarig förvaltning: Kommunledningsförvaltningen 


Användning av skyddsutrustning- bilbälte, cykelhjälm, bilbarnstol etc. 

Konsekvenserna av olyckorna kan minskas genom att trafikanterna använder sig av 

tillgänglig säj(erhetsutrustning. Information bör ske i skolorna. 

Kommunanställda ska föregå med gott exempel och därför ska kommunen införa krav 

på användande av bilbälte i kommunala fordon och av företag upphandlade kommunalt, 

t ex för skolbussar. 

Ansvariga förvaltningar: Utbildningsförvaltningen och kommunledningsförvaltningen 


Säkrare bilar- bättre däck (mer än 3 mm) 

Slitna däck eller användning av sommardäck under vinterväglag leder tilllängre 

bromssträckor och större olycksrisk. Information bör ske på körskolorna. 

Räddning, utryckning, utryckningsvägar 

Vid olyckor ska räddnings~änsten snabbt kunna infinna sig på plats. 

Utryckningsvägarna ska därför innehålla så få hinder som möjligt. 

Ansvarig förvaltning: Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Transportlogistik 

En undersökning ska göras för att se om samordning av transporter till bl. a. skolor och 

serviceverksamhet är möjlig för att minska ned på lastbilstrafiken. Trafiksituationen på 

framförallt skolor vid varuleveranser ska ses över och förbättras.

Biltrafik 

Biltrafiken ska minskas genom att fler resor omfördelas till kollektivtrafik och gångoch 

cykeltrafik 

Efterlevnaden av trafikregler hos bilisterna ska ökas genom utformning av 

trafiksystemet och information för att ge en ökad säkerhet och mindre påverkan av 

miljön. 

Kommunanställda ska föregå med gott exempel. En policy ska införas för att 

kommunanställda ska tillämpa sparsam körning och minimera resandet med personbil. 

Den ska även innehålla krav på användande av bilbälte och nolltolerans för påverkan av 

alkohol och droger. 

Ansvarig förvaltning, utformning: Samhällsbyggnadsförvaltningen 

Kollektivtrafik- bättre alternativ till bilen 

För att minimera fordonstrafiken ska fler resenärer lockas till kollektivtrafiken genom 

att attraktiviteten ökar. Detta kan ske exempelvis genom att minska restiden eller genom 

att öka komforten i bussarna. Genom att fler resenärer väljer att åka kollektivt minskas 

både olycksrisken och miljöpåverkan. 

Ansvarig förvaltning, utformning: Kommunledningsförvaltningen 

Samarbete med Blekingetrafiken 

Ansvarig förvaltning, information på skolorna: Utbildningsförvaltningen och 

omsorgsförvaltningen 

GC-vägar 

GC-vägnätet ska förbättras genom ökad säkerhet vid framförallt passager av större 

vägar och utbyggnad för att ge en större tillgänglighet. Genom att fler resenärer väljer 

att gå eller cykla minskas både olycksrisken och miljöpåverkan. Information om 

fördelen med att cykla avseende både miljöutsläpp, trafiksäkerhet och folkhälsa ska ske 

på skolorna. 

I Kommunens respolicyprogram ska det framgå att kortare resor än 2 km bör ske till 

fots eller med cykel och längre tjänsteresor bör ske kollektivt. 


Ansvarig förvaltning, information på skolorna: 

Utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen 

Samarbete med polisen

Föreningar 

Barnens beteende ska även påverkas genom att det vid aktivitetsbidrag till föreningar 

krävs en policy avseende trafiksäkerhet och drogpåverkan. 

Ansvarig förvaltning: Sarnhällsbyggnadsforvaltningen 

Skolorna 

Barn är mer mottagliga för information och mer formbara än vuxna. De är dessutom 

mer utsatta då deras sinnen inte är fullt utvecklade och de har mindre erfarenhet än 

vuxna om hur de ska agera i trafiken. Det är därför lämpligt att lägga stor vikt på arbetet 

med utformning av trafikmiljöer där barn rör sig. Det rör sig särskilt om trafikmiljön 

utanfor skolor, vid skolbusshållplatser och längs med vägar där skolbarn cyklar, går 

eller kör moped till skolan. 

En stor risk utanfor skolorna är föräldrarnas beteende vid hämtning/lämning av barn. 

Föräldrarna bör därför informeras om att köra forsiktigt vid skolorna. 

Information till eleverna bör ske vid upprepade tillfållen om hur de ska bete sig i 

trafiken. För att göra informationen mer intressant kan en cykelbana anordnas med ett 

antal trafikmärken. Lämpligt vore att hitta en lämplig plats i kommunen där en bana 

anordnas som sen kan bokas av lärarna. I anslutning till detta kan trafikpolis ge 

kompletterande information. 

Eleverna bör informeras om lämpligaste skolväg för respektive elev och framförallt 

yngre elever på låg- och mellanstadiet bör av läraren tas med ut i trafiken och få 

information om vilka platser som är speciellt farliga längs elevens skolväg och på vilket 

sätt som olycksrisken kan minimeras. 

Kommunalanställda framforallt vid skolorna bör i så stor utsträckning som möjligt välja 

att ta sig fram till fots och med cykel och agera som ett gott exempel för skolbarnen. 


Ansvarig information: Utbildningsförvaltningen och omsorgsförvaltningen 

Samarbete med räddningstjänst och polis


PROTOKOLL KF l 

17 


§9 2012/429 



att återremittera ärendet för att klarlägga formuleringen under rubriken "Trötta 

trafikanter" andra stycket. 


Trafiksäkerhetsprojektet AKT A i Blekinge arbetar med trafikfrågor för barn och unga 

för en säkrare och mer tillgänglig trafikmiljö. I projektgruppen ingår ordföranden i 

tekniska nämnden, BUS-nämnden och omsorgsnänmden, verksamhetssamordnare 

utbildningsförvaltningen, upphandlare, trafikingenjör, räddningstjänst. 

Ansvariga förvaltningar är samhällsbyggnadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen. 

Nämnden för barn, ungdom och skola och tekniska nämnden har beslutat föreslå 

kommunstyrelsen att fastställa AKTA-dokumenten som avsiktsförklaring för trafiksäkerhetsarbetet 

i Karlshamns kommun. 


• BUS-nämndens protokoll2012-09-13 § 60 

• Telmiska nämndens protokoll2012-12-05 § 217 

• Kommunstyrelsens protokoll2013-01-22 § 7. 

Yrkanden 

Per Erlandsson (M) yrkar att under avsnittet "Trötta trafikanter" stryks meningen 

"Information om betydelsen av att undvika längre resor vid längre resor är därför en 

viktig del för att minska andelen trafikolyckor" samt efterföljande mening. 

Kenneth Hake (S) yrkar att ärendet återremitteras för att klarlägga formuleringen under 

rubriken "Trötta trafikanter" andra stycket. 

Carl-Eric Birgersson (M) yrkar att andra stycket under rubriken "Trötta trafikanter" får 

följande lydelse: "Information om betydelsen av att undvika längre resor är därför en 

viktig del för att minska andelen trafikolyckor. Lämpligt är att denna ges på 

trafiksko loma." 

Leif Håkansson (S) yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag,

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL KF l 18 


Forts§ 9 

Proposition 

Ordföranden ställer först proposition på Kenneth Hakes (S) yrkande om återremiss och 

finner att kommunfullmäktige bifaller återremissyrkandet 

Protokollet skickas till 

Kommunstyrelsen



§ 33 2010/347 

Fler och nya fritidsbåtplatser-begäran om investeringsmedel 


att projektet lånefinansieras med 900 tkr i investeringsbudgeten för 2013 

att tillkommande årliga driftskostnader fullt ut kan finansieras med intäkter från de nya 

båtplatserna. 


Fritidsnämnden har 2013-02-01 § 9 beslutat att föreslå kommunstyrelsen att hos 

kommunfullmäktige begära investeringsmedel med 900 tkr för utbyggnad av brygga 2 

i Solskensviken. 

Ekonomichefen föreslår att projektet lånefinansieras under förutsättning att 

driftskostnaderna fullt ut kan finansieras med intäkter från de nya båtplatserna. 


• Fritidsnämndens protokoll2013-02-01 § 9 

• Ekonomichefens yttrande 2013-02-13 


Utomståendes medverkan 

Kommunfullmäktige medger att fritidsnämndens ordförande Andreas Saleskog (S) får 

delta i överläggningarna i ärendet, men inte i beslutet. 



Ekonomichefen

KARLSHAMNS KOMMUN PROTOKOLL 11 (024) 

Fritidsnämnden 2013-02-01 

FN§ 009 2010/1536.825 

Fler och nya fl'itidsbåtplatser 

Fritidsnämndens beslut 

att föreslå kommtmstyrelsen att hos kommunfullmäktige begära investeringsmedel900 

tkr for utbyggnad av brygga 2 i Solskensviken 


Länsstyrelsen har gett godkä1111ande för en utbyggnad av brygga 2 i Solskensviken. Detta 

skulle ge ca 20-25 platser. Dessa båtplatser kan användas för att flytta befintliga 

båtplatser på mark ansluten till de affärsverksamheter i området som bedriver marin 

verksamhet. 

Deruta mark kan sedan ularrenderas till de foretag som fritidsnär1111den anser lämpliga. 

Kostnaden fcir förlängningen av brygga 2 beräknas till 900 tio". Skall detta om möjligt 

kunna ske till årets båtsäsong bör fritidsnär1111den ansöka om investeringsmedel med det 

snaraste. 


Tjänsteskrivelse från Drift- och fritidschef Thomas Dahlbom 2013-01-31 

Protolmllet ska skickas till 

Kommunfullmäktige 

Drift- och fritidschef Thomas Dahlbom 

Ekonom Lisa Jönsson 

Ekonom Caisa Leo-Malmberg

l (l) 

2013-01-31 Dnr: 2010/1536.825 

Till Fritidsnänmclen 

Fler båtplatser 


Länsstyrelsen har gett godkännaden för en utbyggnad av brygga 2 i 

Solskensviken. Detta skulle ge cirka 20-25 platser. Dessa båtplatser kan 

användas får att flytta befintliga båtplatser på mark ansluten till de 

affärsverksamheter i området sombedriv er marin verksamhet. 

Denna mark kan sedan utaTI'enderas till de fciretag som fritidsnämnden anser 

lämpliga. 

Kostnaden fcir förlängningen av brygga två beräknas till 900 tkr. 

Sicall detta om möjligt kunna ske till årets båtsäsong bör Fritidsnämnden 

ansöka om investeringsmedel med det snaraste. 

Fritidsnämnden föreslås besluta 

Att fcireslå kommunstyrelsen att hos kommunfullmäktige begära 

investeringsmedel, 900 tkr, för utbyggnad av brygga 2 i Solskensviken. 

I tjänsten 

Thomas Dahlbom 

Drift- och fritidschef 

Karlshamns kommun • Samhällsbyggnadsförvaltningen • Drift· och fritidsenheten 

Karlshamns kommun Samhällsbyggnadsförvaltnlngen· ·374 81 Karlshamn· ·Tfn 0454-81000 (vx)· ·Fax 0454·81403 

E-post: samhallsbyggnad@karlshamn.se· +lemsida: www.l

2013-02-13 


Fler och nya fritids båtplatser. 

Bakgrund 

Fritidsnämnden har 2013-02-01 § 009 beslutat att föreslå konnnunstyrelsen 

att hos kommunfullmäktige begära investeringsmedel med 900 tkr fOr 

utbyggnad av brygga 2 i Solskensviken. 

Överväganden 

A v handlingarna framgår inte hur de framtida driftskostnaderna ska finansieras. 

Eftersom investeringen rör det självfinansierande taxekollektivet båtplatser, 

fcimtsätter ekonomichefens yttrande att drifskostnaderna fullt ut kan finansieras med 

intäkter från de nya båtplatserna. 


Konnnunstyrelsen beslutar 

att projektet lånefinansieras med 900 tkr i investeringsbudgeten fcir 2013 

att tillkommm1de årliga driftskostnader fullt ut kan finansieras med intäkter från de 

nya båtplatsema 

~~~ 

Hans Hyllstedt 

Ekonomichef 


Rådhuset • 374 81 Karlshamn • Tfn 0454-811 00 • Fax 0454-81 O 40 




§ 34 2013/51, 2013/80, 2013/88 

Inkomna motioner 

Följande motioner har inlämnats: 

• Motion om kommunala planteringar - Anders Buglesson (MP) och Sara 

Månsson Möllergren (MP), remitteras till kommunstyrelsen och fritidsnämnden 

för att besvaras i kommunfullmäktige i juni 2013 

• Motion om landel - Anders Buglesson (MP), remitteras till kommunstyrelsen, 

stadsvapnet i Karlshanm AB och Karlshanms Hamn AB får att besvaras i 

kommunfullmäktige i september 2013 

• Motion om busshållplatsers placering- Sara Månsson Möllergren (MP), remitteras 

till kommunstyrelsen, tekniska nämnden och gymnasienämnden får att besvaras 

i kommunfullmäktige i september 2013.


Beslutsstöd kansli 

2013/51 BKAN 

ÄRENDEKORT 

Diarienr: , 2013/51 : Status: 

------------- ------------r ------------------------------------ --------------------------~-- 

....... ".O.Z:~]'[

• 

Q 

miljöpartiet de gröna 

Motion 

Till kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Angående kommunala planteringar 

Karlshamn har många parker och grönområden som ägs gemensamt av kmmnuninvånarna. 

Det betyder att det finns stora ytor för kommunen att plantera växter på. Valet av växter är av 

stor vikt om parkerna och grönområdena ska kunna fylla sin uppgift till gagn för 

kommuninvånarna. Ofta läggs dock enbart estetiska aspekter vid valet av växter. Kunde de 

estetiska aspekterna vägas samman med nyttaaspekter skulle parkerna och grönområdena 

graderas upp och få ytterligare en dimension till gagn för invånarna. 

Vissa parker och grönområden skulle kunna bli något mer än bara en plats att titta på om träd 

och buskar i större utsträclming vore fruktträd och bärbuskar som det vore fritt att plocka från. 

Parkerna skulle inbjuda folk att exempelvis plocka äpplen, körsbär, smultron, blåbär och 

hallon. Här och var kanske också lite kryddväxter kunde finnas med förklarande skyltar. 

T·oligen skulle detta stimulera människor utan egen trädgård att safta och sylta eller på annat 

sitt ta tillvara på naturens och konnnunens frukter. 

Kommunens skulle genom att medvetet satsa på "nyttoväxter" i stället för prydnadsväxter ta 

yUerligarte ett steg för ati skapa ett grönare Karlshamn. 

Mot denna bakgrund föreslår undertecknad 

Att kommunfullmäktige fattar beslut att uppmana de som ansvarar för vad som 

planteras i kommunens parl•er, grönområden, skolor och förslwlor att i största möjliga 

tntsträckning plantera träd och växter med ätliga frukter och bär. 

Asarum 2013 02 05 

Anders Englesson och Sara Månsson Möllergren 

Miljöpartiet i Karlshamn


Beslutsstöd kansli 

2013/80 BKAN 

ÄRENDEKORT 

.Diarien~:········ ., 2013/8Q......... ........ ................ [Status: ....... l.D2·:I-!andlägg!lr.e.@delad .................... . 

Upplagd: •, 2013-02-26 :status dat: :, 2013-02-26 

Avdelning:······· i Kollllll\lnJ(flll~li(lt ............................. . ; Avslutad: 

Diarieplan: 

• Kund: 

Ärendetyp: • Allmänt ; Fastbet: 

------------------·······-r-------------------------- ··---------------------·············r ---------------------···e·····------------------------------- 

Handläggare: : Ameli Hultman • Hänv.dnr: 

-----------..... --.-- ------------------------...••• -- -- ----~-- ---------...... ·e. ------------------ ....... -- -----------------------....... ·- 

sekretess: ....... ,.It1gen sekretes~ .......... . ···· ... + 

Meddelande: 

.IJe!·n·: .. 

:Notering: 

Delegation: 

; Förvaras: 

---------r--------------------------------------------------------------"·----------- 

Projekt: ; A vs/Mott: : Anders Englesson, Miljöpartiet de 

--------+---------- -- -------- -~-- ---------------- • gröJ1 ..... 

Ärende: • Motion.!ll1gående !andel.............. , C/o: ...... ,. . ... 

•, Adress: 

--------,---- ----------------------------- ------------------------------,---------- 

• Postadress: 

---------r -------·-·.•.••. - .••.• -~ ------ -----....•...... 

; Land: 

------------------ ------t 

; Epos!: 

; Kontakt: 

l Rid 

• 2013.1394 

l 1/U l Händelse 

I • Handling, MOTION 

-- - -- -- - ~ --- -- ----- 

2 2013.1526 u Remiss utg. 

3 • 2013.1527 u Remiss utg. 

4 : 2013.1528 U Remiss utg. 

---r-- 

5 • 2013.1529 u Handling, REMISS 

6 : 2013.1530 U Handling, REMISS 

7 : 2013.1531 U .FI":ndling, RElVIIS~ ............. 

8 : 2013.1532 Å Bevakning ärende 

l Datum 

• Tel fax/mobil: 

l Info 

2013-02-26 • Motion till konnnunfullmäktige i 

i Karlshamns konunun angående 

• !andel, Anders Englesson, 

l 

l Noterin~ 

till KF 

l 

'~ 

'"" 

............. [Miljöparti~t.de grön ............................................. . 

' -~--- 

20 13-03-04 •, Beslutsstöd ekonomi besvaras 

:senast 2013-07-29 

2013-03-04 ; Karlshamns Hamn AB besvaras 

; senast 2013-07-29 

Skickad till: BEKO •, '=' 

'~ 

-------------- -------- ------~-- 

'~ 

'"" 

...--------r-- ·-------------- ------ - •.•• ---------------------.-- ~ ..... 

2013-03-04 ; Konnnunstyrelsen besvaras 

; senast 2013-07-29 

2013-03-04 • Remiss till stadsvapnet skickad 

• till Mari ta L 

2013-03-04 ; Remiss till karlshamns hamn 

: skickad till Mats O 

2013-03-04 ; Remiss till ks skickad till RW 

2013-03-04 ; Bev.dat 2013-07-01 

'=' '~ 

' !;:;! 

--- '"" 

---------------~---- 

••••••••••••••••••••• •.. 

El 

'[j 

Winess 4.02-473 

© Bardeli Datasystem 1986-2010 

2013-03-04 14:27 

Antal:l AKORT

miljöpartiet de gröna O 

-----··"--·~,-- 

Kc::r)::l, ~:n~:s kornmun 

Konnr;u l[.,;;'~''n, Kan~li 

2013 -02·· 2 5 

DTacT1T·,~~;.~·l


Beslutsstöd lmnsli 

2013/88 BKAN 

ÄRENDEKORT 

Diarienr: • 2013/88 • status: • 02-Hand1äggare tilldelad 

-----------------·t- -------------------- -------------------- ------------- ------~--- -------------c------------------------------------------ 

Upplagd: • 2013-03-01 • Status dat: • 2013-03-01 

·A~d~i~·i·~~;·······;l(;l~~unlcan~ii~t·· • A~~i~t~d;· ························· ··················· 

---------------------- ------------------ -~----- --------------r-- ----------------------------- 

Diarieplan: '• Kund: 

--------- -~ ---------------- 

Ärendetyp: • Allmänt • Fast.bet: 

-----------------..-- -------------------- --------------------- -------------------~----- 

Handläggare: • Ameli Hultman • Hänv.dnr: 

--------------------r-- --------- ------~ -------- ---------------- 

sekretess: .......,.lr!gen sekrete.s~. ...................... . , llet.n: ..... 

Meddelande: 

• Notering: 

-----------------------r-----------···········----------------·-····-------------···· 

Delegation: 

i Förvaras: 

-----------------.:----- --------------------- --------------------- -------------- -~--- -------- 

Projekt:······ t ......................................... ···················>·}\vs/Mott:·······+]\;iiljöpartiet..d.e.z.r~na .. ........ 

Ärende: •. Motion angående busshållsplatsers •. C/o: 

j placeringar - Sara Månsson 

............... LMöllergreJ1,JI!Iiljöpartiet~(J.gröna ... , 

- --~------ ----- 

• Adress: 

---------------- -- -~ -------------- ------- 

•, Postadress: 

------------ ------------t--·---- ------------------------ --------- --~ --------------- 

• Land: 

----------- •• - •••• --~-- ---.-.- ••••••• r ------------------ ••••••• 

• Epos!: 

---------------t---- ----------------------- -------------------- --------------~ ------------ 

.Kontakt: 

Hi d 1/U l Händelse 

2013.1495 l Handling, MOTION 

2 2013.1521 u Remiss utg. 

3 2013.1522 u Remiss utg. 

...... 

4 2013.1523 u Remiss utg. 

........ . 

5 • 2013.1525 Å Bevakning ärende 

• Tel bosUarb: l 

--------------- -- ---~ ------------------- ---------------- -------------------------- ------------------ 

• Tel fax/mobil: 1 

Datum 

2013-03-01 

Info 

Motion till kommunfullmäktige 

Notering 

till KF 

angående busshållsplatsers 

placeringar, Sara Månsson 

L(mp) 

····t···························t····l 

2013-03-04 Kornmunstyrelsen besvaras 

senast 2013-07-29 

~ 

········ c···· 

2013-03-04 Samhällsbyggnadsförvaltningen Skickad till: SHBF 

besvaras senast 2013-07-29 

.... 

2013-03-04 UTE-förvaltningen besvaras Skickad till: UTB 

senast 2013-07-29 

.... 

2013-03-04 Bev.dat 2013-07-01 

~ 

~ 

Winess 4.02-473 

© Bardeli Datasystem 1986-2010 

2013-03-04 14:05 

Antal: l AKORT

miljöpartiet de gröna O 

Datum: 

2013-03-04 

Motion till kommunfullmäktige Karlshamns kommun 

Angående busshållplatsers placeringar 

Vid förra forändringen av Karlshamns kommuns kollektivtrafik ändrades en del busshållsplatser 

och deras placeringar. Två av dessa syns dock ha kommit till med säkerheten som eftergift. De 

fyller sin funktion som tidsbesparade, men skapar dagligen farliga situationer då bussen starmar. 

Vägga 

Barn och unga går ut framfor och bakom bussen med tvärnitande bilar som fåljd. Som det ser ut nu 

går ungdomarna över vägen där det inte är övergångsställen, då övergången inte ligger i anslutning 

till hållplatsen. 

Förordning (1970:340) om skolskjutsning 

2 § skolskjutsning ska när det gäller tidsplaner och färdvägar ordnas så att kraven på trafiksäkerhet tillgodoses. 

l varje kommun ska den eller de nämnder som enligt 2 kap. 2 §andra stycket skollagen (2010:800) fullgör kommunens 

uppgifter som huvudman inom skolväsendet verka för att särskilt anordnade hållplatser för skolskjutsning utformas så att 

olyckor i möjligaste mån undviks. Nämnden bestämmer efter att ha inhämtat synpunkter från den kommunala nämnd 

som ansvarar för trafikfrågor, polismyndigheten och väghållaren för varje skolskjuts färdväg och rJe platser där på- eller 

avstigning bör ske. 

Nämnden svarar för att eleverna undervisas om vad de ska göra för att undvika olyckor i samh:::u .. .-J - 

g. 

Förordning (2011:527). 

Centrum Väst norrgående hållplats 

Här är busshållplatsen placerad allt for nära korsningen. 

korsningen från Rådhusgatan in på Ågalan ( utanfår Dah1 

trafikstockning och skymd sikt. 

Mot denna bakgrund föreslår undertecknad 

Att busshållplatsen vid Vägga gymnasieskola forändras så< 

skulle med fördel kunna ske i samråd med elever och lednin 

Att se över placeringen av hållplatsen på Ågatan. 

Sara Månsson Möllergre 

MP Karlshamn


56 


§ 35 2013/60 

Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt- Christel Englesson (MP) 

Kommnnfullmäldiges beslut 

att bifalla Solvig Johanssons (MP) avsägelse från uppdraget som nämndeman i 

Blekinge tingsrätt 

att till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt efter Solvig Johansson (MP) 

t o m 2014 års utgång välja Christel Englesson (MP). 


Solvig Johansson (MP) har i skrivelse daterad 2013-02-08 avsagt sig uppdraget som 

nämndeman i Blekinge tingsrätt. 

Till ny nämndeman fåreslås Christel Englesson (MP). 


• Avsägelse från Solvig Johansson 2013-02-08 

• Valberedningens protokoll2013-03-04, § 5. 



Christel Englesson 

Matrikeln 

W ebben



§ 36 2013173 

Fyllnadsval av huvudman i Karlshamns Sparbank- Magnus Olsson (M) 


att bifalla Ann Merkels (M) avsägelse från uppdraget som huvudman i Karlshamns 

Sparbank 

att till ny huvudman i Karlshamns Sparbank efter Ann Merkel (M) t o m huvudmännens 

årssammanträde 2015 välja Magnus Olsson (M) 


Ann Merkel (M) har i skrivelse daterad 2013-01-11 avsagt sig uppdraget som huvudman 

i Karlshamns Sparbank. 

Till ny huvudman i Karlshamns Sparbank föreslås Magnus Olsson (M). 


• Avsägelse från Ann Merkel2013-01-ll 

• V al beredningens protokoll 2013-03-04. 


Karlshamns Sparbank 

Magnus Olsson 

Matrikeln 

W ebben



§37 2012/493 

Fyllnadsval av nämndeman i Blekinge tingsrätt- Johan Abrahamson (M) 


att bifalla Ida-Christina Lindgrens (M) avsägelse från uppdraget som nämndeman i 


att till ny nämndeman i Blekinge tingsrätt efter Ida-Christina Lindgren (M) 

t o m 2014 års utgång välja Johan Abrahamson (M). 


Ida-Christina Lindgren (M) har i skrivelse daterad 2013-02-20 avsagt sig uppdraget som 

nämndeman i Blekinge tingsrätt. 

Till ny nämndeman nomineras Johan Abrahamson (M). 


• Avsägelse från Ida-Christina Lindgren 2013-02-20 

• Skrivelse från gruppledaren för Moderata Samlingspartiet inkommen 2013-03-04. 



Johan Abrahamson 

Matrikeln 

W ebben 

.,, 

vtt /ft) fT tf--·



§ 38 2012/493 

Angående nämndemannauppdrag i Blekinge tingsrätt- Ida-Christina Lindgren 

(M) 


att avskriva ärendet. 


Ida-Christina Lindgren (M) har flyttat från Karlshamns till Olofströms kommun. 

Moderaterna hemställer i skrivelse daterad 2012-11-06 att kommunfullmäktige beslutar 

att Ida-Christina Lindgren (M) kvarstår som nämndeman i Blekinge tingsrätt under 

mandatperioden med stöd av rättegångsbalken 4:8. 

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. 

Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring 

inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden. 

(Rättegångsbalken 4:8) 

Valberedningen konstaterar vidare att fullmäktige, enligt kommunallagen 4:8 får besluta 

att en förtroendevald som valts av fullmäktige ( fortroendevalda i nämnder och 

fullmäktigeberedningar samt revisorer och revisorsersättare) får stanna kvar på sina 

uppdrag under återstoden av mandatperioden, trots att personen inte längre är 

folkbokford i kommunen. 

Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-03, § 185, att låtaärendet utgå vid dagens 

sammanträde for att ge valberedningen möjlighet att slutföra beredningen av ärendet till 

kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2013. 

Ida-Christina Lindgren hemställer, i egenhändigt undertecknad skrivelse daterad 2012- 

12-11, att kommunfullmäktige beslutar att hon får kvarstår som nämndeman vid 

Blekinge Tingsrätt under resterande mandatperiod med stöd av RB 4:8. 

Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 17, att bordlägga ärendet inför ett 

principiellt ställningstagande. 

Ida-Christina Lindgren (M) avsäger sig sitt uppdrag som nämndeman i skrivelse daterad 

2013-02-20.



Forts§ 38 


• Slaivelse från Moderatemas gruppledare Marco Paulsson 2012-11-06 

• Valberedningens protokoll2012-12-03, § 40 

• Kommunfullmäktiges protokoll2012-12-03, § 185 

• Skrivelse från Ida-Christina Lindgren (M) daterad 2012-12-11 

• Kommunfullmäktiges protokoll 2013-02-04, § 17 

• Avsägelse från Ida Christina Lindgren 2013-02-20 

• Valberedningens protokoll2013-03-04, § 8.

~ 

moderaterna 

2012-11-06 

Till Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Nämndemannauppdrag i Blekinge Tingsrätt 

Ida-Christina Lindgren (M) flyttar till Olofströms kommun 2013 01 01 

Hon har såvitt jag förstått, med intresse och engagemang fullföljt sitt uppdrag på ett mycket gott 

sätt. Ida-Christina vill fortsätta att vara nämndeman i Blekinge Tingsrätt. 

Rättegångsbalken (RB) 4:8 ger den möjligheten: 

"Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. 

Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är 

valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden." 

Jag hemställer härmed att kommunfullmäktige beslutar att Ida-Christina Lindgren (M) kvarstår som 

nämndeman i Blekinge Tingsrätt under mandatperioden med stöd av RB 4:8 

Marco Paulsson (M) 

Gruppledare 

marco.paulsson@moderat.se 

0708-701 600



§ 185 2012/493 


(M) 


att låta ärendet utgå vid dagens sammanträde för att ge valberedningen möjlighet att 

slutföra beredningen av ärendet till kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2013. 











att en förtroendevald som valts av fullmäktige (förtroendevalda i nämnder och 



folkbokförd i kommunen. 


• Skrivelse från Moderaternas gruppledare Marco Paulsson 2012-11-06 

• Valberedningens protokoll2012-12-03, § 40. 


Kommunfullmäktiges valberedning

'; 

2012-12-11 

Till Kommunfullmäktige i Karlshamns kommun 

Nämudemannauppdrag i Blekinge Tingsrätt 

Jag, Ida-Christina Lindgren (M), flyttar till Olofströms kommun under första delen av 2013. 

Jag har med stort intresse och engagemang fullföljt mitt uppdrag vid Blekinge Tingsrätt. Jag har 

tjänstgjort mina ordinarie tider och även varit flexibel och varit Tingsrätten behjälplig som 

nämndeman vid extrainsatta mål med kort varsel. Jag arbetar nu och kommer även fortsätta att 

arbeta inom Socialtjänsten i Karlshamns kommun (i dagarna kommer jag påbörja ett arbete som 

projektledare inom kommunens kvalitetssäkring gällande Våld i nära relationer, tidigare har jag 

arbetat som fältsekreterare och socialsekreterare med barnavårdsutredningar). Jag kommer genom 

mitt arbete nära rättsväsendet och tycker mig ha en god kunskap om området, vilken jag anser vara 

av värde för mig i Tingsrätten. Jag vill mycket gärna även i fortsättningen vara nämndeman vid 

Blekinge Tingsrätt. 

Rättegångsbalken (RB) 4:8 ger mig dessutom den möjligheten; 

"Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. 

Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är 

valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden." 

Jag hemställer härmed att kommunfullmäktige beslutar att jag, Ida-Christina Lindgren (M), kvarstår 

som nämndeman vid Blekinge Tingsrätt under resterande mandatperiod med stöd av RB 4:8 

jdo_-Qr'~~q(\



§ 17 2012/493 


(M) 


att bordlägga ärendet inför ett principiellt ställningstagande. 






Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nänmdemannens uppdrag. 





att en förtroendevald som valts av fullmäktige (förtroendevalda i nämnder och 



folkbokförd i kommunen. 

Kommunfullmäktige beslutade 2012-12-03, § 185, att låta ärendet utgå vid dagens 

sanunanträde för att ge valberedningen möjlighet att slutföra beredningen av ärendet till 

kommunfullmäktiges sammanträde i februari 2013. 

Ida-Christina Lindgren hemställer, i egenhändigt undertecknad skrivelse daterad 2012- 

12-11, att kommunfullmäktige beslutar att hon får kvarstår som nämndeman vid 

Blekinge Tingsrätt under resterande mandatperiod med stöd av RB 4:8. 


• Skrivelse från Moderaternas gruppledare Marco Paulsson 2012-11-06 

• Valberedningens protokoll2012-12-03, § 40 

• Kommunfullmäktiges beslut 2012-12-03, § 185 

• Skrivelse från Ida-Christina Lindgren (M) daterad 2012-12-11 

• Valberedningens protokoll2012-02-04, § l.

2013-02-20 

Jag, 820212-3389 Ida-Christina Lindgren (M), avsäger mig härmed mitt uppdrag som nämndeman i 

Blekinge Tingsrätt. 

Gränum 2013-02-20 

~l da- Ch·v1JlYttc C.~A/ltd~Q\\L(.~"J 

Ida-Christina Lindgren (M) J 

ida-christina@hotmail.com 

0735-377024



§39 2013/41 

Anhållan om att få behålla politiska uppdrag vid tillfällig flytt från kommunen 

-Jan Jonsson (S) 


att avslå Jan Jonssons (S) anhållan om att få behålla politiska uppdrag vid tillfallig flytt 

från kommunen. 


Jan Jonsson meddelar i skrivelse daterad 2013-01-02 att han tillfalligt flyttat till 

Olofström. Eftersom hans avsikt är att åter flytta tillbaka till Karlshamns kommun 

önskar han bibehålla sina politiska uppdrag. Hans uppdrag är ersättare i BUS-nämnden 

och nämndeman i Blekinge Tingsrätt. 

Om en fårtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. Fullmäktige får 

dock besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag 

under återstoden av mandatperioden. (Kommunallagen 4:8) 





Kommunfullmäktige beslutade 2013-02-04, § 18 att bordlägga ärendet inför ett 

principiellt ställningstagande. 

Valberedningen tar del av kommunjuristens förslag till riktlinjer för förtroendevaldas 

möjligheter att bibehålla uppdrag vid utflyttning från kommunen daterade 2013-02-19. 


• Skrivelse från Jan Jonsson daterad 2013-01-02 

• Kommunfullmäktiges protokoll2013-02-04, § 18 

• PM om förtroendevaldas möjligheter att bibehålla uppdrag vid utflyttning från 

kommunen daterade 2013-02-19. 



BUS-nämnden 

Jan Jonsson 

,, 

dx.fiJ El#''

Till Kommunalfullmäktige i Karlshamn. 

Uppdrag. 

Undertecknad, har tillfälligt flyttat till Olofström. Eftersom min avsikt är att åter 

flytta tillbaka till Karlshamns kommun önskar jag att behålla mina politiska 

uppdrag. Mina uppdrag är ersättare i BUS nämnden samt nämndeman i Blekinge 

Tingsrätt. 

Adress: Frödingvägen 3 

293 33 Olofström



§ 18 2013/41 

Anhållan om att få behålla politiska uppdrag vid tillfällig flytt från kommunen 

-Jan Jonsson (S) 


att bordlägga ärendet inför ett principiellt ställningstagande. 


Jan Jonsson meddelar i skrivelse daterad 2013-01-02 att han tillfälligt flyttat till 

Olofström. Eftersom hans avsikt är att åter flytta tillbaka till Karlshamns konnnun 

önskar han bibehålla sina politiska uppdrag. Hans uppdrag är ersättare i BUS-nämnden 

och nämndeman i Blekinge Tingsrätt. 

Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. Fullmäktige får 

dock besluta att en fortroendevald som valts av fullmäktige får ha kvar sina uppdrag 

under återstoden av mandatperioden. (Kommunallagen 4:8) 






• skrivelse från Jan Jonsson daterad 2013-01-02 

• Valberedningens protokoll2013-02-04, § 4.

2013-02-19 

PM om förtroendevaldas möjligheter att bibehålla uppdrag vid 

utflyttning från kommunen 


Om en förtroendevald upphör att vara valbar, upphör uppdraget genast. 

Fullmäktige får besluta att en förtroendevald som valts av fullmäktige får ha 

kvar sina uppdrag under återstoden av mandatperioden. 

Vill den förtroendevalda stanna kvar i sitt uppdrag vid ändrade bostadsförhållande 

ska detta anmälas i god till innan folkbokföringen ändras. 

Fullmäktige ska genom en helhetsbedömning i det enskilda fallet avgöra om 

den förtroendevalda ska få behålla sitt uppdrag. Avgörande betydelse för bedömningen 

har: 

Baligrund 

Om utflyttningen är temporär. 

Om den förtroendevalda har praktiska möjligheter att delta i de flesta 

sammanträden som följer av uppdraget. 

Om den förtroendevalda kan fortsätta representera det omgivande 

lokalsamhället. 

Enligt huvudregeln i 4 kap 8 § första meningen kommunallagen upphör ett 

uppdrag genast om en förtroendevald upphör att vara valbar. V albarhetsvillkoren 

är alltså villkor för rätten att inneha uppdraget under mandatperioden. 

Om någon blir obehörig, t ex på grund av folkbokföring i annan kommun, är 

han eller hon skyldig att avgå så snart obehörigheten har inträtt. Det ankommer 

på den förtroendevalda sj älv att anmäla detta. Obehörigheten inträder 

dock automatiskt. 

Sedan år 2002 har fullmäktige rätt att besluta att en förtroendevald som valts 

av fullmäktige och som under mandatperioden upphör att vara valbar får ha 

kvar sina uppdrag tmder återstoden av mandatperioden ( 4 kap 8 § kommunallagen). 

Karlshamns kommun • Kommunfullmäktige 

Rådhuset· 374 81 Karlshamn · Tel +46 454-81118 · Fax +46 454-81040 

E-post: kommunfullmaktige@karlshamn.se · Hemsida: http://www.karlshamn.se

I fårarbetena uttalades bl a foljande: 

Enligt en undersökning var utflyttning det vanligaste skälet till att lämna uppdrag 

i fortid. I flertalet fall är det naturligt att den förtroendevalde som flyttar 

också lämnar sina uppdrag. Detta eftersom den naturliga anlcnytningen till 

kommunen upphör. 

Det forekommer emellertid tillfållen då det kan finnas skäl att låta en 

fortroendevald som flyttar från en kommun att få behålla sina fortroendeuppdrag 

t ex när det endast handlar om en temporär bosättning i en annan kommun. 

Ä ven en sådan temporär flyttning leder normalt till ändrad folkbokforing. 

Särskilt for unga personer kan det vara aktuellt att under en period exempelvis 

studera på annan ort för att sedan återvända till kommunen. 

Regeringen ansåg (Prop 2001/02:80 s 91f) att fortroendevalda som temporärt 

flyttar till en annan kommun for en period som överstiger sex månader och 

som enligt folkbokforingslagens regler således skall vara folkbokforda i den 

nya kommunen, bör kunna få behålla sina uppdrag under resten av mandatperioden. 

Denna möjlighet kan exempelvis gälla fortroendevalda som flyttar till 

en annan kommun for att bedriva högskolestudier eller andra situationer där 

flytten är av tillfällig karaktär. Den fortroendevalde bör också ha pralctiska 

möjligheter att delta i de flesta sammanträden som följer med uppdraget. Om 

detta inte är möjligt bör den fortroendevalda inte heller stanna kvar på sitt 

uppdrag. Enligt regeringens mening anlcommer det på fullmäktige att utifrån 

en helhetsbedömning i det enskilda fallet avgöra om den fortroendevalda 

skall behålla sitt uppdrag. 

Reformen innebär att en fortroendevald kan ha uppdrag både i den gamla och 

den nya kommunen, om den fortroendevalda blir vald genom fyllnadsval under 

mandatperioden i den nya kommunen. Enligt förarbetena bör en sådan 

situation undvikas genom att den som nomineras till ett fyllnadsval tillfrågas 

om han eller hon har några uppdrag i den gamla kommtmen. 

Regeringen konstaterar (Prop 2005/06:180 s 50) att det även från nämndemannahåll 

har framforts att avflyttning är en vanlig orsale till fortida avhopp. 

Regeringen anser att det är viktigt att fullmäktige i varje enskilt fall får avgöra 

om en nämndeman som ändrat folkbokforing ändå kan anses representera det 

omgivande lokalsamhället. En forutsättning är dock att nänmdemannen trots 

flytt fortfarande är bosatt i domsagan ( 4 kap 8 § i rättegångsbalken). 

A vw Å?J/cYn:VLd 

AnnÅstrand 

Kommunjurist


62 


§ 40 

2013/81 

Entledigande från politiska uppdrag -Lars Pröjtz (M) 


att bifalla Lars Pröjtz (M) avsägelse från följande uppdrag: 

Kommunstyrelsen, ledamot 

Kommunstyrelsens arbetsutskott, ersättare 

Gyrnnasienämnden, ersättare 

Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi Elf6rsäljning AB, ledamot 

Miljöförbundet Blekinge Väst, ledamot 


Lars Pröjtz (M) har i skrivelse daterad 2013-02-25 avsagt sig sina politiska uppdrag 

utom uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. 



Gyronasienämnden 

Karlshamn Energi AB och Karlshamn Energi Elförsäljning AB 

Lönesamordnare Agneta Samuelsson 

Matrikeln 

W ebben 

p 

o 

tT }/!/'

Protokoll KF 130304 - Karlshamn

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?