Hjärnans utveckling
Hjärnans utveckling
Hjärnans utveckling
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
hjälplöst och ganska omoget även jämfört med en apunge, som kan klamra sig fast vid sin<br />
mamma eller ett nyfött lamm, som nästan genast kan ställa sig upp på benen.<br />
Den nyfödda hjärnan<br />
År 1977 publicerade två amerikanska barnpsykologer en artikel i Science, som visar att<br />
nyfödda barn kan imitera vuxna, som gapar, sträcker ut tungan etc. Det väckte sensation och<br />
talade starkt mot Lockes tes om den nyfödda hjärnan, som ett oskrivet blad (tabula rasa).<br />
Senare forskning visade att nyfödda barn tittar mer intresserat på teckningar av ansikten än<br />
uppochnedvända ansikten.<br />
Andra forskare har visat att nyfödda barn lyssnar mer intresserat på mammans normala tal än<br />
om man spelar upp samma tal baklänges. Nyfödda verkar också föredra harmonisk musik<br />
framför disharmonisk. Man föds alltså med vissa preferenser, vilket redan Sokrates påstod. De<br />
olika sinnena, syn, hörsel, lukt, smak, känsel är således utvecklade. Det nyfödda barnet ser<br />
skarpast bilder på 25 – 30 cm avstånd.<br />
Barnet kan även tidigt uttrycka emotioner om det är hungrigt eller känner obehag (t.ex. blöt<br />
blöja). Normalt skriker barnet cirka sju procent av tiden under dygnet. Obehagliga minnen<br />
som smärtsamma stick, verkar kunna lagras i mandelkärnan (amygdala) innan det egentliga<br />
episodiska minnet är moget.<br />
<strong>Hjärnans</strong> <strong>utveckling</strong> under barndomen<br />
<strong>Hjärnans</strong> <strong>utveckling</strong> är som mest händelserik under fosterlivet och spädbarnsåret. Dock<br />
fortsätter en rad viktiga <strong>utveckling</strong>s- och mognadsprocesser att äga rum ända upp i sena<br />
tonåren. Bland annat fortsätter bildningen och tjockleksökningen av de fettrika myelinskidor<br />
som omger många (men inte alla) axon under rätt lång tid efter födseln. Under barndomen är<br />
hjärnan som allra mest formbar. En treåring lär sig lekande lätt en hel rad nya ord och begrepp<br />
varje dag och kunskaperna blir livslånga! Detta får anses bero på den enorma kapaciteten hos<br />
hjärnbarken att låta sig påverkas av sinnesintryck och lagra ny kunskap på ett permanent sätt i<br />
form av förändrade synaptiska strukturer. Det finns inga belägg för att redan inhämtad<br />
kunskap, hur stor denna än är, skulle utgöra ett hinder för en människa att lära sig ännu mer.
Change language