SYSTEM

28 Svellska Kommullal-Teklliska FÖl'ell:s IlaIldl. /Il' 5 1952
P,r7!//' l'~non7 os/ro /uflfle-/.uOlon­
-j Kunv.s/~n.s.
.~._....__________~:=~~:=~r~R~~~:=~~~r~6~;.~~90~I.~~n~-~;;~______.;_.Q
-s------------~__~_________________________________l__________ .$
"0 "-___""'I!!!~-'~_"""!I!~~~___________~"'''''~!,!,!!,,~________....-.·o
.$ --­-­
·,0 -­-­-
.,$ ­ ---­ -~-- .,.f
.?O _____
4B
S~~t/on R-R Sekt/on 8-8
")-f"'-'~"'--''''-'(/
i
- -­- ·20
--~---~--_-T~ ' ~- "O
'$---- J l
.. 0-----­
... - ---­
I~~~
----,$
"0
----- -.$
-10 - - -­ -----'10
-1$-- - -­ ---1$
'?O - -­ -- - - --·20
-2$---­
1_ ­
Bild 28. Statioll Rådmnnsgalall. Mal'kulldcrsÖkllillg.
kanten. Om sammanpressningen blir ännu större, har sådana anordningar
vidtagits, att taket i spårtunneln samt utrymmet ovanför detta
tak kan lyftas. Den del av tunneln som utförts på detta sätt har en längd
av 60 m och är uppdelad i tre monoliter. Fogarna mellan dessa monoliter
har utformats så, att de tillåter upp till 10 cm sättning av mittmonoliten,
utan att av denna anledning några längsgående krafter uppstår i
konstruktionen.
Sveavägssträckan mellan Tegnergatan och Adolf Fredriks Kyrkogata
var praktiskt taget den enda delsträcka, som inte erbjöd några byggnadstekniska
problem. Grundmaterialet utgjordes av sand, och betongramarna,
som kunde grundläggas övel' grundvattenytan, hade nästan
konstant spännvidd. Söder om Adolf Fredriks Kyrkogata började
lel'skikt åter uppträda i sanden. Längre söderut växte lerskiktets tjocklek
snabbt och vid Thulehuset uppgick det till ca 8 m. Dess läge i förhållande
till tunnelkroppen framgår av bild 30. Enligt undersökningar,
som utförts av Statens Geotekniska Institut, kommer leran med tiden