RESOR

More documents

Recommendations

Info

ÄR RÖDVITT GRÄNNA ÅRET RUNT ATT BAKA POLKAGRISAR I GRÄNNA ÄR EN TRADITION SOM STRÄCKER SIG LÅNGT TILLBAKA I TIDEN. UNDER ÅRET BESÖKER MÅNGA TURISTER DEN SMÅLÄNDSKA STADEN FÖR ATT BETRAKTA HANTVERKET PÅ NÄRA HÅLL. JULEN ÄR INGET UNDANTAG, DÅ TYCKS DEN RÖDVITRANDIGA KARAMELLEN VARA MER AKTUELL ÄN NÅGONSIN. DECEMBERSOLEN SLÅR MOT DE FUKTIGA KULLERSTENARNA längs Grännas gågata. Trots att julen står för dörren lyser snön med sin frånvaro och termometern visar plusgrader. Inne på Grenna polkagriskokeri är dock stämningen helt annorlunda. Fönstren längs det gula gamla trähuset är dekorerade med glittriga julkulor och rödvitrandiga polkagriskäppar. Doften av sötsaker når näsborrarna samtidigt som trädörren slås igen bakom ryggen med en dov smäll. Trägolvet knarrar under vinterkängorna medan blicken vandrar runt i butiken som snabbt för tankar till Astrid Lindgrens berättelse om Kajsa Kavat. Bakom dem gamla trädisken fylld med knäckklubbor, skymtas kokeriets marknadsansvariga Linnea von Hoffsten med sitt blonda hår uppsatt en busig knut. Med ett glatt leende visar hon vidare in på sitt kontor. FORTSÄTTER ATT VÄXA Inne på det trånga kontoret som är belamrat med pärmar och böcker berättar Linnea om företagets tjugofemåriga historia. Hur det gått från familjemedlem till familjemedlem och hur hon som den nuvarande ägarens dotter är uppvuxen bland polkagrisar och karameller. I DAG ARBETAR SEX PERSONER på kokeriet i Gränna. På sommaren när företaget har som allra mest att göra, femdubblas antalet och arbetstempot ökar ordentligt. Under en lagom varm sommardag har kokeriet nästan tusen besökare som trängs i den lilla butiken. JULEN ÄR OCKSÅ EN POSITIV HÖGTID för kokeriet som tack vare sina två butiker på Lisebergs julmarknad håller försäljningen levande även 6
under årets mörkaste månad. — Polkagrisar är väldigt tacksamma att sälja eftersom nästan alla har en relation till dem samtidigt som det bygger på en lång historia som vi försöker hjälpa till att berätta, säger Linnea samtidigt som hon pekar på en tavla ute i butiken. HISTORIEN LEVER KVAR Den stora tavlan med guldram är placerad i mitten av butiken och föreställer ett svartvitt fotografi av en kvinna — Detta är Amelia Eriksson och det var hon som bakade världens allra första polkagris här i Gränna, förklarar Linnea och pekar mot den mörkhåriga kvinnan på fotografiet. AMELIA VAR EN HEMLIGHETSFULL DAM och ingen vet säkert hur hon kom på idén att göra polkagrisar. Allt man vet är att hennes man dog och att hon blev ensamstående med sin dotter. Samma år, 1859, sökte hon tillstånd hos stadens borgmästare att få öppna ett bageri där hon kunde sälja bland annat bröllopskonfektyr. Efter detta blev det vanligt för många hemmafruar att baka egna polkagrisar hemma i sina kök som de sedan kunde sälja på stadens torg. — Det var även många yngre som hade det som ett extraknäck. Att de gick längs med gågatan och sålde direkt ur sina korgar, förklara Linnea medan hennes blick vandrar mot en träkorg fylld med knäck som står i ett av butikens fönster. Trots att gatuförsäljningen senare blev förbjuden har traditionen om polkagrisar levt kvar i den lilla småländska staden och i dag finns här hela 15 stycken polkagrisbutiker. Något som lockar många turister, speciellt under sommarmånaderna. — Vädret spelar roll. När det är en bra sommar väljer folk att turista i Sverige men dock får det inte vara för varmt, då väljer många att ligga på stranden. När det är runt 20 grader är det perfekt att gå på stan och köpa polkagrisar, säger Linnea. DE FLESTA BESÖKARNA tycker det är roligt att få vara med och titta när polkagrisarna tillverkas. Många butiker har därför valt att ha sin tillverkning parallellt med försäljningen så att besökarna lätt ska kunna ta del av det hantverk som tillverkningen kräver. Grenna polkagriskokeri är inget undantag. Längs butikens ena vägg vetter ett långt glasfönster rätt in till polkabageriet. ETT SNABBT HANTVERK FÖR DEN FINGERFÄRDIGA Fredrik Roman har arbetat som polkagrisbagare i fem år och trivs bra med alla besökare som dagligen tittar in genom den stora glasrutan — Den första sommaren var jag ganska nervös men nu glömmer jag bort att de står där. Det är så naturligt, säger han medan han tömmer en påse socker i en av de stora varma kastrullerna inne i bageriet. För att göra den perfekta polkagrisen behövs förutom socker även vatten och ättika. Tillsammans kokar ingredienserna upp till 150 grader innan massan töms ut på ett kylbord, där den sedan färgsätts och smaksätts med pepparmint. Från att massan har kokat upp har bagaren ungefär tio minuter på sig att arbeta ut degen innan den stelnar. — Vad många inte vet är att degen faktiskt är ljusbrun från början. Det är först när man börjar arbeta med degen och får luft i den som den blir vit, förklarar Linnea som även hon kan den ädla konsten att baka polkagrisar. DET ALLRA SVÅRASTE MED TILLVERKNINGEN AV POLKAGRISAR är att rulla så att de blir jämna. Det gäller att vara lätt på handen och att inte arbeta för långsamt. Att klippa grisarna i jämnstora storlekar är också något som kan vara svårt för nybörjaren. Trots att tillväxten av polkagrisar har ökat kraftigt sedan Amalias tid så är tillverkningssättet nästintill identiskt. Hantverket är detsamma och så även kvalitén. Den enda skillnaden är att man i dag använder sig av gasspisar istället för dåtidens vedspisar. Linnea menar att alla i dag har möjlighet att blir polkagrisbagare om intresset finns. — Man får börja med att gå som lärling och det tar ungefär ett år innan man är fullärd bagare och kan hantverket ordentligt. POPULÄRT TURISTMÅL I den lilla butiken på Brahegatan fortsätter kunderna att strömma in denna fredagseftermiddag. Många köper polkagriskäppar och klubbor inför julen och de blir vackert inslagna med färgglada snören. Linnea tror att polkagrisens popularitet ligger i att det är något som alla gillar, såväl barn som vuxna. “DET FINNS VÄL INTE MÅNGA SOM INTE GILLAR GODIS?” 7
Page 1 and 2: VI HAR BESÖKT POLKAGRISARNAS PARAD
Page 3 and 4: REDAKTIONENS NYÅRSLÖFTEN: MATILDA
Page 5: i det blå “NYA ZEELAND OCH DESS
Page 9 and 10: PATRIK TIPSAR: För att vara helt u
Page 11 and 12: JESSICA BERÄTTAR: FIMPA ELLER INTE
Page 13 and 14: “ JAG TROR ATT JAG SOM VANLIG BAC
Page 15 and 16: HON ÄR AU PAIR I FRANKRIKE NÄR TO
Page 17 and 18: ÅRETS POPULÄRASTE? VEM SKULLE INT
Page 19 and 20: ! FINNISH PEOPLE: IT IS POSSIBLE TO

RESOR

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?