AB Storstockholms Lokaltrafik Årsberättelse 2008 - Spårvägsmuseet

Långsiktigt arbete för tryggoch säker kollektivtrafikVISSTE DU ATT #3Varje månad kommer cirka3 000 ärenden in till SLstrygghetscentral.VISSTE DU ATT #4Brandlarm installerades påflera sträckor utmed tunnelbanansRöda linje. Arbetetför hela tunnelbanan slutförsunder 2009/2010. Under 2009kommer dessutom spårbeträdarlarmatt installeras itunnelbanans underjordsdel.Målet är att kollektivtrafiken ska upplevassom trygg och säker att vistas i,oavsett tidpunkt under dygnet. En radinsatser görs för att höja trygghetenoch säkerheten för såväl resenärersom medarbetare. Bland annat åtgär ­das trasig belysning, klotter och skadegörelsei resenärsmiljöer. Målet är attminska antalet brott mot personsäkerheten,minska klotter och vandalisering,och via SLs trygghetscentral bidra tillsnabb hjälp i larmsituationer.Förebyggande arbeteSL satsar sedan länge på att skapatrygghet i våra miljöer och en normalhelgkväll arbetar cirka 150 personer föratt öka tryggheten. Till exempel arbetartrygghetsvärdarna (Lugna Gatan), medungdomar i förebyggande syfte för attskapa kontakter och minska eventuellatrafikstörningar medan ordningsvakterarbetar med ordningsstörande händelser.Samarbetet med Stadsmissionen byggerpå att bemöta och hantera utslagna ochhemlösa människor.Under året färdigställdes installationenav trygghetskameror i tunnelbanan ochpå bussar, medan installationen på pendeltågsstationeroch depåer slutförsunder 2009. Kamerorna har bidragit tillatt Stockholmspolisen löser fler brott,tack vare tillgången till bilder som gör detmöjligt att identifiera och binda gärningsmännen.Johan Hedenfalk, säkerhetschef, sertre fördelar med trygghetskamerorna.– Vi vill få en kollektivtrafik fri frånbrottslighet. Kamerorna har en avskräckandefunktion, samtidigt som debidrar till att klara upp brott och dessutomär en faktor som skapar trygghetför resenärerna.Ambitionsnivån blir allt högreStationskamerorna är kopplade till SLstrygghetscentral där kontakter med ordningsvakter,väktare, polis, Lugna Gatanoch nattvandrare med flera samordnas.Trygghetsoperatörerna tar emot larm,prioriterar och tillkallar resurser för attlösa ordningsproblem. När det gäller klotteroch skadegörelse höjdes under åretambitionsnivån för rena miljöer. Ökadeinsatser gjordes mot klotter och skadegörelse.Antalet inrapporterade fall avklotter ökade, vilket bland annat beroddepå ett mer systematiskt arbete vid mottagningenav ärenden. SLs skadegörelsekostnaderför sanering med mera uppgicktill cirka 136 miljoner kronor 2008.– SL har gjort en stor satsning både närdet gäller det förebyggande arbetet samtstädning och renhållning och vi kan seatt det har gett resultat i form av flernöjda kunder, säger Johan Hedenfalk.Under december gjordes en pilotinstallationav alkolås på tre bussar. I början av2009 förses ytterligare cirka 100 bussarmed alkolås i ett samarbete med Swebusoch Kommunal. Alkolåsen blir ett komplementtill SLs antidrogprogram somstartades för cirka 10 år sedan.Syftet med införandet av alkolås på bussarär att kvalitetssäkra våra resor, där en drogfriförare är en självklarhet.Johan Hedenfalk, säkerhetschef”SLs trygghetspersonal fyller enviktig funktion och under åretutrustades ordningsvakter ochtrygghetsvärdar med enhetligauniformer som gör dem lättareatt känna igen.”16 SL Årsberättelse SL Årsberättelse 17