magasin - Örebro universitet

forskning
Bakterier – små men livsviktiga
Bakterier – små men livsviktiga
FORSKNING
Forskarna behöver vävnadsprover både från patienter med tarmsjukdomar och
friska personer för att kunna se skillnader i bland annat bakterieflora och immuncellernas
aktivitet. Här tar Robert Brummer, som också är överläkare vid universitetssjukhusets
gastroenterologisektion, prover från en frisk tjocktarm.
Mjölksyrabakterien Lactobacillus GG – en av tarmflorans ”snälla” bakterier.
Text: Ingrid Lundegårdh
foto: Sida 8, Valio; sida 9,
Örebro universitet
Robert Brummer har länge intresserat sig
för hur kost och tarmbakterier påverkar
både magens och hjärnans funktioner.
I fokus för hans forskning står vanliga
mag- och tarmrelaterade sjukdomar som irritabel
tarm (IBS) och inflammatorisk tarmsjukdom
(IBD). Här finns ett stort behov av bättre metoder
för att diagnostisera, förebygga och behandla. Och
det blir en av de första uppgifterna som den nya
forskningsmiljön ska ta sig an.
– Vi ska ta reda på hur man kan modifiera och
förbättra tarmens bakterieflora och innehåll med
hjälp av förändrad kost och kosttillskott. Målet
är att vi ska kunna återskapa en normalflora, och
eftersom den skiljer sig åt från person till person
handlar det om att skräddarsy individuella behandlingar
som är anpassade till de enskilda individerna.
På så sätt tror forskarna att de också ska kunna
lindra åldersrelaterade tarmproblem som ofta är
kopplade till en sämre immunfunktion. Sammansättningen
i tarmen förändras nämligen med stigande
ålder, och det kan leda till att antalet elakartade
bakterier ökar på bekostnad av de nyttiga
bakterierna.
”Mycket tyder på att hjärnans
funktion faktiskt påverkas av
tarmen och dess bakterier..”.
Så här långt är det lätt att förstå sambanden mellan
kost, tarmbakterier och hälsa. Men det är inte
bara magen och immunförsvaret som påverkas av
innehållet i våra tarmar. Även hjärnan ingår i ekvationen.
Alldeles innanför tarmslemhinnan finns
ett omfattande nervsystem som kommunicerar med
hjärnan genom kroppens signalsystem. Och eftersom
bakterierna kan koppla upp sig till tarmslemhinnans
”signalstationer”, receptorerna, kan man
förenklat beskriva det som att bakterierna och
hjärnan pratar med varandra.
– Mycket tyder på att hjärnans funktion faktiskt
påverkas av tarmen och dess bakterier, det vill säga
att signalerna går både till och från hjärnan. Man
har till exempel funnit en avvikande bakteriesammansättning
hos människor med beteendestörningar
som svår depression, autism och ADHD.
– Och med tanke på att depressionssjukdomar i
framtiden förväntas bli ett av de vanligaste hälsoproblemen
bland vuxna i västvärlden, finns det
även här ett växande behov av nya och mer effektiva
behandlingsmetoder. Men vi tror också att bakterier
kan ge andra positiva effekter, till exempel
när det gäller stresshantering, genom att påverka
hjärnans stressresponser på ett gynnsamt sätt.
Forskning om kostens och tarmbakteriernas betydelse
för hälsan är redan väl etablerad i Örebro,
och det finns en erkänd kompetens inom området
vid universitetet och universitetssjukhuset. Men
den nya forskningsmiljön innebär en ökad kraftsamling,
som kommer att driva forskningen betydligt
längre. Målet är att bli en av de främsta forskningsmiljöerna
inom området i Europa, och så
småningom även i världen.
– Vi har nu alla de förutsättningar som krävs för
att bygga upp en unik, detaljerad kunskap om samspelet
mellan kost, bakterier, tarm och hjärna. Och
det kommer att göra det möjligt att utveckla helt
nya och innovativa behandlingar för såväl magoch
tarmsjukdomar som beteendestörningar, säger
Robert Brummer. •
bakgrund:
Forskningsmiljön NGB Interactions Research
Centre är en KK-profil, vilket innebär att Örebro
universitet får 36 miljoner kronor av KKstiftelsen
för att bygga upp en internationellt
konkurrenskraftig forskningsmiljö runt ett unikt
forskningskoncept. Forskningen ska vara relevant
för näringslivet, och ett villkor är därför
att en minst lika stor summa pengar ska komma
från näringslivet. Fem företag inom livsmedels-
och hälsokostbranschen bidrar med
sammanlagt 38 miljoner kronor till forskningsmiljön:
Lantmännen, Valio, BioGaia, Wennström
Integrated CD och Winclove Bio Industries.
Bakom miljön ligger ett omfattande arbete
med kompetenskartläggning och omvärldsanalys.
– Två viktiga förutsättningar för en framgångsrik
forskningsmiljö är att man snabbt
kan bygga upp en kritisk massa av forskningskompetens,
och att man har eller kan skapa en
”competitive edge”, det vill säga att ingen annan
kan göra det bättre eller ens lika bra.
Kompetensen representeras av de 35 forskare
vid universitetet och universitetssjukhuset som
redan har knutits till miljön, och Robert Brummer
räknar dessutom med att rekrytera fler inom
kort. Dessutom kommer man att samarbeta
med forskargrupper vid bland annat Linköpings
universitet, Helsingfors universitet, holländska
Wageningen universitet, Münchens tekniska universitet
och University of California, Los Angeles
(UCLA).
Även när det gäller de andra förutsättningar
som krävs ligger Örebro långt framme.
– Vi har en unik tillgång av väldefinierade
patientkohorter och undersökningsgrupper och
vi har utvecklat tekniker för provtagning genom
hela tarmkanalen.
Helt nya metoder för att analysera tarmens
bakterieflora och kostens nedbrytningsprodukter
ingår också i forskningen, liksom avbildning av
hjärnans funktion.
Förkortningen NGB står för Nutrition-Gut-
Brain, det vill säga Näring-Tarm-Hjärna.
8 ÖU magasin ◦ 1 2012 ÖU magasin ◦ 1 2012 9