AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Våld på jobbet 25<br />
offerundersökningar som framkommit i den tidigare forskningen börjar på 1990-talet,<br />
alltså några år tidigare (Estrada m.fl. 2007). Detta antyder <strong>at</strong>t fack- och arbetsgivarpres<strong>se</strong>n<br />
i likhet med Estrad<strong>as</strong> (1999) och Jönssons (2001) studier om ungdomsvåld<br />
respektive äldrevåld, uppmärksammar våld i arbetslivet ”reaktivt”, dvs man skriver<br />
om ”det lokala våldet” när den samhälleliga lan<strong>se</strong>ringen av våld som <strong>problem</strong> redan är<br />
klar. Däremot skiljer sig denna studie från Estrad<strong>as</strong> och Jönssons eftersom ökningen<br />
av uppmärksamheten kommer <strong>se</strong>nare.<br />
Det skulle kunna vara så <strong>at</strong>t uppmärksamheten för våld i arbetslivet ök<strong>at</strong> på grund<br />
av <strong>at</strong>t skildringar av grövre och ”spektakulära” brottstyper i arbetslivet ök<strong>at</strong>, men så<br />
är inte fallet. Studien visar <strong>at</strong>t de brottstyper som uppmärksamm<strong>as</strong> under perioden i<br />
stort <strong>se</strong>tt är de samma hela tiden. Andra forskare, bland ann<strong>at</strong> Estrada (1999) i samband<br />
med hans undersökning om det ökade ungdomsvåldet som samhälls<strong>problem</strong><br />
har framfört <strong>at</strong>t extrema händel<strong>se</strong>r kan höja allmänhetens beredskap för <strong>at</strong>t utsätt<strong>as</strong><br />
för våld i så hög grad <strong>at</strong>t känsligheten och rädslan för brott i hela samhället ökar. I det<br />
här m<strong>at</strong>erialet kan man dock inte <strong>se</strong> ett samband mellan den ökade uppmärksamhet<br />
mot politiker efter morden på vare sig Olof Palme 1986 då uppmärksamheten faktiskt<br />
minskade eller Anna Lindh 2003 då ökningen kommit tidigare.<br />
Till skillnad från offerundersökningarna där kvinnorna visar på en ökad uts<strong>at</strong>thet<br />
(Estrada m.fl. 2007) är det inte kvinnorna i det här m<strong>at</strong>erialet som står för ökningen<br />
av uppmärksamheten utan utvecklingen för män och kvinnors uppmärksamhet följs<br />
åt. Ökningen av uppmärksamheten av våld i vård<strong>se</strong>ktorn är dock något som sammanfaller<br />
med offerundersökningar (Estrada m.fl. 2007) där ökningen av uts<strong>at</strong>theten är<br />
störst inom välfärdsyrkena. Åkerströms (1993; 1997; 2000) forskning visade <strong>at</strong>t vårdpersonalens<br />
ovilja <strong>at</strong>t benämna vissa handlingar som våld var förknippade med uppf<strong>at</strong>tningar<br />
om den egna kompeten<strong>se</strong>n. Denna studie visar <strong>at</strong>t våld i vården på <strong>se</strong>nare<br />
tid har kommit <strong>at</strong>t uppmärksamm<strong>as</strong> allt mer och <strong>at</strong>t det kanske därför också blivit<br />
alltmer ”legitimt” <strong>at</strong>t anmäla. Dock prägl<strong>as</strong> de typer av våld som fått mycket uppmärksamhet<br />
de <strong>se</strong>n<strong>as</strong>te åren, våld mot personal från klient samt det strukturella våldet<br />
av en ambivalens i beskrivningarna av det. Det är till exempel vanligt <strong>at</strong>t tidningsartiklarna<br />
inte redovisar offrets eller förövarens kön.<br />
Sverige an<strong>se</strong>s ha världens mest köns<strong>se</strong>gregerade arbetsmarknad. Detta kan <strong>se</strong>s<br />
som en kon<strong>se</strong>kvens av <strong>at</strong>t vi också har en stor andel av kvinnor i arbetslivet (SOU<br />
2004:43). En stor del av dessa beskrivs i facklig press som uts<strong>at</strong>ta för våld i sitt arbete.<br />
Även bygg- och anläggningsarbetare beskrivs som uts<strong>at</strong>ta men då företrädesvis för<br />
det strukturella våldet. Der<strong>as</strong> uts<strong>at</strong>thet har till skillnad från vårdpersonalens inte någon<br />
motsvarande ökning enligt offerundersökningarna. Eftersom det förefaller finn<strong>as</strong><br />
tydliga skillnader mellan branschers uts<strong>at</strong>thet och upplevel<strong>se</strong> av hot och våld på arbetspl<strong>at</strong><strong>se</strong>n<br />
vore det även givande <strong>at</strong>t studera m<strong>at</strong>erialet ur ett genusperspektiv. Givet<br />
<strong>at</strong>t mäns och kvinnors uppf<strong>at</strong>tningar om vad våld innebär och hur det skall åtgärd<strong>as</strong><br />
skiljer sig tydligt åt (t ex Stanko 1990; Karlsson & Petterson 2003) vore det fruktbart<br />
<strong>at</strong>t analy<strong>se</strong>ra typiskt manliga och kvinnliga arbetspl<strong>at</strong><strong>se</strong>r/yrken och dessa miljöers betydel<strong>se</strong><br />
för synen på våld.<br />
Enligt Tombs (2007) prägl<strong>as</strong> strukturellt våld av brist på kriminali<strong>se</strong>ring på grund
Change language