Ortsanalys Härslöv [7,2 Mb pdf] - Landskrona kommun
Ortsanalys Härslöv [7,2 Mb pdf] - Landskrona kommun
Ortsanalys Härslöv [7,2 Mb pdf] - Landskrona kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ORTSANALYS HÄRSLÖV<br />
Dnr 69/003.313-09 Upprättad 2010-01-11 och godkänd av Byggnadsnämnden 2010-01-26
ORTSANALYS HÄRSLÖV<br />
INNEHÅLL<br />
Förord<br />
Hur tar vi vara på en orts särprägel? Hur kan man bygga nytt och förnya<br />
samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter? Det är många frågor<br />
som kan ställas inför förändringar i ett samhälle. Kommunstyrelsen<br />
uppdrog 2007-08-15 åt Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen<br />
att titta på lokalisering för bebyggelse i Härslöv där Teknik- och<br />
stadsbyggnadsförvaltningen har valt att studera orten som helhet i en<br />
ortsanalys.<br />
<strong>Ortsanalys</strong> är en arbetsmetod som bygger på den norska metoden<br />
”stedsanalys”. Arbetsmetoden innebär en systematisering av kunskap för att<br />
förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt dess<br />
utvecklingsmöjligheter. <strong>Ortsanalys</strong>en beskriver ortens form som ett resultat<br />
av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl<br />
som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling.<br />
Resultatet sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt exempel på<br />
hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Analysen kan vara en<br />
plattform för att diskutera ortens situation och framtidsmöjligheter.<br />
Medverkande tjänstemän<br />
I arbetet med ortsanalysen har Ted Gustavsson, planarkitekt, Teknik- och<br />
stadsbyggnadsförvaltningen och Evelina Simonsson, planarkitektstudent och<br />
Lena Hector, stadsantikvarie, Teknik och stadsbyggnadsförvaltningen<br />
medverkat.<br />
GEOGRAFI............................................................................4<br />
HISTORIA..............................................................................6<br />
LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR......................................12<br />
FUNKTIONER OCH FOLKLIV.............................................14<br />
HUVUDSTRUKTURER.......................................................16<br />
TRAFIKMÖNSTER..............................................................18<br />
STARKA OCH SVAGA SIDOR............................................20<br />
RIKTLINJER OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER..........20<br />
KÄLLOR..............................................................................24<br />
Cecilia Bergström Maja Jonasson<br />
Planchef Planarkitekt<br />
3
GEOGRAFI<br />
Härslöv ligger cirka sju km nordost om <strong>Landskrona</strong> centralort, fem km från<br />
Öresundskusten och fyra km öster om Glumslöv. Orten är till stora delar<br />
belägen i en norrsluttning från vilken utblickar över åkerlandskapet och mot<br />
Rååns dalgång finns.<br />
Härslöv hade 480 invånare år 2006. Enligt Kaab prognos AB, 2007-08-<br />
24, kommer antalet invånare att öka till 520 fram till år 2016. Prognosen<br />
inkluderar förväntat antal inflyttningsfärdiga bostäder, vilket för Härslövs del<br />
är 10 st.<br />
Härslöv som har 9,7 %. Över 80 är skillnaden ännu större med 2,8 % i Härslöv<br />
mot 5,8 % i <strong>kommun</strong>en som helhet. I övrigt är befolkningsstrukturerna relativt<br />
lika.<br />
Slutsats<br />
Härslöv är huvudsakligen en bostadsort. Det finns arbetstillfällen på orten men<br />
utpendlingen är större än inpendlingen.<br />
Befolkningsstrukturen tyder på en stor andel barnfamiljer i Härslöv<br />
medan många flyttar från Härslöv, eventuellt för utbildning i åldern 19-<br />
24. Anledningen till att Härslöv har en låg andelen äldre i jämförelse med<br />
<strong>kommun</strong>en som helhet kan bero på att det saknas äldreboende.<br />
Av de 480 invånarna bor och arbetar 27 invånare i Härslöv medan 205<br />
invånare arbetar på annat håll. 36 personer arbetar i Härslöv men bor på annan<br />
ort. De arbetstillfällen som finns i Härslöv finns inom <strong>kommun</strong>al förvaltning<br />
(22 pers) och näringsliv samt inom övriga organisationer (41 pers ).<br />
Rydebäck<br />
Gantofta<br />
Härslöv har något högre andel barn i åldern 0-18 år, 28 %, jämfört med<br />
<strong>Landskrona</strong> som helhet där andelen är 22 %. I åldern 19-24 år är andelen i<br />
Härslöv 2 % medan motsvarande andel i <strong>Landskrona</strong> är 7,5 %. <strong>Landskrona</strong><br />
som helhet har även en större andel över 65 - 79 år 12,8 % jämfört med<br />
Glumslöv<br />
Vallåkra<br />
Härslöv<br />
Tågarp<br />
Helsingborg<br />
Svalöv<br />
<strong>Landskrona</strong><br />
<strong>Landskrona</strong><br />
Asmundtorp<br />
Köpenhamn<br />
Kävlinge<br />
Häljarp<br />
Malmö<br />
4
Åkermark<br />
Privat tomt<br />
Offentligt område<br />
Mot Ottarp<br />
Mot <strong>Landskrona</strong><br />
5<br />
Mot Tågarp<br />
Ottarpsvägen<br />
Härslövsvägen<br />
Länsmannavägen<br />
Mot Glumslöv & Vallåkra<br />
Aspavägen<br />
Skola<br />
Friluftsbad<br />
Kyrka
HISTORIA<br />
Härslövs by har anor från sen järnålder och byns tidigaste skriftliga<br />
omnämnande är från 1300-talets mitt. Kyrkan i byn är i sina huvudsakliga<br />
delar romansk och från 1100-talet. På den tidigaste, någorlunda tillförlitliga<br />
kartan över Skåne, Gerhard Buhrmans karta från 1684, finns Herslöf markerat<br />
längs vägen från Rönneberga och Vadensjö mot Kvistofta. Härslöv tillhörde<br />
från medeltiden fram till 1899 Rönnebergs härad och häradets ursprungliga<br />
tingsplats bör ha varit gravhögarna på Rönneberga backar.<br />
Bytomten (äldsta delarna av Härslöv) har under medeltid och framåt haft en<br />
nord-sydlig sträckning invid foten av höjdsträckningen som vi idag kallar<br />
Hilleshögsåsen. På den geometriska kartan från 1705, se karta nästa sida, syns<br />
byns gårdstomter framför allt söder om kyrkan. Redan på denna karta kan man<br />
se att byn ligger i ett helt öppet betes- och jordbrukslandskap.<br />
Enskifte lagstadgades 1807 och genomfördes i Härslöv 1809. Skiftet innebar<br />
genomgripande förändringar för byns utseende i och med att vissa av gårdarna<br />
fick flytta ut på sina skiftade marker. Endast sju av byns gårdar fick vara kvar<br />
på bytomten medan elva gårdar fick flytta ut. Flera av de gårdar som fick ligga<br />
kvar på bytomten finns kvar än idag.<br />
Under 1960 och 70-talet bebyggdes den högre liggande marken sydväst om<br />
bytomten med ett relativt stort villaområde för byns storlek. Även skola,<br />
utomhusbad och fotbollsplan tillkom under denna tid. 1974 uppgick Härslövs<br />
<strong>kommun</strong> i <strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong> och under 1980- och 90-talet tillkom<br />
radhusbebyggelse och flerbostadshus som förtätningar och ersättning för<br />
tidigare bebyggelse.<br />
Slutsats<br />
Historiskt sett har Härslöv legat nedanför norrsluttningen fram till 1960-<br />
och 1970-talet då ett större villaområde med ensartad bebyggelse byggdes<br />
åt sydväst. Byn har trots utbyggnaden på 1960-talet behållit sin karaktär av<br />
jordbruksby med flera av gårdarna kvar inom den gamla bytomten. Många<br />
av de utskiftade gårdarna finns också kvar och det öppna skiftade landskapet<br />
är väl bevarat med sina raka linjer. Några större förändringar i form av<br />
utbyggnader har inte skett de senaste 30 åren. Härslöv har gått från att vara<br />
en innehållsrik by med, bank, bibliotek, brandstation osv. till att utgöra en<br />
renodlad bostadsort.<br />
Vid tidigt 1900-tal började den medeltida bytomten fyllas med så kallade<br />
gatehus, hus utbyggda längs med gator, se Häradsekonomiska kartan från<br />
1912, men bytomten har behållit sin gamla form.<br />
De goda efterkrigsåren gjorde det möjligt för jordbrukarna att köpa in de<br />
maskiner som kunde ersätta den manuella arbetskraften, som sökte sig till<br />
städernas industrier. Detta ledde till att befolkningen i Härslöv minskade.<br />
1958 var invånarantalet 995 personer mot 1325 personer 1925. Vid årsskiftet<br />
1951-52 kom Härslövs <strong>kommun</strong> till att även innefatta Säby, Örja, Vadensjö<br />
och Glumslöv. I samband med detta gjordes en utbyggnad av vatten- och<br />
avloppssystemet i byn samt uppfördes ett ålderdomshem. I Härslöv fanns 1958<br />
två diverseaffärer, en brandstation, ett bibliotek, en skola och en bank. (Här är<br />
den bygden, Edith Hemby 1958)<br />
6
Geometriska kartan år 1705<br />
Byn låg i ett öppet betes- och jordbrukslandskap och den så kallade bytomten brer ut sig söder<br />
om Aspavägen och kyrkan.<br />
Karta från enskiftet 1806<br />
Endast sju av byns gårdar fi ck ligga kvar på bytomten efter skiftet medan elva gårdar fi ck<br />
fl ytta ut. Flera av de gårdar som fi ck ligga kvar fi nns kvar än idag.<br />
7
Häradsekonomiska kartan år 1912<br />
I början av 1900-talet förtätades bytomten med så kallade gatehus, hus byggda längs med gatan,<br />
men tomten behöll sin form. Gårdar som fl yttades ut på åkermark under enskiftet i början<br />
av 1800-talet har tillkommit ute i landskapet.<br />
Flygfoto, 1940-talet<br />
Under 1940-talet hade fortfarande ingen större utbyggnad av Härslöv skett. I landskapet fi nns<br />
däremot spår från 1700-talets gränsdragningar kvar.<br />
8
Flygfoto, 1962<br />
På 1960-talet byggdes den första etappen villor ut i byn och Härslöv började växa upp på<br />
norrsluttningen.<br />
Flygfoto, 2008<br />
Härslöv expanderade med ytterligare småhus under 1960- och 1970-talet och på senare år<br />
har endast enstaka byggnader tillkommit. På fl ygfotot syns bland annat utomhusbadet och<br />
skolan som uppfördes under 1970-talet.<br />
9
Kyrkan 1100-tal<br />
Före enskiftet 1809<br />
1900 - 1940<br />
1940 - 1960<br />
1960 - 1980<br />
Tidigare äldreboende<br />
1980 - 2000<br />
Fd bensinstation<br />
Fd bensinstation<br />
Fd livsmedelsaffär<br />
Fd bank<br />
2000 -<br />
Fd folkskola<br />
Tidigare brandstation<br />
Folkets hus<br />
10
Kyrkan från 1100-talet.<br />
Nyare bebyggelse från 2008.<br />
Fd. sparbank 1941.<br />
Äldre gårdsbebyggelse.<br />
1950 -1960 talet.<br />
Fd. bensinstation 1900-talet.<br />
Gatehus från 1800-talet.<br />
Gatehus på vänster sida samt bebyggelse från 1980-1990-tal till höger.<br />
11<br />
Fd. folkskola 1921.
LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR<br />
Härslöv ligger i ett böljande åkerlandskap med storslagna vyer som bryts av av<br />
enstaka större gårdar. Orten är belägen i en norrsluttning, vid Hilleshögsåsens<br />
fot, med kyrkan i botten. Från byns högsta punkt i sydväst, 80 möh, ges<br />
utblickar över åkerlandskapet mot Enoch Thulins flygplats och Rååns dalgång<br />
i nordost. Höjden når sitt krön 95 möh ca 500 m söder om Härslöv. Längs<br />
höjdsträckningen finns även ett vidsträckt fornlämningsområde med många<br />
bronsåldershögar som är framträdande i landskapet.<br />
Byns gatumark har traditionellt legat nedanför höjden och inte varit så<br />
framträdande i landskapet med undantag för 1960- och 70-tals bebyggelsen<br />
som klättrat upp på sluttningen mot sydväst. De större vägarna följer<br />
landskapet som har en mycket tydlig skifteskaraktär med rätvinkliga vägar och<br />
åkrar.<br />
grönskan. Cirka 3 km nordost om Härslöv ligger Rååns dalgång, en dalgång<br />
som sträcker sig genom Helsingborgs, <strong>Landskrona</strong>s och Svalövs <strong>kommun</strong>er.<br />
Slutsats<br />
Härslöv ligger i en norrsluttning men traditionellt har gatumarken legat<br />
nedanför denna och inte varit framträdande i landskapet. Omgivande<br />
jordbruksmark är av skifteskaraktär med tydliga linjer/gränser i landskapet.<br />
På höjdryggen söder om orten finns ett vidsträckt fornlämningsområde med<br />
gravhögar till vilka hänsyn bör tas.<br />
Det är ont om allemansrättsligt tillgänglig mark. Öster om Länsmannavägen<br />
finns en central träddunge som genom bättre skötsel skulle utgöra ett bra<br />
tillskott till de allmänna grönområden som finns. Orten ligger med närhet till<br />
Rååns dalgång men saknar tydlig koppling/förbindelse till naturområdet.<br />
Enoch Thulins flygplats<br />
Rååns dalgång<br />
Grönytor i åkerlandskapet runt Härslöv utgörs av åkerholmar, trädrader, gräsoch<br />
buskvegetation, men även befintliga vattendrag räknas hit.<br />
Den allmänna parkmarken består av klippta gräsytor vid gång- och<br />
cykelvägar, områden i anslutning till den <strong>kommun</strong>ala servicen och öppningar<br />
mot åkermark inom 1960- och 1970-tals området. Allmänna grönytorna i<br />
övrigt utgörs av fotbollsplaner, begravningsplats och kyrkogården. Till den<br />
<strong>kommun</strong>ala marken mellan åkerlandskapet och Länsmannavägen ingår även<br />
ett naturområde med storvuxna bokar och almar men flera av dessa träd är<br />
dock döda.<br />
Flackt landskap<br />
Hilleshögs åsen<br />
I privat ägo finns ett större naturområde norr om kyrkan som består av lövträd<br />
och en damm. I den sydöstra delen av Härslöv finns även en tät lövdunge<br />
bestående av främst bokträd. I sin helhet bidrar även privata villaträdgårdar till<br />
Privat skogdunge Allmänt grönområde Kommunal skogsdunge<br />
12<br />
Gräns mellan flackt<br />
och kuperat landskap<br />
Gravhög<br />
Fornlämningsområde<br />
Härslöv ligger i ett<br />
öppet och kuperat<br />
jordbrukslandskap. På<br />
höjdsträckningarna runt<br />
Härslöv fi nns vidsträckta<br />
områden med gravhögar.
Begravningsplats<br />
Mot Rååns dalgång<br />
Offentligt grönområde<br />
Privat trädgård<br />
Kyrkogård/begravningsplats<br />
Offentligt skogsområde<br />
Åkermark<br />
Vatten<br />
Fornlämning- gravhög<br />
Kyrkogård<br />
Fotbollsplan<br />
Fotbollsplan<br />
Badplats &<br />
lekplats<br />
Mindre skogsdunge<br />
De äldre delarna av Härslöv ligger<br />
nedanför norrsluttningen.<br />
13<br />
Landskapet norr om Härslöv är fl ackt.
FUNKTIONER OCH FOLKLIV<br />
Härslöv är till största delen en boendeort. Det har tidigare funnits ett större<br />
utbud av kommersiell service i byn, bank fanns fram till i början av 1990-talet<br />
och livsmedelbutik fram till år 2002. Nu finns det närmsta större serviceutbud<br />
som t ex livsmedelsbutik i Glumslöv eller i <strong>Landskrona</strong>. I övrigt finns ett<br />
mindre bageri vid Ottarpsvägen.<br />
Den <strong>kommun</strong>ala servicen i Härslöv består av skola (F-6), förskola och<br />
friluftsbad men här finns även Folkets hus och kyrka med församlingshem.<br />
I församlingshemmet anordnas bland annat församlingsaftnar, öppen<br />
barnverksamhet, kyrkokör och barnkör. Föreningslivet i Härslövs rymmer<br />
även av Härslövs Kyrkliga Syförening, PRO, <strong>Landskrona</strong> scoutkår och<br />
Nykterhetsrörelsens scoutförbund som har verksamhet från 8 år och uppåt i<br />
Folkets hus.<br />
Härslövs idrottsklubb, Aspavallen, anordnar fotboll för tjejer och killar<br />
samt seniorer. I anslutning till Härslövs skola ligger Härslövsbadet, ett<br />
friluftsbad med 25 meters bassäng, undervisningsbassäng och plaskbassäng.<br />
Under sommarmånaderna, juni till augusti, är det möjligt att gå i simskola<br />
här. Näringslivet i Härslöv består av bland annat en bokföringsfirma,<br />
cateringverksamhet, byggfirma, åkerifirma, och andra enskilda mindre företag.<br />
Härslöv omges av högsta klassens jordbruksmark, rankat 10 på en<br />
tiogradig skala varför omgivande jordbruk även präglar folklivet. Det stora<br />
evenemanget i byn är den årliga loppisen på skolans fotbollsplan och i dess<br />
gymnastiksal. Tidigare år har det även funnits gemensamt midsommarfirande<br />
med tält och orkester. Ett exempel på gemenskapen i byn var när Folkets hus<br />
byggdes ut med ideella krafter 1989, lokalen fungerar idag som fest- och<br />
föreningslokal och hyrs ut till olika arrangemang.<br />
Härslöv ligger sportflygfälten Enoch Thulins flygplats där <strong>Landskrona</strong><br />
Flygklubb håller till.<br />
Slutsats<br />
Härslöv är en boendeort där service utgörs av skola och friluftsbad.<br />
Byn saknar livsmedelsbutik. Föreningslivet är förhållandevis rikt men<br />
ungdomsverksamheten i Härslöv är begränsad och många söker sig därför<br />
utanför byn för ett bredare utbud. Folkets hus och idrottsplatsen utgör<br />
mötesplatser i byn.<br />
Folkets hus<br />
På bilden till vänster nedan syns friluftsbadet och bilden<br />
till vänster visar lastbil tillhörande åkerifriman.<br />
En del av folklivet kretsar även<br />
kring fotboll.<br />
I Härslöv är det politiska engagemanget stort och i byn finns den enda<br />
socialdemokratiska kvinnoföreningen i <strong>Landskrona</strong> stad.<br />
I Viarp utanför Härslöv finns en större ridanläggning som är populär och<br />
scouterna har verksamhet i Vadensjö 3-4 km utanför byn. 1 km norr om<br />
14
Reningsverk<br />
Mot ridhus<br />
Bostadsändamål<br />
Verksamheter/Aktivitet<br />
Privat trädgård<br />
Allmänt ändmål<br />
Åkermark<br />
Reningsverk<br />
Härslövs Åkeri AB<br />
E.K Bokföring HB<br />
Kyrkan<br />
Härslövs Frivilliga<br />
brandkår<br />
Aspavallen<br />
Härslövs IK klubbhus<br />
Skola/förskola<br />
Härslövsbadet<br />
Lekplats<br />
Församlingshem<br />
Matmakarna<br />
Catering<br />
Multibygg i <strong>Landskrona</strong> AB<br />
Ridanläggning fi nns i Viarp 3-4 km nordost<br />
om Härslöv.<br />
Väntar på bussen vid Härslövs kyrka.<br />
Time Delivery Sweden AB<br />
Spertek<br />
Folkets hus<br />
15<br />
Lekplats vid friluftsbadet.
HUVUDSTRUKTUR<br />
Byn kan delas in i fyra olika bebyggelseområden i vilka olika karaktärer kan<br />
urskiljas.<br />
Äldre gårdsstruktur innefattar kyrka, kyrkogård och gårdsbebyggelse från<br />
tiden före enskiftet 1809. Karakteristiskt för området är klassisk gårdsstruktur<br />
omgivet av högresta lövträd. Bebyggelsen har sadeltak och fasadmaterial<br />
bestående utav puts eller tegel. Områdena har direkt kontakt med omgivande<br />
åkermark, vilket gör att gränsen mellan privat tomtmark och offentlig,<br />
allemansrättslig mark är diffus.<br />
Gathusen följer huvudvägarna och ligger i landskapets lågpunkter.<br />
Bebyggelsen är mestadels från 1900 till 1940-talet men det finns även<br />
kompletterande bebyggelse från senare tid. Bebyggelsen är varierad, men<br />
består till största delen av 1-1,5 planshus med sadeltak, fasadmaterial<br />
mestadels i tegel, men även trä och puts förekommer. Tomtstorlek och form<br />
varierar. Utfart sker till största delen direkt mot de större vägarna.<br />
Villaområdet utgör bebyggelse från 1960 till 1980-talet och är det område<br />
som klättrar upp för norrsluttningen. Gatustrukturen är uppbyggt som ett<br />
”rektangulärt” rutnätsystem där gatu- och grönstrukturen i vissa fall slutar<br />
tvärt mot åkerlandskapet. Tanken där har förmodligen varit att områdets skulle<br />
kunna fortsättas byggas ut. I området är gatorna upp mot cirka 8 m breda<br />
vilket kan jämföras med Länsmannavägen med en bredd på cirka 6 m och<br />
Aspavägen på ca 6,5 m. Bebyggelsen utgörs av 1,5 plan i tegel med sadeltak<br />
och träsnickerier. Tomterna har rektangulära former på vilka husen står längs<br />
med eller tvärställt mot gatan.<br />
Offentlig service och idrott byggdes ut under samma tid som villaområdet.<br />
Skillnaden är att denna del utgörs av service som lek, bad, skola och<br />
idrottsplats. Området rymmer även rikligt med grönska och typiska offentliga<br />
byggnader från 70-talet. En del byggnader med platta tak utmärker denna del.<br />
Stråk utgörs i huvudsak av huvudgatorna på orten, Länsmannavägen,<br />
Aspavägen och Ottarpsvägen.<br />
Knutpunkt: Härslöv har i dag ingen tydlig knutpunkt, d v s ett område där<br />
viktiga stråk korsas och där viktiga funktioner finns. Antydan till knutpunkter<br />
finns där stråken möts i korsningen Länsmannavägen, Aspavägen och<br />
Ottarpsvägen och anslutning till kyrkan vid busshållplatsen. Området med<br />
offentlig service inrymmer viktiga funktioner men är ett vidsträckt område<br />
inom vilket inga tydliga stråk korsas.<br />
Utblickar: Eftersom orten ligger i en norrsluttning går utblickarna i riktning<br />
mot kyrkan, Enoch Thulins flygfält och ett böljande åkerlandskap med Rååns<br />
dalgång vid horisonten. Relativt raka gator (inom villaområdet) ger siktlinjer<br />
ut i landskapet och över byn. Enstaka släpp och öppningar i bebyggelsen vid<br />
Aspavägen ger även möjliga utblickar över landskapet.<br />
Höjdryggen cirka 300 m söder om Härslöv ger en vidsträckt utblick åt nordost<br />
men även mot Öresund och <strong>Landskrona</strong> centralort.<br />
Landmärke: Kyrkan är ett karakteristiskt landmärke som syns från olika<br />
delar av byn.<br />
Gränser: I Härslöv utgör gatorna tydliga gränser mellan de tydligt uppdelade<br />
områdena. Härslöv är även tydligt avgränsat ut mot det öppna landskapet mot<br />
väster, söder och öster.<br />
Slutsats<br />
Härslöv är tydligt uppdelat i olika områden och byn är framförallt tydligt<br />
avgränsad i landskapet mot söder. Då servicen är utspridd i byn saknas en<br />
naturlig och central knutpunkt.<br />
16
Äldre gårdsstruktur<br />
Gathus<br />
Villaområde (1960-1980)<br />
Offentlig service och idrott<br />
Gräns<br />
Stråk<br />
Landmärke<br />
Utblick<br />
Härslöv från söder från Länsmannavägen.<br />
17
TRAFIKMÖNSTER<br />
Vägnät<br />
Vägnätet i Härslöv består av huvudgatorna Länsmannavägen, Aspavägen och<br />
Ottarpsvägen och övriga vägar utgör det lokala vägnätet. Lokalgatorna inom<br />
villaområdet är breda och i den södra delen avslutas många av dem tvärt mot<br />
åkerlandskapet eller mindre grönkilar. Öster om Länsmännavägen finns en<br />
vändzon vid vilken bussen tidigare stannade och norr om Aspavägen finns en<br />
mindre grusväg som leder bakom den bebyggelsegrupp som ligger här.<br />
Kollektivtrafik<br />
Busshållplatserna är belägna på Aspavägen vid kyrkan och i anslutning till<br />
Aspavallen. Kollektiva <strong>kommun</strong>ikationer finns i form av regionbuss 217<br />
som trafikerar Härslöv – <strong>Landskrona</strong> (20 min) samt Härslöv – Tågarp (8<br />
min). Det går 4 turer i vardera riktning per dygn under veckodagarna med<br />
framförallt morgon- och eftermiddagsturer. Tåg finns sedan för fortsatt färd via<br />
<strong>Landskrona</strong> station, eller pågatågststationen i Tågarp.<br />
Gång- och cykeltrafik<br />
Separat gång- och cykelväg finns i den västra delen av Härslöv. Till största<br />
delen används det lågt utnyttjade lokala vägnätet inom orten. Härslövsvägen/<br />
Aspavägen används ofta som skolväg men barnen upplever den som otrygg,<br />
eftersom gångbanan saknar fysisk barriär mot körfälten. I övrigt finns inget<br />
utbyggt gång- och cykelvägnät på orten.<br />
Ottarpsvägen mot norr.<br />
Länsmannavägen mot norr.<br />
Slutsats<br />
Huvudgatorna saknar separerade gång- och cykelvägar.<br />
Härslöv saknar gång- och cykelväg in till <strong>Landskrona</strong> och förbindelser till<br />
omgivande orter som tex. Tågarp som har pågatågstation.<br />
De breda gatorna i villaområdet från 1960-1980-talet är överdimensionerade<br />
och nyttjas inte fullt ut.<br />
De äldre gatorna har anpassats efter landskapet medan lokalgatorna lagts ut<br />
som ett jämnt nät på norrsluttningen.<br />
Bred lokalgata inom villaområde. Backvägen mot<br />
norr.<br />
18
Huvudgata<br />
Lokalgata<br />
Gång- och cykelväg<br />
Färdväg buss (217)<br />
Busshållplats<br />
Regionbussar trafi kerar Härslöv.<br />
Gång- och cykelväg till skolan.<br />
19
STARKA OCH SVAGA SIDOR<br />
Syftet med ortsanalysen har varit att studera var ny bebyggelse kan lokaliseras<br />
i Härslöv utifrån ortens starka och svaga sidor som presenteras nedan.<br />
Styrkor<br />
• Härslöv har ett rikt utbud av <strong>kommun</strong>al service med både skola och<br />
friluftsbad.<br />
• Från orten finns många fantastiska utblickar över landskapet som inte bör<br />
byggas för.<br />
• Härslöv har synliga spår från olika tidsepoker vilka är viktiga att bevara då<br />
de är identitetsskapande för orten.<br />
• Härslöv ligger på avstånd från större trafikleder vilket gör att orten<br />
uppfattas som lugn och tyst utan brus från trafik.<br />
• På orten finns bygemenskap.<br />
Svagheter<br />
• Härslöv saknar kommersiell service som t.ex. livsmedelsaffär.<br />
• Kollektivtrafiken är relativt dålig för att vara ett alternativ till bilen.<br />
• På orten är det ont om allemansrättlig tillgänglig mark och de<br />
grönområden som finns är ensartade.<br />
• Det finns begränsade möjligheter att röra sig ute i det öppna landskapet.<br />
• Stora delar av orten ligger i norrsluttning vilket ger dåliga solförhållanden.<br />
• Härslöv saknar ett utbyggt gång- och cykelvägnät och saknar kopplingar<br />
till <strong>Landskrona</strong> centralort, närliggande orter och Rååns dalgång.<br />
• Orten utgör en pendlarort med få arbetsplatser.<br />
• Bebyggelsen på orten är ensartad och ensidig och det saknas alternativ för<br />
äldre eller yngre som vill bo kvar på orten.<br />
RIKTLINJER OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER<br />
Utredningsområden<br />
Eventuell nybyggnation i Härslöv skall bestå av komplementbebyggelse anpassad<br />
till befintliga bebyggelsemönster och landskapsbild. Utformning bör<br />
ske efter dagens behov och arkitekturdrag, såsom tidigare nybyggnation på<br />
orten har gjort.<br />
Orten ingår i ett kulturlandskap där den samlade landskapsbilden är bevarandevärd<br />
som helhet. En nybyggnation upp på höjdryggen i byn skulle få till<br />
följd att byns siluett ändras och kyrkan som historiskt landmärke skulle hamna<br />
i underläge vilket bör undvikas. En utbyggnad av Härslöv åt söder skulle<br />
dock kunna utgöra en mjukare avslutning på byn än dagens abrupta slut. Stor<br />
hänsyn bör dock tas till de utskiftade gårdarna och de landskapsdominerande<br />
gravhögarna. För att skapa en mer sammanhängande och balanserad by bör en<br />
utbyggnad av Härslöv framför allt ske kring huvudgatorna i de lägre belägna<br />
delarna av orten.<br />
I Härslöv finns det, inklusive skolans idrottsplats, tre fotbollsplaner på 480<br />
invånare. Idag är Aspavallens A-plan första plan för fotbollsträning, men då<br />
denna saknar belysning används den äldre planen till kvällsträning. Genom att<br />
fixa belysningen på Aspavallen skulle den äldre fotbollsplanen kunna tas i anspråk<br />
för bebyggelse.<br />
Genom ett mindre tillskott under ett längre tidsperspektiv ökar möjligheterna<br />
till att nybyggnation smälter varsamt in i miljön. Härslöv är även omgärdat av<br />
högkvalitativ jordbruksmark vilket ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv är<br />
angeläget att inte ta i anspråk för annan verksamhet.<br />
Ur socialt perspektiv kan ny bebyggelse med olika hustyper, blandade upplåtelseformer<br />
och lägenhetsstorlekar öka de äldre och yngres möjlighet att bo<br />
kvar på orten. För att uppmuntra generationsskifte bland villaägarna finns det<br />
20
en poäng att tillföra marklägenheter som är anpassade efter äldres behov.<br />
Beroende på hur stor utbyggnad som kan tänkas ske i Härslöv kan även den<br />
<strong>kommun</strong>ala servicen och skolan behöva byggas ut.<br />
Förtätning<br />
Det finns områden i Härslöv som kan förtätas där t.ex. byggnader står tomma<br />
eller där det finns möjlighet att förtäta på befintlig tomt. Förtätningar bör inte<br />
innebära att grönområden byggs bort utan snarare att de kan utvecklas och förbättras.<br />
Utveckla grönytor<br />
Med tanke på att andelen allemansrättslig mark i byn är anmärkningsvärt liten<br />
är det viktigt att kvaliteten på det befintliga stärks och ensartade parkmiljöer<br />
utvecklas för en större variation. Skogspartierna som finns har stora kvaliteter<br />
och bör bevaras och underhållas och göras mer tillgängliga. En möjlighet är<br />
även att utveckla rörelsemöjligheterna ute i åkerlandskapet. Det finns även<br />
behov att se över utemiljön vid skolan som är ganska torftig samt ta ett samlat<br />
grepp om utemiljön vid badet och lekplatsen.<br />
Gaturum<br />
Vägarna i 1960-1980-talsområdet är anmärkningsvärt breda och ger ett onödigt<br />
stort gaturum som outnyttjat bidrar till en känsla av ödslighet i jämförelse<br />
med en smal bygata. Fördelen är att det idag är enkelt att parkera och ta sig<br />
fram med bil, nackdelen är att det kan leda till höga hastigheter. Gaturummet<br />
kan förbättras genom att parkering samkörs på en sida eller att parkering avskärmas<br />
med trädplanteringar, vilket förutom de gröna tillskotten kan ha en<br />
hastighetsreducerande effekt. Längs med huvudgatorna bör det även ges möjlighet<br />
att ta sig fram till fots eller på cykel för att nå olika målpunkter i byn.<br />
Punktbelysning<br />
Kyrkan skulle kunna belysas för att förstärka effekten som landmärke och förbättra<br />
orienterbarheten, åtgärden skulle även synliggöra kulturmiljön.<br />
21
Utredningsområden för bebyggelse nr 1-6<br />
Utveckla grönområden nr 7-8<br />
(siffrorna motsvarar områden markerade på kartan på nästa sida)<br />
1<br />
5<br />
2<br />
6<br />
3<br />
7<br />
4<br />
8<br />
22
Utredningsområde för<br />
utbyggnad<br />
Ev. förätning längs huvudgatan i anslutning till<br />
kollektivtrafik och skola.<br />
Ta hänsyn till siktlinjer (Backvägen)<br />
2<br />
Ev. ny bebyggelse och grönområde<br />
Ta hänsyn till siktlinjer (Ottarpsvägen)<br />
3<br />
Utveckla grönområde/<br />
utemiljön<br />
Utveckla gång- och<br />
cykelvägnätet<br />
Ev. ny bebyggelse<br />
i anslutning till<br />
skolan 1<br />
Ev. förtätning och utveckling<br />
av grönområde 4<br />
Fornlämningsrikt<br />
område<br />
Utveckla och tillgängliggör<br />
grönområde. Förbättra<br />
utemiljön vid skolan,<br />
badplatsen och lekplatsen.<br />
7<br />
Tillgängliggör och<br />
utveckla grönområde 8<br />
Ev. förätning och utveckling av<br />
grönområde. Ta hänsyn till siktlinjer<br />
mot kyrkan<br />
5<br />
Ev. ny bebyggelse och grönområde. En<br />
mjukare avslutning av orten mot söder. Ta<br />
hänsyn till gravhögar och utskiftad gård<br />
6<br />
23
KÄLLOR<br />
Edith Hemby (1958) Här är den bygden, Härslöv genom tiderna, Ernst<br />
Bergstens Boktryckeri.<br />
Helsingborgs <strong>kommun</strong> (2003) <strong>Ortsanalys</strong> för Vallåkra<br />
Länsstyrelsen i Skåne län (2007) Det skånska landsbygdsprogrammet, ett<br />
utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, 2007:10, Länsstyrelsen i Skåne<br />
län.<br />
KAAB Prognos AB (2007) Befolkningsprognos för delar av <strong>Landskrona</strong> <strong>kommun</strong><br />
2007-08-25<br />
Ylva Nordberg (2009) Glumslövsguiden 2009<br />
Bildmaterial<br />
Äldre kartor från Lantmäteriet:<br />
Lantmäteristyrelsens arkiv, Geometrisk charta öfver Härslövs by höfdingdömmet<br />
Skåne (1705)<br />
Rikets allmänna kartverksarkiv, Häradsekonomiska kartan (1910-1915)<br />
Foton är tagna av Ted Gustavsson, Evelina Simonsson och Maja Jonasson<br />
Kartor<br />
Flygfoton och kartunderlag kommer från <strong>Landskrona</strong> stad<br />
24