RESPONS

More documents

Recommendations

Info

sorpengar. Men sen blir ”fallet” stort när man blir ertappad för dopning. - Jag är helt övertygad att vi som håller på med toppidrotten i Sverige är helt rena när det handlar om dopning. - De som använder sig av otillåtna medel är nog av en annan sorts personer. Men det är ju inget jag vet, bara en känsla jag har, fortsätter Emma. Du är ju en förebild för många unga tjejer som vill börja eller håller på med en karriär inom idrotten. Vad har Du för råd och tips till dessa ungdomar när det gäller att sköta sin kropp? - Det viktigaste är givetvis att man har rätt kosthållning, träna smart och måttligt samt att leva ett sunt liv. Med det menar jag att, bland annat, motstå alla typer av otillåtna preparat. Att lyssna till rätt personer är också en viktig del i träningen. - Hur man än försöker att motverka problem när det gäller dopning så kommer det tyvärr, tror jag, att finnas på marknaden även i fortsättningen, fortsätter Emma. Det visar sig att de som dopar sig i högre grad är män som styrketränar än kvinnor. Vad har du för synpunkt på detta? - Jag är helt övertygad om att de män som dopar sig på gym beror bland annat på att man vill få en snygg kropp och tror att de mår bättre av detta. Vilket är helt fel. - Vi kvinnor är inte så angelägna att bli några muskelfenomen. Visst, det kanske finns en eller annan tjej som strävar efter detta. Men i stort tränar de flesta tjejer för att få en sund kropp och bättre kondition. Missbruket av anabola steroider och narkotika växer och är idag av en betydande omfattning. I takt med att missbruket växer ökar också trycket på alla idrottsföreningar och övriga behovet av information och policyfrågor om detta problem. Därför har idrottsklubben ÖIS Friidrott, som Emma Green Tregaro tävlar för, antagit och genomfört Riksidrottsförbundets åtgärdspaket ”Vaccinera klubben mot dopning”. Vilket innebär att klubben antagit en antidopningspolicy, ett så kalllat ”Vaccinationsintyg”. En policy som alla tränare/ledare i klubben får information om kontinuerligt. På frågan om Emma känner till denna policy svara hon att: - Jag vet att det finns en sådan och jag vet också att alla våra tränare/ledare har kunskap om detta och ser till att övriga i klubben får info när det blir aktuellt. Detta känns bra tycker jag, inte minst för alla våra ungdomar som vi har i föreningen, fortsätter Emma. En sådan policy är viktig för oss och skall naturligtvis finnas i alla idrottsföreningar med tanke på hur det ser ut i samhället när det gäller drogmissbruket. Som slutord i vår intervju vill Emma Green Tregaro tillägga några visdomsord, som definitivt präglar hennes syn på ett sunt liv och dopningproblemet i stort: - Vi som finns inom idrottsrörelsen skall medverka till att bedriva en idrott så att den skall utveckla människor positivt såväl fysiskt som psykiskt som socialt och kulturellt. Då går det inte att använda sig av dopning eller andra olagliga preparat. - Jag tycker också att det är viktigt att skolan kontinuerligt har information till alla elever om drogernas skadliga inverkan på kroppen. När jag gick i högstadiet tyckte jag att det var mycket värdefullt när vi fick den antidroginformationen. Den bör definitivt alltid finnas på alla skolor och där även dopningsproblemet bör vara med i informationen. Rune Jansson Emma Green Tregaro ■ Född: December 1984 ■ Bor: Göteborg ■ Klubb: Tävlar för Örgryte IS ■ Familj: Maken Yannick Tregaro, som också är hennes tränare, samt föräldrar och en bror ■ Intresse: Inredning och matlagning samt att ta det lugnt… ■ Gillar: Människor som är ödmjuka och glada samt omtänksamma ■ Meriter: EM-silver 2010, VM-brons 2005, silver vid Ungdoms-EM 2005, SM-guld inomhus 2001, 2004 och 2005. Brons vid junior-EM 2003 10 <strong>RESPONS</strong> FÖRETAGSTIDNING
Teckenspråket gör entré på ENS hemsida Hösten 2011 var jag i Leksand och föreläste. I publiken fanns bland annat MiaMaria Björkstrand. Hon är till vardags teckenspråkstolk och tolkutbildare på Västanviks folkhögskola, men denna eftermiddag satt hon i publiken tillsammans med kollegor för att lära sig mer om droger och dess påverkan. Efter föreläsningen kom Mia Maria fram till mig, ställde initierade frågor om ämnet och undrade dessutom om vi hade någon information om droger, missbruk och beroende som presenteras på teckenspråket. Jag blev helt ställd, jag hade aldrig tänkt på det, men tyckte förstås att det vore jättebra om vi även kunde ge döva och hörselskadade tillgång på den kunskap vi förmedlar till hörande. - Det kan vi fixa, sa MiaMaria. Min man Niclas och jag har ett företag som heter NingAB. Vi arbetar med översättningar från svenska till teckenspråket, till exempel från skriven svenska, som spelas in på filmfiler och läggs ut på hemsidor. Det kanske skulle vara något för ens2000.se? Så började det. Därefter träffades jag, MiaMaria och Niclas på ett fik i Ludvika, en råkall februariförmiddag 2012. Jag fick då bland annat veta varför deras företag heter NingAB. Helt enkelt därför att allt de arbetar med slutar på ”ing” – översättning, tolkning och utbildning. Jag fick dessutom klart för mig hur Mia- Maria och Niclas hade tänkt sig översättningsarbetet, med utgångspunkt från de texter som finns på vår hemsida. De var otroligt entusiastiska, professionella och trovärdiga. Jag blev omedelbart övertygad om att det här var ett spår som vi måste gå vidare på. Dessutom, som en extra bonus, fick jag chansen att skrota några korkade fördomar om teckenspråket som jag hade burit på, nämligen de här: Fördom ett: teckenspråket är internationellt. Fel, fel, fel. Det är nationellt precis som andra språk. Fördom två: varför räcker det inte med skriven svensk text för döva och hörselskadade. De kan väl läsa lika bra som hörande?! Svar: Teckenspråket är dövas första språk och svenska är deras andra. Visst är det så att döva läser skriven svenska. Men det är inte en självklarhet att alla förstår det som står skrivet. Att man förstår undertonen och det där mellan raderna. Svenskan är inte ett helt lätt språk att lära sig utifrån grammatiken och verbfraser som några exempel. Generellt bygger mycket av vår språkinlärning på ljud. Har man inte ljudbilden blir inlärningen svårare. Att man sen som döv eller hörselskadad med teckenspråk som modersmål vill få tillgång till information på sitt eget språk känns som en självklarhet. Så med nyvunnen kunskap i mitt huvud och empatisk värme från två brinnande människor i mitt hjärta åker jag hem till Örebro, fast besluten att göra något av detta! Idén som föddes var att via ENS stipendiefond finansiera översättningsprojektet. Sagt och gjort, MiaMaria och Niclas sökte och fick finansiering därifrån och nu är jobbet klart. Nu lanserar vi, som första och enda verksamhet i Sverige, ett omfattande material om narkotika, översatt till teckenspråket på vår hemsida. Tänk vad en tanke och en diskussion efter en föreläsning kan leda till! Börje Dahl <strong>RESPONS</strong> FÖRETAGSTIDNING 11
Page 1 and 2: RESPONS Företagstidning #2 2013 Em
Page 3 and 4: RESPONS Ledare Innehåll: Polisens
Page 5 and 6: RESPONS FÖRETAGSTIDNING 5
Page 7 and 8: Han har handskar på sig för att i
Page 9: så växte mitt självförtroende,
Page 13 and 14: Drogkommission i Östersund Flera o
Page 15 and 16: Utbildningsorter 2013 4/2 11//2 12/

RESPONS

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?