magasin - Örebro universitet

FORSKNING
Hur styr man mot framgång?
FORSKNING
Hur styr man
mot framgång?
Styrsystem i företag, myndigheter och andra organisationer
blir allt mer komplexa. Såväl finansiella som icke-finansiella
prestationer mäts och följs upp i större utsträckning.
Forskningsmiljön Centre for Empirical Research on Organizational
Control, CEROC, undersöker hur beslutsfattare
använder sådan information och hur det påverkar olika
verksamheter.
Mått och ekonomiska modeller kan
inte redovisa alla aspekter men efterfrågas,
eftersom de sammanfattar
sådant som är svårt att överblicka.
Nyckeltal ger en tydlig bild, som är lätt att
förstå och utifrån den bilden fattas ofta många och
viktiga beslut, säger Jonas Gerdin, som är professor
i företagsekonomi.
– Det är viktigt att inte glömma att alla mått alltid
innehåller tvetydigheter och inte visar hela sanningen.
Samtidigt är det tvetydigheterna, som driver
på förändringar och utvecklar företag genom
att trigga frågor och reflektioner.
”Ledningen för företaget upplevde att
utomstående såg företaget som ovilligt
att förändras och utveckla sin potential”.
Under flera månader följde forskarna ett industriföretag
och undersökte hur beslutsfattarna skapade,
tolkade och använde information och hur den
processen påverkade resultat men också företagets
självbild och identitet.
Ledningen för företaget upplevde att utomstående
såg företaget som ovilligt att förändras och
utveckla sin potential. En månadsrapport med negativa
ekonomiska resultat räckte för att ledningen
skulle ta beslutet att se över verksamheten.
Styr vad vi ser
– På det här sättet vävs finansiell information samman
med andra typer av information, när människor
försöker skapa mening kring det som hänt eller beslutar
sig för vad som ska hända, säger Jonas Gerdin.
Utvärderingen gjorde i sin tur att företagets självbild
ifrågasattes. Stoltheten över kvalitet och kundfokus
till trots blev resultatet att företaget gick från
att vara ingenjörsdrivet till mer standardiserat.
– De ekonomiska modellerna styr vad vi ser och
hur vi konstruerar det vi ser. Företaget trodde att
utvärderingen skulle bekräfta deras hypotes att
problemen fanns hos leverantörerna men istället
tvingade den företagsledningen att tänka om och
se på sin organisation med nya ögon, eftersom de
förväntade resultaten uteblev.
Företaget fick tänka om och tänka nytt. Göra
nya mätningar och gå vidare steg för steg för att
hitta problemen i produktionen. Resultatstyrning
är lättast att utföra när fokus är på produkter,
som i företagets fall, men när samma styrning in-
”...man kan vända på den
gamla bilden av läkaren,
som tronande på toppen av
en pyramid av medicinsk
kunskap”.
förs inom områden som till exempel sjukvård, polis
eller skola där målen borde fokusera på effekter
blir det mycket svårare. Om fel saker mäts, kan det
också leda till att fel saker görs.
Stora förändringar inom sjukvården
Inom alla dessa områden har kraven på kontroll
och uppföljning av resultat blivit allt större. Professor
Hans Hasselbladh forskar om styrning inom
sjukvården och under de senaste decennierna har
sjukvården både i Sverige och i andra länder genomgått
många reformer för att göra den mer lik
andra organisationer. Mätbara mål, mått och mätmetoder
ska fastställas för sjukvårdens olika delar.
Register, som tidigare användes för forskning,
har blivit ett sätt att göra jämförelser och följa upp
verksamheter över tid.
Hans Hasselbladh beskriver hur man kan vända
på den gamla bilden av läkaren, som tronande på
toppen av en pyramid av medicinsk kunskap. I den
nya bilden står läkaren underst i en upp och nervänd
pyramid av nya former av kontroll och tillsyn.
Vården har alltid varit professionstyrd, det vill säga
att läkare som professionella yrkesutövare får ett
stort eget ansvar och rätt att ta beslut, men genom
de nya styrformer som införs blir vården allt mer
ett system av sjukvårdsproduktion och standardisering
snarare än enskilda läkares utövande av läkekonst.
– Det leder bland annat till att skillnaderna inom
läkarkåren blir allt större. Eliten inom professionen
vid de medicinska fakulteterna deltar i arbetet att
formulera riktlinjer, medan distriktsläkarna mer eller
mindre blir behandlingsutövare som i allt mindre
grad kan använda sina egna omdömen utan måste
följa rekommendationer och riktlinjer, säger Hans
Hasselbladh.
Jonas Gerdin tillhör
CEROC, vars forskning
om styrning av organisationer
tar ett helhetsgrepp
och undersöker
hur såväl ekonomisk information
som mer subtila
sociala eller etiska
normer och värderingar
påverkar beslut.
16 ÖU magasin ◦ 1 2012
ÖU magasin ◦ 1 2012 17