AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Våld på jobbet 17<br />
Veckorna före jul tycktes våldet i handeln trapp<strong>as</strong> upp. Till de värst drabbade hörde<br />
en 17-årig kvinnlig butiksanställd vid varuhu<strong>se</strong>t Brännborns i Ängelholm. Hon sköts<br />
i hal<strong>se</strong>n av rånare. Det är de välfyllda k<strong>as</strong>sorna i handeln som lockar allt fler desper<strong>at</strong>a<br />
kriminella i julveckorna. Det öppna råa våldet tycks öka nästan månad för månad.<br />
Handelsnytt nr 1 1992<br />
För handeln är frågan om ensamarbete och öppettider en vanlig vinkel i kombin<strong>at</strong>ion<br />
med uttalanden om <strong>at</strong>t våldet ökar:<br />
Ensamarbete i butiker särskilt under kvällstid, har blivit en allvarlig arbetsmiljöfaktor<br />
eftersom risken för liv och hälsa ök<strong>at</strong> genom fler hot och rån. Man räknar nu med ett<br />
rån om dagen och i många av dessa förkommer hot med vapen. I den nya arbetsmiljölagen<br />
har hänsyn tagits till risker vid ensamarbete i olika former.<br />
Handelsnytt nr 2 1978<br />
Det räcker nu. Lager- och butikspersonal får inte utsätt<strong>as</strong> för våld eller hot om våld<br />
på sin arbetspl<strong>at</strong>s. Frågan om <strong>at</strong>t sätta stopp för alla butiksrån måste helt enkelt landa<br />
nu. Men ansvaret fladdrar och flyger fortfarande kors och tvärs och fram och tillbaka<br />
mellan arbetsgivarna, poli<strong>se</strong>n, regeringen och arbetsmiljöverket utan <strong>at</strong>t någon av dem<br />
tar tag i saken och <strong>se</strong>r till så <strong>at</strong>t en verklig förändring kommer tillstånd. Orsakerna till<br />
<strong>at</strong>t det är så många rån känner alla till. Det är de allt längre öppettiderna, den slarviga<br />
hanteringen av kontanter samt <strong>at</strong>t ensamarbete på kvällar och helger blivit allt vanligare.<br />
Men varför har alla försök <strong>at</strong>t göra något misslyck<strong>at</strong>s?<br />
Handelsnytt nr 9 2002<br />
Best (2001) menar <strong>at</strong>t media genom sin dragning till dram<strong>at</strong>ik ofta tar de värsta händel<strong>se</strong>rna<br />
som illustr<strong>at</strong>iva exempel för ett <strong>problem</strong> och på så vis insinuerar <strong>at</strong>t de är<br />
typiska händel<strong>se</strong>r. På så sätt kan även dessa extrema händel<strong>se</strong>r bli en del av en trend<br />
eller ett framväxande samhälls<strong>problem</strong>. Det skulle kunna vara så <strong>at</strong>t det är de grova<br />
spektakulära brotten i arbetslivet som ök<strong>at</strong> och därför dragit uppmärksamheten till<br />
sig så därför är det intressant <strong>at</strong>t ta reda på vilka brott den fackliga pres<strong>se</strong>n uppmärksammar.<br />
Vilka brott uppmärksamm<strong>as</strong>?<br />
Figur 2 visar utvecklingen över tid gällande vilka typer av brott som beskrivs i artiklarna.<br />
I början är den vanlig<strong>as</strong>te tidningsartikeln, en artikel som handlar om rån.<br />
I stort <strong>se</strong>tt ökar beskrivningar av samtliga brottstyper utom våldtäkt och mord och<br />
dråp i antal. Tydlig<strong>as</strong>t syns artiklarna som handlar om misshandel och hot öka. Påvisbart<br />
är således <strong>at</strong>t ökningen av antalet artiklar inte kan förklar<strong>as</strong> genom <strong>at</strong>t det är<br />
någon ny brottstyp som framträder. Snarare <strong>se</strong>r mönstret ganska likart<strong>at</strong> ut. Detta<br />
gäller åtminstone fram till början av 2000-talet då misshandel och hot blir betydligt<br />
mer uppmärksamm<strong>at</strong> jämfört med t ex rånen.
Change language