Fronter Nordic Magazine

Nordic
Magazine
Stockholm satsar på
föräldramedverkan
Troms fylke – rekordhög användning
efter bara fyra månader
Rakkestads kommun får resultat
från tydliga riktlinjer
Fronter skapar trygghet för
utbildning på nätet
Fronter på alla skolor – ett
regeringsbeslut på Åland
KNORD – en effektiv skola med en
effektiv plattform för utbildning
Langeland med Fronter in
i framtiden

Stockholm satsar på föräldramedverkan
spelat en central roll för att få lärarna
att anpassa sig till den nya, digitala
världen.
Redan efter tre års användning av
Fronter ser Stockholms stad att mer
än hälften av föräldrarna med barn
i gymnasieskolan är aktiva deltagare
och att de följer elevernas aktiviteter
på skolan.
Stockholms stad har i dag 26 000 Fronter-användare
fördelade på gymnasieskola,
vuxenutbildning och administration.
Dessutom tillkommer föräldrarna
med egen föräldrainloggning. Den
svenska huvudstaden har stora planer
på att vidareutveckla användningen
till en så kallad medborgarportal för
offentliga tjänster. Mycket av den
digitala kommunikation Stockholms
invånare har att vänta utvecklas utifrån
processen med att få föräldrarna
involverade i användningen av Fronter.
Föräldrarna använder de inloggningsoch
identifieringssätt som de har sedan
tidigare, till exempel bank-ID.
– Det fungerar utmärkt, säger Per
Michael Anderson, som har varit
ansvarig för Fronters utformning
i Stockholm. Hälften av föräldrarna
använder redan möjligheten, berättar
Anderson, eller PM som han kallas.
Staden har också ett nära samarbete
med Datainspektionen för att hitta bra
lösningar för systemet. Det har lett till
vissa begränsningar för vilka elevaktiviteter
som föräldrarna ska kunna följa.
Det är skolans allmänna information
och elevernas inlämnade uppgifter som
föräldrarna får se och skolan har ett
eget ansvar att begränsa tillgängligheten.
Föräldrarna kommer till exempel
inte in i elevernas arkiv, berättar PM.
Elevbedömning
Trettio procent av alla inlämningsuppgifter
och bedömningar sker nu digitalt
bland eleverna i Stockholm. Föräldrainsyn
och måluppfyllelse var också
– Det fungerar jättebra, säger Per Michael
Anderson, som är ansvarig för Fronters utformning
hos Stockholms stad. Hälften av föräldrarna
utnyttjar redan möjligheten, berättar han.
centrala delar i den kravspecifikation
som Fronter var tvungna att uppfylla
för att bli leverantör åt Stockholm.
– Nu kör vi i gång ett projekt där
målstyrning av elevernas utveckling
står i fokus, berättar PM. Tre skolor ska
använda Fronters bedömningsverktyg.
Målet är att alla skolor ska använda
det före skolstarten 2010.
Både elever och lärare ser klara fördelar
med den här typen av bedömning
och utveckling. PM är nöjd med det
mervärde som det pedagogiska, kommunikativa
och strukturella funktionerna
i Fronter har gett den kommunala
skolan. Han medger dock att det
har varit en utmaning att få lärarna att
börja använda utbildningsplattformen
men att de flesta efterhand har insett
fördelarna. Eleverna har varit med från
dag ett.
Fronter gör lärarna digitala
På Stockholms Transport och Fordonstekniska
Gymnasium (STFG) har Fronter
Fakta om
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad
och har varit landets politiska
och ekonomiska centrum sedan
1200-talet. Staden är byggd på
14 öar som binds samman av
53 broar. Stockholm har 819 000
invånare.
– I dag måste ju även de som ska
arbeta inom olika mekaniska områden
kunna hantera det digitala. Där man
tidigare använde traditionella verktyg
har datorerna tagit över det mesta,
berättar biträdande rektor Kenny
Fredholm.
– Dessutom är eleverna digitala redan
när de börjar här på skolan och därför
har det varit en utmaning att få lärarna
att vänja sig vid den nya världen,
säger han och understryker samtidigt
att Fronter har varit oerhört värdefullt
i det sammanhanget.
Där man tidigare till exempel använde traditionella
verktyg har datorerna tagit över det mesta,
berättar biträdande rektor Kenny Fredholm.
– Vi har helt enkelt tvingat lärarna
att bli en del av den digitala världen.
Fronter används i både teoretiska och
praktiska ämnen på skolan. Lärarna
har också insett att de måste ta steget
eftersom eleverna ofta är ute på praktik
där man använder IKT.
Fronter får eleverna att ta ett större
ansvar för det de gör både i och utanför
skolan. Fronter strukturerar allt
och vi har märkt att det har haft en
positiv inverkan på elevernas motivation,
säger han.
Sida Side 2

Fronter på alla skolor – ett regeringsbeslut
på Åland
Åland skiljer sig från Sverige och
Finland på flera sätt när det gäller
användningen av IKT i skolan. Regeringen
beslutade nyligen att alla skolor,
elever, föräldrar, lärare och myndigheter
ska använda Fronter. Ronny
Holmström, som är ansvarig för IKTutvecklingen
på ögruppen i Östersjön,
tycker inte att det är så konstigt att
Åland ligger så långt framme med IKT i
undervisningen.
– Åland har knappt 28 000 invånare
och är delvis självstyrt med egna läroplaner.
Vi vill ha en hög status som
också möjliggör egenutveckling. Det
viktigaste är kanske att Åland är en
gammal sjöfartsö och att man är van
vid att ha kontakt med människor runt
omkring. Därför var vi tidiga med att
använda IKT och nu har vi utvecklat
en bra infrastruktur, berättar Holmström.
Fördelar med gemensam plattform
Ronny Holmström började sitt arbete
på Åland 2005 och redan då hade gymnasierna
och högskolorna på Åland implementerat
Fronter. Det var då viktigt
att få politiker och myndigheter att
förstå att man kunde ha ett liknande
system för hela skolan på Åland, från
grundskolan och uppåt. Holmström
var en stark förespråkare för detta.
– Det finns bara fördelar med ett
gemensamt system för hela utbildningsförloppet.
Man lär sig Fronter och
tar med sig sin digitala portfolio samt
kompetensen genom hela skolsystemet
och slipper börja om på nytt med
andra system, säger han. Holmström
utarbetade en plan för hela implementeringen
med undervisning av skolledare,
lärare, elever och föräldrar. Sedan
beslutade regeringen att alla skolor på
Åland skulle använda Fronter. Målsättningen
är att alla skolor ska vara
implementerade under 2011.
Strängt undervisningsprogram
Implementeringen av Fronter har varit
strukturerad med klara målsättningar
om att få med alla. Allmän information
skickades ut tidigt och ett undervisningsprogram
för alla inblandade
startade. Alla skolor har varit på informationsmöten.
Det har dessutom varit
en administrativ utbildning som har
följt Fronters undervisningsprogram
”Train the Trainers”. Under året har det
utbildats två administratörer per skola.
Alla skolledare har gått igenom ett undervisningsprogram
och deras reaktion
har varit mycket positiv.
– Den största utmaningen är tiden,
men de flesta skolledarna erkände
under utbildningen att det bara är de
själva som kan bestämma vad som ska
prioriteras.
Utmärkt för de mindre skolorna
Lärarna på de mindre skolorna är de
Fakta om
Åland
En ögrupp och ett län i Finland
med självstyre. Ligger i Östersjön
och består av drygt 6 500 öar där
den största heter Åland eller Fasta
Åland. Åland är svenskspråkigt och
har ca 28 000 invånare. Huvudstaden
heter Mariehamn.
som är mest positiva till implementeringen
av Fronter. Från att ha haft
liten kontakt med omvärlden och
andra lärare på Åland har de nu genom
Fronter fått en stor kontaktyta utanför
skolan.
– Många av skolorna på Åland har
bara två till tre lärare. För dem har
det varit oerhört värdefullt, säger
Holmström, som inte kan hitta en enda
nackdel med Fronter. Nej, Fronter är
faktiskt hjärtat i det digitala klassrummet,
avslutar han.
Resursforum
Fronter används både som utbildningsarena
och resursforum. Plattformen
används som stöd för IT-hjälp och support.
Lärarna får tillgång till innehållsresurser
och läromedel via systemet.
Flera lärare samarbetar i ämnesrum för
att kunna utbyta undervisningsplaner
och idéer. Fronter hjälper till att knyta
skolorna på Åland tätare samman.
Föräldrainloggning
På Åland har man börjat använda Fronter och här är det
några elever i Rangsby skola i Saltvik som är i full gång.
Skolan är en 1–6-skola och har ca 50 elever.
Ronny Holmström, IKT-ansvarig
på Åland
Koppla eleverna till vårdnadshavare.
Vårdnadshavare får egen åtkomst.
Sida Side 3

Fronter skapar trygghet för utbildning
på nätet
Efter att ha provat fyra olika plattformar
blev det till slut Fronter som
blev samarbetspartner till Centret
för livslångt lärande vid universitetet
i Åbo i Finland.
Åbo Akademi är det största svenskfinska
universitetet i Finland. Här
går 7 000 studenter och det finns väl
utvecklade avdelningar för vidareutbildning
och forskning. Universitetet
erbjuder både tekniska och humanistiska
ämnen. Vi är på plats på den första
användarkonferensen på Arken, ett
nedlagt järnverk där den humanistiska
fakulteten huserar i dag. Här träffar
vi sociologen och utbildningsplaneraren
Johanna Quiroz-Shauman. Hon
berättar att valet av utbildningsplattform
egentligen var enkelt, i alla fall
för Centret för livslångt lärande, där
hon är anställd.
– Vi måste använda de verktyg som
våra kunder använder och i allt högre
Sociologen och utbildningsplaneraren Johanna
Quiroz-Shauman menar att Fronter ger ett tryggt
rum som man kan arbeta i och återvända till.
grad är det Fronter. Åland är till exempel
en viktig kund för oss, särskilt
på grund av den stora utbredningen
av Fronter. Förutom att utbilda och
vidareutbilda har vi också ett ansvar
att hålla god kontakt mellan universitet
och samhälle och även där fungerar
Fronter bra som verktyg, säger hon.
Shauman är väldigt nöjd med den
strukturering som Fronter innebär.
– Den är särskilt viktig inom utbildning.
Många kritiker säger att man
måste kunna ha allt öppet och inte
arbeta i plattformar som Fronter och
andra liknande portaler, men jag
anser att det är viktigt med plattformar,
särskilt nedåt i skolsystemet men
också uppåt till universiteten.
– Jag brukar säga till lärarna att de själva
väljer ut vissa kapitel i böcker och
att böcker i allra högsta grad också är
stängda system. Hon poängterar också
att det är bra att ha ett säkert rum för
undervisningen. Det finns en pedagogisk
tanke bakom Fronter som jag sätter
stort värde på, fortsätter hon.
– Det är inte bara den sociala kommunikationen
som är central för plattformen,
vilket det brukar vara för de
öppna plattformarna. Fronter passar
också bra till individuell utbildning,
menar Shauman. Mer än en fjärdedel
av grundskoleeleverna i Finland har någon
form av särskilt behov och Fronter
är väldigt bra i sådana sammanhang.
– Här kan man skapa lagar och regler
i en trygg miljö där eleven kan utvecklas.
Det är på samma sätt som att det
alltid är okej att vara ute i sociala sammanhang
både fysiskt och via nätet,
för att sedan komma tillbaka till den
trygga hemmiljön, avslutar hon.
Egna övningsskolor
Trots stora framgångar i olika internationella
tester lanserar Finland många
nya reformer. Det gäller speciellt inom
högre utbildningar. En lärare i Finland
har sammanlagt fem års utbildning.
Alla universitet och högskolor är också
knutna till minst en övningsskola, vilket
gör att mycket av utbildningstiden
består av praktik.
Fakta
om Åbo
kommun
Åbo har ca 177 000 invånare och
är Finlands femte största stad.
Den är också Finlands äldsta stad
och grundades på 1200-talet.
E-post
Vi levererar e-posthantering till
Fronter-användarna.
SMS-beredskap
Skicka ”krismeddelanden” till
alla på skolan direkt från din
mobil.
SMS
Det går snabbt och lätt att skicka
meddelanden från Fronter till
mottagarnas mobiltelefoner.
IUP
Verktyget för bedömning ingår
naturligtvis i Fronter.
Sida Side 4

Rakkestads kommun får resultat från
tydliga riktlinjer
Björn Arne Eikrem fotograferad under SkoleForum 2010.
Anställda på andra avdelningar i kommunen
är avundsjuka på oss och det
system vi har via Fronter, berättar
Björn Arne Eikrem, Fronter-ansvarig
hos Rakkestad kommun. Den nya läraren
såg snabbt alla möjligheter med
Fronter-användningen och berättar
här sin Fronter-historia.
När började ni använda Fronter?
Vi började med Fronter hösten 2006
och fram till sommaren 2007 implementerade
vi grupper och hade grundläggande
utbildning på skolorna. Administratörerna
var på kurs och vi hade
en tät dialog med de kommuner runt
oss som redan hade kommit i gång. Jag
kom ”rykande färsk” från lärarhögskolan
i Østfold och var överlycklig över
att få ett toppadministratörsjobb.
Varför Fronter?
Efter en helhetsbedömning valde vi
Fronter, och då med tanke på att
gymnasierna redan använde det och
att flera stora kommuner som vi ville
”lära” oss av redan var i gång. Fronter
är en produkt som har tagits fram av
och för lärare. Vi tyckte det lät som
det passade oss. Vi var bland annat på
en demonstration i Haldens kommun
och efteråt fick vi besöka kontor där vi
kunde utvärdera systemet ordentligt.
Var det svårt att komma i gång?
Vi hade många fördelar och valde en
offensiv strategi. Vi tänkte dra lärdom
av de ”fel” som andra hade gjort, bland
annat att e-post inte var tillgängligt
i Fronter, att det inte fanns några krav
på daglig kontroll av e-post och krav på
daglig obligatorisk inloggning i Fronter.
Det blev en snabb övergång för en del
lärare, som nästan kastades i en digital
vardag. Att arbeta tillsammans med
kommunal och lokal skolledning och ha
tydliga definierade krav på användning
förankrade i IKT-planen blev avgörande
och satte en positiv press på alla skolledare
och de prioriteringar som måste
göras för inlärning och införande av
nya verktyg. Vi var helt inne på en
gemensam tanke om att alla skulle bli
duktiga, inte bara ha en eller två skolor
som gjorde det bra, oavsett vem som
var ansvarig för det. De gemensamma
kraven och pressen på att alla ska vara
med har varit avgörande.
Hur reagerade eleverna?
Eleverna har varit positiva till allt
som gör att de får jobba mer digitalt
på lektionerna. Flera undersökningar
visar det. Vi har också börjat använda
digitala böcker och bloggar med länkar
och inloggning via Fronter, något som
gör Fronter till en naturlig del av skoldagen.
Det mest positiva för eleverna
och lärarna har nog varit hur kraven
på användning av Fronter har tvingat
fram nya investeringar i IKT-utrustning.
Eleverna gillar att kunna följa frånvaro
och anmärkningar. Det är det första de
kontrollerar när de sätter i gång med
sitt digitala arbete. Hösten 2006 kom
det många frågor från eleverna om det.
Det är bra att eleverna, och nu även
Sida Side 5

vårdnadshavare, kan följa detta när de
själva vill. Eleverna har inga problem
att komma i gång med Fronter, men
eftersom det finns så mycket roligt på
nätet är det en utmaning att få eleverna
till utbildningsplattformen, både
under skoltid och hemma. Vi införde
tidigt krav på användning av presentationssidor
som startsidor i alla rum och
hade utbildning i hur vi skulle kunna
göra dem spännande. För högstadiet
skapade vi en mall för hur klassrummen
skulle se ut så att det är lätt för lärarna
att göra fina rum. Det har fungerat väldigt
bra. Många idéer kom från Fronters
användarkonferens.
Hur organiserade ni implementeringen?
Ett projekt på högskolan i Østfold skulle
utvärdera användningen av IKT och
hur vi hade implementerat det i vår
kommun. Eftersom jag började jobba
som lärare och Fronter-ansvarig hösten
2006 ville man se hur studenterna
som kom ut i arbetslivet använde den
digitala kompetens vi hade fått på högskolan.
Rakkestad kommun fick bäst
resultat bland alla deltagare i undersökningen
när det gällde implementering
av digitala verktyg och pedagogisk användning.
Och vi var ändå de senaste
användarna. Vårt sätt att organisera
implementeringsarbetet blev särskilt
uppmärksammat. Vi har tydliga krav,
en hård linje för alla och är tydliga när
det gäller att följa upp dem som ligger
efter, både i form av hjälp och erbjudande
om mer utbildning. Jag är också
teamleader för en Fronter-ansvarig på
varje skola. Utrustningen ska inte vara
deras ansvar utan bara Fronter, eftersom
vi tycker att det är viktigt att skilja
vi ska göra tillsammans. All information
ska gå via Fronter, all dokumentation
och planering ska finnas där och så vidare.
Dessutom måste jag som Fronterledare
gå i spetsen och hålla uppe
aktiviteterna och implementeringstakten
där jag är.
Hur stor är aktiviteten?
Aktiviteten i Rakkestad är stor. Det hör
ihop med våra gemensamma krav på
användning och de krav som har blivit
behov. Alla ska använda Fronter varje
dag och e-post ska besvaras inom en
vardag. Alla besked/nyheter från ledningen
ska ges via Fronter. Det innebär
Hur reagerade lärarna?
Lärarna har varit väldigt positiva,
men en del trodde nog att de skulle få
”slippa”. När vi även implementerade
frånvaroverktyget och IUP (individuell
utvecklingsplan) var det oundvikligt för
ämneslärarna. Vår senaste undersökning
visade att 96 procent av lärarna
tycker att frånvaroverktyget är väldigt
bra! Vår medvetna filosofi har varit
att lärarna ska ha flest behörigheter
i Fronter så att man får ett ansvar. De
ska också kunna lösa problem själva
utan att behöva prata med en administratör.
Alla våra lärare är också administratörer
på sina egna datorer och
alla har fått tillgång till bärbara datorer
via kommunen. Jag har med fasa hört
om en del fall där kontaktlärare inte
har behörighet att lägga in nya verktyg
i sina klassrum. Vi anser att det hindrar
kompetensutvecklingen.
”Hos oss är det frihet under
ansvar, och särskilt ansvar
att förkovra sig själv.”
på arbete med utrustning och pedagogisk
användning. Vi träffas regelbundet
och fattar gemensamma beslut om hur
vi ska gå vidare, precis som ett vanligt
team på en skola gör. Samma grupp
åker varje år till BETT i London och
går på Fronters användarkonferens.
Sådana vanor lyfter också upp gruppens
arbete i skolan – man visar att det
är ett arbete som prioriteras. Fronters
användarkonferens har varit väldigt
värdefull och vi tycker att det är viktigt
att den här gruppen deltar varje år.
En bra implementering handlar om en
bra ledning. Skolans högsta ledning ska
vara föregångare, de lokala skolledarna
också, så att alla ser att detta är något
Björn Arne Eikrem visar eleverna hur de ska använda Fronter.
att du får stora problem att göra ditt
jobb om du inte är inloggad varje dag.
Den största utmaningen är att aktivera
vårdnadshavare via Fronter. Vi har
varit tvungna att sänka ambitionerna
Webfronter
Det enklaste sättet att skapa
och underhålla skolans hemsida.
Sida Side 6

lite och försökt se Fronter som ett
erbjudande som vårdnadshavare kan
använda vid behov, och att möjligheten
flyttar över lite mer ansvar för elevens
utveckling och uppföljning på hemmet.
Vad används mest i Fronter?
– Lärarna använder naturligtvis e-post
och meddelanden från rum ofta. Alla
lärare använder mappar för inlämningsuppgifter
och ganska många
använder provverktyget. Det varierar
lite beroende på vilka klasser det gäller.
Alla lärare använder frånvaroverktyget,
särskilt sedan vi implementerade
föräldrainloggning. Högstadielärare
använder IUP-verktyget flera gånger
om året medan lärare för lägre klasser
inte alltid gör det. Nu har vi även
kommit i gång med Webfronter och ser
goda möjligheter att använda verktyget
för elevprojekt.
”Fronter är vår kommandocentral
för all undervisning.
Det skapar trygghet för
eleverna.”
Vad saknar du mest i systemet?
– Skoldagen är otroligt hektisk. Det är
viktigt att se till att programmen är enkla
och snabba för lärarna att använda.
Det finns ett växande behov av att skapa
pedagogiska upplägg i Fronter, så vi
hoppas att verktyget för presentationssidor
och utbildningsvägar blir ännu
bättre. Om vi kan göra så att vi slipper
Powerpoint och andra presentationsprogram
är det bra. Det sätts stort fokus på
bedömning i skolan nu och det är viktigt
att Fronter hänger med här och kan sälja
in daglig användning till skolledarna,
eftersom de tycker att det är pressande.
Här kan en bra IUP med kompetensmål
och kriterier få stor betydelse. Jag tycker
också att utskriftslayouten för rapporterna
och Fronter-dokumenten kan
förbättras. Samma sak gäller för betygsutskrifter.
Under alla omständigheter
måste målet med Fronter vara att allt
man förut gjorde nu kan göras bättre
och mer dokumenterat i Fronter. Man
ska inte skapa nya upplägg utan smartare
sätt att göra saker på.
Vad tycker du är mest imponerande
med Fronter?
– Helheten. Jag har stor glädje av
Fronter under min skoldag. Det enda
jag tar med mig till klassrummet är min
dator. Alla våra klassrum är utrustade
med digitala tavlor och snart får vi en
fast dator kopplad till tavlorna. Jag
använder också många digitala böcker
och det mesta som jag förbereder för
mina ämnen gör jag i Fronter, oavsett
om det är ljudinspelningsuppgifter,
användning av bloggar eller digitala
prov. Vi loggar också in på alla externa
program från Fronter.
– Elevarbete kommer inte bort, och
läggs det i arbetsmappar kan jag också
hålla koll på elevens arbete eller brist på
sådant. Jag satt nyss hemma och fyllde
i IUP för elever som jag har i andra
klasser och det var väldigt bra att inte
behöva vänta på scheman som tidigare
skickades runt. Fronter ger mig frihet
att göra saker när det passar mig. Under
en hektisk skoldag är det värdefullt i sig.
Fronter har också haft betydelse för
social utjämning. Ingen behöver installera
programvara hemma. Det har varit
press på hemmen att skaffa och underhålla
utrustning eftersom lärare och
ledning lägger upp mycket information
och uppgifter i Fronter. Nu är det inte
längre ett problem för alla har uppkopplade
datorer. Utan Fronter skulle
skillnaderna ha varit mycket större.
Ser du något som kan förbättras?
– Det är inte några stora saker, mest
att program ska bli ännu lättare att
använda och att det ska vara lätt att
börja använda pedagogiska verktyg
i Fronter. Jag rapporterar ständigt
småsaker som kan förbättras, men vårt
fokus ligger ändå på att vi som skola
kan bli bättre på de verktyg som redan
finns. Att fokusera på andra saker är
bara en urspårning och ansvarsfriskrivning
från en större pedagogisk användning.
Tiden går fort när man vänjer sig
vid tanken på att man ska vänta tills
det nya och bättre verktyget kommer.
Det är ju bara att hoppas att Fronter
inte glömmer sin ”gamla”, lilla marknad
i Norge utan använder Norge som
implementeringsmarknad för nya och
spännande verktyg i framtiden.
Fakta om
Rakkestad
kommun
Rakkestad är en kommun
i Østfold fylke och är en av
de största jordbrukskommunerna
i Norge. Några av Norges
äldsta fynd från stenåldern,
från ca 11 000 år sedan, finns
i Rakkestad.
Creaza
Be om en demonstration av
marknadens mest kreativa
verktyg.
Har du några exempel på bra
användning?
– Vi har varit väldigt tydliga med
att vi inte ska fokusera på så kallade
fyrtornsprojekt och liknande. Vi vill
i stället att alla ska vara på en viss nivå
och att vårdnadshavare inte ska märka
så stor skillnad på att ha barn eller
ungdomar i skolan. Det här är vårt
mantra, men samtidigt accepterar vi
inte att vissa skolor kommer på efterkälken
och ser därför hela skolan i ett
sammanhang i förhållande till behov
och investeringar varje år. Vi har turen
att ha politiker som har insett att en
hög användning kräver utrustning
och en bra investeringsplan ligger till
grund för satsningen även i framtiden.
För oss är bredd viktigt!
Vilka klasser använder Fronter
i din kommun?
– Alla klasser från 1–10. Allt annat är
otänkbart. De andra förvaltningarna
i kommunen är avundsjuka på det intranät
vi har för skolan. Det kan innebära
att många säger positiva saker om
verktyget och vårt sätt att använda
det så att Fronter får ett gott rykte hos
andra kommunanställda.
Sida Side 7

Langeland med Fronter in i framtiden
I Danmark är utbredningen av utbildningsplattformar
i grundskolan
betydligt mindre än i gymnasiet, men
Langeland kommun, med 13 500 invånare,
är i färd med att ändra på den
statistiken.
Peter Faarup, som är anställd som
pedagogisk IKT-konsult i kommunen,
berättar att de håller på att etablera
en ny skola. Tre befintliga skolor ska
in i den nya och därmed blir antalet
skolor i kommunen kraftigt reducerat.
Det som sker på Langeland ska vara
annorlunda och vår kommun ska vara
ett nationellt fyrtorn. Skolan ska vara
så bra att man lockar nya människor
till ön, berättar IT-konsulten, som också
har lång erfarenhet som lärare. Langelandspolitikerna
utarbetade den här visionen
för fyra år sedan eftersom de såg
att kommunens invånare höll på att bli
allt äldre. Efter många års nedåtgående
siffror har man nu en vision som hela
kommunen står bakom. För att nå målet
har man också ingått ett så kallat OPPsamarbete
(offentligt-privat-projekt)
med ett 30-årigt avtal där näringslivet
och det offentliga har gått samman för
att bygga en ny skola på 14 500 m² med
plats för 1 000 elever, till en kostnad av
200 miljoner danska kronor. Skolbygget
och satsningen på kompetens och
Användarkonferens
Fråga Fronter om när nästa konferens
är i ditt land.
Plagiatkontroll
Verktyget som bidrar till bra
källanvändning.
Frånvaroregistrering
Marknadens mest flexibla lösning
100 % integrerad i Fronter.
utveckling av bra välfärdssystem gör
Langeland till en speciell ö, inte bara
i Danmark utan i hela Skandinavien.
Glad för Fronter: Skolledare Berit Falster Hansen och IKT-konsult Peter Faarup tror att de har hittat
receptet på att bli mer attraktiva.
Fronter är en central del av den här
uppbyggnaden, för den nya skolan och
för att skolstrukturen på Langeland
ska vara så bra att man vill ta med
sig barnen och flytta till ön. Även om
IKT-utvecklingen är central betonar
Faarup att även andra fokusområden,
som utnyttjande av naturen, ska ge
möjligheter. Langeland har nämligen
ett helt annat klimat än resten
av Danmark. Det påminner om det
klimat som finns i södra England. Men
ekonomin är inte särskilt god vare sig
i kommunen eller hos öns skattebetalare.
Den totala ekonomin ligger långt
under landets genomsnitt. Det finns
inte heller några utbildningsmöjligheter
efter grundskolan och därför är
det naturligt att ungdomar flyttar från
ön. På Langeland, som de flesta andra
platser i Danmark och andra nordiska
länder, har det varit vanligt med små
skolor på i stort sett var femte kilometer.
Nu ska det centraliseras, med
alla de utmaningar som det innebär.
En stor gemensam skola gör att det
blir en utmaning för de två nuvarande
Sida Side 8

småskolorna att få samma möjligheter
som den nya. Kommunen vill spara
pengar och minska antalet skolor från
sju till tre. Därför anser skolledningen
att det är centralt att man satsar på
bra kommunikation och öppna linjer.
På så sätt ska man tillsammans göra
hela öns skolstruktur bra och samtidigt
spara pengar. Skolorna har byggt
upp en Fronter-struktur så att användarna
inte ska märka någon skillnad
på vilken skola man tillhör. Det är helt
annorlunda mot det statliga system
som har använts i Danmark de senaste
åren och som baseras på ett ”rum” per
skola. Nu behöver man inte tänka på
var man är när man loggar in. Förut
fanns det också stor konkurrens och
spärrar mellan skolorna, men nu finns
det större flexibilitet som främjar samarbete,
berättar Berit Falster Hansen,
skolledare på den nya skolan. Fronter
kan utvecklas som ett nätverk för alla
Fakta om
Langeland
Langeland är en ö i Langelandsbältet,
eller den södra delen
av Stora Bält i Danmark. Ön är
52 km lång och upp till 11 km
bred och har en sammanlagd
areal på 284 km².
kommunala tjänster för ungdomarna
och därmed bli en konkurrensfördel.
– Det finns inga problem, bara möjligheter,
säger skolledare Falster Hansen.
Om man ska ha en skola för framtiden
kan man inte bara använda sig av de
verktyg som man använt tidigare. Man
måste använda nya verktyg för att få
bättre resultat, säger Falster Hansen.
– Man måste också ta strid utåt för att
få igenom det här. Det är oerhört viktigt
att ha duktiga personer som kan
genomföra detta. Det är inte de vuxnas
tillgång som ska begränsa de ungas
IT-användning. De vuxnas begränsning
ska inte stoppa utvecklingen för de
unga, poängterar skolledaren. Men
det finns ett motstånd mot förändring,
något som blir en utmaning. Eftersom
man inför ändringarna gradvis och
ställer krav på utveckling tror hon att
man kommer att nå målet. Efter att
planerna presenterades och implementeringen
sattes i gång har vi fått
många positiva reaktioner både från
elever och föräldrar, berättar skolledaren.
En del föräldrar använder Fronter
mycket medan andra inte gör det alls.
De resurssvaga eleverna har också
ofta resurssvaga föräldrar och det är
en utmaning. Det finns mycket stora
kunskapsskillnader inom användning
på Langeland. Vi måste arbeta för att
inte få digitala analfabeter och vi får
inte hindra de unga. Implementeringen
har gått fort på Langeland, från att
de införde det i juni 2009, via lärarna
till eleverna i augusti och sedan till
föräldrarna. Man måste också se till att
det finns en viss aktivitet i Fronter så
att barnen och föräldrarna ser att det
händer något. Alla parter som är inblandade
i implementeringen måste ha
IKT-konsulten ser fram emot att få komma
in i den nya, moderna skolan på Langeland.
förväntningar på varandra, eleverna
från lärarna, föräldrarna från lärarna,
lärarna från ledningen och så vidare.
Föräldrar som inte vet hur man använder
datorer och Internet kan få hjälp
på biblioteket. Det finns också kurser
för föräldrarna på skolorna.
Fronter är ett norskt företag som grundades 1998. Företaget
finns nu representerat i drygt 30 länder och blev 2009 uppköpt
av Pearson – världens största informations-, utbildnings- och
mediekoncern, som är mest känd i Europa som ägare av Penguin
Books och Financial Times.
Utbildningsplattformen Fronter används varje dag av miljoner
lärare, elever, föräldrar och studenter runtom i världen. Plattformen
består av en mängd enkla verktyg för utbildning och
samarbete på Internet. Fronter utvecklas kontinuerligt i nära
samarbete med användarna. Det nära samarbetet med kunderna
i form av referensgrupper gör att plattformen alltid motsvarar
önskemål och behov i den pedagogiska miljön.
Sida Side 9

Troms fylke – rekordhög användning
efter bara fyra månader
Det tog inte mer än fyra månader
innan 100 procent av eleverna i Norges
näst nordligaste fylke använde
Fronter. Nu är vardagen mycket
enklare, upplever lärarna vid gymnasieskolorna
i Troms.
I praktiken är alla elever vid gymnasieskolorna
i Troms inloggade på Fronter
och systemet används till det mesta
som går. Fronter-ansvarig i Troms
fylkeskommun, Trond Hofsøy, är stolt
över den aktivitet som de kan hänvisa
till på sina skolor.
Efter fyra månader hade vi rekordet
i antal unika inloggningar procentuellt
sett. Vi har dessutom väldigt höga
siffror för användning av de olika
rummen, berättar han. Tromseleverna
har erfarenhet av att använda utbildningsplattformar,
något som Hofsøy
tror är en av anledningarna till att
man kom i gång så snabbt med Fronter.
Det är mycket distansundervisning på
många av skolorna så vi visste vad vi
skulle titta efter när vi valde ett nytt
Trond Hofsøy och Ivar Rødum navigerar eleverna
enkelt genom Fronter.
LMS, säger han. Hofsøy kan inte nog
berömma Fronter som pedagogiskt
verktyg och han har inte märkt något
missnöje när det gäller de pedagogiska
fördelarna. Tromsskolorna är också
flitiga användare av provmodulerna,
verktyget för inlämningsuppgifter samt
frånvaro- och betygsmodulerna. Ivar
Rødum, lärare på Tromsö maritima
högskola, berättar att eleverna har lätt
att komma i gång och använda Fronter.
Eleverna tar det hela väldigt bra och
det verkar rätt naturligt för dem. Mina
elever är ju också tekniskt intresserade
så hos oss fungerar systemet hela tiden.
Egentligen är det skolans bandbredd vi
har problem med, men det beror ju inte
på Fronter, säger han.
Fronter över hela linjen
Tromsö maritima högskola har yrkesrelaterade
ämnen i skolan som teknik
och industriell produktion, elektronik,
service, kommunikation och transport.
Närmare 100 procent är inloggade på
Fronter nästan dygnet runt. Tromsö
maritima högskola har 80 studenter
från hela landet. Man använder Fronter
över hela linjen.
Vi lägger in pekare på områden som vi
vill visa för eleverna. Fronter gör det
mycket lättare att hitta innehåll och
efterhand som vi bygger upp en bra
historik och struktur kommer det ju
alltid att ligga där och då blir det ännu
bättre. Rummen kan omorganiseras
efter behov och det som passar bäst för
både lärare och elever, säger han. I fjol
hade Rødum ett rum för klassen men
nu har han omorganiserat det och har
ett rum för varje ämne.
Lärarna hänger i stort sett med och
yrkesskolan är bra. Men alla lärare använder
inte Fronter lika mycket, och det
kanske används mest till information
och nyheter samt meddelanden, menar
Rødum. – Ska man använda sig av alla
verktyg måste man räkna med att det
tar runt två år att lära sig, tror han.
Troms
Troms är Norges näst nordligaste
fylke. Antalet invånare
är nästan 155 000. Troms är det
enda fylke som gränsar både till
Finland och Sverige. Troms har
en lång kust och tusentals öar.
– Det är ingen tvekan om att vi nu har
fått mycket bättre kontroll på frånvaron.
Registreringen som finns i frånvarosystemet
i Fronter är väldigt bra.
Nu har de startat ett projekt angående
”drop outs” i Troms och där kommer
Fronter att spela en central roll för att
få fram ett bättre samarbete mellan
skolan och hemmet. Vardagen har blivit
mycket enklare, säger Rødum.
Jag är väldigt nöjd med innehållsutvecklingen
och delningsmöjligheterna
mellan skolorna i fylket. Det har varit
en stor fördel. Vi har bland annat skapat
frågebanker i Fronter som är tillgängliga
för alla lärare i fylket. Fronter
bidrar till effektivisering och, inte
minst, delning så att inte alla behöver
uppfinna hjulet på nytt.
Train the trainer
Vi utbildar lokala instruktörer
att ta hand om upplärningen
i en egen stad eller kommun.
Elluminate
Nätbaserat konferenssystem
för samarbete med ljud och
bild i realtid. Fråga efter mer
information.
Sida Side 10

KNORD – en effektiv skola med en effektiv
plattform för utbildning
Med 7 000 studenter och en utbildningsplattform
som inte fungerade
satte sig ledningsgruppen för KNORD
utanför Köpenhamn ned och tog ett
snabbt beslut.
– Vi slänger ut den gamla plattformen
och implementerar Fronter. Ett par månader
senare var det mesta på plats.
Det är juni 2009 och telefonen ringer på
Fronters kontor i den danska huvudstaden.
Det är IT-chefen Henrik Faaborg
och han är ivrig.
– Vi vill ha Fronter före augusti och vid
skolstarten ska systemet vara installerat
och fungera! Det var IT-chefens krav.
Tillsammans med ledaren vid Handelsskolen
i Hillerød, Ivar Ørnby, hade han
bestämt att detta skulle gå. Handelsskolen
är en del av KNORD, som omfattar
åtta handels- och yrkesskolor norr
om Köpenhamn. De hade växt ur sin
tidigare utbildningsplattform och ville
gå vidare. Ivar Ørnby var bekant med
Fronter sedan tidigare och visste att det
skulle gå fastän det var bråttom. Ørnby
kom nämligen till KNORD från Rosenvilde
allmenne skole och de har använt
sig av Fronter ett tag.
Fronter är ett system som är anpassat
efter skolans pedagogik och har en lyhörd
leverantör, menar han. Ørnby fick
snabbt med sig IT-chef Faaborg på idén
om att Fronter var lösningen för dem.
Faaborg har medarbetare som är populära
hos de åtta skolorna eftersom
de testar och ordnar saker snabbt och
effektivt. Yrkesskolan har runt 40 olika
utbildningsvägar och därför var mappmetodiken
i Fronter central vid valet.
En del började använda mappedagogiken
med en gång medan andra började
under jul.
Det var inga problem med eleverna. De
kom genast i gång, säger Faaborg, som
lät en del användare få lite längre tid på
sig att byta till en annan plattform. – En
del hade projekt som var implementerade
i det gamla systemet och därför
var de tvungna att få slutföra dem på
den gamla plattformen. Nu är de flesta
aktiva i Fronter.
– Vi prioriterade att få det tekniska att
fungera och att själva produkten var
självgående när ramarna väl var på
plats, berättar han.
– Driftsäkerheten i Fronter är bra och
plattformen stöder elevernas olika
webbläsare och operativsystem.
Flexibilitet är viktigt, understryker ITchefen.
IT-avdelningens fokus har varit
att erbjuda service i stället för att vara
teknisk.
Eleverna använder sig av möjligheterna
i Fronter helt naturligt, men vi har inte
utnyttjat hela potentialen än, säger
Ørnby. Handelshögskolan på Hillerød
använder Fronter till kommunikation,
läxor och inlämning av uppgifter.
Plagiatkontrollen används därför också
mycket.
Samarbetsrum används tyvärr inte
så mycket, säger han.
Lärarna/ledarna försöker skapa en
gemensam historia via diskussionsforum.
Det finns ett intranät för lärarna inbyggt
i Fronter och dessutom finns det ett
forum för lärare och elever. Den externa
webbplatsen för utbildningsinstitutionen
har skapats med hjälp av Webfronter.
Här publiceras tentanyheter och andra
nyheter. Alla funktioner läggs in i Fronter
och sedan kan man kommunicera och
koordinera snabbare mellan leden.
KNORD har legat långt framme med
IKT-användning och vi har inte längre
de tekniska utmaningar som vi hade
förut, sammanfattar Henrik Faaborg.
Vi ser nu att eleverna loggar in sig både
via iPod, PSP, Playstation 3 med mera.
Vi räknar med att allt fungerar i Fronter,
så det handlar egentligen bara om
att utnyttja systemet ännu mer.
Fronter är en lyhörd leverantör och
de anpassar sig efter olika pedagogiska
metoder. Det innebär att våra medarbetare
kan använda systemet oavsett
var de befinner sig kompetensmässigt,
säger Ivar Ørnby. Vardagen på vår utbildningsinstitution
är informell, något
som vi också ser hos Fronters medarbetare,
och det tycker vi om. Vi är alltid
på samma nivå, avslutar han.
Fakta om
KNORD
Elever på KNORD
Handelsskolen och Erhvervsakademiet
København Nord är
huvudstadsregionens utbildningsplats
för handel och har
ca 7 000 studenter.
Sida Side 11

Fronter Norden
I det här magasinet har du fått lära känna några av
Fronters kunder i Norden. De har valts ut från en stor
portfölj för att visa Fronters utbredning och anpassningsförmåga.
Vi hoppas att du har läst alla artiklar, blivit inspirerad
och kontaktar någon av våra duktiga medarbetare
i Norden för att få mer information om Fronter i allmänhet
eller om någon av de tilläggsmoduler som
beskrivs i faktarutorna.
Hälsningar
Idar Ramberg
Nordic Region Manager
NORDIC SALES TEAM
Gustav Piper, Danmark
Mobil: + 45 267 90 885
dk@fronter.com
fronter.dk
Mats Ahlin, Sverige
Mobil: + 46 73 800 27 30
se@fronter.com
fronter.se
Kristin Nydal, Norge
Mobil: + 47 924 88 438
no@fronter.com
fronter.no
Kenneth Vuorinen, Finland
Mobil: + 358 456 79 1000
fi@fronter.com
fronter.fi
Idar Ramberg, Norden
Mobil: +47 905 36 325
idar@fronter.com
Michael Bang, Danmark
Mobil: + 45 505 85 253
dk@fronter.com
fronter.dk
Peter Stöök, Sverige
Mobil: + 46 31 14 59 10
se@fronter.com
fronter.se
Anette S. Johansen, Norge
Mobil: + 47 930 20 339
no@fronter.com
fronter.no
Christian Komonen, Finland
Mobil: + 35 840 710 4816
fi@fronter.com
fronter.fi
Sida Side 12