Ett undervisningsmaterial för förskolan Ett undervisningsmaterial för ...

EARTH HOUR
2012
Ett undervisningsmaterial
för förskolan
Ett undervisningsmaterial
för förskolan

EARTH HOUR
KLIMAT-
UNDERVISNING
Världen släcker för klimatet, släcker du?
Förskolor släcker ner för klimatet.
Lördagen den 31 mars 2012 vill vi att en
miljard människor över hela jordklotet
släcker ner ljuset som en manifestation
för klimatet.
Vi vill nu engagera landets alla förskolor. Som en hjälp till förskolans pedagoger presen
terar vi nu ett utbildningsmaterial som ska stärka och fördjupa klimatundervisningen
med fokus på Earth Hour. Vi vill göra Earth Hour till en Earth Week, det vill säga låta
hela veckan fram till den 31 mars bli en klimatvecka. Anmäl din förskola redan idag på
www.wwf.se/earthhour
ANMÄL
DIN KLASS
WWF.SE/EARTHHOUR
Klimatförändringarna kommer att drabba natur och människor på ett avgörande sätt.
Det gäller nu för oss alla, ung som gammal, rik som fattig, att dra sitt strå till stacken;
kort sagt att tända hoppets och möjligheternas ljus. Vad kan då förskolan bidra med?
Vilka tankar, handlingar och val gör barnen, personalen och föräldrarna för framtiden?
• anmäl förskolan till Earth Hour på www.wwf.se/earthhour
• läs på WWFs hemsida vad Earth Hour handlar om
• fundera över hur kan förskolan uppmärksamma Earth Hour
• vilka kunskaper behöver personalen utveckla
• hur kan föräldrarna involveras
• vilka aktiviteter är lämpliga att genomföra bland barnen
Använd denna handledning och vår skrift som heter ”Förskolan för en hållbar framtid”.
Den finns att ladda ner bland utbildningsmaterialet till Earth Hour (Resurs 9).
Barn
Föräldrar
Personal
Klimatförändringarna berör alla.
Förskolan kan arbeta på tre fronter:
barnen, personalen och föräldrarna.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 2

12 ÖVNINGAR
FÖR KLIMATET
Handlingskompetensen för förändring
är grundläggande – kunskaper, motiva motiva
tion och möjligheter att genomföra det
man vill. Här följer några uppgifter inom
energi- och klimatområdet.
1
2
Släck lyset, tänd ett ljus
Släck ljuset i rummet. Samla barnen i en ring. Tänd ett stearinljus eller ännu hellre ett
bivaxljus. Tänd ett ljus för hoppet, för möjligheterna, för framtiden! Berätta kort om
idén med Earth Hour, att släcka ner en timme den 31 mars för att uppmärksamma kli
matförändringarna:
• Earth Hour (jordens timme), 60 minuter då människor över hela världen släcker ner
• genom att släcka ner visar vi att vi bryr oss om vår planet
• jorden har fått feber – vi använder för mycket energi
• inspireran genom att visa bilder och filmer som finns på wwf.se/earthhour
• visa satelitbilden (Resurs 1 på hemsidan, finns även längst bak i detta häfte)
Titta tillsammans på en jordglob. Var bor vi, har någon av oss rest till andra länder?
Kommer någon av oss från ett annat land och var ligger det? Alla vi bor på vår jord och
nu har den fått feber! Hur ser det ut på globen där det är vatten och hur ser det ut där
det är land? Skapa tillsammans ett jordklot med hjälp av papier mache och häng upp på
förskolan.
Såpbubblan
A. Blås några såpbubblor utomhus. Vad liknar en såpbubbla (kanske ett jordklot)?
Jordklotet är stort men ömtåligt. Vi måste vara rädda om planeten.
B. Alla lägger sig på marken i ryggläge och ligger så en stund tysta och blundar. Tankar?
Känslor? Kyla?
C. När man är kall behöver man värme till exempel från varm dryck. Drick något varmt.
D. Gör upp en eld.
Kommentar
När man blåser såpbubblor blåser man bl a in koldioxid in i bubblan, en gas som
man inte kan se, den är en osynlig gas. Vi har för mycket koldioxid på planeten
jorden. Det är den som skapar klimatförändringarna.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 3

E. Lek en värmande lek.
F. Gör en åkarbrasa!
G. Veva med armarna som ett
vindkraftverk.
3
4
Vad är energi?
A. Stå i ring. Håll varandra i händerna. Känn värmen i händerna. Vi värmer varandra.
Energin går från människa till människa.
B. Gnugga händerna mot varandra. Hur känns det? Vad kan man kalla det?
C. Dela ut små äppelbitar och smaka på dem. I mat finns energi som gör att kroppen
fungerar. Kroppen är som en motor som behöver bränsle.
D. Vad tankar vi bilar med? Jämför med äppelbitarna ovan.
E. Leta efter hur energi används på förskolan. Var hittar ni saker som drivs med
elektricitet eller batterier, både inomhus och utomhus? Rita dem och skriv vad det
heter.Aktivitet: leta hemma med mamma och pappa vad som drivs med elektricitet/
batterier.
Kommentar
Energi handlar om sambandet mellan arbete, värme och rörelse. Energi är något
som behövs för att få något att hända. Vår energianvändning i direkt kopplad till
klimatförändringarna. Vår stora användning av fossila bränslen (när vi använder
olja och kol) värmer upp jordklotet och atmosfären. De gröna växterna hinner inte
ta upp all koldioxid som vi släpper ut. Detta gör att koldioxiden lägger sig som en
varm filt över jorden som då blir varmare och får feber. Detta kallas för växthusef
fekten.
Släck din lampa
Sång och rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att spara energi
och el genom att släcka lampor i rum där ingen är.
Släck din lampa
Melodi: Björnen sover
Släck din lampa,
släck din lampa,
spara energi.
När du lämnar rummet,
släcker du din lampa.
Släck din lampa,
släck din lampa,
spara vår planet.
Rörelseaktivitet till sången
Barngruppen är Glödlampor och de håller händerna över huvudet och bildar formen av
en lampa. Ett barn sitter på marken (kallas Lysknappen) samtidigt som de andra sjung
er sången. När de kommer till slutet, ”spara vår planet” släpper de taget och springer
sin väg. När Lysknappen kullat ett barn ”släcks” den lampan och de är nu två släckta
lampor. De andra sjunger sången en gång till och nu är det två barn som är på jakt efter
”lampor som lyser i onödan”.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 4

Att samtala med
föräldrar om
Vikten av att låta barnet
titta hemma vilken typ
av lampor som används.
Att lyssna på barnen och
deras tankar.
Att samtala om efteråt
• Vad betyder ordet energi? (att man orkar göra saker, hoppa, leka).
• Vad är energi?
• Var får du din energi ifrån? (maten)
• Varför är det viktigt att vi inte låter lampor lysa i onödan?
• Vilken typ av lampor finns det? (lågenergi/vanliga glödlampor, lysrör). Hur kan
man skilja dem åt? Vilken ska jag välja? Med vanliga glödlampor blir den mesta
energin till värme, men med lågenergilampor blir den mesta energin till ljus.
• Vilken typ av lampor har vi här på förskolan vilken typ har vi hemma?
• Vad gör man med en lampa som inte lyser längre? (återvinner)
• Alla kan hjälpa till att spara energi, återvinna och släcka. Även barnen i förskolan
genom att släcka i ett rum där ingen är.
• Varifrån kommer strömmen som gör att lamporna lyser (vind, vatten, kärnkraft,
olja)?
Kommentar
Fortsättning: Den släckta lampan får gå iväg och släcka en lampa på förskolan som
lyser i onödan. Leken kan göras utomhus när det är lite mörkt. Istället för händer
som formas som glödlampor har alla ficklampor som släcks om man blir kullad.
5
Nedsläckt dag
Genomför en ”nedsläckt” dag på förskolan. Barnen får då uppleva vad som sker när
det saknas energi (låt det gälla även kaffebryggaren …). Barnen får pröva på att testa
hur man kan laga mat utan energi, leka, gå på toaletten, hur värmen försvinner med
mera. Då får barnen uppleva att ”släcka en lampa” egentligen medför en mängd saker
som man tar för självklart. Man får uppleva det med hela kroppen och alla sina sinnen.
Detta kan också bli ett intressant samtalsämne på ett föräldramöte.
Träd - människans bästa vän
Övningen syftar till att göra barnen medvetna om trädens förmåga att lagra energi och
ta upp koldioxid.
Möt ett träd
Hälsa på ett träd, känn och studera det. Prata med det. Intervjua det. Vad tänker det
på? Hur känner det sig?
Trädets gratistjänster
Träden är verkligen våra vänner; det ger oss syre att andas, tar hand om vår koldiox
idmättade andedräkt, ger virke till möbler.Trädets löv tar emot solens strålar som är
fulla av energi. Vatten och näring suger trädet upp genom rötterna. Det gör att trädet
växer och energi lagras i trädet.
Jämför med oss. Vi äter för att växa, hålla värmen och orka röra på oss. Trä (virke) ger
mycket värme när det brinner och det brinner bra. Energin frigörs och blir ljus och
värme. Tänd en tändsticka och titta på hur fint den brinner eller sitt vid lägerelden och
titta på lågorna och känn värmen. Värmen är egentligen lagrad solenergi. Kanske finns
det energiskog i närheten som man kan samtala om och eventuellt besöka.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 5

Att samtala med
föräldrar om
Föräldrarna skulle
kunna enas om att
stödja trädplanteringar
i världen t ex Vi-skogen
i Östafrika eller WWFs
trädprojekt i Afrika,
Indien och Borneo. Läs
mer på wwf.se.
6
Lär känna träden där du bor
• Krama ett träd!
• Beskriv vad ett träd är för dig eller rita ett träd som du har träffat.
• Lär känna träden runt din förskola med alla dina sinnen. Titta på trädets stam, gre
nar och knoppar genom luppen. Slut ögonen och lyssna på ditt träd.
• Samla blad, barr och frukter från olika träd. Lägg blad och barr i en hög och frukter i
en hög. Para ihop rätt löv med rätt frukt.
• Följ ett årstidsträd. Var vän med ett träd under ett år och se hur det förändras från
årstid till årstid.
• Plocka in grankottar och lägg dem lite varmt på en bricka över natten. Kotten kom
mer då att ha öppnat sej och lämnat frön efter sej. Plantera fröna i halv mjölkförpack
ning med jord och ha lite tålamod. Det tar en ganska lång tid innan plantan börjar
visa sig
• Odla kärnor som du själv har hittat i frukt och grönsaker. När man har tagit ut kärnan
från frukten eller grönsaken ska den läggas på hushållspapper och torka . Sen är det
bara att plantera den i en halv mjölkförpackning med jord och vänta på resultat. En
glasspinne och med fruktens namn underlättar.
• Gå ut och leta harpluttar och plantera dem sedan i en mjölkförpackning som man
har klippt av på hälften med lite jord i. Undrar vad haren har ätit? Efter någon vecka
får man svar på frågan.
Kommentar
För varje kubikdecimeter ny ved ditt träd växer till kommer det att suga upp ett kilo
koldioxid och ge ifrån sig 7 hg syre. En kubikmeter trä lagrar 1000 kg koldioxid.
Leta energislukare på förskolan och hemma
Övningen syftar till att göra barnen medvetna om att vi alla kan hjälpas åt att spara på
jordens resurser genom att spara energi.
Ta på energiglasögonen och leta efter energislukare hemma och på förskolan. Gör
”glasögon” av t ex piprensare. Med dem på näsan skall energislukare upptäckas.
Exempel:
• onödigt många tända lampor
• öppna fönster som släpper ut värme
• en radio som står på stand by
• en dator som är på fast ingen använder den
• en kran som droppar
• öppna dörrar som släpper ut värme
• leta efter energislukare tillsammans och prata om varför de är just energislukare och
hur man tillsammans kan spara energi genom att vara medveten om dessa energi
slukare.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 6

7
Energilek
Rörelseaktivitet som syftar till att göra barnen medvetna om att det finns olika typer av
energi och energikällor.
Material: Bilder på olika föremål kopplade till energi i 2-3 upplagor d v s 2-3 bilder av
varje föremål. Exempel på bilder: lågenergilampa, vindkraftverk, vattenkraft, sol, olja/
fossila bränslen, batteri, mat. Resurs 2
Diskussioner kring varje bild vad den visar och hur den kopplas till energi. Övningen
kan kopplas ihop med övning 3 och 8 (Snöflingan utan namn).
• Lågenergilampa: med vanliga glödlampor blir den mesta energin till värme men med
lågenergilampor blir den mesta energin till ljus.
• Vindkraftverk: miljövänligt energialternativ. Vinden driver runt propellern.
• Vattenkraft: miljövänligt energialternativ. Vattnet driver propellern.
• Solen: stor energikälla som ger värme och ljus, solens energi driver fotosyntesen.
• Olja: gamla döda djur och växter. Inte någon bra energikälla då det bildas mängder
med koldioxid som gör att jorden blir varmare (växthuseffekt).
• Batterier: lagrad/sparad energi.
• Mat: energi finns i växter och djur som i sin tur ger oss energi när vi äter.
• Trä/förbränning: träden lagrar energi som vi kan använda till exempel när vi eldar
för att få varmt.
• Lägg ut en eller två exemplar av varje bild på golvet/marken (beroende på hur
många barn som är med) och placera ett barn vid varje bild. En lekledare som blir
utropare får de andra bilderna. Utroparen håller upp och visar två av bilderna och
säger t ex ”Vindkraftverket och solen byter plats med varandra”. Variera utropen
så att alla får möjlighet att byta plats. Försvåra genom att ropa ut tre olika och så
vidare.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 7

8
Sången finns som en
l j u d fi l s o m r e s u r s 3
och med noter som Re
surs 4 på hemsidan.
Vad väger en snöflinga?
Sång: GULDFLINGAN av Gerd Strandberg
Intro och mellanspel E#m7 | Dm7
G/D C G F
1. Snöflingorna faller från rymden mot oss ner,
F
F
jag tittar upp mot himlen, det faller fler och fler.
G
Fmaj
Dom virvlar och dom blåser, kan aldrig vara still.
C F G C E#m7 | Dm7
Och jag önskar få se hur dom blir till.
2. En snöflinga den bildas utav en iskristall,
som faller ner från himlen, när luften den är kall.
Ett sandkorn från Sahara kan finnas där jag vet,
och jag önskar jag kunde hitta det.
3. Ett stoftkorn från en stjärna kan också finnas där,
så spännande att veta att det är så det är.
Och någonstans i en saga en guldflinga man ser,
och jag önskar mej allt och inget mer!
4. Men vad tror du händer om jorden blir för varm,
ska aldrig mera snöflingor landa på min arm,
och isbjörnens isberg, tänk om dom smälter ner,
och pingvinerna aldrig mer jag ser...
5. En enda önskan har jag att vi ska hjälpa till,
för leva här på jorden är det vi alla vill.
Vi släcker våra lampor och sparar energi,
för tillsammans, så bra allting kan bli!
a) Samtala om sången
Vad handlar sången om? Vad är en guldflinga för dig? Hur bildas en snökristall? Hur
går det för isbergen i norr? Försvinner de? Vad händer med isbjörnar och pingviner om
isbergen smälter? Vad kan jag/vi göra för att jorden inte ska ha feber och vara så varm?
Kommentar
Snökristaller bildas runt små dammkorn och fin sand som finns på flera tusen
meters höjd. När snön smälter på våren och lämnar lite smuts efter sig kan det vara
sand från Saharaöknen. Vi har med andra ord hela världen i vår närhet.
Snökristallen är alltid olika men har en sexkantig grundform.
Isen i Arktis smälter. Detta påverkar isbjörnar som kan vara utrotade om 100 år.
Det drabbar också människor som lever av fiske, säljakt och annat.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 8

Vad väger en snöflinga?
Si-si-si. En svartmes sjunger så fint i skogen och påminner oss om fabeln om två fåglar
som sitter på en gren i skogen och betraktar ett ymnigt snöfall.
- Vet du vad en snöflinga väger? frågar svartmesen.
- Just ingenting, svarar duvan.
Reflektera!
Övningen kan också
användas som en
reflektionspromenad/
tankepromenad i skog
och mark. Både barn
och vuxna, kanske även
föräldrar, kan reflektera
kring bilderna. Lami
nera och sätt ut korten
längs med en lämplig
slinga och samtala om
korten vartefter ni ser
dem.
9
Då berättar svartmesen att han en gång räknade snöflingor som landade på trädets gre
nar. När den 413 656:e flingan, den som väger just ingenting, la sig till rätta bland alla
de andra bröts en stor gren av med dunder och brak.
b) Snö-övningar
• Samla in snö som faller på en vit bricka eller tallrik, kan ni upptäcka några små
smutspartiklar som snöstjärnorna haft med sig/bildats kring.
• Samla snö som faller på ett svart papper eller ett svart tygstycke. Låt barnen titta på
stjärnorna med lupp/förstoringsglas.
• Måla med vattenfärger på snö/is.
• Samla in snö från olika ställen och se vad som finns i snön när den smälter.
c) Snöflingan utan namn
En arg snöflinga landar på din hand. Den har dansat ner genom luften för att träffa sina
kompisar i snöhögen. Under resan ner tittar den på vårt fina jordklot. Oj, vad mycket
lampor som är tända! Snöflingan ser att vi slösar med energi. Jorden har fått feber och
blivit för varm. Låt oss göra snöflingan glad igen genom att inte slösa på energi.
1. Ge snöflingan ett namn.
2. Rita och måla snöflingor i olika situationer.
3. Placera glada snöflingor på lämpliga ställen. Snöflingan får bli en påminnelse om att
spara på el, värme och onödiga saker.
Bild och tänk
Bilderna (Resurs 5) kan till exempel ligga i en låda.
Låt barnen ta upp en bild i taget och sätt dem på en tavla till ex
empel på en flanotavla. Fundera och diskutera:
• Vad ser du på bilden?
• Kan du berätta något om bilden?
• Är det något särskilt som du tänker på när du ser bilden?
• Finns det några bilder som hör ihop?
• Finns det några bilder som är bra/dåliga?
Man kan även använda bilderna som ett Memory.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 9

KLIMATSMARTA
TIPS
Miljötipsen är hämtade från
www.minplanet.se. Där
finns ännu fler förslag.
Bilresor
Kolla så att du har rätt lufttryck
i däcken. Du kan spara
140 kilo koldioxid per år.
Kör smartare. Lägg i en högre
växel och undvik snabba inbromsningar
och fartökning. Du
kan spara över 330 kilo koldioxid
per år.
Minska farten från 110 till 90
kilometer i timmen under en
tiondel av bilfärden. Du kan
spara 55 kilo koldioxid per år.
Åk tillsammans med andra eller
gå med i en bilpool.
I hemmet
Välj grön el. Väljer du miljömärkt
el kan du sänka ditt totala
koldioxidutsläpp med över
2 ton per år.
Ställ in termostaten så att det
är kallare hemma på natten och
när du inte är hemma. Du kan
spara 440 kilo koldioxid per
år.
Matlagning
Välj grönsaker och frukt efter
årstiden, till exempel jordgubbar
och tomater på sommaren,
morötter och vitkål på vintern.
Ät mer vegetariskt och mindre
kött och fisk.
Köp miljömärkt mat (till exempel
Krav).
Köp lokalproducerad mat.
Köp färsk mat som inte är
fryst.
Drick vanligt vatten. Buteljerat
vatten transporteras.
Minska temperaturen hemma med
en grad. Du kan spara upp till
300 kilo koldioxid per år.
Ersätt fem vanliga glödlampor
med lågenergilampor. Du kan
spara 250 kilo koldioxid per
år.
Släck lampor och undvika standby-läge
på din tv, video eller
dvd så kan du minska dina koldioxidutsläpp
med upp till 300
kilo per år.
Häng tvätten i stället för att
köra den i torktumlaren. Du kan
spara 280 kilo koldioxid per
år.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 10

10
Det blå kortet
Den 31 mars är det Earth Hour. Låt hela veckan fram till denna dag bli en Earth Week,
en vecka som siktar mot stjärnorna det vill säga bra klimatsmarta handlingar som bar
nen, föräldrarna och personalen gör för planeten jorden hemma och/eller på förskolan.
Några exempel:
• släcka alla lampor i ettt rum som man inte är i
• använda tygkasse då man handlar
• leka istället för titta på TV
• tömma komposthinken
• cykla eller gå till förskolan
• äta upp maten istället för att kasta den
• vara en bra kompis
• laga en leksak istället för att slänga den
• sopsortera
Låt barnens tankar styra. Undvik att säga ”fel” utan led tankarna
”rätt”.
11
Sätt stjärnor på ett blått kort. En stjärna för varje bra sak som man kommer på.
Låt det bli riktiga stjärnbilder eller fantasibilder.
Barnen och jordklotet
Om man valt att arbeta med Earth Hour under en längre period så kan man avsluta
med att stanna upp vid bilden där man ser 9 barn vara aktiva på olika sätt i anslutning
till jordklotet. Visa bilden. Ställ gärna frågor som: Samla ett eller flera barn och be dem
berätta om bilden. Vad händer? Vad kan du se i bilden? Varför gör de detta tror du? Är
det något mer du vill berätta för mig om bilden? Resurs 6, se längst bak i häftet).
Bilden kommer från
OMEP - World Organiza
tion for Early Childhood
Education. www.omep.
org.gu.se
OMEP är en interna
tionell, icke-statlig
och ickevinstdrivande
organisation som arbetar
för en god uppväxt och
utbildning för barn (0 - 8
år).
Illustration: Anna-Karin Engberg
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 11

12
Den hemliga vanten
Här följer en övning där man utifrån några bilder samtalar och bygger upp en ökad
förståelse för svåra saker som energi och värme. ”Den hemliga vanten” innehåller fem
bilder och en mindmap med olika diskussionstrådar som berör ett myller av ämnen.
Fäst gärna bilderna på flanoark och använd flanotavla för att visa dem. Det går natur
ligtvis bra att även använda en magnettavla eller liknande. Resurs 7.
I ”Den hemliga vanten” får barnen reflektera kring frågeställningar om klimat och
energi och komma med förslag till lösningar. Ett språkligt och kommunikativt miljöläro
medel som innebär samspel mellan barngrupp och pedagog.
Gör så här
1. Klipp ut bilderna som finns som Resurs 8 och fäst bilderna på flanoark.
2. Visa bilden på vanten (eller en riktig vante). Hitta på en introduktion till exempel
”Vet du vad jag hittade i fickan i morse?”
3. Följ vilken tråd som helst och ställ frågor till barnen. Visa bilderna varefter.
4. Avsluta med den blå cirkeln nere till vänster. Tänk på att inga svar är fel!
Använd övningen för att utveckla kunskaper om klimatfrågor och motivation att gå
vidare för att jobba med Earth Hour.
”Den hemliga vanten” är framtaget för Earth Hour av Lekotopia genom ekolog Annika Söderholm och med
bilder av Sebastién Godard.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 12

RESURS 7
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 13

SYFTE OCH
PEDAGOGISKA
GRUNDSTENAR
WWF har identifierat 6 stycken grundste
nar när man undervisar med lärande för
hållbar utveckling (LHU) som ett övergri
pande perspektiv. Genom att få med så
många av dessa som möjligt i undervis
ningen, utvecklas en kvalitet i handlings
kompetensen för förändring.
Syfte
Att fördjupa kunskaperna om energi och klimat samt att engagera och motivera barn
och ungdomar att göra aktiva, klimatsmarta val.
Pedagogiska grundstenar
Sex byggstenar är centrala när vi lär om hållbar utveckling:
1. Livslångt lärande
Vi lär oss ständigt nya saker i nya sammanhang både i och utanför skolan. Det är viktigt
att vi vågar tänka nytt, vara innovativa och lösningsinriktade. Både process och resultat
är värdefulla.
2. Den lärande i centrum
Eleven skapar själv sin kunskap i samspel med sin omgivning. Utgå från elevernas för
kunskaper, frågor och intressen.
3. Helhetssyn
Hållbar utveckling berör både ekologiska, sociala och ekonomiska aspekter vilket påver
kar innehållet i undervisningen och betonar ämnessamverkan.
4. Demokratiska arbetsformer
En hållbar utveckling bygger på att alla är delaktiga och engagerade i sociala och mer
formella sammanhang i skolan och det omgivande samhället. Detta kräver träning av
förmågor som att formulera frågor, delta i debatter och göra val.
5. Reflektion
Reflektion kan ske på olika sätt: tala, lyssna, skriva och skapa. Det handlar om att
kritiskt analysera vart vi är på väg och finna strategier för ett mer hållbart samhälle. Att
utveckla egna värderingar och beteendemönster är också viktiga.
6. Olika perspektiv
Tillvaron kan kritiskt betraktas ur olika perspektiv där diskussioner och intressefrågor
är viktiga. Både skolan och den omgivande närmiljön är centrala lärandearenor.
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 14

Tips och exempel
Här följer några exempel vad andra förskolor/skolor har gjort
under tidigare år under Earth Hour:
• Lagat klimatsmart mat hela veckan.
• Arbetat med hållbar utveckling under hela veckan och anpassat uppgifterna efter
barnens ålder. De äldre barnen har gjort uppdrag i samhället för att synliggöra temat
även utanför förskolan.
• Använt stearinljus under veckan och arbetat med energi på olika sätt. Genomfört en
mörkerfest som fredagsmys. Skickat hem infobrev till alla föräldrar på olika språk.
• Läst böcker med ficklampa som belysning.
• Låtit barnen själva få välja hur de ville arbeta. Det blev en sång- och en teaterföre
ställning.
• Vi flyttat verksamheten utomhus. Vi tillagat mat och lekt hela fredagen för att verkli
gen visa på att det går att bedriva en verksamhet ute under en hel dag utan el.
• Sopsorterat och tagit till vara på mat för att minska matavfallet.
• Opinionsbildat: informerat om Earth Hour och uppmanat alla våra familjer att delta
i Earth Hour. Vi har släckt ner alla våra lokaler och “övat” med barnen.
• Satt upp posters på förskolan på väl synliga ställen för att uppmana familjerna att
släcka ljuset.
• Pratat om hur vi kan spara på energi och vara rädd om vår jord. Tänt ljus, sjungit
och läst ... Låtit barnen vara delaktiga med att forma veckan utifrån sin kunskap och
sitt stora intresse för natur och bevarande. Använt Skurts tankar om el som kan fås
kostnadsfritt genom Utbudet.
• Skapat en mysstund och uppleva hur det är att vara utan el.
• Lagat klimatsmart mat och ätit med tända ljus.
• Spelat spel.
• Tänt ljus i fönstret för att visa att vi deltar!
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 15

RESURS 1
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 16

RESURS 6
Illustration: Anna-Karin Engberg
Världsnaturfonden WWF – Earth Hour utbildningsmaterial för förskolan 17

EARTH WEEK
Earth Hour infaller en lördag när
förskolor är stängda. Varför inte
arbeta med ett klimattema en hel
vecka inför lördagen.
TRYGG - HANSA FINANSIERAR
VÄRLDSNATURFONDENS
SVENSKA SATSNING PÅ ETT
UTBILDNINGSMATERIAL FÖR
EARTH HOUR.
31 MARS
Lördagen den 31 mars infaller
Earth Hour.
100%
RECYCLED
• EARTH HOUR - ETT UNDERVISNINGSMATERIAL FÖR FÖRSKOLAN
ÖVNINGAR
I lärarhandledningen finns
förslag på övningar som ger
en bakgrund till Earth Hour
och inspirerar.
KLIMAT
Earth Hour är världens största
klimatmanifestation.
is no URL
Textbidrag:
Därför är vi här
Carina Brage, Calluna
För att hejda
Linköping
förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och
bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen.
Gerd Strandberg, Uppsala
Annika Söderholm, Lekotopia, Västervik
L - Regular
Därför är vi här
För att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och
bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen..
www.wwf.se
Världsnaturfonden WWF, Ulriksdals Slott, 170 81 Solna. Telefon 08-624 74 00.
info@wwf.se, plusgiro 90 1974-6, bankgiro 901-9746
WWF.SE