Ortsanalys Härslöv [7,2 Mb pdf] - Landskrona kommun

ORTSANALYS HÄRSLÖV
Dnr 69/003.313-09 Upprättad 2010-01-11 och godkänd av Byggnadsnämnden 2010-01-26

ORTSANALYS HÄRSLÖV
INNEHÅLL
Förord
Hur tar vi vara på en orts särprägel? Hur kan man bygga nytt och förnya
samtidigt som man bevarar befintliga kvaliteter? Det är många frågor
som kan ställas inför förändringar i ett samhälle. Kommunstyrelsen
uppdrog 2007-08-15 åt Teknik- och stadsbyggnadsförvaltningen
att titta på lokalisering för bebyggelse i Härslöv där Teknik- och
stadsbyggnadsförvaltningen har valt att studera orten som helhet i en
ortsanalys.
Ortsanalys är en arbetsmetod som bygger på den norska metoden
”stedsanalys”. Arbetsmetoden innebär en systematisering av kunskap för att
förstå en orts historia, dess aktuella situation och förutsättningar samt dess
utvecklingsmöjligheter. Ortsanalysen beskriver ortens form som ett resultat
av en historisk process där både övergripande samhällsutveckling såväl
som lokala initiativ och drivkrafter har medverkat till ortens utveckling.
Resultatet sammanfattas i ortens starka och svaga sidor samt exempel på
hur ortens kvaliteter kan förbättras och utvecklas. Analysen kan vara en
plattform för att diskutera ortens situation och framtidsmöjligheter.
Medverkande tjänstemän
I arbetet med ortsanalysen har Ted Gustavsson, planarkitekt, Teknik- och
stadsbyggnadsförvaltningen och Evelina Simonsson, planarkitektstudent och
Lena Hector, stadsantikvarie, Teknik och stadsbyggnadsförvaltningen
medverkat.
GEOGRAFI............................................................................4
HISTORIA..............................................................................6
LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR......................................12
FUNKTIONER OCH FOLKLIV.............................................14
HUVUDSTRUKTURER.......................................................16
TRAFIKMÖNSTER..............................................................18
STARKA OCH SVAGA SIDOR............................................20
RIKTLINJER OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER..........20
KÄLLOR..............................................................................24
Cecilia Bergström Maja Jonasson
Planchef Planarkitekt
3

GEOGRAFI
Härslöv ligger cirka sju km nordost om Landskrona centralort, fem km från
Öresundskusten och fyra km öster om Glumslöv. Orten är till stora delar
belägen i en norrsluttning från vilken utblickar över åkerlandskapet och mot
Rååns dalgång finns.
Härslöv hade 480 invånare år 2006. Enligt Kaab prognos AB, 2007-08-
24, kommer antalet invånare att öka till 520 fram till år 2016. Prognosen
inkluderar förväntat antal inflyttningsfärdiga bostäder, vilket för Härslövs del
är 10 st.
Härslöv som har 9,7 %. Över 80 är skillnaden ännu större med 2,8 % i Härslöv
mot 5,8 % i kommunen som helhet. I övrigt är befolkningsstrukturerna relativt
lika.
Slutsats
Härslöv är huvudsakligen en bostadsort. Det finns arbetstillfällen på orten men
utpendlingen är större än inpendlingen.
Befolkningsstrukturen tyder på en stor andel barnfamiljer i Härslöv
medan många flyttar från Härslöv, eventuellt för utbildning i åldern 19-
24. Anledningen till att Härslöv har en låg andelen äldre i jämförelse med
kommunen som helhet kan bero på att det saknas äldreboende.
Av de 480 invånarna bor och arbetar 27 invånare i Härslöv medan 205
invånare arbetar på annat håll. 36 personer arbetar i Härslöv men bor på annan
ort. De arbetstillfällen som finns i Härslöv finns inom kommunal förvaltning
(22 pers) och näringsliv samt inom övriga organisationer (41 pers ).
Rydebäck
Gantofta
Härslöv har något högre andel barn i åldern 0-18 år, 28 %, jämfört med
Landskrona som helhet där andelen är 22 %. I åldern 19-24 år är andelen i
Härslöv 2 % medan motsvarande andel i Landskrona är 7,5 %. Landskrona
som helhet har även en större andel över 65 - 79 år 12,8 % jämfört med
Glumslöv
Vallåkra
Härslöv
Tågarp
Helsingborg
Svalöv
Landskrona
Landskrona
Asmundtorp
Köpenhamn
Kävlinge
Häljarp
Malmö
4

Åkermark
Privat tomt
Offentligt område
Mot Ottarp
Mot Landskrona
5
Mot Tågarp
Ottarpsvägen
Härslövsvägen
Länsmannavägen
Mot Glumslöv & Vallåkra
Aspavägen
Skola
Friluftsbad
Kyrka

HISTORIA
Härslövs by har anor från sen järnålder och byns tidigaste skriftliga
omnämnande är från 1300-talets mitt. Kyrkan i byn är i sina huvudsakliga
delar romansk och från 1100-talet. På den tidigaste, någorlunda tillförlitliga
kartan över Skåne, Gerhard Buhrmans karta från 1684, finns Herslöf markerat
längs vägen från Rönneberga och Vadensjö mot Kvistofta. Härslöv tillhörde
från medeltiden fram till 1899 Rönnebergs härad och häradets ursprungliga
tingsplats bör ha varit gravhögarna på Rönneberga backar.
Bytomten (äldsta delarna av Härslöv) har under medeltid och framåt haft en
nord-sydlig sträckning invid foten av höjdsträckningen som vi idag kallar
Hilleshögsåsen. På den geometriska kartan från 1705, se karta nästa sida, syns
byns gårdstomter framför allt söder om kyrkan. Redan på denna karta kan man
se att byn ligger i ett helt öppet betes- och jordbrukslandskap.
Enskifte lagstadgades 1807 och genomfördes i Härslöv 1809. Skiftet innebar
genomgripande förändringar för byns utseende i och med att vissa av gårdarna
fick flytta ut på sina skiftade marker. Endast sju av byns gårdar fick vara kvar
på bytomten medan elva gårdar fick flytta ut. Flera av de gårdar som fick ligga
kvar på bytomten finns kvar än idag.
Under 1960 och 70-talet bebyggdes den högre liggande marken sydväst om
bytomten med ett relativt stort villaområde för byns storlek. Även skola,
utomhusbad och fotbollsplan tillkom under denna tid. 1974 uppgick Härslövs
kommun i Landskrona kommun och under 1980- och 90-talet tillkom
radhusbebyggelse och flerbostadshus som förtätningar och ersättning för
tidigare bebyggelse.
Slutsats
Historiskt sett har Härslöv legat nedanför norrsluttningen fram till 1960-
och 1970-talet då ett större villaområde med ensartad bebyggelse byggdes
åt sydväst. Byn har trots utbyggnaden på 1960-talet behållit sin karaktär av
jordbruksby med flera av gårdarna kvar inom den gamla bytomten. Många
av de utskiftade gårdarna finns också kvar och det öppna skiftade landskapet
är väl bevarat med sina raka linjer. Några större förändringar i form av
utbyggnader har inte skett de senaste 30 åren. Härslöv har gått från att vara
en innehållsrik by med, bank, bibliotek, brandstation osv. till att utgöra en
renodlad bostadsort.
Vid tidigt 1900-tal började den medeltida bytomten fyllas med så kallade
gatehus, hus utbyggda längs med gator, se Häradsekonomiska kartan från
1912, men bytomten har behållit sin gamla form.
De goda efterkrigsåren gjorde det möjligt för jordbrukarna att köpa in de
maskiner som kunde ersätta den manuella arbetskraften, som sökte sig till
städernas industrier. Detta ledde till att befolkningen i Härslöv minskade.
1958 var invånarantalet 995 personer mot 1325 personer 1925. Vid årsskiftet
1951-52 kom Härslövs kommun till att även innefatta Säby, Örja, Vadensjö
och Glumslöv. I samband med detta gjordes en utbyggnad av vatten- och
avloppssystemet i byn samt uppfördes ett ålderdomshem. I Härslöv fanns 1958
två diverseaffärer, en brandstation, ett bibliotek, en skola och en bank. (Här är
den bygden, Edith Hemby 1958)
6

Geometriska kartan år 1705
Byn låg i ett öppet betes- och jordbrukslandskap och den så kallade bytomten brer ut sig söder
om Aspavägen och kyrkan.
Karta från enskiftet 1806
Endast sju av byns gårdar fi ck ligga kvar på bytomten efter skiftet medan elva gårdar fi ck
fl ytta ut. Flera av de gårdar som fi ck ligga kvar fi nns kvar än idag.
7

Häradsekonomiska kartan år 1912
I början av 1900-talet förtätades bytomten med så kallade gatehus, hus byggda längs med gatan,
men tomten behöll sin form. Gårdar som fl yttades ut på åkermark under enskiftet i början
av 1800-talet har tillkommit ute i landskapet.
Flygfoto, 1940-talet
Under 1940-talet hade fortfarande ingen större utbyggnad av Härslöv skett. I landskapet fi nns
däremot spår från 1700-talets gränsdragningar kvar.
8

Flygfoto, 1962
På 1960-talet byggdes den första etappen villor ut i byn och Härslöv började växa upp på
norrsluttningen.
Flygfoto, 2008
Härslöv expanderade med ytterligare småhus under 1960- och 1970-talet och på senare år
har endast enstaka byggnader tillkommit. På fl ygfotot syns bland annat utomhusbadet och
skolan som uppfördes under 1970-talet.
9

Kyrkan 1100-tal
Före enskiftet 1809
1900 - 1940
1940 - 1960
1960 - 1980
Tidigare äldreboende
1980 - 2000
Fd bensinstation
Fd bensinstation
Fd livsmedelsaffär
Fd bank
2000 -
Fd folkskola
Tidigare brandstation
Folkets hus
10

Kyrkan från 1100-talet.
Nyare bebyggelse från 2008.
Fd. sparbank 1941.
Äldre gårdsbebyggelse.
1950 -1960 talet.
Fd. bensinstation 1900-talet.
Gatehus från 1800-talet.
Gatehus på vänster sida samt bebyggelse från 1980-1990-tal till höger.
11
Fd. folkskola 1921.

LANDSKAP & GRÖNSTRUKTUR
Härslöv ligger i ett böljande åkerlandskap med storslagna vyer som bryts av av
enstaka större gårdar. Orten är belägen i en norrsluttning, vid Hilleshögsåsens
fot, med kyrkan i botten. Från byns högsta punkt i sydväst, 80 möh, ges
utblickar över åkerlandskapet mot Enoch Thulins flygplats och Rååns dalgång
i nordost. Höjden når sitt krön 95 möh ca 500 m söder om Härslöv. Längs
höjdsträckningen finns även ett vidsträckt fornlämningsområde med många
bronsåldershögar som är framträdande i landskapet.
Byns gatumark har traditionellt legat nedanför höjden och inte varit så
framträdande i landskapet med undantag för 1960- och 70-tals bebyggelsen
som klättrat upp på sluttningen mot sydväst. De större vägarna följer
landskapet som har en mycket tydlig skifteskaraktär med rätvinkliga vägar och
åkrar.
grönskan. Cirka 3 km nordost om Härslöv ligger Rååns dalgång, en dalgång
som sträcker sig genom Helsingborgs, Landskronas och Svalövs kommuner.
Slutsats
Härslöv ligger i en norrsluttning men traditionellt har gatumarken legat
nedanför denna och inte varit framträdande i landskapet. Omgivande
jordbruksmark är av skifteskaraktär med tydliga linjer/gränser i landskapet.
På höjdryggen söder om orten finns ett vidsträckt fornlämningsområde med
gravhögar till vilka hänsyn bör tas.
Det är ont om allemansrättsligt tillgänglig mark. Öster om Länsmannavägen
finns en central träddunge som genom bättre skötsel skulle utgöra ett bra
tillskott till de allmänna grönområden som finns. Orten ligger med närhet till
Rååns dalgång men saknar tydlig koppling/förbindelse till naturområdet.
Enoch Thulins flygplats
Rååns dalgång
Grönytor i åkerlandskapet runt Härslöv utgörs av åkerholmar, trädrader, gräsoch
buskvegetation, men även befintliga vattendrag räknas hit.
Den allmänna parkmarken består av klippta gräsytor vid gång- och
cykelvägar, områden i anslutning till den kommunala servicen och öppningar
mot åkermark inom 1960- och 1970-tals området. Allmänna grönytorna i
övrigt utgörs av fotbollsplaner, begravningsplats och kyrkogården. Till den
kommunala marken mellan åkerlandskapet och Länsmannavägen ingår även
ett naturområde med storvuxna bokar och almar men flera av dessa träd är
dock döda.
Flackt landskap
Hilleshögs åsen
I privat ägo finns ett större naturområde norr om kyrkan som består av lövträd
och en damm. I den sydöstra delen av Härslöv finns även en tät lövdunge
bestående av främst bokträd. I sin helhet bidrar även privata villaträdgårdar till
Privat skogdunge Allmänt grönområde Kommunal skogsdunge
12
Gräns mellan flackt
och kuperat landskap
Gravhög
Fornlämningsområde
Härslöv ligger i ett
öppet och kuperat
jordbrukslandskap. På
höjdsträckningarna runt
Härslöv fi nns vidsträckta
områden med gravhögar.

Begravningsplats
Mot Rååns dalgång
Offentligt grönområde
Privat trädgård
Kyrkogård/begravningsplats
Offentligt skogsområde
Åkermark
Vatten
Fornlämning- gravhög
Kyrkogård
Fotbollsplan
Fotbollsplan
Badplats &
lekplats
Mindre skogsdunge
De äldre delarna av Härslöv ligger
nedanför norrsluttningen.
13
Landskapet norr om Härslöv är fl ackt.

FUNKTIONER OCH FOLKLIV
Härslöv är till största delen en boendeort. Det har tidigare funnits ett större
utbud av kommersiell service i byn, bank fanns fram till i början av 1990-talet
och livsmedelbutik fram till år 2002. Nu finns det närmsta större serviceutbud
som t ex livsmedelsbutik i Glumslöv eller i Landskrona. I övrigt finns ett
mindre bageri vid Ottarpsvägen.
Den kommunala servicen i Härslöv består av skola (F-6), förskola och
friluftsbad men här finns även Folkets hus och kyrka med församlingshem.
I församlingshemmet anordnas bland annat församlingsaftnar, öppen
barnverksamhet, kyrkokör och barnkör. Föreningslivet i Härslövs rymmer
även av Härslövs Kyrkliga Syförening, PRO, Landskrona scoutkår och
Nykterhetsrörelsens scoutförbund som har verksamhet från 8 år och uppåt i
Folkets hus.
Härslövs idrottsklubb, Aspavallen, anordnar fotboll för tjejer och killar
samt seniorer. I anslutning till Härslövs skola ligger Härslövsbadet, ett
friluftsbad med 25 meters bassäng, undervisningsbassäng och plaskbassäng.
Under sommarmånaderna, juni till augusti, är det möjligt att gå i simskola
här. Näringslivet i Härslöv består av bland annat en bokföringsfirma,
cateringverksamhet, byggfirma, åkerifirma, och andra enskilda mindre företag.
Härslöv omges av högsta klassens jordbruksmark, rankat 10 på en
tiogradig skala varför omgivande jordbruk även präglar folklivet. Det stora
evenemanget i byn är den årliga loppisen på skolans fotbollsplan och i dess
gymnastiksal. Tidigare år har det även funnits gemensamt midsommarfirande
med tält och orkester. Ett exempel på gemenskapen i byn var när Folkets hus
byggdes ut med ideella krafter 1989, lokalen fungerar idag som fest- och
föreningslokal och hyrs ut till olika arrangemang.
Härslöv ligger sportflygfälten Enoch Thulins flygplats där Landskrona
Flygklubb håller till.
Slutsats
Härslöv är en boendeort där service utgörs av skola och friluftsbad.
Byn saknar livsmedelsbutik. Föreningslivet är förhållandevis rikt men
ungdomsverksamheten i Härslöv är begränsad och många söker sig därför
utanför byn för ett bredare utbud. Folkets hus och idrottsplatsen utgör
mötesplatser i byn.
Folkets hus
På bilden till vänster nedan syns friluftsbadet och bilden
till vänster visar lastbil tillhörande åkerifriman.
En del av folklivet kretsar även
kring fotboll.
I Härslöv är det politiska engagemanget stort och i byn finns den enda
socialdemokratiska kvinnoföreningen i Landskrona stad.
I Viarp utanför Härslöv finns en större ridanläggning som är populär och
scouterna har verksamhet i Vadensjö 3-4 km utanför byn. 1 km norr om
14

Reningsverk
Mot ridhus
Bostadsändamål
Verksamheter/Aktivitet
Privat trädgård
Allmänt ändmål
Åkermark
Reningsverk
Härslövs Åkeri AB
E.K Bokföring HB
Kyrkan
Härslövs Frivilliga
brandkår
Aspavallen
Härslövs IK klubbhus
Skola/förskola
Härslövsbadet
Lekplats
Församlingshem
Matmakarna
Catering
Multibygg i Landskrona AB
Ridanläggning fi nns i Viarp 3-4 km nordost
om Härslöv.
Väntar på bussen vid Härslövs kyrka.
Time Delivery Sweden AB
Spertek
Folkets hus
15
Lekplats vid friluftsbadet.

HUVUDSTRUKTUR
Byn kan delas in i fyra olika bebyggelseområden i vilka olika karaktärer kan
urskiljas.
Äldre gårdsstruktur innefattar kyrka, kyrkogård och gårdsbebyggelse från
tiden före enskiftet 1809. Karakteristiskt för området är klassisk gårdsstruktur
omgivet av högresta lövträd. Bebyggelsen har sadeltak och fasadmaterial
bestående utav puts eller tegel. Områdena har direkt kontakt med omgivande
åkermark, vilket gör att gränsen mellan privat tomtmark och offentlig,
allemansrättslig mark är diffus.
Gathusen följer huvudvägarna och ligger i landskapets lågpunkter.
Bebyggelsen är mestadels från 1900 till 1940-talet men det finns även
kompletterande bebyggelse från senare tid. Bebyggelsen är varierad, men
består till största delen av 1-1,5 planshus med sadeltak, fasadmaterial
mestadels i tegel, men även trä och puts förekommer. Tomtstorlek och form
varierar. Utfart sker till största delen direkt mot de större vägarna.
Villaområdet utgör bebyggelse från 1960 till 1980-talet och är det område
som klättrar upp för norrsluttningen. Gatustrukturen är uppbyggt som ett
”rektangulärt” rutnätsystem där gatu- och grönstrukturen i vissa fall slutar
tvärt mot åkerlandskapet. Tanken där har förmodligen varit att områdets skulle
kunna fortsättas byggas ut. I området är gatorna upp mot cirka 8 m breda
vilket kan jämföras med Länsmannavägen med en bredd på cirka 6 m och
Aspavägen på ca 6,5 m. Bebyggelsen utgörs av 1,5 plan i tegel med sadeltak
och träsnickerier. Tomterna har rektangulära former på vilka husen står längs
med eller tvärställt mot gatan.
Offentlig service och idrott byggdes ut under samma tid som villaområdet.
Skillnaden är att denna del utgörs av service som lek, bad, skola och
idrottsplats. Området rymmer även rikligt med grönska och typiska offentliga
byggnader från 70-talet. En del byggnader med platta tak utmärker denna del.
Stråk utgörs i huvudsak av huvudgatorna på orten, Länsmannavägen,
Aspavägen och Ottarpsvägen.
Knutpunkt: Härslöv har i dag ingen tydlig knutpunkt, d v s ett område där
viktiga stråk korsas och där viktiga funktioner finns. Antydan till knutpunkter
finns där stråken möts i korsningen Länsmannavägen, Aspavägen och
Ottarpsvägen och anslutning till kyrkan vid busshållplatsen. Området med
offentlig service inrymmer viktiga funktioner men är ett vidsträckt område
inom vilket inga tydliga stråk korsas.
Utblickar: Eftersom orten ligger i en norrsluttning går utblickarna i riktning
mot kyrkan, Enoch Thulins flygfält och ett böljande åkerlandskap med Rååns
dalgång vid horisonten. Relativt raka gator (inom villaområdet) ger siktlinjer
ut i landskapet och över byn. Enstaka släpp och öppningar i bebyggelsen vid
Aspavägen ger även möjliga utblickar över landskapet.
Höjdryggen cirka 300 m söder om Härslöv ger en vidsträckt utblick åt nordost
men även mot Öresund och Landskrona centralort.
Landmärke: Kyrkan är ett karakteristiskt landmärke som syns från olika
delar av byn.
Gränser: I Härslöv utgör gatorna tydliga gränser mellan de tydligt uppdelade
områdena. Härslöv är även tydligt avgränsat ut mot det öppna landskapet mot
väster, söder och öster.
Slutsats
Härslöv är tydligt uppdelat i olika områden och byn är framförallt tydligt
avgränsad i landskapet mot söder. Då servicen är utspridd i byn saknas en
naturlig och central knutpunkt.
16

Äldre gårdsstruktur
Gathus
Villaområde (1960-1980)
Offentlig service och idrott
Gräns
Stråk
Landmärke
Utblick
Härslöv från söder från Länsmannavägen.
17

TRAFIKMÖNSTER
Vägnät
Vägnätet i Härslöv består av huvudgatorna Länsmannavägen, Aspavägen och
Ottarpsvägen och övriga vägar utgör det lokala vägnätet. Lokalgatorna inom
villaområdet är breda och i den södra delen avslutas många av dem tvärt mot
åkerlandskapet eller mindre grönkilar. Öster om Länsmännavägen finns en
vändzon vid vilken bussen tidigare stannade och norr om Aspavägen finns en
mindre grusväg som leder bakom den bebyggelsegrupp som ligger här.
Kollektivtrafik
Busshållplatserna är belägna på Aspavägen vid kyrkan och i anslutning till
Aspavallen. Kollektiva kommunikationer finns i form av regionbuss 217
som trafikerar Härslöv – Landskrona (20 min) samt Härslöv – Tågarp (8
min). Det går 4 turer i vardera riktning per dygn under veckodagarna med
framförallt morgon- och eftermiddagsturer. Tåg finns sedan för fortsatt färd via
Landskrona station, eller pågatågststationen i Tågarp.
Gång- och cykeltrafik
Separat gång- och cykelväg finns i den västra delen av Härslöv. Till största
delen används det lågt utnyttjade lokala vägnätet inom orten. Härslövsvägen/
Aspavägen används ofta som skolväg men barnen upplever den som otrygg,
eftersom gångbanan saknar fysisk barriär mot körfälten. I övrigt finns inget
utbyggt gång- och cykelvägnät på orten.
Ottarpsvägen mot norr.
Länsmannavägen mot norr.
Slutsats
Huvudgatorna saknar separerade gång- och cykelvägar.
Härslöv saknar gång- och cykelväg in till Landskrona och förbindelser till
omgivande orter som tex. Tågarp som har pågatågstation.
De breda gatorna i villaområdet från 1960-1980-talet är överdimensionerade
och nyttjas inte fullt ut.
De äldre gatorna har anpassats efter landskapet medan lokalgatorna lagts ut
som ett jämnt nät på norrsluttningen.
Bred lokalgata inom villaområde. Backvägen mot
norr.
18

Huvudgata
Lokalgata
Gång- och cykelväg
Färdväg buss (217)
Busshållplats
Regionbussar trafi kerar Härslöv.
Gång- och cykelväg till skolan.
19

STARKA OCH SVAGA SIDOR
Syftet med ortsanalysen har varit att studera var ny bebyggelse kan lokaliseras
i Härslöv utifrån ortens starka och svaga sidor som presenteras nedan.
Styrkor
• Härslöv har ett rikt utbud av kommunal service med både skola och
friluftsbad.
• Från orten finns många fantastiska utblickar över landskapet som inte bör
byggas för.
• Härslöv har synliga spår från olika tidsepoker vilka är viktiga att bevara då
de är identitetsskapande för orten.
• Härslöv ligger på avstånd från större trafikleder vilket gör att orten
uppfattas som lugn och tyst utan brus från trafik.
• På orten finns bygemenskap.
Svagheter
• Härslöv saknar kommersiell service som t.ex. livsmedelsaffär.
• Kollektivtrafiken är relativt dålig för att vara ett alternativ till bilen.
• På orten är det ont om allemansrättlig tillgänglig mark och de
grönområden som finns är ensartade.
• Det finns begränsade möjligheter att röra sig ute i det öppna landskapet.
• Stora delar av orten ligger i norrsluttning vilket ger dåliga solförhållanden.
• Härslöv saknar ett utbyggt gång- och cykelvägnät och saknar kopplingar
till Landskrona centralort, närliggande orter och Rååns dalgång.
• Orten utgör en pendlarort med få arbetsplatser.
• Bebyggelsen på orten är ensartad och ensidig och det saknas alternativ för
äldre eller yngre som vill bo kvar på orten.
RIKTLINJER OCH UTVECKLINGSMÖJLIGHETER
Utredningsområden
Eventuell nybyggnation i Härslöv skall bestå av komplementbebyggelse anpassad
till befintliga bebyggelsemönster och landskapsbild. Utformning bör
ske efter dagens behov och arkitekturdrag, såsom tidigare nybyggnation på
orten har gjort.
Orten ingår i ett kulturlandskap där den samlade landskapsbilden är bevarandevärd
som helhet. En nybyggnation upp på höjdryggen i byn skulle få till
följd att byns siluett ändras och kyrkan som historiskt landmärke skulle hamna
i underläge vilket bör undvikas. En utbyggnad av Härslöv åt söder skulle
dock kunna utgöra en mjukare avslutning på byn än dagens abrupta slut. Stor
hänsyn bör dock tas till de utskiftade gårdarna och de landskapsdominerande
gravhögarna. För att skapa en mer sammanhängande och balanserad by bör en
utbyggnad av Härslöv framför allt ske kring huvudgatorna i de lägre belägna
delarna av orten.
I Härslöv finns det, inklusive skolans idrottsplats, tre fotbollsplaner på 480
invånare. Idag är Aspavallens A-plan första plan för fotbollsträning, men då
denna saknar belysning används den äldre planen till kvällsträning. Genom att
fixa belysningen på Aspavallen skulle den äldre fotbollsplanen kunna tas i anspråk
för bebyggelse.
Genom ett mindre tillskott under ett längre tidsperspektiv ökar möjligheterna
till att nybyggnation smälter varsamt in i miljön. Härslöv är även omgärdat av
högkvalitativ jordbruksmark vilket ur ett miljömässigt hållbarhetsperspektiv är
angeläget att inte ta i anspråk för annan verksamhet.
Ur socialt perspektiv kan ny bebyggelse med olika hustyper, blandade upplåtelseformer
och lägenhetsstorlekar öka de äldre och yngres möjlighet att bo
kvar på orten. För att uppmuntra generationsskifte bland villaägarna finns det
20

en poäng att tillföra marklägenheter som är anpassade efter äldres behov.
Beroende på hur stor utbyggnad som kan tänkas ske i Härslöv kan även den
kommunala servicen och skolan behöva byggas ut.
Förtätning
Det finns områden i Härslöv som kan förtätas där t.ex. byggnader står tomma
eller där det finns möjlighet att förtäta på befintlig tomt. Förtätningar bör inte
innebära att grönområden byggs bort utan snarare att de kan utvecklas och förbättras.
Utveckla grönytor
Med tanke på att andelen allemansrättslig mark i byn är anmärkningsvärt liten
är det viktigt att kvaliteten på det befintliga stärks och ensartade parkmiljöer
utvecklas för en större variation. Skogspartierna som finns har stora kvaliteter
och bör bevaras och underhållas och göras mer tillgängliga. En möjlighet är
även att utveckla rörelsemöjligheterna ute i åkerlandskapet. Det finns även
behov att se över utemiljön vid skolan som är ganska torftig samt ta ett samlat
grepp om utemiljön vid badet och lekplatsen.
Gaturum
Vägarna i 1960-1980-talsområdet är anmärkningsvärt breda och ger ett onödigt
stort gaturum som outnyttjat bidrar till en känsla av ödslighet i jämförelse
med en smal bygata. Fördelen är att det idag är enkelt att parkera och ta sig
fram med bil, nackdelen är att det kan leda till höga hastigheter. Gaturummet
kan förbättras genom att parkering samkörs på en sida eller att parkering avskärmas
med trädplanteringar, vilket förutom de gröna tillskotten kan ha en
hastighetsreducerande effekt. Längs med huvudgatorna bör det även ges möjlighet
att ta sig fram till fots eller på cykel för att nå olika målpunkter i byn.
Punktbelysning
Kyrkan skulle kunna belysas för att förstärka effekten som landmärke och förbättra
orienterbarheten, åtgärden skulle även synliggöra kulturmiljön.
21

Utredningsområden för bebyggelse nr 1-6
Utveckla grönområden nr 7-8
(siffrorna motsvarar områden markerade på kartan på nästa sida)
1
5
2
6
3
7
4
8
22

Utredningsområde för
utbyggnad
Ev. förätning längs huvudgatan i anslutning till
kollektivtrafik och skola.
Ta hänsyn till siktlinjer (Backvägen)
2
Ev. ny bebyggelse och grönområde
Ta hänsyn till siktlinjer (Ottarpsvägen)
3
Utveckla grönområde/
utemiljön
Utveckla gång- och
cykelvägnätet
Ev. ny bebyggelse
i anslutning till
skolan 1
Ev. förtätning och utveckling
av grönområde 4
Fornlämningsrikt
område
Utveckla och tillgängliggör
grönområde. Förbättra
utemiljön vid skolan,
badplatsen och lekplatsen.
7
Tillgängliggör och
utveckla grönområde 8
Ev. förätning och utveckling av
grönområde. Ta hänsyn till siktlinjer
mot kyrkan
5
Ev. ny bebyggelse och grönområde. En
mjukare avslutning av orten mot söder. Ta
hänsyn till gravhögar och utskiftad gård
6
23

KÄLLOR
Edith Hemby (1958) Här är den bygden, Härslöv genom tiderna, Ernst
Bergstens Boktryckeri.
Helsingborgs kommun (2003) Ortsanalys för Vallåkra
Länsstyrelsen i Skåne län (2007) Det skånska landsbygdsprogrammet, ett
utvecklingsprogram med landskapsperspektiv, 2007:10, Länsstyrelsen i Skåne
län.
KAAB Prognos AB (2007) Befolkningsprognos för delar av Landskrona kommun
2007-08-25
Ylva Nordberg (2009) Glumslövsguiden 2009
Bildmaterial
Äldre kartor från Lantmäteriet:
Lantmäteristyrelsens arkiv, Geometrisk charta öfver Härslövs by höfdingdömmet
Skåne (1705)
Rikets allmänna kartverksarkiv, Häradsekonomiska kartan (1910-1915)
Foton är tagna av Ted Gustavsson, Evelina Simonsson och Maja Jonasson
Kartor
Flygfoton och kartunderlag kommer från Landskrona stad
24