AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2008 - Spårvägsmuseet

AB Storstockholms LokaltrafikÅrsberättelse 2008

InnehållSL – 2 minuterStyrelseordförande har ordetVd har ordetHur vi arbetarKunderLeverantörerMedarbetareSamhälleÄgare2346818222428AreasammanställningFörvaltningsberättelseResultatdispositionResultaträkningBalansräkningKassaflödesanalysTilläggsupplysningarNoter och kommentarerRevisionsberättelseGranskningsrapportStyrelse och revisorerSLs ledningsgruppVerksamhetstalKommande utmaningar 20093134404142444548606162646569SL Årsberättelse 1

SL – 2 minuterStyrelseordförande har ordetSL underlättar människors vardag ochbidrar till en mer attraktiv Stockholmsregion.72 % nöjda resenärer– en ökning med 4 procentenheterfrån 68 % 2007SLs affärsidé är att erbjuda alla i Stockholmslän en väl utbyggd, attraktiv ochlättillgänglig kollektivtrafik på spår ochväg. SL möter olika kunders behov avenkla, pålitliga och prisvärda resor. Allaresor ska vara säkra och trygga samtbidra till en långsiktigt hållbar utveck ­ling av regionen.Varumärket SL är avsändare för SLtrafikensom helhet. Dess kärnvärden ärenkelhet, pålitlighet och helhetssyn ochligger till grund för hela verksamheten.Det här gör SLSL ansvarar för den övergripandeplaner ingen samt bestämmer trafikensomfattning och kvalitet. Det innefattarbeställning, förvaltning, ut veckling ochmarknads föring av kollektivtrafiken iStockholms län. Driften av kollektivtrafikenär upphandlad på entreprenad iinternationell konkurrens.SL bidrar till en långsiktigt hållbar utvecklingav regionen i social, ekonomisk ochekologisk balans genom att ständigtförbättra miljöprestandan och öka tillgänglighetenför människor med funktionsnedsättning.Så här gick det 2008Resandet med SL ökade med 2 %jämfört med 2007. Antalet påstigandeen vanlig vardag under våren uppgicktill 2 482 000. Antalet resenärer påvardagar uppgick till 701 000 per dag.*Siffror inom parentes är siffror från 2007Antalet personkilometer uppgick till4 840 miljoner kilometer, en ökning med1,7 % från 2007. Den totala trafik produktionenmätt i sittplatskilometer ökademed 3,3 % till 15 674 miljoner kilometer.Utsläppet av fossil koldioxid från SLsbusstrafik (kg/personkilometer) minskademed ytterligare nästan 3 % jämförtmed 2007. Den energi från förnybarakällor som används till hela verksamhetenökade med 3,5 procentenhetertill 66 % av hela energiförbrukningen.Ekonomi i korthet 2008Årets resultat blev 282 (320)* miljonerkronor. Det av landstingfullmäktige fast ­ställda resultatkravet uppgick till 0 kronor.Omsättningen uppgick till 13 051(12 035) miljoner kronor, en ökning med8,4 % från 2007.Av omsättningen svarar biljettintäkternaför 5 099 (4 476) miljoner kronor, en ökningmed 14 %. De samlade trafikkostnadernaökade med 7%, till 8049 (7 534)miljoner kronor.Skattefinansieringsgraden uppgick till51,4 % jämfört med 53,1 % 2007.Investeringarna uppgick till 3 533 (3 110)miljoner kronor, en ökning med 423miljoner kronor från 2007.Medelantalet anställda uppgick till 765(699), en ökning med 9%.– Vår vision är att se till att stockholmarnasvardag fungerar så väl som möjligt.Kollektivtrafiken är för många en viktigdel av vardagen – för att komma till ochfrån jobbet, till och från skolan, till ochfrån fritidsaktiviteter, träffa vänner ochbekanta. Vi ska se till att kollektivtrafikenflyter bra och gör enskilda människorstillvaro enklare, säger ChristerG Wennerholm, SLs styrelseordförande.För att kollektivtrafiken ska nå upp tillvisionen, att underlätta stockholmarnasvardag, satte SLs styrelse under året uppett antal mycket tydliga mål, berättarChrister G Wennerholm.Nummer ett var att se till att tillförlitlighetenoch punktligheten i trafiken ökar.– Där uppfyllde vi, över genomsnittet,löftena och visade att vi blir bättre ochbättre på punktlighet. I detta finnsockså en trygghetsaspekt, när du vetatt kol lek tivtrafiken fungerar så får duen lugnare vardag.Ett annat mål och en annan del av trygg ­hetsaspekten handlar om att styrelsenvill utveckla tillgängligheten och serviceni SL-trafiken. Alla som vill åka kollektivt,oavsett om man är ung, gammal, eller harfunktionsnedsättning, ska kunna göradet. För alla som känner någon form avhinder inför att använda kollek tivtrafikenså ska den bli mer tillgänglig och trygg.– Dessa två mål koncentrerade vi oss påoch jag är övertygad om att det var rätt.Istället för att sätta upp en mängd olikamål så gjorde vi det här tydligt för våraut förare, entreprenörerna. De leve reradetill sammans med sin personal enfantastisk utveckling som vi ser i defaktiska siffrorna med exempelvis ökadkundnöjdhet. Det känns oerhört stimulerandeoch bra.– Vi levererade det vi lovade, sammanfattarChrister G Wennerholm.När han blickar framåt säger han att allabeslut och insatser som styrelsen gör ut ­går ifrån att skapa ännu bättre punktlighetoch trygghet i trafiken, samt hanteradet faktum att Stockholmsre gionen växer.– När Stockholm växer måste också SLväxa. Ska vi kunna fortsätta ha en fun ­gerande region där det flyttar in i stor ­leks ordningen ett Katrineholm varje år– så måste vi utöka kollektivtrafiken. Medden utgångspunkten satsar vi i fram tidenpå att bygga ut möjligheten att åka kol ­lek tivt och framför allt då med tvärförbindelser.Utbyggnaden bidrar dessutomtill en hållbar utveckling av Stockholmsregionen.SL är i dag världsledande inommiljöområdet och under året fattades enrad beslut som kommer att ge stockholmarnaen än mer miljövänlig trafik än i dag.Om fler stockholmare väljer kollektivtrafikenföre bilen så bidrar det till en bättremiljö, men då krävs också en hög kvalitetför att attrahera resenärerna, sägerChrister G Wennerholm som hela tidenåterkommer till navet i SLs rörelse– punktlighet och tillförlitlighet.När det gäller framtiden handlar utma ­ningen om att SL måste fortsätta atthålla en god kvalitet. För att kunna göradetta med en ökande andel resenärermåste SL både värna om och bygga utkollektivtrafiken, och det handlar dåframför allt om tvärförbindelserna ochCitybanan.– Den här utbyggnaden kommer naturligtvis att innebära trafikstörningar. Detviktiga är att vi har förmågan att för ­medla vår vision om hur mycket bättredet här blir på sikt, att det är därför vigör det, säger Christer G Wennerholmoch tillägger:– Min passion är att utveckla SL-trafikeni hela Stockholms län och ge alla män ­niskor en högre kvalitet och service ivardagen. Stockholmarna förtjänar enbra SL-trafik.2 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 3

VD har ordet” Det jag är mest nöjd med under detgångna året är att vi satte rekord när detgäller kundnöjdheten. Från 68 procentnöjda kunder 2007 till 72 procent nöjdakunder 2008. Det är en bra ökning!”I vår målstyrningsmodell placeras kundeni centrum för att ständigt påminna ossom var vårt fokus ska ligga. En grundförutsättningför att kunderna ska vara nöjdaär att bussar och tåg går i tid. Resultatetav ett uthålligt och målmed vetet arbetebörjar nu ge utdelning i form av successivtförbättrad punktlighet. Hur vi bemötervåra kunder är en annan kärnfråga somvi prioriterar både inom SL och hos våraleverantörer.Under året satsade vi på att förbättratrafikinformationen i form av samlingsskyltarsom visar trafikinformation i realtid.Snabb och korrekt information, särskiltvid trafikstörningar, är avgörandeför resenärerna och gör medarbetarnamer engagerade. Dessutom belönadesSLs mobila realtidsinformation och reseplaneraremed telekombranschens prisför bästa effektivitet och bästa miljöpåverkan.För tredje året i rad ökade resandetmed SL och totalt med runt tio procentsedan 2005. I hög grad är det faktorersom bensinpris, befolkningsutvecklingoch sysselsättning som styr. Likaså be ­tydde Stockholmsförsöket med införandeav trängselskatter många nya resenärer.Den stora utmaningen är attbehålla nya kunder genom fortsattakvalitetsförbättringar.En annan satsning som slog väl ut var attvi uppmärksammade företag om fördelarnamed SL-kort. Inte mindre än 11 676företagskort köptes under året. För ettår sedan var motsvarande siffra 7 617kort och dessförinnan var intresset istort sett noll. Ökningen är främst ettresultat av den förstärkta marknadsföringenoch idag upplevs SL som ettkonkurrenskraftigt alternativ till bilen.Både när det gäller tid, pris och kvalitet.Vi vet att många väljer att resa med SLav miljöskäl. Jag brukar hävda att SLi sig är ett gigantiskt miljöprojekt. Delsför att kollektivt resande är bra för miljön,dels för att SL ligger i framkant ochdriver på miljöutvecklingen. I dag drivsall spårtrafik av el som produceras avvind och vatten. Även på bussidan är vilångt framme. Mer än en fjärdedel avlänets 2 000 bussar drivs av förnyelsebarabränslen. Målet för 2011 är att nå50 procent. Under det kommande åretkommer vi i ett samarbete med Scaniaoch Swebus att testa en etanol-elhybridmodelldär bussarna drivs av kombinationenetanol och el.Till miljöfrågorna hör även buller problematiken.All trafik skapar buller och därförarbetar vi för att minska de störandeeffek terna. Under våren 2009 kommer viatt testa en helt ny lösning på Roslagsbananmed ett tåg som förses med buller ­dämpande ”kjolar”. Tanken är att minskabullret så nära källan som möjligt och attfå fram ett ekonomiskt konkurrenskraftigtalternativ till ljuddämpande bullerplank.2008 var mitt andra år som vd. Förstadelen av 2007 handlade mycket om attlära och förstå, samtidigt som vi börjadearbeta mer systematiskt och målinriktat.Under året gick vi vidare med att analy ­sera delar av organisationen. En del förändringarsyns redan, andra kommer attslå igenom 2009. Bland annat kommerkundtjänst, biljettkontroll, hiss- och rull ­trappservice upphandlas i konkurrens påmarknaden.Ett arbete som inleddes 2007 och somvi fortsatte med under året är att minskakonsultberoendet och bygga upp meregen strategisk kompetens inom företaget.SL blir därigenom starkare ochsamtidigt mer kostnadseffektivt.Under året introducerade vi vår målstyrningsmodelloch ett nytt ledningssystem.Våra kundundersökningarvisar att vi är på rätt väg.Vi beskriver processerna och skaparordning och reda i hur vi arbetar ochhur ansvarsfördelningen ser ut i företaget.För att bygga ett starkt företag krävs entydlig struktur med bra processer, etttydligt fungerande ledningssystem ochbra medarbetare.Att vara en attraktiv arbetsgivare handlarinte bara om löner och förmåner utanockså om ett företagsklimat som är till ­åtande och uppmuntrande. Det försökerjag förmedla på mitt sätt. Attityden ärviktig. Att inte jaga syndabockar när någotgår snett, utan snarare att se och lära avde misstag vi gör.Ett aktuellt utvecklingsprogram lärcheferna att leda genom att sätta måli stället för att detaljstyra. Det är någotsom numera genomsyrar både hur land s­tinget som ägare styr SL och hur SLsledning vill styra företaget. Landstingethar valt att styra SL enligt den målstyrningsmodellsom vi inom SL själva byggdeupp. Det tycker jag är ett kvitto på att vivalt relevanta målområden och mätetalför verksamheten.För 2008 kan vi också redovisa ettpo sitivt ekonomiskt resultat om 282miljoner kronor. Att lämnastora överskott är inte vårallra högsta prioritet, menen stabil och sund ekonomiär avgörande för att kunnaleverera ett bra resultat idag och i framtiden. En braekonomi ger handlingsutrymmeför att göra förbättringaroch få en ännu bättre ekonomi.Det är den goda spiralen vi är ute efter.Under 2008 investerade SL över 3,5miljarder kronor i trafikens infrastruktur.Det innebär att årets ambitiösa investeringsbudgetgenomfördes till 90 procent.De framtida ekonomiska utmaningarnakräver att alla möjligheter till nya in täktertillvaratas. Ett område som erbjuder mö j-ligheter är fastighetssidan. Här handlardet om att aktivera fastighetskapitaletgenom att sälja eller hyra ut sådana fas ­tig heter och lokaler som vi inte behöverför egen verksamhet. Nya intäkter kanhjälpa oss att finansiera framtida in vesteringaroch deras konsekvenser i formav kapital-, drift- och underhållskostnader.En omfattande utbyggnad av infrastrukturenär nödvändig för att Stockholmslän ska klara befolkningstillväxten. Nyafinansieringslösningar bör prövas om viska kunna göra de satsningar som krävs.Ett sätt är att söka samverkan i finansieringenav planerade utbyggnader hoskringliggande fastighetsägare. Mångafastighetsägare, andra näringsidkareoch kommuner får stora nytto- och mervärdeseffekterav nya spårutbyggnaderoch här bör finnas en stor potential närdet gäller att hitta en sund och rättvisfinansiering.För mig som chef och vd går mycket avarbetet ut på att både lösa dagsaktuellaproblem i trafikens dygnet-runt-verksamhetoch blicka 30–40 år framåt i tiden.Blandningen av det kortsiktiga och detlångsiktiga, snabbheten och uthållighetenär både charmen och utmaningenmed jobbet.Slutligen ett stort tack till alla medarbetareoch leverantörer för 2008 års godaresultat!Ingemar Ziegler,vd SLLäs mer om Ingemars framtidsvisioner på sidan 69.4 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 5

SL underlättar människors vardag ochbidrar till en mer attraktiv StockholmsregionSL arbetar med en modell för målstyrning, som indelas efter SLs fem viktigaste intressentgrupper:kunder, ägare, medarbetare, leverantörer och samhälle.Skattefinansieringsgrad(mål 52,8 %) resultat 51,4 %Nettokostnad per personkilometer(mål 2,16 kr) resultat 2,15 krNöjda kunder (mål 72 %) resultat 72 %Missnöjda kunder (mål 11 %) resultat 11 %Trogna kunder (mål 64 %) resultat 62 %Kunder i tid (mål 89 %)resultat 86 %GemensamtarbetssättVårt gemensamma arbetssätt bestårav processer, rutiner och verktyg somsäkerställer att vi har en helhetssyn ocharbetar koordinerat, i riktning mot SLsövergripande mål. Processer och rutinerbeskriver vilka funktioner som samverkaroch hur de gör det för att uppnå planeratresultat. Processerna och rutinerna finnssamlade i SLs ledningssystem.Att arbeta systematiskt med förbättringsarbetegenom ett ledningssystem resulterari ett effektivare resursutnyttjande, kortareledtider och lägre kostnader samt att vårtgemensamma arbetssätt regelbundetutvärderas och förbättras. Beskrivningenav verksamhetens processer medverkartill att klargöra roller och ansvarsförhållanden,både internt såväl som gentemottrafik- och underhållsentreprenörer.Andel förnybar energi(mål 61 %) resultat 66 %Andel bussar medgaranterad tillgänglighet(mål 30%) resultat 16 %Motiverad-Personal-Index(mål 67 ) resultat 69 (skala 0–100)6 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 7

Rekordmånga nöjda kunder 2008!”SL genomför månadsvisakundundersökningar.2008 låg den genomsnittligakundnöjdheten på 72 procent.”Tidhållning är den absolut viktigastekvalitetsfaktorn när det gäller kundnöjdhet.Det gäller alla trafikslag. För tunnelbana och buss tillkommer faktorn tur ­täthet och för pendeltåg är störningsinformationen viktig faktor. För de resenärersom har kontakt med personalenär det viktigt att bli trevligt bemött ochatt få svar på frågor om SL-trafiken. Personalensagerande är av särskild betydelsepå buss och lokalbana där resenärernahar mer kontakt med personalen.2008 blev ett rekordår när det gällerkundnöjdheten. 72 procent är det högstaårsvärdet sedan mätningarna startade år2000. Dessutom minskade antalet miss ­nöjda kunder till 11 procent. Pendeltågsresenärernastod för den största ökningeni kundnöjdhet, från 49 procent 2007 till60 procent 2008. Resultatet för andelentrogna kunder hamnade på 62 procent,vilket innebär två procentenheter underdet satta målet för året.Nöjda kunder (mål 72 %) resultat 72 %Trogna kunder (mål 64 %) resultat 62 %Kundanpassat trafikutbudBefolkningen i Stockholms län uppgår tillcirka två miljoner invånare och förväntasöka med knappt 30 000 personer per årfram till 2010. Trafikutbudet är en av defaktorer som har störst betydelse för attattrahera fler resenärer. Det kännetecknasav ett sammanhållet och genomtänktlinjenät med avgångstider som passarolika kunders behov. Utbudet ska på bästasätt, inom tillgängliga medel, mot svararegionens tillväxt. Anpassningen skerlöpande för att möta efterfrågan ochdäri genom öka resandet och bil jett intäkterna.Utvecklingen styrs mot en allt högrekvalitet vad gäller pålitlighet, tillgänglighetoch information.Utökad trafik på spår och vägarI takt med att Stockholm växer och nyabostadsområden byggs, anpassas ocksåbusstrafiken. För att möta tillströmningenav fler resenärer utökades trafiken på ettfemtiotal busslinjer. Under året star tadesoch förstärktes flera busslinjer till nyabostadsområden. Ett exempel på buss ­linjer till nya bostadsområden är den nyabusslinjen 714 som går mellan Huddingestation och Vistaberg. Bland de nya busslinjernafinns till exempel Blåbusslinjenmellan Norrtälje och Uppsala, direktlinjenmellan Åkersberga och Kista som komigång i samband med att Norrorts ledeninvigdes, och den återtagna direktbusslinjenfrån Åkersberga till Stureplan,624C som infördes under Stockholmsförsöketmen sedan lades ner. Storatrafikomläggningar gjordes av bussnäteti Järfälla och Upplands Väsby. Omläggningeni Järfälla handlade om att förbättraanslutningen till pendeltågen,ett arbete som fortsätter under 2009.Omläggningen i Upplands Väsby bestodav mer omfattande linjejusteringar somkommunen och resenärerna efterfrågat.Under året började SL också arbeta föratt minska antalet stående resenärer ibussar på motorväg, ett arbete som görsför att höja både säkerhet och komfort.– Grunden för vår verksamhet är attvi arbetar med samhällsekonomi, vilketinnebär att vi värderar resenärernas restidsvinsteroch andra effektvinster somtill exempel miljö och skatter. Sedan jämförvi de faktiska kostnaderna för en föreslagentrafikförändring och på så sättprioriterar vi när det gäller vilka åtgärdervi ska sätta in. Vi räknar på allting så attdet ska bli ekonomiskt intressant ochframför allt ge ett mervärde för stockholmarna.Vi försöker att ta tillvara allaaspekter på resandet och grunden är attvi värderar folks tid i pengar, säger PerEkberg, biträdande planeringschef.För att möta den ökande efterfråganpå Tvärbanan ökade turtätheten irusningstid, från 10-minuterstrafik till7½-minuterstrafik.I augusti genomfördes en efterfrågadut ök ning av tunnelbanans nattrafikgenom att dygnet-runt-trafik infördes påhel gerna. Även pendeltågstrafiken ficknya nattavgångar; några nya avgångarin fördes i augusti och ytterligare utök ­ningar gjordes i december.8 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 9

Punktlig och regelbunden trafik äravgörande framgångsfaktorerUpprustningar och förbättringari infrastrukturenNöjdhet kvalitetsfaktorer 2007/2008Nöjdhetmed linjeTidhållningStörningsinformationTurtäthetInvändigstädningHpl/stnstädningTrängselPersonalensbemötande68%58%46%63%63%58%49%61%2007 200872%63%50%65%67%61%48%63%Varje del i kedjan, hela resan, är likaviktig för att SLs löfte till resenärernaska infrias, det vill säga den trafik somannonseras i reseplaneraren. En grund ­läggande förutsättning är en väl fungerandeinfrastruktur inklusive fordonspark.Utöver detta påverkas tidhållningeni hög grad av faktorer som fram komlighetoch uppehållstid vid stationerna isamband med av- och påstigning. Tidhållningenstyrs dessutom av leverantörersförmåga att genomföra sitt upp drag.Det gäller entreprenörer som kör trafikensamt entreprenörer som underhåller ochser till att infrastrukturen fungerar.Ökad punktlighet på Gröna linjenSedan några år tillbaka samarbetar SLoch Veolia Transport för att öka turtäthetenunder rusningstid och förbättrapunktligheten på tunnelbanans grönalinje. Arbetet omfattar fem områden:samverkan med kunder, förändratarbets sätt hos förare och trafikledare,enklare stationsåtgärder, utformningav en ny turlista och bättre punktlighetfrån Gullmarsplan söderut. Alla åtgärdernapåbörjades 2007 och intensifieradesunder året. Exempelvis användeVeolia Transport data från signalsäkerhetsystemetför att analysera kör- ochstationsuppehållstider. Dessa analyserskapade, i kombination med att vissastationsklockor försågs med sekundvisare,bättre förutsättningar för förarnaatt hålla tidtabellen.Nya metoder mot spårhalkaEtt problem som återkommer varje höst,och som påverkar punktligheten, är denså kallade spårhalkan. Den uppstår pågrund av en kombination av snabba temperaturförändringar,fukt och partik larav olika slag – exempelvis föroreningareller lövrester som skapar en beläggningpå spåren. SL arbetar nu med en modellsom dels fokuserar på förberedandearbete, dels på konkreta insatser. Tilldet förberedande arbetet hör exempelvisatt röja sly, tvätta och slipa spåret.Förarna har en nyckelroll när det gälleratt observera och rapportera tendensertill hala spår. SL installerade dessutomfem väderstationer som mäter och gerpro gnoser gällande temperaturväxlingar.Genom det här systemet får SL ochtrafikentreprenören en tidig varning såatt hastigheten på tågen kan anpassasefter rådande trafikslag. Resenärernainformeras om eventuella förseningarmed anledning av sänkta hastighetervia högtalarutrop och informationstavlor.Arbetet bidrog till kostnadsbesparingari form av färre hjulskador.– Framför allt innebär det att vi kangenom föra vårt trafikuppdrag eftersomvi inte behöver ställa av tåg föravhjälpande underhåll, säger Johanvon Schantz, teknisk direktör.Från maj till augusti utfördes flera för ­bättringar för pendeltågstrafiken påNynäsbanan mellan Västerhaninge ochNynäshamn. Banverket utförde omfattandeupprustningsarbeten av bananoch tågtrafiken ersattes med bussar.En ny tågstation byggdes vid Gröndalsvikenoch plattformarna på Nynäsbananförlängdes för att möjliggöra framtidatrafik med fullängdståg. Samtidigt moderniseradeSL stationerna med nya informationstavloroch bättre belysning.VISSTE DU ATT #1Under morgonens rusningstrafikreste 78 % med SL inmot Stockholm 2008.Under året rustades även Roslagsbananupp och moderniserades på sträckanfrån Galoppfältet till Österskär. Samtidigtbyggdes spåren på sträckan frånGaloppfältet till Viggbyholm om tilldubbelspår som tas i bruk 2010, närviadukten över Bergtorpsvägen är klar.Under knappt fyra månader ersattestågtrafiken med tre busslinjer.40 000 resenärer berördesArbetet med den omfattande upprustningenav den nästan 60 år gamlaFarstagrenen på tunnelbanans grönalinje blev mycket framgångsrikt. Upprustningsarbetetpågick från slutet avmars fram till mitten av augusti ochberörde cirka 40 000 resenärer – omdagen. Räls, växlar, kablage, broar,stationer och biljetthallar rustades upppå den avstängda sträckan Blåsut–Farstastrand. Tunnelbanetrafiken ersattes medett femtiotal bussar med hög turtäthet.– Vi stängde av när vi skulle och startadenär vi skulle och ersättningstrafikenfungerade utmärkt. Vi valde att göra entotal avstängning, dels av tidsskäl, delsav ekonomiska skäl. Nu tog arbetet 21veckor i anspråk i stället för flera år, ochkostnaden blev bara en tredjedel av vadden hade blivit med en utdragen process,säger Johan von Schantz, teknisk direktör.Tydlig trafikinformation och bra bemötandeär också viktigt för att möta rese ­närers behov av enkla, pålitliga och tryggaresor. Speciellt vid upprustningar dåtrafiken stängs av och resenärer tvingasändra sina resebeteenden.Flera insatser gjordes både inför ochunder upprustningen av Farstagrenen.Redan i november 2007 sattes stationsanslagupp utmed den Gröna linjen.Informatörer fanns på plats veckan in ­för och under själva upprustningen. Påstängda stationer sattes kartor medinformation om alternativa resvägarupp. För människor med funktionsnedsättningartogs både broschyrer pålättläst svenska och cd-skivor med inlästinformation fram. Informationsmötenmed handikapporganisationerarran gerades och pressinformationskicka des ut till kommunala taltidningar.Syftet var att underlätta för resenärernaatt hitta hållplatser för ersättningstrafikenoch information om avgångar.Resultatet av den mätning som gjordesvisade att 92 procent av de tillfrågaderesenärerna tyckte att de fått informationom avstängningen och 91 procentansåg att informationen hade varit tillräckligför att kunna resa smidigt. Dessutomuppgav en hög andel av de tillfrågadeatt bemötandet från personalenhade varit bra, eller mycket bra.Nya bussdepåerUnder året beslutades att depåerna förträngseltrafiken ska bli kvar. Nya bussdepåeri Gubbängen och Lunda ska byggasför att möjliggöra ombyggnader iHornsberg och Söderhallsdepån. Dess ­utom planeras det för nya bussdepåerpå Värmdö och i Åkersberga.Under året ökade resandet totaltmed 48 000 påstigande en vanligvardag, vilket motsvarar cirka14 000 fler resenärer per vardagoch en ökning med två procentjämfört med 2007.Bensinpriset påverkar det kollektivaresandet. Under året var prisetrekor dhögt till och med oktober föratt under de två sista månadernafalla till nivåer motsvarande 2006års priser.Störst betydelse för bristande tidhållningi busstrafiken är problemetmed framkomligheten. Under åretgenomfördes ett antal trimningsåtgärderi samarbete med Stock ­holms stad och Vägverket. Dessafortsätter under 2009.Det viktigaste för våra kunder äratt resa från punkt a till b. Omkedjan bryts måste vi informeraom andra resealternativ.Jenni Almgren, trafikinformationschef10 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 11

Trafikinformationen måste varatillförlitlig och lättillgängligFör att fler ska vilja resa med SL, är entillförlitlig och lättillgänglig trafikinformationgrundläggande. Det innebär attrese närerna ska få aktuell informationom resan oavsett tid och plats. Informationenska vara korrekt, aktuell och lättatt förstå.2006 beslutades att 110 miljoner kronorav de totalt 200 miljoner kronor somstaten fick in i form av trängselskatteri samband med Stockholmsförsöketska investeras i bättre trafikinformation.En del av medlen användes bland annattill att installera ett antal dynamiskasamlingsskyltar för trafikinformationi realtid vid bussterminaler runt om ilänet under året. Samlingsskyltarnavisar information om linje, destination,avgångstid, eventuella nya avgångs ­tider, inställda turer, eventuella bytenav hållplatsläge och mer omfattandestörningar i trafiken. Informationenuppdateras kontinuerligt.För att tillgodose resenärer med synochlässvårigheter är samlingsskyltarnaäven försedda med pratorer, en anordningsom via högtalare meddelar planeradebussavgångstider. Resenärernaaktiverar pratorerna genom en enkelknapptryckning. Pratorerna utveckladestillsammans med SLs samverkansgruppdär medlemmar ur olika handikapporganisationermedverkade. I golvet nedanförpratorn kommer det i framtiden finnasen upphöjning, så kallad taktil markering,för att synskadade ska kunna känna varde ska stå för att nå pratorns till hörandeknapp och höra informationen.I samband med uppsättningen av samlingsskyltarsattes även nya terminalkartorupp som visar alla hållplatslägen påbussterminalen samt vilka busslinjersom går från vilken hållplats.Över 200 000 frågorSL utvecklar infrastrukturen för distributionenav trafik- och realtidsinformationtill flera olika kanaler, bland annat internetoch reseplaneraren på sl.se. En genomsnittligdag ställdes över 200 000 frågortill reseplaneraren, med en toppnoteringen dag i augusti då över 250 000 frågorställdes.Ny kanal för trafikinformation testadesI samarbete med Svenska Bostäder AB,erbjöds under våren trafikinformationstjänsteri totalt 20 lägenheter. SvenskaBostäder installerade pekskärmar, såkallade SBoxar, där hyresgästerna blandannat kunde kontrollera sin energiförbrukningoch utnyttja kringtjänster somexempelvis trafikinformation i realtid, däräven närliggande hållplatser i SL-trafikenvisades. Genomförda undersökningarvisade att information om SLs trafik varen av de mest eftertraktade kringtjänsternaför de boende.Realtidsinformation via mobilenMobiltelefonen är en annan viktig ochväxande kanal för trafikinformation.Via mobil.sl.se kan resenärer nå tid ­tabeller och få information om trafikstörningar.Från december finns ävenrealtidsinforma tion tillgänglig, vilketinnebär att rese planeraren tar hänsyntill inställda avgångar och föreslår andraresealternativ.Bättre vägledning för människor medfunktionsnedsättningar, som informationom hissar och rulltrappor på stationer ärnågot som SL också arbetar med att för ­bättra. De senaste fyra åren inven teradestillgängligheten inom SL och resul tatetav denna kommer att utmynna i data ireseplaneraren under 2009.– SL kan inte bygga bort alla hinder förpersoner med funktionsnedsättningar.Däremot kan vi underlätta för resenäreratt redan hemifrån planera sin resa och”planera bort” så många hinder sommöjligt, säger Ylva Preutz Papantoni,tillgänglighetssamordnare.SBoxen – ny kanal för trafikinformation testades i samarbete med Svenska Bostäder.Vi vet att resenärerna tycker atttrafikinformation i realtid är viktigför deras resor. Det prioriteras högti förbättringen av SL-trafiken.Ann-Sofie Chudi, enhetschef för verksamhetsutvecklingSLs mobila tjänster vann pris ikategorierna ”bästa effektivitet”och ”bästa positiva miljöpåverkan”i telekombranschens gala Catwalk’08. Formuleringen för priset frånarrangören TelecomCity löd ”viamobiltelefonen kan resenärerna nåalla tidtabeller, information omförseningar och köpa papperslösaSMS-biljetter”. ASSA, Eniro, SL,Unilever, Unibet och Olofströmskommun är några av de 21 företagsom var nominerade till telekombranschenspris, Cut the WireAwards. Utmärkelsen går till företagsom infört mobila tjänster för attförbättra sin effektivitet eller konkurrenskraft.Det kan vara banktjänster,tjänster för lagring, säkerhet, snöröjningeller mobil marknadsföring.Priset delades ut den 19 november iKarlskrona vid TelecomCitys evenemangkring mobila tjänster, Catwalk08. De nominerade tjänsterna tävlari fem klasser: bästa kundrelation,bästa effektivitet, bästa säkerhet,bästa innovation och bästa positivamiljöpåverkan.12 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 13

Samarbete för bättre kollektivtrafikKunden i centrumUnder 2007 började SL tillsammansmed andra aktörer i Mälardalen arbetamed det gemensamma utredningsarbetet,Framtidens kollektivtrafik i Stockholm-Mälardalen, FramKo. Målet är att skapaen för resenärerna gränslös sammanhållenkollektivtrafik i de fem Mälardalslänen.Under året utarbetades ochremissbehandlades ett förslag som berörorganisationsfrågor och rollför delningsamt principer för trafikutbud och taxesystem.Arbetet med FramKo-utredningenfortsätter under 2009.Som ett led i samarbetet infördes UL/SL-kortet den 1 oktober i syfte att underlätta resor över länsgränsen mellanStockholms och Uppsala län. Dessutominfördes i augusti ett försök med lokala30-dagarskort i Norrtälje respektiveSödertälje. Målgruppen är resenärersom i huvudsak reser lokalt i den egnakommunen. En utvärdering genomförssommaren 2009, varefter beslut fattasom en eventuell fortsättning.SL samarbetar med SJ och Banverket föratt få trafiken att flyta bättre på de spårsom finns tillgängliga i dag. Samarbetetbestår av ett åtgärdsprogram med 44punkter och det gemensamma målet äratt halvera förseningarna i pendeltågstrafikentill 2010. I februari kunde de tioförsta punkterna bockas av. Bland annathar 71 nya pendeltåg levererats.trafikstörningar. SL arbetar ständigtför att hitta lösningar som kan underlättaför resenärerna i avvaktan på attCitybanan och ett antal andra flerspårsutbyggnaderfärdigställs.Strategisk trafikplan är på gångUnder året inleddes ett planeringsarbeteför att ta fram en strategisk långsiktigtrafikplan över alla trafikslag. Målet äratt förbättra och bygga ut kollektivtrafikenmed en hållbar ekonomi. För attåstadkomma detta behövs en helhetssynsamt en bättre kontroll på resurser,nyttor, kostnader och samband.SL deltog också i arbetet med ny regionplan,Stockholmsförhandlingen ochi fram tagningen av de statliga trafikverkensinvesteringsplaner.Fler infartsparkeringarUnder året fortsatte satsningen påut byggnad av infartsparkeringar. Totalttillkom 500 platser, fördelade på kommunerna Vallentuna, Vaxholm, Södertälje,Huddinge, Nacka, Österåker och Täby.VISSTE DU ATT #2SL under sommaren erbjödresenärer guidade konståkningarpå engelska ochsvenska i tunnelbanan.En lyckad satsning somfortsätter 2009.Bättre service till kundernaFör att ytterligare öka kundnöjdhetenstartade SL ett samarbete med VeoliaTransport och Stockholms tåg om kundservice,som pågick på ett antal stationeri tunnelbanan och pendeltågen. Syftet varatt identifiera vad som fun gerar väl närdet gäller kundservice, vad som bristeroch hur servicen kan utvecklas. Den mätningsom gjordes bland kunderna införstarten gav ett bra under lag för vad sombehöver förbät tras ur ett kundperspektiv.Exempelvis blev det tydligt att stationspersonalenbehöver vara mer tillgängligoch synlig. Utifrån detta testades attinföra servicevärdar på stationerna. Derasuppgift var att serva kunderna med information,visa vägen, ha lokalkännedom ochverka för ökad trygghet. Anställda ochnyrekryterad personal fick även utbildningi kundservice. Med utgångspunktfrån de strategiska handlingsplaner somtrafikentreprenörerna tog fram fortsätterutvecklingsarbetet under 2009. Arbetetblir incitamentsbaserat då det är en modellsom förväntas ge bra drivkraft för enutvecklad kundservice.Tillsammans med Stockholmståg initieradesen satsning för att ge resenärernasnabbare och mer pålitlig informationvid akuta trafikstörningar. All ombordpersonalutrustades med handdatorersom levererar sekundsnabb information.Under hösten fick 250 tågvärdar enheldagsutbildning i information ochbemötande. Utbildningen togs frami ett samarbete mellan Stockholmstågoch SJ Service Academy och mottogsmycket väl av både personal och rese ­närer i pendeltågstrafiken. Under 2009kommer Stockholmståg att följa uppinsatserna med handledare som följermed personalen i trafiken och geråterkoppling.Veolia Transport genomförde enutbildning som fokuserade på att merkommunikation skapar mindre stressoch att en spärrexpeditör ska ge klaroch tydlig information anpassad efterresenärernas behov.Även bussförare utbildas i kundbemötande.Sedan september gäller nyalagbestämmelser för yrkeskompetens.Kraven innebär att nya bussförare skaha minst 140 timmar utöver grundutbildningenför busskörkortet. De skadessutom ha fortbildning i 35 timmarunder fem år. Bland annat utbildas dei kundbemötande och konflikthantering,rationell körning, samt bemötande avresenärer med särskilda behov. SLsbusstrafikentreprenörer Busslink,Swebus och Arriva, som startar sittuppdrag 2009, fick behörighet avVägverket att bedriva utbildningen.KapacitetsbristAllt fler reser med SL-trafiken och sam ­tidigt närmar sig spårtrafiken sitt kapacitetstak.Framför allt i pendeltågstrafikenär trängseln på spåren en viktig orsak till14 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 15

Långsiktigt arbete för tryggoch säker kollektivtrafikVISSTE DU ATT #3Varje månad kommer cirka3 000 ärenden in till SLstrygghetscentral.VISSTE DU ATT #4Brandlarm installerades påflera sträckor utmed tunnelbanansRöda linje. Arbetetför hela tunnelbanan slutförsunder 2009/2010. Under 2009kommer dessutom spårbeträdarlarmatt installeras itunnelbanans underjordsdel.Målet är att kollektivtrafiken ska upplevassom trygg och säker att vistas i,oavsett tidpunkt under dygnet. En radinsatser görs för att höja trygghetenoch säkerheten för såväl resenärersom medarbetare. Bland annat åtgär ­das trasig belysning, klotter och skadegörelsei resenärsmiljöer. Målet är attminska antalet brott mot personsäkerheten,minska klotter och vandalisering,och via SLs trygghetscentral bidra tillsnabb hjälp i larmsituationer.Förebyggande arbeteSL satsar sedan länge på att skapatrygghet i våra miljöer och en normalhelgkväll arbetar cirka 150 personer föratt öka tryggheten. Till exempel arbetartrygghetsvärdarna (Lugna Gatan), medungdomar i förebyggande syfte för attskapa kontakter och minska eventuellatrafikstörningar medan ordningsvakterarbetar med ordningsstörande händelser.Samarbetet med Stadsmissionen byggerpå att bemöta och hantera utslagna ochhemlösa människor.Under året färdigställdes installationenav trygghetskameror i tunnelbanan ochpå bussar, medan installationen på pendeltågsstationeroch depåer slutförsunder 2009. Kamerorna har bidragit tillatt Stockholmspolisen löser fler brott,tack vare tillgången till bilder som gör detmöjligt att identifiera och binda gärningsmännen.Johan Hedenfalk, säkerhetschef, sertre fördelar med trygghetskamerorna.– Vi vill få en kollektivtrafik fri frånbrottslighet. Kamerorna har en avskräckandefunktion, samtidigt som debidrar till att klara upp brott och dessutomär en faktor som skapar trygghetför resenärerna.Ambitionsnivån blir allt högreStationskamerorna är kopplade till SLstrygghetscentral där kontakter med ordningsvakter,väktare, polis, Lugna Gatanoch nattvandrare med flera samordnas.Trygghetsoperatörerna tar emot larm,prioriterar och tillkallar resurser för attlösa ordningsproblem. När det gäller klotteroch skadegörelse höjdes under åretambitionsnivån för rena miljöer. Ökadeinsatser gjordes mot klotter och skadegörelse.Antalet inrapporterade fall avklotter ökade, vilket bland annat beroddepå ett mer systematiskt arbete vid mottagningenav ärenden. SLs skadegörelsekostnaderför sanering med mera uppgicktill cirka 136 miljoner kronor 2008.– SL har gjort en stor satsning både närdet gäller det förebyggande arbetet samtstädning och renhållning och vi kan seatt det har gett resultat i form av flernöjda kunder, säger Johan Hedenfalk.Under december gjordes en pilotinstallationav alkolås på tre bussar. I början av2009 förses ytterligare cirka 100 bussarmed alkolås i ett samarbete med Swebusoch Kommunal. Alkolåsen blir ett komplementtill SLs antidrogprogram somstartades för cirka 10 år sedan.Syftet med införandet av alkolås på bussarär att kvalitetssäkra våra resor, där en drogfriförare är en självklarhet.Johan Hedenfalk, säkerhetschef”SLs trygghetspersonal fyller enviktig funktion och under åretutrustades ordningsvakter ochtrygghetsvärdar med enhetligauniformer som gör dem lättareatt känna igen.”16 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 17

Bra samarbete ger bättrekollektivtrafik”Under hösten var 63 procentav resenärerna nöjda medpersonalens bemötande, enökning med 2 procentenheterfrån föregående år.”SL ansvarar för den övergripandeplaneringen samt bestämmer trafikensomfattning och kvalitet. Det innefattarbeställning, förvaltning, utveckling ochmarknadsföring av trafiken i Stockholmslän. Driften av trafiken är upphandlad påentreprenad i internationell konkurrens.Kunder i tid (mål 89 %) resultat 86 %Nyckeln till bra kollektivtrafik handlar förSLs del bland annat om att hitta leverantörersom kan matcha resenärernas kravpå kvalitet och service. Sedan 1990-taletsköter externa entreprenörer driften avtrafiken, som regleras genom en rad olikaavtal. SL är beställaren och entreprenörernaspersonal är ansiktet utåt, de sommöter kunderna. De bidrar till att formabilden av SL och kvaliteten på servicen.Kunder i tidUnder året infördes ett nytt mål, kunderi tid. Avsikten är att mäta punktlighetenutifrån hur många resenärer som på verkasav förseningar i trafiken. När störningari trafiken inträffar under rusningstidhar det en större negativ påverkanpå målet än under lågtrafik, eftersoman talet påstigande då är som störst.Resultatet blev 86 procent och måletför året var 89 procent.Under året inträffade några störreproblem i infrastrukturen för pendeltågstrafikenoch lokalbanorna underrusningstrafik. Dessutom påverkadesbusstrafiken av ett kraftigt snöoväderi slutet av november. Dessa trafikstörningarkan till viss del förklara varförmålet inte nåddes. Samtliga trafikslaglevererade dock en relativt stabil trafikmed acceptabelt antal utförda avgångar.Antalet stopp i trafiken och inställdaavgångar var lägre än tidigare år. Destopp och inställda avgångar som inträffadei trafiken berodde på signal-,bane- och fordonsrelaterade problem.Punktligheten för spårtrafiken förbättradesoch för busstrafiken blev resultatetsom tidigare år.Andel kunder i tid baseras på andelpåstigande (%) som rest med fordonsom avgått i tid, det vill säga andelpåstigande med turer som avgått

VISSTE DU ATT #5För fjärde året i rad genomfördeSLs banavdelningsamordnade vinterövningari Arvidsjaur med representanterfrån SL, Banverketsjärnvägsskola och SLsentreprenörer. Tanken är attalla inblandade ska vara välförberedda om snöoväderdrabbar SL-trafiken.VISSTE DU ATT #6Ett av SLs mål för 2010 äratt halvera tågförseningarnai pendeltågstrafiken.offentlig upphandling. För att tillgodosedetta bildades under året en centralt stödjandeupphandlingsavdelning. Offentligupphandling är ett värde fullt medel föratt stärka SLs position som professionellbeställare på marknaden.– Vi strävar efter funktionsinriktade upphandlingar,där SL inte detaljstyr mer änvad som är nödvändigt utan ger entreprenörermer utrymme för att hitta bästamöjliga sätt att bidra till att vi når våra mål,säger upphandlingschefen John Fredlund.Vid nya upphandlingar är förfrågningsunderlagmed kravspecifikationer viktigadelar. Fokus flyttas från att pressa kost ­naderna till att höja kvaliteten på detjänster som levereras i syfte att få flernöjda kunder.Incitament blir en morot vidupphandlingarSL ställer höga miljö- och kvalitetskravsom kan handla om allt ifrån vilken typ avkemikalier som får användas, till hur avfallska hanteras och utsläpp begränsas.I arbetet ingår även en omfattande revi ­sions verksamhet, för att följa att kravenefterlevs. Såväl kvalitets- som miljökravär målstyrda och kopplade till incitamenti avtalen med leverantörer. Det innebäratt leverantören belönas ekonomiskt omdenne ligger extra långt framme och visarpå förbättringar. Förutom regel bundnarevisioner anlitas så kallade mysteryshoppers, det vill säga oberoende personersom gör observationer i trafikenoch på stationer och rapporterar allt frånhur städningen sköts till personalensservicevilja.Under året pågick en av de största upphandlingarnai SLs historia då tunnelbaneverksamhetenupphandlades tillett totalt beräknat värde av 35 miljarderkronor. Upphandlingen omfattar trafik ­drift, fordonsunderhåll, kundservice ochansvar för kundmiljöer. I januari 2009beslutade SLs styrelse att ge uppdragettill Hongkong-baserade MTR med enplanerad trafikstart i november 2009.I den allmänna översynen av organisationoch bemanning och i syfte att renodlabeställarrollen, har SL även sett övervilka andra delar av verksamheten somkan upphandlas i stället för att utförasi egen regi. Det resulterade i att kundtjänst,biljettkontroll, hiss- och rulltrappservicekommer upphandlas under 2009.Socialt ansvarstagandeUnder året beslöt styrelsen att SL offentligenska uttrycka sitt stöd för FN-nätverketGlobal Compacts tio principer. GlobalCompact är ett frivilligt och kostnadsfrittFN-nätverk som skapades för att främjaett socialt och miljömedvetet ansvarsta ­gande hos bland annat internationelltverksamma företag. Tanken är att förasamman företagen med FN-organ, fackföreningaroch det civila samhället föratt stödja tio principer kring mänskligarättigheter, arbetsrätt, miljö och motkorruption. SLs verksamhet uppfylleri praktiken indirekt redan många av dekrav som ett uttalat stöd till GlobalCompact innebär. Redan föregående årantogs riktlinjer för att förebygga mutoroch annan korruption. I samband medbe slutet om Global Compact antogs ävenen särskild upphandlingspolicy för SL.Nöjdhet per trafikslag 2007/2008TotaltTunnelbanaPendeltågBussLokalbana68%69%49%71%80%2007 200872%74%60%72%82%Denna i kombination med anslutningentill Global Compact ska säkra att SLagerar i enlighet med Stockholms länslandstings strategi för hållbar upphandlingoch upp fyller syftet med den Uppförandekodför leverantörer som land ­stings fullmäktige antog.SL skapar förutsättningarnaEn viktig del av arbetet är att bådestödja och skapa bättre förutsättningarför trafikentreprenörerna att körapunktligare trafik och fler resenärer.Under året reste i genomsnitt 701 000människor per dag. Antalet påstigandeen vanlig vardag uppgick till 2 482 000.Den totala trafikproduktionen mätt i sittplatskilometer ökade med 3,3 procent till15 674 miljoner kilometer. Kollektivtrafikeni Stockholm gick under året mot nyaSL ska ställa tydliga krav gentemotvåra leverantörer och följa upp arbetetutifrån våra kärnvärden, enkelhet, pålitlighetoch helhetssyn.Elisabet Munters, marknadsdirektörrekordnivåer. Den ökande efterfråganinnebär samtidigt en stor utmaning eftersomsamtliga spårsystem utom Tvärbanannådde sin kapacitetsgräns.2009 planeras utbyggnaden av Tvärbananmot Solna att inledas, 2013 införsett nytt signalsäkerhetssystem på tunnelbanansRöda linje vilket kommer att göradet möjligt att köra tätare trafik. 2017planeras Citybanan vara färdigställdoch först då blir det möjligt att utökapendeltågstrafiken.Veolia Transport Sverige drivertrafiken i tunnelbanan, på Tvärbanan,Lidingöbanan, Nockebybanan ochSaltsjöbanan. Veolia TransportSverige ägs av franskbaseradeVeolia Environment.Stockholmståg övertog under 2006driften av pendeltågstrafiken inklusivestationstjänsten. Stockholmstågägs till 100 procent av SJ AB.Roslagståg ansvarar sedan 2003för trafiken och driften av stationernapå Roslagsbanan. 2008 tog Roslagstågäven över underhåll av tågen.Företaget ägs av danska DSB,Danske Statsbaner och Tågkompaniet.Huvudägare är DSB.Busslink kör busstrafik åt SL iStockholms innerstad, Norrtälje,Täby, Åkersberga, Vaxholm, Lidingö,Handen, Nynäshamn, Solna/Sundbyberg,Sollentuna och Söder ort. Företagetägs till 70 procent av franskaKeolis och till 30 procent av SL.Swebus uppdrag för SL omfattarbusstrafiken i Södertälje, Bromma,Tyresö, Sigtuna/Upplands Väsby,Vallentuna och Ekerö (till mars2009), Nacka/Värmdö, Huddinge/Botkyrka, Järfälla/Upplands Bro.Swebus är helägt av Concordia Bus.Tynningö Buss kör busstrafiken påTynningö.Arriva Sverige kör busst rafiken iSigtuna/Vallentuna/Upp lands Väsbyoch Ekerö från 1 mars 2009. Arriva ärnoterat på den engelska fondbörsen.20 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 21

Rätt kompetens i fokus”Om vi ska kunna klaragenerationsskiftet inomSL måste vi satsa påyngre medarbetare.”SLs övergripande mål när det gällermedarbetare är att vara en attraktivarbetsgivare för att kunna behålla ochrekrytera personal som förverkligarSLs vision.En nyckelfaktor för att nå de övergripandemålen är ett engagerat ledarskap. Underåret deltog de chefer som är nya i ettinternt utvecklingsprogram. Huvudsyftetvar att ge dessa en tydlig uppfattningom chefs- och arbetsgivarrollen samtkunskap om SL-specifika policyer ocharbetsrutiner. Framför allt på personalområdet.I förebyggande syfte genomfördesutbildningar i stresshantering.Motiverad-Personal-Index(mål 67 ) resultat 69 (skala1–100)Rätt kompetens och engagerade medarbetareär andra viktiga förutsättningarför att förverkliga SLs vision. Analyserav kompetensbehov visade ett ökat behovav nyrekrytering. Anledningen är pensionsavgångaroch planerade ambitionshöjningari SL-trafiken. Ansvaret förrek rytering och kompetensutvecklingav trafikpersonal ligger hos trafikentreprenörerna.Tydligare profilering av företagetUnder året genomfördes flera aktiviteterför att stärka positionen som en attraktivarbetsgivare. Bland annat togs en rekryteringsstrategi fram för att förtydliga hurSL ska hantera konkurrensen om arbets ­kraft och attrahera rätt kompetens. Dessutominleddes arbetet med att förbättraoch målgruppsanpassa platsannonser isyfte att tydligare profilera och marknadsföraolika tjänster.Under året medverkade SL på arbetsmarknadsdagaroch seminarier. Tankenvar att aktivt söka kontakt med potentiellamedarbetare och marknadsföra SLför tekniker. Ett av dessa tillfällen varnär samhällsbyggnadssektionen påKTH arran gerade LAVA, Sveriges stör ­sta arbetsmarknadsdag för en enskildsektion. Under dagen bemöttes nyfiknastudenter med erbjudanden om projektanställning,praktikjobb och möjlighet attskriva examensjobb hos SL. Flera nya,unga medarbetare kom på det här sättetin i organisationen under året som gick.Ordning och redaEtt annat sätt att säkerställa företagetskompetensbehov är att fasa ut konsulteroch anställa motsvarande kompetenser.Syftet är att säkra den strategiskainterna kompetensen och samtidigtarbeta mer kostnadseffektivt.SL arbetar också med att struktureraföretaget genom att arbeta efter etttydligt målorienterat ledningssystem.Arbetet är processorienterat och sam ­ordnat för att säkerställa effektivitetoch skapa förutsättningar för ständigaförbättringar.SL verkar för en jämn könsfördelningi alla yrkeskategorier. I företagets ledningsgrupphar SL uppnått en jämnköns fördelning liksom bland övrigachefer; 40 kvinnor och 39 män.Sjukfrånvaron minskade under årettill 5,4 procent. SL arbetar aktivt medrehabiliteringsutredningar och företagshälsovårdenengageras för riktade insatserpå arbetsplatsen. För att förebyggaohälsa erbjuds samtliga anställdahälsounderökning vartannat år samtsubventionerade friskvårdsaktiviteter.I årets medarbetarundersökning uppgickMotiverad-Personal-Index till 69.De frågor där betyget ökade mest är erkännandeför prestation, öppenhet förförändringar, ledningens styrning, egenutveckling, möjlighet till karriär ochnärmaste chefs ledarskap. Svarsfrekvensensteg från 84 procent 2007 till88 procent.Jan Hamrin, personaldirektör22 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 23

SL har en viktig miljöroll i samhälletMiljöprestandaSL ska bidra till en långsiktigt hållbarutveckling av regionen i social, ekonomiskoch ekologisk balans. Det omfattaren rad olika aspekter, alltifrån att ständigtförbättra miljöprestandan, till att fort ­sätta öka tillgängligheten för människormed funktionsnedsättning.Andel förnybar energi(mål 61 %) resultat 66 %Andel bussar medgaranterad tillgänglighet(mål 30 %) resultat 16 %Andel förnybar energi är ett totalmåttför energi till buss- och spårtrafik ochlokaler. Ökningen från 62,5 procent2007 till 66 procent 2008 beror främstpå ökad andel förnybar energi till loka ­lerna och i viss mån även på busstrafiken.Enligt en undersökning gjord av branschorganisationenSvensk Kollektivtrafikvärderades 2007 års samhällsnytta avhela rikets kollektivtrafik till 22 miljarderkronor; varav SL-trafiken stod för cirka14 miljarder kronor. Den största nyttanlåg i ökad trafiksäkerhet, förbättrad miljöoch hälsa samt minskat slitage på vägar.SL arbetar efter ett miljöledningssystemsom har tydliga mål och ställer krav påständig förbättring. Under året omcertifieradesmiljöledningssystemet enligt ISO14001 för ytterligare en treårsperiod.Dess utom skrev SL i juli under SvenskKollektivtrafiks miljöavsiktsförklaring.Målet är att öka det kollektiva resandetmed 20 procent tidsperioden 2005–2020.Transporter står för en stor del av sam ­hällets miljöproblem. SL har en viktig uppgiftatt minska miljöpåverkan genom atterbjuda kollektivtrafik i Stockholms län.Ambitionen är att all SL-trafik ska drivasmed energi från förnybara källor senast år2025. Redan i dag drivs all spårtrafik medförnybar el, det vill säga el från vattenochvindkraft. Elen till tunnelbanan ochlokalbanorna är dessutom märkt medNaturskyddsföreningens ”Bra miljöval”.Dieseln ska fasas utI fokus för miljöarbetet eftersträvasen minskning av klimatpåverkandekoldioxidutsläpp. Det görs genom attfasa ut diesel och i stället införa förnybaradrivmedel i busstrafiken. Målet äratt hälften av busstrafiken ska körasmed förnybara drivmedel 2011. För attnå dit satsas det på biogas och etanol –de bränslen som i dag finns tillgängligai tillräckligt stor skala. Under året introducerades13 nya biogasbussar ochytterligare 34 etanolbussar. Internationelltär SL en stark föregångare i frågaom förnybart bränsle för busstrafikenoch har numera världens största etanolbussflottaoch en biogasflotta som stän ­digt växer. Detta väcker stort intresse ochunder året gjordes mer än 20 studiebesökifrån andra delar av världen.Under året blev det klart att etanol-elhybridbussarska testas i trafik under 2009.Hybridtekniken ligger helt i linje med SLsmiljöåtgärder och innebär att bränsleförbrukningenkan minskas avsevärt.SL arbetade fram kriterier gentemotentre prenörerna för att säkerställa attallt bränsle i trafiken är framställt på ettsocialt och miljömässigt godtagbart sätt.Buller en miljöfrågaStörande ljud är en viktig miljöfaktor ochbullerreducerande åtgärder prioriterashögt. Under året förbereddes ett test somgenomförs 2009. Testet innebär att etttåg på Roslagsbanan utrustas med buller ­dämpande ”kjolar”. Försöket kommer attföljas upp bland annat med mätningarunder 2009.24 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 25

VISSTE DU ATT #7SL står för cirka 25 procentav resorna i Stockholms län,men bara för cirka 6 procentav koldioxidutsläppen.SL arbetar förebyggande med bullerreduktiondels genom att aktivt deltai kommunernas planarbete, dels iden egna planeringen av den framtidakollektivtrafiken. Högt prioriterat äratt kollektivtrafiken kan bedrivas utankonflikt med byggandet av nya bostäder.SL har också antagit en bullerpolicysom utifrån nationella riktlinjer ochgränsvärden för buller anger när detär nöd vän digt att vidta bullerdämpandeåtgärder.Miljövänligare infrastrukturAndra exempel på genomförda miljöåtgärderär det fortsatta arbetet med attbyta ut systemet för strömskenevärme itunnelbanan. Tidigare var strömskenanständigt uppvärmd under vinterhalvåret.Efter bytet kommer väderleken att styranär värmen ska slås på vilket leder tillstora energibesparingar.SL medverkar dessutom i Stockholmsläns landstings arbete med utfasningenav farliga kemikalier. Avvecklingen av dekemikalier som ska fasas ut till utgångenav 2011 påbörjades.gas är Lidingö, Frihamnen, Hornsberg,Fredriksdal och Charlottendal. Dessutomförbereds den nya bussdepån i Lundaför etanolbussar.Tillgänglighet i fokusI likhet med övriga samhället ska SLtillgänglighetsanpassas för resenärermed funktionsnedsättning. Målet äratt den som själv, eller med hjälp aven ledsagare kan ta sig till en station/hållplats, ska kunna resa med SL senast2010. Programmet omfattar exempelvisanpassning av tunnelbanans plattformshöjder,nya hissinstallationer och infö ­randet av taktila stråk – ett arbete somintensifierades 2008. Under året introduceradesfler låggolvsbussar. Numerahar två av tre bussar lågt insteg.2008 togs det fram riktlinjer för tillgängligheteni trafiken. Det påbörjades ävenen insiktsutbildning, det vill säga enutbildning som är obligatorisk för SLspersonal och som syftar till att tillgänglighetsfrågornagenomsyrar allt arbete.Alla beslutsunderlag till ledningen ochstyrelsen ska fortsättningsvis innehålla enkonsekvensbeskrivning av tillgängligheten.Kulturen är en del av SLs samhällsengagemangSL satsar årligen cirka tio miljoner kronorpå att vårda och utveckla konsten i SLtrafiken.Under året fick tre tunnelbanestationeroch en pendeltågsstation heltny konst i samband med stationsrenoveringar.Konsten bidrar till att skapa entrivsam, upplevelserik och trygg miljö.Dess utom får varje station sin egenidentitet, vilket underlättar för resenäreratt orientera sig i tunnelbanesystemet.Under året arrangerades dessutomtio utställningar i samtidskonst medfärg bilder, svart/vita bilder, konstfilmoch skulptur. I arbetet med de tillfälligakonstutställningarna ingår även attstödja konstnärer i början av sin karriär.Det sker på tunnelbanestation Odenplan,där fyra nyutexaminerade konstnärerfrån några av Sveriges konst-och design ­högskolor får möjlighet att under tremånader visa sitt examensarbete för enmycket stor publik.Under året inleddes också arbetet medatt energideklarera fastigheterna, vilketväntas leda till framtida energieffektiviseringar.Ett annat viktigt arbete är an passningoch installation av infrastruktur.Under året planerades, projekteradesoch upphandlades infrastruktur som skamöjliggöra distribution och tankning avbiogas och etanol vid flera av SLs buss ­depåer. Exempel på bussdepåer för bio­SL arbetar aktivt med informationssprid ­ning om planerade trafikstörningar tillhandikapporganisationer och dess medlemstidningar.Genom SLs kundtjänst kanresenärer få hjälp med att förstora upptidtabeller och information via texttelefon.Tunnelbanestation Odenplan, konstnär Christian Pontus Andersson.Andel värme till SLs lokaler somkommer från förnybara källor ökadetill 89 procent 2008. Ökningen berordels på fastighetsavdelningens arbetemed övergång från uppvärmningmed olja till fjärrvärme, dels på attvärmeleverantörerna ökade andelenförnybara källor till sin värme.Biogas (metan) bildas naturligt vidnedbrytning av organiskt material.SLs biogas kommer från reningsverki Stockholmsområdet. Det innebäratt det är stockholmarna själva sombidrar till att skapa en mer miljövänligkollektivtrafik.Sedan 2005 har SL strävat efter attbättre leva upp till FN:s konventionom barnets rättigheter, helt enligtlandstingets (SLLs) Handlingsplanför arbetet med Barnkonventionen.Målet är att alla medarbetare i SLtrafikenska utveckla respekten ochlyhördheten för barnets synpunkteroch att verka för barns bästa i beslutoch åtgärder. Detta tydliggörs genomdirektiv, avtal och bokslut och genomutbildning som varje medarbetare iSL-trafiken ska genomgå. I Stockholmslän bor över 400 000 barn iåldrarna 0–18 år.26 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 27

AB StorstockholmsLokaltrafikHög ambition gav bra resultat 2008VdVd-stabFastighetsutvecklingSäkerhetVerksamhetsutvecklingPersonalEkonomiJuridik, upphandlingoch revisionMarknad Trafik TeknikSL ska medverka till ett väl avvägttransportsystem som vilar på samhällsekonomiskagrunder. I uppdraget ingårallt ifrån planering och upphandling avtrafik samt framtagande av biljettsortimenttill förvaltning av infrastrukturoch fastigheter.Skattefinansieringsgrad(mål 52,8 %) resultat 51,4 %Nettokostnad per personkilometer(mål 2,16 kr) resultat 2,15 krResultatutvecklingen blev positiv underåret och den främsta orsaken var attbiljettintäkterna ökade. Biljettförsäljningenhamnade på 5 099 miljonerkronor och ökningen kan förklaras avde prishöjningar som trädde i kraft ibörjan av året samt att resandet fortsatteatt öka. Därutöver fanns en medvetenåterhållsamhet på kostnadssidan.I takt med ett ökat investeringsbehovaktualiserades frågan om nya finansieringsmodeller.Arbetet med att hitta nyalösningar intensifierades under året. Dethandlade framför allt om att nyttja SLsfastighetstillgångar för kommersiell ut ­veckling samt att söka samverkan i fin ­ansieringen av planerade utbyggnaderhos kringliggande fastighetsägare. Somexempel sker en avveckling av de fastigheterSL inte längre har bruk för samtidigtsom uthyrningen av fastigheter utvecklas.SL förvaltar cirka 450 000 kvadratmeterlokalyta samt spår och depåområden.Rollen som förvaltare av fastigheterknutna till trafiken klargjordes gentemotStockholms läns landsting genom ett fullmäktigebesluti slutet av året. SL får nuansvar för alla frågor rörande dessa fas ­tig heter, vilket väntas leda till effektiviseringar.”Plattform Stockholm”Under våren träffades en överenskommelsemellan Stockholms stad, Stockholmsläns landsting och SL avseendefastighetsfrågor. Överenskommelseninnebär bland annat att SL nu kanutveckla stationerna i tunnelbanan förkommersiellt ändamål. Ett exempel pådetta är Östermalmstorgs station somrustas upp. I syfte att öka resenärsnyttanska ytterligare ett antal tunnelbaneuppgångarmoderniseras med trevligaremiljöer, fler butiker och utökad trafikinformation.Plattform Stockholm innebärockså klarlagd rätt till reklamintäkter itunnelbanan samt att SL och Landstingeterhåller, i utbyte mot exploateringsbarmark, 760 miljoner kronor från staden.Dessutom ger Plattform Stockholm SLäganderätt till flera bussdepåer ochmöjligheten att miljöanpassa dem förmorgondagens busstrafik. 100 miljonerkronor, av de 760 miljoner kronor frånstaden, satsas i nya lokaler för Spårvägsmuseet.Pengarna ska användas till attanpassa den, av Ferdinand Boberg ritade,kulturhistoriska byggnaden i Hjorthagenför verksamheten.Under året satsade SL på företagsförsäljning.För att klara den högre försäljningsambitionenprojektanställdes ytterligaretvå säljare. Marknadsföringenliksom närvaron på mässor och i mediaintensifierades. 2008 avslutades meden försäljning på 39 miljoner kronor ochantalet företagskunder landade på 3 600vid årsskiftet. De tio första veckorna 2009såldes det för cirka 11 miljoner kronorjämfört med 2008, då det såldes för cirka6,4 miljoner kronor under samma period.Nytt betalsystem med smartkortlösningSL valde en stegvis strategi för intro ­duk tionen av det nya betalsystemet SLAccess. Den 1 september kunde de förstaresenärerna börja använda SL Accesskortladdade med biljetter. Nya kortläsareoch annan SL Access-utrustningOlika slags samarbeten medföretag och organisationer ärett sätt att få fler nöjda kunderoch att stärka SLs varumärke.28 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 29

AreasammanställningVISSTE DU ATT #8Spårvägsmuseet besöktes av95 000 människor under året,en ökning med 7% i jäm förelsemed 2007. Enligt enundersökning var 99% nöjda.fanns då på plats i hela SL-trafiken ochtrafikpersonalen hade genomgått ut ­bildning i det nya systemet. Drygt14 000 premiärkunder hade e-handlatsäsongsbiljetter för perioden september–december. Användartester visade attsystemet togs emot mycket positivt avde flesta resenärer. Den 15 novemberstartade försäljning av 30-dagarsbiljetterpå SL Access-kort på SL Center vidSergels Torg. Innan årets slut kundebåde 30-dagars-, års-, och säsongsbiljetterköpas på samtliga sju SL Centermedan e-handelskunderna erbjödssäsongs- och årsbiljetter. När systemetär helt utbyggt kommer i stort sett allaSLs biljetter att laddas på SL Access-kort.Allt fler besökare i StockholmInte enbart antalet vaneresenärer ökar,utan även antalet tillfälliga besökare. Ibörjan av sommaren genomförde SL ensatsning på den här målgruppen genomatt marknadsföra 24- och 72-timmarskort.Samtidigt introducerades nyaförsäljningsställen med inriktning påtillfälliga besökare som hotell, färjeterminaleroch Arlanda express. Dessutomkompletterades obemannade tunnelbaneochpendeltågsspärrar med automaterför biljettförsäljning. Under juli blev detmöjligt att använda utländska Master­Card och Visa-kort i automaterna.Samarbeten bidrar till nöjdare kunderoch ökade intäkterI första hand handlar samarbeten om attunderlätta för människor att resa medSL-trafiken till och från mässor, kongresseroch stora evenemang där SL blandannat planerar för bra trafiklösningaroch lättillgänglig trafikinformation i syfteatt bidra till en positiv helhetsupplevelseav Stockholm. Sedan årsskiftet 2007/2008 ingår SL i Stockholm Visitors Boardpartnergrupp för evenemang. Partnergruppenbestår av privata och kommunalaföretag och organisationer somsamverkar för att öka intresset för Stockholmsom destination för evenemangutomlands. Under året omsatte turismcirka 5 miljarder kronor i samband medevenemangsbesök i Stockholms län. FörSLs del innebär det ökade intäkter ochfler resenärer.FaktaSL ägs av Stockholms läns landsting ochfinansieras av skattemedel, biljett-, reklamochlokalhyresintäkter.Landstinget styr SL genom att landstingsfullmäktigebland annat beslutar om SLsstyrelseledamöter, bolagsordning, ägardirektivoch budget.Som ett offentligt ägt aktiebolag lyder SLunder offentlighetsprincipen och regelverketför offentlig upphandling inom den så kalladeförsörjningssektorn.SLs rätt till mark och anläggning för att bedriva trafik skiljer sig mellan trafikslagen. För tunnelbanetrafiken är det i huvudsak nyttjanderätt och servitut,när det gäller pendeltågsverksamheten bedrivs den på Banverkets och Jernhusens anläggningar som SL nyttjar med avtalsformen trafikeringsrätt.Roslags-, Saltsjö- och Lidingöbanan är förlagda på mark som SL äger, medan däremot Nockeby- och Tvärbanan är förlagd på mark som disponerasvia servitut. Depåer och terminaler har olika dispositionsformer såsom ägande, tomträtt och arrende.Sammanställning av area som SL förvaltar avseende stationer, terminaler och verkstäder.I den uthyrningsbara arean ingår ej driftutrymmen, plattformar och entréer.Benämning Deltrafikslag namn Area (kvm) 1) Total uthyrningsarea Uthyrd area Uthyrningsgrad %Buss Bussterminal 2 385 1 620 1 558 96,2Depåer Buss 176 480 118 694 107 392 90,5Buss Totalt 178 865 120 314 108 950 90,6Lokalbanor Depåer Lokalbana 38 701 30 953 22 873 73,9Lidingöbanan lokaler 197 171 171 100,0Nockebybanan lokaler 117 102 102 100,0Roslagsbanan lokaler 8 505 7 502 7 42 95,2Saltsjöbanan lokaler 2 855 2 361 2 244 95,0Tvärbanan lokaler 403 350 350 100,0Lokalbanor Totalt 50 778 41 439 32 882 79,4Pendeltåg Depåer Pendeltåg 63 371 57 610 57 610 100,0Pendeltåg lokaler 155 858 912 686 75,2Pendeltåg Totalt 219 229 58 522 58 296 99,6Tunnelbana Depåer Tunnelbana 192 640 150 373 146 136 97,2Gröna Linjen lokaler 181 696 23 099 20 019 86,7Röda Linjen lokaler 161 276 18 276 15 600 85,4Blå Linjen lokaler 113 860 6 074 3 907 64,3Tunnelbana Totalt 649 472 197 822 185 662 93,9Totalt 1 098 344 418 097 385 790 92,31)I arean för tunnelbane- och pendeltågsstationer ingår plattformsytorna, lokalbanor redovisas exklusive plattformsytor.SLs fastigheterKommun/fastighetMarkareal (kvm)Kommun/fastighetMarkareal (kvm)Andelen resenärer som handlarsms-biljetter ökar stadigt. I genomsnittsåldes cirka 550 000 biljetterper månad 2008 jämfört med cirka280 000 biljetter per månad 2007.Sms-biljetten utgör ett viktigt komplementtill de övriga biljetternaoch utvecklades ursprungligensom ett resultat av att bussförarnaslutade att hantera kontanter.BotkyrkaLärlingen 1DanderydDanderyd 3:167Danderyd 3:168Djursholm 2:333Enebyberg 1:90Enebyberg 1:91Stocksund 2:131EkeröTappström 1:40HaningeJordbromalm 3:2Söderbymalm 6:17JärfällaBredgården 1:5LidingöLidingö 12:175Lidingö 12:200Lidingö 12:201Lidingö 8:1Lidingö 8:8530 31521 10329 140154 57115 30015 70068316 44045 04122 69419 3497 4331 159424166 50071Lidingö 8:87Lidingö 8:91Lidingö 8:94NackaBaggensudden 21:1Björknäs 1:711Björknäs 24:1Erstavik 25:20Erstavik 25:22Erstavik 25:24Igelboda 55:1Igelboda 56:1Neglinge 2:5Rösunda 2:3Rösunda 2:4Sicklaön 318:1Sicklaön 76:1Sicklaön 76:2Sicklaön 76:3Solsidan 57:1Tattby 39:149895562 0402 32334 9901 95288523971 019759972863148 162171 97329270514 57734 45830 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 31

Kommun/fastighetMarkareal (kvm)Kommun/fastighetMarkareal (kvm)Kommun/fastighetMarkareal (kvm)Kommun/fastighetMarkareal (kvm)NorrtäljeFinnby 1:10Finnby 1:11Finnby 1:12Finnby 2:14Finnby 2:15Rimbo-Bergby 1:10Rimbo-Bergby 1:11Rimbo-Bergby 1:9Rimbo-Håsta 6:2Rimbo-Söderby 1:4Rimbo-Söderby 2:4Rimbo-Söderby 2:5Rimbo-Söderby 3:4Rimbo-Tomta 10:25Rimbo-Tomta 14:1Rimbo-Tomta 15:1Rimbo-Tomta 16:1Risby 1:12Risby 1:13Risby 2:15Risby 2:16Risby 2:17Rö-Byle 1:3Stenbocken 3Näs 1:2 och 2:2NynäshamnVansta 7:2SolnaBergshamra 4:20Huvudsta 2:8 1)Huvudsta 4:19 1)Skytteholm 2:18 1)SigtunaBroby 1:2 1)StockholmAkka 11 1)Akka 4 1)Blixtljuset 18 1)Digitalkameran 1Domnarvet 48Golvläggaren 2 1)Herbariet 3 1)Kristineberg 1:3 1)Kristinebergs Slott 10Kristinebergs Slott 11 1)Norra Djurgården 2:1Persikan 5 1)Roslagsbanan 19Roslagsbanan 27Roslagsbanan 28Roslagsbanan 30Råcksta 1:10Sandstugan 3 1)Skebo 9Södermalm 10:21Södermalm 10:28Södermalm 10:31Södermalm 10:32160110802201702 1205 2901 9605 3753 3801 25014 78011 0101 3617175 0201 6209 1603 11010 78513 4802 0104 28326 43746 36012 1679 0021 61890486322 27275131 052101 5851593 7584 408101 7921 95455 4542 456112 81331 4724854214411 79275 09224 7712 18363796173Södermalm 11:11Södermalm 11:13Södermalm 11:15Södermalm 11:16Södermalm 11:5Södermalm 11:6Södermalm 11:7Södermalm 11:9Södermalm 9:3Södra Hammarbyhamnen 1:13Södra Hammarbyhamnen 1:14Åstorp 2 1)Åstorp 4SundbybergSundbyberg 2:33Sundbyberg 2:34Sundbyberg 2:25 1)Sundbyberg 2:54 1)Älgen 2 1)SödertäljeSolvändan 1Södra 1:43Södra 1:5TyresöBussen 1TäbyHägernäs 7:8Karby 2:16Karby 2:17Karby 2:22Näsbypark 74:1Näsbypark 74:2Näsbypark 74:3Roslags-Näsby 2:1Roslags-Näsby 24:42Roslags-Näsby 6:7Täby kyrkby 7:10Täby kyrkby 7:11Täby kyrkby 7:12Täby kyrkby 7:14Täby kyrkby 7:17Täby kyrkby 7:18Täby kyrkby 7:22Täby kyrkby 7:23Täby kyrkby 7:24Täby kyrkby 7:7Täby kyrkby 7:8Täby kyrkby 7:9Viggbyholm 29:3Åkerby 1Åkerby 5Upplands-BroNygård 2:15VallentunaBroby 1:5Broby 1:6Broby 2:8Broby 3:5Bällsta 2:14012559840204184221857113410865573 8896 42536 03521 09642 61346577921 4202 3602 53230 4851363483 1054 81728 1394120321 717640540265304231321713983363333112602 50081010 88044 4412 554428 3322 2001 7004 4602 3404 719Bällsta 4:1Frösunda Prästgård 1:19Frösunda Prästgård 1:3Frösunda Prästgård 2:2Kragsta 1:11Kragsta 1:15Kragsta 1:45Kragsta 13:1Kårstaby 1:2Kårstaby 3:3Kårstaby 4:3Kårstaby 5:3Kårsta-Gillberga 2:6Kårsta-Gillberga 3:2Kårsta-Rickeby 2:111Kårsta-Rickeby 2:112Kårsta-Rickeby 4:2Lindholmen 1:2Lindholmen 4:1Lindholmen 5:16Lindholmen 7:1Lindholmen 8:1Lindholmen 8:2Molnby 5:1Molnby 6:1Mälsta 1:22Mälsta 1:23Mälsta 1:6Mälsta 1:7Mälsta 1:8Orkesta-Söderby 1:2Orkesta-Mörby 3:2Orkesta-Mörby 3:3Ormsta 1:5Rolsta 2:7Salby 1:3Salby 2:11Salby 2:3Salby 2:4Snapptuna 4:91Solsta 1:2Solsta 2:2Sunnanå 1:2Sylta 1:2Sylta 1:3Tjusta 1:2Tjusta 2:2Torsholma 3:2Torsholma 4:3Uthamra 1:100Uthamra 1:121Uthamra 1:122Uthamra 1:30Vallentuna-Ekeby 1:2Vallentuna-Ekeby 2:9Vallentuna-Mörby 1:21Vallentuna-Mörby 1:85Vallentuna-Prästgård 1:2Vallentuna-Prästgård 1:431 7132 92024 870802 1503 2401 3266255 4405203 5201 1301 0401 1001 5202 4806302 1909601 8894 54014 16610425 09016 0141931 2623001 95010 3309 3104 7307 8006 602502 9502299801 2504 18912 62016 1401 0009 8002 0401 6302 2501 8702 0706608052692 2002 5871 77711 5003 41017 956780Vallentuna-Prästgård 1:5Vallentuna-Rickeby 1:132Vallentuna-Rickeby 1:99Vallentuna-Veda 1:2Vreda 1:10Vreda 1:11Vreda 1:12Vreda 1:13Vreda 2:2Backa 1:2, 19:2, 20:2 och 21:2Kårsta-Gillberga 1:2 o 2:5Mälsta 1:9 o 3:3Rolsta 1:6 o 2:6Rolsta 1:7 o 2:8Stora Luttergärde 1:2 o 2:2VaxholmYxan 16VärmdöMörtnäs 1:587Stavsnäs 1:367Stavsnäs 1:897ÖsteråkerBerga 15:12Berga 3:4Berga 5:6Berga 5:7Husby 4:5Husby 4:7Husby 8:1Runö 8:1Runö 9:1Rydboholm 11:1Rydboholm 3:1Tuna 12:1Tuna 6:1Tuna 6:50Tuna 6:51Tuna 6:52Tuna 9:103Tuna 9:104Tuna 9:105Tuna 9:39Täljö 7:1Ägande TotaltTomträtt TotaltTotalt1)Fastigheten innehas med tomträtt.7 8934 5295 156132 7901 4901 8007001 00064 2403 7701 6702 71015 5104 1303 2618 89610 7983 0216 3822 1433 18812 22013 45956711 98012 20031056 77939 3601 14421 6148 06521073715097965176562 7503 018 243443 6443 461 88732 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 33

FörvaltningsberättelseAB Storstockholms Lokaltrafik med organisationsnummer 556013-0683Styrelsen och verkställande direktörenför AB Storstockholms Lokaltrafik avgerhärmed redovisning för bolagets ochkoncernens verksamhet räkenskapsåret2008-01-01 – 2008-12-31.1. ÄgarförhållandenSL-koncernens moderbolag, AB StorstockholmsLokaltrafik (SL), ägs av Stockholmsläns landsting (SLL). Koncernen omfattadevid slutet av år 2008 moderbolaget medfyra rörelsedrivande och två vilandedotterbolag och fyra intressebolag.SL Infrateknik AB100 %AB SL Finans100 %SL HR-service100 %SL Kundtjänst AB51 %AB StorstockholmsLokaltrafikBusslink iSverige AB30 %Tågia AB33,3 %AB Transitio43,5 %StockholmTerminal AB40 %SL beslutar om trafikens omfattning,kvalitet och utveckling inom ramen för dedirektiv och förutsättningar SLL angivit.SL upphandlar och beställer trafiken frånolika entreprenörer. SL svarar för trafikensinfrastruktur, dess skötsel samt ny- ochreinvesteringar. AB SL Finans svarar förfinansiering av fordon.I SL Infrateknik AB återfinns fordon somavses bli externfinansierade.SL HR-Service AB utför hiss- och rulltrappsservice.SL Kundtjänst AB sköter information tillallmänheten om trafikutbudet, tar emotoch vidarebefordrar allmänhetens synpunktersamt ansvarar för biljettkontrollen.I koncernen ingår de vilande bolagenFastighets AB Viggestaberg och SLLidingö Trafik AB.SL äger dessutom andelar i följande in -tressebolag med kollektivtrafikre lateradverksamhet:••AB Transitios (43,5 procent) verksamhetomfattar förvärv och finansiering avfordon på uppdrag av delägarna. SL harunder året minskat sitt ägande med1 procent genom avyttring av aktier tillnya delägare som ett led i strategin attbredda ägandet i Transitio till flertrafikhuvudmän. Försäljningen har sketttill bokfört värde••Stockholms Terminal ABs (40 procent)verksamhet omfattar drift av Stockholmsbussterminal/Cityterminalen••Tågia ABs (33,3 procent) verksamhetomfattar underhåll och skötsel av spårbundnafordon••Busslink i Sverige ABs (30 procent)verksamhet avser upphandlad busstrafikinom SverigeDärutöver har moderbolaget en ägarandeli Samtrafiken i Sverige AB (2,12 procent)vars verksamhet avser samverkan för attförbättra för kollektivtrafikresenärer ochverka för ökad kollektivtrafik i hela Sverige.Vidare har deltagande i det nordiska rese -kortssamarbetet resulterat i att SL gått insom delägare i SLTF Resekortet i SverigeAB (13,33 procent).Beslut har fattats av SLs styrelse att verk -samheten inom SL HR-Service AB samtbiljettkontrollverksamheten inom SLKundtjänst AB ska upphandlas externt.Ägandet i utförarbolagen Busslink iSverige AB avses avvecklas ochverksamheten i Tågia AB överförssuccessivt till trafikentreprenörerna.Vagnunderhållsbolaget Tågia AB bildadesår 2000. Bolaget utför enligt kontrakt framtill och med 2009 tågunderhåll för tunnel -banan. Det ägs till 66,7 procent av trafikoperatörenVeolia Transport AB och till33,3 procent av SL. Upphandling av avtalför trafik och underhåll avseende tunnelbananpågår. I anslutning till ikraftträdandetav det nya kontraktet avser SLutnyttja sin option att, till i förväg fastställdköpeskilling, förvärva Veolias andel avbolaget, vilket efter omstrukturering avsesavvecklas. Dessa förändringar beräknasäga rum under 2009. Åtgärderna är ett ledi SLs renodling av beställa rrollen, samtimplementeringen av en affärsstruktur sominnebär upphandling av trafikavtal inklusiveunderhåll från en avtalspart.Sedan tidigare finns avtalade köp- ochsäljoptioner mellan SL och Keolis NordicAB avseende förvärv av SLs resterandeinnehav av 30 procent av aktierna iBusslink i Sverige AB. Optionerna kanpåkallas under 2009 och 2010.2. VerksamhetSLs affärsidé är att erbjuda dem som bori Stockholms län en väl utbyggd, attraktivoch lättillgänglig kollektivtrafik på spåroch väg. SL möter olika kunders behov avenkla, pålitliga och prisvärda resor. Allaresor ska vara säkra och trygga. SL bidrargenom sin verksamhet till en långsiktigthållbar utveckling av regionen.Beslut om trafikens omfattning, kvalitetoch utveckling fattas av SLs styrelse inomde ekonomiska ramar som SLL anger.SLs styrelse fastställer årligen i aprilden Strategiska Plattformen vilken om -fattar SLs kärnvärden och gemensammavärderingar, vision, affärsidé samt övergripandemålstyrningsmodell. I denStrategiska Platt formen, som är femårig,anges de gemensamma långsiktiga målvilka styr verksamheten.Målstyrningsmodellen är indelad i perspek tivefter SLs fem viktigaste intressentgruppersamt perspektivet SLs gemensammaarbetssätt.Perspektiven är:• Kund• Leverantör• Medarbetare• Samhälle• Ägare• Gemensamt arbetssättKunderna har en särställning som SLs viktigasteintressenter och är placerade i centrum av målstyrningsmodellen.Perspektivet ”gemensamtarbetssätt” behandlar det processorienteradeoch samordnade arbets sätt som syftar till attsäkerställa effektivitet och skapa förutsättningarför ständiga för bättringar.Det övergripande målet i kund perspektivet är”Fler och mer nöjda kunder.” Målupp fyllelsenmäts genom ”Andel nöjda kunder, Andel missnöjdakunder samt Andel trogna kunder”.Stockholms län har den högsta marknadsandelen för kollektivtrafik i Sverige. Vidmax tim men är marknadsandelen över innerstadssnittetcirka 78 procent. Drygt 80 procentav Stockholms läns befolkning åkermed SL någon gång per månad eller meroch 62 procent reser med SL minst en gångper vecka. Knappt 15 procent säger att deåker mer sällan än en gång i månaden ochknappt 5 procent uppger att de aldrig åkermed SL.En vanlig vardag hösten 2008 reser drygt700 000 personer med SL. Resfrekvensenär högst i åldersgrupperna 12–39 år. Dettrafikslag som har flest antal påstigningarär tunnelbanan med 45 procent, därefter ärdet buss med 40 procent, pendeltåg med10 procent och lokalbanor med 5 procent.Med nuvarande utbud och kapacitet kan SLframför allt öka sina marknadsandelar underandra tider än morgon- och kvällsrusningen.Resandet med SL ökade under år 2008 med2,0 (1,8) procent jämfört med föregåendeår. Antalet påstigande en vanlig vardag våroch höst uppgick till 2 482 (2 434) tusen.Resandet under 2008 är återigen det högstaunder de senaste åren. Antalet resenärervardagar uppgick under 2008 till 701(687) tusen per dag.Antalet personkilometer utvecklades positivtunder 2008 och uppgick till 4 840(4 761) miljoner kilometer, en ökning med1,7 (2,2) procent.Den totala trafikproduktionen mätt i sittplatskilometerökade med 3,3 (–3,9) procenttill 15 674 (15 168) miljoner kilometer.Sedan 2007 genomförs SLs ombordmätningav Upplevd Kvalitet varje månad. Den genomsnittliga nöjdheten för 2008 var 72(68) procent. Andelen miss nöjda kundervar 11 (14) procent. Andelen trogna kunderunder 2008 uppgick till 62 (63) procent.Därmed har SL uppnått två av tre fastställdamål för 2008 i den Strategiska Plattformen.Under två månader, augusti och september,uppnåddes den högsta andelen nöjdakunder någonsin i SLs historia. Andelennöjda kunder uppgick till 75 procent underbåda dessa månader och andelen missnöjdakunder till 10 procent.Enligt Kollektivtrafikbarometern frånSvensk Kollektivtrafik är andelen nöjdamed SL 61 (55) procent bland länsinnevånarnaoch 66 (62) procent bland de somreser en gång i veckan eller mer. Andelenmissnöjda är 8 (11) procent bland länsinne -vånarna och 6 (9) procent bland dem somreser en gång i veckan eller mer. Resul tatenär en markant förbättring jämfört med2007 och följer resultaten i SLs egen mätning”Upplevd Kvalitet” där intervjuernasker ombord i trafiken.Resegarantin fortsätter att utvecklas för attmöta kundernas krav. SLs styrelse har fattatbeslut om att införa ersättning för bilresor iresegarantin från och med 1 januari 2009.Utnyttjande av resegarantin kan ses somett av flera uttryck för kvalitetsnivån itrafiken. Under 2008 uppgick antalet er -sättningar till 32 023 (32 633) stycken, enminskning med knappt 2 procent, samtidigtsom maxbeloppet för ersättning höjts till800 kronor i slutet av 2007. Utbetald ersättninguppgick till 8,2 (8,0) Mkr.Klottersanering och förebyggande åtgärderför att reducera vandalisering och klotterär högt prioriterade åtgärder. Klotteroch annan vandalisering har förorsakatkostnader för återställande med 74 (67)Mkr, en ökning med 11 (9) procent. Där -utöver tillkommer kostnader för klottersaneringoch vandalisering av trafikantutrymmenoch trafikfordon inom ramenför trafikoperatörernas åtaganden.Utöver drift och underhåll av kollektivtrafikengörs omfattande investeringar itunnelbanan, busstrafiken, pendeltågensamt lokalbanorna. Under 2008 uppgickSL-koncernens totala investeringar i anläggningstillgångartill 3 533 (3 110) Mkr.Investeringarna avser fordon, banor,tekniska system, depåer och stationer.Under året har sex fastigheter förvärvatstill en köpeskilling på 91 Mkr. En fastighethar avyttrats till ett belopp på 5 Mkr.3. MiljöSL är certifierat enligt ISO 14001:2004.Den (enligt Miljöbalken) anmälningspliktigaverksamhet, som SL bedriver i egen regi,är mellanlagring av mindre mängder farligtavfall på bandepå Slakthuset. Dessu tomhar SL tillstånd för transport av farligtavfall. I övrigt är SLs roll framförallt sombeställare av tjänster. Externa entreprenörerär verksamhetsutövare och har ivissa fall anmälnings- eller tillståndsplikt.SL har eller har haft verksamhet på ettstort antal platser i Stockholmsområdet.En inventering har gjorts avseende förorenadmark inom de fastigheter som är iSLs ägo, men där ingen verksamhet längrebedrivs. Inom de områden där SL eller SLsentreprenörer bedriver verksamhet ochdär föroreningar i mark eller vatten harpåträffats, har kontroll program upprättats.SL arbetar systematiskt med att reducerabullret från trafiken och minimera miljö -relaterade risker.Antalet miljöfordon utökas successivt. Vidårets slut var 424 (390) etanolbussar och64 (51) biogasbussar i trafik, totalt drygt25 procent av bussflottan. Under året levererades89 (83) nya bussar varav 13 (21)stycken är biogasdrivna och 35 (10) styckenetanoldrivna normal- och ledbussar. Antaletnya ledbussar uppgick till 25 (9) stycken.Totalt utrangerades 91 (100) stycken äldrebussar samtidigt som 31 begagnade bussartillkom i SL-trafiken.4. Säkerhet, trygghet, tillgänglighetoch informationSäkerhet – TrygghetSL arbetar systematiskt och långsiktigt föratt ständigt öka säkerheten och trygghetenför resenärer och anställda.Under 2008 har uppbyggnaden av Trygghetscentralen,med införande av ny stödjandeteknik som utvecklats inom Trygghetsprojektet, fortsatt. Trygghetskamerorär nu införda i hela tunnelbanan och påsamtliga bussar. Installationen av nytt brandlarm har inletts och avslutas 2009/2010.Under 2008 har avtal slutits med LugnaGatan avseende trygghetsvärdar och medStadsmissionen för stöd och hjälp vid hantering av utslagna personer i våra anläggningar. Samverkan med kommuner, polisoch frivil ligorganisationer har under åretytterli gare utvecklats och styrs från Trygghetscentralen.De första installation ernaav alkolås i buss har genomförts och pilotanläggningär Kallhällsgaraget.34 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 35

Tillgänglighet – InformationStyrelsen fastställde 2006 ett handlingsprogramför ökad tillgänglighet för funktionshindrade. Målet är att ”Alla som självaeller med hjälp av ledsagare kan ta sig tillen station eller hållplats ska kunna resamed SL år 2010”.Under 2008 har investeringarna i tillgänglighetsanpassningaruppgått till 100 (162) Mkr.Investeringarna avser i huvudsak åtgärder istationer med avseende på platt formshöjd,hissar, rulltrappor och taktila ledstråk. Därutöverhar 60 Mkr investerats på att för bättratrafikinformationen samt att kunna visainformation i realtid på skyltar och displayer.Andelen bussar med lågt insteg uppgår till69 (66) procent och bussar med handi kapp -ramp till 51 (44) procent av bussflottan.5. PersonalDet övergripande målet inom personalområdetär att SL skall vara en attraktivarbets givare för att kunna rekrytera ochbehålla medarbetare som förverkligar bolagetsvision. För att nå framgång arbetarSL inom tre målområden:••Engagerat och tydligt ledarskap••Aktivt varumärkesbyggande påarbetsmarknaden••Säkerställa kompetensAnalyser av kompetensbehov visar att vårtbehov av att rekrytera varit fortsatt högt.Anledningen är pensionsavgångar ochplanerade ambitionshöjningar i SL-trafiken.Det goda arbetsmarknadsläget under denförsta halvan av året har medfört att personalrörlighetenvarit fortsatt hög. Ett antalvakanser sedan tidigare år har varit nödvändigaatt återbesätta.2008 års personalplan innehöll åtgärderför att fasa ut konsulter och istället byggaupp motsvarande kompetens i företaget.Planen visade även på behov av ökade personalresurserför att förvalta genom fördainvesteringar. Detta innebar personal förstärkningar inom flera enheter. Personalrörlighetenoch de nya tjänsterna har inneburitatt ett drygt hundratal rekryter ingsuppdraggenomförts.Under det gångna året medverkade SLvid arbetsmarknadsdagar och seminarierbland annat på Kungliga tekniska högskolan(KTH). Syftet är att möta potentiella medarbetareoch marknadsföra bilden av SLsom en attraktiv arbetsgivare som bidrartill samhällsutvecklingen.Under hösten genomfördes ett interntutvecklingsprogram för nya chefer inomSL. Huvudsyftet var att ge dessa en tydliguppfattning om chefsrollen/arbetsgivarrollenoch kunskap om SL-specifika policyer/rutiner framförallt på personalområdet.Introduktionsutbildningar för nyanställdamedarbetare har genomförts vid fleratillfällen.En av flera satsningar för att förebyggaohälsa är att erbjuda samtliga anställdahälsoundersökning vartannat år. 2008ut nyttjade närmare 200 medarbetare erbjudandet. Under året nyttjade över 300medarbetare vår friskvårdssubvention.Under oktober månad genomfördes 2008års medarbetarenkät med en svarsfrekvenspå 88 procent. Det samlade svaret på sam t-liga frågor utan inbördes viktning är 70 (67).Jämställdhets- och mångfaldsplan finnsoch uppdateras årligen. SL strävar efteren jämn könsfördelning i alla yrkesgrupperinkluderande ledningsgrupper på olikanivåer i företaget. I företagsledningenliksom bland övriga chefer är könsfördelningenjämn. Totalt är 40 chefer kvinnoroch 39 chefer är män.6. Risker och riskhanteringRiskbedömningSedan 2007 pågår ett omfattande arbetemed att identifiera och prioritera väsentligarisker i förhållande till SLs möjligheter attuppnå fastställda mål och riktlinjer.Riskhanteringen integreras i den strategiskaoch operativa styrningen som ett naturligtled i den löpande planeringen, uppföljningenoch kontrollen.Riskhanteringen omfattar åtta identifieraderiskområden, bland annat omvärldsrisker,verksamhetsrisker och finansiella risker.Under 2008 har en internkontrollplan upprättatsvilken kommer att redovisas för SLsstyrelse för fastställande i februari 2009.Försäkringsbara riskerSL har sedvanliga försäkringsprogramavseende egendoms- och ansvarsrisker förkoncernen.Finansiella riskerStyrelsen för SL fastställer årligen ”Riktlinjerför finansverksamheten inom ABStorstockholms Lokaltrafik”. Riktlinjernaföljer i tillämpliga delar landstingetsfinanspolicy.Målet för den finansiella verksamheten äratt säkerställa kort- och långfristig kapitalförsörjningsamt uppnå lägsta möjliga finansieringskostnadsamtidigt som de finansiellariskerna hanteras i enlighet medangivna riktlinjer. Genom samordning avfinansverksamheten inom landstingskoncernenbär SLLs internbank, AB SLL Internfinans,huvudansvaret för hantering av definansiella risker som uppkommer inomlandstingskoncernen. De risker som återstårför SL är framför allt ränterisk i formav att marknadsräntan snabbt kan kommaatt förändras samt administrativa risker.SL hanterar de ränterisker och administrativarisker som uppkommer inomfinansieringsverksamheten genom ettaktivt agerande, god kompetensförsörjningsamt dokumenterade rutiner och processer.Den stora oron på finansmarknaden innebärkrav på ett aktivt löpande arbete isamråd med Stockholms läns landstingför att bevaka och säkerställa att villkoreni ingångna finansiella avtal uppfylls.Under hösten 2008 har utvecklingen påfinansmarknaden lett till att en kompletterandesäkerhet i form av en bankgarantiuppgående till 29,3 miljoner USD har ställtsut för att säkerställa att villkoren i ingångnaleasingavtal uppfyllts. Den fortsatta utvecklingenpå finansmarknaden innebär behovav ytterligare kompletterande säkerheter.Se vidare not 23.KrisberedskapFör att ha hög beredskap vid katastroferoch kriser finns en krisorganisation medutsedd krisledning samt fastlagda rutineroch arbetssätt för skadeavhjälpandearbete, skadehantering, information ochkrishantering.7. EkonomiVerksamhetens utvecklingÅrets resultat uppgick till 282 (320) Mkr. Omsättningen uppgick till 13 051 (12 035) Mkr, en ökning med 8,4 (7,6) procent.Rörelseresultatet har ökat till 938 (765) Mkr. Resultatet från finansiella poster uppgick till –655 (–444) Mkr, en kostnads ökningmed 47,5 (46,0) procent.(Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004Biljetter 5 099 4 476 4 049 4 084 3 818Bidrag SLL 5 685 5 346 4 588 4 125 3 820Övriga intäkter 2 267 2 213 2 545 2 048 1 942Summa 13 051 12 035 11 182 10 257 9 580Köpt trafik –8 049 –7 534 –7 225 –6 451 –6 131Övriga kostnader 1) –4 065 –3 737 –4 608 –3 253 –3 131Finansiella poster –655 –444 –304 –213 –220Årets resultat 282 320 –955 340 98Balansomslutning 30 477 29 614 27 418 24 914 2 2 995Skattefinansieringsgrad i procent 51,4 53,1 52,0 49,2 49,01) SJ-kostnader 2006 956 Mkr, 2008 56 Mkr.Koncernens resultatSL-koncernens intäkter uppgick till 13 051(12 035) Mkr. Biljettintäkterna svaradeför 5 099 (4 476) Mkr, en ökning med 623(427) Mkr motsvarande 13,9 (10,6) procent.Ökningen är en följd av genomförd prishöjningsamt fortsatt ökat resande. Verksamhetsbidraget från landstinget uppgicktill 5 685 (5 346) Mkr, en ökning med 6,3(16,5) procent. Övriga rörelseintäkter somutgörs av reklamintäkter, hyresintäktermed mera uppgick till 2 267 (2 213) Mkr.De totala rörelseintäkterna för moderbolagetuppgick till 11 890 (10 887) Mkr.Koncernens totala rörelsekostnaderuppgick till 12 113 (11 270) Mkr. Häriingår främst produktionskostnader förtunnelbanan, busstrafiken, pendeltågenoch lokaltågen samt kostnader för driftoch underhåll av SLs trafikanläggningar.Koncernens kostnader för köpt trafikuppgick till 8 049 (7 534) Mkr, en ökningmed 6,8 (4,3) procent.Avskrivningar och nedskrivningar ingår ikoncernens rörelsekostnader med1 374 (1 278) Mkr. Av beloppet hänför sig630 (599) Mkr till vagnar och fordon somfinansierats med finansiell leasing.Bland övriga rörelsekostnader redovisaskapitalkostnadsersättning till SJ med 173(106) Mkr. Beloppet avser kapitalkostnadför investeringar i pendeltågtrafikensinfrastruktur. I bokslutet 2006 avsattes956 Mkr avseende ersättning till SJ förperioden fram till och med 2010. Under2008 har en översyn av avsättningen gjortsvilket belastat årets kostnad med 56 Mkr.Koncernens finansnetto uppgick till –655(–444) Mkr. Av beloppet hänför sig ränte -kostnader på 600 (392) Mkr till ränte deleni finansiella leasar.Skatte finansier ings graden uppgick till 51,4(53,1) procent. Sedan början av 1990-talethar skattefinansieringsgraden sänkts fråncirka 70 procent till dagens nivå genomökade intäkter och reducerade kostnader.Verksamhetens kostnader per trafikslagKostnaderna för trafikproduktionen harunder 2008 ökat med 453 (429) Mkr eller5,2 (5,2) procent till 9 174 (8 721) Mkr.Av produktionskostnaderna avser 29 (31)procent tunnelbanan, 17 (16) procentpendeltåg, 44 (43) procent bussar, 6 (6)procent lokalbanor samt 4 (4) procenttrafikslagsgemensamma kostnader.De ökade produktionskostnaderna berorfrämst på indexkostnader i trafikavtalen,helårseffekter av trafik startad 2007, nyatrafiksatsningar 2008 och kostnader förett nytt bussbranschavtal som medförtökade kostnader i trafikavtalen medtrafikoperatörerna.Verksamhetens kostnader per trafikslag(Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004Tunnelbana –2 669 –2 713 –2 584 –2 408 –2 312Pendeltåg –1 492 –1 394 –1 249 –1 101 –1 073Lokalbanor –586 –555 –529 –487 –473Buss –4 051 –3 741 –3 299 –3 025 –2 895Trafikslagsgemensamt –376 –318 –631 –273 –363Produktionskostnad –9 174 –8 721 –8 292 –7 294 –7 11636 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 37

InvesteringarInvesteringarna uppgick till 3 533 (3 110) Mkr, en ökning jämfört med föregående år med 423 (-335) Mkr.Investeringarna i SL-trafiken framgår av följande tabell:(Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004Tunnelbana 1 024 782 684 385 854Pendeltåg 664 946 1 734 662 476Lokalbanor 519 444 283 149 102Buss 166 297 427 673 243Fastigheter och Depåer 762 287 153 475 85Övrigt 398 354 164 –35 74Summa investeringar 3 533 3 110 3 445 2 309 1 834Förändring i procent 13,6 –9,7 49,2 25,9 –24,0Större investeringsprojekt 2008Inom ramen för Regleringsavtalet i PlattformStockholm har SL under 2008 förvärvatfem fastigheter avseende marki anslutning till depåerna i Vällingby,Hammarby, Lunda och Gubbängen tillett sammanlagt värde om cirka 65 Mkr.Samtidigt överläts fastigheter till stadentill ett värde av 5 Mkr.Slutleverans av pendeltåg (X60) för utökadtrafik har skett under året. Totalt har 71nya pendeltågsvagnar levererats till SLtrafiken.För att klara underhåll, serviceoch förvaring anpassad till de nya pendeltågen,X60, pågår byggandet av en nypendeltågsdepå i Södertälje.SL tillämpar samordnad upprustning avanläggningar, vilket innebär att delar avFinansieringen av SLs investeringar(Mkr) 2008 2007 2006 2005 2004Statsbidrag 208 297 292 536 277Finansiell leasing mm 1 060 1 485 2 253 1 490 377Upplåning från SLL 1 000 700 900 400 0Egna medel 1 265 628 0 –117 1 180Summa finansiering 3 533 3 110 3 445 2 309 1 834Likviditet och räntebärande skulderKoncernens likvida medel uppgick till 723(792) Mkr. Av de likvida medlen är 583(400) Mkr tillgodohavande på koncernkontot.Disponibel likviditet inklusiveoutnyttjad checkräkningskredit uppgårtill 1 728 (1 792) Mkr.banan stängs av under sommarhalvåretoch större planerade åtgärder görs. Syftetär att minimera andra trafik- eller rese närspåverkandeåtgärder under de kommande10–15 åren.I augusti öppnades åter Farstagrenen förtrafik på tunnelbanans gröna linje, efteratt ha varit avstängd sedan i mars för ensamlad upprustning av spår, stationer,belysning och tillgänglighetsåtgärder mm.Delar av Roslagsbanan har varit avstängdför samlad upprustning på Österskärsgrenen,sträckan Galoppfältet-Rydbo.Arbetena samordnades med byggandet aven ny planskild korsning mellan Roslagsbananoch Bergtorpsvägen, samt dubbelspårsutbyggnaden på sträckan Galoppfältet-Viggbyholm.Räntebärande låneskulder uppgick per densista december 2008 till 3 011 (2 140) Mkr.Leasingfinansiering av fordon uppgårper den sista december 2008 till 12 916(12 400) Mkr.Finansieringen av SLs investeringarSLs spårfordon finansieras huvudsakligengenom finansiell leasing.Andelen bussar som finansieras av SL genomfinansiell leasing har reducerats. Målsättningenär att bussarna huvudsakligenska finansieras av trafikentreprenörerna.Totalt är 925 (985) bussar, av 1 929 (1 897)bussar i trafik finansierade via SL. Dettamotsvarar 48 (52) procent av SL-trafikensbussflotta. Alla bussar hyrs ut till trafikentre -prenörerna på marknadsmässiga villkor.Under 2007 har SL erhållit 208 (297) Mkri statsbidrag. Investeringsbidrag har er hållitsur Banverkets Framtidsplan till de nya pendeltågenmed 169 (169) Mkr samt för andraprojekt ur Länsplanen med 38 (38) Mkr.8. Andra händelserSL AccessArbetet med att införa SLs nya betalsystemSL Access fortskrider. I augusti genom fördesen första introduktion för resenärernagenom försäljning av säsongsbiljetter viae-handel. Under november inleddes försäljningenav 30-dagarskort via SL-Center.Den fortsatta introduktionen kommer attske successivt för att säker ställa godfunktionalitet och säkerhet i systemet.Plattform StockholmUnder våren 2008 slutfördes förhandlingarnamellan SLL/SL och StockholmStad avseende den omfattande uppgörelsesom kallats Plattform Stockholm. Fullmäktigebesluteni respektive församlingvann laga kraft under sommaren 2008.Uppgörelsen omfattar markbyten där SLlämnar två bussdepåer vilket ger StockholmStad möjlighet till framtida byggnation avcirka 2 000 nya lägenheter, samtidigt somSL friköper depåmark som hittills varitupp låten med tomträtt, samt förvärvarmark för nya bussdepåer. Vidare förvärvarSL en ny fastighet för Spårvägsmuséet iHjort hagen. I avtalet regleras förvaltningsan -svaret för tunnelbanan samt rätten tillkommer siell utveckling och frågor rörandepåbyggnad på och invid tunnelbanan. Uppgörelseninnebär även att en kontanter sättningom 760 Mkr utbetalas av StockholmsStad till SLL/SL under 2010–2012.Ny operatör för tunnelbananUnder 2008 har arbetet med upphandlingenav ett nytt tunnelbaneavtal slutförts. Förfrågningsunderlagetgick ut i mars 2008och anbuden kom in i augusti, varefterutvärdering av inkomna anbud genomfördes.SLs styrelse fattade den 20 januari 2009tilldelningsbeslut, och kontraktet tilldeladesMTR Corporation Ltd. Den nya operatörenskall enligt avtalet överta driften av tunnelbaneverksamhetenden andra november2009. Upphandlingen bedöms vara Europasstörsta civila upphandling under 2008.Nuvarande operatör har överklagat upphandlingentill länsrätten.9. Framtida utvecklingBefolkningen i Stockholms län uppgårtill knappt 2 miljoner invånare. Fram tillår 2010 förväntas befolkningen öka medknappt 30 000 personer per år. Denstörsta tillväxten av bostäder kommeratt ske i Stockholms innerstad eller dessnärmaste omgivningar som Stockholmssöderort och västerort, Solna, Sundbybergoch Nacka. Under den kommande tioårsperiodenkommer efterfrågan på resor attöka (både kollektivtrafik- och bilresor). Idaggörs ungefär var fjärde resa i länet med SL.Med en ökad ekonomisk tillväxt, ett ökatbilinnehav, en mer utspridd be byggelse ochlängre pendlingsavstånd ökar utmaningenatt behålla den andelen. Den största prognostiseradeökningen av resor är tvärresornamen även resor från länets ytterområdentill de centrala delarna kommer att öka.Resandeutvecklingen i SL-trafiken bedömsfortsatt utvecklas positivt.SL fortsätter att i samarbete med berördakommuner anpassa trafikutbudet till efterfrågesituationen i nya bostads- och arbetsområden.Utbyggnaden av infartsparkeringar fortsätteri oförminskad takt.Arbetet med att utveckla SL-trafiken för attminska trängseln och antalet förseningarfort sätter.En ny typ av inredningar i tunnelbanevagnarnatestas under 2009. Genomförändring av inredningen utökaskapaciteten med cirka 13 procent.Arbetena med Citytunneln kommer redanunder 2009 att påverka såvältunnelbanetrafiken som buss ochpendeltåg i form av avstängningar ochstopp i delar av trafiken. Stora informationsinsatserplaneras för att så långt möjligtunder lätta resandet för SLs resenärer.För busstrafiken fortsätter arbetet medatt minska trängseln samt anpassakapaciteten för att kunna erbjuda allaresenärer sittplats vid hastigheter över70 kilometer i timmen.Planering pågår för utökade resurseravseende tvärbanetrafiken. Spårväg Citygenomförs som en koncession. Intressenterkommer att bjudas in för att lämna anbudunder 2009.För Tvärbana Norr/Solnagrenen harprojek tering av sträckans mest tidskritiskaskeden inletts. Arbetet med att erhålla erforderligatillstånd samt träffa avtal ommedfinansiering pågår parallellt.I budgetdirektiven för 2009 beslutadeLandstingsfullmäktige att uppdra tillFärdtjänstnämnden att tillsammans medSL genomföra en överföring av all verk -samhet inom färdtjänsten som inte ärmyndighetsutövning, till SL under förstahalvåret 2009. Målet är att förbättratrafiken för funktionshindrade och effektiviseraverksamheten. Detta arbete harinletts under senare delen av 2008.I december 2008 beslöt landstingsfullmäktigeatt den trafikplanerande verksamheteninom Regionplane- och trafiknämndenska överföras till SL. Där medges SL uppdraget att ansvara för utfor m-ningen av landstingets trafikpolitik ochden översiktliga trafikplaneringen.38 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 39

ResultatdispositionResultaträkningEnligt upprättad balansräkning uppgår fritt eget kapital i moderbolaget till 1 401 419 023 kronor.Avsättning till bundna reserver behöver ej göras.Till årsstämmans förfogande står följande resultatmedel:Balanserad vinstÅrets resultat1247 904 991 kronor153 514 032 kronor1401 419 023 kronorStyrelsen och verkställande direktören föreslår att resultatmedlen disponeras så att i ny räkningbalanseras 1 401 419 023 kronor.Fritt eget kapital i koncernen uppgår till 350 057 883 kronor.Beträffande koncernens och moderbolagets resultat och finansiella ställning mm hänvisas tillefterföljande resultaträkningar, balansräkningar och kassaflödesanalyser samt tilläggsupplysningar.KONCERNENMODERBOLAGET(Mkr) Not 2008 2007 2008 2007Rörelsens intäkterNettoomsättning 1 10 784 9 822 10 784 9 822Övriga rörelseintäkter 2 2 267 2 213 1 106 1 065Summa rörelsens intäkter 3 13 051 12 035 11 890 10 887Rörelsens kostnaderEntreprenadkostnader –8 049 –7 534 –8 073 –7 570Drift- och underhållskostnader –70 –90 –80 –95Personalkostnader 4 –545 –426 –436 –324Avskrivningar av materiella ochimmateriella anläggningstillgångar 5, 10,11 –1 374 –1 278 –655 –592Andel i intresseföretags resultat 12 3 –1 — —Övriga rörelsekostnader 8 –2 078 –1 941 –2 392 –2 186Summa rörelsens kostnader 3 – 12 113 –11 270 –11 636 –10 767RÖRELSERESULTAt 938 765 254 120Stockholm 2009-02-17Resultat från finansiella posterRänteintäkter och liknande intäkter 6 110 76 55 62Räntekostnader och liknande kostnader 7, 11 –765 –520 –155 –100Christer G WennerholmStyrelsens ordförandeSumma resultat från finansiella poster –655 –444 –100 –38RESULTAT EFTER FINANSIELLA POSter 283 321 154 82Lennart RohdinLars DahlbergCharlotte BrobergSkatt på årets resultat –1 0 0 0Lennart KalderénMarie BladholmPeter KockumMinoritetens andel av årets resultat 0 –1 — —Jan StefanssonTage GripenstamJohan SjölanderÅRETS RESULTAT 282 320 154 82Nanna WikholmGun ErikssonYvonne BlombäckLennart HallgrenArbetstagarrepresentantArne GrundbergArbetstagarrepresentantIngemar ZieglerVerkställande direktörVår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avlämnats 2009-03-11Ernst & Young ABMagnus FagerstedtAuktoriserad revisorLekmannarevisorernas granskningsrapport avseende 2008 års granskning är avgiven 2009-03-1140 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 41

BalansräkningKONCERNENMODERBOLAGET(Mkr) Not 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31TILLGÅNGArAnläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångar 9Nyttjanderätter och tomträtter 5 4 5 4Materiella anläggningstillgångar 10,11Byggnader och mark 4 681 4 361 4 680 4 360Spåranläggningar 6 103 5 891 6 103 5 891Rullande materiel 13 145 12 717 534 265Maskiner och inventarier 595 301 591 295Pågående nyanläggningar och förskott 3960 3 262 3 747 2 78228 484 26 532 15 655 13 593Finansiella anläggningstillgångarAktier och andelar i koncernföretag 12 — — 175 2Aktier och andelar i intresseföretag 12 17 22 9 9Övriga långfristiga fordringar 0 1 0 117 23 184 12Summa anläggningstillgångar 28 506 26 559 15 844 13 609OmsättningstillgångarVarulager 13 139 106 138 105Kortfristiga fordringarKundfordringar 23 317 871 285 190Fordringar hos SLL 0 0 0 0Fordringar hos koncernföretag 3 — — 11 1 677Fordringar hos intresseföretag 3 6 69 0 111Övriga fordringar 337 1 042 204 1 026Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 21 449 175 443 1691 109 2 157 943 3 173Kassa och bank 14, 23 723 792 635 476Summa omsättningstillgångar 1 971 3 055 1 716 3 754KONCERNENMODERBOLAGET(Mkr) Not 2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31EGET KAPITAL OCH SKULDerEget kapital 15Aktiekapital 4 000 4 000 4 000 4 000Bundna reserver/reservfond 2 029 2 075 14 146 029 6 075 4 014 4014Balanserad vinst eller förlust 68 –321 1 248 905Årets resultat 282 320 154 82350 –1 1 402 987Summa eget kapital 6 379 6 074 5 416 5 001Minoritetsintresse 7 6 — —Obeskattade reserver 16 — — 1 923 1 923Avsättningar 17,18 1 556 1 769 1 453 1 578Långfristiga skulderLångfristiga lån från SLL 19,23 2 917 2 011 2 917 2 011Långfristiga upplupna kostnaderoch förutbetalda intäkter 19 4 242 4 431 3 744 3 886Övriga långfristiga skulder 11,19,20 12 526 11 854 60 0Summa långfristiga skulder 19 685 18 296 6 721 5 897Kortfristiga skulderSkulder till SLL 94 129 94 129Leverantörsskulder 23 1 238 1 608 997 1 439Skulder till koncernföretag 3 — — 128 666Skulder till intresseföretag 3 253 307 253 305Övriga kortfristiga skulder 717 957 150 96Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 22 548 468 425 329Summa kortfristiga skulder 2 850 3 469 2 047 2 964SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 30 477 29 614 17 560 17 363SUMMA TILLGÅNGAR 30 477 29 614 17 560 17 363Ställda säkerheter 11 Inga IngaAnsvarsförbindelser 24 60 23 60 2342 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 43

KassaflödesanalysTilläggsupplysningarKONCERNENMODERBOLAGET(Mkr) Not 2008 2007 2008 2007Den löpande verksamhetenRörelseresultat 938 765 254 120Justering för poster som inte ingår i kassaflödet:Av- och nedskrivning av materiella ochimmateriella anläggningstillgångar 5 1 374 1 278 655 592Avsättningar –129 –15 –106 –181Rearesultat försäljning/utrangering –19 51 44 17Resultatförda näringsbidrag –188 –176 –188 –176Övrigt 84 –4 82 02 060 1 899 741 372Erhållen ränta 70 76 36 62Erlagd ränta –745 –520 –155 –100Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar i rörelsekapital 1 385 1 455 622 334Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalÖkning (–)/minskning (+) av varulager/förrådsmaterial –33 –5 –33 –5Ökning (–)/minskning (+) av fordringar 1 146 –686 1 950 –406Ökning (+)/minskning (–) av kortfristiga skulder –826 113 –1 044 358Kassaflöde från den löpande verksamheten 1 672 877 1 495 281InvesteringsverksamhetenFörvärv av materiella anläggningstillgångar 10 –2 573 –1 625 –2 790 –2 628Försäljning av dotter- och intresseföretag 0 44 0 44Försäljning av materiella anläggningstillgångar 167 0 7 0Övrigt 0 –165 — 0Kassaflöde från investeringsverksamheten –2 406 –1 746 –2 783 –2 584FinansieringsverksamhetenInvesteringslån SLL 1 000 700 1 000 700Förändring av övriga långfristiga skulder 12 –138 0 –3Amortering av leasingskuld –498 –458 — —Amortering av lån samt övriga skulder –81 –1 102 –129 –1 102Erhållet näringsbidrag 208 517 208 517Erhållet koncernbidrag — — 344 567Utbetalt villkorat aktieägartillskott — — 0 –30Erhållet aktieägartillskott 24 955 24 955Kassaflöde från finansieringsverksamheten 665 474 1 447 1 604Årets kassaflöde –69 –395 159 –699Likvida medel vid årets början 14 792 1 182 476 1 175Kursdifferenser i likvida medel 0 5 0 0Likvida medel vid årets slut 14 723 792 635 476De redovisningsprinciper som tillämpasvid upprättande av årsredovisning för koncernenoch moderbolaget AB StorstockholmsLokaltrafik överensstämmer medårsredovisningslagen (ÅRL) och Bokföringsnämndensallmänna råd och vägledningarför stora bolag. FAR:s rekommendationertillämpas ifråga om pensionsskuld ochpensionskostnader (FAR 4). Redovisningsrådetsrekommendationer tillämpas iföljande fall: RR 1:00 Koncernredovisning,RR 2:02 Varulager, RR 4 Redovisning avextraordinära intäkter och kostnader samtupplysningar för jämförelseändamål, RR 5Redovisning av byte av redovisningsprincip,RR 6:99 Leasingavtal, RR 7 Redovisning avkassaflöden, RR 8 Redovisning av effekterav ändrade valutakurser, RR 11 Intäkter,RR 12 Materiella anläggningstillgångar,RR 13 Intresseföretag, RR 15 Immateriellaanläggningstillgångar, RR 16 Avsättningar,ansvarsförbindelser och eventualtillgångar,RR 21 Lånekostnader – med ett undantagenligt nedan, RR 23 Upplysningar om närståendesamt RR 27 Finansiella instrument:Upplysningar och klassificering.I resultat-, balansräkningar och kassaflödesanalys2008 har poster omklassificerats förökad tydlighet. Jämförelsesiffror för 2007har uppdaterats där det har varit aktuellt.Belopp anges i miljoner kronor (Mkr) ominget annat anges.KoncernredovisningKoncernens redovisning omfattar ABStorstockholms Lokaltrafik (moderbolaget)och de bolag där moderbolaget, direkt ellerindirekt, har ett bestämmande inflytandevid årets slut. Koncernredovisningen harupprättats i enlighet med förvärvsmetoden.Det innebär att eget kapital i koncernenomfattar eget kapital i moderbolaget ochden del av eget kapital i dotterbolagen somtillkommit efter förvärv eller bildandet avdotterbolaget. I konsekvens med att koncernensbolag inom en överskådlig framtidinte kommer att betala inkomstskatt redovisasde enskilda bolagens obeskattadereserver till sin helhet bland koncernensbundna reserver (Se Skatter).Internförsäljning, internvinster och övrigamellanhavanden inom koncernen hareliminerats i koncernredovisningen.MinoritetsintresseMinoritetsintresse är den del av dotter bolagetsresultat och nettotillgångar som intedirekt eller indirekt ägs av moderbolaget.IntresseföretagFöretag där koncernens röstinnehavuppgår till minst 20 procent och högst50 procent, eller där koncernen på annatsätt har ett betydande inflytande betecknassom in tres seföretag. Innehav i intresseföretagredovisas enligt kapitalandelsmetoden.Är koncernens andel av ett intresseföretagsförlust lika stor eller större än innehavetredovisas innehavet till noll. Vinster upp -komna senare redovisas först när tidigareej redovisade förluster har täckts.SkatterSL redovisar aktuell och uppskjuten skatti den mån det förekommer. För närvaranderedovisas inga skatter för moderbolagetoch dess helägda dotterbolag. Moderbolagethar ackumulerade under skotts avdrag somkan nyttjas i enlighet med gällande skatteutjämnings system. Med koncernbidrag samtaktieägartillskott utjämnas de skattemässigaresul taten inom koncernen. Undantaget ärSL Kundtjänst AB, som är ett delägt bolag.RörelseintäkterIntäkter redovisas till det verkliga värdet avvad som erhålles eller kommer att erhållas.Inkomster från försäljning av biljetter i formav periodkort redovisas linjärt över periodenslöptid. Sålda ännu ej utnyttjade kort redovisassom en förutbetald intäkt i balans räkningen.Biljetter sålda i form av kupongertas upp som intäkt vid försäljningstillfället.Verksamhetsbidraget från SLL utgör ersät t-ning för prestationer beräknade enligt avSLL bestämd budget. SLLs bidrag kan ändrasfrån år till år. Ändringar föranleds avändrad verksamhet eller kostnadsnivå fördenna.NäringsbidragIntäktsredovisning av bidrag sker på ettsådant sätt att intäkten redovisas i sammaperiod som den kostnad stödet avser atttä cka. Avser bidraget att täcka kostnaderunder flera år fördelas det över de år detav ser. Avser bidraget att täcka redangjorda förluster skall det intäktsredovisasi sin helhet.Erhållna näringsbidrag som är knutna tillen anläggningstillgång redovisas som långfristig, respektive kortfristig förutbetaldintäkt i balansräkningen och som intäkti resultaträkningen fördelat på ett systematisktoch rimligt sätt över tillgångensnyttjandeperiod.AvsättningarAvsättningar görs för förpliktelser som ärovissa med avseende på belopp eller dentidpunkt då de kommer att regleras. Avsättningi balansräkningen redovisas närdet föreligger ett åtagande som följd av eninträffad händelse, det är troligt att ettutflöde av resurser som utgör ekonomiskafördelar kommer att krävas för att regleraåtagandet och en tillförlitlig uppskattningav beloppet kan göras.Immateriella anläggningstillgångarImmateriella anläggningstillgångarredovisas i balansräkningen när det ärsannolikt att de framtida ekonomiskafördelar som kan hänföras till tillgångenkommer att tillfalla företaget och tillgångensanskaffningsvärde kan beräknaspå ett tillförlitligt sätt. De immateriellatillgångarna värderas till anskaffningsvärdemed avdrag för ackumulerade avskrivningaroch eventuella nedskrivningar. Tillgångarnaskrivs av linjärt över nyttjandeperioden.Perio dens avskrivningar redovisas somkostnad.Avskrivningar baseras på tillgångarnasbedömda nyttjandeperiod enligt följande:Nyttjanderätter 10 årTomträtter 50 årMateriella anläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar tasvid förvärvet upp till anskaffningsvärde.Efter anskaffningstidpunkten redovisasde materi ella anläggningstillgångarna tillanskaffningsvärdet med avdrag för acku -mulerade avskrivningar och eventuellanedskrivningar. Det avskrivningsbara beloppetperiodiseras linjärt över tillgångensnyttjandeperiod i syfte att återspegla hurtillgångens värde successivt förbrukas.Periodens avskrivningar redovisas somkostnad.44 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 45

Avskrivningar baseras på tillgångarnasbedömda nyttjandeperiod enligt följande:Byggnader, markanläggningar och förbättringarpå annans fastighet 17–50 årSpåranläggningar20–50 årRullande materiel:Bilar5 årBussar12 årSpårbundna fordon30 årInventarier3–10 årVarulagerFörrådsmateriel och varulager har värderatstill det lägsta av anskaffningsvärdet ochnettoförsäljningsvärdet. Vid bestämmandeav anskaffningsvärdet tillämpas genomsnittsmetoden. Avseende inkurans görs enindividuell bedömning.Pågående arbeten för annans räkningom fattar uppdrag på löpande räkningdär ersättning utgår för de utgifter somomfattas av avtalet. Uppdragsutgifteromfattar utgifter som har direkt sam -band med det enskilda uppdraget.Fordringar och skulder i utländsk valutaTransaktioner i utländsk valuta omräknasdå de tas in i redovisningen första gångentill den kurs som gäller på transaktionsdagen.Monetära tillgångar och skuldersom är uttryckta i utländska valutor redovisasi balansräkningen omräknat till denkurs som gäller på balans dagen. Då transaktionsdagskurseneller den kurs som ärframräknad i tidigare finansiella rapporterskiljer sig från balansdagskursen uppståren valutakursdifferens, som redovisas iresultaträkningen.LånekostnaderSLs lånekostnader är räntekostnader förlån till investeringar i anläggningstillgångar.Till SLs lånekostnader räknas också räntedeleni finansiella leasar.SLs lånekostnader belastar resultatet förden period till vilken de hänför sig, medundantag för pendeltågen X60 där räntaingår i anskaffningsvärdet. Det är en deli den affärsuppgörelse, som gjordes medleverantören, vilket medfört ett lägretotalpris för anskaffningen av tågen.LeasingKoncernenSL som leasetagareFinansiella leasingavtal, som i allt väsentligtöverför alla sådana risker och fördelarav seende den förhyrda tillgången somförknippas med ägandet, redovisas i koncernensom tillgång i balansräkningen frånoch med det att avtalet ingås. Tillgångenvärderas vid leasingperiodens början tilldet leasade objektets verkliga värde ellerom lägre, till nuvärdet av minimileaseavgifternaför leasingperioden. Betalningenav leasingavgifterna uppdelas i finansiellakostnader (ränta) och minskning av denfinansiella skulden (amortering) på ettsådant sätt att en konstant räntesats påden redovisade skulden uppnås. De finansiellakostnaderna belastar resultatet.Det avskrivningsbara beloppet för enleasad tillgång fördelas över varje redovisningsperiodunder den förväntade nyttjandeperioden enligt samma principer somgäller för andra tillgångar av samma slag.Leasingavtal där i allt väsentligt alla riskeroch fördelar som förknippas med ägandetfaller på uthyraren klassificeras som operationellaleasingavtal. Leasingavgifter avseendeoperationella leasingavtal redo -visas som en kostnad i resultaträkningenoch fördelas linjärt över leasingperioden.SL som leasegivareTillgångar för vilka operationella leasingavtalingåtts fördelas i balansräkningen pårespektive tillgångsslag. De leasingintäktersom uppstår periodiseras och intäktsredovisaslinjärt under leasingavtalets löptid,medan de kostnader som uppkommer,inklusive avskrivningar, redovisas i resultaträkningendå de uppstår. Avskrivningsreglernaföljer de regler som gäller förrespektive tillgångsslag.De direkta utgifter som uppstår då ettopera tionellt leasingavtal ingås, ingår idet anskaffade värdet på den leasade tillgångenoch kostnadsförs över leasingperioden.ModerbolagetFinansiella leasingavtal redovisas hosmoder bolaget enligt de regler som gällerför operationella leasingavtal.KassaflödesanalysKassaflödesanalysen utvisar in- och utbetalningarunder perioden hänförliga tillden löpande verksamheten, investerings -verksamheten och finansieringsverksamheten.Kassaflödesanalysen upprättasenligt den indirekta metoden, vilket innebär att kassaflödet från den löpandeverk samheten beräknas genom attnettoresultatet justeras för:••Poster i resultaträkningen som intemedför in- och utbetalningar••Periodens förändring av rörelsetillgångaroch rörelseskulder samt••Poster som ingår i kassaflödet förinvesterings- eller finansierings -verksamhetenFinansiella instrumentVärderingInstrument som redovisas i balansräkningenomfattar likvida medel, kundfordringar,leverantörsskulder och derivatsåsom optioner, terminskontrakt samtränteswapar. Vid anskaffningstillfället, dåSL blir part i finansiella avtalsmässigavillkor, redovisas det i balansräkningen tillanskaffningsvärdet motsvarande verkligtvärde. Efterföljande värdering sker antingentill verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde på sätt som beskrivs nedan.En finansiell tillgång tas bort från balansräkningennär rättigheterna i avtaletrealiseras, förfaller eller SL förlorar kontrollenöver dem. En finansiell skuld tasbort från balansräkningen när förpliktelseni avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks.Kundfordringar och lånefordringarKundfordringar och lånefordringarredovisas till det belopp som förväntasinflyta efter avdrag för osäkra fordringarsom bedömts individuellt. Nedskrivningarav kundfordringar redovisas blandrörelsens kostnader.Likvida medelLikvida medel består av tillgodohavandepå bank samt tillgodohavanden på SLLskoncernkonto. Likvida medel redovisas tillnominellt belopp.DerivatinstrumentDerivatinstrument utgörs av terminskontrakt,optioner och swapar, som utnyttjasför att minska effekten av valutakursförändringaroch effekten av ändrade räntenivåer.Derivatinstrumenten värderas tillanskaffningsvärde.SkulderSamtliga skulder redovisas vid efterföljandevärdering till upplupet anskaffningsvärde,vilket är summan av återstående betal ningsåtaganden.Långfristiga skulder har en förväntadlöptid längre än ett år, medan kortfristigaskulder har en löptid kortare än ettår. Leverantörsskulder har kort för väntadlöptid och värderas utan diskontering tillnominellt belopp.AnsvarsförbindelserUpplysning om ansvarsförbindelse lämnasnära) det finns ett möjligt åtagande somhärrör från inträffade händelser varsförekomst kommer att bekräftas endastav att en eller flera osäkra framtidahändelser, som inte helt ligger inomföretagets kontroll inträffar eller uteblir,ellerb) ett åtagande som härrör från inträffadehändelser, men som inte redovisas somskuld eller avsättning på grund av att detinte är troligt att ett utflöde av resurserkommer att krävas för att reglera åtagandet,eller åtagandets storlek inte kanberäknas med tillräcklig tillförlitlighet.KoncernuppgifterAB Storstockholms Lokaltrafik (SL),organisationsnummer 556013-0683,ägs av Stockholms läns landsting,organisationsnummer 232100-0016.46 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 47

Noter och kommentarer(Belopp i miljoner kronor om inte annat anges)Not 1 NettoomsättningTransaktioner 2007 mellan moderbolaget och dotterbolagenTransaktioner 2008 mellan koncernbolagen och intressebolagenAntal anställda, löner och ersättningarKONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Biljettintäkter 5 099 4 476 5 099 4 476Verksamhetsbidrag SLL 5 685 5 346 5 685 5 346Summa 10 784 9 822 10 784 9 822Dotterbolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillAB SL Finans 15 1 254 231SL HR-Service AB 4 60 14 23SL Kundtjänst AB 4 46 12 0SL Infrateknik AB 7 0 1 397 412Summa 30 107 1 677 666Intressebolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillBusslink i Sverige AB 341 2 089 2 226AB Transitio 53 69 0 5Tågia AB 171 100 4 22Summa 565 2 258 6 253Antal anställda Varav kvinnorMedelantal anställda(årsarbetare) 2008 2007 2008 2007Moderbolaget 542 489 204 170Dotterbolagen 223 210 78 77Koncernen totalt 765 699 282 247Not 2 Övriga rörelseintäkterKONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Fordonsuthyrning 1 307 1 299 25 22Hyresintäkter 377 359 395 375Näringsbidrag mm 1) 189 185 189 185Reklamintäkter 186 161 186 161Övrigt 208 209 311 322Summa 2 267 2 213 1 106 1 0651)Se not 20Not 3 Transaktioner med närståendeKoncernföretagVid leverans av tjänster och produkter mellan koncernföretag tillämpassjälvkostnadsprincipen. Moderbolaget fakturerar dotterbolagen föradministrativa kostnader.AB SL Finans svarar för finansiering av ny- och reinvesteringar, främst avspårfordon.SL HR-Service AB svarar för underhålls-, reparations- och ombygg nadsverksamhetinom områdena hiss- och rulltrappsservice.SL Kundtjänst AB handhar den samlade kundtjänsten för SL-trafiken.SL Infrateknik AB omstrukturerades 2005. Påbörjade investeringsprojektinom fordons- och fastighetsområdet skall överlåtas tillmoderbolaget när dessa är färdigställda. Efter 2008 återstår endast attfärdigställa fordonsinvesteringar. I bolaget redovisas fordon som avses bliexternfinansierade, bland annat de nya pendeltågen.Transaktioner 2008 mellan moderbolaget och dotterbolagenDotterbolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillAB SL Finans 15 45 11 0SL HR-Service AB 5 63 0 12SL Kundtjänst AB 8 64 0 7SL Infrateknik AB 8 4 0 107SL Lidingö Trafik AB 0 0 0 2Summa 36 176 11 128Moderbolagets försäljning till andra företag inom koncernen utgjorde 0,3 (0,3)procent av rörelseintäkterna. Motsvarande köp från övriga koncernbolag utgjorde1,5 (1,0) procent av moderbolagets rörelsekostnader.IntressebolagVid leverans av tjänster och produkter mellan SL-koncernen och intresseföretagtillämpas marknadsmässiga priser. De affärsmässiga relationerna medintressebolagen styrs av trafikavtal, underhållsavtal, hyresavtal m fl avtal.Hyresavtalen med Busslink och Tågia är kopplade till trafikavtalen. Ävenunderhållsavtalen med Tågia är kopplade till trafikavtalen.Transaktioner 2007 mellan koncernbolagen och intressebolagenIntressebolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillBusslink i Sverige AB 174 1 797 31 263AB Transitio 0 0 0 –2Tågia AB 114 78 38 46Summa 288 1 875 69 307Transaktioner 2007 mellan moderbolaget och intressebolagenIntressebolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillBusslink i Sverige AB 8 1 797 83 263Tågia AB 28 78 28 42Summa 36 1 875 111 305Transaktioner 2008 mellan moderbolaget och intressebolagenIntressebolag Försäljning Köp Fordringar Skuldertill från hos tillBusslink i Sverige AB 164 2 089 0 226AB Transitio 0 0 0 5Tågia AB 116 69 0 22Summa 280 2 158 0 253Stockholms läns landstingAB Storstockholms Lokaltrafik är ett av Stockholms läns landsting helägt dotterbolag.Av SL-koncernens totala inköp och försäljning avser 0,2 (0,2) procent avinköpen och 0,3 (0,3) procent av försäljningen andra företag och enheter inomStockholms läns landsting.ÖvrigtSe även presentation av SLs styrelse och företagsledning samt not 4.I denna finns information angående ersättningar och förmåner till ledandebefattningshavare.Not 4 PersonalPersonalkostnaderLöner och ersättningar 2008 2007Styrelse och vd 4 4Övriga 310 274314 278Antalet anställdaper 31 december 2008 2007 2008 2007Moderbolaget 601 561 242 211Dotterbolagen 257 256 93 96Koncernen totalt 858 817 335 307Löner och andra ersättningar samt Sociala kostnaderLöner och andraSocialaersättningar totalt kostnader2008 2007 2008 2007Moderbolaget 240 209 133 93(varav pensionskostnader) (48) (17)Dotterbolagen 74 69 32 28(varav pensionskostnader) (6) (3)Koncernen totalt 314 278 165 121(varav pensionskostnader) (54) (20)Löner och andra ersättningarStyrelse och vd Övriga anställda2008 2007 2008 2007Moderbolaget 2,5 2,5 237,1 206,8Dotterbolagen 1,4 1,3 73,0 67,4Koncernen totalt 3,9 3,8 310,1 274,22008 2007VaravVaravKönsfördelning Antal kvinnor Antal kvinnorStyrelse 15 5 15 6Ersättare 15 7 15 7Företagsledning 11 5 10 4Ledande befattningshavarei db, vd 4 2 4 2Sociala kostnader 165 121Övriga personalkostnader 66 27231 148Koncernen totalt 545 426Av sociala kostnader utgör pensionskostnader till styrelse ochvd i moderbolaget 0,5 (0,6) Mkr.48 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 49

Anställdas sjukfrånvaroI enlighet med årsredovisningslagen redovisas sjukfrånvaron bland koncernensNot 6 Ränteintäkter och liknande intäkterNot 9 Immateriella anläggningstillgångarNot 10 Materiella anläggningstillgångaroch moderbolagets anställda.KONCERNENModerbolagetNyttjanderätter och tomträtterFrån 2008 redovisas samtliga omföringar från pågående nyanlägg ningar till2008 2007 2008 2007övriga tillgångsslag inom materiella anläggningstillgångar som omföring frånSjukfrånvaro i relation till ordinarie tid, procentRänteintäkter från SLL 50 25 25 25Ränteintäkter från övriga 22 10 11 5KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007pågående nyanläggningar. Tidigare år har detta redovisats som investeringar.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Sjukfrånvaro för kvinnor 6,3 6,6 4,3 4,9Sjukfrånvaro för män 4,9 5,3 3,1 4,1Sjukfrånvaro för anställda29 år eller yngre 4,4 4,4 2,6 2,2Sjukfrånvaro för anställda30–49 år 5,2 5,3 2,9 3,5Sjukfrånvaro för anställda50 år eller äldre 5,9 6,6 4,5 5,6Total sjukfrånvaro 5,4 5,8 3,6 4,4Sjukfrånvaro 60 dagar eller mer av total sjukfrånvaro enligt ovanståendetabell, procent2008 2007 2008 2007Sjukfrånvaro för kvinnor,60 dagar eller mer 2,7 2,1 1,6 2,0Sjukfrånvaro för män,60 dagar eller mer 2,6 2,6 1,7 2,2Total sjukfrånvaro60 dagar eller mer 2,6 2,4 1,6 2,1Rearesultat försäljningandelar i intressebolag 0 19 0 32Övriga finansiella intäkter 38 22 19 0Summa 110 76 55 62I koncernens övriga finansiella intäkter ingår periodiseradenettoinkomster från amerikanska leasingtransaktioner.Not 7 Räntekostnader och liknande kostnaderKONCERNENModerbolaget2008 2007 2008 2007Ränta på lån från SLL –112 –101 –112 –77Ränta finansiell leasing –600 –392 — —Ränta, övriga –13 –12 –29 –12Övriga finansiella kostnader –40 –15 –14 –11Summa –765 –520 –155 –100Not 8 Arvoden och övrig ersättning till revisorer. Beloppengäller för såväl koncernen som moderbolaget.Ingående anskaffningsvärden,1 jan 171 171 171 171Investeringar 1 — 1 —Försäljningar/utrangeringar — — — —Omklassificeringar –21 — –21 —Utgående anskaffningsvärden,31 dec 151 171 151 171Ingående avskrivningar, 1 jan –160 –160 –160 –160Årets avskrivningar — — — —Försäljningar/utrangeringar — — — —Omklassificeringar 21 — 21 —Utgående ack avskrivningar,31 dec –139 –160 –139 –160Ingående nedskrivningar, 1 jan –7 –7 –7 –7Utgående ack nedskrivningar,31 dec –7 –7 –7 –7Utgående redovisat värde,31 dec 5 4 5 4Byggnader och markTillgångsslaget Byggnader och mark omfattar byggnader, mark samtmarkanläggningar.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Ingående anskaffningsvärden,1 jan 7 481 6 935 7 480 6 934Investeringar 91 614 91 612Omföring från pågåendenyanläggningar 483 — 483 —Försäljningar/utrangeringar –25 –68 –25 –66Omklassificeringar — 0 — 0Utgående anskaffningsvärden,31 dec 8 030 7 481 8 029 7 480Ingående ack avskrivningar,1 jan –3 109 –2 906 –3 109 –2 905Årets avskrivningar –243 –232 –243 –231Försäljningar/utrangeringar 14 29 14 27Omklassificeringar — — — —Utgående ack avskrivningar,31 dec –3 338 –3 109 –3 338 –3 109Förmåner till ledande befattningshavare:Löner och ersättningar till styrelse och vd i AB SL har uppgått till2508 (2484) tkr, varav till vd med 1 651 (1 590) tkr. Av AB SLspensionskostnader avser 492 (533) tkr styrelse och vd.REVISIONSARVODENKonsultarvodenBelopp i tkr 2008 2007 2008 2007Ernst & Young 1 340 1 329 88 844Summa 1 340 1 329 88 844Ingående ack nedskrivningar,1 jan –11 –11 –11 –11Utgående ack nedskrivningar,31 dec –11 –11 –11 –11Utgående redovisat värde,31 dec 4 681 4 361 4 680 4 360Pensionsvillkor för vd: Pensionslösning enligt regler i Stockholms länslandstings chefspension. Vid uppsägning från företagets sida utgår lön under24 månader dock längst till pensionsåldern uppnås. I det fall vd erhållerTaxeringsvärde 2008-12-31: 150 varav mark 49.Taxeringsvärde 2007-12-31: 92 varav mark 34.Vissa fastigheter har ej åsatts taxeringsvärde.annan förvärvsinkomst skall uppsägningslönen under de sista tolv månadernasamordnas på så sätt att uppsägningslönen minskas med 100 procent av dennya förvärvsinkomsten. Uppsägningstid initierad av vd är 6 mån. Vd har enligtavtal rätt att gå i pension från och med 2009-01-01.Not 5 Avskrivningar av immateriella och materiellaanläggningstillgångarKONCERNENModerbolaget2008 2007 2008 2007Byggnader och mark –243 –232 –243 –231Spåranläggningar –296 –267 –296 –267Rullande material –746 –694 –28 –11Maskiner och inventarier –89 –85 –88 –83Summa –1 374 –1 278 –655 –59250 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 51

SpåranläggningarSpåranläggningar omfattar banöverbyggnader, underbyggnader samtel- och signalsystem.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Ingående anskaffningsvärden,1 jan 7 922 7 182 7 922 7 182Investeringar 116 740 116 740Omföring från pågåendenyanläggningar 455 0 455 0Försäljningar/utrangeringar –197 — –197 —Omklassificeringar –22 — –22 —Utgående anskaffningsvärden,31 dec 8 274 7 922 8 274 7 922Ingående ack avskrivningar,1 jan –2 031 –1 764 –2 031 –1 764Årets avskrivningar –296 –267 –296 –267Försäljningar/utrangeringar 156 — 156 —Omklassificeringar — — — —Utgående ack avskrivningar,31 dec –2 171 –2 031 –2 171 –2 031Utgående redovisat värde,31 dec 6 103 5 891 6 103 5 891Rullande materielSpårbundna fordon och bussar ingår i balansposten rullande materiel.I koncernen redovisas fordon som innehas genom finansiell leasing.Upplysning om leasat rullande materiel finns i not 11.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Ingående anskaffningsvärden,1 jan 16 133 14 812 307 173Investeringar 565 1 681 — 180Omföring från pågåendenyanläggningar 680 — 297 —Försäljningar/utrangeringar –214 –48 –1 —Omklassificeringar 44 –312 — –46Utgående anskaffningsvärden,31 dec 17 208 16 133 603 307Ingående ack avskrivningar,1 jan –3 416 –3 061 –42 –77Årets avskrivningar –746 –694 –28 –11Försäljningar/utrangeringar 152 27 1 —Omklassificeringar –53 312 — 46Utgående ack avskrivningar,31 dec –4 063 –3 416 –69 –42Utgående redovisat värde,31 dec 13 145 12 717 534 265Maskiner och inventarierSom maskiner och inventarier klassificeras inventarier och verktyg,IT-inventarier, datorer och konst.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Ingående anskaffningsvärden,1 jan 850 711 838 709Investeringar 0 152 0 145Omföring från pågåendenyanläggningar 360 — 360 —Försäljningar/utrangeringar –11 –17 –11 –16Omklassificeringar 22 4 22 —Utgående anskaffningsvärden,31 dec 1 221 850 1 209 838Ingående ack avskrivningar,1 jan –549 –467 –543 –466Årets avskrivningar –89 –85 –88 –83Försäljningar/utrangeringar 12 3 12 6Omklassificeringar — — 1 —Utgående ack avskrivningar,31 dec –626 –549 –618 –543Utgående redovisat värde,31 dec 595 301 591 295Pågående nyanläggningar och förskottPågående nyanläggningar omfattar fordon som inte tagits i bruk ochpågående investeringar i SL-trafikens infrastruktur, vilka inte blivitfärdigställda. Som exempel på infrastruktur kan nämnas utbyggnader av ochersättningsinvesteringar i stationer, banor, fordonsdepåer, bussterminaleroch infartsparkeringar samt nyinvesteringar i utrust ning för nyttbiljettsystem och nya informations- och kommunikationssystem.Förskott till Alstom Transport för de nya pendeltågen, som började levererasunder 2005, har reglerats 2008. Till och med 2008 har samtliga 71 tåglevererats.KONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Ingående anskaffningsvärden,1 jan 3 262 3 179 2 782 1 831Investeringar 2 760 –77 2 647 951Omföring till övrigaanläggningstillgångar –1 978 — –1 595 —Försäljningar/utrangeringar 0 0 0 0Omklassificeringar –84 160 –87 0Utgående anskaffningsvärden,31 dec 3 960 3 262 3 747 2 782Utgående redovisat värde,31 dec 3 960 3 262 3 747 2 782I årets investeringar ingår förskott med 1 (1) Mkr i koncernen och i moderbolaget1 (1) Mkr. Under året har i koncernen 402 (503) Mkr förskott regleratsoch i moderbolaget 48 (19). Omklassificeringar avser upparbetningar, vilka haromvärderats och bokats mot resultatet.KassaflödesanalysKoncernens kassaflödesanalys har 2008 justerats för finansiellt lea sadetillgångar. Motsvarande justering har gjorts i 2007 års kassaflödesanalys.Förvärv av materiella KONCERNEN Moderbolagetanläggningstillgångar 2008 2007 2008 2007Investeringar/inköp 3 533 3 110 2 855 2 628Ej kassaflödespåverkande post:Redovisning finansiell leasing –895 –1 485 — —Ej reglerade fastighetsaffärer –65 — –65 —Summa kassaflöde fråninvesteringar 2 573 1 625 2 790 2 628Not 11 LeasingavtalSvenska leasingavtalFinansiella leasingavtal där SL är leasetagareUtöver egna anläggningar har SL-koncernen under året genom finan siellaleasingavtal disponerat anläggningstillgångar (spårfordon och bussar).Finansiellt leasade tillgångars bokförda värde i koncernen uppgick påbalansdagen till:Rullande materiel2008-12-31 2007-12-31Anskaffningsvärde 15 026 14 214Avgår ackumuleradeavskrivningar –2 887 – 2 336Bokfört värde finansielltleasade tillgångar 12 139 11 878Årets avskrivningar uppgår till 630 599Leasingskulden uppgår till 12916 (12400) Mkr. Av leasingskulden har 12369(11 854) Mkr redovisats som långfristig skuld och kom mande års amorteringarsamt lösen 547 (546) Mkr som kortfristig skuld. Dessa leasingengagemangredovisas i SL-koncernens balans räkning. I SL-koncernens resultaträkningredovisas kostnaden för leasade fordon som räntekostnad 600 (392) Mkr, vilketmotsvarar räntedelen av leasing avgifterna, samt som avskrivning 630 (599) Mkr.SL-koncernens finansiella leasingavtal löper med rörlig ränta. De SL-bolag somtecknat avtalen är moderbolaget AB SL samt dotterbolaget AB SL Finans.Framtida betalningsåtaganden för befintliga leasingavtal fördelar sig enligtnedan, beräknat efter en ränta på 5,0 procent.Sammanställningen avser åtagande för vagnar och bussar:MinimileaseavgifterKoncernen inkl lösen Nuvärde2009 1 065 1 0142010 –2013 4 279 3 6182014 och senare 12 408 7 774Operationella leasingavtal där SL är leasetagareSammanställningen avser vagnar:MinimileaseavgifterModerbolagetinkl lösen2009 152010–2013 211Finansiella leasingavtal där SL är leasegivareSL-koncernen har inte några finansiella leasingavtal där koncernenär leasegivare.Operationella leasingavtal där SL är leasegivareSammanställningen avser rullande materiel.Anskaffningsvärde 2008-12-31 17 173Årets avskrivningar –746Ackumulerade avskrivningar 2008-12-31 –4 364De operationella leasingavtalen löper med fast belopp, undantagetbussarna för vilka leasingavtal löper med rörlig ränta.Förfallotidpunkten för av koncernen erhållna framtida minimi leaseavgifterfrån icke uppsägningsbara operationella leasingavtal fördelar sig enligt nedan.Sammanställningen avser bussar, tunnel banevagnar, pendeltåg samt lokaltåg/spårvagnar. Leasingintäkter för bussar är beräknade efter en ränta på 5,0 procent.KoncernenMinimileaseavgifter2009 1 1682010 –2013 1 4252014 och senare 733Amerikanska leasingavtalSL och SL Finans har under 2001, 2002 och 2003 genomfört leasingtransaktionermed amerikanska banker som investerare avseende spårfordon.I dessa finansiella transaktioner har SL åtagit sig att under löptiden betalaleasingavgifter. Till säkerhet för detta har erforderliga medel dels deponerats påkonto i bank med rating AA, dels placerats i värdepapper med rating AA – AAA.SL står en kreditrisk om säker heten försämras. SL har då möjlighet att byta tillannan bank med bättre rating eller ställa kompletterande säkerheter.Mottagna förskottsbetalningar och lämnade depositioner netto redovisas ibalans räkningen. Avtalen har utarbetats och granskats av juridisk expertis iSverige och USA och följer vad som är sedvanligt för denna typ av transaktion.SLs och SL Finans åtaganden under såväl de svenska som de amerikanskaleasingavtalen är garanterade av SLL. Om SLLs rating ( för närvarande AA+hos Standard & Poor´s) sänks under viss avtalad nivå skall SL kompletteragarantin, för i första hand de amerikanska leasingavtalen, med bankgarantieller liknande.SLs bedömning är, att sannolikheten för att ett amerikanskt leasingavtal medSLL som garant ska behöva avslutas i förtid, är låg, varför inget åtagande hartagits upp under ansvarsförbindelser.Sammanställningen visar åtaganden exklusive kontrakt för att drivatunnelbanetrafiken med start den 2 november 2009.52 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 53

Not 12 Aktier och andelar i koncernföretag och intresseföretag m flbokfört värdeKoncernföretag Org.nummer Säte Antal andelar ägd andel 1) Eget kapital Årets resultat 2008-12-31 2007-12-31AB SL Finans 556402-7166 Stockholm 1 000 100,0 % 0,1 194,1 0,10 0,10SL HR-Service AB 556402-7190 Stockholm 1 000 100,0 % 0,1 1,5 0,10 0,10SL Kundtjänst AB 556401-0022 Stockholm 510 51,0 % 4,9 0,2 0,05 0,05SL Infrateknik AB 556402-4684 Stockholm 1 000 100,0 % 1,3 18,1 174,90 0,10SL Lidingö Trafik AB 2) 3) 556011-3267 Stockholm 11 609 96,74 % 138,0 0 — 1,20Fastighets AB Viggestaberg 2) 556094-4158 Stockholm 1 000 100,0 % 0,1 0 0,10 0,10Summa aktier och andelar i koncernföretag 175,25 1,65bokfört värdeIntresseföretag m fl Org.nummer Säte Antal andelar Ägd andel 1) Eget kapital Årets resultat 6) 2008-12-31 2007-12-31AB Transitio 5) 556033-1984 Stockholm 87 000 43,5 % 20,1 0 8,7 8,9Stockholms Terminal AB 5) 556255-1928 Stockholm 400 40,0 % 1,0 0 0,4 0,4Tågia AB 556591-7233 Stockholm 1 000 33,3 % 14,7 –63,1 0 0Busslink i Sverige AB 556473-5057 Stockholm 10 035 30,0 % 117,5 28,2 0 0Samtrafiken i Sverige AB 4) 556467-7598 Stockholm 30 2,12 % — — — —SLTF Resekortet i Sverige AB 4) 556691-8222 Stockholm 6 667 13,33 % — — — —Summa aktier och andelar i intresseföretag 9,1 9,3Summa aktier och andelar i koncernföretagoch intresseföretag m fl 184,4 11,0Not 15 Eget kapitalKoncernenbalanserad Årets SummaAktiekapital Bundna reserver vinst/förlust resultat eget kapitalIngående eget kapital 2007-01-01 4 000 1 781 –23 –955 4 803Effekt av reglering bundetoch fritt eget kapital — 281 –281 — 0Justerat ingående eget kapital 2007-01-01 4 000 2 062 –304 –955 4 803Överfört till bundna reserver *) — –1 1 — 0Förskjutning mellan bundna och fria reserver — 14 –14 — 0Vinstdisposition enl. beslut vid årsstämma — — –955 955 0Justering minoritetsandel — — –4 — –4Erhållet aktieägartillskott — — 955 — 955Årets resultat — — — 320 320Eget kapital 2007-12-31 4 000 2 075 –321 320 6 074Överfört till bundna reserver *) — –17 17 — 0Förskjutning mellan bundna och fria reserver — –29 28 — –1Vinstdisposition enl. beslut vid årsstämma — — 320 –320 0Erhållet aktieägartillskott — — 24 — 24Årets resultat — — — 282 282Eget kapital 2008-12-31 4 000 2 029 68 282 6 3791)Ägd andel = rösträttsandel2)Vilande bolag3)Ägs från 2008-07-01 av SL Infrateknik AB till 96,74 procent4)Ej intresseföretag5)Eget kapital från UB 20076)Årets resultat baserat på delvis preliminära siffror*) Överfört till kapitalandelsfond.Resultat- och kapitalandelar i intresseföretagKoncernen2008 2007Resultat från andelar i intresseföretag 3 –1Kapitalandelar i intresseföretagBusslink i Sverige AB 0 0Tågia AB 0 5AB Transitio 16 16Stockholms Terminal AB 1 1Summa kapitalandelar i intresseföretag 17 22Resultatandelar och kapitalandelar i intresseföretag har baserats på delvispreliminära uppgifter. Negativa kapitalandelar i Tågia motsva rande 16 Mkrhar inte tagits med i Resultat från andelar i intresse före tag samt bland Kapitalandelar.Negativ kapitalandel i Busslink från tidigare år, vilken redovisats somavsättning har 2008 återförts mot resultatet. Någon justering av tidigare årsresultat har inte gjorts.Not 13 VarulagerKONCERNEN Moderbolaget2008 2007 2008 2007Förrådsmaterial 115 106 114 105Pågående arbeten förannans räkning 24 — 24 —Summa 139 106 138 105Pågående arbeten för annans räkning omfattar upparbetade utgifter förprojektet Citybanan. Någon vinstavräkning har inte gjorts då projektetfortfarande är i uppstartsfasen.Not 14 Kassa och bank – kassaflödesanalysSL-koncernens likvida tillgodohavande på koncernkonto hos SLL redovisas iposten kassa och bank. Detta tillgodohavande är en kortfristig fordran på SLLinom ramen för koncernkontosystemet. Likvida medel fördelas enligt följande:KONCERNENModerbolaget2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31Tillgodohavandenpå koncernkonto 583 400 583 400Övriga banktillgodohavanden140 392 52 76Summa 723 792 635 476Kursdifferenser hänförliga till likvida medel har 2008 påverkats av ett kassaflödeom 0(5) Mkr och uppgår vid årets slut till 5(5) Mkr.Koncernens kassaflöde har 2008 påverkats av poster av engångskaraktär.Moderbolagetbundet eget kapitalFritt eget kapitalbalanserad Årets SummaAktiekapital Bundna reserver vinst/förlust resultat eget kapitalEget kapital 2007-01-01 4 000 14 973 –1 367 3 620Vinstdisposition enl. beslutvid årsstämma 2007 — — –1 367 1 367 0Lämnade/erhållnakoncernbidrag — — 344 — 344Erhållet aktieägartillskott — — 955 — 955Årets resultat — — — 82 82Eget kapital 2007-12-31 4 000 14 905 82 5 001Vinstdisposition enl. beslutvid årsstämma 2008 — — 82 –82 0Lämnade/erhållnakoncernbidrag — — 237 — 237Erhållet aktieägartillskott — — 24 — 24Årets resultat — — — 154 154Eget kapital 2008-12-31 4 000 14 1 248 154 5 416Aktiekapital i AB Storstockholms Lokaltrafik:Antal aktier, serie A uppgår till 315 000 stycken och kvotvärdet är 50 kr per aktie.Antal aktier, serie B uppgår till 79685 000 stycken och kvotvärdet är 50 kr per aktie.Bolaget har under tidigare år erhållit villkorade aktieägarstillskott från SLL på 36 211 Mkr.54 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 55

Not 16 Obeskattade reserverNot 18 Avsatt till pensionerNot 19 Långfristiga skulders förfallotidNot 17 AvsättningarKoncernenIanspråktaget Återföring Årets Ianspråktaget Återföring Årets2006-12-31 under året ej utnyttjat belopp avsättning 2007-12-31 under året ej utnyttjat belopp avsättning 2008-12-31Avsatt till pensioner (not 18) 226 — — 7 233 — — 31 264Tvist avseende tomträttsavgälder 19 — — — 19 — –19 — 0Beräknade underhållskostnader 445 –156 — 207 496 –107 –4 145 530Omstruktureringsreserv 77 –6 –2 6 75 –3 –1 22 93Betalningar till SJ 956 –243 — 17 730 –253 — 87 564Anläggningsreserv 2 — — 161 163 — –83 — 80Övrigt 59 –12 –26 32 53 –33 –21 26 25Summa 1 784 –417 –28 430 1 769 –396 –128 311 1 556Ingående balans hos anläggningsreserv och övriga avsättningar har korrigerats för omklassificeringar och elimineringar.ModerbolagetModerbolaget2008-12-31 2007-12-31Ackumulerade överavskrivningar 1 923 1 923Summa 1 923 1 923Ianspråktaget Återföring Årets Ianspråktaget Återföring Årets2006-12-31 under året ej utnyttjat belopp avsättning 2007-12-31 under året ej utnyttjat belopp avsättning 2008-12-31Avsatt till pensioner (not 18) 222 — — 8 230 — — 29 259Tvist avseende tomträttsavgälder 19 — — — 19 — –19 — 0Beräknade underhållskostnader 445 –156 — 207 496 –107 –4 145 530Omstruktureringsreserv 58 –5 — 6 59 — — 22 81Betalningar till SJ 956 –243 — 17 730 –253 — 87 564Anläggningsreserv 2 — — 161 163 — –83 — 80Övrigt 60 –12 –26 22 44 –30 –13 18 19Summa 1760 –416 –26 260 1 578 –390 –36 301 1 453•• Beräknade underhållskostnader avser tunnelbanevagnar och nya pendeltågen.Avsättningsbehovet beräknas på fordonens livslängd, 30 år och motiveras avatt SL har ett överfört huvudmannaskap för kollektivtrafiken i Stockholms län.•• Omstruktureringsreserven upptar huvudsakligen förpliktelser till entreprenörereller ägare till dessa. I bokslutet för 2008 har en avsättning gjorts på 22 Mkrför nedskrivningsbehov vid SLs förvärv av aktier i Tågia 2009 till en i förvägfastställd köpeskilling. Totalt finns 56 Mkr reserverat.•• Avsättningen för Betalningar till SJ avser beräknade betalningar under 2008 till2010 avseende äldre investeringar i pendeltågssystemet som ej bedöms ha enkvarvarande nytta för SL.•• Övrigt består av ett antal mindre poster där krav ställts mot SL eller svårigheteri övrigt föreligger att bedöma åtagandets exakta storlek. De ingående posternabör vara färdigbehandlade inom några år.Pensionsförpliktelser som upparbetats fr o m 1992 redovisas av SL somKoncernenpensionsskuld i respektive bolag.1 –5 år Senare än 5 år TotaltLångfristiga lån från SLL 375 2 542 2 9172008-12-31 2007-12-31Upplupna kostnader ochAB SL 259 230förutbetalda intäkter 793 3 449 4 242SL HR-Service AB 5 3Summa 264 233Långfristiga skulder 2 453 10 073 12 526Summa 3 621 16 064 19 685SL-koncernens åtagande för tjänstepension för anställda tryggas genom centralttecknat kollektivavtal, KAP-KL.Moderbolaget1 –5 år Senare än 5 år TotaltKAP-KL innebär att den avgiftsbestämda delen beräknas med viss procent påhela löneunderlaget. Lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp omfattas av förmånsLångfristiga lån från SLLUpplupna kostnader ochförutbetalda intäkter3756992 5423 0452 9173 744bestämd ålderspension och redovisas mot pensionsskulden. Under året upparbetadavgiftsbestämd ålderspension är inte inräknad i avsättningen utanredovisas som kortfristig skuld.Finansinspektionen, FI, beslutade 2007 om nya beräkningsgrunder för beräkningav pensionsskuld att gälla från januari 2008 innebärande nya livslängdsantaganden,ny modell för fastställande av diskonteringsränta samt ändradeomkostnads- och säkerhetsbelastningar i pensions skuldsberäkningar. Räntanfastställs årligen i september av FI och gäller för nästkommande år.Kostnaderna för pensionsförpliktelser avseende tiden före 1992 redovisas avoch belastar SLL.Not 20 Långfristiga upplupna kostnader och förutbetalda intäkterLångfristiga skulderSumma601 13405 587606 721KoncernenModerbolaget2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31Statliga bidrag enligt Länsplanen,Dennisöverenskommelsen m.fl. 2 578 2 326 2 578 2 326Banverkets Framtidsplan (fordon) 821 1 180 821 1 180Statligt bidrag för merkostnadför trängselskatteförsöket 345 380 345 380Finansieringsbidrag 498 545 — —Summa 4 242 4 431 3 744 3 886Statliga bidrag enligt Länsplanen och Dennisöverenskommelsen med flera utgör bidrag för fasta anläggningsinvesteringar.Av det statliga bidraget för merkostnad för trängselskatteförsöket avser 180 (180) Mkr investeringar i anläggningstillgångar.Kortfristig del redovisas i not 22.56 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 57

Not 21 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkterKoncernenModerbolaget2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31Förutbetalda försäkringspremier 10 15 9 14Förutbetalda entreprenadkostnader 306 46 306 46Förutbetalda entreprenörskostnader 0 20 0 20Upplupna trafikintäkter 65 1 65 1Upplupna avtalsintäkter 0 57 0 53Övriga poster 68 36 63 35Summa 449 175 443 169Not 22 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkterKoncernenModerbolaget2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31Upplupna entreprenadkostnader 69 83 69 83Upplupna entreprenörskostnader 0 164 0 164Upplupna räntekostnader 81 80 0 0Förutbetald finansiell lease 1 35 0 0Förutbetalda biljetter och kort 193 39 193 39Kortfristig del av långfristigaupplupna kostnader och förutbetalda intäkter 32 0 0 0Sociala avgifter, pensions- och lönekostnader 60 47 48 36Upplupna avtalskostnader 27 6 27 6Övriga poster 85 14 88 1Summa 548 468 425 329Not 23 Finansiella instrumentValutariskVid tecknande av avtal med koppling till utländsk valuta uppkommer en valutakursrisk.I enlighet med SLs riktlinjer och SLLs finanspolicy skall valutaex poneringav betydelse ej förekomma. Finansiering och placeringar får göras i utländskvaluta, men all valutaexponering skall elimineras när avtalen tecknas om inteannat överenskommits med AB SLL Internfinans. Valutaflöden som uppstår tolvmånader framåt i tiden eller där avtalet gäller ett belopp över 1 Mkr skall skyddasmed deri vatinstrument. Utformningen av valutasäkringen samt graden av säk ringöverenskommes med AB SLL Internfinans innan avtal i utländsk valuta tecknas.RänteriskRänterisk är risken att värdet på ett finansiellt instrument varierar på grund avförändringar i marknadsräntor. SL har rörlig ränta i leasing avtalen, vilket gerförmånlig finansiering, men innebär samtidigt en risk för ökade räntekostnadervid stigande marknadsräntor. För att möta ränterisken har SL tecknat swapkontraktmed AB SLL Internfi nans motsvarande 3 700 (3 700) Mkr.På balansdagen 2008-12-31 var den genomsnittliga räntebindnings tiden 2,6 (2,2)år, vilket ligger inom ramen för vad SLs riktlinjer och land stingets finanspolicyföreskriver.KreditriskKreditrisken är risken att en part i en transaktion med ett finansiellt instrumentinte kan fullgöra sina åtaganden och därigenom orsakar den andra parten enförlust. Vid förskottsbetalning uppkommer risk för att leverantören kommer påobestånd innan leveransen har utförts.SL undviker i möjligaste mån förskottsbetalningar. Om så sker ska bankgarantifrån leverantören erhållas innan dess att betalning görs. SLs nettoomsättningutgörs till cirka hälften av bidrag från SLL och till hälften av biljettförsäljning viafrämst ombud och återförsäljare. Försäljningen via dessa har kreditrisk som ärbegränsad på grund av en diversifierad kundstock samt att ombud vid missbruksnabbt kan avstängas.Not 24 AnsvarsförbindelserKONCERNENModerbolaget2008-12-31 2007-12-31 2008-12-31 2007-12-31Borgen, StockholmTerminal AB 23 23 23 23Miljörisk 12 0 12 0Tvister 25 — 25 —Summa 60 23 60 23SLL har övertagit redovisningen och borgar för pensionsskulden avseende SLkoncernensförpliktelser till och med 1991-12-31. Nya förpliktelser från ochmed 1992-01-01 redovisas av SL (se not 18). SLL borgar även för dessa.Koncernen är genom sin verksamhet exponerad för olika slag av finansiella risker.Det åligger SL att identifiera finansiella risker och att i samråd med AB SLL Internfinanshantera dessa. Samtliga bolag och förvaltningar som är hel ägda bolag tillSLL ska i tillämpliga delar följa dess policyer. Syftet med finans policyn är att denska utgöra ett övergripande regelverk för den finansiella verksamheten.Målet för den finansiella verksamheten är att förvaltning av medlen ska ske påett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet tillgodoses.SL ska inom de riskramar som anges sträva efter att erhålla god avkastning påmedelsförvaltningen och att ådra sig så låga kostnader som möjligt för upplåningoch skuldförvaltning. Koncernen genomför transaktioner med derivat,främst valutaterminer och ränteswapavtal, i syfte att hantera de valuta- ochränterisker som uppstår i koncernens verksamhet och dess finansiering. Någonhandel med finansiella instrument i andra syften än för säkring förekommer ej.Samtliga affärer för att minska valuta- och ränterisker är gjorda gentemot SLL.Per bokslutsdagen 2008-12-31 har ränteswapavtal på totalt 3700 (3 700) Mkrtecknats. Marknadsvärdet per 2008-12-31 var –282,0 (105,6) Mkr. Ränte swapavtalensverkliga värde är sålunda lägre än bokfört värde. SL har dock för avsiktatt inneha avtalen löptiden ut. Marknadsvärdet kommer att variera under löptiden,dock utan resultatpåverkan. När avtalstiden löper ut är marknadsvärdet noll.Vinster och förluster i samband med valutaterminer och valuta optionerresultatförs vid realisering. Belopp som ska erläggas eller erhållas till följd avränteswappar redovisas löpande som räntekostnader eller ränteintäkter.Transaktioner med finansiella instrument kan leda till att företaget tar på signågon eller några av de finansiella risker som beskrivs nedan eller överför sådanarisker till någon annan. Finansiella risker aktuella för SL är valutarisk, ränterisk,kreditrisk, likviditetsrisk samt kassaflödesrisk.LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken att ett företag får svårigheter att få fram pengar för attmöta åtaganden förknippade med finansiella instrument. SLL åtar sig enligtavtal att fortlöpande under verksamhetsåret tillskjuta för driften erforderligamedel. Därmed är risken för bristande likviditet liten.KassaflödesriskKassaflödesrisken motverkas genom att SLL, genom avtal med SL, garanterarnuvarande och framtida resultattäckning för SL och dess dotterbolag.Investeringsutgifter finansieras genom lån hos AB SLL Internfinans, genomleasing i samråd med AB SLL Internfinans samt genom näringsbidrag.58 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 59

RevisionsberättelseLandstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting • Årsstämman i AB Storstockholms Lokaltrafik • Org nr 556013-0683Granskningsrapport förAB Storstockholms Lokaltrafik år 2008Landstingsfullmäktige i Stockholms läns landsting • Årsstämman i AB Storstockholms Lokaltrafik • Org nr 556013-0683Vi har granskat årsredovisningen omfattandesidorna 34-59, koncernredovisningenoch bokföringen samt styrelsensoch verkställande direktörens förvaltningi AB Storstockholms Lokaltrafik för räkenskapsåret2008-01-01–2008-12-31. Detär styrelsen och verkställande direktörensom har ansvaret för räkenskapshandlingarnaoch förvaltningen och för att årsredovisningslagentillämpas vid upprättandetav årsredovisningen och koncernredovisningen.Vårt ansvar är att uttalaoss om årsredovisningen, koncernredovisningenoch förvaltningen på grundval avvår revision.Revisionen har utförts i enlighet med godrevisionssed i Sverige. Det innebär att viplanerat och genomfört revisionen för attmed hög men inte absolut säkerhet försäkraoss om att årsredovisningen ochkoncernredovisningen inte innehåller väsentligafelaktigheter. En revision innefattaratt granska ett urval av underlagen förbelopp och annan information i räkenskapshandlingarna.I en revision ingårockså att pröva redovisningsprincipernaoch styrelsens och verkställande direktörenstillämpning av dem samt att bedömade betydelsefulla uppskattningar som styrelsenoch verkställande direktören gjortnär de upprättat årsredovisningen ochkoncernredovisningen samt att utvärderaden samlade informationen i årsredovisningenoch koncernredovisningen. Somunderlag för vårt uttalande om ansvarsfrihethar vi granskat väsentliga beslut,åtgärder och förhållanden i bolaget föratt kunna bedöma om någon styrelseledamoteller verkställande direktören ärersättningsskyldig mot bolaget. Vi haräven granskat om någon styrelseledamoteller verkställande direktören på annatsätt har handlat i strid med aktiebolagslagen,årsredovisningslagen eller bolagsordningen.Vi anser att vår revision ger ossrimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen och koncernredovisningenhar upprättats i enlighet med årsredovisningslagenoch ger en rättvisandebild av bolagets och koncernens resultatoch ställning i enlighet med god redovisningssedi Sverige. Förvaltningsberättelsenär förenlig med årsredovisningens ochkoncernredovisningens övriga delar.Vi tillstyrker att årsstämman fastställerresultaträkningen och balansräkningenför moderbolaget och för koncernen,disponerar vinsten i moderbolaget enligtförslaget i förvaltningsberättelsen ochbeviljar styrelsens ledamöter och verkställandedirektören ansvarsfrihet förräkenskapsåret.Stockholm 2009-03-11Ernst & Young ABMagnus FagerstedtAuktoriserad revisorVi lekmannarevisorer har granskat ABStor stockholms Lokaltrafiks verksamhetår 2008.Styrelsen och VD ansvarar för att verksamhetenbedrivs i enlighet med gällande bolagsordning,ägardirektiv och beslut samtde föreskrifter som gäller för verksamheten.De ansvarar också för att det finns en tillräckligintern kontroll och att återredo visningsker till fullmäktige. Lekmannarevisorernasansvar är att granska verksamhetoch kontroll och pröva om verksamhetenbedrivits ända målsenligt och effektivtsamt enligt fullmäktiges uppdrag.Granskningen har utförts enligt aktie bolagslagen,kommunallagen, god revisionssedi kommunal verksamhet, landstingets revisions-reglemente och fastställda ägar direktiv.Granskningen har genom förts medden inriktning och omfattning som behövsför att ge rimlig grund för vår bedömningoch har givit det resultat som redovisas iÅrsrapport 2008 för AB StorstockholmsLokaltrafik. 1)1)Årsrapport 2008 för AB Storstockholms Lokaltrafik, SL finns tillgänglig på www.sll.se/rev.Vi bedömer sammantaget att verksam heteni allt väsentligt har skötts på ett ändamålsenligtoch från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Vi bedömer därtill attden interna kontrollen har varit tillräcklig.Stockholm 2009-03-11Gunilla JerlingerBernt Östh Göran DahlstrandGunilla Hansson Benkt Kullgard60 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 61

Styrelse och revisorerOrdförande sedan 2007Christer G Wennerholm (M)Född 1953, StockholmTrafiklandstingsrådNärvaro, 11 möten1:e vice ordförande sedan 2007Lennart Rohdin (FP)Född 1947, GräddöFd RiksdagsledamotNärvaro, 10 möten2:e vice ordförande sedan 2007Lars Dahlberg (S)Född 1962, JärfällaLandstingsrådNärvaro, 11 mötenLedamot sedan 2008Marie Bladholm (M)Född 1970, VärmdöSjuksköterskaNärvaro, 9 mötenLedamot sedan 2007Yvonne Blombäck (MP)Född 1957, GustavsbergEgen företagareNärvaro, 8 mötenLedamot sedan 1999Charlotte Broberg (M)Född 1968, ÄlvsjöBorgarrådssekreterareNärvaro, 7 mötenLedamot sedan 2007Gun Eriksson (S)Född 1948, MärstaVice ordförandekommunstyrelsen SigtunaNärvaro, 10 mötenLedamot sedan 2007Johan Sjölander (S)Född 1973, HässelbyPolitisk sekreterareNärvaro, 5 mötenLedamot sedan 2007Tage Gripenstam (C)Född 1955, HölöKommunalråd, SödertäljeBolagsstämmaSLs senaste årsstämma hölls den 17 juni2008. På stämman fastställdes 2007 årsresultat- och balansräkningar. Samtidigtbeviljade stämman styrelseledamöternaoch vd ansvarsfrihet för förvaltningenunder år 2007.BolagsordningGällande bolagsordning anger att ändamåletmed SLs verksamhet är att ”fullgöradet ansvar som åvilar Stockholmsläns landsting som trafikhuvudman i länetför den lokala och regionala linjetrafikenför persontransporter till lands. I dettauppdrag ingår planering och upphandlingav erforderliga trafiktjänster.”StyrelsenStockholms läns landstingsfullmäktigeväljer styrelseledamöter, suppleanteroch lekmannarevisorer till AB SLmedan den auktoriserade revisorn ochrevisorssuppleanter för bolaget väljsav bolagsstämman. Om närvarorättför arbetstagarrepresentanter gällerbestämmelserna i lagen (1987:1245)om styrelserepresentation för deprivatanställda. I SLs styrelse hararbetstagarrepresentanterna yttrandeochyrkanderätt samt rätt att få sinmening antecknad till protokollet menej beslutanderätt.Styrelsen hade 11 styrelsesammanträdenunder 2008. Efter den ordinarie bolagsstämman2008 har fyra ordinarie sammanträden hållits fram till och medårsskiftet. Vid sina sammanträden harstyrelsen behandlat fasta punkter somaffärsläge, upphandlingar, ekonomiskrapportering, investeringar samt budgetoch trafikförändringar för pendeltåg ochtunnelbana. Därutöver har övergripandestrategiska frågor avseende bland annatSLs framtida inriktning och visioneranalyserats. Under året har IngelaSvanberg varit styrelsens sekreterare.OrdförandeLandstingsfullmäktige utser styrelse ordförandeoch vice styrelseordföranden.Ordförande för styrelsen är sedan 1 januari2007 trafiklandstingsrådet Christer GWennerholm (M). Lennart Rohdin (FP) är1:a vice ordförande och Lars Dahlberg (S)2:a vice ordförande.Verkställande direktörenVd leder verksamheten i enlighet med deinstruktioner som styrelsen har antagit.Vd ska, efter samråd med styrelsens ordförande,tillse att styrelsen får informationoch nödvändigt beslutsunderlag. Vd, ellerden han utser, är föredragande och förslagsställare vid styrelsemötena i frågorsom beretts inom bolagsledningen och skaNärvaro, 9 mötenLedamot sedan 2006Lennart Kalderén (M)Född 1958, RönningeKommunalråd SalemNärvaro, 7 mötenLedamot sedan 2007Peter Kockum (M)Född 1941, SigtunaDirektörNärvaro, 11 mötenLedamot sedan 2007Jan Stefanson (KD)Född 1953, BroVdNärvaro, 8 mötenLedamot sedan 2007Nanna Wikholm (S)Född 1977, FarstaCivilingenjörNärvaro, 8 mötenArbetstagarrepresentanterArne Grundberg SKTFLennart Hallgren SACOStyrelsesuppleanterAlexandra Birk (FP)Tobias Lodestrand (M)Roland Dehlin (M)Stella Fare (FP)Staffan Holmberg (S)Shashika Padmaperuma (M)Gunilla Roxby Cromvall (V)Michael Stjernström (KD)Andreas Strömberg (C)Helena Söderlind Paues (S)Ingmar Wallén (M)Göran Wrene (S)Erika Ullberg (S)kontinuerligt hålla styrelsen och ordförandeninformerade om bolagets ochkoncernens finansiella ställning ochutveckling.LedningsgruppVd för AB SL leder SLs lednings grupp.Ledningsgruppen består förutom vdav de personer som vd utser, se sidan64. Den är ett samrådsorgan åt vd ochhar således inte någon beslutanderätt.Ledningsgruppen sammanträder underde former som vd fastställer.Finansiell rapportering och intern kontrollStyrelsen ansvarar för att bolagetsorganisation är utformad så att bolagetsekonomiska förhållanden kan kontrolleraspå ett betryggande sätt och att finansiellarapporter utformas i enlighet med lag,tillämpliga redovisningsstandarder ochövriga krav som finns. Vd ska se till attbokföringen i koncernens bolag fullgörsi enlighet med lag och att medelsförvaltningensköts på ett betryggande sätt.RevisorernaBolagets auktoriserade revisor ska granskaräkenskaperna och styrelsens och verkställandedirektörens förvaltning enligt godrevisionssed. Den auktoriserade revisornväljs av bolagsstämman. Lekmanna revisorerska granska att bolagets verk samhet skötspå ett ändamålsenligt och ekonomiskttillfredsställande sätt och att bolagetsinterna kontroll är tillräcklig. Granskningenska ske enligt god sed för lekmannarevisorer.Lekmannarevisorer väljs av landstingsfullmäktige och anmäls påbolagsstämman.Auktoriserad revisorMagnus FagerstedtErnst & Young ABLekmannarevisorerGunilla Jerlinger (S) ordförandeBenkt Kullgard (M) vice ordförandeGöran Dahlstrand (S)Gunilla Hansson (C)Bernt Östh (M)62 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 63

SLs ledningsgruppVerksamhetstalBefolkning i Stockholms län (1000-tal invånare)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Befolkning 1 981 1 949 1 918 1 890 1 873 1 861 1 850 1 839 1 823Antal personbilar i Stockholms län (1000-tal)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Personbilar 791 783 759 754 746 738 730 716 680Påstigande en vintervardag fördelat på trafikslag (1000-tal)Trafikslag 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbana 1 117 1 094 1 072 1 016 1 016 1 012 1 034 1 032 1 042Pendeltåg 250 242 233 229 225 230 232 231 218Lokalbanor 126 123 116 107 104 100 92 90 81Buss 989 975 971 925 914 931 931 929 934Summa 2 482 2 434 2 392 2 277 2 259 2 273 2 289 2 282 2 275Påstigande per år fördelat på trafikslag (miljoner)Trafikslag 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbana 307 303 297 276 279 279 283 283 284Pendeltåg 68 66 64 63 62 63 64 64 61Lokalbanor 35 34 32 30 29 27 25 25 22Buss 270 269 267 254 253 258 257 258 259Summa 680 672 660 623 623 627 629 630 626Helresor per år (miljoner)Totalt 422 417 410 387 386 389 390 391 389Personkilometer per år fördelat på trafikslag (miljoner)Trafikslag 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbana 1715 1690 1657 1541 1556 1558 1581 1581 1588Pendeltåg 1211 1177 1147 1114 1103 1127 1146 1140 1093Lokalbanor 241 240 225 218 214 205 197 201 189Buss 1673 1654 1639 1534 1516 1525 1509 1494 1499Summa 4840 4761 4668 4407 4389 4415 4433 4416 4369Jan HamrinPersonaldirektör sedan1998.Anställd i SL sedan 1980.Färdsätt till jobbet: bil ochtunnelbanans blå linje.Ann-Sofie ChudiDirektör verksamhetsutvecklingsedan 2006.Anställd i SL sedan 2001.Färdsätt till jobbet: buss,tunnelbanans röda och blålinjer.Johan HedenfalkSäkerhetschef sedan 1989.Anställd i SL sedan 1989.Färdsätt till jobbet: pendeltågoch promenad.Elisabet MuntersMarknadsdirektör sedan2005.Anställd i SL sedan 1999.Färdsätt till jobbet: bil ochtunnelbanans gröna linje.Gunnel ForsbergEkonomidirektör sedan 2007.Anställd i SL sedan 2007.Färdsätt till jobbet:tunnelbanans gröna linje.Ingemar ZieglerVd och anställd i SL sedan2007.Färdsätt till jobbet:tunnelbanans röda och blålinjer.Ragna ForslundChefsjurist sedan 2005.Anställd i SL sedan 2004.Färdsätt till jobbet: buss,pendeltåg och tunnelbanansgröna linje.Björn HolmbergStabschef sedan 2007.Anställd i SL sedan 1988.Färdsätt till jobbet: buss ochtunnelbanans gröna linje.Ulf BrandtChef för Fastighetsutvecklingsedan 2007.Anställd i SL sedan 2007.Färdsätt till jobbet: buss,tunnelbanans röda och blålinjer.Helena SundbergTrafikdirektör sedan 2009.Anställd sedan 2000.Färdsätt till jobbet: bil ochpendeltåg.Johan von SchantzTeknisk direktör sedan 2004.Anställd i SL sedan 2004.Färdsätt till jobbet: buss,tunnelbanans röda och blålinjer.Sittplatskilometer fördelat på trafikslag (miljoner)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbana 4 289 4 390 4 502 4 258 4 304 4 253 4 270 4 236 4 168Pendeltåg 4 855 4 504 4 620 4 270 4 208 4 033 3 921 3 442 3 310Lokalbanor 921 938 941 917 840 882 815 830 747Buss 5 609 5 336 5 723 5 614 5 503 5 525 5 651 5 493 5 407Totalt 15 674 15 168 15 786 15 059 14 855 14 693 14 657 14 001 13 632Kollektivreseandel (%) år 2008Infartsnitt Andel, %Tullsnitt 6–21 66Tullsnitt maxtimme 7864 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 65

Försäljning av biljetter (1000-tal)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 199930-dagarskort 4 056 3 969 3 792 3 950 3 811 3 904 4 012 4 050 4 080 3 733Säsongskort 181 191 213 225 225 227 226 247 272 298Studentkort 77 36Års- och företagskort 4 3 1 1 1 2 2 4 2 37-dagarskort 282 216 82Förköps-och rabattremsor– antal kuponger 143 086 111 000 51 822 172 319 167 441 161 288 162 630 147 110 131 880 147 449Kontant- ochförköpta kuponger 10 812 11 259 4 506 12 720 14 824 24 640 27 129 37 164 41 643 41 075SMS-biljetter/automatbiljetter 7 148 3 676Enkelbiljetter(enstaka och häften)* 24 661 63 497*enhetstaxa fr o m 2006 -05-01 till 2007-03-31Antal fordon i SL-trafik, fördelat på trafikslagTrafikfordon per 31 december. Fordonen ägs av SL-koncernen, entreprenörer eller leasegivare.2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbanevagnar, äldre 244 264 264 277 277 302 415 543 685Nya tunnelbanevagnar C20 1) 271 271 271 271 271 264 215 165 115Pendeltågsvagnar, äldre 2) 166 188 236 286 331 337 314 309 292Nya pendeltågsvagnar X60 71 58 38 11Lokaltågs-/spårvagnar 188 188 188 187 187 187 187 177 174Bussar 1 929 3) 1 897 1 924 1 915 1 761 1 786 1 797 1 730 1 674Totalt 2 787 2 912 2 919 2 947 2 827 2 876 2 928 2 924 2 9401)En C20-vagn motsvarar 2,67 äldre tunnelbanevagnar. Ett fullängdståg består av åtta gamla vagnar eller tre nya C20-vagnar.2)De äldre pendeltågsvagnarna är parvis hopkopplade till tågenheter eller fordon. Ett fullängdståg består av åtta gamla vagnar eller två X60-vagnar.3)424 etanolbussar, 64 biogasbussar, 1 338 bussar med lågt insteg.Punktlighet (% avgångar i rätt tid)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbanan totalt 94,1 92,7 91 93,1 92,8 91,2Grön linje 92,2 91,6 87,8 89,9 89,5 87,6 87,2 84,6 81,3Röd linje 94,7 93 92,9 95,1 94,9 92,7 90,9 92 95,5Blå linje 97,5 95,4 95,9 97,4 97,7 98,5 98,8 97,3 98Pendeltåg 87,7 84,5 81,1 83,3 86,4 87,3 85,7 83,2 74,8exkl störningar mht Banverket 97,0 95,4 94,3 94,6 94,5 95,9 96,1 95Roslagsbanan 96,0 92,9 93,5 93,9 94,7 93,9 92,7 89,5 93,4Lidingöbanan 95,6 95,2 95 96,1 96,1 96,9 97,1 97,9Tvärbanan 95,8 95,2 97,7 98,2 98,4 96,1 96,6 99,3Nockebybanan 98,4 98,6 99,1 98,2 98,7 98,7 98,2 98,6Saltsjöbanan 93,6 94,1 94,1 92,1 95 94,6 92,9 94,7Buss 91,0 91,2 91,5 91,9 91,4 91,4 90,6varav norra regionen 95,5 95,3 95,9 96,4 95,8 96 95,9 95,3 97centrala regionen 88,4 88,5 88,6 89,3 88,8 88,7 87,8 85,5 86varav innerstan 82,8 83,7 84,3 84,8 83,7 84,1 82,8 79,9 80södra regionen 95,3 95,7 95,5 96,1 96,1 96,4 96 96,2 97Inställda avgångar (% av beställda)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbanan totalt 0,6 1 2 2,2 0,7 0,7Grön linje 0,4 0,4 1,3 2,4 0,8 0,8 0,7 0,5 0,6Röd linje 0,9 1,3 3,3 3 0,8 0,8 1,2 0,8 0,5Blå linje 0,6 1,3 1,3 0,8 0,5 0,4 0,4 0,5 0,5Pendeltåg 1,7 2,3 2,7 1,7 1,4 1,1 1,7 1,6 13Roslagsbanan 0,3 1,4 0,7 0,6 0,6 0,6 1,9 3,5 0,8Lidingöbanan 0,6 1,1 1,1 0,9 0,4 0,1 0,3 0,1 0,1Tvärbanan 0,9 1,4 1 0,5 0,1 0,4 0,2Nockebybanan 0,7 0,5 0,2 0,5 0,2 0,1 0,2 0,1 0,6Saltsjöbanan 0,6 0,3 0,6 2,2 0,3 0,2 0,2 0,1 3,6Buss 1,7 1) 2) 0,3 0,4 0,3 0,2 0,2varav norra regionen 1,2 1) 0,2 0,3 0,2 0,2 0,2 0,2 0,3 0,2centrala regionen 2,4 1) 0,5 0,6 0,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3varav innerstan 2,9 1) 0,8 0,7 0,4 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3södra regionen 1,2 1) 0,2 0,4 0,2 0,1 0,1 0,4 0,1 0,11)Inkl. effekter av busstrejken 2008.2)Rensat för strejkeffekter är siffran 0,4 %.Stopp i trafiken (mer än tio minuter)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Tunnelbanan Grön linje 133 152 226 201 281 325 362 395 372Röd linje 149 140 199 231 282 339 369 305 265Blå linje 51 65 90 93 84 98 67 89 56Totalt 333 357 515 525 647 762 798 789 693Andel nöjda resenärer och länsinvånare (%)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Andel nöjda resenärer (SL ombord) 72 3) 68 3) 64 2) 64 2) 66 2) 64 2) 61 2) 59 2) 56 2)Andel missnöjda resenärer (SL ombord) 11 3) 14 3) 15 2) 15 2) 13 2) 15 2) 17 2) 19 2) —Andel nöjda resenärer (Sv. Kolltrafik) 1) 66 62 61 62 57 58 53 55 —Andel missnöjda resenärer (Sv. Kolltrafik) 1) 6 9 9 8 9 8 12 10 —Andel nöjda länsinvånare (Sv. Kolltrafik) 1) 61 55 55 56 51 53 49 50 —Andel missnöjda länsinvånare (Sv. Kolltrafik) 1) 8 11 11 10 11 10 14 12 —1)Inte jämförbar på grund av annan mätmetod.2)Avser höstmätningen i oktober.3)Avser genomsnitt för året. Mätning görs ej under juli och december.Ekonomi och investeringarBiljettintäkter, nettokostnader och verksamhetsbidrag i löpande priser (Mkr) 1)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Biljettintäkter 5 099 4 476 4 049 4 084 3 818 3 329 3 405 3 227 2 907Nettokostnader inkl resultat 10 784 9 822 8 637 8 209 7 638 7 190 7 001 6 541 5 919Verksamhetsbidrag, SLL 5 685 5 346 4 588 4 125 3 820 3 861 3 596 3 314 3 01266 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 67

Biljettintäkter, nettokostnader och verksamhetsbidrag i prisnivå 2008 (Mkr) 1)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Biljettintäkter 5 099 4 632 4 283 4 379 4 110 3 599 3 753 3 632 3 353Nettokostnader inkl resultat 10 784 10 163 9 135 8 801 8 222 7 773 7 714 7 361 6 826Verksamhetsbidrag, SLL 5 685 5 532 4 853 4 423 4 112 4 173 3 962 3 729 3 474Biljettintäkter, nettokostnader och verksamhetsbidrag per helresa i prisnivå 2008 (kronor) 1)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Biljettintäkter 12,08 11,11 10,45 11,32 10,65 9,25 9,62 9,29 8,62Nettokostnader inkl resultat 25,55 24,37 22,28 22,74 21,30 19,98 19,78 18,83 17,55Verksamhetsbidrag, SLL 13,47 13,27 11,84 11,43 10,65 10,73 10,16 9,54 8,931)Biljettintäkter är trafikintäkter i allmän linjetrafik. Nettokostnader är samtliga kostnader minus samtliga intäkter utom biljettintäkter.Verksamhetsbidrag från SLL täcker den del av nettokostnaderna, som inte täcks av biljettintäkterna. Rubricerades t o m 2002 som villkorat tillskott.Verksamhetsbidrag i kronor per skattekrona2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Av varje beskattad 100-lapp går så här mycket till SL.Verksamhetsbidrag/skattekrona 1,44 1,44 1,3 1,22 1,15 1,17 1,18 1,19 1,17Skattefinansieringsgrad (%)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Verksamhetsbidrag dividerat med summan av verksamhetsbidrag och biljett-, reklam- och externa hyresintäkter.Skattefinansieringsgrad 51,4 53,1 52 49,2 49 52,5 50,3 49,6 49,7Bruttoinvesteringar i löpande priser (Mkr)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Bruttoinvesteringar 3 533 3 110 3 445 2 309 1 834 2 413 4 733 2 884 2 554Biljettintäkter fördelat på biljetter i löpande priser (Mkr)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Periodkort 2 785 2 500 2 401 2 502 2 347 2 078 2 131 2 027 1 803Rabattkuponger 1 291 1 129 740 1 063 976 755 760 683 575Kontantkuponger 337 354 578 180 194 232 257 293 297Övriga biljetter 686 493 330 339 301 264 257 224 232Totalt 5 099 4 476 4 049 4 084 3 818 3 329 3 405 3 227 2 907Pris 30-dagarskort inkl. moms (kr)2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000Löpande priser 690 1) 620 600 600 600 500 500 500 450I 2008 års prisnivå 690 642 635 643 646 540 551 563 519I 1971 års prisnivå 102 95 96 97 97 82 83 85 781)From 2008-03-0168 SL Årsberättelse

Kommande utmaningar 2009Stockholm växer och med fler invånareökar trycket på kollektivtrafiken. SL kansägas vara Stockholms blodomlopp, enabsolut nödvändig faktor för att länetska fungera för boende och arbete.Det är väldigt roligt att fler än någonsintidigare reser med SL och att de just nuär mer nöjda än någonsin med sinaresor. Men vi ligger nära taket för vårkapacitet.Nutek presenterade för en tid sedanen studie där man angav den samhällsekonomiskakostnaden på grund av ute -blivna och försenade delar av Dennis-,Adelsohn- och Hulterströmöverenskommelsernatill 70 miljarder kronor framtill år 2020. Har vi råd med det? Självklartinte.Nu är äntligen flera intressanta investeringarpå gång, investeringar som krävermedfinansiering av externa parter.En av dem är Citybanan, en sex kilometerlång tunnel för pendeltågstrafikengenom citys kärna. Den kommeratt sträcka sig från pendeltågsstationenStockholms södra till Tomteboda. Tvåhelt nya stationer kommer att byggas:City och Odenplan. I dag trängs pendeltåg,regionaltåg, fjärrtåg och godståg påtvå spår in mot Stockholm Central. NärCitybanan är klar 2017 kommer kapacitetengenom Stockholms ”getingmidja”att ha fördubblats. När de två spåren invigdes1871, trafikerades de av tio tågom dagen. I dag går det 600! Så visstär behovet av en utbyggd infrastrukturstort. Den kommer att förbättra möjlighetentill en utökad och miljövänligkol lektivtrafik. Inte bara för stockholmareutan för hela regionen. Den kom merockså att göra det lättare för Stockholmoch Sverige att nå de klimatpolitiskamålen.Samtidigt planerar vi en moderniseringav Saltsjöbanan, en modernisering ochförlängning av Djurgårdslinjen i östligoch västlig riktning, samt utbyggnad avTvärbanan till Solna och Kista. Förlängningenav Djurgårdslinjen möter behovetav en bättre genomgående förbindelseoch höjer kapaciteten i takt med attbostadsbyggandet i Ropsten och den nyastadsdelen Lindhagen på Kungsholmentar fart.Spårvägen kommer att byggas, underhållasoch drivas genom så kalladoffentlig privat samverkan, OPS.Ett problem vi har haft under året ochdelvis hade under 2007 är att investeringskostnadernaför utbyggnadernaökade dramatiskt. Detta har drabbatbåde Tvärbana Ost (inklusive Danvikslösen)och Tvärbana Norr. Delvis hadedetta sin grund i konjunkturläget, sominnebar konkurrens om byggarbetskraftoch resurser och därmed svårigheter attpressa priser. Det blir intressant att sevad konjunkturdämpningen får för effektpå våra investeringsutgifter och kalkyler.Vi vet inte hur det kommer att slå menförhoppningen är att vi ska få lägrekostnader, vilket onekligen vore mycketvälkommet.För SL är det viktigt att hitta miljövänligaoch kostnadseffektiva lösningar sombidrar till en hållbar utveckling och ökartillgängligheten till kollektivtrafiken förStockholms invånare. Det är en spännandetid för SL och en spännande tidför mig som vd. Det handlar om attarbeta både med ett kortsiktigt ochett långsiktigt perspektiv, att vara snabboch uthållig på samma gång. Men det ärdet som är charmen med det här jobbet,att få delta i arbetet med att bygga enmodern och effektiv Stockholmsregion.Ingemar Ziegler,vd SLProduktion: SL i samarbete med Pangea designTryck: EO Grafiska 2009Omslagsfoto: Jeanette Hägglund, Peter RosénPorträttfoto: Peter RosénFoto: Melker Dahlstrand, Marcus Kurn, Louise Norlander, Lena Granefeldt,Janne Danielsson, Hans Ekestang, Lars-Henrik Larsson, Melker Larsson