AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Våld på jobbet 11<br />
ofta en fråga som ”faller mellan stolarna” i dagspres<strong>se</strong>ns nyhetsbevakning, eftersom<br />
det är oklart om det är en miljö-, hälso-, brotts- eller vetenskapsjournalistisk fråga.<br />
När dagspres<strong>se</strong>n skriver om våld i arbetet förmedlar de en bild som rel<strong>at</strong>ivt ensidigt<br />
lyfter fram och förstorar upp enstaka, mindre arbetsmiljö<strong>problem</strong> medan andra mer<br />
utbredda arbetsmiljö<strong>problem</strong> såsom arbetsolyckor eller våld i vården hamnar i medieskugga.<br />
I två tredjedelar av artiklarna om våld i arbetslivet är offren poli<strong>se</strong>r, lärare,<br />
journalister och yrkesförare. Ju grövre våld desto större är sannolikheten <strong>at</strong>t tidningarna<br />
rapporterar om händel<strong>se</strong>n. I ca hälften av artiklarna har våldsoffren mörd<strong>at</strong>s, hot<strong>at</strong>s<br />
till livet eller tillfog<strong>at</strong>s livshotande skador (J:son Lönn 2005).<br />
För <strong>at</strong>t undersöka hur våld i arbetslivet som företeel<strong>se</strong> kommit <strong>at</strong>t formuler<strong>as</strong> som<br />
ett samhälls<strong>problem</strong> är det därför bättre <strong>at</strong>t undersöka ”smalare” tidningar men med<br />
stor spridning, där mindre intres<strong>se</strong>grupper och der<strong>as</strong> frågor kan ant<strong>as</strong> få större utrymme<br />
jämfört med den n<strong>at</strong>ionella dagspres<strong>se</strong>n. Den fackliga pres<strong>se</strong>n kan ant<strong>as</strong> fånga upp<br />
ett bredare urval av händel<strong>se</strong>r än dagspress och det som t<strong>as</strong> upp är sannolikt de ämnen<br />
som arbetstagare och arbetsgivare just då an<strong>se</strong>r vara aktuella och av vikt.<br />
Både Estrada (1999) och Jönsson (2001) valde specialtidningar 8 , dvs. skoltidningar<br />
respektive pensionärstidningar för <strong>at</strong>t undersöka ungdomsbrottslighet respektive<br />
våld mot äldre som samhälls<strong>problem</strong>. Bägge fann <strong>at</strong>t specialtidningarna skriver ”reaktivt”<br />
om våld, det vill säga som en följd av <strong>at</strong>t det inträff<strong>at</strong> extrema händel<strong>se</strong>r eller<br />
efter det <strong>at</strong>t våld uppmärksamm<strong>at</strong>s inom andra arenor. I det här fallet kan antingen<br />
den fackliga pres<strong>se</strong>n ant<strong>as</strong> vara tidigare i sin upptäckt av våld i arbetslivet som samhälls<strong>problem</strong>,<br />
vilket kan tolk<strong>as</strong> som <strong>at</strong>t de <strong>se</strong>r ett <strong>problem</strong> som ännu inte etabler<strong>at</strong>s i<br />
den offentliga deb<strong>at</strong>ten eller också skriver de artiklar om ämnet i samband med <strong>at</strong>t<br />
våld uppmärksamm<strong>as</strong> i deb<strong>at</strong>ten, vilket i så fall antyder <strong>at</strong>t de ”hakar på” ett befintligt<br />
<strong>problem</strong>, vilket då skulle vara i linje med Estrad<strong>as</strong> och Jönssons result<strong>at</strong>.<br />
Syfte<br />
Syftet med denna artikel är <strong>at</strong>t beskriva utvecklingen av den uppmärksamhet som<br />
våld i arbetslivet fått i facklig press 9 under perioden 1978–2004. Fokus ligger på frågan<br />
om ett eventuellt förändr<strong>at</strong> våldsbegrepp. De frågor som skall besvar<strong>as</strong> är: Hur<br />
mycket skriver tidningarna om hot och våld i arbetslivet? Hur <strong>se</strong>r utvecklingen ut?<br />
Vad är det för händel<strong>se</strong>r som beskrivs? Vilka näringsgrenar beskrivs som drabbade<br />
och vilka är förövarna?<br />
Genom <strong>at</strong>t svara på dessa frågor kan vi få en bild av utvecklingen vilket är nödvändigt<br />
för <strong>at</strong>t i vidare studier kunna bedöma hur det ökade våldet i arbetslivet skall förstås.<br />
Att studien b<strong>as</strong>er<strong>as</strong> på artiklar som innehåller orden hot och/eller våld medför <strong>at</strong>t<br />
8 Andra undersökningar som valt fackföreningstidningar för undersöka andra samhälls<strong>problem</strong>s<br />
uppkomst är Olsson (1994) och Åkerström (1996).<br />
9 I denna studie ingår både ett arbetsgivare- och ett arbetstagarperspektiv. M<strong>at</strong>erialet kommer<br />
även <strong>at</strong>t använd<strong>as</strong> i en framtida artikel som ska behandla aktörsperspektivet. Aktörsperspektivet<br />
kommer dock inte <strong>at</strong>t explicit ingå i den här studien.
Change language