RESPONS

business.bus

RESPONS

Företagstidning #2 2013

Emma Green Tregaro

”Otänkbart att använda mig av anabola eller något annat narkotiskt preparat”

ENS får teckentolkad hemsida!

Möte med en hundförare på Åland


SÖK STIPENDIUM!

SENS

– Stiftelsen Ett Narkotikafritt Sverige

Sedan 1989 har SENS (Stiftelsen Ett Narkotikafritt Sverige) arbetat

drogförebyggande på många områden. Vi har medverkat

i allt från att bilda opinion till att rent konkret hjälpa till i detta

viktiga arbete.

Vårt arbete i SENS innebär bland annat att bidra med medel så

att skolor, företag, kommuner och föreningar skall få en möjlighet

att arbeta mot drogproblem i vårt samhälle. Några exempel

på dem som fått stipendier är Föräldraföreningen mot narkotika

i Östersund, Göteborgs räddningsmission, Handbollsföreningen

GIK Wasaiterna i Angered och flera avdelningar av KRIS

(Kriminellas revansch i samhället).

Vi ser fram emot era stipendieansökningar där vi behöver få en

så tydlig beskrivning som möjligt av hur er verksamhet ser ut

och för vilket syfte ni söker stöd.

Var med och hjälp oss i SENS att medverka till drogfria arbetsplatser

och skolor - ett narkotikafritt Sverige!

Styrelsen i SENS

Välkomna med Era ansökningar till:

ENS 2000 ”Stipendieansökan”

Box 9043 700 09 Örebro

Jaswinder Gill Sekreterare i Stiftelsen

Jaswinder.gill@ens 2000.se


RESPONS

Ledare

Innehåll:

Polisens bästa vän 4

Emma Green Tregaro 8

Teckenspråk på ens2000.se 11

Inblick 12

Sverige runt 14

Inbjudan 15

Tonaksenkät 16

Nätdroger

Narkotikamarknaden har sedan länge expanderat ut i cyberrymden.

Om man är intresserad av att prova narkotika i dag behöver man

inte gå längre än till sin dator för att få tag på vad som helst.

Eftersom själva defi nitionen på nätdroger är preparat som inte är

narkotikaklassade, fi nns heller ingen risk att åka fast..

Däremot kan de unga nätdrogsköparna drabbas av livshotande

konsekvenser av sina kemiska experiment. Det fi nns inga garantier

för någonting annat än att det man köper antagligen ger ett rus.

Vad som händer under och efter den upplevelsen kan ingen veta.

2011 dog 14 unga pojkar i Sverige av den då inte narkotikaklassade

substansen 5 – IT.

I juli 2012 föreslog Folkhälsoinstitutet att drogen skulle förbjudas.

Enligt Dagens Eko 14 januari 2013 hittar tulltjänstemän stora

mängder nätdroger varje dag. Beslagen rör sig ofta om nya syntetiska

droger, så kallade Research Chemicals. De påminner om

amfetamin och ecstasy, är ofta inte narkotikaklassade, alltid mycket

kraftfulla och relativt billiga. Växtdroger, så kallade rökmixar, är

också vanligt förekommande på de sajter som säljer lagligt knark.

2010 fanns cirka 170 sådana sajter i Europa, nu fi nns närmare 700.

Även den klassiska hallucinogenen LSD, som väl många förknippar

med 60- och 70 – talens flowerpowerrörelse, fi nns att tillgå

på nätet, liksom alla andra narkotiska preparat, från cannabis till

heroin. Att få tillgång på narkotikaklassade substanser via nätet

är mer komplicerat för köparen. Oftast är sajterna krypterade,

kräver lösenord eller personliga kontakter med de langare som

administrerar dessa sidor.

”Kampanjen Ett Narkotikafritt Sverige 2000 (ENS 2000) har

verkat sedan 1989 med målsättning att varje skola alltid skall

ha tillgång till professionell och aktuell information om droger/

missbruk och åtgärdsprogram. Kampanjen tillhandahåller

därför informationsmaterial och seminarier, helt kostnadsfritt,

till samtliga mellan-, högstadie- och gymnasieskolor i landet.”

Företag som är medlemmar i ENS 2000 får regelbunden

information genom Respons företagstidning. På flera av

medlemsföretagen har seminarier genomförts.

Narkotikatillgången är alltså god. Hos unga människor kan

man även se en förskjutning i attityderna i mer tillåtande riktning,

även om de allra flesta, unga som äldre, fortfarande tar

avstånd. Vår ständiga utmaning är att hålla de narkotikaliberala

vindarna stången.

På jorden och i cyberrymden ska

vi fortsätta att sakligt och med

empati i förhållande till dem som

inte tycker som vi, berätta om

droger, missbruk och beroende.

ENS 2000, Redaktionen

Box 9043, 700 09 Örebro

Telefon: 0200-230 220

Fax: 0200-272 747

E-post och hemsida:

info@ens2000.se

www.ens2000.se

ISSN: 1102-1721

Ansvarig utgivare:

Börje Dahl

Redaktion:

Elisabet Ekblom,

Klaus Fallström

Annonsansvarig:

Klaus Fallström

Layout och tryck:

Prinfo Welins

Miljömärkt och

Klimatkompenserad

Börje Dahl, verksamhetsansvarig

ENS 2000

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 3


Polisens bästa vän

Så långt tillbaka som vi kan räkna har hunden varit människans trofasta följeslagare.

Sedan länge är hunden en viktig del av finska polisen och även Åland har anammat

konceptet.

Det är snöstorm ute och inne i Ålands

polishus i Mariehamn är verksamheten

stor. Magnus Gustafson är överkonstapel

och hundförare och tycker att det är

riktigt ”polisväder”.

-Då festar inte folk utan söker sig till

sängen ganska fort. De är inga ute sent

på kvällen eller med alkohol i kroppen.

Vädret gör saker tystare på stan. Det

är lika kallt för mig, säger han med ett

skratt.

Magnus är en av två hundförare på

Åland och jobbar i skift precis som alla

uniformerade konstaplar. En vecka jobbar

han två dagspass på tolv timmar och

är sedan ledig ett dygn innan han byter

till kvällsskiftet.

-Timmarna ska in och det är mycket att

göra, men jag gillar det. När andra har

julledigt, jobbar vi. Jag jobbar själv julafton,

men efter tjugofyra år har både jag

och familjen vant oss, säger han och ler.

Som förman försöker han se till att alla

trivs och de med småbarn får ledigt.

Magnus har ett gott humör och lätt till

skratt. Samtidigt är hans blick vaken och

genomträngande, på ett ögonblick växlar

hans tonläge från avslappnat till allvar.

-Våra hundar är patrullhundar och inte

specifi kt narkotikahundar. De används

till allt polisen kan använda en hund

till, jaga bovar, utreda brott och hitta

försvunna människor, säger han.

Hundarna är en viktig del av polisens

verksamhet. De används också för

brottsplatsundersökning, för att leta

efter brottsverktyg eller saker. Varje

patrullhund tränas inom ett specialområde.

I finska polisen är det antingen

narkotika, lik-sök, brandvätska-sök eller

sprängämne-sök. Området beror på

hundförarens utbildning.

-Jag är utbildad i narkotika och granskas

vartannat år, då kontrolleras att jag och

hunden når upp till en miniminivå,

säger Magnus.

Magnus började jobba med hundar 1993

och är något av en veteran. Han har haft

tre hundar under en längre tid.

-Jag har precis börjat träna en ny hund,

en treårig malinois, en belgisk vallhund

och han har klarat allt hittills, säger

Magnus.

Under den senaste 10-årsperioden har

finska polisen mer och mer börjat använda

sig av malinois, på grund av att det är

svårt att hitta bra schäfrar. I dagsläget är

hälften av polishundarna malinois. Att

hitta en bra hund är svårare än vad man

kan tro.

-Kraven på hundarna är bra mycket större

än på poliserna. Min hund, Scooby-Doo,

som jag kallar honom är från Holland.

Jag vet inte vad de betalar, men det är

tusentals euro, men hur många vet jag

inte, säger Magnus.

Den stora kostnaden blir tiden som läggs

ner på träning och hundförarens lön.

Varje hundförare är personligt ansvarig

för att hunden ska prestera minst på

miniminivå. Hundförarna på Åland

samarbetar mycket och är nära vänner.

-Vi är helt beroende av varandra. Man

är tvungen att köra en helt ärlig linje,

man kan inte vara oärlig med sin hund.

Ibland blir det svidande ärligt, men vi

stöttar varandra, säger Magnus.

Hunden är ett viktigt

redskap, menar Magnus.

Många uppdrag är helt

beroende av hundens hjälp.

-Det finns till exempel narkotikabrott,

som inte går att utreda utan hund.

Hunden är väsentlig, det finns inte ett

land som inte har hund. I vissa uppdrag

är hunden mer värd än 100 poliser och

i andra är den mest i vägen, säger han

bestämt. 1

4

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


RESPONS FÖRETAGSTIDNING 5


Magnus hund Scooby-Doo bor hemma

med hans fru och barn och är en del av

familjen.

-Det är min hund, han är med mig varje

dag. Jag tränar också hemma. Man har

en del prestationskrav på sig själv också,

det blir någon träning varje dag, säger

han.

Scooby-Doo är med i tjänst

varje dag och är den Magnus

spenderar mest tid

med.

-Han är med mig mera än min familj, det

är ett kompisförhållande. Hundar är ett

djur behöver klara signaler. Det går inte

att ljuga eller vara ironisk, de förstår inte

det, säger han eftertänksamt.

Magnus beskriver sin roll som vänlig

härskare och rösten blir varm när han

pratar om sin närmaste kollega.

-Jag kan inte tänka mig ett roligare hundliv

än som polishund. Du är med husse

hela tiden, får jobba mycket och blir inte

uttråkad, säger han och ler brett.

När han var tvungen att skiljas från en

äldre hund så grät familjen. Och Magnus

saknar varje hund han jobbat med.

-De var mycket fina individer. När man

har jobbat så mycket med en varelse

och han är den ärligaste i din närhet

och varit det i nio år och ska få sin sista

spruta hos veterinären. Då gråter man,

säger Magnus.

Magnus och Scooby-Doo har en nära

relation. De började träna tillsammans

när Scooby var åtta veckor gammal.

-Det tar många timmar och beror på

hunden. Precis som vi människor har

hunden olika egenskaper och personligheter.

En del saker går jättelätt och andra

går svårt, man blir aldrig färdig med en

hund, säger Magnus.

Scooby beskrivs av Magnus som en egen

individ som vill bestämma och vara för

sig själv.

-Han vill inte göra mig till viljes, han vill

göra sig själv glad och hitta rätt saker.

Jag har signaler som berättar vad jag vill.

Jag kan ju inte prata svenska med honom,

säger han med en blinkning.

Magnus säger att han har ett kompanjonskap

med sina hundar. Han är mest

stolt över att hans nu pensionerade hund

räddade livet på två människor.

-Det är skattebetalarnas hund, men det

var jag och min hund som gjorde det.

En enorm personlig glädje, det känner

hunden också. Han får skälla lite mer

och får en belöningsleksak. Men hunden

har inte en aning om vi spårar efter en

mördare eller en äppeltjuv, säger Magnus.

Det är dags för träning. Vi åker med

polisbilen och stannar utanför en byggnad

i centrala Mariehamn. Magnus går

snabbt med en stor väska som innehåller

knarkproverna som används vid träning.

Han låser upp dörren till det underjordiska

utrymmet, detta är bara en av

många träningsplatser. Magnus har gjort

tre enkla gömmor med knark i tre olika

rum i korridoren. Sedan går han tillbaka

och hämtar Scooby.

6

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


Han har handskar på sig

för att inte lämna någon

mänsklig doft bland gömmorna.

Knarket är inneslutet

i dubbla platspåsar men

lukten går igenom.

-Det är alltid en kalkylerad risk när man

gör det här. Man känner sig lite som en

knarkare i bland när man går runt med

droger. Man vill vara lite hemlig, säger

han med glimten i ögat.

Scooby blir uppspelt när han släpps ut

men är helt ointresserad av att kela med

husse. Han är fokuserad på arbetet, eller

som han ser det, leken.

-Han vet att något roligt kommer hända

och sätter igång. Man måste lära honom

att det alltid finns en möjlighet att vi ska

göra något varje gång, säger Magnus.

De tar ett rum åt gången, metodiskt.

Vid en riktig husrannsakan måste

målsägande vara med. Magnus låter

Scooby gå och spåra själv och följer bara

med. Scooby följer säkert vägen Magnus

gått med drogerna. Han hittar rätt dörr

i korridoren och är framme vid första

rummet. Väl därinne rör han sig fram

och tillbaka. Scooby skäller och försöker

riva fram haschbiten. Så fort han

markerat gömman får han en tuggleksak

att leka med istället. Magnus leker också

lite med honom som belöning.

-Scoobie, sitt. Sitt. Loss!

Knark är giftigt och livsfarligt för

hundar att få i sig. Därför är det viktigt

att Magnus lär Scooby att inte leka med

narkotikan. Under träningen talar Magnus

med sina kollegor i intern-radion. En

buss har kört i diket men läget är under

kontroll och träningen fortsätter. Nästa

rum bjuder på motstånd. Scooby letar i

några minuter innan han hittar marijuanan.

-Skulle vi vänta en halvtimma längre

hade det luktat mer. Nu har den bara

varit gömd i några minuter. Det är en

utmaning för honom nu, säger Magnus

och skrockar nöjt.

Scooby letar febrilt i det lilla rummet

med ett kök. Han ställer sig på bakbenen

mot bänken för att nå upp till köksskåpet

där knarkets gömts.

-Man ser på honom att han letar uppåt

direkt. Oj vad rätt du var! ropar Magnus

till Scooby.

Alla gömmor är funna och det är dags

för belöning. Scooby-Doo får sin favoritleksak

och husse busar med honom.

Narkotikan hämtas och dubbelkollas i

väskan, inget har glömts eller försvunnit.

-Tyvärr kan jag inte lägga så mycket tid

som hundförare, eftersom jag är operativ

chef. Ju färre poliser vi blir desto mindre

tid för träning, säger han bekymrat.

Scooby får skälla och hämta tuggleksaken

som Magnus kastar. Det märks att

han är glad och Magnus skrattar ikapp

med skällningarna.

-Pappas pojke! Man måste säga tack till

sin hund hela tiden, säger han varmt och

klappar Scooby.

Text och bild: Calle Ekblom Käck

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 7


Glädjen finns i idrotten säger

Emma

Green

Tregaro

En av våra stora höjdhoppsstjärnor

inom svensk friidrott är kvinnan som

tog VM-brons 2005 och 2012, båda

gångerna i Helsingfors, samt EM-silver

i Barcelona 2010. Däremellan har det

också blivit åtskilliga SM-mästerskap.

Emma Green Tregaro som växte upp i Bukärr, strax norr om Särö

utanför Göteborg. Båda föräldrarna och flera andra släktingar har hållit

på med idrott, så hennes intresse för idrotten kom med blodet, säger hon.

OS-finalen i London förra året var Emmas nionde raka final i ett internationellt

utomhusmästerskap. Det är ett fåtal andra friidrottare som har

lyckats med detta. Detta visar också den kraft och beslutsamhet Emma

mobiliserar i viktiga tävlingar.

- Min bror och jag tävlade i allt, om det var fotbolls-VM eller EM spelade

vi fotboll, om det var friidrott tävlade vi i det. Jag vann en del, min bror

vann en del också men redan då kände jag att höjdhopp var min grej,

säger Emma.

Det var inom idrotten som Emma hörde hemma. Vilket också skulle

visa sig vara rätt senare. I 14-årsålder hittade hon äntligen fram till friidrotten

och började träna tre till fyra gånger i veckan.

- Det var nog en kombination av det sociala, vilket är mycket viktigt, och

att jag älskade att träna friidrott. Jag hade friidrotten och där fick jag en

massa kompisar, där hörde jag hemma, och i och med att det gick så bra

8

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


så växte mitt självförtroende, säger Emma. Emma satsar hårt på sin idrott. Hon

tränar mycket och gör alltid sitt bästa.

- Jag funderar och lägger extremt mycket vikt vid kostens inverkan, men jag

tycker inte att det är första man ska säga till ungdomarna som håller på och

tränar. Då kan det lätt bli fel, menar Emma

- Det är viktigt att få i sig tillräckligt med energi medan man växer och då skall

man verkligen inte banta, utan äta bra. Sen får man givetvis tänka på att leva

sunt för övrigt på alla sätt.

Undertecknad besökte Emma Green Tregaro efter en träning i Friidrottens

Hus i Västra Frölunda i Göteborg och fick en liten pratstund med henne om

livet, om att må bra, om dopningsproblemen, där även narkotiska preparat finns

inom idrotten, samt sist men inte minst om att leva sunt och sköta sin kropp

även om man inte håller på med idrott.

Just nu är Emma uppe i intensiv träningsperiod med tanke på att EM i friidrott,

inomhus, går av stapeln i mars i Göteborg denna gång. Det första intrycket man

får av Emma är att hon är en mycket social och ödmjuk tjej. Hon är också en

målmedveten person som vet vad hon vill och har en klar uppfattning när det

gäller att sköta sin kropp.

Som idrottare är kroppen det enda du har, menar hon. Mat sömn och

rätt tänkande är alla faktorer som har stor inverkan på hur kroppen fungerar.

Faktorer som Emma har lärt sig att hantera med tiden. Emma menar, också,

för att kroppen skall fungera måste man leva ett liv utan destruktiva saker som

exempelvis att inte börja fundera använda sig av dopningsmedel eller andra typer

av droger för att försöka att bli bättre inom sin idrott.

-Det funkar inte att hålla på med sådant. Sist men inte minst, det handlar om

glädjen. Det är viktigt att ha energi både under tävlingar, träningar och i vardagslivet,

säger Emma.

Men visst behöver man komma bort från idrotten emellanåt, speciellt under

tävlingssäsongen, det har Emma lärt sig.

-Då passar jag på att umgås med vänner, gå ut på en restaurang eller kanske åka

ut till havet. Jag är hela tiden friidrotts-Emma. Jag lever ett idrottsliv, jag är inte

ute och festar varje helg – snarare aldrig – men jag älskar att njuta av livet på

andra sätt, säger Emma Green Tregaro.

På frågan hur mycket träning hon lägger ner under säsongen svarar Emma:

-I stort sett tränar jag under hela året. Det gäller att förvalta och förvara sin fysik

med tanke på att det gäller att hålla sin kropp i rätt kondition. Men nu strax

innan ett stort mästerskap (Inomhus-EM i friidrott) så blir givetvis min träning

lite mer intensiv men så har jag också givetvis lite tävlingar i Europa innan EM.

Jag vill alltid göra mitt bästa i alla lägen.

Du säger att Du fastnade för just friidrott och framför allt höjdhopp. Varför

just höjd?

- Tyckte att höjd såg rätt kul ut och så kände jag också att detta var min grej. Jag

var bra på detta redan i unga år.

Dopning är idag ett av de stora problemen vi har i

samhället och då framför allt inom idrotten.

Vi kan idag läsa att fler och fler toppidrottsmän/kvinnor använder sig av anabola

steroider, där även narkotiska preparat finns med. Vad har Du för synpunkter på

detta:

- För min egen del så är det helt otänkbart att använda mig av vare sig anabola

eller något annat narkotiskt preparat. Den ”klicken” av personer som börjar

med detta är snart ”ute i kylan” när det handlar om idrott överhuvudtaget, säger

Emma.

- Att många toppidrottsmän använder sig av anabola har med stor säkerhet med

pengar att göra. Topplaceringar inom sin gren brukar i regel generera mer spon-1

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 9


sorpengar. Men sen blir ”fallet” stort när man blir ertappad för

dopning.

- Jag är helt övertygad att vi som håller på med toppidrotten i

Sverige är helt rena när det handlar om dopning.

- De som använder sig av otillåtna medel är nog av en annan

sorts personer. Men det är ju inget jag vet, bara en känsla jag

har, fortsätter Emma.

Du är ju en förebild för många unga tjejer som vill börja eller

håller på med en karriär inom idrotten. Vad har Du för råd och

tips till dessa ungdomar när det gäller att sköta sin kropp?

- Det viktigaste är givetvis att man har rätt kosthållning, träna

smart och måttligt samt att leva ett sunt liv. Med det menar

jag att, bland annat, motstå alla typer av otillåtna preparat. Att

lyssna till rätt personer är också en viktig del i träningen.

- Hur man än försöker att motverka problem när det gäller dopning

så kommer det tyvärr, tror jag, att finnas på marknaden

även i fortsättningen, fortsätter Emma.

Det visar sig att de som dopar sig i högre grad är män som

styrketränar än kvinnor. Vad har du för synpunkt på detta?

- Jag är helt övertygad om att de män som dopar sig på gym

beror bland annat på att man vill få en snygg kropp och tror att

de mår bättre av detta. Vilket är helt fel.

- Vi kvinnor är inte så angelägna att bli några muskelfenomen.

Visst, det kanske finns en eller annan tjej som strävar efter detta.

Men i stort tränar de flesta tjejer för att få en sund kropp och

bättre kondition.

Missbruket av anabola steroider och narkotika växer och är

idag av en betydande omfattning. I takt med att missbruket

växer ökar också trycket på alla idrottsföreningar och övriga

behovet av information och policyfrågor om detta problem.

Därför har idrottsklubben ÖIS Friidrott, som Emma Green

Tregaro tävlar för, antagit och genomfört Riksidrottsförbundets

åtgärdspaket ”Vaccinera klubben mot dopning”. Vilket

innebär att klubben antagit en antidopningspolicy, ett så kalllat

”Vaccinationsintyg”.

En policy som alla tränare/ledare i klubben får information

om kontinuerligt.

På frågan om Emma känner till denna policy svara hon att:

- Jag vet att det finns en sådan och jag vet också att alla våra

tränare/ledare har kunskap om detta och ser till att övriga i

klubben får info när det blir aktuellt. Detta känns bra tycker

jag, inte minst för alla våra ungdomar som vi har i föreningen,

fortsätter Emma. En sådan policy är viktig för oss och skall

naturligtvis finnas i alla idrottsföreningar med tanke på hur

det ser ut i samhället när det gäller drogmissbruket.

Som slutord i vår intervju vill Emma Green Tregaro tillägga

några visdomsord, som definitivt präglar hennes syn på ett

sunt liv och dopningproblemet i stort:

- Vi som finns inom idrottsrörelsen skall medverka till att bedriva

en idrott så att den skall utveckla människor positivt såväl

fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Då går det

inte att använda sig av dopning eller andra olagliga preparat.

- Jag tycker också att det är viktigt att skolan kontinuerligt har

information till alla elever om drogernas skadliga inverkan

på kroppen. När jag gick i högstadiet tyckte jag att det var

mycket värdefullt när vi fick den antidroginformationen. Den

bör definitivt alltid finnas på alla skolor och där även dopningsproblemet

bör vara med i informationen.

Rune Jansson

Emma Green Tregaro

■ Född: December 1984 ■ Bor: Göteborg

■ Klubb: Tävlar för Örgryte IS ■ Familj: Maken Yannick

Tregaro, som också är hennes tränare, samt föräldrar och

en bror ■ Intresse: Inredning och matlagning samt att

ta det lugnt… ■ Gillar: Människor som är ödmjuka och

glada samt omtänksamma ■ Meriter: EM-silver 2010,

VM-brons 2005, silver vid Ungdoms-EM 2005, SM-guld

inomhus 2001, 2004 och 2005. Brons vid junior-EM 2003

10

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


Teckenspråket gör entré på ENS hemsida

Hösten 2011 var jag i Leksand och föreläste. I publiken fanns bland annat MiaMaria Björkstrand.

Hon är till vardags teckenspråkstolk och tolkutbildare på Västanviks folkhögskola, men denna eftermiddag

satt hon i publiken tillsammans med kollegor för att lära sig mer om droger och dess påverkan.

Efter föreläsningen kom Mia Maria

fram till mig, ställde initierade frågor

om ämnet och undrade dessutom om

vi hade någon information om droger,

missbruk och beroende som presenteras

på teckenspråket.

Jag blev helt ställd, jag hade aldrig tänkt

på det, men tyckte förstås att det vore

jättebra om vi även kunde ge döva och

hörselskadade tillgång på den kunskap

vi förmedlar till hörande.

- Det kan vi fixa, sa MiaMaria. Min man

Niclas och jag har ett företag som heter

NingAB. Vi arbetar med översättningar

från svenska till teckenspråket, till exempel

från skriven svenska, som spelas in på

filmfiler och läggs ut på hemsidor. Det

kanske skulle vara något för ens2000.se?

Så började det.

Därefter träffades jag, MiaMaria och

Niclas på ett fik i Ludvika, en råkall

februariförmiddag 2012.

Jag fick då bland annat veta varför deras

företag heter NingAB. Helt enkelt därför

att allt de arbetar med slutar på ”ing” –

översättning, tolkning och utbildning.

Jag fick dessutom klart för mig hur Mia-

Maria och Niclas hade tänkt sig översättningsarbetet,

med utgångspunkt från de

texter som finns på vår hemsida.

De var otroligt entusiastiska, professionella

och trovärdiga. Jag blev omedelbart

övertygad om att det här var ett spår

som vi måste gå vidare på.

Dessutom, som en extra bonus, fick jag

chansen att skrota några korkade fördomar

om teckenspråket som jag hade

burit på, nämligen de här:

Fördom ett:

teckenspråket är internationellt. Fel, fel,

fel. Det är nationellt precis som andra

språk.

Fördom två:

varför räcker det inte med skriven svensk

text för döva och hörselskadade. De kan

väl läsa lika bra som hörande?!

Svar: Teckenspråket är dövas första språk

och svenska är deras andra. Visst är det

så att döva läser skriven svenska. Men

det är inte en självklarhet att alla förstår

det som står skrivet. Att man förstår

undertonen och det där mellan raderna.

Svenskan är inte ett helt lätt språk

att lära sig utifrån grammatiken och

verbfraser som några exempel. Generellt

bygger mycket av vår språkinlärning

på ljud. Har man inte ljudbilden blir

inlärningen svårare. Att man sen som

döv eller hörselskadad med teckenspråk

som modersmål vill få tillgång till information

på sitt eget språk känns som en

självklarhet.

Så med nyvunnen kunskap i mitt huvud

och empatisk värme från två brinnande

människor i mitt hjärta åker jag hem till

Örebro, fast besluten att göra något av

detta!

Idén som föddes var att via ENS stipendiefond

finansiera översättningsprojektet.

Sagt och gjort, MiaMaria och Niclas

sökte och fick finansiering därifrån och

nu är jobbet klart.

Nu lanserar vi, som första och enda verksamhet

i Sverige, ett omfattande material

om narkotika, översatt till teckenspråket

på vår hemsida.

Tänk vad en tanke och en diskussion

efter en föreläsning kan leda till!

Börje Dahl

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 11


INBLICK

Nya drogvaneenkäten klar

Tre procent av flickorna och fem procent av pojkarna i årskurs

två på gymnasiet har prövat någon nätdrog. Det visar den senaste

undersökningen från CAN (Centralförbundet för alkohol- och

narkotikaupplysning) som för första gången innehöll frågor om

så kallade nätdroger.

Siffrorna för niondeklassare var två respektive tre procent. De

vanligaste nätdrogerna enligt dem som svarat, är rökblandningar

av olika slag till exempel ”Spice”, en cannabisliknande drog.

Totalt är det nio procent av pojkarna i nian som använt någon

drog, sju procent av flickorna. På gymnasiet har 20 procent av

pojkarna och femton procent av flickorna testat narkotika. Den

mest förekommande drogen är cannabis.

Svenska ungdomars droganvändning har undersökts årligen

ända sedan 1971. CAN genomför undersökningarna sedan 1986.

Sammanlagt 5000 elever i årskurs nio och 3 804 elever i gymnasiet

svarade på 2012 års enkät.

Tullverkets chef

Therese Mattsson visar

upp narkotikaklassade

preparat värde sex till

tio miljoner kronor i

missbrukarled. Under

2011 gjorde Tullverket

5 945 beslag av

narkotika. Det är nytt

rekord och innebär

en ökning med 40

procent jämfört med

året före, enligt verkets

årsstatistik.

Nya preparat narkotikaklassas

På förslag från Folkhälsoinstitutet har regeringen beslutat att

klassificera sju nya substanser som narkotika och en substans

som hälsofarlig vara från och med den 1 februari. Samtliga

substanser säljs företrädesvis på internet.

Det är bland annat ett ökat antal beslag, fallbeskrivningar från

vården och information från experter som visat att användningen

av substanserna har ökat.

Stor ökning av tullens beslag 2012

Tullverkets senaste siffror visar en alarmerande ökning av narkotikabeslagen

under 2012. Bland annat har LSD, cannabis och

dopningspreparat ökat lavinartat.

Bara av LSD togs 1 169 doser i beslag förra året vilket är en ökning

med – 2 600 procent. Narkotiska medel i flytande form är

en annan grupp där beslagen har ökat stort, med 136 procent.

Merparten av dessa droger handlas med via internet från framför

allt Kina och Sydostasien. Införseln av dopningsmedel sker till

stor del via Arlanda. Hälften av tullens beslag tas i postflödet

på Arlanda.

Asti hittade tre kilo hasch

En norsk narkotikahund vid namn Asti hittade tre kilo hasch

i en lastbil som försökte passera tullen vid Svinesund. Först

markerade Asti tydligt på den polske lastbilschauffören vilket

fick tullarna att låta henne undersöka bilen också. I förarhytten

fanns tre paket med sammanlagt 3,15 kilo hasch. Mannen är

gripen av norsk polis, misstänkt för narkotikasmuggling.

Läkare ville byta sex mot knark

En läkare i Luleå har fått avslag på sin begäran hos Förvaltningsrätten

om att återfå sin legitimation. Läkaren försökte

2009 byta till sig sexuella tjänster från två kvinnor mot att

han skrev ut narkotikaklassade läkemedel till dem. Rätten går

därmed på Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut att han inte

är lämplig att arbeta som läkare och att hans legitimation inte

lämnas tillbaka. Läkaren hävdar att han har varit utsatt för utpressning,

men enligt rätten borde han i så fall genast ha gjort

en polisanmälan om detta.

12

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


Drogkommission i Östersund

Flera olika myndigheter i Östersund har signalerat att drogmissbruket

i området är omfattande. Nya nätdroger väller in och får

fäste bland ungdomarna bland annat. Nu vill socialnämnden

att en narkotikakommission tillsätts, något som polisen ställer

sig väldigt positiv till.

I kommissionen ska representanter för polis, länsstyrelse, landsting,

kommun och skola ingå.

Socialnämnden har nu begärt att kommunen ska göra en omfattande

kartläggning av drogmissbruket.

- All samordning är bra i ett sådant här läge. Det gör att vi kan

få en klarare bild av vilka insatser som behövs, säger Per Sundin,

samordnare för polisens ungdomsgrupp till Länstidningen

Östersund.

Larmrapport om droger i EU

Heroin och kokain minskar något men nya kemiska preparat

ökar oroväckande snabbt i Europa enligt en ny rapport från EU:s

narkotikamyndighet EMCDDA. Polisen har att kämpa mot

mäktiga kriminella nätverk som uppfinner nya droger, hittar

nya smuggelvägar och sätt att producera narkotikan.

I rapporten har man också tittat på hur olika typer av narkotika

tillverkas och hur de kommer in i Europa. De nya substanserna

smugglas in i EU på olika sätt, ofta beställda på nätet och

skickade med posten.

I bland annat Nederländerna, Belgien, Polen och Litauen finns

laboratorier där man tillverkar syntestiska droger som amfetamin,

metamfetamin och ecstasy. Cannabis odlas över hela Europa men

tas också in från exempelvis Marocko. Kokainet kommer in via

Spanien och Portugal. Det mesta av heroinet kommer via Turkiet.

Nytt sätt att avslöja drogade

förare

Snart kan den svenska polisen få tillgång till den nya narkometern

som bland annat används av polisen i Danmark. Rikspolisstyrelsen

kommer att börja en upphandling där man ska prova olika

fabrikat. Några nackdelar med testmetoden är att den inte kan

spåra alla preparat och att det tar tid att säkerställa resultatet.

Den typ som används i Danmark kan spåra cannabis, opium,

kokain, benezedrin, amfetamin, metamfetamin och metadon.

Ett positivt test måste bekräftas med blodprov.

Göran Bolinder, chef för trafikpolisen i Stockholms län ser

positivt på att kunna använda en narkometer.

-Det är inte bara narkomaner som kör drogpåverkade, utan det

finns i många olika samhällsklasser. Är man inte duktig som

polis och vet hur drogpåverkade reagerar och ser ut finns det

en stor chans att de klarar sig, säger han till Dagens Nyheter.

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 13


Sverige runt…

Norrköping

En 20-årig man är anhållen misstänkt

för bland annat narkotikabrott och brott

mot vapenlagen. Mannen påträffades

och greps av en polispatrull i centrala

Norrköping då han visade tydliga tecken

på att vara drogpåverkad. När en husrannsakan

gjordes hittade man droger

och en elpistol i mannens bostad.

Tenhult

Då en man på tåget mellan Nässjö och

Jönköping uppträdde mycket stökigt

försökte personalen få honom att lämna

tåget i Tenhult. Mannen blev våldsam

och skallade en konduktör bland annat.

Den medelålders mannen, hemmahörande

i Bodafors togs en stund senare

av polisen som kunde konstatera att

mannen var narkotikapåverkad. Han

är nu bland annat misstänkt för ringa

narkotikabrott.

Staffanstorp

Upprepade gånger har narkotikaklassade

läkemedel försvunnit från äldreboenden

i Staffanstorps kommun. Försvinnandena

är nu polisanmälda. Att den

här typen av mediciner försvinner har

rapporterats från många olika sjukhus

och vårdinstanser under de senaste åren,

oftast handlar det om anställda som stjäl

preparaten.

Nyköping

Det var en narkotikapåverkad 15-åring

som körde den stulna bilen, visade

det sig när polisen stoppade ekipaget.

Bredvid honom satt en likaledes drogad

17-årig pojke.

Nu är de misstänkta för bilstöld, ringa

narkotikabrott och drograttfylleri.

Bräcke, Jämtland

Vid en trafi kkontroll i Bräcke försökte en

misstänkt drograttyllerist komma undan

polisen genom att köra från platsen. Den

25-årige mannen kunde dock stoppas

och togs med för provtagning och förhör.

I bilen fanns även två jämnåriga passagerare.

All tre var narkotikapåverkade och

kommer att åtalas.

Skaraborg

När polisen stoppade en bil visade det

sig att samtliga fem som fanns i fordonet

var narkotikapåverkade. Det var

två kvinnor och tre män, den yngste

14 år gammal. Sociala myndigheter är

inkopplade.

Nybro

En riktad insats av polisen i Nybro har

lett till att19 personer mellan 15 och 25

år nu är misstänkta för olika narkotikabrott.

De flesta fallen rör sig om cannabis,

men beslag har också gjorts av amfetamin

och narkotikaklassade tabletter.

14

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


Utbildningsorter 2013

4/2

11//2

12/2

21/2

12/3

13/3

15/4

16/4

17/4

18/4

14/5

15/5

4/9

16/9

17/9

18/9

19/9

15/10

16/10

17/10

12/11

13/11

14/11

19/11

20/11

4/12

5/12

stockholm

Malmö

Helsingborg

Huddinge

Kalmar

Växjö

Falkenberg

göteborg

Uddevalla

skövde

Västervik

Jönköping

Karlskoga

Kiruna

luleå

skellefteå

Umeå

Östersund

sundsvall

gävle

Örebro

Karlstad

norrköping

strängnäs

borlänge

Uppsala

Västerås

Tid: 13:00-16:00.

Lokal meddelas på

hemsidan.

INBJUDAN TILL

KOSTNADSFRI

UTBILDNING

-ett seminarium om före

byggande arbete på skolor

och företag

information och anmälan på

www.ens2000.se

VI MÅSTE

PRATA OM

KNARK!

Inbjud

- ett semina

FöreläsAre Bö

Vi m

pra

kn

Folkbildarna mot

Folkbildarna mot droger - Tel. 0200-230 220 - Fax. 0200-272 747 - info@ens2000.se - Åtgärdskedjan mot droger AB


Nationell

tobaksenkät i

årskurserna

fem och åtta

höstterminen

2012

Vi vet att tobaksanvändning ofta skapar ett

intresse hos unga människor att experimentera

vidare med narkotika. Eftersom cannabisrökning

är den vanligaste formen av narkotikamissbruk

så är den egna erfarenheten av

nikotinrökning avgörande i sammanhanget.

Nästan ingen börjar röka cannabis utan att

först ha rökt cigaretter.

För att få ytterligare kunskaper om vad som

behöver prioriteras i våra preventionssatsningar

behöver vi nu ta reda på mer om hur elever i

klass fem och åtta ser på tobaksanvändning.

Resultatet av enkätundersökningen kommer

vi även att använda för att informera politiker,

skolpersonal, föräldrar och barn om läget

och med dem diskutera om hur vi kan agera i

framtiden.

Vi behöver hjälp av dig som

arbetar i skolan

Vi vet att du har fullt upp. Vi hoppas att du

ändå kan avsätta lite tid för dina elever i års-

kurs fem och åtta att svara på våra frågor.

De är inte många, så det går fort!

All information om hur det går till

finns på www.ens2000.se från

och med den 15 augusti.

Ladda ner vår

nya app!

Nu satsar Narkotikafritt Sverige även på

information via en app till mobilen.

Är det något som vi alltid bär med oss så

är det mobilen, det gäller framför allt våra

ungdomar. Vi har nu valt att gå vidare i vår

informationssatsning mot narkotika genom

att finnas med även här.

Informationen i vår app är tydligt och enkelt

utformad för ungdomar som är oroliga för

sina kompisar. Den innehåller bland annat

korta fakta om de vanligaste drogerna och

vad man kan göra för sin kompis innan det

gått för långt.

Vi kommer även att ha information för föräldrar.

Ladda ner den redan idag!

Vi hoppas att snart även kunna färdigställa

en droginformationsapp för arbetsledare.

Med tack och vänliga hälsningar,

Börje Dahl, Verksamhetsansvarig

på Ett Narkotikafritt Sverige

More magazines by this user
Similar magazines