RESPONS

RESPONS 

Företagstidning #2 2013 

Emma Green Tregaro 

”Otänkbart att använda mig av anabola eller något annat narkotiskt preparat” 

ENS får teckentolkad hemsida! 

Möte med en hundförare på Åland

SÖK STIPENDIUM! 

SENS 

– Stiftelsen Ett Narkotikafritt Sverige 

Sedan 1989 har SENS (Stiftelsen Ett Narkotikafritt Sverige) arbetat 

drogförebyggande på många områden. Vi har medverkat 

i allt från att bilda opinion till att rent konkret hjälpa till i detta 

viktiga arbete. 

Vårt arbete i SENS innebär bland annat att bidra med medel så 

att skolor, företag, kommuner och föreningar skall få en möjlighet 

att arbeta mot drogproblem i vårt samhälle. Några exempel 

på dem som fått stipendier är Föräldraföreningen mot narkotika 

i Östersund, Göteborgs räddningsmission, Handbollsföreningen 

GIK Wasaiterna i Angered och flera avdelningar av KRIS 

(Kriminellas revansch i samhället). 

Vi ser fram emot era stipendieansökningar där vi behöver få en 

så tydlig beskrivning som möjligt av hur er verksamhet ser ut 

och för vilket syfte ni söker stöd. 

Var med och hjälp oss i SENS att medverka till drogfria arbetsplatser 

och skolor - ett narkotikafritt Sverige! 

Styrelsen i SENS 

Välkomna med Era ansökningar till: 

ENS 2000 ”Stipendieansökan” 

Box 9043 700 09 Örebro 

Jaswinder Gill Sekreterare i Stiftelsen 

Jaswinder.gill@ens 2000.se

RESPONS 

Ledare 

Innehåll: 

Polisens bästa vän 4 

Emma Green Tregaro 8 

Teckenspråk på ens2000.se 11 

Inblick 12 

Sverige runt 14 

Inbjudan 15 

Tonaksenkät 16 

Nätdroger 

Narkotikamarknaden har sedan länge expanderat ut i cyberrymden. 

Om man är intresserad av att prova narkotika i dag behöver man 

inte gå längre än till sin dator för att få tag på vad som helst. 

Eftersom själva defi nitionen på nätdroger är preparat som inte är 

narkotikaklassade, fi nns heller ingen risk att åka fast.. 

Däremot kan de unga nätdrogsköparna drabbas av livshotande 

konsekvenser av sina kemiska experiment. Det fi nns inga garantier 

för någonting annat än att det man köper antagligen ger ett rus. 

Vad som händer under och efter den upplevelsen kan ingen veta. 

2011 dog 14 unga pojkar i Sverige av den då inte narkotikaklassade 

substansen 5 – IT. 

I juli 2012 föreslog Folkhälsoinstitutet att drogen skulle förbjudas. 

Enligt Dagens Eko 14 januari 2013 hittar tulltjänstemän stora 

mängder nätdroger varje dag. Beslagen rör sig ofta om nya syntetiska 

droger, så kallade Research Chemicals. De påminner om 

amfetamin och ecstasy, är ofta inte narkotikaklassade, alltid mycket 

kraftfulla och relativt billiga. Växtdroger, så kallade rökmixar, är 

också vanligt förekommande på de sajter som säljer lagligt knark. 

2010 fanns cirka 170 sådana sajter i Europa, nu fi nns närmare 700. 

Även den klassiska hallucinogenen LSD, som väl många förknippar 

med 60- och 70 – talens flowerpowerrörelse, fi nns att tillgå 

på nätet, liksom alla andra narkotiska preparat, från cannabis till 

heroin. Att få tillgång på narkotikaklassade substanser via nätet 

är mer komplicerat för köparen. Oftast är sajterna krypterade, 

kräver lösenord eller personliga kontakter med de langare som 

administrerar dessa sidor. 

”Kampanjen Ett Narkotikafritt Sverige 2000 (ENS 2000) har 

verkat sedan 1989 med målsättning att varje skola alltid skall 

ha tillgång till professionell och aktuell information om droger/ 

missbruk och åtgärdsprogram. Kampanjen tillhandahåller 

därför informationsmaterial och seminarier, helt kostnadsfritt, 

till samtliga mellan-, högstadie- och gymnasieskolor i landet.” 

Företag som är medlemmar i ENS 2000 får regelbunden 

information genom Respons företagstidning. På flera av 

medlemsföretagen har seminarier genomförts. 

Narkotikatillgången är alltså god. Hos unga människor kan 

man även se en förskjutning i attityderna i mer tillåtande riktning, 

även om de allra flesta, unga som äldre, fortfarande tar 

avstånd. Vår ständiga utmaning är att hålla de narkotikaliberala 

vindarna stången. 

På jorden och i cyberrymden ska 

vi fortsätta att sakligt och med 

empati i förhållande till dem som 

inte tycker som vi, berätta om 

droger, missbruk och beroende. 

ENS 2000, Redaktionen 

Box 9043, 700 09 Örebro 

Telefon: 0200-230 220 

Fax: 0200-272 747 

E-post och hemsida: 

info@ens2000.se 

www.ens2000.se 

ISSN: 1102-1721 

Ansvarig utgivare: 

Börje Dahl 

Redaktion: 

Elisabet Ekblom, 

Klaus Fallström 

Annonsansvarig: 

Klaus Fallström 

Layout och tryck: 

Prinfo Welins 

Miljömärkt och 

Klimatkompenserad 

Börje Dahl, verksamhetsansvarig 

ENS 2000 

RESPONS FÖRETAGSTIDNING 3

Polisens bästa vän 

Så långt tillbaka som vi kan räkna har hunden varit människans trofasta följeslagare. 

Sedan länge är hunden en viktig del av finska polisen och även Åland har anammat 

konceptet. 

Det är snöstorm ute och inne i Ålands 

polishus i Mariehamn är verksamheten 

stor. Magnus Gustafson är överkonstapel 

och hundförare och tycker att det är 

riktigt ”polisväder”. 

-Då festar inte folk utan söker sig till 

sängen ganska fort. De är inga ute sent 

på kvällen eller med alkohol i kroppen. 

Vädret gör saker tystare på stan. Det 

är lika kallt för mig, säger han med ett 

skratt. 

Magnus är en av två hundförare på 

Åland och jobbar i skift precis som alla 

uniformerade konstaplar. En vecka jobbar 

han två dagspass på tolv timmar och 

är sedan ledig ett dygn innan han byter 

till kvällsskiftet. 

-Timmarna ska in och det är mycket att 

göra, men jag gillar det. När andra har 

julledigt, jobbar vi. Jag jobbar själv julafton, 

men efter tjugofyra år har både jag 

och familjen vant oss, säger han och ler. 

Som förman försöker han se till att alla 

trivs och de med småbarn får ledigt. 

Magnus har ett gott humör och lätt till 

skratt. Samtidigt är hans blick vaken och 

genomträngande, på ett ögonblick växlar 

hans tonläge från avslappnat till allvar. 

-Våra hundar är patrullhundar och inte 

specifi kt narkotikahundar. De används 

till allt polisen kan använda en hund 

till, jaga bovar, utreda brott och hitta 

försvunna människor, säger han. 

Hundarna är en viktig del av polisens 

verksamhet. De används också för 

brottsplatsundersökning, för att leta 

efter brottsverktyg eller saker. Varje 

patrullhund tränas inom ett specialområde. 

I finska polisen är det antingen 

narkotika, lik-sök, brandvätska-sök eller 

sprängämne-sök. Området beror på 

hundförarens utbildning. 

-Jag är utbildad i narkotika och granskas 

vartannat år, då kontrolleras att jag och 

hunden når upp till en miniminivå, 

säger Magnus. 

Magnus började jobba med hundar 1993 

och är något av en veteran. Han har haft 

tre hundar under en längre tid. 

-Jag har precis börjat träna en ny hund, 

en treårig malinois, en belgisk vallhund 

och han har klarat allt hittills, säger 

Magnus. 

Under den senaste 10-årsperioden har 

finska polisen mer och mer börjat använda 

sig av malinois, på grund av att det är 

svårt att hitta bra schäfrar. I dagsläget är 

hälften av polishundarna malinois. Att 

hitta en bra hund är svårare än vad man 

kan tro. 

-Kraven på hundarna är bra mycket större 

än på poliserna. Min hund, Scooby-Doo, 

som jag kallar honom är från Holland. 

Jag vet inte vad de betalar, men det är 

tusentals euro, men hur många vet jag 

inte, säger Magnus. 

Den stora kostnaden blir tiden som läggs 

ner på träning och hundförarens lön. 

Varje hundförare är personligt ansvarig 

för att hunden ska prestera minst på 

miniminivå. Hundförarna på Åland 

samarbetar mycket och är nära vänner. 

-Vi är helt beroende av varandra. Man 

är tvungen att köra en helt ärlig linje, 

man kan inte vara oärlig med sin hund. 

Ibland blir det svidande ärligt, men vi 

stöttar varandra, säger Magnus. 

Hunden är ett viktigt 

redskap, menar Magnus. 

Många uppdrag är helt 

beroende av hundens hjälp. 

-Det finns till exempel narkotikabrott, 

som inte går att utreda utan hund. 

Hunden är väsentlig, det finns inte ett 

land som inte har hund. I vissa uppdrag 

är hunden mer värd än 100 poliser och 

i andra är den mest i vägen, säger han 

bestämt. 1 

4 

RESPONS FÖRETAGSTIDNING


Magnus hund Scooby-Doo bor hemma 

med hans fru och barn och är en del av 

familjen. 

-Det är min hund, han är med mig varje 

dag. Jag tränar också hemma. Man har 

en del prestationskrav på sig själv också, 

det blir någon träning varje dag, säger 

han. 

Scooby-Doo är med i tjänst 

varje dag och är den Magnus 

spenderar mest tid 

med. 

-Han är med mig mera än min familj, det 

är ett kompisförhållande. Hundar är ett 

djur behöver klara signaler. Det går inte 

att ljuga eller vara ironisk, de förstår inte 

det, säger han eftertänksamt. 

Magnus beskriver sin roll som vänlig 

härskare och rösten blir varm när han 

pratar om sin närmaste kollega. 

-Jag kan inte tänka mig ett roligare hundliv 

än som polishund. Du är med husse 

hela tiden, får jobba mycket och blir inte 

uttråkad, säger han och ler brett. 

När han var tvungen att skiljas från en 

äldre hund så grät familjen. Och Magnus 

saknar varje hund han jobbat med. 

-De var mycket fina individer. När man 

har jobbat så mycket med en varelse 

och han är den ärligaste i din närhet 

och varit det i nio år och ska få sin sista 

spruta hos veterinären. Då gråter man, 

säger Magnus. 

Magnus och Scooby-Doo har en nära 

relation. De började träna tillsammans 

när Scooby var åtta veckor gammal. 

-Det tar många timmar och beror på 

hunden. Precis som vi människor har 

hunden olika egenskaper och personligheter. 

En del saker går jättelätt och andra 

går svårt, man blir aldrig färdig med en 

hund, säger Magnus. 

Scooby beskrivs av Magnus som en egen 

individ som vill bestämma och vara för 

sig själv. 

-Han vill inte göra mig till viljes, han vill 

göra sig själv glad och hitta rätt saker. 

Jag har signaler som berättar vad jag vill. 

Jag kan ju inte prata svenska med honom, 

säger han med en blinkning. 

Magnus säger att han har ett kompanjonskap 

med sina hundar. Han är mest 

stolt över att hans nu pensionerade hund 

räddade livet på två människor. 

-Det är skattebetalarnas hund, men det 

var jag och min hund som gjorde det. 

En enorm personlig glädje, det känner 

hunden också. Han får skälla lite mer 

och får en belöningsleksak. Men hunden 

har inte en aning om vi spårar efter en 

mördare eller en äppeltjuv, säger Magnus. 

Det är dags för träning. Vi åker med 

polisbilen och stannar utanför en byggnad 

i centrala Mariehamn. Magnus går 

snabbt med en stor väska som innehåller 

knarkproverna som används vid träning. 

Han låser upp dörren till det underjordiska 

utrymmet, detta är bara en av 

många träningsplatser. Magnus har gjort 

tre enkla gömmor med knark i tre olika 

rum i korridoren. Sedan går han tillbaka 

och hämtar Scooby. 

6 


Han har handskar på sig 

för att inte lämna någon 

mänsklig doft bland gömmorna. 

Knarket är inneslutet 

i dubbla platspåsar men 

lukten går igenom. 

-Det är alltid en kalkylerad risk när man 

gör det här. Man känner sig lite som en 

knarkare i bland när man går runt med 

droger. Man vill vara lite hemlig, säger 

han med glimten i ögat. 

Scooby blir uppspelt när han släpps ut 

men är helt ointresserad av att kela med 

husse. Han är fokuserad på arbetet, eller 

som han ser det, leken. 

-Han vet att något roligt kommer hända 

och sätter igång. Man måste lära honom 

att det alltid finns en möjlighet att vi ska 

göra något varje gång, säger Magnus. 

De tar ett rum åt gången, metodiskt. 

Vid en riktig husrannsakan måste 

målsägande vara med. Magnus låter 

Scooby gå och spåra själv och följer bara 

med. Scooby följer säkert vägen Magnus 

gått med drogerna. Han hittar rätt dörr 

i korridoren och är framme vid första 

rummet. Väl därinne rör han sig fram 

och tillbaka. Scooby skäller och försöker 

riva fram haschbiten. Så fort han 

markerat gömman får han en tuggleksak 

att leka med istället. Magnus leker också 

lite med honom som belöning. 

-Scoobie, sitt. Sitt. Loss! 

Knark är giftigt och livsfarligt för 

hundar att få i sig. Därför är det viktigt 

att Magnus lär Scooby att inte leka med 

narkotikan. Under träningen talar Magnus 

med sina kollegor i intern-radion. En 

buss har kört i diket men läget är under 

kontroll och träningen fortsätter. Nästa 

rum bjuder på motstånd. Scooby letar i 

några minuter innan han hittar marijuanan. 

-Skulle vi vänta en halvtimma längre 

hade det luktat mer. Nu har den bara 

varit gömd i några minuter. Det är en 

utmaning för honom nu, säger Magnus 

och skrockar nöjt. 

Scooby letar febrilt i det lilla rummet 

med ett kök. Han ställer sig på bakbenen 

mot bänken för att nå upp till köksskåpet 

där knarkets gömts. 

-Man ser på honom att han letar uppåt 

direkt. Oj vad rätt du var! ropar Magnus 

till Scooby. 

Alla gömmor är funna och det är dags 

för belöning. Scooby-Doo får sin favoritleksak 

och husse busar med honom. 

Narkotikan hämtas och dubbelkollas i 

väskan, inget har glömts eller försvunnit. 

-Tyvärr kan jag inte lägga så mycket tid 

som hundförare, eftersom jag är operativ 

chef. Ju färre poliser vi blir desto mindre 

tid för träning, säger han bekymrat. 

Scooby får skälla och hämta tuggleksaken 

som Magnus kastar. Det märks att 

han är glad och Magnus skrattar ikapp 

med skällningarna. 

-Pappas pojke! Man måste säga tack till 

sin hund hela tiden, säger han varmt och 

klappar Scooby. 

Text och bild: Calle Ekblom Käck 


Glädjen finns i idrotten säger 

Emma 

Green 

Tregaro 

En av våra stora höjdhoppsstjärnor 

inom svensk friidrott är kvinnan som 

tog VM-brons 2005 och 2012, båda 

gångerna i Helsingfors, samt EM-silver 

i Barcelona 2010. Däremellan har det 

också blivit åtskilliga SM-mästerskap. 

Emma Green Tregaro som växte upp i Bukärr, strax norr om Särö 

utanför Göteborg. Båda föräldrarna och flera andra släktingar har hållit 

på med idrott, så hennes intresse för idrotten kom med blodet, säger hon. 

OS-finalen i London förra året var Emmas nionde raka final i ett internationellt 

utomhusmästerskap. Det är ett fåtal andra friidrottare som har 

lyckats med detta. Detta visar också den kraft och beslutsamhet Emma 

mobiliserar i viktiga tävlingar. 

- Min bror och jag tävlade i allt, om det var fotbolls-VM eller EM spelade 

vi fotboll, om det var friidrott tävlade vi i det. Jag vann en del, min bror 

vann en del också men redan då kände jag att höjdhopp var min grej, 

säger Emma. 

Det var inom idrotten som Emma hörde hemma. Vilket också skulle 

visa sig vara rätt senare. I 14-årsålder hittade hon äntligen fram till friidrotten 

och började träna tre till fyra gånger i veckan. 

- Det var nog en kombination av det sociala, vilket är mycket viktigt, och 

att jag älskade att träna friidrott. Jag hade friidrotten och där fick jag en 

massa kompisar, där hörde jag hemma, och i och med att det gick så bra 

8 


så växte mitt självförtroende, säger Emma. Emma satsar hårt på sin idrott. Hon 

tränar mycket och gör alltid sitt bästa. 

- Jag funderar och lägger extremt mycket vikt vid kostens inverkan, men jag 

tycker inte att det är första man ska säga till ungdomarna som håller på och 

tränar. Då kan det lätt bli fel, menar Emma 

- Det är viktigt att få i sig tillräckligt med energi medan man växer och då skall 

man verkligen inte banta, utan äta bra. Sen får man givetvis tänka på att leva 

sunt för övrigt på alla sätt. 

Undertecknad besökte Emma Green Tregaro efter en träning i Friidrottens 

Hus i Västra Frölunda i Göteborg och fick en liten pratstund med henne om 

livet, om att må bra, om dopningsproblemen, där även narkotiska preparat finns 

inom idrotten, samt sist men inte minst om att leva sunt och sköta sin kropp 

även om man inte håller på med idrott. 

Just nu är Emma uppe i intensiv träningsperiod med tanke på att EM i friidrott, 

inomhus, går av stapeln i mars i Göteborg denna gång. Det första intrycket man 

får av Emma är att hon är en mycket social och ödmjuk tjej. Hon är också en 

målmedveten person som vet vad hon vill och har en klar uppfattning när det 

gäller att sköta sin kropp. 

Som idrottare är kroppen det enda du har, menar hon. Mat sömn och 

rätt tänkande är alla faktorer som har stor inverkan på hur kroppen fungerar. 

Faktorer som Emma har lärt sig att hantera med tiden. Emma menar, också, 

för att kroppen skall fungera måste man leva ett liv utan destruktiva saker som 

exempelvis att inte börja fundera använda sig av dopningsmedel eller andra typer 

av droger för att försöka att bli bättre inom sin idrott. 

-Det funkar inte att hålla på med sådant. Sist men inte minst, det handlar om 

glädjen. Det är viktigt att ha energi både under tävlingar, träningar och i vardagslivet, 

säger Emma. 

Men visst behöver man komma bort från idrotten emellanåt, speciellt under 

tävlingssäsongen, det har Emma lärt sig. 

-Då passar jag på att umgås med vänner, gå ut på en restaurang eller kanske åka 

ut till havet. Jag är hela tiden friidrotts-Emma. Jag lever ett idrottsliv, jag är inte 

ute och festar varje helg – snarare aldrig – men jag älskar att njuta av livet på 

andra sätt, säger Emma Green Tregaro. 

På frågan hur mycket träning hon lägger ner under säsongen svarar Emma: 

-I stort sett tränar jag under hela året. Det gäller att förvalta och förvara sin fysik 

med tanke på att det gäller att hålla sin kropp i rätt kondition. Men nu strax 

innan ett stort mästerskap (Inomhus-EM i friidrott) så blir givetvis min träning 

lite mer intensiv men så har jag också givetvis lite tävlingar i Europa innan EM. 

Jag vill alltid göra mitt bästa i alla lägen. 

Du säger att Du fastnade för just friidrott och framför allt höjdhopp. Varför 

just höjd? 

- Tyckte att höjd såg rätt kul ut och så kände jag också att detta var min grej. Jag 

var bra på detta redan i unga år. 

Dopning är idag ett av de stora problemen vi har i 

samhället och då framför allt inom idrotten. 

Vi kan idag läsa att fler och fler toppidrottsmän/kvinnor använder sig av anabola 

steroider, där även narkotiska preparat finns med. Vad har Du för synpunkter på 

detta: 

- För min egen del så är det helt otänkbart att använda mig av vare sig anabola 

eller något annat narkotiskt preparat. Den ”klicken” av personer som börjar 

med detta är snart ”ute i kylan” när det handlar om idrott överhuvudtaget, säger 

Emma. 

- Att många toppidrottsmän använder sig av anabola har med stor säkerhet med 

pengar att göra. Topplaceringar inom sin gren brukar i regel generera mer spon-1 


sorpengar. Men sen blir ”fallet” stort när man blir ertappad för 

dopning. 

- Jag är helt övertygad att vi som håller på med toppidrotten i 

Sverige är helt rena när det handlar om dopning. 

- De som använder sig av otillåtna medel är nog av en annan 

sorts personer. Men det är ju inget jag vet, bara en känsla jag 

har, fortsätter Emma. 

Du är ju en förebild för många unga tjejer som vill börja eller 

håller på med en karriär inom idrotten. Vad har Du för råd och 

tips till dessa ungdomar när det gäller att sköta sin kropp? 

- Det viktigaste är givetvis att man har rätt kosthållning, träna 

smart och måttligt samt att leva ett sunt liv. Med det menar 

jag att, bland annat, motstå alla typer av otillåtna preparat. Att 

lyssna till rätt personer är också en viktig del i träningen. 

- Hur man än försöker att motverka problem när det gäller dopning 

så kommer det tyvärr, tror jag, att finnas på marknaden 

även i fortsättningen, fortsätter Emma. 

Det visar sig att de som dopar sig i högre grad är män som 

styrketränar än kvinnor. Vad har du för synpunkt på detta? 

- Jag är helt övertygad om att de män som dopar sig på gym 

beror bland annat på att man vill få en snygg kropp och tror att 

de mår bättre av detta. Vilket är helt fel. 

- Vi kvinnor är inte så angelägna att bli några muskelfenomen. 

Visst, det kanske finns en eller annan tjej som strävar efter detta. 

Men i stort tränar de flesta tjejer för att få en sund kropp och 

bättre kondition. 

Missbruket av anabola steroider och narkotika växer och är 

idag av en betydande omfattning. I takt med att missbruket 

växer ökar också trycket på alla idrottsföreningar och övriga 

behovet av information och policyfrågor om detta problem. 

Därför har idrottsklubben ÖIS Friidrott, som Emma Green 

Tregaro tävlar för, antagit och genomfört Riksidrottsförbundets 

åtgärdspaket ”Vaccinera klubben mot dopning”. Vilket 

innebär att klubben antagit en antidopningspolicy, ett så kalllat 

”Vaccinationsintyg”. 

En policy som alla tränare/ledare i klubben får information 

om kontinuerligt. 

På frågan om Emma känner till denna policy svara hon att: 

- Jag vet att det finns en sådan och jag vet också att alla våra 

tränare/ledare har kunskap om detta och ser till att övriga i 

klubben får info när det blir aktuellt. Detta känns bra tycker 

jag, inte minst för alla våra ungdomar som vi har i föreningen, 

fortsätter Emma. En sådan policy är viktig för oss och skall 

naturligtvis finnas i alla idrottsföreningar med tanke på hur 

det ser ut i samhället när det gäller drogmissbruket. 

Som slutord i vår intervju vill Emma Green Tregaro tillägga 

några visdomsord, som definitivt präglar hennes syn på ett 

sunt liv och dopningproblemet i stort: 

- Vi som finns inom idrottsrörelsen skall medverka till att bedriva 

en idrott så att den skall utveckla människor positivt såväl 

fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Då går det 

inte att använda sig av dopning eller andra olagliga preparat. 

- Jag tycker också att det är viktigt att skolan kontinuerligt har 

information till alla elever om drogernas skadliga inverkan 

på kroppen. När jag gick i högstadiet tyckte jag att det var 

mycket värdefullt när vi fick den antidroginformationen. Den 

bör definitivt alltid finnas på alla skolor och där även dopningsproblemet 

bör vara med i informationen. 

Rune Jansson 

Emma Green Tregaro 

■ Född: December 1984 ■ Bor: Göteborg 

■ Klubb: Tävlar för Örgryte IS ■ Familj: Maken Yannick 

Tregaro, som också är hennes tränare, samt föräldrar och 

en bror ■ Intresse: Inredning och matlagning samt att 

ta det lugnt… ■ Gillar: Människor som är ödmjuka och 

glada samt omtänksamma ■ Meriter: EM-silver 2010, 

VM-brons 2005, silver vid Ungdoms-EM 2005, SM-guld 

inomhus 2001, 2004 och 2005. Brons vid junior-EM 2003 

10 


Teckenspråket gör entré på ENS hemsida 

Hösten 2011 var jag i Leksand och föreläste. I publiken fanns bland annat MiaMaria Björkstrand. 

Hon är till vardags teckenspråkstolk och tolkutbildare på Västanviks folkhögskola, men denna eftermiddag 

satt hon i publiken tillsammans med kollegor för att lära sig mer om droger och dess påverkan. 

Efter föreläsningen kom Mia Maria 

fram till mig, ställde initierade frågor 

om ämnet och undrade dessutom om 

vi hade någon information om droger, 

missbruk och beroende som presenteras 

på teckenspråket. 

Jag blev helt ställd, jag hade aldrig tänkt 

på det, men tyckte förstås att det vore 

jättebra om vi även kunde ge döva och 

hörselskadade tillgång på den kunskap 

vi förmedlar till hörande. 

- Det kan vi fixa, sa MiaMaria. Min man 

Niclas och jag har ett företag som heter 

NingAB. Vi arbetar med översättningar 

från svenska till teckenspråket, till exempel 

från skriven svenska, som spelas in på 

filmfiler och läggs ut på hemsidor. Det 

kanske skulle vara något för ens2000.se? 

Så började det. 

Därefter träffades jag, MiaMaria och 

Niclas på ett fik i Ludvika, en råkall 

februariförmiddag 2012. 

Jag fick då bland annat veta varför deras 

företag heter NingAB. Helt enkelt därför 

att allt de arbetar med slutar på ”ing” – 

översättning, tolkning och utbildning. 

Jag fick dessutom klart för mig hur Mia- 

Maria och Niclas hade tänkt sig översättningsarbetet, 

med utgångspunkt från de 

texter som finns på vår hemsida. 

De var otroligt entusiastiska, professionella 

och trovärdiga. Jag blev omedelbart 

övertygad om att det här var ett spår 

som vi måste gå vidare på. 

Dessutom, som en extra bonus, fick jag 

chansen att skrota några korkade fördomar 

om teckenspråket som jag hade 

burit på, nämligen de här: 

Fördom ett: 

teckenspråket är internationellt. Fel, fel, 

fel. Det är nationellt precis som andra 

språk. 

Fördom två: 

varför räcker det inte med skriven svensk 

text för döva och hörselskadade. De kan 

väl läsa lika bra som hörande?! 

Svar: Teckenspråket är dövas första språk 

och svenska är deras andra. Visst är det 

så att döva läser skriven svenska. Men 

det är inte en självklarhet att alla förstår 

det som står skrivet. Att man förstår 

undertonen och det där mellan raderna. 

Svenskan är inte ett helt lätt språk 

att lära sig utifrån grammatiken och 

verbfraser som några exempel. Generellt 

bygger mycket av vår språkinlärning 

på ljud. Har man inte ljudbilden blir 

inlärningen svårare. Att man sen som 

döv eller hörselskadad med teckenspråk 

som modersmål vill få tillgång till information 

på sitt eget språk känns som en 

självklarhet. 

Så med nyvunnen kunskap i mitt huvud 

och empatisk värme från två brinnande 

människor i mitt hjärta åker jag hem till 

Örebro, fast besluten att göra något av 

detta! 

Idén som föddes var att via ENS stipendiefond 

finansiera översättningsprojektet. 

Sagt och gjort, MiaMaria och Niclas 

sökte och fick finansiering därifrån och 

nu är jobbet klart. 

Nu lanserar vi, som första och enda verksamhet 

i Sverige, ett omfattande material 

om narkotika, översatt till teckenspråket 

på vår hemsida. 

Tänk vad en tanke och en diskussion 

efter en föreläsning kan leda till! 

Börje Dahl 


INBLICK 

Nya drogvaneenkäten klar 

Tre procent av flickorna och fem procent av pojkarna i årskurs 

två på gymnasiet har prövat någon nätdrog. Det visar den senaste 

undersökningen från CAN (Centralförbundet för alkohol- och 

narkotikaupplysning) som för första gången innehöll frågor om 

så kallade nätdroger. 

Siffrorna för niondeklassare var två respektive tre procent. De 

vanligaste nätdrogerna enligt dem som svarat, är rökblandningar 

av olika slag till exempel ”Spice”, en cannabisliknande drog. 

Totalt är det nio procent av pojkarna i nian som använt någon 

drog, sju procent av flickorna. På gymnasiet har 20 procent av 

pojkarna och femton procent av flickorna testat narkotika. Den 

mest förekommande drogen är cannabis. 

Svenska ungdomars droganvändning har undersökts årligen 

ända sedan 1971. CAN genomför undersökningarna sedan 1986. 

Sammanlagt 5000 elever i årskurs nio och 3 804 elever i gymnasiet 

svarade på 2012 års enkät. 

Tullverkets chef 

Therese Mattsson visar 

upp narkotikaklassade 

preparat värde sex till 

tio miljoner kronor i 

missbrukarled. Under 

2011 gjorde Tullverket 

5 945 beslag av 

narkotika. Det är nytt 

rekord och innebär 

en ökning med 40 

procent jämfört med 

året före, enligt verkets 

årsstatistik. 

Nya preparat narkotikaklassas 

På förslag från Folkhälsoinstitutet har regeringen beslutat att 

klassificera sju nya substanser som narkotika och en substans 

som hälsofarlig vara från och med den 1 februari. Samtliga 

substanser säljs företrädesvis på internet. 

Det är bland annat ett ökat antal beslag, fallbeskrivningar från 

vården och information från experter som visat att användningen 

av substanserna har ökat. 

Stor ökning av tullens beslag 2012 

Tullverkets senaste siffror visar en alarmerande ökning av narkotikabeslagen 

under 2012. Bland annat har LSD, cannabis och 

dopningspreparat ökat lavinartat. 

Bara av LSD togs 1 169 doser i beslag förra året vilket är en ökning 

med – 2 600 procent. Narkotiska medel i flytande form är 

en annan grupp där beslagen har ökat stort, med 136 procent. 

Merparten av dessa droger handlas med via internet från framför 

allt Kina och Sydostasien. Införseln av dopningsmedel sker till 

stor del via Arlanda. Hälften av tullens beslag tas i postflödet 

på Arlanda. 

Asti hittade tre kilo hasch 

En norsk narkotikahund vid namn Asti hittade tre kilo hasch 

i en lastbil som försökte passera tullen vid Svinesund. Först 

markerade Asti tydligt på den polske lastbilschauffören vilket 

fick tullarna att låta henne undersöka bilen också. I förarhytten 

fanns tre paket med sammanlagt 3,15 kilo hasch. Mannen är 

gripen av norsk polis, misstänkt för narkotikasmuggling. 

Läkare ville byta sex mot knark 

En läkare i Luleå har fått avslag på sin begäran hos Förvaltningsrätten 

om att återfå sin legitimation. Läkaren försökte 

2009 byta till sig sexuella tjänster från två kvinnor mot att 

han skrev ut narkotikaklassade läkemedel till dem. Rätten går 

därmed på Hälso- och sjukvårdsnämndens beslut att han inte 

är lämplig att arbeta som läkare och att hans legitimation inte 

lämnas tillbaka. Läkaren hävdar att han har varit utsatt för utpressning, 

men enligt rätten borde han i så fall genast ha gjort 

en polisanmälan om detta. 

12 


Drogkommission i Östersund 

Flera olika myndigheter i Östersund har signalerat att drogmissbruket 

i området är omfattande. Nya nätdroger väller in och får 

fäste bland ungdomarna bland annat. Nu vill socialnämnden 

att en narkotikakommission tillsätts, något som polisen ställer 

sig väldigt positiv till. 

I kommissionen ska representanter för polis, länsstyrelse, landsting, 

kommun och skola ingå. 

Socialnämnden har nu begärt att kommunen ska göra en omfattande 

kartläggning av drogmissbruket. 

- All samordning är bra i ett sådant här läge. Det gör att vi kan 

få en klarare bild av vilka insatser som behövs, säger Per Sundin, 

samordnare för polisens ungdomsgrupp till Länstidningen 

Östersund. 

Larmrapport om droger i EU 

Heroin och kokain minskar något men nya kemiska preparat 

ökar oroväckande snabbt i Europa enligt en ny rapport från EU:s 

narkotikamyndighet EMCDDA. Polisen har att kämpa mot 

mäktiga kriminella nätverk som uppfinner nya droger, hittar 

nya smuggelvägar och sätt att producera narkotikan. 

I rapporten har man också tittat på hur olika typer av narkotika 

tillverkas och hur de kommer in i Europa. De nya substanserna 

smugglas in i EU på olika sätt, ofta beställda på nätet och 

skickade med posten. 

I bland annat Nederländerna, Belgien, Polen och Litauen finns 

laboratorier där man tillverkar syntestiska droger som amfetamin, 

metamfetamin och ecstasy. Cannabis odlas över hela Europa men 

tas också in från exempelvis Marocko. Kokainet kommer in via 

Spanien och Portugal. Det mesta av heroinet kommer via Turkiet. 

Nytt sätt att avslöja drogade 

förare 

Snart kan den svenska polisen få tillgång till den nya narkometern 

som bland annat används av polisen i Danmark. Rikspolisstyrelsen 

kommer att börja en upphandling där man ska prova olika 

fabrikat. Några nackdelar med testmetoden är att den inte kan 

spåra alla preparat och att det tar tid att säkerställa resultatet. 

Den typ som används i Danmark kan spåra cannabis, opium, 

kokain, benezedrin, amfetamin, metamfetamin och metadon. 

Ett positivt test måste bekräftas med blodprov. 

Göran Bolinder, chef för trafikpolisen i Stockholms län ser 

positivt på att kunna använda en narkometer. 

-Det är inte bara narkomaner som kör drogpåverkade, utan det 

finns i många olika samhällsklasser. Är man inte duktig som 

polis och vet hur drogpåverkade reagerar och ser ut finns det 

en stor chans att de klarar sig, säger han till Dagens Nyheter. 


Sverige runt… 

Norrköping 

En 20-årig man är anhållen misstänkt 

för bland annat narkotikabrott och brott 

mot vapenlagen. Mannen påträffades 

och greps av en polispatrull i centrala 

Norrköping då han visade tydliga tecken 

på att vara drogpåverkad. När en husrannsakan 

gjordes hittade man droger 

och en elpistol i mannens bostad. 

Tenhult 

Då en man på tåget mellan Nässjö och 

Jönköping uppträdde mycket stökigt 

försökte personalen få honom att lämna 

tåget i Tenhult. Mannen blev våldsam 

och skallade en konduktör bland annat. 

Den medelålders mannen, hemmahörande 

i Bodafors togs en stund senare 

av polisen som kunde konstatera att 

mannen var narkotikapåverkad. Han 

är nu bland annat misstänkt för ringa 

narkotikabrott. 

Staffanstorp 

Upprepade gånger har narkotikaklassade 

läkemedel försvunnit från äldreboenden 

i Staffanstorps kommun. Försvinnandena 

är nu polisanmälda. Att den 

här typen av mediciner försvinner har 

rapporterats från många olika sjukhus 

och vårdinstanser under de senaste åren, 

oftast handlar det om anställda som stjäl 

preparaten. 

Nyköping 

Det var en narkotikapåverkad 15-åring 

som körde den stulna bilen, visade 

det sig när polisen stoppade ekipaget. 

Bredvid honom satt en likaledes drogad 

17-årig pojke. 

Nu är de misstänkta för bilstöld, ringa 

narkotikabrott och drograttfylleri. 

Bräcke, Jämtland 

Vid en trafi kkontroll i Bräcke försökte en 

misstänkt drograttyllerist komma undan 

polisen genom att köra från platsen. Den 

25-årige mannen kunde dock stoppas 

och togs med för provtagning och förhör. 

I bilen fanns även två jämnåriga passagerare. 

All tre var narkotikapåverkade och 

kommer att åtalas. 

Skaraborg 

När polisen stoppade en bil visade det 

sig att samtliga fem som fanns i fordonet 

var narkotikapåverkade. Det var 

två kvinnor och tre män, den yngste 

14 år gammal. Sociala myndigheter är 

inkopplade. 

Nybro 

En riktad insats av polisen i Nybro har 

lett till att19 personer mellan 15 och 25 

år nu är misstänkta för olika narkotikabrott. 

De flesta fallen rör sig om cannabis, 

men beslag har också gjorts av amfetamin 

och narkotikaklassade tabletter. 

14 


Utbildningsorter 2013 

4/2 

11//2 

12/2 

21/2 

12/3 

13/3 

15/4 

16/4 

17/4 

18/4 

14/5 

15/5 

4/9 

16/9 

17/9 

18/9 

19/9 

15/10 

16/10 

17/10 

12/11 

13/11 

14/11 

19/11 

20/11 

4/12 

5/12 

stockholm 

Malmö 

Helsingborg 

Huddinge 

Kalmar 

Växjö 

Falkenberg 

göteborg 

Uddevalla 

skövde 

Västervik 

Jönköping 

Karlskoga 

Kiruna 

luleå 

skellefteå 

Umeå 

Östersund 

sundsvall 

gävle 

Örebro 

Karlstad 

norrköping 

strängnäs 

borlänge 

Uppsala 

Västerås 

Tid: 13:00-16:00. 

Lokal meddelas på 

hemsidan. 

INBJUDAN TILL 

KOSTNADSFRI 

UTBILDNING 

-ett seminarium om före 

byggande arbete på skolor 

och företag 

information och anmälan på 

www.ens2000.se 

VI MÅSTE 

PRATA OM 

KNARK! 

Inbjud 

- ett semina 

FöreläsAre Bö 

Vi m 

pra 

kn 

Folkbildarna mot 

Folkbildarna mot droger - Tel. 0200-230 220 - Fax. 0200-272 747 - info@ens2000.se - Åtgärdskedjan mot droger AB

Nationell 

tobaksenkät i 

årskurserna 

fem och åtta 

höstterminen 

2012 

Vi vet att tobaksanvändning ofta skapar ett 

intresse hos unga människor att experimentera 

vidare med narkotika. Eftersom cannabisrökning 

är den vanligaste formen av narkotikamissbruk 

så är den egna erfarenheten av 

nikotinrökning avgörande i sammanhanget. 

Nästan ingen börjar röka cannabis utan att 

först ha rökt cigaretter. 

För att få ytterligare kunskaper om vad som 

behöver prioriteras i våra preventionssatsningar 

behöver vi nu ta reda på mer om hur elever i 

klass fem och åtta ser på tobaksanvändning. 

Resultatet av enkätundersökningen kommer 

vi även att använda för att informera politiker, 

skolpersonal, föräldrar och barn om läget 

och med dem diskutera om hur vi kan agera i 

framtiden. 

Vi behöver hjälp av dig som 

arbetar i skolan 

Vi vet att du har fullt upp. Vi hoppas att du 

ändå kan avsätta lite tid för dina elever i års- 

kurs fem och åtta att svara på våra frågor. 

De är inte många, så det går fort! 

All information om hur det går till 

finns på www.ens2000.se från 

och med den 15 augusti. 

Ladda ner vår 

nya app! 

Nu satsar Narkotikafritt Sverige även på 

information via en app till mobilen. 

Är det något som vi alltid bär med oss så 

är det mobilen, det gäller framför allt våra 

ungdomar. Vi har nu valt att gå vidare i vår 

informationssatsning mot narkotika genom 

att finnas med även här. 

Informationen i vår app är tydligt och enkelt 

utformad för ungdomar som är oroliga för 

sina kompisar. Den innehåller bland annat 

korta fakta om de vanligaste drogerna och 

vad man kan göra för sin kompis innan det 

gått för långt. 

Vi kommer även att ha information för föräldrar. 

Ladda ner den redan idag! 

Vi hoppas att snart även kunna färdigställa 

en droginformationsapp för arbetsledare. 

Med tack och vänliga hälsningar, 

Börje Dahl, Verksamhetsansvarig 

på Ett Narkotikafritt Sverige

RESPONS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?