AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
AbSTRAcT Violence at work as a social problem. A ... - Politiken.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Våld på jobbet 27<br />
som får störst uppmärksamhet i tidningarna. Kvinnor och män beskrivs lika ofta<br />
som uts<strong>at</strong>ta men vissa skillnader finns t ex för vilka brott de uts<strong>at</strong>ts för. Det i m<strong>at</strong>erialet<br />
oft<strong>as</strong>t förekommande beskrivna brotten är hot, misshandel och rån. Result<strong>at</strong>et<br />
visar dock <strong>at</strong>t våld i arbetslivet under undersökningsperioden blir något mycket mer<br />
än ”bara” bank- och butiksrån. Det som främst händer under perioden 1978–2004 är<br />
<strong>at</strong>t den traditionella bilden av den r<strong>at</strong>ionella brottslingen utman<strong>as</strong> av andra icketraditionella<br />
brottslingar, såsom <strong>se</strong>nildementa, sjuksköterskor och företag. Mest ökar rapporteringen<br />
och hot och misshandel. Den vidgade definitionen av vad som betrakt<strong>as</strong><br />
som våld som kriminologisk forskning tidigare (Estrada 1997,1999; Åkerström 2000;<br />
Balvig & Kyvsgaard 2006; von Hofer 2006) vis<strong>at</strong> ha betydel<strong>se</strong> för andra områden förefaller<br />
alltså även ha påverk<strong>at</strong> uppmärksamheten för våld inom arbetslivet.<br />
Förändringen handlar dock inte bara om vidgade definitioner av vilka händel<strong>se</strong>r<br />
som kan an<strong>se</strong>s vara våld utan det är även nya grupper som uppmärksamm<strong>as</strong> som offer<br />
och förövare. Till exempel kan personal inom vården uppmärksamm<strong>as</strong> i egenskap av<br />
offer för våld samtidigt som de också kan ställ<strong>as</strong> till svars för sina handlingar i egenskap<br />
av förövare.<br />
Eftersom det tycks ha skett en förskjutning av vad uppf<strong>at</strong>tningen av hot och våld<br />
i arbetslivet är, är det i analogi med vad Estrada (2004) visade med ungdomsvåldet<br />
och skolan, rimligt <strong>at</strong>t anta <strong>at</strong>t en ökad uppmärksamhet och förändrad inställning till<br />
våld i arbetslivet, får återverkningar på lagstiftarens, poli<strong>se</strong>ns och domstolarn<strong>as</strong> praktik.<br />
Stigande frekven<strong>se</strong>r i kriminalst<strong>at</strong>istik är en direkt följd av denna förändring av<br />
vad som uppf<strong>at</strong>t<strong>as</strong> som våld och hot i arbetslivet.<br />
Referen<strong>se</strong>r<br />
AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön. Arbetarskyddsstyrel<strong>se</strong>ns kungörel<strong>se</strong> med<br />
föreskrifter om åtgärder mot våld och hot i arbetsmiljön samt allmänna råd om<br />
tillämpningen av föreskrifterna. Stockholm: Arbetarskyddsstyrel<strong>se</strong>ns förf<strong>at</strong>tningssamling.<br />
http://www.av.<strong>se</strong>/dokument/afs/afs1993_02.pdf (2008-05-12)<br />
Andersson, B och Lundberg, M. (2001) ”Kvinnomisshandel som kunskapsfält – <strong>at</strong>t<br />
definiera, förklara och hantera ett <strong>social</strong>t <strong>problem</strong>”, 63–91 i Åkerström, M. och<br />
Sahlin I. (red) Det motspänstiga offret. Lund: Studentlitter<strong>at</strong>ur.<br />
Arnetz, J. E. (1998) <strong>Violence</strong> towards health care personnel: Prevalence, risk factors,<br />
prevention and rel<strong>at</strong>ion to uality quality of care. Stockholm: Karolinska Institutet, Department<br />
of Public Health Sciences.<br />
Balvig, F. & Kyvsgaard, B. (2006) Volden i Danmark 1995 og 2005. http://www.dkr.<br />
dk/graphics/krimprevsite/filer/VoldiDK95og05.pdf (2008-05-12)<br />
Bergström, G. & Boréus, K. (2000) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig<br />
textanalys. Lund: Studentlitter<strong>at</strong>ur.<br />
Bergqvist, M. (2007) Räkna med den ekonomiska brottsligheten. Om det kvantit<strong>at</strong>iva<br />
studiet av ekonomisk brottslighet. Stockholm: Kriminologiska Institutionen.<br />
Best, J. (2001) Random <strong>Violence</strong>. How we talk about new crimes and new victims.<br />
Berkely: University of California Press.<br />
Blomberg-Kroll, H., Kroll, T., Lundström, T., & Swärd, H.(red) (2004) Samhälls-